9789144154664 by Smakprov Media AB

SPECIALPEDAGOGIK i pedagogiskt arbete

redaktörer

Jenny Wilder Daniel Östlund

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44683 ISBN 978-91-44-15466-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsfoto: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2022

Innehåll

Författarpresentation 9 1 Introduktion 13 Jenny Wilder och Daniel Östlund Inledning 13 Bokens innehåll 14 Hur kan boken användas? 18 2 Specialpedagogik i pedagogiskt ar bete? 19 Jenny Wilder och Daniel Östlund Inledning 19 Praktiknära forskning 20 Specialpedagogik 23 Pedagogiskt arbete 28 Avslutande reflektioner 30 Referenser 34 3 Ver ksa mhetsför lagd utbildning inom de specialpedagogisk a progr a mmen 39 Kerstin Ahlqvist Inledning 39 Samverkan 44 Bedömning av studenter i VFU 46

Innehåll

Handledning under VFU 49 Avslutande reflektioner 53 Referenser 58 4 Utveck ling av sa mspel med stöd av virtuella simuler ingar 61 Sofia Lindberg och Daniel Östlund Inledning 61 Virtuella simuleringar med avatarer 63 Tidigare forskning om virtuella simuleringar 66 Studenters upplevelse av att undervisa avatarer 68 Studenters tankar om avatarer i specialpedagogiska program 69 Avslutande reflektioner 71 Referenser 73 5 Speciallär ar es handledande roll i utbildning för elever med IF 77 Malena Östlund Inledning 77 Historisk bakgrund 80 Elevassistenternas uppdrag i skolan 83 Stöd från elevassistenter 86 Handledning och samtal 88 Hur ser det ut i praktiken? 90 Uppdragsbeskrivningar 91 Hur fördelades arbete mellan speciallärare och elevassistenter? 93 Planeringstid 94 Stöd till elevassistenterna i deras arbete 95 Avslutande reflektioner 96 Referenser 99

Innehåll

6 Specialpedagogiskt för hållningssätt i andr aspr åksundervisning 101 Gloria Håkansson Inledning 101 Bakgrund till ämnet svenska som andraspråk 105 Svenska som andraspråk och pedagogiskt och specialpedagogiskt arbete 107 Antaganden som kan hämma eller försena andraspråksutvecklingen 110 Avslutande reflektioner 119 Referenser 121 7 Lär ar es ar bete med ink luder ande undervisning i ÅK1 123 Jenny Wilder Inledning 123 Övergång 125 Inkludering 128 En skoldag i inkluderande lärmiljö 130 En lärares arbete 133 Delaktighet och lärande 146 Avslutande reflektioner 150 Referenser 151 8 Speciallär ar es och specialpedagogers sy n på ex a mensmål om NPS 155 Annette Byström och Catarina Grahm Inledning 155 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – definitioner 158 Speciallärarens och specialpedagogens uppdrag i förskola och skola 160 Hur uppfattas de nya examensmålen? 164

Innehåll

Speciallärares och specialpedagogers kontexter 170 Avslutande reflektioner 174 Referenser 175 9 Lär ar es ar bete med att fr ä mja spr åk lig tillgänglighet 177 Maria Rubin och Cecilia Segerby Inledning 177 Främja språklig tillgänglighet 179 Synliggöra frågor och utmaningar i praktiken 183 Följa och förstå förändring 188 Avslutande reflektioner 192 Referenser 195 Person- och sakregister 199

2 Specialpedagogik i pedagogiskt ar bete? Jenny Wilder och Daniel Östlund

edagogiskt arbete är å ena sidan ett relativt nytt ämne i den utbildningsvetenskapliga ämnesfamiljen och introducerades runt millennieskiftet. Specialpedagogik å andra sidan har en längre tradition såsom ämne som utvecklats på flervetenskaplig grund. En grundläggande pedagogisk och specialpedagogisk fråga är hur vi inom olika utbildningssammanhang ska möta den naturliga variationen av elever som kommer till förskola och skola. Där elever har olika förmågor, erfarenheter, språk och socioekonomisk och kulturell bakgrund. I föreliggande kapitel argumenterar vi för pedagogisk utveckling genom att relatera specialpedagogik till pedagogiskt arbete.

Inledning Rubriken för detta kapitel är ”Specialpedagogik i pedagogiskt arbete?”, och man kan fundera över vad vi vill framhålla med den ordningen? Syftet med kapitlet är att beskriva, problematisera och analysera specialpedagogik och/i pedagogiskt arbete. Genom att, som i kapitelrubriken, sätta specialpedagogik främst betonas det särskilda som specialpedagogiken tillför i synsätt och genomförande när det gäller pedagogiskt arbete. Som en gemensam vetenskaplig ram börjar vi med en reflektion om praktiknära forskning, till exempel forskning om skolfrågor i

Jenn y W ilder och Daniel Östlund

skolpraktiken. Därefter diskuterar vi hur praktiknära forskning är kopplad till fler-/mångvetenskap och tvärvetenskap, och vi kommer in på etik och forskares förhållningssätt. Kapitlet presenterar sedan en reflektion om begreppen och ämnena specialpedagogik och pedagogiskt arbete. Detta görs genom att beskriva utvecklingen av de vetenskapliga ämnena specialpedagogik och pedagogiskt arbete, och skillnader och likheter synliggörs och diskuteras. Vi diskuterar också teorier och perspektiv som är tillämpbara i specialpedagogik och pedagogiskt arbete. Som avslutning relaterar vi praktiknära forskning, specialpedagogik och pedagogiskt arbete till varandra och blickar framåt när det gäller specialpedagogisk forskning.

Praktiknära forskning Ibland använder man ordet forska i dagligt tal, till exempel om sitt eget sätt att försöka förstå något djupare genom att undersöka och kritiskt reflektera (Eriksson, 2018). När vi använder ordet forska i detta kapitel så handlar det om ordets vetenskapliga betydelse och då betyder forska att skapa vetenskaplig kunskap genom systematiska metoder (Denscombe, 2018). Forskning görs som ett långsiktigt och metodiskt arbete och utgår till exempel från universitet och högskolor. Vid sådana myndigheter arbetar forskare, det vill säga personer som har en forskarutbildning i något vetenskapligt ämne och som är anställda som universitetslektorer eller professorer. Praktiknära forskning är sådan forskning som bedrivs i det sammanhang och i den kontext som forskningsfrågan finns, och ofta görs forskningen tillsammans med de som forskningen rör. Det betyder att forskningen görs i de naturliga miljöer där forskningsobjektet syns eller upplevs och utifrån perspektivet av dem som upplever eller uppfattar forskningsobjektet. Ett exempel är forskningsstudier om elever i skolan och lärares arbete. I praktiknära forskning är mål-

2 Specialpedagogik i pedagogiskt ar bete?

gruppen elever och/eller lärare och forskningen bedrivs i skolan. Om forskningsobjektet är lärares arbete med elevers läs- och skrivutveckling så kan forskningsfrågan till exempel handla om vilka lärarstrategier som påverkar elevers läs- och skrivutveckling. Denna typ av forskning skulle kunna genomföras med observationer av lärares arbete och elevers resultat, eller med en intervention där lärare får prova olika typer av strategier som man sedan studerar effekten av. I exemplen ovan gestaltar sig forskning i klassrummet där forskaren involverar lärare och eller elever och studerar forskningsobjektet i den naturliga miljön (Serder & Malmström, 2020). I praktiknära forskning har forskaren en mycket nära relation till den verklighet som är i fokus för forskningen. I det uppstår således alltid ställningstaganden om etik och förhållningssätt, och praktiknära forskare behöver vara medvetna om sin egen förförståelse och även om sina egna upplevelser under själva genomförandet. Forskningsetiken som sådan är viktig för att deltagarna i forskningen, till exempel elever, ska känna sig tillfreds och opåverkade, och uppleva att det är frivilligt att vara med. Etiken är viktig för att få fram sann vetenskaplig kunskap. Sann vetenskaplig kunskap kan uppnås då deltagarna i forskningen känner förtroende och därför deltar med sina riktiga åsikter och beteenden och sin riktiga verklighet. Att forskare är medvetna om sin förförståelse och sina upp levelser är viktigt för att de ska kunna förhålla sig till dem och för att säkerställa hur de själva påverkar genomförandet av forskningen och resultaten av den. Detta blir särskilt viktigt i praktiknära forskning. En forskares förförståelsen kan påverka forskningen genom att hen färgas av sina medhavda idéer om ett fenomen, och det kan till exempel göra att forskaren arrangerar situationer som bekräftar de egna idéerna, eller att hen väljer att observera sådana som bekräftar de egna uppfattningarna. Det är viktigt att forskaren är kritisk till sig själv och kan förhålla sig så objektiv som möjligt. Detsamma

Jenn y W ilder och Daniel Östlund

gäller hens upplevelser vid genomförandet av forskningen. Forskaren kan dras med i upplevelsen av att vara i den naturliga miljön för forskningsobjektet och omedvetet påverka genom sin närvaro. Det är viktigt att all subjektivitet och objektivitet som forskaren har blir transparent så att läsare av resultaten ska kunna ta ställning till resultatens riktighet (SOU 2018:19). När det gäller specialpedagogik och pedagogiskt arbete så är forskningen för det mesta praktiknära. I både specialpedagogik och pedagogiskt arbete samlas forskare omkring gemensamma forskningsfrågor som ofta kommer från praktiken, till exempel lärarens arbete eller barns sammanhang. I sådan forskning är det själva forskningsproblemet som behöver genomlysas från flera perspektiv för att skapa en vetenskapligt grundad metod för genomförande, analys och resultat. Det är inte ovanligt att forskare med olika expertis samlas för att arbeta med en gemensam forskningsfråga. Sådan forskning kallas för tvärvetenskaplig då forskare kommer från olika vetenskapliga discipliner och samarbetar om gemensamma studier. Andra besläktade begrepp är mångvetenskap och dess synonym flervetenskap. Mång-/flervetenskap och tvärvetenskap används ibland för samma sak men det är felaktigt (van den Besselaar & Heimeriks, 2001). Lite förenklat kan man beskriva att mång-/flervetenskap betyder att forskare från flera olika vetenskaper använder sin vetenskapliga expertis för att se på en forskningsfråga utifrån sin specifika synvinkel. I mång-/flervetenskap har forskare emellertid inte en samsyn om till exempel teoretiska perspektiv. Man menar att forskare från olika vetenskapliga ämnen kan berika en forskningsfråga med sitt perspektiv och arbeta tillsammans utifrån sina vetenskapliga fält, men man behöver till exempel inte tolka resultaten på samma sätt. Tvärvetenskap går däremot längre i samarbetet och skapar gemensamma utgångspunkter till en gemensam forskningsfråga, och som en konsekvens blir också resultaten mer integrerade

2 Specialpedagogik i pedagogiskt ar bete?

och sammanhängande (van den Besselaar & Heimeriks, 2001). I tvärvetenskap kommer forskare samman och använder varandras expertis i en synergieffekt. Tvärvetenskapligheten uppfattas därför ofta som ett positivt fenomen som visar på ett ämnes öppenhet, ﬂexi bilitet och utvecklingspotential (Högskoleverket, 2007). Ur tvär vetenskapligt forskningsarbete kan också nya vetenskapliga ämnen uppstå, och ett tvärvetenskapligt ämne skapar sin egen teoretiska, begreppsliga och metodologiska identitet. Vi kommer att återkomma till detta i slutet av kapitlet när vi diskuterar specialpedagogik och pedagogiskt arbete.

Specialpedagogik Specialpedagogik har fått betydelsen av en pedagogik som är särskilt anpassad då personer på något sätt är i behov av särskilt stöd. Ofta beskrivs specialpedagogik i förhållande till pedagogik, där specialpedagogik skiljer sig från pedagogik i att ta ett minoritetsperspektiv när det gäller en generell frågeställning och då pedagogik kan anses ta ett majoritetsperspektiv (Ström & Linnanmäki, 2020). Specialpedagogik är inte bara en vetenskap som behandlar frågeställningar i, om och runt utbildning; specialpedagogik har en bredare ansats och inkluderar även demokratiska, sociala och politiska perspektiv. Specialpedagogiken är svår att fånga i en specifik definition men en beskrivning som fångar in specialpedagogikens bredd är: Specialpedagogikens övergripande mål är att främja goda lärande-, utvecklings- och livsvillkor för barn, unga och vuxna som av olika orsaker möter – eller är i betydande risk att möta – funktionshindrande svårigheter och hinder i sin utveckling, sitt lärande och sina levnadsförhållanden. (Tangen, 2012, ur Ström & Linnanmäki, 2020, s. 239)

Jenn y W ilder och Daniel Östlund

På svenska lärosäten blir specialpedagogik i dag synlig som ett vetenskapligt ämne i kopplingen till de specialpedagogiska professions programmen: speciallärarutbildningen, specialpedagogutbildningen och lärarutbildningarna. I lärarutbildningarna finns specialpedagogik insprängt som obligatoriskt ämne och kurs i alla lärarprogram genom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Flera lärosäten har dessutom rätt att utfärda magisterexamina i specialpedagogik, men endast Stockholms universitet har rättighet att utfärda master examen i specialpedagogik. Dessutom har specialpedagogik lyfts fram för särskild satsning, Specialpedagogik för Lärande, för lärarprofessionerna sedan 2016. Satsningen har haft fokus på att lärare ska kunna undervisa och stödja alla elever i varje klass (Skolverket, 2022). Över tid kan man se att specialpedagogik har varit ett mång vetenskapligt ämne med en tvärvetenskaplig karaktär under en lång tid och ämnet har beskrivits på många olika sätt. År 2007 publicerade Vetenskapsrådet en rapport där sex professorer definierade specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde (Vetenskapsrådet, 2007). Där blev det tydligt att professorerna hade olika sätt att beskriva specialpedagogik som vetenskapligt ämne och även olika synsätt om specialpedagogik i förhållande till andra ämnen. Övergripande kan man säga att två synsätt beskrevs: det ena synsättet kan sägas relatera till ämnet psykologi och man fokuserade på att ge alla barn oavsett förutsättningar möjlighet till en god start i livet. Det andra synsättet relaterade till utbildningssociologi och en kritik av specialpedagogik som verksamhet. Detta synsätt vilar på Thomas Skrtics kritiska förhållningssätt till skolan som organisation och verksamhet (Skrtics, 1991). Det blir också synligt i Emanuelssons, Perssons och Rosenqvists (2001) genomgång av olika perspektiv inom specialpedagogiken där de pekar på att specialpedagogikens fokus förändrats över tid. Förändringen syns främst i att specialpedagogikens tidigare starka intresse för individuella svårigheter utvecklades

2 Specialpedagogik i pedagogiskt ar bete?

till att även omfatta analyser av samspelet mellan individen och olika påverkande faktorer på olika nivåer i utbildning och samhälle. Detta har benämnts som det kategoriska respektive relationella perspektivet. Perspektiven utgör två olika utkikspunkter som lite förenklat innebär att det kategoriska perspektivet knyter svårigheter till individen medan det relationella ser att individens svårigheter måste förstås i relation till den miljö och det sammanhang som individen direkt finns i. En vidareutveckling av förståelsen för hur dessa perspektiv kan användas i ett praktiknära sammanhang har gjorts av till exempel Tetler (2005) och Nilholm (2007) som beskriver olika specialpedagogiska dilemman som uppstår när olika perspektiv används för ensidigt. Ett dilemmaperspektiv innebär att man erkänner de motsättningar som finns inom olika perspektiv, och att det är en balans mellan olika perspektiv som ska eftersträvas. Sammanfattningsvis kan man trots allt skönja att det fanns en gemensam bild om att utveckling och lärande sker genom samspel mellan många olika faktorer på olika nivåer, från individnivå till samhällsnivå. De forskare som medverkade i kunskapsöversikten från Vetenskapsrådet (2007) var då överens om att det inte fanns några egentliga specialpedagogiska teorier utan att forskare använde teorier från andra discipliner för att förstå specialpedagogiska frågeställningar. De senaste femton åren har det skett samhällspolitiska förändringar som på sätt och vis kan sägas ha hjälpt till att ytterligare ringa in och definiera specialpedagogik som vetenskapligt ämne. År 2007 beslöt regeringen att återinföra speciallärarutbildningen, som hade varit vilande sedan den lades ner 1989. Den nya speciallärarutbildningen startade 2008 vid nio lärosäten, speciallärarexamen fick två specialiseringar, språk-, skriv- och läsutveckling samt matematikutveckling. År 2011 införde regeringen ytterligare fyra specialiseringar: utvecklingsstörning, synskada, dövhet och hörselskada samt

Jenn y W ilder och Daniel Östlund

grav språkstörning (Högskoleverket, 2012). Sedan 2008 har de två utbildningarna till speciallärare och specialpedagog löpt parallellt och gör så fortfarande. Dessutom har regeringen vid flera omgångar sedan 2011 gett medel till en fortbildningssatsning som kallas Lärarlyftet. Genom den får verksamma lärare möjlighet att komplettera sin lärarlegitimation med ytterligare behörighet eller vidareutbilda sig till speciallärare. Lärarlyftet innebär att skolor kan ansöka om finansiering av sina lärares lön så att lärarna kan vidareutbilda sig med bibehållen lön. Denna typ av satsning från regeringshåll har pågått under hela 2010-talet och fortgår även in i 2020-talet; den senaste satsningen pågår fram till 2025 (SFS 2007:223). Det görs också fortbildningsinsatser till lärare i grundskola och gymnasium, till exempel en som heter Specialpedagogik för lärande. Genom det är syftet att fler lärare ska få ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt och utveckla undervisningen så att fler elever når målen. Samtidigt har läroplanen samt kunskapsmål för grundsärskola och gymnasiesärskola genomgått revideringar som innebär att de i högre utsträckning liknar grundskolans och gymnasieskolans. Under 2021 lades även en utredning fram med flera förslag rörande grundsär- och gymnasiesärskolan, Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (SOU 2021:11), som föreslår flera förändringar för att öka likvärdigheten i utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Genom dessa samhällspolitiska förändringar har specialpedagogisk kompetens och specialpedagogisk praktik i skolan satts i fokus och med det har också specialpedagogik som vetenskapligt ämne aktualiserats. Specialpedagogik som vetenskapligt ämne finns nu representerat vid svenska lärosäten som utbildar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger. Specialpedagogiska universitetlärarkollegier återfinns som egna avdelningar vid

2 Specialpedagogik i pedagogiskt ar bete?

de flesta pedagogiska eller utbildningsvetenskapliga universitetsoch högskoleinstitutioner. De kollegierna har som främsta uppgift att driva universitetsutbildning men samtidigt har de i uppdrag att forska inom sitt ämne. Forskningen görs under olika vetenskapliga paraplyer, till exempel i ämnen som didaktik, pedagogik, utbildningsvetenskap och pedagogiskt arbete; men då med inriktning i specialpedagogik. På detta sätt har specialpedagogik mer och mer blivit förknippad med forskning om och med skolinriktning. Special pedagogik som vetenskapligt ämne blir synlig genom forskning som har en specialpedagogisk ansats. Specialpedagogik som vetenskapligt ämne har fått en egen ställning som egen institution vid endast ett lärosäte i Sverige. Vid Stockholms universitet finns Specialpedagogiska institutionen sedan 2008. Institutionen skapades då Lärarhögskolan lades ner och utbildningen av lärare omorganiserades till att drivas gemensamt vid hela universitetet. Forskning i specialpedagogik på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet är bred: samtidigt som det utförs skolrelaterad forskning så sträcker sig forskningen också vidare. På Specialpedagogiska institutionens webbplats för forskning (specped.su.se/forskning) kan man läsa att specialpedagogik som vetenskapligt ämne har en tvärvetenskaplig karaktär, och forskning bedrivs utifrån en variation av teoretiska perspektiv och metodiska tillvägagångssätt. Den specialpedagogiska forskningen behandlar villkor för delaktighet och lärande ur ett samhälls-, organisations-, grupp- och individperspektiv. Fokus ligger på att undersöka hur pedagogiska miljöer kan stödja eller hindra utveckling, lärande och socialisation hos barn och vuxna. Forskning i specialpedagogik har en tillämpad ansats och omfattar såväl studier av demokrati, värdegrundsfrågor, mänskliga rättigheter utifrån frågor om inkludering och delaktighet, såväl som frågor om hur gynnsamma pedagogiska miljöer skapas för alla barn och ungdomar.

Redaktörer för boken är Jenny Wilder, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet och Daniel Östlund, docent och biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Övriga författare är Kerstin Ahlqvist, Annette Byström, Catarina Grahm, Gloria Håkansson, Sofia Lindberg, Maria Rubin, Cecilia Segerby och Malena Östlund.

Specialpedagogik i pedagogiskt arbete Specialpedagogik i pedagogiskt arbete erbjuder aktuella diskussioner om hur lärarprofessioner kan arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Det specialpedagogiska arbetet i skolan är alltid pågående och det är i det nära mötet med elever som lärare upplever framgång. Det är också då nya frågor uppkommer. I antologin adresseras olika specialpedagogiska frågor som relateras till pedagogiskt arbete. En förhoppning är, genom att visa den bredd och likheter som finns, att lärarprofessionerna ska komma att uppskatta varandras kompe tenser så att vi tillsammans kan arbeta kollegialt för elevers bästa. Specialpedagogik i pedagogiskt arbete är indelade i åtta kapitel: • Specialpedagogik i pedagogiskt arbete? • Verksamhetsförlagd utbildning inom de specialpedagogiska programmen • Utveckling av samspel med stöd av virtuella simuleringar • Speciallärares handledande roll i utbildning för elever med IF • Specialpedagogiskt förhållningssätt i andraspråksundervisning • Lärares arbete med inkluderande undervisning i ÅK1 • Speciallärares och specialpedagogers syn på examensmål om NPS • Lärares arbete med att främja språklig tillgänglighet Bokens kapitel spänner över en vid bredd av aktuella frågor som angår lärare, speciallärare och specialpedagoger.

Art.nr 44683

studentlitteratur.se