Hi
Hi H I S T O R I A
4–6
Utkik
Utkik
I Utkik lärarwebb finns förslag på lösningar av större uppgifter och kommentarer till Aktiviteterna.
H I S T O R I A 4–6
Utkik Historia andra upplagan är framtagen till de nya kursplanerna. Texten är lättillgänglig och intresseväckande. De är i sin helhet nyskrivna av läromedelsförfattaren Svante Skoglund. Detaljrika miljöbilder visualiserar texten. Fokus ligger på svensk och nordisk historia från 800 till 1900. I varje kapitel finns minst två Aktiviteter och många fördjupningstexter.
Hi H I S T O R I A
4–6
Svante Skoglund
Utkik
Utkik-serien: • har ett upplägg anpassat till Lgr22 • har innehållsfrågor och ofta diskussionsrutor i marginalen • har flera Hållplatser med sammanfattning, viktiga begrepp och uppgifter i varje kapitel • har återkommande Aktiviteter där eleverna kan tillämpa sina kunskaper
olm, fil.dr i
nat på frågan
böcker i sam-
nder den store,
ISBN 9789151107370
9 789151 107370
51107370.2.1_Omslag.indd 1-3
2022-01-26 14:12
Innehållsförteckning
Hållplats 3.............................................33
Vad är historia?......... 8 Historia handlar om det som hänt.......... 10 Arkeologer och historiker........................12 Historiska källor – grunden för kunskapen............................................... 13 Historiebruk – att använda historien....... 15 Lite om forntiden....................................16 Aktivitet – Vilka har varit de största förändringarna?.....................................17
Vikingarnas religion – asatron................ 34 Offer och symboler................................. 36 Vikingarnas möten med andra kulturer.... 37 Hållplats 4............................................ 39 Historiska källor ....................................40 Aktivitet – Gör en egen runsten! .............41 Aktivitet – Vad kan vi veta? .................. 42 Historiebruk – vikingatiden lever!.......... 43 Hållplats 5............................................ 45 Fördjupningar........................................ 46 1. Vad åt vikingarna?............................. 46 2. Vad hade man på sig?........................ 46 3. Vem var Birkaflickan?........................ 47
Vikingatiden..............18 Välkommen till vikingatiden!..................19 Vikingarna anföll Lindisfarne................. 20 Vilka var vikingarna?...............................21 Vikingaskeppet....................................... 22 Vikingarna i världen................................23 Hållplats 1..............................................25 Att leva på vikingatiden.......................... 26 Vikingabyn............................................. 28 Hållplats 2............................................ 30 Två vikingastäder.................................... 31
Medeltiden................ 48 Välkommen till medeltiden!................... 49 Kristendomen kom till Sverige............... 50 Vad förde kristendomen med sig?............ 51 I klostret..................................................52 Hållplats 1............................................. 54 Handeln ökade med Hansan...................55 Städer växte fram.................................... 56 Innehållsförteckning
51107370.2.1_inlagan.indd 3
3
2022-01-26 15:21
Hållplats 2.............................................58
Att leva på medeltiden – ståndssamhället................................... 59 Adeln.....................................................60 Prästerna................................................ 62 Borgarna................................................ 63 Bönderna............................................... 64 Hållplats 3............................................ 67 Sverige växte fram – en våldsam tid........ 68 Birger jarl och hans mäktiga släkt........... 69 Bröder som bråkade...............................70 Magnus Eriksson och hans lagar............. 72 Hållplats 4............................................ 73 Den stora katastrofen – digerdöden........ 74 Vad fick digerdöden för följder?.............. 76 Hållplats 5............................................ 77 Margareta och Kalmarunionen............... 78 Maktkamp i unionen............................. 80 Hållplats 6............................................ 82 Historiska källor .....................................83 Historiebruk – medeltiden lever!............ 86 Aktivitet – ”Jag köpte Skåne”................. 88 Hållplats 7............................................ 88 Fördjupningar........................................90 1. Hur hade barnen det på medeltiden?.......................................90 2. Hur blev man mästare?......................90 3. Hur gick det till när Birgitta Birgersdotter blev helgon?................. 92 4. Vem var Bockstensmannen?.............. 92 4
Vasatiden................... 94 Välkommen till Vasatiden!...................... 95 Gustav Vasa tog makten......................... 97 Gustav Vasa som kung.......................... 100 Olaus Petri predikade Martin Luthers lära........................................................ 101 Reformationsriksdagen..........................102 Hållplats 1............................................104 Bönderna gjorde uppror........................ 105 Hållplats 2...........................................108 Erik XIV – Sverige blev ett arvrike........109 Hållplats 3............................................113 Tre Vasakungar till – Johan, Sigismund och Karl................................................ 114 Bråket mellan Sigismund och Karl.........115 Hållplats 4........................................... 117 Att leva på Vasatiden............................. 118 Vädersolstavlan i Storkyrkan.................. 122 Hållplats 5...........................................124 Historiska källor.................................... 125 Historiebruk – Vasatiden lever!..............127 Hållplats 6........................................... 128 Fördjupningar.......................................129 1. Hur hade barnen det på Vasatiden?....129 2. Hur gick det för kungens döttrar?.... 130 3. Vad åt och drack man på Vasatiden?...131 4. Vem var Martin Luther?................... 133 5. Hur såg utrikespolitiken ut under Vasatiden?........................................ 134
Innehållsförteckning
51107370.2.1_inlagan.indd 4
2022-01-26 15:21
Stormaktstiden...... 136 Välkommen till stormaktstiden!............ 137 Gustav II Adolf – lejonet från Norden............................ 138 Sverige blev en stormakt........................140 Axel Oxenstierna................................... 141 Trettioåriga kriget.................................. 143 Svenska framgångar...............................146 Aktivitet – Brevet till kungen................148 Krigsfartyget Vasa..................................148 Hållplats 1............................................ 150 Drottning Kristina – drottningen som gick sin egen väg.............................151 Adeln blev rikare – bönderna protesterade............................................153 Hållplats 2............................................155 Från Karl X Gustav till Karl XII – den karolinska tiden........................... 156 Karl X Gustav och kriget mot danskarna.............................................. 157 Tåget över Bält...................................... 158 Karl XI och hans envälde.......................160 Reduktionen......................................... 161 Karl XII och slutet på stormakten Sverige...................................................162 Från Poltava till slutet............................ 163 Hållplats 3...........................................167 Att leva på stormaktstiden ....................168
Fattiga och rika......................................169 Män och kvinnor..................................170 Soldaterna ........................................................... 171 Bödlar, präster och kloka gummor......... 173 Arbetet i gruvan.................................... 175 Hållplats 4...........................................177 Historiska källor....................................178 Agneta Horns dagbok............................179 Historiebruk – stormaktstiden lever! ..... 181 Aktivitet – Hur gammal är prylen? ...... 181 Hållplats 5........................................... 183 Fördjupningar.......................................184 1. Brände man verkligen häxor på bål?..............................................184 2. Varifrån kom 1600-talets invandrare?....................................... 185 3. Vem var Sveriges första kvinnliga storföretagare?..................................187 4. Vad var Nya Sverige? Och Svenska Afrikakompaniet?............................. 188 5. Hur levde samerna?..........................190 6. Hur blev Skåne svenskt? Vad gjorde snapphanarna?.......................192
Innehållsförteckning
51107370.2.1_inlagan.indd 5
5
2022-01-26 15:21
Sjuttonhundratalet.............................194 Välkommen till frihetstiden och den gustavianska tiden!................................ 195 Riksdagen tog makten...........................196 Mössor och hattar – och krig mot Ryssland igen................198 Adolf Fredrik, stämpeln och semlorna....199 En annan sorts kung: blomsterkungen Linné..........................201 Hållplats 1............................................205 Gustav III blir kung............................. 206 Upplysningen....................................... 208 Gustav III:s nya lagar............................ 209 ”Där låg ett skimmer över Gustavs dagar”......................................210 Nöjen och kultur................................... 211 Kungens egen teater på Drottningholm...................................... 213 Svensk koloni i Västindien..................... 215 Gustav III krigade mot ryssarna.............216 Kungen fick många emot sig................. 218 Mordet på maskeradbalen.................... 220 Gustav IV Adolf – dyster och drömmande...................... 224 Förlusten av Finland..............................225 Hållplats 2......................................... 227 Att leva i Sverige på 1700-talet...............228 Livet på landet...................................... 229
6
Svenska ostindiska kompaniet............... 231 Det viktiga sillfisket............................... 233 Aktivitet – Två budskap – två affischer....233 Hållplats 3...........................................234 Historiska källor ................................... 235 Aktivitet – En vanlig dag på Årsta........237 Historiebruk – 1700-talet lever!.............238 Hållplats 4.......................................... 240 Fördjupningar.......................................241 1. Varför försvann elva dagar?...............241 2. Vad gjorde Cajsa Warg?................... 242 3. Hur levde man i Bellmans Stockholm?......................................243
Artonhundratalet....246 Välkommen till artonhundratalet!........ 247 Nytt kungahus – Bernadotte................ 249 Union med Norge – och fred................252 Hållplats 1............................................ 253 Folkskolan och andra liberala reformer...254 Hållplats 2...........................................258 Att leva på 1800-talet – stora förändringar..........................................259 Befolkningsökningen – fred, vaccin, potatis.................................................. 260 Laga skifte.............................................261
Innehållsförteckning
51107370.2.1_inlagan.indd 6
2022-01-26 15:21
Aktivitet – 1800-talets befolkningsökning................................261 Nödåren 1867–1869.............................. 262 Den stora utvandringen till USA.......... 264 Livet i USA...........................................265 Fler industrier, växande städer.............. 267 Hållplats 3.......................................... 269 Folkrörelserna och vägen mot demokrati............................................. 270 Tvåkammarriksdagen............................271 Politiska partier – arbetarrörelsen.......... 272 Rösträtt för alla.....................................273 Hållplats 4.......................................... 274 Historiska källor ...................................275 Läsebok för folkskolan.......................... 278 Aktivitet – Berättelsen om sälen.......... 279 Historiebruk – artonhundratalet lever!.................................................... 280 Aktivitet – Uppfinningar...................... 281 Hållplats 5...........................................282 Fördjupningar.......................................283 1. Hur gick det till när smittkopporna besegrades?.......................................283 2. Varför byggde man en kanal genom Sverige? Och när kom de första järnvägarna?.................................... 284 3. Vilka var Karl Oskar och Kristina?.... 286 4. Hur gick det till när de svenska kvinnorna fick rösträtt?....................288
Register.............................................. 290 Bildförteckning................................... 292
Innehållsförteckning
51107370.2.1_inlagan.indd 7
7
2022-01-26 15:21
Medeltiden
Läs om … • varför den här perioden kallas medeltiden. • hur det gick till när Sverige blev kristet. • hur handeln tog fart och städer växte fram. • hur adel, präster, borgare och bönder levde. • den förfärliga digerdöden. • Birger jarl och hans bråkiga släkt. • Kalmarunionen och vad som låg bakom Stockholms blodbad.
48
• de källor som vi använder när vi studerar medeltiden. Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 48
• att medeltiden lever idag.
2022-01-26 15:22
Välkommen till medeltiden! Medeltiden – så kallas en period i vår historia. Det är den som kommer efter vikingatiden. Medeltiden börjar omkring år 1050 och slutar år 1523. Nu blev Sverige en del av Europa på riktigt. Handeln utvecklades och nya städer växte fram. Visste du till exempel att Stockholm grundades för mer än 750 år sedan? De allra flesta svenskar levde precis som på vikingatiden, det vill säga de bodde på gårdar ute på landet. Men under medeltiden kom också nya grupper i samhället: adel (riddare), präster och borgare (stadsbor). Under medeltiden började riket Sverige träda fram. Men vilka skulle styra i det nya landet? Var det kanske bäst att samarbeta med den mäktiga grannen Danmark? Den politiska utvecklingen under medeltiden slutar med ett hemskt blodbad – på ett torg mitt i Stockholm. I mitten av 1300-talet drabbades stora delar av Europa av en fruktansvärd sjukdom. Kanske har du hört talas om digerdöden – pesten – som tog så många liv? Den kan du läsa mer om i det här kapitlet. Med kristendomen och prästerna kom ett nytt alfabet till Sverige. Nu skrevs de första böckerna i landet. Och många skrev brev och kontrakt. Det här gör att vi har en del skriftliga källor från medeltiden. Idag är intresset för medeltiden stort. Många gillar att klä sig i medeltidskläder eller leka riddare. Medeltiden börjar omkring år 1050. Då slutade vikingarnas plundringsresor, och då hade Sverige blivit kristet. Medeltiden tar slut 1523. Då valdes den unge adelsmannen Gustav Vasa till svensk kung. En ny tid – som efter kungen kallas Vasatiden – tog vid. Digerdöden härjar (1350) Flera hundra tusen svenskar dör i pesten.
Vreta kloster grundas (1100) Det första klostret grundas i Sverige.
1050
1100
Sverige får sin första ärkebiskop (1164) Han heter Stefan.
1150
1200
Nyköpings gästabud (1317) Kung Birger mördar sina bröder, Erik och Valdemar.
Kalmarunionen (1397–1523) Sverige, Norge och Danmark samarbetar.
Stockholm grundas (1250) Birger Jarl grundar Stockholm.
1250
1300
Heliga Birgitta i Jerusalem (1371–1372) Birgitta Birgersdotter besöker Jerusalem.
1350
14o0
Gustav Vasa blir kung (1521) Gustav Vasa väljs till svensk kung. Stockholms blodbad (1520) Ett hundratals personer avrättas i Stockholm.
1450
1500 Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 49
49
2022-01-26 15:22
Kristendomen kom till Sverige Året är 1008. Vi befinner oss i Husaby i Västergötland, där den mäktige kung Olof Skötkonung har en av sina stora gårdar. Gården ligger nära Vänern, vid berget Kinnekulles fot. Idag ska något mycket speciellt hända här i Husaby. Kungen ska låta döpa sig. Den svenske kungen har bestämt sig för att bli kristen. Det blir den engelske biskopen Sigfrid som döper kung Olof. Han är en av många missionärer som kommit hit till Västergötland. Varför valde Olof Skötkonung att gå över till Vite Krist, som man kallade Kristus på den tiden? Det vet vi inte. Och vi vet faktiskt inte ens om dopet vid Husaby källa verkligen ägde rum. Även om det står så i gamla berättelser. Men vi vet att kung Olof var kristen. Och vi vet att han var kung över en ganska stor del av Götaland och Svealand. På den tiden hörde Skåne, Blekinge och Halland till Danmark. Dit hade kristendomen redan nått.
De första kyrkorna var enkla träbyggnader. Det fanns inga bänkar utan besökarna stod eller låg på knä. Det var mörkt därinne, eftersom fönstren var små. Tyvärr finns inga av de allra äldsta kyrkorna kvar i Sverige. Kyrkan på bilden står i Ornes i Norge. Ungefär så här – fast kanske ännu enklare – kan de första kyrkorna i vårt land ha sett ut.
1. Vad hette kungen som var den första som lät sig döpas? 2. Var grundades Sveriges första stift?
50
Först Västergötland – och först de rika och mäktiga Redan tidigt på 1 000-talet grundades Sveriges första stift, i Skara. Ett stift är ett större område med flera kyrkor och församlingar. Stiftet leds av en biskop. I varje stift finns en domkyrka. Även om vi inte kan vara säkra på att kung Olof döptes i just Husaby så vet vi att kristendomen segrade först i Västergötland. Redan på vikingatiden fanns här kristna. Det var påven – den katolska kyrkans högsta ledare – som bett tyska och engelska missionärer att göra Sverige kristet. Först var det de rika och mäktiga som gick över till den nya religionen. Vanligt folk, de som arbetade på gårdarna, ville gärna behålla Oden, Tor och de andra asagudarna. Det tog ganska lång tid innan Sverige blev kristet. Vi vet inte så mycket om hur det gick till. Kanske tvingade hövdingarna folk att döpa sig. Eller så bestämde man på tinget att alla skulle byta religion. Påven utsåg en ledare för den kristna kyrkan i varje land, en ärke biskop, som skulle se till så att hans beslut följdes. År 1164 fick Sverige sin första ärkebiskop, i Uppsala. Vad var det som fick kungen och andra stormän att låta döpa sig? Kanske gillade de den nya tron. Och kungen behövde kyrkans stöd. Med hjälp av skrivkunniga präster och munkar kunde han lättare nå ut i landet. Kungen och kyrkan hjälpte varandra att skaffa både mer makt och mer pengar. Prästerna sa till folk att de måste lyda kungen.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 50
2022-01-26 15:22
Vad förde kristendomen med sig? När svenskarna gick över till kristendomen var det mycket som förändrades: • Kyrkor och kloster byggdes. Landet delades upp i socknar (ungefär: församlingar). Varje socken styrdes av en präst. Prästen hade mycket att säga till om. • Med kristendomen förändrades människors sätt att tänka. Prästen i kyrkan sa att alla människor har samma värde. Han predikade också om hur viktigt det var med förlåtelse. Självklart blev inte alla människor ”goda” eller ”snälla” bara för det. Men nya tankar slog rot. • Kyrkan styrdes av män. Gjorde det att kvinnorna fick mindre att säga till om? En del forskare tror det. Men egentligen vet vi inte så mycket om det. Många av de som först gick över till den nya religionen var rika och mäktiga kvinnor. • Runorna ersattes av så kallade latinska bokstäver – samma som vi använder idag. På medeltiden skrevs de första böckerna i vårt land. • Med kyrkan kom latinet till Sverige. Latin var det språk som en gång talades i det romerska riket. Nu var det kyrkans språk. • Kyrkan var en internationell organisation. Kristendomen gjorde att svenskarna fick kontakt med kultur och traditioner i Europa. • Flera tusen svenskar reste ut i Europa för att plugga på universiteten där. • Man slutade med människooffer och slaveri. Forskarna är inte helt säkra på att vikingarna verkligen offrade människor till asagudarna. Men vi vet att kyrkan inte tillät offer av djur, vapen – eller människor. Och att slaveriet förbjöds i Sverige.
Under medeltiden kom den kristna kulturen till Sverige. Dessutom åkte en hel del svenskar utomlands för att plugga.
1. Vilket språk blev kyrkans språk? 2. Vad innebar det för svenskarna att kyrkan var en internationell organi sation?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 51
51
2022-01-26 15:22
I klostret Under medeltiden blev Sverige kristet. Man byggde en rad kyrkor och kloster. Till klostren kom unga människor som ville ägna sitt liv åt att tjäna Gud. Klostren låg ofta ute på landet. De svenska klostren grundades av kristna från andra länder. Många av dem kom från Frankrike. Ofta fick de stöd av kungen eller andra mäktiga svenskar. Kungen och den kristna, katolska kyrkan samarbetade. Munkar (män) och nunnor (kvinnor) fick inte bo i samma kloster. Det första klostret i vårt land var nunneklostret Vreta i Östergötland. Två andra kända kloster från medeltiden är Alvastra i Östergötland och Varnhem i Västergötland. Båda är idag ruiner som man kan besöka. Munkarna och nunnorna bad till Gud och läste Bibeln. De hade också andra uppgifter. Kroppsarbetet sköttes av så kallade lekbröder och leksystrar, som bodde för sig själva och inte hade samma religiösa utbildning som munkarna och nunnorna. I trädgården odlades växter som kunde användas som medicin. Vi vet att dill, senap och pepparrot kom hit med klostren. Många svaga och sjuka kom till klostren för att få hjälp. Klostren kunde också fungera som ett slags hotell. Man har kallat klostren för medeltidens lantbruksskolor, vårdcentraler och kulturhus. Klostren förde en massa nyttiga kunskaper till Sverige – och gjorde så att svenskarna fick kontakt med människor utomlands.
Bilden föreställer munkklostret Varnhem. Här i Västergötland fick kristendomen ett fäste redan i slutet av 800-talet.
Nunna och munk.
52
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 52
2022-01-26 15:22
Kyrkan Till klostret hörde förstås alltid en kyrka. Munkarna samlades åtta gånger om dagen för att be tillsammans.
Samtalsrum Munkarna fick inte prata med varandra annat än i ett särskilt samtalsrum. Här gick även en trappa upp till sovsalen.
Fängelse I klosterfängelset kunde munkar och lekbröder som brutit mot reglerna hamna.
Arbetsrum Munkarnas arbetsrum användes för studier och skrivarbete.
Källa: SCB
Vattenkanal Vattnet leddes med rör in i klosterköket. Det var viktigt för klostren att ha tillgång till vatten. Det användes inte bara för matlagning, bad och tvätt utan också i dop och sjukvård.
51107370.2.1_inlagan.indd 53
Tvättrum I klostret i Varnhem hade man rinnande vatten inomhus!
Kök Här låg köket. Munkarna åt enkel, och mest vegetarisk, mat.
Matsal Kallas också refektorium. Här åt munkarna.
Klosterträdgård Nära klostret fanns en örtagård och köksträdgård.
Abbotshus Här bodde abboten, klostrets chef. Munkarna lovade att lyda honom i allt.
Medeltiden
53
2022-01-26 15:22
H ÅL
1
S
L P L AT
SAMMANFATTNING • I början av medeltiden blev Sverige kristet. Det berättas att Olof Skötkonung var den förste svenske kungen som döptes. • Sveriges äldsta stift grundades i Skara på 1000-talet. • Det tog lång tid innan alla svenskar bytt religion. Vi vet inte så mycket om hur det gick till. Kanske tvingades människor döpa sig. • Det var mycket som förändrades med kristendomen: − Det byggdes kyrkor och kloster. − Människors sätt att tänka förändrades. Slaveriet avskaffades. − Runorna byttes ut mot de latinska bokstäverna. De första böckerna skrevs, för hand. − Sverige blev en del av det kristna Europa. En del svenskar pluggade utomlands. − Kyrkan och kungen hjälpte varandra.
VIKTIGA ORD domkyrka
missionär
ärkebiskop
latinska bokstäver
biskop
kloster
påven
nunnor
socken
munkar
FRÅGOR 1. Varför, tror du, tog det så lång tid innan hela Sverige blev kristet? 2. På vilket sätt hade kungen nytta av kyrkan? 3. Varför, tror du, var det vanligt att rika och mäktiga kvinnor gick över till kristendomen?
54
4. Varför var just latin kyrkans språk? 5. Varför skrevs böckerna för hand på medeltiden? 6. Varför var det till klostren som de sjuka och svaga vände sig? 7. Finns det kloster i Sverige idag?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 54
2022-01-26 15:22
Handeln ökade med Hansan När svenska vikingar slutade resa omkring i världen minskade förstås handeln. Men redan på 1200-talet kom den igång igen. På medeltiden var det handeln runt Östersjön – särskilt med städerna i norra Tyskland – som blev viktigast. Under perioden flyttade en hel del tyskar till Sverige. Svenskarna köpte kryddor, salt, tyger och vin. Och sålde pälsar, smör och järn. Handeln på Östersjön styrdes av köpmän från de nordtyska städerna. De hade gått samman och bildat ett förbund som hette Hansan. Hansan var ett samarbete mellan handelsstäder runt Nordsjön och Östersjön.
Bergen Stockholm Visby
Novgorod
Kalmar Lübeck Danzig Hamburg Brygge Bremen
1. Vad köpte och sålde svenska handelsmän? 2. Vilka styrde handeln på Östersjön?
I mitten av medeltiden var omkring 70 tyska städer med i Hansan. Staden Lübeck var Hansans centrum. Också svenska städer som Stockholm, Kalmar, Nyköping och Visby var knutna till Hansan. Hansan var mycket mäktig. De tyska köpmännen hjälpte och skyddade varandra. De byggde stora handelsfartyg, och hade även egna krigsH A N S Akoggar, NS fartyg för att skydda handeln. Ha n s as t äde r Hansans breda, enmastade lastfartyg kallas koggar. De var omkring 20 meter långa och kunde frakta upp till 80 ton med varor. Koggarna betydde mycket för sjöfarten på Östersjön från 1200-talet och framåt.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 55
55
2022-01-26 15:22
Visbys stadsmur är den bäst bevarade i vårt land. Den började byggas på 1200-talet och är på vissa ställen 11 meter hög.
56
Städer växte fram Under medeltiden grundades många städer i Sverige. När medeltiden började hade Sverige några få städer. I slutet av perioden fanns det hela 45 stycken. Städerna var inte stora. Men de fanns. Och de skulle fortsätta att växa. I städerna bodde köpmän (som handlade med varor) och hant verkare (som tillverkade varor). Men också kyrkans ledare. Runt de större städerna byggdes murar. De som bodde i städerna kallas borgare för att de var skyddade precis som i en borg. De som ville komma in och sälja varor i staden måste betala tull vid stadsporten. Men det gällde att komma i tid, för på kvällen stängdes porten. Väl inne i staden kunde bönderna sälja sina varor och dessutom köpa verktyg, salt, kryddor och fina tyger. Kanske lockade också det goda importerade ölet. Och så fanns ju möjligheten att tvätta sig i stadens badhus. I städerna fanns inte bara köpmän. Där bodde även hantverkare. Hovslagaren och smeden lagade köpmännens utrustning. Skräddaren, bagaren och slaktaren såg till att köpmännen kunde skaffa sig kläder och mat.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 56
2022-01-26 15:22
Många av köpmännen i Sverige invandrade från Tyskland. Därför byggdes städerna enligt tyskt mönster. I mitten fanns ett torg, där man kunde handla varor. Runt torget låg kyrkan, rådhuset (där rådet, de som styrde staden samlades) och de finare bodarna (butikerna) och köpmanshusen. Tyskarna som slog sig ner i Sverige hade inte bara en massa nyttiga kunskaper med sig hemifrån. De tog också med sig språket. Under medeltiden lånade svenskan in en massa ord från tyskan. Stad är till exempel ett sådant tyskt lånord. Och borgare. Och köpman. Några andra exempel på mycket vanliga ord som vi lånat in från medeltidstyskan är måste, kosta, arbete, snickare, plåtslagare, betala, byta, mynt, ränta, handla, herre, fru. Faktiskt kommer en tredjedel av alla svenska ord från Tyskland! Nu började tyska förnamn som Herman, Henrik, Klas, Konrad och Gertrud bli populära.
Några av Sveriges äldsta städer
Stockholm
Örebro
Skara
Sigtuna (900-talet)
Kalmar (1200-talet)
Lund (900-talet)
Malmö (1200-talet)
Skara (1000-talet)
Stockholm (1200-talet)
Helsingborg (1000-talet)
Nyköping (1200-talet)
Visby (1100-talet)
Örebro(1200-talet)
Söderköping (1200-talet).
Arboga (1200-talet)
1. Vilka bodde i städerna? 2. Hur märker man idag att det bodde många tyskar i städerna?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 57
57
2022-01-26 15:23
H ÅL
2
S
L P L AT
SAMMANFATTNING • Under medeltiden styrdes handeln på Östersjön av mäktiga städer i norra Tyskland. Städerna samarbetade i ett förbund som hette Hansan. • Också en del svenska städer, bland annat Stockholm, var med i Hansan. • Svenskarna sålde smör, järn och pälsar. Och köpte kryddor, salt, tyger och vin. • Under medeltiden grundades en hel del städer i Sverige. I mitten låg torget. Runt staden fanns en mur. • De som bodde i städerna kallades borgare. De var köpmän och hantverkare. • Många tyska köpmän flyttade till Sverige. I svenskan kom det in många tyska ord.
VIKTIGA ORD köpmän
hantverkare
Hansan
borgare
koggar
tyska lånord
Lübeck
rådet
FRÅGOR 1. Varför, tror du, gick de tyska städerna ihop och bildade Hansan? 2. Varför hade Hansan krigsfartyg?
4. I medeltidens Sverige var det vanligt med tyska namn som Herman och Gertrud. Hur kommer det sig?
3. Runt de medeltida städerna byggdes höga murar. Varför gjorde man så?
51107370.2.1_inlagan.indd 58
2022-01-26 15:23
Adel
Präst
Borgare
Bönder
Att leva på medeltiden – ståndssamhället När Sverige blev kristet var det mycket som förändrades. På vikingatiden hade man kunnat leva lite som man ville ute i byarna – bara man höll sig väl med hövdingen. Nu kom det en präst som ville vara med och bestämma. Överallt byggdes det kyrkor. I kyrkan mötte folk nya berättelser och nya tankar. Det var nya tider i Sverige. En del av de mäktigaste vikingahövdingarna blev adelsmän (riddare). De lovade att försvara kungen med häst och vapen. Varför behövde kungen försvaras? För att kungarna på medeltiden ofta krigade mot varandra. Man brukar säga att vi har fyra samhällsgrupper under medeltiden: adel, präster borgare och bönder. Det kanske låter lite underligt, men de här grupperna kallas ibland stånd. Man pratar om de fyra stånden. Gränserna mellan stånden var skarpa. Det var nästan omöjligt att byta samhällsgrupp, om man ville det. I alla fall var det svårt för en bonde att bli adel eller borgare. Men duktiga bondsöner kunde få läsa till präster. Under första delen av medeltiden ökade befolkningen kraftigt. Det berodde på att jordbruket blev bättre och man kunde odla upp ny mark. I mitten av 1300-talet bodde omkring 1 miljon människor i landet (idag är det mer än 10 miljoner). Sedan kom pesten och tog död på många. Pesten kallades digerdöden. Vi återkommer till den.
Älgen är skogens konung, var är jag kung nånstans?
1. Vilka var de fyra stånden?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 59
59
2022-01-26 15:23
Adeln
1. Vilka var adelns skyldig heter och rättigheter? 2. Vad gjorde ett riksråd?
Adeln var en liten grupp människor i samhället. Det handlar om några tusen personer. Men de var mäktiga. Adelsmännen lovade att skydda kungen genom att ställa upp som riddare, alltså krigare med häst och rustning. Ordet riddare betyder ”en som rider”, ”en ryttare”. Adeln kallas också frälse, eftersom de var frälsta – befriade – från att betala skatt. Det var kungens (statens) sätt att tacka för deras tjänster. Adelns skyldigheter (till exempel att kriga till häst) och rättigheter (till exempel att slippa betala skatt) gick i arv. I de ”finaste” adelsfamiljerna användes särskilda titlar, som greve/grevinna och friherre/friherrinna. Varje släkt hade en vapensköld – ett slags märke – som var kopplad till namnet. Så hade till exempel familjen Trolle ett troll på sin sköld. Ätten Lilliehöök hade en lilja och en hök på sin sköld. Adeln finns kvar i dagens Sverige, men de har inga skyldigheter och rättigheter längre. Däremot äger de fortfarande en hel del mark i södra Sverige. De flesta adelsfamiljer bodde på stora gårdar. Det var bara de allra rikaste som hade råd att bygga borgar (bostäder som kunde användas som fästningar). I Sverige byggdes borgarna ofta av trä. Man brukar skilja mellan högadel och lågadel. I högadeln ingick omkring tjugo mycket mäktiga och rika familjer. De ägde massor av gårdar. Personer ur högadeln gifte sig ofta med varandra för att bli ännu rikare och mäktigare. En del av högadeln var med och styrde landet. De kallades för riksråd. De var ett slags rådgivare åt kungen. Men det hände också att högadeln gick emot kungen. Kungen bestämde vilka som skulle adlas – alltså bli en del av adeln. Den sista gången någon adlades i Sverige var 1902. Idag har kungen inte rätt att adla någon. Adeln ville gärna visa att de var lite finare än andra. Det skrevs böcker för att lära riddarna fint sätt. Här kommer några av tipsen: • Att smacka som en lax och glufsa som en grävling och klaga på maten passar sig inte. • Dregla inte när du dricker. • Klia dig inte vid bordet.
60
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 60
2022-01-26 15:23
I riddarborgen Borgen på bilden heter Bjärkaholm och låg i Östergötland. Idag är den riven. Bjärkaholm ägdes av riddaren Bo Jonsson Grip som levde på 1300-talet. Han var Sveriges rikaste man. Han ska ha ägt en tredje del av all mark i landet. Det sägs att han var en ovanligt grym och hänsynslös person – mäktigare än kungen.
Vakttorn Från vakttornet kunde man lätt upptäcka fienden.
Trappgavlar Sådana här trapp gavlar var vanliga på medeltida borgar.
Sidobyggnader I olika mindre bygg nader förvarades vapen, mat och annat. Och djur.
Vallgrav Ofta byggde man en vallgrav runt borgen. Här ligger borgen på en liten ö i en å.
Murar De höga murarna var byggda av sten och skyddade mot angrepp.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 61
61
2022-01-26 15:23
Banérs vapensköld
Till en början kunde vem som helst bli riddare. Det räckte att man köpte en stridshäst och en rustning och lovade att hjälpa kungen. Men ganska snart var det bara några få familjer – som kallas adelssläkter – som fick vara riddare. Sveriges äldsta adelssläkt heter Natt och Dag. Andra gamla adelssläkter är Banér, Bonde, Horn och Trolle. Varje släkt har en vapensköld, ett slags symbol eller märke. Här ser du adelssläkterna Banérs och Trolles sköldar.
Prästerna
Trolles vapensköld
62
Prästen var en mycket viktig person under medeltiden. Kyrkan var en samlingsplats både i städerna och på landet. På medeltiden var människor djupt religiösa. De trodde att allt det goda kom från Gud och allt det onda kom från djävulen. Gud och djävulen – det onda och det goda – slogs om människorna. Om man gjort något ont – syndat – bad man Gud om förlåtelse. Men för att få Guds förlåtelse behövde man prästens hjälp. Många människor var säkert rädda för att bli sjuka och dö. De ville inte hamna i helvetet för att de syndat mycket. De bad ofta till Gud och försökte följa det som prästen sa. Det var förstås viktigt att inte bli ovän med prästen. Han var ju Guds representant (ombud) på jorden. De som hade råd gav kyrkan gåvor. Kanske skulle Gud belöna dem med ett långt och rikt liv? Det var bara män som kunde bli präster. Fram till 1500-talet var Sverige ett katolskt land, och än idag finns inga kvinnliga präster i den katolska kyrkan. Prästerna fick inte gifta sig och de fick inte skaffa barn. Man sa att de skulle leva i celibat (utan att ha sex). Men det sägs att en del präster i Norden struntade i det. Det tyckte påven i Rom inte om. Eftersom prästerna inte hade barn kunde ingen ärva deras ägodelar. I stället fick kyrkan allt. Det gjorde att kyrkan blev rikare. Prästen undervisade, gav goda råd och höll i gudstjänster, dop, bröllop och begravningar. Han var med och firade jul, påsk och pingst. Han berättade om särskilda heliga personer, så kallade helgon. Han deltog också i det hårda arbetet i byn. Under medeltiden grundades de första skolorna i Sverige. De låg vid domkyrkorna och var till för att utbilda pojkar till präster. Flickor gick inte i skola. Rika flickor kunde bli nunnor och lära sig läsa och
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 62
2022-01-26 15:23
skriva i klostret. Det fanns inga universitet i Sverige, så en del pluggade till präst utomlands. På 1200-talet bestämdes det att kyrkan skulle slippa betala skatt – precis som adeln. Bönderna måste däremot betala skatt till kyrkan. Den skatten kallades för tionde. En tiondel av det som gårdarna gav skulle kyrkan ha: var tionde kalv, en tiondel av rågskörden och så vidare. Precis som man skiljer mellan högadel och lågadel, så var skillnaden stor mellan rika och fattiga präster. Biskoparna – kyrkans chefer – hade ofta läst utomlands och kom från rika och mäktiga familjer. De stod kungen nära och var med och styrde landet. Prästerna på landet var inte lika välutbildade. Många var ganska fattiga.
Den tionde säcken och kalven ska prästen ha.
1. Prästen sågs som en representant för Gud på jorden. Vad innebar det? 2. Vad var tiondet?
Borgarna Om du kunde resa bakåt i tiden och besöka till exempel 1300-talets Kalmar eller Örebro skulle du säkert inte bli så värst imponerad. Den där stinkande byn är väl ingen stad! skulle du kanske utropa. Medeltidens städer liknade verkligen inte vår tids. De var för det första väldigt små. De hade högst några tusen invånare. Även husen var små. De allra flesta var byggda i trä och såg ut som gårdar på landet. Till bostadshusen hörde stall och ladugårdar. Många stadsbor hade kor, getter, grisar och höns. Det var också vanligt att man odlade till exempel kål och rotfrukter inne i staden. Det luktade hemskt illa i de medeltida städerna. Man hade inte vattentoaletter, avlopp eller sophämtning – så det mesta avfallet låg i stinkande högar utanför husen. Vattnet var ofta smutsigt, så många blev sjuka.
I städerna bodde borgarna. De var köpmän eller hantverkare.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 63
63
2022-01-26 15:23
I medeltidens städer fick grisar och andra djur röra sig fritt. Trevligt för djuren, men det luktade inte så gott. Dessutom spreds sjukdomar lätt.
1. Vilka räknades som borgare i städerna? 2. Vilka styrde i staden?
Någon el fanns förstås inte. För att få ljus inomhus doppade man trästickor i talg (fett från djur) eller tjära, satte upp på väggen och tände på. De här blossen var brandfarliga. Det hände att hela städer brann ner. Varje natt gick brandvakter runt. Vilka var det då som bodde i städerna? Ja, det gick inte bara att flytta in till närmaste stad. Om man ville börja med handel eller hantverk fick man helt enkelt kontakta de styrande i staden – rådet – och be att få köpa ett hus där. Man behövde alltså ha pengar. Det var sedan rådet som bestämde om staden behövde ännu en tyghandlare, bagare eller smed … Alla borgare (stadsbor) måste betala skatt. Och i städerna gällde dessutom speciella lagar. En kvinna kunde bli borgare (borgerska) om hennes man dog och hon tog över hans verksamhet. Staten ville gärna att duktiga handelsmän och hantverkare från Tyskland kom till Sverige. Många tyskar invandrade till de svenska städerna under medeltiden. Tyskarna var så många att man stiftade en lag som sa att minst hälften av dem som styrde staden skulle vara svenskar. Nu var det inte bara köpmän och hantverkare som bodde i städerna. Här fanns också tjänstefolk, präster och kungens ämbetsmän. Stadens styrdes av ett råd som leddes av en borgmästare. Köpmännen samarbetade i ett slags föreningar som kallades gillen. De tog hand om sina medlemmar. De hjälpte sjuka och gamla och ställde till med fester.
Bönderna De allra flesta svenskar på medeltiden var inte adel, präster eller borgare. De var bönder (jordbrukare) – eller så arbetade de åt bönderna som drängar (män) och pigor (kvinnor). Bönderna bodde i små byar på landet och ägnade sig åt odling och djur. De fiskade, jagade och jobbade i skogen. Och gick i kyrkan. Husen såg ungefär ut som på vikingatiden. När det var dags att plöja eller skörda hjälpte bönderna varandra. De samarbetade i något som kallades byalag. Den bonde som bröt mot byalagets beslut fick böta. Det var viktigt att hålla sams. Folk levde oftast hela livet på samma plats som de föddes och reste sällan eller aldrig längre än några mil bort. 64
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 64
2022-01-26 15:23
Livet för människorna i byarna kunde vara hårt. Många av barnen dog. Det fanns inga läkare och inga mediciner. Vädret styrde mycket. Om våren var kall och regnig blev det svårt att odla. Ibland hade man inte tillräckligt med mat. Men när skörden var god ställde man gärna till med fest.
Kyrkan – De lite större byarna hade en kyrka.
Odlingsmark – Varje gård fick en bit (teg) av den bästa respektive sämsta jorden.
Husen – Husen låg tätt, i byn var det viktigt att samarbeta. Husen liknar fortfarande dem från vikingatiden. Nu har djuren även fått egna fäbodar.
Skogen och betesmarken hade gårdarna gemensamt.
Kvarnen – Här maldes säden till mjöl.
Djuren gick ofta fritt på dagen, därför var grönsakslandet inhägnat. Viktig föda för grisarna var ekollon och bokollon.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 65
65
2022-01-26 15:23
1. Vad var ett byalag? 2. Bönderna på medeltiden brukar delas in i två grupper, vilka? Vad var skillnaden?
Bönderna åt gröt, ärter, bönor, rovor och kål. Både kött och fisk röktes och saltade. Potatis kände man inte till. Inte heller kaffe eller te. På varje gård bryggdes det öl. Man skiljer mellan två slags bönder i medeltidens Sverige: skattebönder och landbor. Skattebönderna behövde visserligen betala skatt (i form av varor) till staten, men de ägde marken själva. De styrde därför ganska mycket över sina liv. Landborna hyrde gården som de brukade, oftast av en adelsman. De gav en del av skörden till adelsmannen och var dessutom tvungna att då och då arbeta på hans gods. De var inte lika fria som skattebönderna. Ungefär hälften av de svenska bönderna ägde sin mark. Det var fler än i de flesta andra länder. Därför hade de svenska bönderna rätt mycket makt i samhället. Det fanns visserligen pengar på medeltiden, men bönderna betalade skatterna ”in natura”, alltså med det som naturen gav: fisk, kött, smör, pälsar, säd och så vidare. Kungen skickade ut särskilda tjänstemän – fogdar – för att kontrollera att bönderna verkligen betalade sina skatter.
Smarta uppfinningar på medeltiden • Plogar med hjul gjorde att man kunde odla också i tung lerjord. • Spadarna förbättrades så att man kunde använda fötterna för att trycka ner dem i jorden. • Hästskor av järn gjorde att hästarna orkade dra mer. • I kvarnar drivna av vind eller vatten kunde man mala säden till mjöl. Figurerna på kalkmålningen föreställer Adam och Eva, de första människorna (enligt Bibeln). Här ser vi en riktigt bra medeltida spade. (Häverö kyrka, Uppland.)
66
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 66
2022-01-26 15:23
• Folk delades in i fyra grupper, som kallades stånd: adel, präster, borgare och bönder. 1. Adeln bestod av några tusen personer. De var mäktiga. De lovade att skydda kungen och slapp därför betala skatt. En del av adeln satt i riksrådet, där de bestämde tillsammans med kungen. De mäktigaste riddarna byggde borgar.
H ÅL
• Det bodde ungefär 1 miljon människor i Sverige på medeltiden.
L P L AT
3
S
SAMMANFATTNING
2. Prästerna var mycket viktiga personer under medeltiden. Alla människor trodde på Gud. Om man syndat – gjort fel – gick man till prästen för att få förlåtelse från Gud. Det var bara män som fick bli präster. De fick inte gifta sig. 3. Borgarna bodde i städerna, som var mycket små – och luktade illa. Det fanns inget avlopp och inga toaletter. Städerna styrdes av borgmästaren och hans råd. Köpmännen samarbetade i gillen. 4. De allra flesta människor bodde i byar på landet och arbetade som bönder. Bönderna samarbetade i byalag. Skattebönderna ägde sin jord och var ganska fria. Landborna hyrde jorden och var inte lika fria.
VIKTIGA ORD
FRÅGOR
de fyra stånden
borgare
adel
borgmästare
frälse
gille
vapensköld borgar
bönder
riksråd
drängar pigor
prästerna
landbor
katolska kyrkan
byalag
celibat
in natura
helgon
skattebönder
tionde
fogde
1. Vad menas det med att adelns rättigheter och skyldigheter gick i arv? 2. Finns det länder där kungen eller drottningen fortfarande adlar människor?
6. Att prästerna inte fick skaffa barn gjorde kyrkan rikare. Hur kommer det sig? 7. Vad var det som gjorde att det luktade så otroligt illa i medeltidens städer?
3. Varför byggde riddarna borgar?
8. Varför var skattebönderna friare än landborna?
4. Hur skulle din vapensköld se ut (om du inte redan har en)?
9. Borgarna samarbetade i gillen, bönderna samarbetade i byalag. Varför gjorde de det, tror du?
5. Varför ville människor be Gud om förlåtelse, tror du?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 67
67
2022-01-26 15:23
Sverige växte fram – en våldsam tid I början av medeltiden slogs ett par mäktiga släkter om makten i Sverige. En del av dem kom från Götaland (runt sjöarna Vänern och Vättern). Andra hade sin bas i Svealand (runt sjöarna Mälaren och Hjälmaren). Kungen valdes ur de mäktiga släkterna. Många av kungarna dödades av sina fiender. Ibland fanns det flera kungar samtidigt. Det var en våldsam och rörig tid. De första kungarna hade inte så stor makt. Landskapen – till exempel Västergötland, Östergötland och Uppland – var ganska självständiga och hade egna lagar. Någon huvudstad fanns inte. Men så kom en man som hette Birger jarl och började sakta men säkert bygga upp kungariket Sverige. Lustigt nog var han själv inte kung. Han var jarl, det vill säga kungens närmaste man.
E R G
Stockholm
V
E
R
I G E
N
O
S
Skåne
I 1300-talets Sverige ingick också södra Finland. Som du ser låg Stockholm – som senare blev huvudstad – mitt i riket.
68
D
Blekinge
A N M A R K
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 68
2022-01-26 15:23
Birger jarl och hans mäktiga släkt Birger Magnusson, som jarlen hette, föddes omkring år 1210 i Bjälbo i Östergötland. Han kom från en mäktig släkt som kallas Bjälboätten. Birger jarl hörde verkligen till eliten (de som hade mest pengar och makt) i den nordiska medeltiden. Han var gift med den svenska kungens syster. När hon dog gifte han sig med änkan efter den danska kungen. Birgers dotter var gift med den norska kungen. Och två av hans söner blev svenska kungar. Vad var det då som Birger jarl gjorde för att samla riket Sverige? En hel del, faktiskt: • Han besegrade sina motståndare på slagfältet (i krig) eller lät halshugga dem. Ingen vågade gå emot den mäktiga jarlen. Det blev fred i landet. • Han skaffade sig goda kontakter inom kyrkan. Påven sa till alla svenska biskopar att de skulle stödja Birger jarl. Han fick därmed med sig den mäktiga kyrkan. • Han såg till att få in mer skatt. Staten blev rikare. Varorna som han fick in i skatt sålde han till köpmän i den tyska Hansan. För pengarna byggde han borgar och hyrde soldater. Staten blev starkare.
Ungefär så här ska han ha sett ut – Birger jarl. Medeltidsmuseet i Stockholm har låtit återskapa hans huvud i vax, efter att graven i Varnhems kyrka öppnats och man mätt upp skallen.
• Han grundade Stockholm och flera andra städer. Snart blev Stockholm landets största stad. • Han var med och förde kristendomen till Finland – med våld. Finland var sedan en del av Sverige ända fram till 1809. • Han bestämde lagar som gällde i hela riket. De så kallade fridslagarna förbjöd våld mot kvinnor. Den som inte följde lagarna förlorade allt han ägde och blev fredlös. Vem som helst hade rätt att förfölja och döda en fredlös. Birger jarl såg också till att döttrar fick ärva mer än tidigare.
1. Hur förbättrade Birger jarl det för kvinnorna? 2. Hur hjälpte påven Birger jarl?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 69
69
2022-01-26 15:23
Nej, det här är inte kung Magnus! Länge trodde man att Magnus Ladulås låg begravd i Riddarholmskyrkan. Men analysen av skallen visar att det tillhört en person som levt på 1400-talet. Och kung Magnus dog redan 1290.
Bröder som bråkade
Magnus Ladulås sigill, ett slags stämpel som användes för att visa att brev och andra dokument var äkta. Här står det – på latin förstås – att Magnus är svearnas kung ”med Guds nåde.” Den som läste skulle förstå att Gud stod på Magnus sida, trots att han faktiskt stulit kungatronen från sin bror.
70
När Birger jarl dog år 1266 tog hans äldste son Valdemar över makten. Det gillade inte hans bröder. Så de började bråka. En av de yngre bröderna hette Magnus. Han satte helt enkelt kung Valdemar i fängelse, och där fick han sitta i 25 år tills han dog. Magnus tog förstås över kungatronen. Kung Magnus är känd för sin lag mot våldgästning, det vill säga att stormännen kunde tvinga bönderna att ställa upp med mat och sovplatser när de reste genom landet med sina tjänare och krigare. Bönderna hade inte råd med detta. Man brukar säga att kungen satte ”lås för bondens lada”. Därför kallas han Magnus Ladulås. Han var inte snäll mot sin bror. Men bönderna blev säkert glada.
Håtunaleken och Nyköpings gästabud Magnus Ladulås hade tre söner: Birger, Erik och Valdemar. Han visste ju att syskon lätt blir ovänner. För att slippa bråk mellan sönerna gav han dem varsitt hertigdöme att styra över. Det hjälpte inte ett dugg. När Magnus Ladulås dog år 1290 blev hans äldste son Birger kung. Det gillade inte bröderna Erik och Valdemar. Mest sugen på makt var hertig Erik. Han hade gjort sitt hertigdöme större. Han tänkte öka sin makt ännu mer genom att gifta sig med den norska prinsessan Ingeborg. Han ville bli kung över både Norge
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 70
2022-01-26 15:24
och Sverige. När Erik förlovade sig med Ingeborg var hon bara ett år gammal. År 1306 kom Erik och Valdemar ridande till kung Birgers gård Håtuna utanför Sigtuna. Kungen bjöd på fest och lät bröderna stanna över natten. Det var dumt av honom. För på natten tog hertigarna sin bror kungen till fånga. Händelsen har kommit att kallas Håtunaleken. Birger släpptes fri efter några år, men då hade bröderna delat riket i tre delar. Birger fick fortsätta som Sveriges kung, men han hade blivit av med mycket makt. Han kunde förstås inte glömma det bröderna gjorde på Håtuna gård. Nu ville han hämnas. Det gick mer än tio år. I december 1317 bjöd kung Birger sina två bröder till en stor fest, ett så kallat gästabud, på slottet Nyköpingshus. ”Nu glömmer vi allt bråk mellan oss”, sa kung Birger till Erik och Valdemar. Bröderna tackade ja. De åt och drack hela kvällen. Kungaparet berättade att det inte fanns rum för alla gäster på slottet. Men de två hertigarna kunde få sova där. När festen var slut gick Erik och Valdemar och lade sig. Mitt i natten kom kungen och hans män in i sängkammaren med armborst och bojor. ”Minns ni Håtunaleken?” frågade Birger. ”Jag minns den alltför väl. Den här lär inte bli bättre.” Han slängde ner bröderna i en fängelsehåla på slottet och kedjade fast dem. Där svalt de ihjäl. Händelsen kallas Nyköpings gästabud. Senare letade hertigarnas soldater efter kung Birger, men han hade redan hunnit fly till Danmark. Istället grep de hans oskyldige son – som var 20 år gammal – och avrättade honom i Stockholm. Håtunaleken och Nyköpings gästabud skildras i ett av den svenska litteraturens äldsta verk, Erikskrönikan, från 1320. Är det sant att det gick till så här? Det vet vi inte riktigt.
1. Vad innebar förbudet mot våldgästning? 2. Hur dog Valdemar och Erik?
Armborst är både starkare och mer träffsäkra än vanliga pilbågar. De började användas av svenska soldater på 1300-talet.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 71
71
2022-01-26 15:24
Magnus Eriksson och hans lagar
2. Vad innebar det att bli bannlyst?
I G E
R
E
1. Vad är skillnaden mellan landskapslagar och allmän landslag?
V
Nej, så här får man verkligen inte göra. Illustration ur Magnus Erikssons landslag.
Hertig Eriks son Magnus (Eriksson) tog över makten år 1332. Han var då 16 år. Han blev den siste kungen ur Birger jarls släkt, Bjälboätten. Precis som farfarsfar Birger jarl och farfar Magnus Ladulås stiftade Magnus nya lagar. Han samlade landskapslagarna till en lag för hela Sverige: Magnus Erikssons allmänna landslag. Han tog även fram en särskild lag för städerna. Båda dessa lagar kom att gälla i nästan fyra hundra år. Magnus Eriksson förbjöd också slaveriet. Nu försvann trälarna från gårdarna. Magnus Eriksson köpte Skåne av danskarna för en stor summa silvermynt. I början tyckte många att Magnus gjort en bra affär. I Skåne fanns bördig jord och i havet utanför fanns mycket sill. Den skånska sillen var en viktig handelsvara under medeltiden. Magnus Eriksson kallade sig Sveriges, Norges och Skånes konung. Vi vet att han använde tre kronor som symbol för Sverige, precis som vi gör idag. Magnus Erikssons rike var det största i Europa. Snart fick kungen problem med ekonomin. Köpet av Skåne hade blivit för dyrt. Digerdöden, pesten, gjorde att många dog, så skatterna minskade kraftigt. Kungen ville nu ha hjälp av de rika adelsmännen, Norden ca 1345 men de vägrade. Kungen hade dessutom lånat pengar av påven men kunde inte betala tillbaka. Då bannlystes han – det betydde att han utestängdes från kyrkan. Till sist tog danskarna tillbaka Skåne – utan att kungen fick några pengar. Då tyckte adelsmännen att det hade gått för långt. De tog till vapen och avsatte kung Magnus, som flydde till Norge. Allt gick på tok för kungen. Hans son Erik dog. Det ryktades att han blev förgiftad – av sin egen mamma – men E R G O N antagligen dog han i pesten. Några år senare drunknade Stockholm Magnus Eriksson utanför den norska staden Bergen. Han S som en gång varit kung över ett jätterike. Blekinge Skåne
D
A N M A R K
Magnus Eriksson köpte Skåne och Blekinge av Danmark. Den danske kungen tog sedan tillbaka Skåne.
72
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 72
2022-01-26 15:24
• Birger jarl grundade Stockholm, förde kristendomen till Finland och stiftade lagar.
H ÅL
• Med Birger jarl kom Bjälboätten till makten i Sverige. Birger jarl besegrade sina fiender så att det blev fred. Han stärkte landet och sin egen familj. Han såg till att få in mer skatt.
4
S
SAMMANFATTNING
L P L AT
• Magnus Ladulås var son till Birger jarl. Han införde en lag mot våldgästning – att bönderna måste ställa upp med mat och sovplatser när adeln reste genom landet. Man säger att Magnus satte ”lås för bondens lada”. Därför kallades han Ladulås. • Magnus Ladulås son Birger blev kung. I Håtunaleken spärrades kungen in av sina bröder Erik och Valdemar. På Nyköpings gästabud fick kung Birger sin hämnd. Han fängslade Erik och Valdemar, som svalt ihjäl. • Eriks son Magnus Eriksson blev den siste kungen ur Bjälboätten. Han köpte Skåne av danskarna, för han ville komma åt sillfisket och den goda jorden. Det blev ingen bra affär. Kung Magnus avsattes av adeln.
VIKTIGA ORD Birger jarl
fridslagar
Håtunaleken
jarl
fredlös
Nyköpings gästabud
Bjälboätten
våldgästning
armborst
tre kronor
bannlysas
Magnus Eriksson
elit
FRÅGOR 1. Vad menas det med att Birger jarl hörde till landets elit? 2. Vad gjorde Birger jarl för att ena landet?
3. Varför, tror du, tackade bröderna ja när kung Birger bjöd dem på fest? 4. Var kan man få syn på tre kronor idag? Är det en bra symbol för Sverige, tycker du?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 73
73
2022-01-26 15:24
Den stora katastrofen – digerdöden Året är 1350. Hösten har kommit till Sverige. Luften är klar, dagarna svala. Löven börjar gulna. Men det är inte bara hösten som anlänt hit. Det har också en hemsk, smittsam pestsjukdom. Den kallas digerdöden. Utmed vägarna ligger liken i högar och ruttnar. Husen står öde. Hela byar har tömts på folk. Människor samlas i kyrkorna för att be. Digerdöden betyder ”den stora döden”. Och nog var döden stor alltid. Man räknar med att närmare hälften av Sveriges befolkning dog. Det är detsamma som en halv miljon människor. Digerdöden var en pandemi, alltså en smittsam sjukdom som snabbt sprids över stora delar av världen. Sjukdomen kom från Asien. Den spreds västerut med handelsvägarna. Till Sicilien kom den 1347. Två år senare fördes den med ett av Hansans fartyg till den norska staden Bergen. Året därpå började pesten ta död på svenskarna. 1347 1348 1349 1350–51
1350–51
1349 1348
På den här kartan ser du hur digerdöden spreds. Smittan kom först till södra Europa och spreds på några år över hela Europa.
74
1347
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 74
2022-01-26 15:24
Loppor, råttor och människor Digerdöden orsakades av pestbakterien, som på latin heter Yersinia pestis. Bakterien spreds av loppor och råttor. Smittan spreds också mellan sjuka människor. Människor blev dåliga mycket snabbt. De kunde falla ihop mitt under en måltid. Det slog ut varbölder på hela kroppen, stora som äpplen. De sjuka fick frossa och hög feber. Ibland angreps lungorna. Redan efter några dagar kom döden. På medeltiden visste folk inget om bakterier. De förstod inte varifrån pesten kom och inte heller hur den spreds. Människor visste inte hur de skulle skydda sig mot sjukdomen. De förstod inte hur viktigt det var att tvätta sig noga. Både råttor och loppor trivdes förstås i medeltidens smutsiga miljöer. Många trodde att det var Gud som straffade människorna för att de levt syndigt, det vill säga brutit mot Guds bud. Kungen – Magnus Eriksson – bestämde att alla varje fredag skulle gå barfota till kyrkan, där de skulle be och offra en slant. De skulle också fasta på vatten och bröd en gång i veckan. Det stoppade förstås inte bakterierna. Läkarna – de få som fanns – trodde att det bästa botemedlet (medicinen) var Skyll inte på mig! att tappa de sjuka på blod. Men åder Det var loppan låtning, som metoden kallades, gjorde som bet. bara att folk dog ännu snabbare. I Småland ska man ha begravt en flicka och pojke levande – som ett offer till Gud – för att försöka få stopp på pesten. Det finns många hemska berättelser om digerdöden.
På medeltiden trodde man att folk blev friskare om man tappade dem på blod. Det här kallades åderlåtning och var vanligt in på 1800-talet. Hur mycket blod rörde det sig om? Enligt en medeltida källa skulle man ta lika mycket som ryms i en klunk. Hur man nu mätte det …
1. Vad betyder ordet digerdöden? Och hur många dog i Sverige? 2. Vad trodde man på medeltiden låg bakom den hemska pestsjukdomen?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 75
75
2022-01-26 15:24
Digerdöden skördade många offer över hela Europa. På bilden ses människor begravas i den belgiska staden Tournai.
1. Vilka olika konsekvenser – följder – fick digerdöden i Sverige?
76
Vad fick digerdöden för följder? Digerdöden var en enorm katastrof. Det var inte bara Sverige som drabbades. I Europa dog sammanlagt omkring 40 miljoner människor på kort tid. Mängder av gårdar övergavs. Åkrar växte igen. Det blev en stor oro i samhället. Det tog 300 år innan Sveriges befolkning var lika stor som före digerdöden. Många trodde att världen höll på att gå under. En del bestämde sig för att festa mer än någonsin. Kanske skulle man vara död nästa vecka. Då kunde man lika gärna passa på att ha roligt. Av de nordiska länderna var det Norge som drabbades svårast av digerdöden. Mycket mer än hälften av invånarna dog, inte minst stormän och präster. Det här gjorde att landet förlorade sin självständighet och blev en del av Danmark. I en gammal skrift kan man läsa hur det gick till när digerdöden kom till Norge: ”På den tiden seglade en kogg från England, och det var mycket folk ombord. Den lade till vid Bergens hamn, och lite av lasten lossades. Sedan dog allt folket på skeppet. Genast när godset från detta skepp kom in i staden dog stadens befolkning. Då drog pesten över Norge.”
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 76
2022-01-26 15:24
• Ungefär halva Sveriges befolkning dog. Norge drabbades ännu hårdare.
H ÅL
• År 1350 drabbades Sverige av en pestsjukdom som kom att kallas digerdöden, den stora döden. Det var en pandemi som, precis som coronasmittan år 2020, spreds från Asien.
5
S
SAMMANFATTNING
L P L AT
• På medeltiden visste man inte vad som orsakade sjukdomen. Idag vet vi att det som låg bakom var en bakterie. Den spreds med loppor och råttor. • Många trodde att digerdöden var Guds straff. • Det tog 300 år innan Sverige hade lika stor befolkning som före digerdöden.
VIKTIGA ORD digerdöden åderlåtning bakterie pandemi
FRÅGOR 1. Varför trodde många att digerdöden var Guds straff? 2. Varför växte åkrarna igen under och efter digerdöden? 3. På vilket sätt gjorde människors sätt att leva att bakterier trivdes? 4. Varför sa kungen till människor att fasta, tror du?
5. Hur kom det sig, tror du, att en del människor festade mer än någonsin? 6. Digerdöden dödade hälften av alla invånare i Sverige. Hur många skulle försvinna i dag om hälften dog i en pandemi?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 77
77
2022-01-26 15:24
Margareta och Kalmarunionen Sedan digerdöden härjat och Magnus Eriksson avsatts valde adeln Albrekt av Mecklenburg från Tyskland till svensk kung. Albrekts mamma var kungens syster, så han hade en koppling till det svenska kungahuset. Men folket tyckte mycket illa om Albrekt. Han använde tyska fogdar (kungliga tjänstemän) för att se till att bönderna betalade sina skatter. Kanske var de hårdare än svenska fogdar – det vet vi inte riktigt. Men bönderna var i alla fall missnöjda. Adelsmännen var också missnöjda. De tyckte att tyskarna fått för mycket att säga till om i landet. Albrekt stod nära Hansan, alltså handelsstädernas förbund i norra Tyskland.
På bilden ser vi hur drottning Margareta just störtat Albrekt av Mecklenburg från den svenska tronen. Kronan har ännu inte nått marken. Det är rätt tydligt att Margareta är den mäktigaste av dem.
1. Vad var en fogde? 2. Vilka länder styrde drottning Margareta över?
Drottning Margareta En del av adelsmännen vände sig då till drottning Margareta av Danmark. Kanske ville hon bli svensk drottning? Margareta var dotter till den danske kungen. När han dog blev hon drottning i Danmark. Hon var gift med den norske kungen, och när också han dog tog hon över tronen även i Norge. Hon styrde alltså både över Danmark och Norge. Genom sin man var Margareta släkt med den förre kungen, Magnus Eriksson. Hon tyckte att hon hade större rätt att styra över Sverige än tysken Albrekt. Så hur gick det? Jo, drottningens soldater besegrade kung Albrekts här i ett slag i Västergötland. Nu tog Margareta över makten i Sverige. Hon styrde över hela Skandinavien (Danmark, Norge och Sverige). Hon var en skicklig politiker. Kalmarunionen Margareta ville stärka banden mellan de tre nordiska rikena. Varför? Kanske var hon trött på krig. Kanske ville hon ta upp kampen med tyskarna och den mäktiga Hansan. År 1397 kallade hon alla stormän till ett möte i Kalmar. Där kom man överens om att Norge, Danmark och Sverige skulle samarbeta och ha en gemensam monark (kung eller drottning). Det här samarbetet kallas Kalmarunionen. Det varade fram till 1520. På mötet fick Margareta stormännen att välja Erik av Pommern till unionskung efter hennes död. Han var släkt med drottning Margareta.
78
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 78
2022-01-26 15:24
Kalmar slott har anor tillbaka till 1100-talet. Det var här som Kalmarunionen undertecknades 1397. Slottet fick sitt nuvarande utseende på 1500-talet.
Under drottning Margaretas tid var det ganska lugnt och fredligt. Det var först efter hennes död, 1412, som slitningarna inom unionen blev tydliga.
Erik av Pommern Erik av Pommern hade många planer när han blev kung. Unionen skulle bli större. Han ville minska Hansans makt i Östersjön. Det blev förstås krig med tyskarna. Och krig är dyrt. Folket fick betala med högre skatter. De svenska bönderna blev missnöjda – igen. Men inte bara bönderna var arga. I Mellansverige fanns bergsmännen. De ägde järngruvor och sålde järn till andra länder. Nu när Erik av Pommern var i krig med Hansan kunde de inte längre sälja sitt järn utomlands. Många av bergsmännen hade tyskt ursprung. De gillade inte Kalmarunionen. Tillsammans startade bönderna och bergsmännen ett uppror. Ledaren för upproret hette Engelbrekt Engelbrektsson. Upproret ledde till att kung Erik avsattes. Två gånger, till och med. (Efter första gången lovade han att bättra sig, men det gick inte så bra.) Margareta hade varit en skicklig ledare. Under hennes tid fungerade Kalmarunionen. Det gick mycket sämre under Erik av Pommerns tid. Och ännu sämre skulle det gå när vi kommer in på 1500-talet.
En påve beskrev Erik av Pommern så här. ”Erik av Pommern hade en vacker kropp, rödgult hår, rödlätt ansikte och en lång, smal hals ... ensam, utan hjälp och utan att röra byglarna, hoppade han upp på en häst, och han drog alla kvinnor till sig.”
1. Varför tror man var anled ningarna till att Margareta ville stärka banden mellan de nordiska rikena? 2. Varför gjorde bönderna och bergsmännen uppror?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 79
79
2022-01-26 15:24
Maktkamp i unionen I Sverige var inte alla överens om att en union mellan de tre skandinaviska länderna var bra. En del adelsmän och bönder ville ha unionen kvar, medan andra arbetade hårt för att lösa upp den. Det var ständiga bråk om makten. Unionskungarna bodde oftast i Danmark. I Sverige valde man en riksföreståndare som bestämde över frågor som bara gällde Sverige. År 1518 hette Sveriges riksföreståndare Sten Sture den yngre. Han var emot unionen. Han hade två stora och mäktiga fiender: den danske unionskungen Kristian II och den svenske ärkebiskopen Gustav Trolle. Kristian II ville stärka sin makt i Sverige. Han ville alltså ha kvar unionen. Sten Sture avsatte ärkebiskopen och satte honom i fängelse. Och jämnade hans borg med marken. Så där fick man inte göra med en hög kyrklig ledare. Både kungen och påven blev upprörda. Det gick för Sten Sture den yngre som för Magnus Eriksson. Han bannlystes av påven (stängdes av från kyrkan). Kristian II och ärkebiskopen var goda vänner. Nu fick kungen en chans att straffa de upproriska svenskarna. Han tillfångatog sex svenska adelsmän och förde dem till Danmark. En av dem var 22-åringen Gustav Eriksson Vasa. Lägg det namnet på minnet!
Undrar om Kristian kallas tyrann i Danmark med?
80
Stockholms blodbad Sten Sture den yngres armé mötte Kristian II:s soldater i ett slag vid sjön Åsunden i Västergötland. Kungen vann. Sten Sture själv träffades av en kanonkula och dog på väg tillbaka till Stockholm. Danskarna erövrade en stor del av Sverige. Men inte Stockholm. Nu tog Sten Stures änka, Kristina Nilsdotter Gyllenstierna, över. Hon förstärkte Stockholms försvar men fick till slut ge sig. Kristian II tågade in i staden efter att ha belägrat den i fyra månader. Kristian ställde till med en stor fest i Stockholm. Till festen bjöds Sveriges förnämsta adelsmän och biskopar in. Kungen lovade att de som varit emot danskarna inte skulle straffas. Men kungen höll inte sitt löfte. Efter tre dagar tog plötsligt festen slut. Portarna till slottet låstes. Nu skulle det hållas rättegång. Alla som varit med och avsatt och fängslat ärkebiskopen Gustav Trolle dömdes. Straffet var döden.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 80
2022-01-26 15:24
Den som var adlig hade rätt att bli avrättad genom halshuggning med svärd. Så fint behandlades inte vanligt folk.
Den 8 november 1520 började huvudena rulla på Stortorget mitt i Stockholm. Sammanlagt avrättades ett hundratal personer. Bland de halshuggna fanns biskopar, adelsmän, borgmästare och andra makt havare. Den hemska händelsen är känd som Stockholms blodbad. Och den danske kungen kom – i Sverige – att kallas Kristian Tyrann. (Tyrann betyder ”grym härskare”.) Men Kristian II var nöjd. Han hade äntligen kuvat de besvärliga svenskarna. Nu var unionen räddad, trodde han. Men där han hade fel. Minns du att det fanns en ung man som hette Gustav Eriksson Vasa bland de svenska adelsmän som Kristian II tog tillfånga och förde till Danmark? Hans pappa var en av dem som halshöggs i Stockholms blodbad. Gustav Vasa tyckte inte att svenskarna skulle lyda kungen i Köpenhamn. Så han började samla människor som var emot unionen. Tre år efter blodbadet valdes Gustav Vasa till svensk kung. Hur det gick till kan du läsa om i nästa kapitel. År 1523 inleddes Vasatiden i vårt land. Kalmarunionen var stendöd.
1. Varför bannlystes Sten Sture den yngre av påven? 2. Vem ställde till med Stockholms blodbad? Och varför?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 81
81
2022-01-26 15:24
AKTIVITET – Kristian förklarar sig
L P L AT
6
1. Skriv flygbladet och manuset till talet. 2. Spela in talet.
SAMMANFATTNING
S
H ÅL
Tänk dig att du jobbar som propagandaminister hos Kristian II. Din uppgift är att få svenska folket att sluta gnälla över Stockholms blodbad, alltså det faktum att unionskungen och den före detta ärkebiskopen lät halshugga en massa svenskar. Du föreslår två saker för kungen: Ett enkelt flygblad som delas ut i hela landet och ett kort tal som kungen ska hålla på Stortorget i Stockholm.
• Den danska drottningen Margareta kallade till ett möte i Kalmar år 1397. Hon ville öka samarbetet mellan de skandinaviska länderna: Danmark, Norge och Sverige. • De tre länderna gick samman i en union som kallas Kalmar unionen. • Margareta var en skicklig politiker. Under hennes tid var det ganska lugnt. Men när hon dog, 1412, började mer än hundra år av strider om makten i Sverige. • Margaretas släkting Erik av Pommern avsattes sedan han gjorde både bönder och gruvägare missnöjda. • Många svenskar var emot unionen. En av dem var Sten Sture den yngre. Men han förlorade mot unionskungen Kristian II. • I Stockholms blodbad 1520 lät kungen avrätta många svenskar som varit emot unionen. Men han lyckades inte stoppa mot ståndet. Tre år senare tog Kalmarunionen slut.
VIKTIGA ORD
FRÅGOR
Albrekt av Mecklenburg
Sten Sture den yngre
Kalmarunionen
Kristian II
Margareta Erik av Pommern fogdar
riksföreståndare Gustav Trolle bannlyst Gustav Eriksson Vasa Stockholms blodbad
82
1. Det låter som om Kalmar unionen var en utmärkt idé. Varför fungerade den inte bättre, tror du? 2. Varför har det bråkats så mycket om skatten (som staten kräver att folk ska betala på ett eller annat sätt)?
3. Margareta var en skicklig ledare. Hur är en sådan person, tycker du? 4. Varför lät Kristian II avrätta en massa mäktiga svenskar? Fick han som han ville?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 82
2022-01-26 15:24
Historiska källor Vi vet mycket mer om medeltiden än om vikingatiden. Förklaringen till det är enkel: vi har många fler och bättre källor. Du kanske undrar vad en källa är, förresten. En källa är något som vi hämtar information från. En historisk källa säger något om hur det var förr. Det kan vara ett föremål, till exempel ett redskap. Men för historiker är skriftliga källor allra viktigast. Under medeltiden lärde sig alltfler människor att läsa och skriva. Det berodde till en början på att kyrkan behövde utbildad personal. Prästerna måste kunna läsa bibeln och göra anteckningar om livet i församlingen. Det handlade också om kontroll. Påven ville ha koll på ärkebiskopen som ville ha koll på biskoparna som ville ha koll på prästerna – och då var det bra att alla i kyrkan kunde skriva. I klostren satt munkar och nunnor och plitade fram vackra hand skrifter med gåspenna. Det kunde ta ett helt år att göra en sådan bok. Materialet var ofta skinn. Till de mest populära berättelserna som kyrkan spred hörde helgonlegenderna. Helgon betyder ”de heliga” och legend betyder ”som ska läsas”. Helgonen hade ofta plågats och dött för sin kristna tro. De sågs som heliga. Många bad till helgonen när de behövde hjälp och skydd. Varje dag i almanackan fick namn efter ett helgon. Det var så vi fick namnsdagar. I kyrkan läste prästen upp den berättelse som hörde ihop med dagens helgon. Men det var inte bara i kyrkan och klostren som man läste och skrev. Adeln och borgarna började skriva brev och avtal och testamenten. I domstolarna skrev man protokoll (som visade vilka beslut man fattat). Ganska många av de här dokumenten finns bevarade. Det gör att vi vet en del om hur människor hade det på medeltiden – i alla fall adeln, prästerna och borgarna. Om bönderna vet vi inte lika mycket. För de skrev inte så ofta. Mycket skrevs på latin, kyrkans språk som alla präster kunde i alla fall lite av. Och man använde samma slags bokstäver som idag. Runorna ersattes av det latinska alfabetet.
Helgonet Sankt Olof i kyrkan Sankt Olof i byn Sankt Olof. Olof var en tuff viking som gick över till kristendomen och blev norsk kung. Han var ett av medeltidens mest populära helgon i Norden.
1. Vad är en källa? 2. Varför vet vi mer om livet på medeltiden än livet på vikingatiden? Ge exempel på källor.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 83
83
2022-01-26 15:24
Landskapslagar B 59 - 21r
En sida ur handskriften Äldre Västgötalagen.
I början av medeltiden var landskapen ganska självständiga och hade egna lagar. Äldre Västgötalagen, som skrevs ned på 1200-talet, är vår äldsta handskrift. De medeltida lagarna säger mycket om hur folk tänkte. Även om kristendomen kommit till Sverige hade människor olika värde. Den som dödade en svensk fick betala tretton marker (som mynten hette på den tiden), men om offret var tysk räckte det med fyra marker, och den som dödade en träl slapp undan med tre! Ofta var stöld ett allvarligare brott än mord. Och dödsstraff var inte särskilt vanligt. Men om man avrättades var det ”finare” att få huvudet avhugget än att bli stenad till döds, levande begravd, bränd eller hängd. Fängelsestraff användes inte. 107r Den som begått ett svårt brott kunde dömas att bli fredlös. Då stöttes hen ut ur gemenskapen och fick lämna allt hen ägde. Ofta frös eller svalt hen snart ihjäl. Fredlös kunde man bli om man dödade en kvinna, en man som sov eller en man som satt på dass. Också den som dödade någon i kyrkan dömdes till fredlöshet. De medeltida landskapslagarna är skrivna som små berättelser. En del är ganska märkliga. Man kan till exempel läsa om en man som dricker en massa öl, blir arg och hugger sönder ett staket. I Västmannalagen klättrar en man upp i en fartygsmast för sitt nöjes skull och ramlar ner på däck och dör. Då slipper kaptenen betala böter. En annan lag berättar om en tupp som råkar sätta sig på en yxa så att den flyger upp i luften och dödar en person. Fantasin var det absolut inget fel på under medeltiden.
År 1453, i franciskanernas kloster på Riddarholmen i Stockholm, trycktes den första boken i Sverige. Den var skriven på kyrkans språk, latin, och hade det lite krångliga namnet Dyalogus creaturarum moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal). Boktryckaren kom från Tyskland.
84
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 84
2022-01-26 15:24
Andra källor Vi har också en hel del källor från medeltiden som inte är skriftliga. En del hus, borgar och kyrkor från medeltiden finns kvar, även om de ofta gjorts om. Men de flesta hus byggdes i trä och har brunnit upp eller ruttnat. Arkeologerna har hittat fartyg, mynt, smycken, verktyg och många andra föremål från medeltiden. Sådana kvar levor hjälper oss att förstå hur människor levde under den här epoken. Ett exempel är utgrävningarna i staden Enköping nära Mälaren. För några år sedan grävde arkeologerna ned sig till 1200-talet, då staden var ny. Man hittade delar av en kogg, ett av Hansans handelsfartyg. Dessutom fanns det gott om tysk keramik i jorden. Fynden från Enköping visar hur viktig handeln med norra Tyskland var för medeltidens svenska städer. En stor del av befolkningen kom säkert därifrån. För nästan hundra år sedan gjorde en halländsk pojke det kanske mest kända fyndet från medeltiden: ett skelett av en man som mördats på 1300-talet. Läs mer om det på sidan 92. När folkmängden ökade under 1100- och 1200-talen räckte inte åkrarna till. Därför började människor röja i skogen så att de fick mer mark. Idag ser vi spår efter de här nybyggena på kartan. Många ortnamn slutar på -ryd, -red, -röd-, hult, -boda och -måla. Här har människor röjt mark under medeltiden.
De medeltida kyrkmålningarna är viktiga källor. Den här bilden före ställer en man som spelar schack med döden. Vem tror du vinner? Bilden är målad av Albertus Pictor som antagligen kom från Tyskland.
1. Varför kan lagarna vara bra källor? 2. Vad har arkeologerna hittat från medeltiden?
Roder från ett av Hansas handelsfartyg. Fynd från utgrävningarna i Enköping.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 85
85
2022-01-26 15:24
Historiebruk – medeltiden lever!
Robin Hoods äventyr skildras i många böcker och filmer.
Många som lever idag tycker att medeltiden var en spännande tid. De gillar kläderna, riddarna, borgarna, musiken och en massa annat från den här epoken. Många glömmer kanske smutsen, fattigdomen, svälten och pesten. Det var ju bara några få personer i medeltidens Sverige som var riddare och hade rustning och vapensköld. De allra flesta var fattiga bönder som fick slita hårt på åkrarna och i skogarna. Eller så var de borgare och bodde i smutsiga, stinkande städer. Men man måste inte alltid tänka på fattigdom, smuts och pest … Det blir ju inte så kul. De medeltidsfestivaler som ordnas lockar tusentals besökare. Idag tävlar faktiskt fler personer i tornerspel (där riddare slåss till häst) än på medeltiden. Det har gjorts många böcker, filmer och teveserier som utspelar sig på medeltiden. En del av dem kommer ganska nära verkligheten. Andra är mest spännande underhållning. Du kanske har hört talas om de här figurerna:
• Robin Hood: en rövare i Sherwoodskogen som tar från de rika och ger åt de fattiga. • Ivanhoe: en skotsk 1100-talsriddare som har svårt att välja mellan Rebecca och Rowena.
• Brynhild: Mäktig kvinna i den isländska Völsungasagan. Det berättas att hon vågade trotsa överguden Oden.
• Arn: svensk riddare i tre filmatiserade romaner av Jan Guillou. Uppfostras i ett kloster, dras in i maktstrider och hamnar i Jerusalem. • Beowulf: hjälte som slåss både mot monstret Grendel och mot en drake. • Kung Artur: sagokung som är känd bland annat för att samla sina riddare runt ett enormt runt bord. • Tristan och Isolde: En keltisk saga om riddaren Tristan och Isolde som var dotter till kungen av Irland. Artur och hans riddare.
86
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 86
2022-01-26 15:24
Medeltidsveckan på Gotland I augusti varje år ordnas medeltidsveckan på Gotland. Centrum för festivalen är förstås den medeltida staden Visby. På festivalen brukar man spela upp hur det gick till när den danske kungen Valdemar Atterdag angrep Visby sommaren 1361. Under medeltidsveckan pågår också en stor marknad i staden. Det är många besökare som klär sig i medeltida kläder, det serveras mat från tiden och man kan delta i olika kurser, testa silversmide, garva skinn, se på gycklare (underhållare) och lyssna på föredrag.
Några riddare visar hur det kan ha gått till att kämpa man mot man på medeltiden.
Sega råttor? Kan jag säga att de är från medeltiden och sälja dem i Visby?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 87
87
2022-01-26 15:24
AKTIVITET – ”Jag köpte Skåne” I rutan till höger hittar du ett antal repliker som vi låtsas att kända medeltidspersoner sagt. Men vem sa egentligen vad? Skriv ned replikerna på papperslappar, dela ut lapparna i gruppen och försök gemensamt komma på vem som fällde repliken och i vilket sammanhang. Spela gärna upp en liten sketch!
L P L AT
7
S
H ÅL
”Festa med mig!”
SAMMANFATTNING • Vi har fler och bättre källor från medeltiden än från vikingatiden. Fler människor lärde sig läsa och skriva, inte minst inom kyrkan. I klostren gjorde man handskrifter, till exempel legender – berät telser – om helgon. • Adel och borgare skrev brev, avtal och andra dokument. • Runorna ersattes av de latinska bokstäver som vi använder idag. • På medeltiden hade de olika landskapen egna lagar. Vår äldsta handskrift är Äldre Västgötalagen. • Lagarna skrevs som korta berättelser. • Det finns också medeltida källor i form av föremål. Det kan handla om redskap, delar av fartyg och hus, mynt, smycken, skelett och annat. Föremålen berättar om hur det var att leva på medeltiden. • Idag är det många som tycker att medeltiden är spännande. De gillar kläderna, riddarna, borgarna, musiken och en massa annat. Däremot kanske de inte tänker så mycket på fattigdomen, våldet och sjukdomarna under medeltiden. • Många böcker, filmer och teveserier utspelas på medeltiden. • Till medeltidsfestivalerna kommer tusentals människor. Medel tidsveckan på Gotland är en stor sådan festival.
88
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 88
2022-01-26 15:24
– Så jag köpte Skåne. Det var liksom sillen jag ville åt.
– De har visst huggit huvudet av farsan, mitt i Stockholm.
– Kom till Kalmar vetja och var med när min släkting Erik kröns till kung. Och så tar vi ett snack efteråt och ser om vi inte kan komma överens om nåt bra.
– De säger att jag satte lås för bondens lada. Och var jätteelak mot Valdemar.
– Funderar på om jag inte ska grunda en stad där Mälaren rinner ut i Östersjön.
VIKTIGA ORD landskapslagar namnsdag tornerspel röja mark utgrävning handskrift latin
arkeologer kvarleva källa
– Så blev jag den första svenska kungen som döptes … Jisses, vad spännande! – Kom till Nyköping och festa lite med mig, grabbar. Vi kan väl vara vänner nu?
FRÅGOR 1. Varför är det viktigt att den som skriver historieböcker har bra källor? 2. På vilket sätt han det vara lättare att kontrollera människor som kan läsa och skriva? 3. Varför finns det inte så många medeltida brev skrivna av bönder? 4. Idag säger vi att människor ska vara lika inför lagen. Det är en mänsklig rättighet och betyder att någon inte ska straffas mer eller mindre för att hen är – till exempel – man, utlänning eller fattig. Hur tänkte man på medeltiden?
6. Om du skulle lämna efter dig ett enda föremål som berättar något viktigt om dig själv, vad skulle du välja? Du får inte välja din mobil, för det kanske inte finns några laddare i framtiden … 7. Varför, tror du, verkar många människor mer intresserade av medeltidens riddare än av de fattiga bönderna? 8. Robin Hood och Arn är två påhit tade hjältar från medeltiden. Vad är det som gör en person till hjälte, tycker du?
5. Ofta var stöld ett svårare brott än mord på medeltiden. Vad kan det bero på?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 89
89
2022-01-26 15:24
Fördjupningar 1 Hur hade barnen det på medeltiden? Idag går barn i förskola och skola och är inte hemma så mycket på vardagarna. Så var det inte för de flesta barn på medeltiden. Det var bara några få pojkar som gick i skola. De andra var hemma med sina föräldrar. Och de fick börja arbeta tidigt på gården. Föräldrarna var skyldiga att ta hand om sina barn. I en lag från 1200-talet står det att ”man skall uppföda vart barn som blir fött i vårt land”. Många barn dog av svält och sjukdomar. Ett av tre barn dog innan de fyllt ett år. Det var viktigt med barn. Föräldrar skaffade många barn för att vara säkra på att det fanns någon som tog hand om dem när de blev gamla. Vi vet att föräldrarna älskade sina barn. Det finns många berättelser från medeltiden om föräldrar som känner sig förtvivlade och oroliga när deras barn blir sjuka eller skadas. Redan i 6‒7-årsåldern fick barnen ta hand om småsyskon, plocka sten på åkrarna, hämta ved och
Människor levde nära varandra på gården. Alla hjälpte till i arbetet.
90
vatten. Ett par år senare fick de hjälpa till med samma uppgifter som de vuxna. Pojkarna blev myndiga – fick bestämma själva – när de var 15. Flickorna giftes ofta bort som unga. De fick inte bestämma själva. Först bestämde pappan över dem, och sedan mannen. Det var först som änkor som kvinnorna fick lite frihet. Om inte barnen gjorde som de blev tillsagda fick de stryk. Men de vuxna fick inte slå för hårt. Det var stor skillnad om barnets föräldrar var gifta med varandra eller inte. Att föda barn utanför äktenskapet var en synd enligt kyrkan. Mamman och barnet kunde bli utstötta ur samhället. Arkeologerna har hittat bollar, träsvärd och barkbåtar från medeltiden, men de flesta barn hade säkert inte särskilt många leksaker. De lekte mest med redskap som fanns på gården eller sådant som de hittade i naturen. Det kunde vara en träpinne, en vattenpöl eller en brödspade. Vilka likheter och skillnader kan du hitta mellan att vara barn på medeltiden och idag? Försök komma på några stycken!
2 Hur blev man mästare? Tänk dig att du växer upp i medeltidens Stockholm och vill bli hantverkare. Du kanske har tänkt dig en framtid som skräddare eller smed. Först måste du lära dig jobbet, förstås. Det tar ju tid att lära sig sy eller smida. Men det fanns inga skolor för blivande hantverkare på medeltiden. I stället fick man gå i lära: man fick lära sig sitt yrke genom att arbeta som lärling (elev) hos en redan utbildad hantverkare.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 90
2022-01-26 15:24
Bild på murare från medeltiden. Bilden är ett uppslag ur murmästarnas skråordning från 1487. I skråordningen står bestämmelser för just murarnas skrå.
Lärlingarna var ofta i tioårsåldern när de började. De fick bo och äta gratis hos hantverkaren, men de måste å andra sidan arbeta hårt utan lön. Det var säkert inte alltid så roligt att vara lärling. Efter några år var det dags för lärlingen att visa vad han lärt sig. Han gjorde då något som kallas gesällprov. Provet granskades av skickliga hantverkare. Om han var duktig fick han sluta som lärling och kallades i stället gesäll. En gesäll hade större frihet än en lärling. Han kunde lämna sin stad och ta anställning med lön hos en hantverkare. En del gesäller reste utomlands för att lära sig mer om sitt hantverk. Det här kallas gesäll vandringar. För att ha rätt att arbeta på egen hand som hantverkare måste gesällen göra ett svårt prov, ett
mästarprov. Om han klarade det blev han mästare och kunde öppna eget. Då kunde han anställa egna lärlingar och gesäller. Varje hantverk hade en egen förening som kallades skrå. Man fick inte arbeta som hant verkare utan att vara medlem i ett skrå. Skrået bestämde priserna på hantverkarnas varor och även lönerna. Skrået såg till att det inte utbildades för många hantverkare. Skråsystemet fanns kvar till mitten av 1800-talet.
• Vilka medeltida yrken kan du komma på där du till slut (kanske) kunde bli bli mästare? • Finns det yrken idag där vägen fram till jobbet ser liknande ut?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 91
91
2022-01-26 15:24
3 Hur gick det till när Birgitta Birgersdotter blev helgon? Två av den nordiska medeltidens märkligaste – och mäktigaste – personer är kvinnor. Den ena var drottning Margareta (hon med Kalmarunionen). Den andra hette Birgitta Birgersdotter och blev känd som helgonet Heliga Birgitta. Två kvinnor med makt, alltså. Hur vanligt var det under medeltiden? Inte så vanligt. Kvinnor skulle lyda sina pappor, bröder och makar. Och ta hand om hushållet. Så de flesta kvinnor hade inte mycket att säga till om. Drottning Margareta och Heliga Birgitta hade två saker gemensamt. De hörde både till samhällets rika toppskikt – överklassen. De behövde inte städa och laga mat. Och deras makt började när de blev änkor (när deras män dött). Änkor hade viss frihet under medeltiden. Birgitta Birgersson (1303‒1373) kom från en rik adelsfamilj i Uppland. Hon giftes bort när hon var tretton år gammal, födde åtta barn och hjälpte till vid kung Magnus Erikssons hov. Senare blev hon en av kungens många fiender. Birgitta var djupt religiös. Efter mannens död flyttade hon till klostret i Alvastra. Hon sa att Jesus, Maria och flera helgon talade direkt med henne. Birgitta hade åsikter om det mesta. Digerdöden, menade hon, var Guds straff för att kvinnorna klädde sig opassande. De hade en massa ”band och knutar och annat sådant bjäfs” som retade Gud. En abbedissa (chef för ett nunnekloster) beskrev hon som en fet kossa som ”med sin nersmetade svans stänker smuts som på dem som är i närheten”. En italiensk drottning är som ”en aphona som luktar på sina stinkande bakdelar”. Heliga Birgitta flyttade till Rom, grundade en egen klosterorden, försökte få slut på ett blodigt krig mellan England och Frankrike. Birgitta fick ett mycket stort inflytande. Som mest fanns det ett åttiotal birgittinkloster. 92
Hon besökte Jerusalem strax före sin död. Överhuvudtaget var hon mycket berest. År 1391 helgonförklarades Birgitta av påven, som den första från Norden. Man hade då granskat hennes liv och person noga. Man ska bland annat ha diskuterat om det blivande helgonet hade kunnat flyga. Någon hade sett henne sväva över Rom. Men påven valde att inte tro på den historien. Fullt så märklig hade Heliga Birgitta från Sverige inte varit. • Varför vågade Birgitta kritisera medeltidens makthavare, tror du? • Vad tror du hände om en ”vanlig” kvinna på medeltiden var så frispråkig? • Känner du till några kvinnor idag som har mycket makt och inflytande? Hitta gärna flera exempel.
4 Vem var Bockstensmannen? Året är 1936. Det är dagen före midsommarafton. Några mil öster om den halländska staden Varberg hjälper elvaåringen Thure sin pappa att ta upp torv ur en mosse. Han använder ett redskap som kallas harv. Harven dras av en häst. Plötsligt är det något som fastnar i harven. Det liknar en tygpåse. I påsen ligger några svarta ben. Det var konstigt, tänker Thure. Han springer bort till sin pappa. Pappan bestämmer sig för att hämta både polis och läkare. De kommer fram till att benen är en mans skelett. ”Påsen” är hans kläder. Mannen verkar ha legat länge i torvmossen. Polisen bestämmer sig för att inte utreda fallet. I stället kontaktar man en präst, så att den döde kan få en begravning.
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 92
2022-01-26 15:24
Det var det här som elvaårige Thure hittade i en mosse. Bockstensmannen ligger idag på Varbergs museum.
Av en ren slump får chefen för Varbergs museum höra talas om mossliket som Thure hittat. Begravningen stoppas. I stället börjar forskare undersöka Bockstensmannen,, som han kommer att kallas. Undersökningarna visar att mannen levt på 1300-talet. Allt tyder på att han blev mördad. Det märkliga är att mördarna (eller mördaren) har kört tre stycken träpåkar genom kroppen. Troligen har de gjort det för att den döde inte skulle ”gå igen”. På medeltiden trodde man att mördade personer kunde komma tillbaka för att hämnas. Bockstensmannens kläder är välbevarade. Fyndet är den enda hela mansdräkten från medeltiden som vi har.
Så här såg Söderköpingskjorteln ut när den hittades. Det var nog inte ett helt enkelt jobb att pussla ihop den och komma fram till vad det kunde vara.
Bockstensmannen hade på sig fyra ylleplagg: en kjortel (ett slags klänning som både män och kvinnor använde), en struthätta (mössa), en mantel och två hosor (långa strumpor). Man hittade också skor och bälten. Söderköpingskjorteln Bockstensmannens kläder är faktiskt inte den äldsta dräkten från nordisk medeltid. Det är i stället en kjortel från 1200-talet som arkeologerna hittat i Söderköping. Söderköpingskjorteln är gjord i två olika tunna ylletyger, ett rött och ett blått.
• Vad tror du kan ha hänt Bockstens mannen? Så här tror man att den stackars Bockstensmannen kan ha sett ut innan han mördades.
• Vad kan vi lära oss av Bockstens mannen och Söderköpingskjorteln?
Medeltiden
51107370.2.1_inlagan.indd 93
93
2022-01-26 15:24
Hi
Hi H I S T O R I A
4–6
Utkik
Utkik
I Utkik lärarwebb finns förslag på lösningar av större uppgifter och kommentarer till Aktiviteterna.
H I S T O R I A 4–6
Utkik Historia andra upplagan är framtagen till de nya kursplanerna. Texten är lättillgänglig och intresseväckande. De är i sin helhet nyskrivna av läromedelsförfattaren Svante Skoglund. Detaljrika miljöbilder visualiserar texten. Fokus ligger på svensk och nordisk historia från 800 till 1900. I varje kapitel finns minst två Aktiviteter och många fördjupningstexter.
Hi H I S T O R I A
4–6
Svante Skoglund
Utkik
Utkik-serien: • har ett upplägg anpassat till Lgr22 • har innehållsfrågor och ofta diskussionsrutor i marginalen • har flera Hållplatser med sammanfattning, viktiga begrepp och uppgifter i varje kapitel • har återkommande Aktiviteter där eleverna kan tillämpa sina kunskaper
olm, fil.dr i
nat på frågan
böcker i sam-
nder den store,
ISBN 9789151107370
9 789151 107370
51107370.2.1_Omslag.indd 1-3
2022-01-26 14:12