SOCIALT ARBETE
Nivå 1
Tove Phillips
Gy25
INNEHÅLL
Så använder du den här boken
Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet socialt arbete på nivå 1. Den kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men den fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.
Ämnet socialt arbete
Ämnet socialt arbete kan läsas på nivå 1 och 2. Det centrala innehållet följer samma struktur på samtliga nivåer, men det sker en tydlig progression från en grundläggande till en mer avancerad nivå. För att skapa igenkänning och tydlighet har läromedlen för socialt arbete 1 och 2 samma struktur och namn på kapitel.
Läromedlets fokus
Du som läser detta läromedel förbereder dig förmodligen för ett yrke där du arbetar med människor. Ämnet socialt arbete har fokus på hur man ger stöd till utsatta grupper och individer samt hur man förstår och förebygger olika sorters samhällsproblematik. Du som läser detta läromedel är förmodligen intresserad av sociala verksamhet och det finns därför många exempel från dessa verksamheter.
Du som läser kommer kanske arbeta med personer med funktionsnedsättning. Läromedlet tar därför upp exempel på hur socialt arbete kan användas inom detta område.
Läromedlet tar även upp vissa exempel på frågeställningar kring socialt arbete inom fritidsaktiviteter och hälsofrämjande verksamheter efter som du som läser kanske kommer att arbeta inom detta.
Läromedlets struktur
Läromedlet innehåller sex kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats.
De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer
diskutera · fundera på
Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller resultat från relevant forskning.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.
1
Socialt arbete
Det här kapitlet ger en introduktion till vad socialt arbete innebär och hur samhällets sociala arbete vuxit fram genom tiderna. Du får läsa om socialpolitik och hur den svenska socialpolitiken är utformad och du får också kännedom om de myndigheter och organisationer som är en del av det sociala arbetet. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Socialt arbete
o Socialt arbete genom tiderna
o Socialpolitik
o Den svenska socialpolitiken idag
o Sociala myndigheter
o Regioner och kommuner
o Privata aktörer
Centralt innehåll:
• Framväxten av samhällets socialpolitik och sociala arbete.
• Centrala begrepp och teorier inom olika sociala verksamheter.
• Samhällets organisation av sociala frågor samt sociala myndigheter och ombudsmän och deras funktioner och roller i samhället.
Tilde och Linn är i stan för att shoppa. Utanför gallerian sitter en kvinna och tigger.
- Jag tycker att tiggeri borde förbjudas, säger Tilde. Det går bara till tiggarligor ändå.
- Jag tycker synd om dem, svarar Linn. Om jag hade haft cash hade jag faktiskt gett.
- Det är ju bara korkat. I Sverige betalar vi faktiskt skatt för att folk inte ska behöva tigga. Det finns ju massor av bidrag.
- Ja, men det kanske inte är så lätt om man är illegal invandrare, säger Linn.
- Men då kanske man får skylla sig själv om man kommer hit, eller hur?
- Du är ju helt känslolös, suckar Linn.
Vad tycker du om tiggeri? Och vilket ansvar tycker du att samhället har för att hjälpa de människor som har det svårt i livet?
Socialt arbete
Du som läser den här boken har förmodligen en tanke om att du vill arbeta inom någon social verksamhet. Du kanske vill arbeta med människor med funktionsnedsättningar eller arbeta med behandling av personer med psykiska besvär eller missbruksproblem. Begreppet ”socialt arbete” är ganska svårt att definiera, men efter det här avsnittet har du förhoppningsvis en tydligare bild av vad det innebär.
Vad är socialt arbete?
Vad är då socialt arbete? Är det arbeten som innebär att man måste vara social i betydelsen utåtriktad och pratsam, som t.ex. frisörer, hotellreceptionister eller lärare? Nej, du har nog redan förstått att ”social” i det här sammanhanget har en annan betydelse – en som har mer att göra med samhället och stöd till behövande.
Ordet social kan härledas till latinets socialis (sällskapligt) och socius (kamrat, bundsförvant). Man kan säga att det har tre betydelser:
1. något som rör samhället (sociala frågor)
2. något som rör grupper av människor (sociala nätverk)
3. en egenskap som innebär att man är bra på att umgås och upprätthålla relationer (att vara social)
När vi talar om ”socialt arbete” menar vi arbete som rör samhällsfrågor och syftar till att förebygga och åtgärda samhällsproblem. Enligt Nationalencyklopedin är socialt arbete: ”organiserad verksamhet som med fokus på svaga samhällskategorier har till syfte att förhindra att samhällsförändringar och andra förhållanden får förtryckande eller på andra sätt problemskapande sociala eller psykosociala konsekvenser för grupper eller individer”.
Sociala arbetsområden
Socialt arbete kan innebära väldigt många olika saker. Det kan vara socialtjänstens hjälp till dysfunktionella familjer, det kan vara psykologens terapibehandling av självmordsbenägna ungdomar, det kan vara kommunens äldreomsorg, det kan vara Frälsningsarméns insamling till fattiga barn och det kan vara polisens droginformation till elever i årskurs åtta. Följande områden brukar räknas som typiska sociala arbetsområden:
▶ Ekonomiskt bistånd
▶ Arbetslöshet
▶ Familj, barn och unga
▶ Missbruk
▶ Kriminalitet
▶ Psykisk ohälsa
▶ Äldreomsorg
▶ Funktionsnedsättning
Socialt arbete kan vara att ge stöd åt perssoner med funktionsnedsättning.
dysfunktionell – som fungerar dåligt eller inte alls
bistånd – ekonomiskt bidrag för att förebygga fattigdoml
offentlig sektor –samhällsverksamheter som drivs av stat, kommun eller region och finansieras med skattemedel
Ett tvärvetenskapligt
verksamhetsområde
Man skulle kunna säga att socialt arbete är sociologins praktiska sida. Om sociologin förklarar orsakerna bakom mänskliga beteenden och samhällsproblem, så är det i det sociala arbetet man försöker komma till rätta med dem. Sociologin är ett tvärvetenskapligt ämne med beröringspunkter i många olika vetenskaper. Därför finns det också många olika typer av kunskap och kompetens inom det sociala arbetet. Några av de vetenskaper som är relevanta för socialt arbete är sociologi, psykologi, statsvetenskap, pedagogik, ekonomi och rättsvetenskap.
Sociala yrken
Socialt arbete utförs av många olika yrkeskategorier. Många är verksamma i den offentliga sektorn, andra i den privata. Ytterligare några arbetar ideellt. Vissa yrken kräver högskoleutbildning, andra inte. Här är några exempel på sociala yrken:
▶ Socionomer arbetar ofta inom kommunens socialtjänst som socialsekreterare och handläggare. Vanliga arbetsuppgifter är att ge samtalsstöd, handlägga biståndsärenden, utreda familjeproblematik och att på olika sätt försöka hjälpa människor till ett bättre liv. Socialsekreterare och biståndshandläggare har oftast socionomutbildning.
▶ Kuratorer möter personer och grupper som av olika anledningar har svårigheter i livet. Genom samtal försöker man hitta lösningar på problemen och hjälpa personen att komma vidare. Många kuratorer arbetar inom skolan eller sjukvården. Kuratorer har ofta socionomutbildning med fortbildning inom socialt arbete.
▶ Familjerådgivare ger särskilt stöd till par och familjer för att hjälpa dem i deras relationer med varandra. De kan arbeta inom socialtjänsten, vården eller i privat verksamhet. Vanlig bakgrund är socionom- eller psykologutbildning med vidareutbildning inom familjeterapi.
▶ Behandlingsassistenter, behandlingspedagoger och socialpedagoger arbetar med barn, unga eller vuxna med olika typer av psykosociala problem. Målet är att hjälpa individen till ett fungerande och självständigt liv. Det gör man bland annat genom samtal, behandling och framtagande av behandlingsplaner. Man har ofta kontakt med andra myndigheter och samhällsinstitutioner som skola, arbetsförmedling och socialtjänst. Arbetsplatsen är ofta någon typ av institution, behandlingshem eller kriminalvårdsanstalt. För att arbeta inom dessa yrken behöver man ofta eftergymnasial utbildning från högskola, folkhögskola eller YH-skola.
▶ Som personlig assistent hjälper man människor med fysiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar i deras vardag. Det kan dels handla om praktiska vardagsbestyr som hygien, måltider och städning, men också att följa med på fritidsaktiviteter och nöjen. Personlig lämplighet är viktigt, men det är också bra med utbildning t.ex. från barn- och fritidsprogrammet.
▶ Ett undersköterska eller ett vårdbiträde arbetar med att hjälpa till med den praktiska omsorgen av människor med behov av stöd, exempelvis inom hemtjänsten eller på äldreboenden. Utbildning från exempelvis vård- och omsorgsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet är en bra grund för arbetet.
▶ Fältassistenter arbetar med uppsökande verksamhet, exempelvis bland ungdomar på fritidsgård eller bland missbrukande. Som bakgrund har man ofta utbildning som socionom, behandlingsassistent eller liknande.
YH-skola – yrkeshögskola
Socialt arbete på tre nivåer
Man kan säga att samhällets sociala arbete sker på tre nivåer: strukturell nivå, grupp- och organisationsnivå samt individ- och familjenivå.
Strukturell nivå – samhällsnivå
På den strukturella nivån arbetar man med samhällsbyggnad – det handlar ofta om att stifta lagar och genomföra reformer för att förebygga samhällsproblem.
Grupp- och organisationsnivå
På grupp- och organisationsnivån arbetar man med sociala frågor i olika typer av organisationer, ofta inom kommunal verksamhet. Det kan t.ex. handla om hur man arbetar på skolor, behandlingshem, gruppboenden och fritidsgårdar för att förebygga, upptäcka och åtgärda problem.
Individ- och familjenivå
På individ- och familjenivå arbetar man med den enskilde individen eller familjen med deras specifika problematik. Det sker ofta i samtal eller behandling inom öppenvården, socialtjänsten eller på olika typer av institutioner.
Utbildning och forskning
Socialt arbete är inte bara ett arbetsområde – det är sedan 1977 också ett eget universitetsämne, som bland annat ingår i Socionomprogrammet. Man kan läsa socialt arbete ända upp till doktorsnivå.
Det sker också mycket forskning inom området socialt arbete, både i Sverige och internationellt. Eftersom samhället förändras så snabbt, uppstår det nya typer av samhällsproblem. Därför finns det ett kontinuerligt behov av att skaffa nya kunskaper, göra nya kartläggningar och söka nya lösningar. För tvåhundra år sedan, när man började intressera sig för sociologi och socialt arbete på allvar, låg fokus framför allt på fattigdom, sjukdom, alkoholmissbruk och ”bristande moral”. Dessa tidlösa samhällsfrågor finns fortfarande kvar, men en hel rad nya har uppkommit. Exempel på forskningsområden idag är:
▶ Den ökade användningen av sociala medier och dess följder, som t.ex. nätmobbning och andra trakasserier.
▶ Integration av nyanlända invandrare.
▶ Genusfrågor, jämställdhet och hbtqi (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner).
▶ Orsaker till och förebyggande av gängkriminalitet.
▶ Självmord och självmordsprevention.
▶ Brister och missförhållanden i äldreomsorgen.
▶ Förebyggande och åtgärdande av psykisk ohälsa bland unga.
▶ Barnfattigdom i Sverige.
▶ Behandling och medicinering av unga med sociala svårigheter.
▶ Utvecklingen av nya kemiska droger som säljs via internet.
doktorsnivå – examen inom utbildning på forskarnivå som omfattar 240 högskolepoäng (160 poäng), varav minst 120 högskolepoäng (80 poäng) ska utgöras av avhandling
kontinuerlig – pågående, hela tiden
queer – som inte identifierar sig med, eller är kritisk till, traditionella könsmönster
prevention – förebyggande
påföljd – straff, konsekvens
Samhällets insatser mot våld
Ett av människans mest grundläggande behov är behovet av trygghet. Det största hotet mot trygghet är våld. Våld i nära relationer är särskilt allvarligt, då det ofta sker i hemmets trygghet och påverkar både den som utsätts och de som bevittnar våldet. Eftersom samhället har en sorts skyldighet gentemot sina medborgare har det också en viktig roll i att förebygga och motverka våld. I Sverige har vi myndigheter som arbetar specifikt med våldsrelaterade frågor, men vi har också lagar som definierar när våld blir en brottslig handling. Det finns olika typer av stödinsatser som skyddar våldsutsatta, men också sådana som hjälper våldsutövare att bryta sina destruktiva beteenden.
Brottsbalken
Det finns ett antal svenska lagar som syftar till att förebygga våld, skydda brottsoffer och skapa ett tryggare samhälle. Brottsbalken är den viktigaste lagen i Sverige när det gäller brott och straff. Här definieras olika typer av brott samt vad de ska ge för påföljder. Brottbalken uppdateras kontinuerligt med nya brott och förändrade straffsatser.
Barnfridsbrottet är ett exempel på en relativt ny brottsrubricering som trädde i kraft den 1 juli 2021. Den innebär att det är ett brott att låta barn bevittna våld eller andra grova övergrepp i nära relationer. Barn som ser eller hör våld mellan föräldrar eller andra vuxna i sin närhet påverkas ofta lika mycket som om de själva utsattes för våldet. Genom barnfridsbrottet erkänns barn som egna brottsoffer med rätt till stöd och skadestånd.
VISSTE DU ATT?
År 2023 angav 2,2 procent kvinnor och 3,2 procent män att de blivit utsatta för misshandel under det senaste året. På frågan om var våldet ägt rum svarade 21 procent av kvinnorna och 9 procent av männen att det skett i hemmet. 19 procent av kvinnorna och 34 procent av männen angav att det skett på allmän plats eller nöjesställe.
(Jämställdhetsmyndigheten, 2024)
Brottsrubriceringar relaterade till våld:
▶ Misshandel, grov misshandel och synnerligen grov misshandel
▶ Människorov
▶ Människoexploatering och grov människoexploatering
▶ Olaga frihetsberövande
▶ Olaga tvång och grovt olaga tvång
▶ Hemfridsbrott och grovt hemfridsbrott
▶ Våldtäkt och grov våldtäkt
▶ Sexuellt övergrepp och grovt sexuellt övergrepp
▶ Sexuellt ofredande och grovt sexuellt ofredande
▶ Våldtäkt mot barn och grov våldtäkt mot barn
▶ Sexuellt utnyttjande av barn
▶ Sexuellt övergrepp mot barn/grovt sexuellt övergrepp mot barn
▶ Sexuellt ofredande mot barn/grovt sexuellt ofredande mot barn
▶ Kränkande fotografering
▶ Olovlig identitetsanvändning
▶ Olaga intrång
▶ Olaga integritetsintrång
▶ Ofredande
▶ Uppmaning till självmord
▶ Förtal och grovt förtal
▶ Överträdelse av kontaktförbud
▶ Äktenskapstvång
▶ Vilseledande av äktenskapsresa
▶ Hedersförtryck
▶ Barnfridsbrott
Samtyckeslagen
Sedan den 1 juli 2018 bygger Sveriges sexualbrottslagstiftning på samtycke. Samtyckeslagen innebär att all sexuell aktivitet måste ske med båda parters frivilliga medgivande. Om någon genomför en sexuell handling utan att ha fått ett tydligt ja från den andra parten kan det klassas som våldtäkt, även om våld eller hot inte har förekommit.
Samtyckeslagen skapar en tydligare norm där sexuella handlingar alltid måste bygga på att båda vill. Den stärker skyddet för den som utsätts och skickar en tydlig signal om att gränser måste respekteras.
Att flirta är inte samma sak som att ge samtyckee.
Myndigheter och organisationer
I Sverige ansvarar flera myndigheter och organisationer för att förebygga våld och stödja de som drabbas. Här följer några av de viktigaste.
POLISEN
Polisen spelar en central roll i att skydda människor från våld och övergrepp. Genom att utreda anmälningar om våld i nära relationer och andra våldsbrott bidrar polisen till att upptäcka förövare. Polisen arbetar också förebyggande genom informationskampanjer och samarbeten med skolor och andra myndigheter.
SOCIALTJÄNSTEN
Socialtjänsten har ett brett ansvar för att skydda och stötta individer och familjer som utsätts för våld. De erbjuder insatser som skyddat boende, samtalsstöd och hjälp att hitta långsiktiga lösningar för att skapa trygghet. Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar för barn som lever i våldsutsatta hem.
Socialtjänstens arbete är ofta en första kontaktpunkt för våldsutsatta, och därför är det viktigt att de som arbetar inom socialtjänsten har kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser.
BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ)
BRÅ är en statlig myndighet och ett kunskapscentrum inom området brottslighet. De kartlägger och analyserar statistik och forskning om brottslighet och sprider kunskap till andra myndigheter, organisationer och allmänheten.
BROTTSOFFERJOUREN
Brottsofferjouren är en ideell organisation som fokuserar på att ge stöd till brottsoffer och anhöriga. Det gör de bland annat genom att ge stödjande samtal, information om poliskontakt och rättsprocessen samt stöd vid rättegång. De har mycket kunskap om våld i nära relationer och arbetar aktivt för att sprida kunskap.
stigmatisering – utpekande, stämplande på grund av avvikelse
NATIONELLT CENTRUM FÖR KVINNOFRID (NCK)
NCK är en myndighet med särskilt fokus på våld mot kvinnor. De arbetar med forskning, utbildning och stöd till yrkesverksamma som möter våldsutsatta. NCK driver också Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för den som utsätts för våld i nära relationer eller behöver råd och stöd.
BRIS (BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET)
BRIS är en organisation som arbetar med att stödja barn och unga. Genom sin stödtelefon och chattfunktion erbjuder de en trygg plats för unga att prata om våld och andra svåra upplevelser. BRIS arbetar också med informationskampanjer och opinionsbildning för att lyfta barns rättigheter.
Utbildning i skolor
Skolan är en viktig arena för att förebygga våld. Genom att undervisa om relationer, samtycke och konflikthantering kan unga få verktyg för att hantera svåra situationer och förstå sina rättigheter. Skolor kan också arbeta med att utmana skadliga normer om kön och makt, som ofta ligger bakom våldshandlingar.
Många skolor samarbetar med organisationer som erbjuder utbildningar om våld, hedersrelaterat förtryck och sexualitet. Det kan handla om workshops eller föreläsningar som syftar till att öka medvetenheten bland elever och personal.
Informationskampanjer
Informationskampanjer är en viktig del av samhällets förebyggande arbete mot våld. Genom att sprida kunskap om våldets mekanismer och var man kan få stöd, bidrar kampanjer till att minska stigmatiseringen och sänka tröskeln för att söka hjälp.
Arbete mot våld i arbetslivet
Även arbetsplatser har en roll i att förebygga våld. Genom att utbilda personal och chefer i hur man känner igen tecken på våldsutsatthet kan arbetsplatser bli tryggare och bidra till att våldsutsatta får stöd. Exempelvis finns det utbildningar som hjälper arbetsgivare att hantera situationer där anställda är utsatta för våld i hemmet.
Våld och hot kan förekomma på alla arbetsplatser, även inom socialt arbete.
Skydd och stöd till våldsutsatta
För att våldsutsatta ska kunna lämna en våldsam relation krävs både skydd och långsiktigt stöd. Detta kan de få stöd och handledning i genom socialtjänsten eller en av de många organisationer som ägnar sig åt att stödja våldsutatta. Barn som lever i våldsamma miljöer har rätt till särskilt stöd. Genom samtalsterapi, stödgrupper och insatser i skolan kan de få hjälp att bearbeta sina upplevelser och skapa en tryggare vardag.
I vissa fall är det lämpligt att offer får möjlighet att tillbringa tid i ett skyddat boende, där förövaren inte kan nå dem. Skyddade boenden erbjuder en tillfällig och trygg plats för våldsutsatta och deras barn. Boendena drivs ofta av kvinnojourer eller kommuner och har personal som är utbildade i att hantera krissituationer.
Våldsutsatta har också rätt till juridisk hjälp, exempelvis genom målsägandebiträden som stöttar dem under rättsprocessen. Många kvinnojourer och andra organisationer erbjuder också hjälp med att förstå lagar och förbereda sig inför eventuella rättegångar.
diskutera · fundera på
1. Varför kommer det ibland nya brottsrubriceringar och lagar om brott?
2. Vad tror du att samtyckeslagen har haft för betydelse för förekomsten av sexuella övergrepp i okända och nära relationer?
3. Vad kan skolan göra för att förebygga våld bland unga?
CENTRALA BEGREPP
Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
Tips!
Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.
> Fysiskt våld (s 109)
> Psykiskt våld (s 109)
> Latent våld (s 109)
> Sexuellt våld (s 110)
> Materiellt våld (s 110)
> Ekonomiskt våld (s 110)
> Socialt våld (s 110)
> Försummelse (s 111)
> Hedersrelaterat våld (s 112)
> Eftervåld (s 112)
> Brottsbalken (s 120)
> Brottsrubricering (s 121)
> Samtyckeslagen (s 122)
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vad är våld enligt Per Isdals definition?
2. Hur kan våld påverka samhällets trygghet?
3. Vad är fysiskt våld? Förklara och ge exempel.
4. Vad innebär psykiskt våld?
5. Vad är latent våld och hur kan det visa sig?
6. Vad är stalkning?
7. Ge exempel på handlingar som räknas som sexuellt våld.
8. Vad är materiellt våld?
9. Vad innebär ekonomiskt våld? Förklara och ge exempel.
10. Hur kan socialt våld ta sig uttryck?
11. Vad är syftet med hedersrelaterat våld?
12. Hur kan barn påverkas av att bevittna våld?
13. Vad kan det finnas för orsaker till våld på individuell och samhällelig nivå?
14. Vad gör våld i nära relationer särskilt känsligt?
15. Hur kan våld i ungas relationer ta sig uttryck?
16. Vad innebär våld i vårdrelationer? Förklara och ge exempel.
17. Hur kan våld i samkönade relationer skilja sig från andra?
18. Vad heter den lag som beskriver olika brott och deras påföljder?
19. Vad är syftet med samtyckeslagen?
20. Vilka myndigheter ansvarar för att förebygga våld i Sverige?
UPPGIFTER
1. Arbeta enskilt eller i par. Ta reda på aktuell statistik om våld i nära relationer. Sammanställ statistiken i en Powerpoint. Presentera i en annan klass.
2. Arbeta enskilt. Gå in på hemsidorna till en av de myndigheter eller organisationer som nämns på s 122–123 och ta reda på hur de arbetar mot våld och våld i nära relationer. Hämta gärna ner material. Visa upp och berätta i smågrupper.
3. Arbeta i helklass. Skapa en kampanj mot våld i nära relationer bland unga. Det kan till exempel vara att ni gör en utställning på er egen skola eller på en högstadieskola i närheten. Ni kan också visa film och genomföra värderingsövningar eller diskussionsseminarier om våld. Planera gemensamt tillsammans med er lärare och genomför enligt plan.
SOCIALT ARBETE
Nivå 1
Tove Phillips
Vad är socialpolitik och hur påverkar det vår vardag? Vilka lagar och regler gäller inom socialt arbete? Vilka stöd kan äldre personer få? Vilka effekter har kriminalitet på en samhällsnivå och en individnivå? Hur ska personal inom socialt arbete arbeta på ett professionellt och etiskt sätt?
Socialt arbete nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för socialt arbete nivå 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om olika aspekter av socialt arbete. Läromedlet kretsar kring sex teman; socialt arbete, sociala verksamheter, våld, lagar och regler, socialt arbete i praktiken samt kommunikation och etik.
Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Socialt arbete nivå 1 är en del av Gleerups barn och fritid. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.
Tove Phillips, lärare i barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.