9789144138121 by Smakprov Media AB

STRINGENT Samhällskunskap 2–3

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

STRINGENT Samhällskunskap 2–3

Elevpaket – Digitalt + Tryckt Denna nya upplaga är kompletterad med nya och intressanta perspektiv och har genomgått en omfattande uppdatering. Dessutom har kapitlet om källkritik och moderna medier helt omarbetats, till att ha större fokus på dagens medieklimat, sociala medier, fake news och alternativa medier.

ELEVBOK Tidigt introduceras begreppen genus, klass och etnicitet som användbara analysverktyg för att skapa en normkritisk diskussion om olika samhällsfrågor. Mycket fokus läggs också på globaliseringens orsaker och konsekvenser

DIGITALT LÄROMEDEL I det digitala läromedlet ingår en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar, filmer och självvärderingsrutor till varje kapitel. I nutidsfrågorna kan eleverna dessutom testa om de har koll på senaste tidens aktuella samhällshändelser.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar, kapitelsammanfattningar, filmer, självvärderingsrutor och nutidsfrågor

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

STRINGENT Samhällskunskap 2–3

Måns Holmstedt Jakob Hydén Ulf Svenning

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

TILL BOKEN HÖR ÄVEN ETT DIGITALT LÄROMEDEL

På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i det digitala läromedlet. I det digitala läromedlet finns korta filmer, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar och självvärderingsrutor. Där hittar du även hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur du aktiverar det digitala läromedlet: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslagsbild: Måns Holmstedt, Jakob Hydén, Ulf Svenning Omslag: Francisco Ortega Grafisk form: Lennart Persson Grafisk Formgivning Art.nr 38745 ISBN 978-91-44-13812-1 © 2015, 2020 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 2:1 Printed by Interak, Poland 2020

Välkommen till Stringent – samhällskunskap 2 och 3! Stringent är ett läromedel som vill ge dig verktyg för att analysera, förstå och förklara samhällsfrågor. Det är ett läromedel som består av dels en bok (tryckt respektive digital), dels fördjupningsuppgifter, kapitelsammanfattningar i form av miniföreläsningar, korta filmer och interaktiva övningar som ligger i den digitala delen. Den interaktiva versionen av boken är inläst med textföljning, vilket betyder att du kan läsa och lyssna på samma gång. Där kan du också söka och anteckna. Boken består av elva kapitel som tillsammans täcker de centrala innehållen och kunskapskraven för kurserna samhällskunskap 2 och 3. I enlighet med ämnes- och kursplanerna ligger fokus på ideologiska förhållanden och samhällsstrukturer samt på analys av samhällsfrågor utifrån begrepp, teorier, modeller och metoder. I det digitala läromedlet finns till varje kapitel en självvärderingsruta, eftersom en av de viktigaste strategierna för att lära sig något är att bedöma sina egna prestationer i förhållande till kunskapskraven. Med hjälp av dem blir det lättare för dig att bedöma din kunskapsnivå efter arbetet med kapitlen och deras uppgifter. Vi har utifrån kursernas centrala innehåll valt ut tre begrepp – genus, klass och etnicitet – för att skapa en tydlig modell som du kan använda i ditt analysarbete och för att skapa en normkritisk diskussion om olika samhällsfrågor. Med dessa begrepp fångas huvudinnehållet i diskussionerna upp om hur individer och samhällsstrukturer påverkar varandra. Detta urval av begrepp innebär dock samtidigt att vi har valt bort andra begrepp. Lär du dig att behärska dessa begrepp och använda dem för analyser kommer du öka dina kunskaper i samhällskunskap.

Normkritik = handlar om att synliggöra och även förändra olika typer av normer (oskrivna regler om förväntade beteenden vad gäller exempelvis kön, religion, sexualitet och funktionsnedsättningar) som begränsar människors liv

Tanken är att du också ska kunna använda denna analysmodell när du analyserar sådant som du möter utanför boken. Till skillnad från vad som gäller samhällskunskap 1b-kursen visar kunskapskraven i samhällskunskap 2 och 3 tydligt att du ska kunna redogöra för teorier och deras styrkor och svagheter. Därför finns ett särskilt fokus på sådana teorier men även på modeller och centrala begrepp i varje kapitel. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Kapitelupplägg Stringent är uppbyggd med ett inledande kapitel som ger exempel på hur analysmodellen kan användas utifrån begreppen genus, klass och etnicitet. Analysmodellen kan sedan användas under hela kursens gång i olika diskussioner. Därefter följer tre kapitel som fördjupar dessa tre begrepp samt ett kapitel om källkritik och medier. Dessa kapitel bygger vidare på de centrala innehållen i samhällskunskap 1b, som handlar om kategoriseringar i samhället, politiska ideologier, medier och källkritik. Sedan följer tre kapitel som handlar om ekonomisk politik, globalisering och världspolitik. Dessa kapitel bygger i sin tur vidare på de centrala innehållen i 1b-kursen, som tar upp olika samhällens organisation och demokrati på olika nivåer, samhälls- och privatekonomi, EU, FN, mänskliga rättigheter och folkrätten. Kapitel 9 och 10 behandlar vetenskapsteori och vetenskapliga begrepp i debatten och i det avslutande kapitlet, kapitel 11, presenteras en mall för uppsatser. Dessa tre kapitel bygger vidare på den analysmodell och de centrala begrepp som används tidigare i boken. De behandlar på olika sätt hur man presenterar resultat i olika former. Uppsatsmallen i det sista kapitlet kan du använda även i andra ämnen och som grund för gymnasiearbetet i åk 3. Uppsatsen i bokens slut är en sammanfattning av innehållet i Stringent. Tanken med bokens upplägg är att inleda med ett individuellt perspektiv för att sedan övergå mer och mer till att handla om kollektiva strukturer i samhället och världen. I arbetet med Stringent har elever och lärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg samt Svenska skolan i Nairobi varit delaktiga med frågor och feedback. Vi vill också tacka alla som hjälpt oss med kommentarer, tankar och idéer under arbetet med boken.

STRINGENT 2–3

Upplaga 2 I arbetet med andra upplagan har vi haft stor nytta av värdefulla synpunkter från Anders Sannerstedt, Lars Hultkrantz, Jonas Stier, Jonatan Svanlund och Bo Reimer. Utifrån dessa har vi kompletterat Stringent med nya och intressanta perspektiv. Läromedlet har även genomgått en omfattande bearbetning och uppdatering och det digitala läromedlet har kompletterats med nya interaktiva uppgifter, där du bland annat får träna din förmåga att använda modeller och begrepp för att analysera samhällsfrågor. Vi har också valt att i denna upplaga lägga självvärderingsrutorna i det digitala läromedlet för att de enkelt ska vara tillgängliga.

Måns Holmstedt Jakob Hydén

Ulf Svenning

Innehåll 1 Analys Kurs 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Etnicitet Kurs 2 och 3

. . . . . . . . . . 67

Varför sker det som sker? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Var kommer du ifrån? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Analysmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Etnicitet – att höra till ett folk . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Genus, klass och etnicitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Tre perspektiv på etnicitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Betygen – en rättvisefråga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Nationalism och etnicitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Upplopp i Rosengård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Migration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Intersektionalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Etniciteter i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Diskriminering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Integrationspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

2 Genus Kurs 2 och 3 . . . . . . . . . . . . . 29 Sverige i dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

5 Källkritik och moderna medier Kurs 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Jämställdhet i politiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Vem ska du tro på? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Feminismens framväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Hela världen i din mobil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Blev det en pojke eller flicka? . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Manlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Värdera informationen – var kritisk! . . . . . . . . . . . . 88

Fem feministiska perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Finns det en objektiv nyhetsrapportering? . . . . 90

Tre exempel i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Opinionsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Andra aktörer som vill påverka . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Grundvakter som kontrollerar . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

3 Klass Kurs 2 och 3 . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Källkritisk metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Är Zlatan överklass? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Klassbegreppets framväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Överklassen, finns den? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

6 Ekonomisk politik Kurs 2

105

Klassresa och social rörlighet på två sätt . . . . . . 62

Gasa, bromsa eller frikoppla? . . . . . . . . . . . . . . . . 105

Internationell utblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Samhällets tre delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Skapa och fördela . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Ekonomisk-politiska mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 200 fartyg på havet! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Ekonomisk-politiska metoder . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Vad är rätt och vad är fel? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Keynes vs Friedman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

STRINGENT 2–3

7 Globalisering Kurs 2 och 3

133

10 Debatt Kurs 3 . . . . . . . . . . . . . . . . 225

Himmel eller helvete? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

Är du för eller emot? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225

Världen ryms i ditt rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

Sju begrepp – sju debatter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226

Globaliseringens historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

1 . Biologisk mångfald – vargen kommer! . . . 227

Tre sorters globalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138

2 . Evolution – människans plats i världen . . . 230

Vilka är globaliseringens drivkrafter? . . . . . . . . . 141

3 . Hållbar utveckling – striden om

Ökad tillväxt – men för vem? . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Vad kan staterna göra? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Gränsöverskridande handel – åtta perspektiv på globaliseringen . . . . . . 148

vår framtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 4 . Integritet – hur mycket får tryggheten kosta? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 5 . Integration – hur ska samhället formas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 6 . Kvotering – ska jämställdheten

8 Världspolitik Kurs 2 och 3 . . 167

tvingas fram? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 7 . Globalisering – vägen ut ur fattigdomen? . 248

Anarki eller samarbete? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 En händelse – med effekter på olika geografiska nivåer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Olika teorier – olika fokus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

11 Uppsatsen Kurs 2 och 3

. . . 253

Realism – i statens intresse! . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

Skapa en helhet av delarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253

Liberalism – samarbete löser problemen! . . . . 176

Uppsatsen – en sammanfattning . . . . . . . . . . . . 254

Samarbeten som FN och EU . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

Uppsatsmallen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255

FN – svaret efter två världskrig . . . . . . . . . . . . . . . 181

Opposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260

EU – ett Europa ur ruinerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188

Exempel på uppsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262

Hur reagerar omvärlden på världspolitiska konflikter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 FN:s roll i fyra olika inbördeskrig . . . . . . . . . . . . . 199

9 Vetenskapsteori Kurs 3 . . . 207 Hur skapas vetande? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Vetenskapens historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208

Det digitala läromedlet I det digitala läromedlet finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, fördjupningar, fler uppgifter, korta filmer, kapitelsammanfattningar och självvärderingsrutor .

Vetenskapens metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Två vetenskapliga perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . 218

1. ANALYS

FA L L E R E N FA L L E R A L L A

Varför denna S T R I N Gbild? ENT 2–3

1. ANALYS

ANALYS Varför sker det som sker? Samhällskunskap består av två ord: samhälle och kunskap . Analysen av samhället ger oss kunskap om det som händer runt omkring oss, hur det påverkar oss och hur vi själva kan påverka det som sker . Vi har ofta åsikter om det som händer – vi blir engagerade . Händelser vi hör om på nyheterna eller läser om gör oss upprör da, rädda eller kanske glada, men oftast utan att vi egentligen tänker efter så noga . Det är lätt att dra förhastade slutsatser och lätt att bli påverkad av vad andra tycker . För att bättre förstå sådant som händer i samhället behöver vi hjälp att sortera våra tankar . I det här kapitlet ska du få lära dig en enkel analysmodell som kan användas på nyhetshändel ser – stora som små – och på olika samhällsfrågor . Den hjälper dig att bättre förstå vad som händer i samhället, varför det sker och hur du eller andra kan förändra situationen . Helt enkelt hur olika saker påverkar varandra . Denna analysmodell handlar om att identifiera orsaker och konsekvenser . Varför faller den första dominobrickan på bilden här intill? Och vad blir konsekvensen? I kapitlet ska du också bekanta dig med några av samhälls kursens viktigaste begrepp, nämligen genus, klass och etnicitet . Du kommer att läsa mycket mer om begreppen i de kommande kapitlen, men redan nu ska du använda dem i analysmodellen och med hjälp av dem analysera ett antal samhällsfrågor .

1. ANALYS

MÅL MED KAPITLET För kurs 2 Du ska kunna analysera en nyhetshändelse eller samhällsfråga och identifiera orsaker, konsekvenser och åtgärder med hjälp av en analysmodell. I analysen ska du också använda begreppen genus, klass och etnicitet och kunna delta i en normkritisk diskussion. Centrala begrepp: kausalitet, samhällsfråga, orsak, konsekvens, åtgärd, individ, institution, struktur, norm, genus, klass, etnicitet, intersektionalitet. Du kan öva på dessa ord här. Teorier och modeller: analysmodellen, socialkonstruktivism, normkritik. Självvärdering: Här hittar du en översikt över kapitlets innehåll i förhållande till kunskapskrav och betygskriterier – som hjälp när du ska bedöma dina insatser i arbetet med detta kapitel.

Analysmodellen Kausalitet = orsakssamband

Inom vetenskapen talar man ofta om kausalitet, det vill säga orsakssamband. Genom att slå fast orsakerna till nyhetshändelser eller samhällsfrågor – till exempel att föräldrars utbildningsnivå påverkar elevers skolresultat eller att arbetslöshet påverkar kriminalitet – kan forskarna hitta mönster i det som från början bara såg ut att vara en mängd fakta. Kausalitet ligger till grund för den analysmodell som du nu ska lära dig att använda. Förmodligen har du redan stött på den här modellen tidigare, i läromedlet Stringent 1b.

Orsak

Åtgärd mot orsak

Nyhetshändelse eller samhällsfråga

Konsekvens

Åtgärd mot konsekvens

Genom att ta reda på orsaker, konsekvenser och åtgärder med hjälp av analysmodellen kan du enklare förstå olika samhällsfrågor.

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

Första steget i analysen handlar om att fastsälla orsaken till händelsen eller frågan. Vad eller vem ligger bakom? Vad är det som har gjort att händelsen har inträffat eller att en samhällsfråga har utvecklats på ett visst sätt? Exempel Vad var orsaken till den ökande arbetslösheten 2009? Ett möjligt och sannolikt svar är finanskrisen 2008, som ledde till en mycket djup lågkonjunktur .

Nästa steg i analysen handlar om händelsens konsekvens, det vill säga dess följd. Vad har inträffat som en följd av den aktuella händelsen? Eller om det gäller en samhällsfråga: Vad har det här lett till?

Finanskrisen = var en global ekonomisk kris som startade i USA 2008 och ledde till en djup lågkonjunktur med företagskonkurser, ökad arbetslöshet och ekonomisk kollaps i många länder

Exempel Vilka konsekvenser har den ökande arbetslösheten 2009 fått? Många personer har fått försämrad privatekonomi och stora belopp i form av a-kassa och försörjningsstöd har betalats ut . Det skulle gå att lista många fler konsekvenser här .

Sista steg i analysen är att fundera över om någon åtgärd har vidtagits. Det kan handla om åtgärder för att förhindra att en viss händelse inträffar igen (åtgärd mot orsak) eller åtgärder för att mildra effekterna av en händelse (åtgärd mot konsekvens). Exempel Vilka åtgärder har vidtagits till följd av den växande arbetslösheten 2009? Regeringen satsade bland annat extra pengar på utbildningsplatser och gick in med stödinsatser, till exempel vid stora uppsägningar .

1:1 DISKUTERA

Vilka är för- och nackdelarna med den analysmodell som vi har presenterat här? Tycker ni att den ger en rättvis bild av ett händelseförlopp? Hjälper den er att förstå varför händelser inträffar, vad de leder till och hur de kan förhindras?

Testa om du kan avgöra vad som är händelse, orsak och konsekvens .

1. ANALYS

Genus, klass och etnicitet Ett samspel mellan människor Forskare inom samhällsvetenskapen undersöker samhällsfrågor som kan handla om utbildningsnivå, kriminalitet, arbetslöshet eller situationen i vissa bostadsområden. Man vill ha svar på varför individer beter sig på ett visst sätt eller varför vissa saker upplevs som felaktiga, konstiga eller omoraliska och andra som helt normala. En grundläggande förklaring är att vår syn på oss själva och på andra i samhället skapas i ett samspel med andra människor. Vår uppdelning av människor i olika grupper – till exempel utifrån genus, klass och etnicitet – och vår syn på vad som är rätt eller fel är med andra ord något som ständigt kan förändras. Socialkonstruktivism = ett sociologiskt perspektiv som menar att människors syn på sig själva och på andra i samhället skapas när människor interagerar (samspelar) med varandra

Struktur = här: ett regelverk eller mönster i en kultur eller ett samhälle

Det här synsättet kallas inom samhällsvetenskapen för socialkonstruktivism.

Individ eller struktur? När man letar efter förklaringar eller orsakssamband inom samhällsvetenskapen går det att fokusera både på enskilda individer och på strukturer i samhället. Strukturer kan beskrivas som regelverk eller system i samhället som alla påverkas av. Religion, ekonomi och lagar är exempel på sådana strukturer. Strukturerna kan också synliggöras av statistik över exempelvis brott och straff, arbetslöshet eller utbildningsnivå. Det går alltså att hitta förklaringar på samhällsfrågor eller nyhetshändelser på olika nivåer i samhället – både på individnivå och i samhällets strukturer. Exempel Olika nivåer – olika svar En forskare väljer att studera strukturer i ett bostadsområde . Det visar sig att arbetslösheten är hög och det framgår också av studien att det är fler kvinnor än män som är arbetslösa . Dessutom går det att se

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

ett samband med ett ökat antal anmälda brott i området, samtidigt som forskaren också upptäcker att utbildningsnivån är lägre i bostadsområdet än i övriga landet . Forskarens slutsatser är att dessa strukturer har stor betydelse för individerna i bostadsområdet och därför behöver förändras genom olika åtgärder, som exempelvis att öka antalet utbildningsplatser . En annan forskare kanske koncentrerar sig på de enskilda individerna i bostadsområdet . Genom att intervjua många arbetslösa, både män och kvinnor – eller genom att göra enkäter i området – kan forskaren hitta förklaringar på individnivå som exempelvis sjukdomar, missbruk eller andra personliga händelser i individens liv, som förklarar varför människorna i ett bostadsområde beter sig på ett visst sätt . Här kan forskaren se ett behov av åtgärder i bostadsområdet som är specifika för olika individer, exempelvis samtalsstöd och jobbcoacher . Beroende på vilken nivå du letar får du olika svar .

Mellan strukturnivån och individnivån hittar man ytterligare en nivå: institutioner. Exempel på institutioner är familjen, skolan, företag eller föreningar. På den här nivån skapas det som kallas normer. Normer kan beskrivas som förväntade beteenden i olika sammanhang, det som anses vara normalt och rätt. Enligt de rådande normerna ska du vara och agera på ett visst sätt i skolan, i fikarummet på jobbet eller när du äter middag med familjen. Den som agerar annorlunda bryter mot normen.

STRUKTURER

Till exempel religion, ekonomi, arbetslöshet och lagar

INSTITUTIONER (med normer)

Till exempel familj, skola, företag, föreningar

INDIVIDER

Varje enskild person

Normer = oskrivna regler om förväntade beteenden

Modellen visar hur samhället kan betraktas på olika nivåer och att samhällsstrukturer och normer påverkar oss individer. Genom att studera de olika nivåerna kan forskare hitta olika förklaringar på samhällsfrågor – som kan handla om varför individer beter sig på olika sätt. Om exempelvis religionen är stark i ett land, eller arbetslösheten är hög i ett bostadsområde eller om en ny lag har antagits – så påverkar detta individers beteenden.

1. ANALYS

Strukturer och institutioner har med andra ord stor betydelse för hur vi lever våra liv i samhället. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att varje individ har en möjlighet att påverka sin situation. Som individer gör vi egna val, utifrån olika förutsättningar.

Normer i samhället

Härkomst = ursprung, bakgrund

Förutfattad mening = föreställning eller åsikt om hur något är, som inte bygger på fakta

”För mig har etnicitet mindre betydelse än genus och klass .” Se filmen .

Mellan individ och struktur bildas alltså normer i samhället som innebär att vi förväntas bete oss på olika sätt. Begreppen genus, klass och etnicitet är bra verktyg för att analysera olika normer och hjälper oss att förstå hur vårt samhälle fungerar. Att du är man eller kvinna, tillhör en viss samhällsklass och har en viss härkomst spelar nämligen roll för hur du betraktas och behandlas av andra och hur du betraktar dig själv. Många gånger handlar dessa normer om förutfattade meningar. Att någon tillhör en viss grupp (till exempel gruppen kvinnliga svenska arbetare eller gruppen manliga franska studenter) innebär ofta att andra människor tror att de vet något om hur den personen är. De förväntar sig att personen ska agera på ett visst sätt, ha vissa åsikter och värderingar och vissa egenskaper. Det finns en kritik mot hur normerna på det här sättet styr våra liv och tvingar grupper och individer att bete sig eller agera på ett visst sätt. Man brukar prata om normkritik för att beskriva ett synsätt där man försöker synliggöra och ifrågasätta samhällets normer. Den som är normkritisk menar att normerna begränsar individernas liv genom att bestämma vad som ska anses vara normalt och accepterat. Men det finns också de som anser att normer är något bra och något som bör bevaras. Ett vanligt argument är att normer och strukturer i samhället skapar ordning och reda och stabilitet i samhället. Längre fram i boken kommer du att få läsa mer om genus, klass och etnicitet, men redan nu ska vi använda begreppen och titta närmare på deras betydelse i samband med ett par händelser i Sverige. Först bara en kort genomgång av vad dessa ord betyder.

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

• Genus handlar om de olika könsroller som finns i samhället, som gynnar och missgynnar kvinnor och män i olika sammanhang. Det kan till exempel röra sig om olika förväntningar kopplade till könstillhörigheten. Du kan läsa mer om detta i kapitel 2. • Klass handlar om att olika människor i samhället har olika ekonomiska och sociala förutsättningar. En del har mer pengar än andra – och i många fall då även mer makt och inflytande. Teorierna om klass formulerades redan på 1800-talet. En klassindelning som brukar användas är underklass, arbetarklass, medelklass och överklass. Du kan läsa mer om detta i kapitel 3. • Etnicitet handlar om att etniska grupper i ett samhälle känner en gemenskap, för att de exempelvis har samma religion, kultur eller språk. Vissa människor diskrimineras eller missgynnas, till exempel på arbetsmarknaden, för att de tillhör en viss etnisk grupp. Men etnisk tillhörighet kan också definieras av människor utanför gruppen, det vill säga att andra anser att en person hör till en viss etnisk grupp, oavsett om den personen upplever en tillhörighet med den gruppen eller ej. Du kan läsa mer om detta i kapitel 4.

Analys av nyheter och samhällshändelser

Genus

Klass

Etnicitet

Olika förutsättningar på grund av kön

Olika förutsättningar på grund av pengar och utbildning

Olika förutsättningar på grund av etnisk tillhörighet

Begreppen genus, klass och etnicitet visar hur olika förutsättningar – om det exempelvis är en man eller en kvinna som påverkar eller påverkas av ett skeende – har betydelse och leder till olika svar när man analyserar en nyhet eller en samhällsfråga. Dessa begrepp har också en förankring i olika ideologier. Genus lyfts fram inom feminismen, klass är ett viktigt begrepp inom socialismen och etnicitetens betydelse diskuteras ofta inom nationalismen. Fokus på individens eget ansvar i olika samhällsfrågor kan spåras i liberalismens ideologi. Det ska tilläggas att genus, klass och etnicitet inte styr allt – varje individ har självklart också en möjlighet att själv påverka sin situation och sitt liv.

1. ANALYS

Strukturera = ordna olika delar så att de bildar en helhet

Analysmodellen på s. 10 och de tre nyckelbegreppen genus, klass och etnicitet ska hjälpa dig att strukturera din analys kring olika samhällsfrågor och nyheter. Genom att använda dessa begrepp kan du få en bättre förståelse för vem som har makten i en samhällsfråga eller bestämmer över ett visst skeende. Du kommer märka att du får olika svar beroende på vilket av de olika begreppen genus, klass och etnicitet som du använder i din analys. Det innebär inte att några av svaren måste vara felaktiga. Samhällsfrågor är ofta komplicerade och det finns ofta flera olika förklaringar som belyser orsaker och konsekvenser på olika sätt. Det är också viktigt att komma ihåg att svaren som du får genom att använda analysmodellen inte ska ses som ett facit. Det kan finnas andra förklaringar som kommer fram om du använder andra begrepp än genus, klass och etnicitet i analysmodellen. Vi ska nu använda oss av analysmodellen på en samhällsfråga (betygen) och en nyhetshändelse (upploppen i Rosengård 2008) och föra en normkritisk diskussion. 1:2 DISKUTERA

Testa om du kan gissa dig till vad som beror på genus, klass eller etnicitet .

Några av de senaste årens stora nyhetshändelser och samhällsfrågor har varit ”Metoo” och ”Black lives matter” . Händelserna har startat omfattande proteströrelser mot rådande normer i samhället . Använd internet, undersök dessa samhällsfrågor och ha sedan en normkritisk diskussion om händelserna .

Betygen – en rättvisefråga Betygssystemen i Sverige har gjorts om många gånger, senast år 2011. Skolpolitikerna vill ha ett betygssystem som underlättar undervisningen och är tydliga och rättvisa. Men trots alla förändringar vet vi att betygen inte alltid är rättvisa och inte alltid fungerar som önskat. Vissa grupper har till exempel lättare att få höga betyg än andra – också här kan genus, klass och etnicitet ha betydelse. Betygssättningen får följder för enskilda personer när de exempelvis vill studera vidare inom högskola eller universitet och kanske

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

inte kommer in på grund av för låga betyg. Det i sin tur får följder för samhället, som går miste om den kompetens som dessa personer hade kunnat utveckla ifall de hade kommit in på sin utbildning.

Genus: Olika förväntningar på killar och tjejer Orsak Tjejer får i genomsnitt högre betyg än killar. Det är svårt att slå fast exakt vad skillnaden mellan tjejers och killars betyg beror på, men en viktig förklaring är att det handlar om olika förväntningar. Tjejer förväntas vara skötsamma och duktiga, göra läxorna och hänga med på lektionerna. Sådana förväntningar finns inte i samma utsträckning på killar och deras skolarbete. Dessa förväntningar går att hitta hos de enskilda eleverna, hos föräldrar och hos lärare. Och eftersom många tjejer gör som de förväntas göra blir förväntningarna besannade. Det finns också de som menar att det finns biologiska skillnader mellan pojkar och flickor som kan förklara skolresultaten och betygssättningen. Till exempel utvecklas flickor tidigare än pojkar och har då lättare att koncentera sig på skolarbetet.

Förväntningar på eleverna spelar stor roll vid undervisning och betygssättning. Kanske förväntas killar vara mindre fokuserade på skolarbetet än tjejerna?

1. ANALYS

Konsekvenser Betygsskillnaderna mellan killar och tjejer har ökat de senaste åren. Ibland kan det skilja 40 meritpoäng mellan killarnas och tjejernas genomsnittliga avgångsbetyg på en skola. På sikt kommer detta leda till att fler kvinnor utbildar sig på universitet och att fler kvinnor får ansvarsfulla och välbetalda jobb, medan arbetslösheten bland män riskerar att öka.

Åtgärder Många menar att en av orsakerna till betygsskillnaderna är att pojkar läser mindre än flickor. För att hjälpa pojkar att komma igång med sitt läsande har man på många skolor speciella läsprojekt som riktar sig mot just pojkar. Vissa kommuner har satsat på genuspedagoger, lärare med speciell kunskap om könsroller i skolan. Det är också viktigt att lärarutbildningarna fortsätter att lägga vikt vid frågan, så att blivande lärare blir medvetna om problemet.

Klass: Stöd och uppmuntran viktigt för betygen Orsak Tjänsteman = en löntagare med arbetsledande eller förvaltande arbete

Den som har föräldrar som har studerat på universitet eller som jobbar som tjänstemän har större chans att få högre betyg. Delvis beror det på att han eller hon får mer stöd och uppmuntran i hemmet, men det handlar också om förväntningar – från lärare, föräldrar och klasskompisar. Och från personen själv förstås. En persons sociala bakgrund spelar en helt avgörande roll för hur han eller hon ska klara sig i skolan. Men de här skillnaderna syns inte bara på individnivå utan även när du jämför ett fattigt med ett rikt område. Ta exempelvis Äppelviken och Rinkeby, två områden som båda ligger i Stockholm men som har helt olika förutsättningar. Så här såg det ut för några år sedan: I Äppelviken var 76 procent högutbildade, drygt 1 procent arbetslösa och ingen fick försörjningsstöd. I Rinkeby var bara 20 procent högutbildade, 10 procent arbetslösa och 18 procent fick försörjningsstöd. Betygen då? I Äppelviken fick niorna i snitt 270 poäng. Motsvarande siffra i Rinkeby var 128.

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

Konsekvenser Betygsskillnaderna tenderar att befästa klasskillnader, det vill säga skillnader mellan olika samhällsgrupper. Den som misslyckas i skolan har betydligt sämre chans att få ett jobb som han eller hon vill ha. Lägre betyg blir på det sättet ett hinder för många att göra en klassresa, det vill säga gå från en samhällsklass till en annan.

Befästa = upprätthålla, stärka

Åtgärder I Sverige har vi ett kommunutjämningssystem, för att kunna satsa pengar på kommuner som behöver stöd. Det brukar kallas Robin Hood-lagen, eftersom det går ut på att rika kommuner ger pengar till fattiga kommuner. Inom kommunerna fördelas pengarna efter de olika skolornas behov. Skolan har också ett så kallat kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att den svenska skolan och alla som jobbar där har en skyldighet att utjämna skillnader mellan eleverna. Alla ska ha lika stor möjlighet att lyckas i skolan.

Kompensatorisk = som syftar till att jämna ut skillnader

Etnicitet: Lägre betyg förvärrar utanförskapet

Utanförskap = när en individ eller grupp är och känner sig utestängd från en gemenskap

Orsak Elever som har utländsk härkomst, det vill säga är födda i utlandet eller har två föräldrar födda i utlandet, har ofta lägre betyg än andra elever. I stor utsträckning beror det på bristande språkkunskaper. Det tar tid att lära sig nyanserna i ett språk och språket är ofta nyckeln till framgång i skolan. Samtidigt visar forskningen att de utländska elevernas lägre betyg också har med sociala faktorer att göra. Föräldrarnas utbildningsnivå spelar exempelvis betydligt större roll än härkomsten. Utländska elever med högutbildade föräldrar har ofta mycket höga betyg. På samma sätt spelar det större roll vilket kön man har, än var man kommer från när betygen ska delas ut.

Konsekvenser Låga betyg försvårar för människor att ta sig ur utanförskap och arbetslöshet. Det är dåligt för de enskilda individerna, men också

1. ANALYS

dåligt för samhället som går miste om en stor resurs när alla människor inte får chans att utvecklas.

Åtgärder Att erbjuda alla elever modersmålsundervisning, det vill säga undervisning i sitt förstaspråk, kan vara ett sätt att förbättra deras chanser till goda studieresultat. I vissa skolor ger man också studiehandledning på modersmålet och det finns många exempel på så kallade tvåspråkiga klassrum som har gett goda resultat. Testa om du kan avgöra vilket av begreppen genus, klass och etnicitet som bäst stämmer in på händelsen .

1:3 DISKUTERA

Vilket av begreppen genus, klass och etnicitet anser ni är mest användbart för att belysa orsaker, konsekvenser och åtgärder kring frågan om rättvisa betyg? Motivera ert svar .

Upplopp i Rosengård I Malmöstadsdelen Rosengård hade Islamiska Kulturföreningen sedan flera år en lokal som fungerade som mötes- och bönelokal. År 2008 tvingades de lämna lokalen, eftersom hyresvärden istället ville hyra ut lokalen till kommunen.

Kravallutrustad = utrustad med skydd och vapen, i samband med upplopp, oroligheter Urarta = utvecklas negativt

Aktivist = person som vill utföra politiska handlingar, till exempel i form av demonstrationer

Ett antal ungdomar som brukade tillbringa mycket tid där ockuperade lokalen i protest. Hyresvärden kopplade då in polis för att få bort ungdomarna. Situationen blev allt mer spänd och när kravallutrustad polis med hundar tog sig in i lokalen urartade situationen. Under ett par kvällar och nätter drabbades Rosengård av omfattande oroligheter och upplopp. Sophus och bilar sattes i brand, ungdomarna kastade gatsten, tillverkade slangbomber och sköt raketer. Oroligheterna tilltog efter det att aktivister från andra delar av landet – bland annat från Antifascistisk Aktion (AFA), ett nätverk som försvarar våld som politiskt medel – tagit sig till Rosengård för att sluta upp på ungdomarnas sida. Detta ledde till att upploppen förvärrades. Situationen lugnade ned sig när omkring 200 vuxna bosatta i Rosengård bestämde sig för att gå ut i området på natten och prata med ungdomarna.

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

Genus: Finns det en manlig våldskultur? Orsak Det var en stor majoritet män och pojkar bland dem som deltog i upploppen. Frågan är vad det säger oss om vårt samhälle och om den mansroll som gäller. Är det så att det är mer accepterat för män att leva ut sin ilska och ta till våld än det är för kvinnor? Finns det en våldskultur bland män? Eller kan det vara så att män är mer våldsamma av naturen, att de har det medfött?

Upploppen i Rosengård väckte uppmärksamhet internationellt. Flera utländska tv-bolag sände inslag från Malmöstadsdelen.

Den ursprungliga orsaken till konflikten – den uppsagda källarlokalen – föll snabbt i glömska. Istället förvandlades upploppen till en uppgörelse mellan ungdomarna och polisen. Idag är runt 30 procent av Sveriges poliser kvinnor, men många menar att polisorganisationen fortfarande är präglad av en manlig kultur. Polisen fick i efterhand kritik för sin hantering av situationen och att man sökte konfrontation istället för dialog. Ett exempel på denna inställning är den videoupptagning där två manliga polismän skojar om att göra en av ungdomarna steril eller ”ge honom duktigt med stryk”.

Konfrontation = när man medvetet söker en motsättning, går in i en konflikt

1. ANALYS

Konsekvenser Nidbild = negativ, illasinnad bild

Händelserna i Rosengård förstärkte nidbilden av unga män från Rosengård som bråkstakar och våldsverkare. Detta trots att det bara var en liten bråkdel av områdets tonårspojkar som deltog i upploppen.

Åtgärd Polisen arbetar sedan länge för att anställa fler kvinnor, viket är ett sätt att ändra den manliga poliskulturen. I Rosengård bedrivs flera olika projekt för att stärka kvinnors situation. Ett exempel är kvinnokooperativet Yallatrappan, som syftar till att skapa arbetstillfällen och ökad ekonomisk självständighet för utlandsfödda kvinnor i Rosengård. Här har man en servering, catering och även en syateljé

Klass: Frustration, utanförskap och upplopp Orsak Den utlösande faktorn bakom kravallerna var alltså att en förening blev av med sitt hyreskontrakt. Men kan det ha funnits andra, bakomliggande orsaker till att oroligheterna inträffade just i Rosengård? Och kan man tänka sig liknande upplopp i en rikare stadsdel, till exempel Bromma i Stockholm eller Limhamn i Malmö? Ungefär var tredje svensk polis är kvinna. Myndigheten vill gärna att andelen kvinnor ska öka.

Kanske inte. Rosengård är ett bostadsområde präglat av fattigdom och hög arbetslöshet. Många av husen är slitna och trångboddheten är stor. Befolkningen i området är socialt utsatt och kriminaliteten är hög. Det var en liten grupp tonårspojkar – som tillsammans utgör mindre än en procent av Rosengårds befolkning – som låg bakom oroligheterna. Forskare i Malmö har i efterhand intervjuat flera av dem. De flesta av ungdomarna var arbetslösa och trodde inte särskilt mycket på att få något jobb i framtiden. Deras förväntningar på framtiden var små – eller obefintliga. De tyckte också att det fanns en djup orättvisa i samhället.

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

Eldandet av bilar, upploppen och våldet blev ett sätt att ge utlopp för en frustration, en protest mot utanförskap och orättvisor.

Frustration = besvikelse, känsla av maktlöshet

Forskarnas intervjuer visade också att ungdomarnas djupt rotade misstro mot polisen spelade en avgörande roll för att situationen skulle urarta så snabbt.

Konsekvenser Upploppen bidrog till att befästa bilden av Rosengård som ett problemområde. Även internationellt väckte upploppen uppmärksamhet. Många av invånarna i området känner inte igen sig i bilden. Det finns dock en risk att den typen av mediebilder blir självuppfyllande.

Åtgärder

Självuppfyllande = när uttalade föreställningar om hur något kommer att bli, gör så att det blir så

Det finns en lång rad sociala projekt i Rosengård, som drivs av myndigheter, skolor, ideella organisationer och föreningar. Staten och kommunen har satsat miljoner på att rusta upp området och polisen har ökat sin närvaro kraftigt. Samtidigt har räddningstjänsten satsat på dörrknackning i stor skala för att skapa en dialog med de boende i området. Allt med syftet att minska känslan av utanförskap för ungdomar och andra boende i området.

Etnicitet: Misslyckad integration Orsaker Den fattigdom och arbetslöshet som finns i området är ett resultat av att integrationen inte har fungerat. Bristande språkkunskaper leder till att segregeringen förvärras och att utanförskapet cementeras. Nästan 90 procent av dem som bor i Rosengård har utländsk bakgrund. Några vanliga ursprungsländer är Irak, Somalia, Syrien och Afghanistan.

Integration = när invandrare blir delaktiga i samhället Segregering = när olika folkgrupper i samhället lever isolerade från varandra

Konsekvenser Kravallerna ökade avståndet mellan invånarna i Rosengård och resten av samhället. Många – framför allt unga – tappade förtroende för polisen och andra samhällsinstitutioner. Polisen anklagades för rasism.

1. ANALYS

Åtgärder Andelen poliser med utländsk bakgrund är fortfarande lägre än i befolkningen i stort. Men andelen ökar eftersom Polismyndigheten sedan flera år jobbar för att få fler sökande som är födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands. Under senare år har också polisutbildningar etablerats på fler platser i landet, exempelvis i Malmö. Förhoppningen är att om fler poliser har utländsk bakgrund ska det bli lättare för myndigheten att lösa problem som uppstår i en stadsdel där majoriteten av invånarna också har utländsk bakgrund. Avståndet mellan polisen och invånarna kan minska och förståelsen öka.

Rosengård Sedan upploppen 2008 har bilden av Rosengård fortsatt att präglas av kriminalitet och våld . Efter en rad uppmärksammade skjutningar och sprängningar, inledde polisen Operation Rimfrost i november 2019 . Genom att fokusera polisens insatser i Rosengård och övriga Malmö vill man motverka våldet, öka antalet beslag av vapen och narkotika och öka tryggheten i staden . Testa om du kan avgöra vilket av begreppen genus, klass och etnicitet som bäst stämmer in på händelsen .

Samtidigt sker det positiva förändringar . Rosengård har fått en ny tågstation och stadsutvecklingsprojektet Culture Casbah ska utveckla Rosengård till en mer attraktiv stadsdel . Dessutom har antalet skjutningar i Malmö minskat från 65 till 34 per år, från år 2017 till 2019 .

1:4 DISKUTERA

a) Vilket av begreppen genus, klass och etnicitet anser ni är mest användbart för att belysa orsaker, konsekvenser och åtgärder kring upploppen i Rosengård 2008? Motivera ert svar . b) Om ni läser igenom förslagen till åtgärder som vi har listat i kapitlet kommer ni märka att en del av dem syftar till att komma åt orsakerna till problemet medan andra är inriktade på konsekvenserna . Nu ska ni själva välja ett samhällsproblem – till exempel korruption, gatuvåld, fattigdom eller barnfetma – som ni tittar närmare på . Försök komma på åtgärder som är inriktade både mot problemets orsaker och mot konsekvenser .

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

Intersektionalitet Som du säkert har märkt är det ofta bra att analysera utifrån mer än ett perspektiv, för att kunna ge en mer nyanserad bakgrund till en nyhetshändelse eller samhällsfråga. Skeenden påverkas inte bara av de berörda människornas kön, utan ofta även av deras klasstillhörighet och etniska bakgrund – och fler faktorer som i stor utsträckning handlar om hur mycket eller hur lite makt de har i ett visst skeende eller en viss situation. Det finns ett ord för detta: intersektionalitet. Detta begrepp började användas i samband med att den antirasistiska feminismen växte fram i USA, men förekommer även i Sverige idag. Intersektionalitet beskriver hur olika former av diskriminering ofta samverkar och förstärker varandra. Förutom genus, klass och etnicitet brukar man räkna in sexualitet, funktionsnedsättning och ålder.

Feminism = rörelse som arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämför med det engelska ordet intersection som betyder korsning. Olika former av förtryck kan sammanstråla, precis som olika vägar kan sammanstråla i en korsning. Tanken bakom begreppet intersektionalitet är att människors erfarenheter, möjligheter och makt – eller brist på makt – inte bara styrs av om de är män eller kvinnor, utan på samma gång av deras klasstillhörighet, deras etniska ursprung, deras sexualitet, ålder, och eventuella funktionsnedsättning. För att förklara varför ojämlikhet uppstår går det inte att titta på bara en faktor. Makten utövas på flera nivåer samtidigt och på olika sätt. I vissa lägen kan det vara så att en person blir underordnad för att hon är kvinna. I ett annat läge kan den personen vara den som har makten, till exempel på grund av sin utbildning. Det är svårt att bevisa precis hur intersektionalitet fungerar och verkar, vilket är en av de kritiska synpunkter som kan riktas mot denna teori.

1. ANALYS

Ett exempel på intersektionalitet

Exempel

En svart kvinna som bodde i en kåkstad i Sydafrika under apartheidtiden (när den vita minoriteten styrde med hjälp av raslagar) var i underläge på många olika vis när det gällde makt . Hon tillhörde förvisso majoritetsgruppen i samhället men makten fanns hos de vita . Hon var dessutom kvinna i ett samhälle där männen väldigt tydligt hade makten . Dessutom var hon klassmässigt i ett underläge . Att avgöra vilken av dessa saker som har störst inverkan är svårt . Och underläget varierar i olika situationer . I kontakt med dem som har makten (de vita) är det etniciteten som är det som gör att kvinnan saknar makt . Men i närmiljön kanske det är att hon är kvinna som gör att hon är i ett underläge .

En fattig svart kvinna i Sydafrika under apartheidtiden var i underläge på flera sätt – på grund av sitt kön, sin klass och sin hudfärg.

STRINGENT 2–3

1. ANALYS

1:5 AVSLUTANDE UPPGIFT

Välj en samhällshändelse eller nyhet som har inträffat under 2000¬-talet och använd analysmodellen på s . 10 för att beskriva händelseförloppet . I din analys ska du använda begreppen genus, klass och etnicitet . Du kan välja en lokal händelse eller något som har inträffat någon annanstans i Sverige eller övriga världen . Välj presentationsform själv, till exempel film, bildspel eller uppsats . När du har gjort uppgiften kan du byta med en klasskamrat . Ge varandra feedback .

Nu har du förhoppningsvis skapat dig en bra uppfattning om vad analysmodellen och begreppen genus, klass och etnicitet innebär. Det som skrivs om olika händelser i Sverige och världen ger oss både kunskap och förutfattade meningar. I nästa kapitel ska du fördjupa dig i hur våra föreställningar om män och kvinnor påverkar samhället.

Repetera kapitlet . Kommer du ihåg det viktigaste? Förstår du nu kapitlets centrala begrepp?

Författargruppen består av Måns Holmstedt (t.h.), gymnasielärare i samhällskunskap och tidigare lärarutbildare, Jakob Hydén (t.v), frilansjournalist, och Ulf Svenning, journalist och journalistlärare.

STRINGENT

– samhällskunskap 2–3 Stringent är ett läromedel för kurserna samhällskunskap 2 och 3. Det fokuserar på ett antal samhällsvetenskapliga begrepp, modeller och teorier med vars hjälp eleverna kan analysera, förstå och förklara olika samhällsfrågor. Tidigt introduceras begreppen genus, klass och etnicitet som användbara analysverktyg för att skapa en normkritisk diskussion om olika samhällsfrågor. Mycket fokus läggs också på globalise ringens orsaker och konsekvenser. I det avslutande kapitlet finns ett exempel på hur en uppsats kan skrivas – eleverna får en mall att använda i sitt arbete med samhällsfrågor. Mallen kan även användas i arbetet med gymnasie arbetet och i andra ämnen samt vid studier på högskola eller universitet. Stringent består av en tryckt bok och ett digitalt läromedel – en kombination som är perfekt för blended learning. I det digitala läromedlet ingår en interaktiv version av boken, inläst med text följning, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar, filmer och självvärderingsrutor till varje kapitel.

Art.nr 38745

studentlitteratur.se