9789151105338 by Smakprov Media AB

Psykiatri Susanne Niemi

Lärarhandledning

Innehåll Introduktion.......................................................................................................................................................................5 Psykiatri 2 – syfte, centralt innehåll och kunskapskrav........................................................... 20 Kursstart – gemensam begreppsgrund.................................................................................................. 26 1. Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa...................................................................... 30 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................34 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 1...................................................................................................41 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................43 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................47

2. Bedömning av behov, planering, genomförande, utvärdering och dokumentation......................................................................... 48 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................50 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 2...................................................................................................53 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................55 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................60

3. Samverkan och delaktighet, stödsamordnad insats och vård...................................... 61 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................63 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 3...................................................................................................67 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................70 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................75

4. Stödverksamheter för utsatta barn..................................................................................................... 76 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................78 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 4...................................................................................................80 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................82 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................84

5. Psykiska sjukdomar............................................................................................................................................ 85 Lektionsförslag.......................................................................................................................................................................87 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 5...................................................................................................90 Kopieringsunderlag...............................................................................................................................................................92 Ord att öva på – svenska till arabiska..............................................................................................................................98

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

6. Suicid och suicidprevention....................................................................................................................... 99 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................100 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 6................................................................................................103 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................105 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................108

7. Samsjuklighet..................................................................................................................................................... 109 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................110 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 7................................................................................................111 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................113 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................115

8. Olika behandlingsformer......................................................................................................................... 116 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................117 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 8................................................................................................120 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................122 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................124

9. Olika samtalsmetoder................................................................................................................................. 125 Lektionsförslag....................................................................................................................................................................126 Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 9................................................................................................129 Kopieringsunderlag............................................................................................................................................................131 Ord att öva på – svenska till arabiska...........................................................................................................................133

Sammanfattning av kursen Psykiatri 2............................................................................................... 134 Bok-, film- podd- och länktips.................................................................................................................... 137

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1. Faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa Det här kapitlet handlar om de olika faktorer som påverkar människan på olika sätt och i olika situationer och som leder till psykisk hälsa eller psykisk ohälsa. Texten i boken inleds med en kort presentation av psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande för att sedan övergå till en genomgång av psykosociala hälsofaktorer. Därefter handlar texten om faktorer som påverkar barn och ungdomar för att fortsätta med faktorer som påverkar vuxna för att slutligen ta upp faktorer som påverkar äldre. Kapitlet avslutas med en genomgång av ohälsa och könstillhörighet. Kapitlet bygger på punkt 3 i kursens centrala innehåll Hur olika faktorer, däribland individens fysiska, psykosociala, socioekonomiska förutsättningar och könstillhörighet påverkar människors hälsa och ohälsa och ger kunskaper om olika faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa.

A. Lärarstöd Kollegialt stöd Detta kapitel kan upplevas innehålla mycket som togs upp i Psykiatri 1 och det stämmer till viss del. Det är större fokus på sociala hälsorisker som hemstress, vilket är något som kan vara bra att lyfta i klassen, vad det är och vad det innebär. Vidare handlar det om begreppen psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande, även detta kan vara värt att lyfta i klassrummet i en diskussion, vad det är för skillnad i upplevelsen av begreppen psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande vs. psykisk ohälsa och nedsatt välbefinnande. Det brukar leda till en bra diskussion med många egna tankar hos eleverna. Ett annat fokus som finns i kapitlet är på Folkhälsomyndighetens kartläggning, även den kan bearbetas i klassrummet, diskuteras hur en sådan stor kartläggning går till, se hur den redovisas och publiceras. Gå översiktligt igenom resultatet och om det har gjorts några uppdateringar inom vissa områden. Genom att arbeta med det tränas eleverna i det vetenskapliga tänkandet och får träna på hur de i framtiden kan ta till sig ny evidens baserad kunskap. Ett annat fokus i detta kapitel är sambandet mellan psykisk ohälsa och könsidentitet. Detta är en direkt koppling till Folkhälsomyndighetens kartläggning. Det är ett viktigt område att lyfta flera gånger i klassen, eftersom det finns många ungdomar som är osäkra på sin sexuella identitet. Ett tips är att se den något gamla, men ändå fortfarande aktuella filmen Boy´s don´t cry. Det är en lång och gripande film som måste bearbetas efteråt i klassrummet, tänk på det vid planeringen. I diskussionen om könsidentitet dyker det upp en massa olika begrepp, en del nya. En del ungdomar har hört dem men inte har förståelse för dem, och en del vanliga ord med kanske nya betydelser. RFSL har en begreppsordlista som jag anser vara användbar. Den finns på: www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Språkförstärkande tankar Detta kapitel kan av vissa upplevas som ett upprepande av en del från Psykiatri 1, men ändå som svårt på grund av att det innehåller en hel del resultat från stora vetenskapliga kartläggningar och rör en del som är ovant att samtala om för alla såsom könsidentitet och genusfrågor bland annat. Dela gärna upp kapitlet i mindre delar där jag rekommenderar att börja med ingressen, läs igenom fallet tillsammans och samtala lite kring fallet och gå igenom de centrala begreppen. Arbeta sedan igenom delen om psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande. På nedanstående sida finns det en film om psykisk hälsa, WHO:s definition av psykisk hälsa och även en bild som sätter de olika begreppen i samband med varandra: www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/ psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/. Sidan är användbar för att illustrera begreppen. Texten fortsätter med en redovisning av kartläggningen Folkhälsomyndigheten gjorde 2018. En del elever kan uppleva att det är svårt med förståelsen av vissa begrepp som eftergymnasial utbildning, för att de ska förstå det så bör de ha en förståelse för hur skolan är organiserad, översiktligt alltså. Ett annat begrepp som en del elever kan ha svårt med när det gäller förståelsen är långtidssjukskrivna då detta begrepp handlar om vårt välfärdssamhälle och är politiskt och kulturellt anknutet. Ett tips är att arbeta i grupp i början och samtala om dessa och andra begrepp som eleverna eller ni lärare vill lyfta i klassen. Eleverna behöver också träna sig i det vetenskapliga sättet att arbeta och det vetenskapliga språket. Ett tips här är att samarbeta med språklärare, både hemspråkslärare när det finns och med svenskläraren då det ofta i svenskkurserna ingår att skriva en vetenskaplig text och att skriva en rapport. Jag rekommenderar att man stegvis tränar eleverna att följa en vetenskaplig disposition när de får skrivuppgifter, alltså att mer och mer lägga in instruktioner kring formalia och vetenskaplig design efter skolornas riktlinjer för vetenskapligt arbete.

B. Bearbeta texten i elevboken 1. Gå tillsammans i klassen igenom texten stycke för stycke eller några stycken åt gången beroende på elevernas behov. De elever som hellre vill läsa eller lyssna på texten självständigt och i en lugn miljö kan givetvis göra det.

Arbeta med texten med hjälp av följande exempel (närundervisning): • Plocka ut nyckelord i det första stycket och skriv upp dem. Förslag på nyckelord:

Vad är psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande: psykisk hälsa, psykisk ohälsa, forskning och olika undersökningar, psykiskt välbefinnande, nedsatt psykiskt välbefinnande, arbetslösa, stress, depression, långtidssjukskrivna, socioekonomiska faktorer, könsidentitet, hbtq-personer, emotionellt stöd, somatiska hälsoproblem

• Be eleverna att för sig själva förklara orden och sedan beskriva dem för en kamrat. Eleverna kan instrueras till en ”walk and talk”, det vill säga resa sig och gå runt i klassrummet eller ute, om vädret tillåter, och berätta för sin promenadkamrat vad orden betyder. Denna metod kan begränsas till klassrummet när det är en relativt liten del som ska diskuteras, men går att variera och använda när som helst under

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 kursen. Eleverna kan också instrueras till att stå bredvid en klasskamrat axel mot axel och beskriva för varandra vad orden betyder och innebär. Då tar det max 5 minuter. Eller i helklass gå igenom och diskutera de ord ni anser är förhållandevis abstrakta.

• Läs därefter igenom stycket tillsammans med eleverna eller låt dem själva läsa tyst.

Ett annat alternativ är att läraren eller en elev som en pedagogisk metod läser in texten via ett ljudinspelningsprogram så att de elever som behöver både lyssna och läsa på samma gång kan göra det. Det finns flera fördelar med att själv läsa in texten eller låta någon elev göra det: i jämförelse med talsyntes känner eleverna igen rösten och dialekten, de får lyssna till ett varierat tonfall, betoningar och tonlägesskiftningar vilket kan vara till ytterligare hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter och för andraspråksinlärning).

• Efter bearbetning av orden och genomläsning/genomlyssning kan vissa elever behöva stanna upp och besvara frågor för sig själva, till exempel: Vad har jag precis läst? Vad var det viktigaste? En del elever kan behöva mer stöttning för att kunna sammanfatta. Då är ett tips att använda de nerskrivna nyckelorden och eventuellt även rensa bort några av dem eller ta stöd av de centrala orden som står först i kapitlet.

Fortsätt sedan att arbeta med styckena i avsnittet på samma sätt. Psykosociala hälsorisker, Faktorer som påverkar barn och ungdomar, Faktorer som påverkar vuxna, Faktorer som påverkar äldre, Ohälsa och könsidentitet

Arbeta med texten med hjälp av följande exempel (fjärrundervisning): Bearbeta texten genom att eleverna först själva har läst igenom kapitlets text och besvarat Förstod du-frågorna. Börja lektionen med lite incheckningstid, småprat tills lektionen börjar.

• Ha sedan en genomgång av kapitlets text, utgå gärna från sammanfattningen, för att få en bild av att eleverna har förstått helheten (rekommenderar max 15 minuter).

• Ha en kort (max 10 minuter) diskussion i helklass kring innehållet i kapitlet. • Ta paus minst fem minuter bort från skärmen, pausgympa, rörelse. • Dela sedan in eleverna i mindre grupper (digitala grupprum) och be dem arbeta

med texten tillsammans sida för sida. Det är meningen att alla ska förstå texten. Gruppindelningen kan göras utifrån olika perspektiv: 1. Låta programmet göra gruppindelningen. 2. Blanda elever i grupperna så elever som inte brukar arbeta tillsammans får göra det. 3. Blanda grupperna så elever som brukar arbeta tillsammans får fortsätta att göra det. 4. De elever som behöver mest språkstöd delas in i en grupp där läraren närvarar mest. Läraren bestämmer hur lång tid denna del får ta, hur många lektionstillfällen som planeras till denna del. Rekommenderas max 25 minuter innan minst 5 minuters paus eller återkallelse till huvudrummet.

• Beroende på hur lång lektionen är så antingen avslutas lektionen med en kort

sammanfattning av vad som gjorts på lektionen och en kort information om vad nästa lektion ska handla om, eller så fortsätter arbetet med att bearbeta texten i mindre grupper max 25 minuter innan 5 minuters paus. Alternativt får eleverna arbeta individuellt med att besvara instuderingsfrågorna. Alternativt får eleverna arbeta individuellt med att öva på de centrala begreppen och ord att öva på i elevboken eller enligt förslag under moment Ord att öva på. Alternativt gå vidare och arbeta med fallbeskrivningen, enskilt eller i grupp.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Arbeta med texten med hjälp av följande exempel (distansundervisning): Bearbeta texten genom att eleverna först själva har läst igenom kapitlets text och besvarat Förstod du-frågorna.

• Börja kursens moment med en förinspelad genomgång där du antingen har en

genomgång utifrån först sammanfattningen och sedan går igenom del för del eller om du spelar in en ljudfil där du läser in texten så eleverna kan lyssna igenom den och följa med i sin egen textbok. Alternativt ge instruktioner till att läsa eller lyssna igenom kapitlet själv.

• Be eleverna skicka in svaren på Förstod du-frågorna som inlämningsuppgift för feed

back alternativt lägg upp någon av Förstod du-frågorna som frågor i ett forum där eleverna får diskutera med varandra, läraren kan då gå in och vara med i diskussionen eller bara kommentera något.

• Dela in eleverna i grupper och erbjud dem något verktyg som ger dem tillgång till att träffas och diskutera tillsammans, Zoom, Skype, Hangouts, Jitsi, Google Meets för att ge några exempel. Ge eleverna en gruppuppgift: att tillsammans besvara instuderingsfrågorna och lämna in som en gruppuppgift. Alternativt diskutera, reflektera kring kapitlets innehåll, centrala begrepp och ord att öva på.

• Arbeta med Ord att öva på genom att skapa självskattningstester där eleverna kan öva

på orden enskilt. Detta kan göras i många olika program och verktyg eller i lärplatt formar, allt beroende på vad som är bestämt att användas på skolan. Alternativt att det skapas ett dokument med orden där eleverna kan fylla i själva. Med fördel används då tre kolumner om eleven har svenska som andraspråk. En med begreppet, en med förklaring på svenska och en kolumn till förklaring på modersmål. Alternativt att eleverna själva skapar begreppskort där begreppet står på ena sidan och förklaringen på andra sidan. Med fördel kan det då även förstärkas med en bild om det behövs. Sedan kan eleven träna själv eller med klasskamrater med något digitalt hjälpmedel som stöd.

2. Reflektera och diskutera kring en fördjupad fallbeskrivning.

Arbeta med fallbeskrivningen (när- och fjärrundervisning): Låt eleverna arbeta med fallbeskrivningen enligt förslag under kopieringsunderlag 1.1 på s. 43 antingen enskilt eller i grupp. Om ni väljer alternativet som handlar om att producera en text, att skriva tillsammans gör detta med fördel ämnesintegrerat med svenskläraren. Att skriva tillsammans är ett fördelaktigt sätt att arbeta med språkutveckling och förstärkning.

Arbeta med fallbeskrivningen (distansundervisning): Be eleverna läsa igenom fallbeskrivningen och skapa ett forum där de kan diskutera med varandra enligt alternativen i kopieringsunderlag 1.1. Alternativt läser in ett slut på fallbeskrivningen och skickar in ljudfilen till läraren för feedback.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 C. Lektionsförslag Vad är psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande? (när- och fjärrundervisning) Börja med att samtala med klassen kring begreppen. Låt eleverna samtala enligt EPA-modellen och avsluta sedan gemensamt i klassrummet. Fortsätt sedan med att be eleverna göra en tankekarta med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens kartläggning om psykisk ohälsa från 2018. Förstärk en del av orden med bilder eller egna teckningar. Låt eleverna arbeta i grupper om 4–6 personer och avsluta med att delge varandra sitt resultat och diskutera likheter och skillnader.

Vad är psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande? (distansundervisning) Be eleverna läsa texten i kapitlet och besvara Förstod du-frågorna och reflekterafrågan skriftligt eller muntligt, inspelad ljudfil och lämna in som en inlämningsuppgift på den plats där skolan administrerar inlämningsuppgifter. Berörd lärare ger återkoppling till eleverna på inlämningsuppgiften skriftligt eller muntligt. Efter återkopplingen besvarar eleven följande reflektiva frågor om återkopplingen skriftligt. Sammanfatta den återkoppling du har tagit del av genom att besvara följande frågor: Vad lyftes upp som bra? Vad lyftes upp som det som behövde utvecklas till nästa skrivuppgift? Vad tar du med dig av återkopplingen som du tänker utveckla till nästa skrivuppgift?

Psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande – Film (när- och fjärrundervisning) Låt eleverna göra en film kring psykiskt välbefinnande och nedsatt välbefinnande. Det kan göras på olika sätt. Ett av dem är så här: Instruera eleverna till att söka upp fakta och sammanställa den i en tankekarta som stöd för fortsatt arbete. Därefter ska de skriva ett manus, där de skriver upp vad som sägs men även om olika miljöer, bilder och annat viktigt för genomförandet. Ett tips är att skriva instruktionerna i parenteser med gemena (små) bokstäver. Denna del tar en del tid och funderande. Spara manuset i ren text då det kan behövas i slutet av uppgiften. Steget efter textmanuset är att se idén som en serie och det är då bra att rita upp ruta för ruta och skriva instruktioner till det. Även om man väljer att göra ett bildspel som sedan ska spelas in som skärminspelning så är det bra med både text- och serieplanering. Steget därefter är själva genomförandet/ filmandet/inläsningen. Det finns även här många olika sätt beroende på vad skolan har

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 för regler om digitala verktyg och program. Ett alternativ är att filma med en digital videokamera och överföra filmen till datorn, ett är att spela in på mobilen och föra över till datorn och ett annat alternativ är att använda sig av Zoom eller Teams och göra inspelningar där. Eleverna kan också göra en skärminspelning i något verktyg eller program. När eleverna har genomfört inspelningen och det inspelade finns som fil kan det vara bra att även undertexta filmerna. Det kräver lite efterarbete men även det kan vara bra att göra, för tillgänglighetens skull. När filmen är klar är det dags att visa den i klassen eller dela den till lärarna eller klasskamraterna via plattform. Sedan rekommenderas att uppgiften avslutas med att ha en diskussion om tillgänglighet. Vad menar vi med tillgänglig video och information? Vem ska informationen i videon vara anpassad till? Som stöd för dig som lärare i detta finns det massor av information på nätet. Ett tips är att börja här: tillgangligvideo.se/tips-och-rad/ I elevernas kommande yrkesroll kommer de att behöva ge tydlig och anpassad information. Detta är ett bra tillfälle att öva på det. Denna övning kan göras enskilt, i par och i grupp.

Psykosociala hälsorisker – Berätta och reflektera (när-, fjärr- och distansundervisning) Börja med ett samtal i klassen eller i ett forum om psykosociala hälsorisker i allmänhet. Vad innebär begreppet psykosociala? Be sedan att eleverna läser eller lyssnar eller varför inte, har högläsning i gruppen av texten som behandlar psykosociala hälsorisker. Be eleverna sedan att arbeta med Förstod du-frågorna och reflekterafrågorna. Låt eleverna vara med och bestämma hur redovisningen ska vara om de ska diskutera i små grupper, eller svara skriftligt för att träna på att skriva. Ett tips är att skapa ett diskussionsforum på skolans lärplattform eller i annat program som tillåter eleverna att skriva i chatt eller forumsform. Ett tips är att använda Padlet eller Jamboard, Teams eller något av Google Educations verktyg beroende på vad skolan har för avtal och bestämmelser.

Psykosociala hälsorisker – Berätta med bildspel (när-, fjärr- och distansundervisning) Låt eleverna efter att ha bearbetat texten sammanfatta innehållet i ett bildspel som sedan delas med varandra. Uppgiften kan avslutas med en gemensam reflektion kring de olika bildspelen. Alternativt kan läraren skapa en inlämningsuppgift där eleverna får reflektera kring de olika bildspelen. Uppgiften lämnas in på den plattform som skolan använder och läraren ger återkoppling på uppgiften, skriftligt eller muntligt. Eleverna i sin tur ger sedan en återkoppling till läraren om hur eleven tänker kring återkopplingen med svar på följande frågor: Vad lyftes upp som bra? Vad lyftes upp som det som behövde utvecklas till nästa skrivuppgift? Vad tar du med dig av återkopplingen som du tänker utveckla till nästa skrivuppgift?

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Psykosociala hälsorisker – Analysera och granska (när- och fjärrundervisning) Gå igenom med eleverna hur ett vetenskapligt arbete kan se ut och vilka delar som är viktiga att tänka på när man ska läsa en rapport. Denna arbetsuppgift kan göras ensam men görs med fördel i grupp eller helklass. Be eleverna hämta en rapport och skumma igenom den. Tips! En del elever kan behöva hjälp med strukturen och hur man gör när man skumläser. Dela sedan in eleverna i de grupper de ska arbeta med, om de ska arbeta i grupp. Dela sedan ut olika avsnitt i rapporten som de ska arbeta med som till exempel bakgrund, resultat och diskussion. Alltså i denna uppgift är det innehållet som är i fokus. I ett annat steg är även forskningsmetoderna och formalia i fokus. Låt eleverna sammanfatta den del de ska jobba med på valfritt sätt för att sedan redovisa för varandra i de olika grupperna så det blir en mer sammanhållen uppfattning av rapporten. Denna övning tränar eleverna på att läsa rapporter, värdera information och att få en vana att hämta ny kunskap genom vetenskaplig text.

Psykosociala hälsorisker– Analysera och granska (distansundervisning) Låt eleverna arbeta enskilt med uppgiften ovan och lämna in en sammanfattning och reflektion av rapporten till berörd lärare som gör en återkoppling och bedömning.

Faktorer som påverkar barn och ungdomar – Bok- eller filmanalys (när-, fjärr- och distansundervisning) Börja med att fundera på nedanstående frågeställningar individuellt. Be eleverna bearbeta texten som finns i elevboken för att sedan välja en film eller bok att fördjupa sig i. I slutet av lärarhandledningen finns det tips på olika filmer, böcker, poddar med mera. Jag rekommenderar Jenny Jägerfelds bok Här ligger jag och blöder från 2010 och någon av Thorey Haydens böcker vilka finns både som bok och ljudbok. Som film kan jag rekommendera Stulna år och Svinalängorna samt Mig äger ingen. Låt eleverna läsa/lyssna eller se bok/film och sedan göra en skriftlig analys av boken/filmen/podden utifrån en strukturerad arbetsmodell, finns beskriven i kopieringsunderlag 1.2 på s. 45. Dela sedan in eleverna enligt ett granskningsschema (en lista på vem som läser vems arbete). Eleverna skriver sin analys antingen för hand eller på datorn och lämnar den till en klasskamrat för kommentarer. Eleverna förbättrar sedan texten på dator och lämnar in utkastet för kommentering och tips på förbättringar av läraren. Slutligen skriver eleverna rent och lämnar in sin slutversion till berörd lärare som ger återkoppling och bedömer texten. Denna uppgift kan som alternativ göras utan kamratbedömningen. Det finns fördelar med processkrivande då eleverna får fler perspektiv på sin text och får en chans att reflektera kring texten flera gånger. En bra övning för att träna sig på att skriva, vilket eleverna kommer att göra i sin kommande yrkesroll.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Faktorer som påverkar barn och ungdomar – Sant eller falskt (närundervisning) Dela in eleverna i små grupper, om ca fyra elever. Se till att det blir flera grupper i klassen. Denna övning kan man arbeta parvis med också. Ge eleverna två A4-papper som de delar i sammanlagt 16 lappar. Dessa lappar ska de sedan skriva påståenden på, baserat på den text i boken de arbetar med. Påståendena ska kunna besvaras med sant eller falskt. När grupperna eller paren har skrivit färdigt de olika påståendena så byter grupperna lappar med varandra, så att alla grupper får nya lappar med påstående på. Nu sätter de sig och tittar på en lapp i taget, diskuterar den och bestämmer sig för om påståendet är sant eller falskt. Hela gruppen måste vara överens om svaret innan de lägger de sanna i en hög och de falska i en hög. Om de ändå inte kommer överens så får de lägga de lapparna i en tredje hög som de får diskutera igen efter att de har lagt alla andra lappar i en sann och en falsk hög. Detta för att inte fastna i övningen för att de inte kommer överens. När alla lappar ligger i sina högar, sanna eller falska, börjar läraren sammanfatta övningen genom att i helklass diskutera de lappar som ligger i högen för sanna påståenden. Denna övning är bra för att träna på att samtala, lyssna på andra vilket är viktigt i deras framtida yrke.

Faktorer som påverkar barn och ungdomar – Sant eller falskt (fjärrundervisning) Dela in eleverna i små grupper, om ca fyra elever i digitala grupprum. Se till att det blir flera grupper i klassen. Denna övning kan man arbeta parvis med också. Ge eleverna ett dokument med 16 påståenden från texten de arbetar med, eventuellt kan eleverna själva ha skapat detta dokument lektionen före eller som första steg i denna övning. Be eleverna att skriva ett gemensamt dokument, antingen genom att dela ett dokument i Word eller Google eller det system som skolan arbetar med, eller i något digitalt verktyg beroende på vad skolan har för avtal och regler. Påståendena ska kunna besvaras med sant eller falskt. Grupperna börjar sedan diskutera vilka påståenden som är sanna eller falska. De ska vara överens i gruppen att påståendena är sanna för att de ska anses vara klara. När gruppen är överens om vilka påståenden som är sanna är det dags för nästa steg. När grupperna eller paren har diskuterat färdigt om de olika påståendena går de in i en gemensam arbetsyta som läraren har skapat i förväg, till exempel i Padlet eller Jamboard eller annat digitalt program. Nu lägger de olika grupperna in sina sanna påståenden i den gemensamma ytan. När alla sanna påståenden ligger inne börjar läraren sammanfatta övningen genom att i helklass diskutera dessa. Denna övning är bra för att träna på att samtala och lyssna på andra vilket är viktigt i deras framtida yrke.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Faktorer som påverkar vuxna – Reflektera och jämföra (när- och fjärrundervisning) Arbeta igenom texten och dela sedan in eleverna i mindre grupper om ca fyra personer. Be dem arbeta tillsammans med reflektionsfrågorna i elevboken (s. 16). Be dem diskutera de två första frågorna och skriva ner den tredje frågan skriftligt. Avsluta sedan övningen genom diskussion i helklass.

Faktorer som påverkar vuxna – Skriva gemensamt (när- och fjärrundervisning) Arbeta igenom texten i helklass. Kanske som högläsning, där läraren läser texten och eleverna lyssnar. Ett tips är att läsa texten två gånger. Den första gången för att eleverna ska lyssna och den andra gången för att eleverna ska kunna skriva ner viktiga ord. Dela sedan in klassen i små grupper om fyra personer. De ska börja arbetet med att jämföra sina listor på viktiga ord. Diskutera så att alla i gruppen har förstått orden och texten. Sedan ska eleverna skriva en gemensam sammanfattning av den genomarbetade texten. Varje elev ska först skriva sin tolkning och sammanfattning, sedan ska gruppen lyssna på varandras sammanfattning och tillsammans besluta hur deras gemensamma sammanfattning ska se ut. Sedan skrivs den gemensamma sammanfattningen ihop av allas delar. När alla i gruppen är överens lämnas texten in till berörd lärare för återkoppling och efter återkopplingen bearbetar/förbättrar eleverna texten och skickar in slutversionen till berörd lärare. Denna övning är bra för att träna på att lyssna och sedan skriva kortfattat, vilket är bra vid dokumentation som är en viktig del av elevernas kommande yrke.

Faktorer som påverkar äldre – Reflektera, prata och skriv (när-, fjärr- och distansundervisning) Låt eleverna bearbeta texten på det sätt de vill, läsa tyst, läsa högt, lyssna eller på annat vis arbeta sig genom texten. Dela sedan in eleverna i par eller mindre grupper och be dem diskutera Reflektera-frågorna i elevboken (s. 17). Ha sedan en helklassdiskussion kring frågorna efter gruppdiskussionen. Avsluta övningen med att eleverna enskilt besvarar frågorna och lämnar in svaren som en inlämningsuppgift till berörd lärare som gör en återkoppling. Denna uppgift är bra för att den tränar eleverna på att lyssna på andra och att skriva. Dessutom har eleverna fått lite ledtrådar och stöd genom att diskutera frågorna med andra innan de själva ska skriva.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Faktorer som påverkar äldre – Illustrera med bildspel (när-, fjärr- och distansundervisning) Låt eleverna efter att ha bearbetat texten sammanfatta innehållet i ett bildspel som sedan delas med varandra. Uppgiften kan sedan avslutas med en gemensam reflektion kring de olika bildspelen.

Ohälsa och könstillhörighet – Reflektera och granska (när-, fjärr- och distansundervisning) Låt eleverna gå till transformering.se och välja något område att fördjupa sig i till exempel könsdysforiutredning, steg för steg eller att ge ett bra bemötande eller varför inte ordlistan? Alternativt välja ut en berättelse att arbeta med. Be eleverna sedan att redovisa i helklass på valfritt sätt till exempel med ett bildspel, en skärminspelning, där de har spelat in en genomgång. Avsluta gärna genom att ha en sammanfattande reflektion i helklass. För distansundervisning kan detta redovisas i ett forum där eleverna kan dela sina redovisningar och andra klasskamrater kan kommentera.

Mixade uppgifter på hela kapitlet – Sammanfattning av kapitel 1 (när-, fjärr- och distansundervisning) Låt eleverna arbeta med hela kapitlet och sammanfatta hela texten på olika sätt så det blir en varierad redovisning och då på samma sätt möjlighet till individanpassning. Ge eleverna olika förslag på hur de kan arbeta med kapitlet och ge dem också olika sätt att redovisa. Informera dem också att de kan arbeta enskilt, i par eller i mindre grupper och att det är hela klassens ansvar att redovisningsformerna blir varierade. Exempel på redovisningssätt: dramatisera, visa bildspel, visa skärminspelning, redovisa med sång, utställning i klassrummet, tipspromenad, olika övningar skapade på elevspel.se eller liknande program, dela länkar, skapa spel som ett brädspel och spela i klassen, skapa Kahoot att tävla med i klassen, skriv en novell och läs upp i klassen alternativt spela in och spela upp i klassrummet, ha en genomgång med en Powerpoint eller liknande program som till exempel Prezi eller annat presentationsprogram, skapa en film som visas eller på annat sätt. Bestäm ett datum för redovisningar och njut av de varierade sätten. Avsluta uppgiften med en sammanfattande och reflekterande diskussion i klassen innan utvärderingsmomentet av kapitel 1 tar vid.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 D. Ord att öva på (närundervisning) Enskild. Be eleverna läsa igenom texten i kapitel 1. Markera orden där de dyker upp för att få ett sammanhang till orden. Fyll sedan i tabellen som finns i kopieringsunderlag 1.3 på s. 46 Ord att öva på kapitel 1A och B och träna på orden. Om eleven inte har annat modersmål än svenska så kan de använda kommentarrutan till att skriva vilken sida som begreppet finns på om de behöver hitta sammanhanget igen. Eleverna kan sedan testa sig själva genom att använda sig av tabellen 1A och 1B.

(fjärrundervisning) 1. Börja med att be eleverna läsa igenom texten själva och markera orden där de dyker

upp för sammanhangets skull. Lägg upp kopieringsunderlaget på den plats ni lägger material till eleverna. Lägg dem som redigerbara dokument så eleverna kan skriva i dem. Be dem fylla i dokumenten och träna på orden.

2. Dela in eleverna i mindre grupper i digitala grupprum och be dem läsa texten till-

sammans för att lokalisera de olika orden. Stanna upp vid de markerade orden och förklara vad de betyder.

3. Be eleverna skapa lite blandade självskattningstester på någon digital plats som ni

får använda t.ex. elevspel.se, glosor.eu, via Forms i Office 365, via Quiz i teams eller via lärplattform som används. Be dem sedan göra varandras olika spel och tester.

(distansundervisning) 1. Börja med att be eleverna läsa igenom texten själva och markera orden där de dyker

upp för sammanhangets skull. Lägg upp kopieringsunderlag 1.3 på den plats ni lägger material till eleverna. Lägg dem som redigerbara dokument så eleverna kan skriva i dem. Be dem fylla i dokumenten och träna på orden.

2. Skapa olika självskattningstester som eleverna kan öva på. 3. Skapa sedan ett forum där eleverna kan få reflektera kring hur de bäst lär sig nya ord.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 E. Förslag på svar till instuderingsfrågorna i kapitel 1 1. Vad är socioekonomiska faktorer? Svar: Faktorer som utbildning, ekonomi och

status.

2. Hur påverkar de socioekonomiska faktorerna den psykiska hälsan och ohälsan?

Svar: Det påverkar på många sätt, ekonomiska svårigheter leder ofta till ohälso sam livsstil, kort utbildningstid har visat sig vara en faktor för att leva kortare än de med medellång eller lång utbildningstid. De socioekonomiska faktorerna påverkar den psykiska ohälsan negativt.

3. Hur beskriver Folkhälsomyndigheten nedsatt psykiskt välbefinnande?

Svar: Att man under en tid känt sig nedstämd, orolig och kan ha tappat tron på sig själv.

4. Vilken grupp upplever mest psykisk ohälsa enligt Folkhälsomyndighetens

kartläggning, yngre eller äldre? Svar: Yngre.

5. Vilken grupp var det som upplevde mest nedsatt psykiskt välbefinnande av

alla enligt kartläggningen? Svar: Unga kvinnor, 16–29 år.

6. Vilka grupper visade kartläggningen på att de hade högst förekomst av

nedsatt psykiskt välbefinnande, dvs. psykisk ohälsa? Svar: Kvinnor, de utan gymnasial utbildning, arbetslösa, långtidssjukskrivna, hbtq-personer och personer födda utanför Sverige.

7. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos barn

och ungdomar? Svar: Prestationskrav i skolan, mobbning, ungdomsarbetslöshet och ungdomsfattigdom, att känna social gemenskap och tillhörighet, självkänslan, könsidentitet, stimulans och utmaning i skolan och hemma, tillgången till stöd när det behövs både i skolan och hemma, möjligheter till fritidsaktiviteter.

8. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos vuxna?

Svar: Sjukskrivning, arbetslöshet, psykiatriska diagnoser som kan leda till en känsla av att inte kunna hantera olika situationer som kan uppstå i samhället, psykiskt ansträngande arbete som i sin tur kan leda till ökad psykisk trötthet om det inte finns strategier som balanserar upp kraven mot förmågan, låg grad av egenkontroll, understimulering, upplevelse av orättvisa och mobbning. Ökat välbefinnande kan man få av att få känna delaktighet och att tillhöra en gemenskap, att känna förtroenden för någon och att ha gemensamma mål på arbetsplatsen. Även att ha en hög känsla av KASAM, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet men även att förmågorna är större än kraven och att hitta balans mellan aktivitet, vila och återhämtning.

9. Vilka är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan och ohälsan hos äldre?

Svar: Goda och hälsosamma matvanor, meningsfullhet i vardagen, fysisk träning för hjärnan och kroppen, ekonomiska svårigheter, att inte kunna bo kvar hemma, isolering, psykiatriska diagnoser som depressioner, ångest, civilstånd.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 10. Förklara vad riskfaktorer är. Svar: Faktorer som kan påverka negativt. 11. Förklara vad friskfaktorer är. Svar: Faktorer som kan påverka positivt och väger

upp riskfaktorerna.

12. Vad bör samhället göra för att minska den psykiska ohälsan? Svar: Samhället

behöver ha insatser som hjälper på det individuella planet med snabb möjlighet till stöttning inom psykiatrin, samtal m.m. Sedan insatser som stöttar grupper med mer information, med arbete mot stigmatisering kring normbrytande personer med flera. Sedan med insatser som riktar sig mot ungdomsarbetslöshet, långtidssjukskrivningar och för inkludering i samhället.

13. Vad bör skolan göra för att minska den psykiska ohälsan? Svar: Skolan måste

arbeta mot mobbing, mot stigmatisering, ge kunskap om normbrytande personligheter och värdegrunden men även kring stress och stresshantering samt arbeta med krav och förutsättningar samt prestationer i skolan.

14. Förklara vad som menas med självbild. Svar: Den bild man har av sig själv, hur

man ser på sig själv.

15. Förklara vad som menas med självförtroende. Svar: Att man litar på att man

kan, har tillit till sin egen förmåga, att man vet att man kan prestera.

16. Förklara vad som menas med självkänsla. Svar: Att man vet att man är värde-

full, det handlar om de tankar och känslor som man har om sig själv.

17. Vad kan en undersköterska göra för att öka en patients självkänsla, själv-

förtroende och självbild? Svar: (Kan bli mycket individuellt svar). Genom att bemöta patienten/brukaren med respekt, låta personen vara den som styr i omvårdnaden av sig själv, stötta i egenvården, visa på att patienten/brukaren klarar av olika saker och situationer, att vara med och stötta men låta personen utföra, genom att lyssna på vad personen säger.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Kopieringsunderlag 1.1A, Fördjupad fallbeskrivning Thomas står i sovrummet och tittar på sig själv i helkroppsspegeln. Oftast är han nöjd med att han köpte den och satte den i sovrummet. Men vissa dagar, som idag, när han är trött och verkligen behövde tvinga sig själv upp ur sängen, de dagarna är han inte alls nöjd varken med det han ser eller det han känner. Han går närmare spegeln, tittar i närbild på ansiktet, nja näsan är för stor, huden är för grov, ögonbrynen för buskiga och markerade. – Mina ögon sitter tätt, tänker han och känner en irritation och frustration över sitt ansikte. Varför ska just jag ha ett sådant maskulint utseende, med mina hårt markerade drag. Jag önskar mig så mycket mjukare drag. Han suckar och tar ett par steg bakåt så han kan se hela kroppen, ju mer han ser desto mer frustrerad blir han, han är i princip missnöjd med allt. Han känner sig inte tillfreds med sig själv. Han sätter sig på sängen och sneglar på spegeln, han drömmer sig tillbaka till när han var fyra år gammal och var hos farmor på landet. Känslorna som han upplevde då var ett välbefinnande, han kände sig stark och hos farmor fick han vara sig själv. Han ser framför sig hur farmor skrattade när han lånade storasysters baddräkt när de skulle bada, när han tog systerns klänningar på sig och kände sig som en riktig prinsessa. När han var i den åldern mådde han bra och han var accepterad för den han var. Han minns också när han skulle börja på sexårsverksamheten och läraren och kompisarna började tycka att han skulle sluta med att använda systerns kläder, han skulle börja vara någon annan. Thomas kände att det var fel mot honom själv och försökte anpassa sig till de normer som fanns i skolan och i samhället. Ju äldre han blev desto svårare blev det för honom i skolan, han mådde sämre och sämre för var dag när han var tvungen att ljuga om sitt inre. Thomas passade inte in någonstans, varken hos tjejerna eller hos killarna och han fick ångest bara han tänkte på skolan. Han började stanna hemma från skolan och det blev möte på möte med psykolog, kurator och skolsköterska. Thomas minns den dagen, en vecka innan han skulle gå ut åttonde klass när han exploderade och kände att nu orkar jag inte mer. Nu måste jag få vara den jag känner att jag är. Han tog på sig den finaste kjolen han hade och en blus till den, gick till skolan och när han steg in i klassrummet blev det alldeles tyst. Detta var nu ett år sedan och Thomas börjar må bättre och bättre men börjar oroa sig för framtiden. – Jag känner mig verkligen mer som kvinna än som man men vad kan jag göra åt det, hur går det till och framför allt vad ska jag göra för att må bättre psykiskt och kunna möta mina närmaste och deras frågor? 1. Besvara hans frågor och diskutera i klassen. 2. Alternativt skriv en text tillsammans i klassen.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Kopieringsunderlag 1.1B, Fördjupad fallbeskrivning Zanna sitter på bänken i parken och kastar bröd åt fåglarna. Det promenerar folk förbi, de skrattar och de allra flesta har någon kamrat med sig på promenaden. Zanna tittar på dem och känner att hur kunde det bli så här för mig? Jag är 43 år gammal, är långtidssjukskriven efter en period i mitt liv där jag hamnade i fel rutiner och med fel sällskap. Det gick bara utför hela tiden men jag kunde inte stoppa det, inte förrän kroppen inte alls ville och jag bara låg. Redan från början i mitt liv gick det snett, mina föräldrar arbetade mycket i veckorna så grannens dotter som var fem år äldre än mig var ofta barnvakt åt mig och min lillebror. På helgerna var föräldrarna så trötta av allt jobb att de ofta kopplade av med god mat och vin eller öl men de ägnade sig inte åt oss barn, vi fick klara oss själva. Vi skapade själva våra rutiner och strukturen på dagen. Vi hade egna regler som vi gjorde upp själva, vi skötte oss själva helt enkelt men mat och tak över huvudet det hade vi. I skolan blev jag den som bestämde och även där gjorde jag upp egna regler och det var de reglerna jag levde efter. Det gick bra ett tag men redan under årskurs tre började skolan att protestera och jag blev stämplad som den där jobbiga, bråkiga och problematiska tjejen. Jag fortsatte att styra mycket i min närhet under flera år och jag levde verkligen upp till den stämpeln de satte på mig. Jag vet med mig att jag var elak mot många i min omgivning. Jag utsatte dem för mycket, hot, våld och jag trivdes när de var rädda för mig. Jag brydde mig inte heller egentligen om så mycket annat än att det var jag som styrde. Ändå kände jag tidigt att jag mådde dåligt psykiskt, oro, ångest, depressioner, aggressivitet var mina ständiga följeslagare. Emotionell instabilitet, sa psykologen, och sedan var det inte så mycket mer med det. Mötena på skolan blev fler, mötena hos psykologen blev fler och till slut blev jag flyttad till ett HVB-hem efter ett par riktigt dåliga beslut av mig. Där lärde jag känna fler ungdomar i min sits och trots att jag fick behandling och det började gå lite bättre för mig i skolan så beslöt jag mig på min 18-årsdag för att rymma. Efter det gick det ännu fortare utför. Jag hamnade i ett missbruk av tabletter och alkohol, jag blev utnyttjad på alla tänkbara vis, jag blev gravid, fortsatte ändå mitt missbruk och min dotter Jalla föddes med ett beroende och tydligt tecken på abstinens och togs ifrån mig redan efter ett par veckor. Jag fortsatte bo hos kompisar och när jag 20 år senare äntligen ville ta tag i situationen gav kroppen upp och jag lades in på sjukhus. Emotionell instabilitet blev det denna gång med samt samsjuklighet med substansberoende och depressiva perioder. Sjukskrivning blev det och så är det fortfarande. Jag är utanför samhället på alla vis och vet inte om jag orkar mer. 1. Identifiera Zannas riskfaktorer och styrkor. 2. Diskutera i klassen alternativt skriv en gemensam fortsättning på beskrivningen.

Får kopieras! © Susanne Niemi och Gleerups Utbildning AB

1 Kopieringsunderlag 1.2, Film/Bokanalys – arbetsmodell Arbeta enligt följande struktur: Läs igenom arbetsmodellen i sin helhet innan du börjar. Välj film/bok/podd att analysera Se filmen/läs eller lyssna på boken/lyssna på podden och gör anteckningar under tiden. Dela upp analysen i olika delar: Genre och handling, karaktärer och koppling till psykisk ohälsa, dina förväntningar, intryck, känslor och uppfattning samt koppling till kursen.

• Genre och handling bör innehålla en kort genrebeskrivning och en sammanfattande beskrivning av filmens/bokens/poddens handling och budskap.

• Karaktärer bör innehålla en beskrivning och förklaring av personerna som är

med i filmen/boken/podden, vem de är, hur de beskrivs samt vilken koppling till psykisk ohälsa de har. Identifiera risk- och skyddsfaktorer.

• Förväntningar och intryck bör innehålla en beskrivning av dina förväntningar på filmen/boken/podden. Infriades de? Varför/varför inte? Vilka känslor väcktes i dig? Vilket budskap fångades upp? Vilken uppfattning har du av filmen/boken/ podden? Rekommenderas den?

• Koppling till kursen bör innehålla en beskrivning av vilka tankar, kunskaper du

fått av att se filmen/läst eller lyssnat på boken/lyssnat på podden som du kan ha nytta av i din kommande yrkesroll? Motivera på vilket sätt.

Skriv ner analysen antingen för hand eller på dator, beroende på hur du vidare ska arbeta med analysen.

1 Kopieringsunderlag 1.3, Ord att öva på kapitel 1:A och B Ord att öva på kapitel 1:A Begrepp

Betydelse

Kommentar/på hemspråk

Faktorer

Viktiga delar.

Självkänsla

Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull.

Självbild

Hur man ser på sig själv.

Självförtroende

Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga.

Mestadels

Ofta, för det mesta.

Emotionellt

Känslomässigt.

Vägledning

En sorts råd och handledningsstöd.

Hälsofrämjande

Nyttig, stärkande.

Stereotyp

En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

Ord att öva på kapitel 1:B Begrepp

Betydelse

Kommentar/på hemspråk

Viktiga delar. Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull. Hur man ser på sig själv. Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga. Ofta, för det mesta. Känslomässigt. En sorts råd och handledningsstöd. Nyttig, stärkande. En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

1 Kopieringsunderlag 1.4, Ord att öva på – svenska till arabiska .‫ أجزاء هامة‬-‫العوامل‬

Faktorer − Viktiga delar.

‫ أفكار الشخص وشعوره تجاه نفسه وتقدير قيمة‬-‫حب الذات‬ .‫الذات‬

Självkänsla – Tankar och känslor om sig själv, veta att man är värdefull.

.‫ كيف يرى املرء نفسه‬-‫صورة الشخص عن نفسه‬

Självbild – Hur man ser på sig själv.

.‫ فكرة الشخص عن قدراته وإميانه بكفاءته‬-‫الثقة بالنفس‬

Självförtroende – Den uppfattning man har om sin prestationsförmåga, att man har tillit till sin egen förmåga.

.‫ عىل األرجح‬،ً‫ غالبا‬-‫عىل األغلب‬

Mestadels – Ofta, för det mesta.

.‫ مرتبط بالعواطف‬-‫عاطفي‬

Emotionellt – Känslomässigt.

.‫ نوع من إعطاء النصائح والتوجيه والدعم‬-‫إرشاد‬

Vägledning – En sorts råd och handledningsstöd.

.‫ مق ّوي ونافع‬-‫معزز للصحة‬

Hälsofrämjande – Nyttig, stärkande.

.‫ تفسري مبسط جدا ً لألشياء‬-‫صورة منطية‬

Stereotyp – En mycket förenklad förklaring av hur någonting är.

Psykiatri Susanne Niemi

Lärarhandledning Psykiatri 2 är skriven för kursen med samma namn. Det är en kurs som behandlar fördjupade kunskaper kring faktorer som påverkar vår psykiska hälsa, psykiatriska sjukdomar, olika behandlingsformer och olika stödverksamheter som samhället erbjuder samt färdigheter vid samtal och dokumentation. Den tar upp kunskaper och förmågor som är viktiga att ha i arbetet inom psykiatrin. Psykiatri 2 tar upp frågor som:

• Vilka kunskaper och förmågor behöver en undersköterska ha för att jobba inom psykiatrin?

• Vilka förmågor i kommunikation och dokumentation behövs i yrket? • På vilket sätt kan undersköterskan stötta en brukare eller patient genom ett evidensbaserat och professionellt förhållningssätt?

Materialet har en tydlig koppling till kursplanen och alla kapitel är uppbyggda kring en eller flera punkter från kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Susanne Niemi är vårdlärare och specialpedagog på Lapplands gymnasium.