9789147130603

Samtal

BeGreppbart

Karin Aronsson

Samtal ISBN 978-91-47-13060-3 © 2019 Karin Aronsson och Liber AB Vetenskapliga redaktörer: Ylva Ulfsdotter Eriksson & Maria Löfgren Martinsson Förläggare: Helena Ekholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Repro: Exakta Print, Malmö Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi, Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvarig förläggare Helena Ekholm helena.ekholm@liber.se

Innehåll Tänk dig …

6

Del I. Samtalets arkitektur

8

Den första dialogen 11 Intervju, förhör och sätt att ställa frågor 22 Berättande i samtal 30 Samtalsanalys och turtagning 42 Samtal och mikropolitik 48 Del II. Samtalsarenor och diskursiva resurser

58

Familjen 60 Vården 71 Skolan 87 Rätten 99 Slutord: Samtalsresurser och samtal med förhinder

Noter (inklusive transkriptionsnyckel) 116 Referenser 118 Register 126

113

Tänk dig …

Tänk dig att du vandrar i skogen en mörk, regnig höstdag. Du går på en blöt stig bland höga träd när du plötsligt hör ett barn som ropar ”Mamma”. Du vänder dig om, men ser inget barn.

Sedan kommer ljudet från ett annat håll och är mer enträget.

Efter en stund hörs på nytt en annan klagande barnröst, men inom synhåll finns ingen mamma och heller inget barn. Några läsare har kanske upplevt dessa hjälplösa röster i Wanås skulpturpark i östra Skåne – ett konstverk av Marianne Lindberg de Geer. Illusionen av att det verkligen finns ett barn i nöd blir stark, särskilt en dag med få besökare och inga barn i sikte.

En del av konstverkets kraft ligger kanske i att det handlar om ett avbrutet försök till dialog. Barnrösterna ropar gång på gång, men ingen mamma syns till och det finns ingen annan vuxen som svarar. Konstverket gestaltar något som många kan relatera till – alla som i barndomen förgäves har kallat på en far eller mor eller ett äldre syskon.

Denna bok behandlar teorier om samtal och olika outtalade regler för hur vi svarar på varandras initiativ. Den kommer in på både offentligheten och intimsfären. Läsaren får anledning att fundera kring varför vi kanske bör bli bekymrade när våra politiker skrattar (Billig 2005) eller varför en president på 2000talet har en mycket tuffare uppgift i sina samtal med journalister än vad 1950-talets Eisenhower hade (Clayman & Heritage 2002). Här får vi också anledning att reflektera över varför italienska barn kan ana oråd när deras mödrar tilltalar dem med amore (älskling).

En betydande del av modernt liv handlar om olika typer av samtal – kvartssamtal, självpresentationer, planeringssamtal och utvecklingssamtal – som alla utgör en del av det moderna sam6

TÄ N K D I G …

hällets förhandlingskultur. I sådana sammanhang har det talade språket en central roll. Avsikten med denna bok är dels att ge verktyg för att analysera och reflektera kring samtalets uppbyggnad, dels att presentera teorier som ger olika infallsvinklar på samspel. I det talade samtalet finns all den komplexitet som ligger i framförandet, i själva paketeringen av det sagda: i röstkvalitet, volym, tempo, modulering, skratt, gester och glidningar samt kast mellan olika framställningsformer. Språkets byggstenar är många. En viktig aspekt gäller pragmatik, språkbruket med alla oskrivna regler för hur språket används. Den här boken handlar framför allt om denna typ av regelverk och hur vi använder oss av olika samtalsresurser. Därmed befinner vi oss inom ett område som är minerat med skrivna och oskrivna regler för hur vi utövar makt, samspelar, påverkar, moraliserar och uppfostrar. Det jag vill diskutera går utöver vad vi skulle kunna läsa i en etikettspalt om lämpliga sätt att samtala. Analyserna handlar framför allt om diskursiva eller retoriska resurser – och makt och påverkan i samtal – liksom om hur samtal både kan forma och deformera hur vi ser på oss själva och andra.

Min förhoppning är att läsaren själv ska vilja tänka vidare kring samtal och diskursiva resurser på den egna arbetsplatsen eller i den egna miljön. En annan och mer vittgående förhoppning är att bokens begreppsapparat och analyser kan inspirera till nya sätt att se på samtal i vardagslivet eller till egna studier inom området.

TÄ N K D I G …

7

Del I.

Samtalets arkitektur Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk for jag till den snötäckta ön. Det vilda har inga ord. De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll! Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön. Språk men inga ord.

Tomas Tranströmer 1949

Vad är skillnaden mellan ord respektive ord och ett språk? Eller mellan ord respektive ord och ett äkta samtal? Ordet samtal har för många en positiv laddning. Ett samtal ska vara bra och meningsfullt. Vi tänker oss det som dialog, inte monolog, även om många samtal har monologiska inslag. Ett samtal har en inneboende dynamik. Det är inte bara ett utbyte av fraser som vid exempelvis en hälsningsceremoni, där ett antal personer successivt byter ett par ord med kvällens värd eller värdinna.

Vi tänker oss gärna det fina samtalet som ett ömsesidigt utbyte av tankar eller idéer. Ibland talar vi om samtalet som ett meningsutbyte, som om två talare tar och ger färdigpaketerade åsikter. Men samtalet innebär också riktning och rörelse, genom att två samtalspartners talar med varandra och att båda svarar på den andres initiativ. När någon säger att ”det blev inte mycket till samtal”, tänker vi oss att samtalet inte riktigt kom igång eller inte blev så fint som vi hade tänkt oss. Verklighetens samtal ligger ibland långt från våra normativa ideal.

I linje med modern samtalsforskning kommer jag här att behandla samtal i vid bemärkelse, inklusive samtal där deltagarna talar förbi varandra eller inte når varandra. Analyserna kommer att gå in på samtalsfragment, liksom på avbrutna, asymmetriska och animerade samtal, där någon talar å någon annans vägnar.

Inspirerad av Goffmans (1971; 1981) och andra etnografiska 8

D E L I . S A M TA L E T S A R K I T E K T U R

teoribildningar kommer jag att problematisera samtalets mikropolitik i samhällsinstitutioner (som skola, vård och rättsväsende), men också inom familjelivet och särskilt under barnets första tid, då allt fortfarande återstår att upptäcka, inklusive hur vi talar med varandra.

Bokens fokus på institutionella samtal handlar delvis om möten mellan noviser i systemet (nya klienter, nybörjare i en verksamhet etc.) och de som redan behärskar spelregler och samtalspremisser, eftersom sådana möten kan synliggöra samtalets regelverk. Den som inte behärskar regelverken fullt ut bryter lätt mot lokala normer och det är genom normbrott som regler synliggörs (Garfinkel 1967; Goffman 1961).

Ytterst gäller flera av bokens frågor participation, eller delaktighet, i samtal: vilka enskilda bidrag synliggörs i specifika samtalstyper? Vem eller vilka tystas ned eller väljer att inte framträda? Vilka deltagare framträder inte själva, utan genom andras iscensättningar? Hur och när uppstår det pauser, glipor eller avbrott i samtal?

En övergripande ambition i detta arbete är att ringa in deltagarperspektiv, genom att analysera hur samtal hanteras av deltagarna själva. Detta utgör en viktig del i samtalsanalytisk teoribildning som tar fasta på hur en aktör svarar på andra deltagare inom ramen för vardagligt samspel (Sacks 1992) genom att se hur varje tur i ett samtal kan kopplas till föregående och nästkommande samtalstur. Detta är också en bärande idé inom etnografiskt inriktad teoribildning kring samtal, med dess betoning av emiska begrepp, alltså de termer och begrepp som deltagarna själva använder sig av (Duranti, Ochs & Schieffelin 2012; Goffman 1971; Gumperz & Hymes 1972). Det emiska är då kopplat till det lokala samfundet och dess kategoriseringar och sätt att göra bedömningar.

För den som vill veta mer om en gemenskap innebär deltagarperspektivet att vi bör analysera, inte bara vad deltagare säger utan också hur de säger det. I både tal och skrift finns flera typer av variation och spänningsfält – exempelvis mellan det utsag9

da och outsagda eller mellan ideal och praktik, liksom mellan mångtydiga och mer entydiga diskurser. En bärande idé är att det som sägs alltid har ideologiska eller mikropolitiska inslag.

En av Michail Bakhtins (1981; 1984) kanske viktigaste insikter är att allt språkbruk förmedlar ideologi och värderingar, både på explicita och implicita nivåer. En talare uttrycker sig inte bara med sin ”egen” röst, utan också med sina föräldrars, lärares eller förebilders röster. Detta kan då handla både om hur någon talar (tyst, högt, entonigt, snabbt/långsamt, dialektalt, med skrattljud och suckar) och om vad som sägs. Det är viktigt att inse att ett studium av deltagarperspektiv inte bara gäller ett metodval, utan framför allt ett teoretiskt val. I flera analyser visar jag här hur även små förskjutningar vad gäller betoning, ordval eller pauser kan markera avståndstagande, medhåll och olika känslor och förhållningssätt. Detta ingår i vardagslivets diplomati och sociala koreografi (Aronsson 1998; 2018).

Boken ger många exempel på hur samtal låter, delvis genom att de återges med detaljerade transkriptioner (för transkriptionsnyckel, se not 1). Dessa transkriptioner kan för den oinvigde te sig nördiga, men för den insatte blir det lite som att lyssna på musik. Pauser, tempo, betoningar kan nästan höras för den som bekantar sig med sättet att analysera.

Denna första del av boken, del I, visar hur olika teoretiska utgångspunkter ger verktyg och insikter för att bättre förstå samtal och vardagslivets mikropolitik. På ett teoretiskt plan har en så kallad språklig vändning alltmer kommit att betyda en inriktning mot teorier där samtal analyseras som social handling och som samspel. I fokus för de dialogiska modellerna ligger frågan om hur ett budskap paketeras för olika deltagare och hur det som ska sägas alltid är präglat av den andres gensvar eller uteblivna gensvar (Bakhtin 1981; Goffman 1971; Ochs & Schieffelin 1989). Bokens första del diskuterar teoretiska frågor kring samtalets arkitektur; frågor kring struktur och kring flöde och rytm, liksom kring hur deltagarna bygger upp intersubjektivitet i samtal, alltså hur de förhandlar med varandra om vad något betyder 10

D E L I . S A M TA L E T S A R K I T E K T U R

och om gemensamma projekt och planer. I samtalets tankeutbyten uppstår och formas en gemensam värld.

I bokens del II presenteras konkreta exempel på samtal, som är situerade inom olika institutionella arenor (vård, skola, rättsväsende) men också inom barnets första krets, familjen. Fokus är särskilt på samtal mellan svaga och starka parter i olika kontexter och hur deltagare både anpassar sig till och omformar sin omgivning.

Den första dialogen Flera av de forskare som har bidragit till en språklig vändning har i första hand teoretiserat kring diskursiva praktiker i vuxenåldern. Detta gäller exempelvis för Bourdieu (1996) när han i en bred och inträngande analys skildrade hur den akademiska karriären utformas i Frankrike och hur den leder fram till homo academicus, som en akademiledamot, professor eller annan akademisk framgångsfigur. I andra sammanhang har fokus varit på själva maktapparaten i så kallade totala institutioner som mentalsjukhus och fängelser, som i Goffmans (1961) och Foucaults (1977) arbeten.

Barns utveckling inom den språkliga sfären har däremot studerats inom språkdagböcker, en inriktning som daterar sig ända tillbaka till förra sekelskiftets forskning om evolutionära perspektiv. Detta kapitel ger några inblickar i dialogiska aspekter på barnets första språk, i mötet mellan en förälder och ett barn, men också utvikningar till forskning kring flerpartsmöten som kullkastar en strikt dyadisk bild av den första språkutvecklingen, alltså som något som exklusivt är förbehållet två parter: en förälder och ett barn.

Språkdagböcker och barnets första samtal I fokus för språkdagböcker har det funnits ett intresse för hur det lilla barnets språk förändras i riktning mot en alltmer vuxen D E N F Ö R S TA D I A L O G E N

11

Samtal Samtal fyller våra liv, från tv-sända nyhetsintervjuer till familjers förhandlingsarbete. För många yrkesgrupper, som läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, lärare och jurister, är samtalet det viktigaste verktyget. Denna bok presenterar Goffman, samtalsanalys och andra teorier om samtal, tillämpade på olika arenor: från rättssalen, läkarmottagningen och klassrummet till samtal runt köksbordet.

Här diskuteras teori och empiri med bäring på styrning, motstånd och vardagslivets diplomati, från barnets första dialog till skolans kvartssamtal och föräldrars vårdnadstvister. Fokus är på diskursiva resurser och oskrivna regelverk, men också på hur det uppstår pauser, glipor och avbrott i samtal.

BeGreppbart

”Att samtala kan ses som den mest vardagliga av handlingar, något vi ägnar oss åt stup i kvarten. Vi småpratar med kassörskan och med kollegorna. Men samtal kan också ske i sammanhang som kan avgöra vår framtid, som i rättssalen. I denna nätta bok lär vi oss av en internationellt världsledande forskare både om relevanta teorier och empiriska studier hur vi i olika sammanhang är såväl språkets slavar som söker bemästra dess interaktionskrav.

En högst inbjudande läsning.”

Malin Åkerström, professor vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-13060-3 Tryck.nr 47-13060-3