9789144133324 by Smakprov Media AB

Etik för barnmorskor Marie Oscarsson Susanne Georgsson (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40367 ISBN 978-91-44-13332-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: shutterstock.se Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll Författarpresentation 15 Förord 21 1 Bar nmorsk ans etisk a kod 23 Anna T. Höglund & Marie Oscarsson Den etiska koden 23 Privat och professionell värdegrund 25 Etiska koder och evidens 26 Etiska koder och kompetens 27 Sammanfattning 29 Referenser 31 2 Bar nmorsk ans k linik och etik 33 Margareta Rehn Etiskt förhållningssätt och etisk kompetens 33 Etiska yrkeskoder 34 Befogenheter i vården 34 Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska 35 Kompetensmodell för barnmorskor 36 Tvärprofessionellt samarbete 36 Arbetsmiljö 38 Samhällsförändringar påverkar yrkesrollen 39 Sammanfattning 40 Referenser 41

3 K vinnlig könsstympning 43 Martina Franck Fakta om könsstympning 43 Tostans modell 47 Barnmorskans möte med den könsstympade flickan eller kvinnan 48 Sammanfattning 54 Referenser 55 4 Nor malitet och r isk 57 Ulla Waldenström Naturlig eller normal förlossning 57 Att bedöma risker 60 Induktion vid överburen graviditet 60 Att föda första barnet efter 30 62 Sammanfattning 65 Referenser 65 5 Att bli tr e – bar nafödande och för äldr ablivande 69 Stina Thorstensson & Caroline Bäckström Att främja blivande föräldrars förmågor 69 Graviditetens och barnafödandets etiska utmaningar 70 Barnafödandets sociala och existentiella dimensioner 72 Barnmorskors stödjande roll ställer etiska krav 74 Sammanfattning 82 Referenser 84

6 Scr eening 87 Marie Oscarsson Nationell och opportunistisk screening inom barnmorskans kompetensområde 87 Definition av screening 89 Screeningprogram 89 Etisk reflektion kring screening av cervixcancer 91 Informerat samtycke 94 Provtagning av gynekologiskt cellprov 95 Avvikande provsvar 97 Att avstå gynekologisk cellprovskontroll 99 Sammanfattning 101 Referenser 102 7 Assister ad befruktning och n ya fa miljekonstellationer 105 Agneta Skoog Svanberg & Gunilla Sydsjö Assisterad befruktning 105 Lagar och riktlinjer 106 När ska behandling erbjudas? 107 När kan behandling nekas? 108 Etiska perspektiv på assisterad befruktning 108 IVF-behandling 108 Donationsbehandling med ägg, spermier eller embryon 110 Barnet 110 Donatorn 111 Mottagaren – individ/par 112 Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) 112 Surrogat-/värdmödraskap 112 Val att genomgå assisterad befruktning i andra länder 113

Exempel på barnmorskors roll och kontaktyta 113 Sammanfattning 116 Referenser 117 8 Fosterundersök ningar 121 Nina Asplin & Susanne Georgsson Fosterdiagnostik 121 Icke-invasiva test 122 Invasiva test 124 Fosterterapi – intrauterin behandling av fostret 124 Fosterundersökningar och abort 125 Centrala etiska begrepp och principer kopplade till fosterdiagnostik 127 Integritet och autonomi 127 Informerat val 128 Information i allmänhet och information om risk/ sannolikhet 129 Reflektioner kring fosterundersökningar 133 Risk för stigmatisering av olika grupper 133 Screening 134 Svåra beslut efter komplexa besked 135 Könsbestämning 136 Sammanfattning 136 Referenser 138 9 Abort 141 Margareta Larsson & Marlene Makenzius Lagstiftning och fakta om abort 141 Barnmorskans roll inom abortvården 144 Dilemman och etiska principer 146

Abort och etik ur ett globalt perspektiv 151 Sammanfattning 153 Referenser 155 10 A mningsr ådgiv ning 161 Sofia Zwedberg En kväll om amning på Folkets hus 161 Styrdokument för amningsrådgivningen 163 Att se och bemöta pappan 164 Två viktiga hormoner 165 Hälsofördelar och amningskunskap 166 Vem bestämmer om amning? 167 Amningsrådgivningens komplexitet 168 Den omgivande kulturen 170 Dialogens betydelse 174 Sammanfattning 174 Referenser 176 11 R isk kommunik ation 179 Jessica Nihlén Fahlquist Att ge information 179 Etiskt dilemma 181 Etisk analys 181 Amningsinformation 184 Icke-ammande mödrars upplevelser 185 Moderskap och naturlighet 189 Kostråd till gravida 192 Strategi 193 Sammanfattning 194 Referenser 195

12 Att föda ett dött bar n 199 Ingela Rådestad Dödfödda barn 199 Definition, begrepp, lagar och förordningar 201 Etiskt dilemma 201 Att ha ett dött barn i magen i väntan på förlossning 202 Etisk analys och reflektion 204 Att se och hålla det döda barnet– barnmorskans proaktivitet 206 Etisk analys och reflektion 210 Barnet efter födelsen 214 Etisk analys och reflektion 215 Sammanfattning 217 Referenser 218 13 Pr ekonceptionell hälsa och r ådgiv ning 221 Magdalena Mattebo & Maria Ekstrand Ragnar Hälsa och vård före och under graviditet 221 Prekonceptionella riskfaktorer relaterade till ålder och levnadsvanor 223 Etiska dilemman i samband med prekonceptionell rådgivning 225 Etiska perspektiv på prekonceptionell genetisk testning 227 Reproduktiv livsplan – ett samtalsunderlag för bättre reproduktiv hälsa 228 Etiska principer att förhålla sig till vid prekonceptionell rådgivning 231 Sammanfattning 236 Referenser 237

14 Pr eventivmedelsr ådgiv ning 241 Malin Vikström & Emma Lilliehöök Familjeplanering och preventivmedelsrådgivning 241 Historisk återblick 242 Lagar, förordningar och riktlinjer 244 Barnmorskans roll vid preventivmedelsrådgivning 245 Etisk analys, etiska dilemman och reflektioner 246 Sammanfattning 258 Referenser 260 15 Vår dk edjan 263 Mia Barimani & Anna Vikström Vad är en vårdkedja? 263 Vårdkedja inom graviditet, förlossning och eftervård 264 Kontinuitet 265 Utmaningar i vårdkedjan 267 Fragmentiserad vård 267 Otydligt vart nyblivna föräldrar ska vända sig för stöd och vård 268 Åtgärder vid etiska dilemman 271 Sammanhållen vårdpolicy 271 Tillgänglig vård 271 Hur barnmorskan kan stödja 273 Koordinera kvinnans vårdbehov 273 Att samverka med andra professioner 274 Informationskontinuitet 275 Digitalt hinder eller stöd för barnmorskan i vårdkedjan? 276 Information som stärker kvinnans egen förmåga att styra över sin hälsa 277 Utmaningar i eftervården 279

Åtgärder vid etiska dilemman 279 Vård från samma team eller en klinik 279 Hur barnmorskan kan stödja 280 Sammanfattning 281 Referenser 282 16 Etik och bar nmorsk ans ar bete ur ett globalt perspektiv 287 Ingela Wiklund Globala skillnader 287 Etiska koden och principer 288 Utmaningar 289 Sammanfattning 291 Referenser 292 17 Forsk ningsetik 293 Tommy Carlsson & Susanne Georgsson Forskningsetiska principer vid planering och genomförande av studier 294 Den medicinska forskningsetikens fyra grundprinciper 294 Lagar, deklarationer och regler kring medicinsk forskning 295 Information och samtycke 297 Konfidentialitet och nyttjande 298 Etikprövning och etikprövningsmyndigheten 299 Urval, powerberäkning och interimanalys 300 Vetenskaplig oredlighet och forskningsfusk 301 Värderingar och eventuella intressekonflikter 303 Särskilda forskningsetiska aspekter inom barnmorskans huvudområde 304 Sammanfattning 306 Referenser 308

Bilagor International Code of Ethics for Midwives 311 Den internationella etiska koden för barnmorskor (svensk version) 315 Register 319

Författarpresentation

Nina Asplin är legitimerad barnmorska, chef på Ultragyn samt doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad akademi. Hennes främsta ämnesområden är kvinnors upplevelser och reaktioner samt beslutsprocesser i samband med att fosteravvikelser upptäckts via ultraljud. Asplin deltar dessutom i olika nätverk och projekt inom reproduktiv och perinatal hälsa. Ledamot i Etiska rådet, Svenska Barnmorskeförbundet. Mia Barimani är legitimerad barnmorska, specialistsjuksköterska inom barn och ungdom samt docent inom reproduktiv hälsa vid Karolinska Institutet. Hon arbetar som forskare på Akademiskt primärvårdscentrum i Region Stockholm. Barimanis forskning handlar främst om föräldrastöd, vårdkedja och kontinuitet i samband med graviditet och tiden efter barnets födelse samt studentcentrerat lärande inom förlossningsvård. Caroline Bäckström är legitimerad barnmorska, fil.dr och lektor vid Högskolan i Skövde. Hennes forskningsfält omfattar professionellt och socialt stöd vid barnafödande men även föräldrars parrelation och känsla av sammanhang. Hon har även arbetat som barnmorska inom förlossnings-, BB- och neonatalvård samt som sjuksköterska inom akutsjukvård.

För fattar pr esentation

Tommy Carlsson är legitimerad barnmorska, intensivvårdssjuk sköterska och doktor i medicinsk vetenskap. Han är lektor vid Röda Korsets Högskola och forskare vid Uppsala universitet. Hans forskning rör sig främst inom fältet hälsoinformatik, med fokus på information om reproduktiv hälsa. Maria Ekstrand Ragnar är legitimerad barnmorska och doktor i medicinsk vetenskap. Hon är knuten till Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och arbetar dessutom som universitetsadjunkt på barnmorskeprogrammet vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar främst om prekonceptionell rådgivning. Martina Franck är legitimerad barnmorska. Hon arbetar på Mamamia i Kista och har arbetat i mångkulturella områden i över 30 år. Franck har skrivit boken Multikulturell kvinnohälsa – med fokus på gynekologi och obstetrik och är en av redaktörerna till boken Kvinnlig könsstympning. Hon har lång yrkeserfarenhet av möten med olika kulturer och är en erfaren föreläsare om kulturmöten och könsstympning. Susanne Georgsson (red.) är legitimerad barnmorska, professor och rektor vid Röda Korsets Högskola. Huvudfokus för Georgssons forskning är information och möjlighet till informerat val vid fosterundersökningar men hon deltar också i andra projekt inom området reproduktiv och perinatal hälsa. Anna T. Höglund är docent i etik och lektor i vårdetik vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Hon har lång erfarenhet av undervisning i etik för blivande barnmorskor och sjuksköterskor. Hennes forskning behandlar frågor om etisk kompetens

För fattar pr esentation

i klinisk verksamhet, prioriteringar i vården, etiskt betingad stress samt etisk kompetens i hälso- och sjukvårdens ledningsorganisation. Margareta Larsson är legitimerad barnmorska och docent vid Uppsala universitet. Hon har tidigare varit lektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet men är nu ämnesföreträdare inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Mälardalens högskola. Hennes forskningsområden är abort, preventivmedelsanvändning, global reproduktiv hälsa samt prekonceptionell hälsa och vård. Emma Lilliehöök är legitimerad barnmorska. Hon arbetar som samordningsbarnmorska vid mödrahälsovårdsenheten i Stockholm och är adjungerad klinisk adjunkt för barnmorskeutbildningar vid Karolinska Institutet och Sophiahemmet Högskola. Marlene Makenzius är legitimerad barnmorska och doktor i medicinsk vetenskap. Hon är affilierad forskare vid Karolinska institutet, där hon gjorde sin postdoktorforskning med placering i Kisumu, Kenya. Makenzius är sedan 2007 senior utredare på Folkhälso myndigheten. Hon är forskare inom sexuell och reproduktiv hälsa med inriktning på oönskad graviditet, abort, preventivmedels användning samt relaterat stigma i Sverige och globalt. Magdalena Mattebo är legitimerad barnmorska och doktor i medicinsk vetenskap. Hon arbetar som lektor på barnmorskeprogrammet vid Mälardalens Högskola och är knuten till Institutionen för k vinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. I tjänsten ingår undervisning och hennes forskning är i huvudsak inriktad på ungdomars hälsa och sexualitet.

För fattar pr esentation

Jessica Nihlén Fahlquist är docent i praktisk filosofi. Hon arbetar i dag som universitetslektor i biomedicinsk etik på Centrum för forsknings- och bioetik på Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar på etiska aspekter av risker och folkhälsa och hon ansvarar för läkarprogrammets undervisning i medicinsk etik. Marie Oscarsson (red.) är legitimerad barnmorska, docent vid Linné universitetet Kalmar/Växjö och programansvarig för barnmorskeprogrammet. Hon ägnar sig främst åt klinisk forskning inom reproduktiv och sexuell hälsa. Forskningsfältet omfattar främst screening med fokus på gynekologisk cellprovskontroll. Margareta Rehn är legitimerad barnmorska och arbetar som chefredaktör för Jordemodern, Svenska Barnmorskeförbundets tidskrift och medlemstidning. Ingela Rådestad är legitimerad barnmorska och professor vid Sophia hemmet Högskola. Hennes forskningsområde handlar om vården vid intrauterin fosterdöd och fosterrörelser som en indikator på det ofödda barnets hälsa. Hon har författat omkring 100 vetenskapliga artiklar och ett 50-tal populärvetenskapliga artiklar. Rådestad har skrivit två läroböcker och medverkat som kapitelförfattare i flera böcker. Agneta Skoog Svanberg är legitimerad barnmorska och professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområden är psykosociala och medicinska aspekter vid assisterad befruktning och förlossning samt global mödrahälsovård.

För fattar pr esentation

Gunilla Sydsjö är legitimerad psykoterapeut och adjungerad professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet samt Universitetssjukhuset i Linköping. Hennes forskning behandlar biomedicinsk och psykosocial reproduktionsmedicin. Stina Thorstensson är legitimerad barnmorska, docent och biträdande professor vid Högskolan i Skövde. Hennes forskningsfält omfattar framför allt professionellt och socialt stöd vid barnafödande men även inom elevhälsan. Thorstensson undervisar inom barnmorskeprogrammet, sjuksköterskeutbildningen och skolsköterskeutbildningen vid Högskolan i Skövde och har tidigare arbetat inom barnmorskemottagning, förlossningsvård, BB och ungdomsmottagning. Anna Vikström är doktor i medicinsk vetenskap och knuten till Karolinska Institutet. Hon har sedan 2013 forskat inom området reproduktiv hälsa med fokus på eftervård. Vikström är legitimerad barnmorska men har också en magisterexamen i informatik och har arbetat länge som informatiker och informationsarkitekt inom Region Stockholm. Malin Vikström är legitimerad barnmorska. Hon arbetar som samordningsbarnmorska vid mödrahälsovårdsenheten i Stockholm och är förtroendevald som vårdsakkunnig barnmorska inom gynekologi i Region Stockholm. Ledamot i Etiska rådet, Svenska Barnmorskeförbundet. Ulla Waldenström är legitimerad barnmorska, beteendevetare och senior professor i reproduktiv hälsa vid Karolinska Institutet.

För fattar pr esentation

Ingela Wiklund är docent och verksam vid Karolinska Institutet där hon ägnar sig åt klinisk forskning inom obstetrik. Hon är också styrelseledamot i den internationella organisationen för barn morskor, ICM (International Confederation of Midwives). Hon har under flera haft uppdrag för Världsbanken och har pågående uppdrag för Världshälsoorganisationen (WHO) som rör global hälsa vid graviditet och barnafödande. Sofia Zwedberg är doktor i medicinsk vetenskap, lektor och program ansvarig på Barnmorskeprogrammet vid Sophiahemmet Högskola. Hon är amningsspecialist och har mångårig klinisk erfarenhet med amningsrådgivning, undervisning samt forskning inom området. Zwedberg är en av författarna till boken Amning i dag.

1 Barnmorsk ans etisk a kod Anna T. Höglund & Marie Oscarsson

Sedan början av 2000-talet har antalet etiska koder och värdegrunder ökat kraftigt i Sverige och i dag har många yrkesgrupper och yrkes områden specifika etiska koder, inte minst inom hälso- och sjukvården. Det ökande intresset för yrkesetiska koder hänger troligtvis samman med ett ökat intresse för etiska frågor i arbetslivet generellt, men skälen finns också att söka i vad en etisk kod egentligen står för.

Den etiska koden Det finns tre huvudskäl till att en yrkesgrupp utarbetar en egen etisk kod. För det första kan koden fungera som ett skydd för avnämaren av en verksamhet: inom hälso- och sjukvården främst patienten. Grunden till detta är att det alltid föreligger en skev maktbalans mellan vårdare och patient, vilket lägger ett särskilt ansvar på vårdgivaren. För det andra kan en etisk kod bidra till att skydda kårens anseende. Om något skulle inträffa som uppfattas som oetiskt och fel ur moralisk synpunkt, ska koden tjäna som referenspunkt och tydligt visa att det inträffade avviker från det som kåren står för och anser vara det rätta, även om en enskild individ inte levt upp till det. För det tredje kan etiska koder fungera som ett policydokument för en viss profession och därmed bidra till yrkesgruppens sammanhållning och känsla av professionell särart. Som konstaterats så beskriver och

Anna T. Höglund & Mar ie Oscarsson

tydliggör en etisk kod värden, principer och förhållningssätt som kan förväntas av en viss yrkesgrupp. En etisk kod kan ses som ett förtydligande av den etik som finns bakom ett lands lagar. Den är därmed inte godtycklig, utan bygger på en väl etablerad värdegrund i samhället. Våra svenska grundlagar slår fast att demokratin ska skyddas och värden såsom alla människors lika värde främjas och försvaras. Yrkesetiska riktlinjer och koder måste således överensstämma med dessa lagstadgade kärnvärden. Det innebär att en etisk kod kompletterar lagar och förordningar, samtidigt som den kan täcka områden som det inte går att lagstifta om. Vårdpersonalens arbete styrs av många lagar och regelverk, och syftet med etiska koder är att dels tydliggöra centrala etiska värden och normer, dels uppmärksamma etiska problem som kan uppstå i verksamheten. De ska ge praktisk vägledning och stöd i arbetet i allmänhet, men i synnerhet när svåra situationer uppstår, där avvägningar mellan olika värden måste göras. En etisk kod kan dessutom signalera en värdegrund och vilka egenskaper som är önskvärda inom yrkesområdet. Barnmorskans arbete grundar sig på den internationella etiska koden för barnmorskor (Ethical code for midwives, international confederation of midwives 1993/1999/2014, se bilaga i slutet av boken). I kodens inledning slås fast att barnmorskornas etiska kod tar hänsyn till kvinnor som personer med fullständiga mänskliga rättigheter och söker rättvisa för alla människor och jämlikhet när det gäller tillgång till hälsovård. Likaså framhålls att koden baseras på krav på ömsesidig respekt och tillit, samt tar hänsyn till varje människas inneboende värde. Den etiska koden åberopas i flera dokument som berör barnmorskors arbete, däribland kompetensbeskrivning för barnmorskor. Svenska Barnmorskeförbundet har dessutom ett etiskt råd vars uppgift är att stimulera och initiera dis-

1 Bar nmorsk ans etisk a kod

kussioner om förhållningssätt och etiska ställningstaganden inom förbundets verksamhet. Det internationella barnmorskeförbundet (International confederation of midwives) har ett ytterligare kärndokument som är nära förbundet med den etiska koden. I ”Philosophy and model of midwifery care” kan man bland annat läsa att det i barnmorskans roll ingår att skydda och stödja mänskliga, reproduktiva och sexuella rättigheter, liksom att respektera etniska och kulturella olikheter. Denna rollbeskrivning baseras på väletablerade etiska principer om rättvisa, jämlikhet och respekt för människovärde. I dokumentet påtalas även barnmorskans ansvar för att skapa samhörighet och ge vård till kvinnan på ett respektfullt, personligt, kontinuerligt och icke-auktoritär sätt. Hänsyn ska tas till kvinnors sociala, emotionella, kulturella, andliga, psykiska och fysiska erfarenheter, och vården ska vila på en holistisk grund. Vidare ska barnmorskan stärka kvinnans självförtroende och förmåga att ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa. I kärndokumentet framhålls inte bara barnmorskans roll i förhållande till kvinnan och hennes familj utan även barnmorskans ansvar för utvecklingen av vård och utbildning av nya generationers barnmorskor och kollegor. Dessutom betonas att vård ska utföras av barnmorskor med formell och kontinuerlig utbildning som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Privat och professionell värdegrund En etisk kod beskriver värden som är relevanta för en viss profession. Ett etiskt värde betecknar något beständigt och skyddsvärt, vilket ska skiljas från värderingar, som snarare beskriver vad människor tycker om något eller hur de förhåller sig till olika företeelser. Det finns således en skillnad mellan egna privata värderingar och professionella värden. Alla människor har sina värderingar och normer som

Anna T. Höglund & Mar ie Oscarsson

påverkar hur de agerar och reagerar i mötet med andra människor. Våra värderingar är ofta resultatet av många olika faktorer, såsom det samhälle vi lever i och dess värderingar, tidsandan, vilken uppfostran vi fått och vilka vänner vi umgåtts med. Allt detta präglar oss och hur vi behandlar andra människor. Som barnmorska har man ett ansvar för andra människor, och då räcker det inte med att lita på de värderingar man tillägnat sig under livet. Eftersom alla människor är olika och har olika bakgrund kan den egna värdegrunden skilja sig från andras. Det är därför viktigt att varje person reflekterar över sin egen värdegrund och ställer den mot professionens värdegrund. Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter, värdegrunder och etiska koder. Även om barnmorskans värdegrund inte alltid uttrycks explicit utgår den från barnmorskans etiska kod. Värdegrunden ska genomsyra alla områden inom vilka barnmorskan är verksam. Barnmorskor har en humanistisk värdegrund som innebär att de står upp för alla människors lika värde, oavsett faktorer som ålder, etnicitet, trosuppfattning, kultur, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Yrkesrollen kräver att barnmorskan respekterar patienternas integritet, autonomi (självbestämmande) och delaktighet i den egna vården.

Etiska koder och evidens Den etiska koden säger att barnmorskan, liksom annan vårdpersonal, ska arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap och ge vård som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta för att vården ska kunna ges med hög kvalitet och vara patientsäker. I vårdsituationer ska den vetenskapliga kunskapen integreras med den kliniska erfarenheten och allt ska vägas in i bedömningen, tillsammans med patientens unika förutsättningar och preferenser. På så sätt kan vård ges som är ändamålsenlig, kunskapsbaserad och gör största möjliga

1 Bar nmorsk ans etisk a kod

nytta. Detta kan vid första anblicken te sig enkelt och okomplicerat. Men i vissa situationer kan det vara svårt att bedöma vilket stöd eller vilken åtgärd som är lämpligast. Det finns inte alltid evidens för vad som är den bästa lösningen på de problem som barnmorskan ställs inför. Dessutom måste alltid ett med hänsyn till kvinnan och hennes önskemål etiskt förhållningssätt vägas in.

Etiska koder och kompetens Etiska koder och riktlinjer har inom etikforskningen kritiserats för att vara alltför kortfattade och abstrakta för personer som vill veta hur de bör handla i etiskt svåra situationer. Texterna kan uppfattas som vagt skrivna och användarna kan sakna entydiga svar på hur de ska handla i en värdekonflikt. Detta är emellertid ofrånkomligt i en etisk kod. Vad koden kan göra är nämligen att framhålla vilka värden, principer eller normer som är viktiga i den aktuella professionen. Däremot kan den inte föreskriva vilket värde eller vilken princip som alltid ska väga tyngst i en viss värdekonflikt. Ett etiskt dilemma innebär att en konflikt uppstår mellan viktiga värden eller normer och att det finns goda skäl för fler än ett handlingsalternativ. En etisk kod kan göra det lättare att förstå att man står inför en etisk konflikt, genom att föreskriva sådant som plikten att ge den bästa vården till patienten och vikten av att patienten samtycker till den erbjudna vården. Men om en konflikt uppstår, till exempel om en patient inte samtycker till den vård som vårdgivaren anser sig vara förpliktigad att ge, är det i sista hand upp till vårdgivaren att hitta goda etiska skäl för vilka värden, principer eller normer som bör väga tyngst i den aktuella situationen och vilka som, på goda grunder, måste överges. De som arbetar i vården måste således själva ansvara för att göra etiska värderingar i sitt arbete. För att kunna göra detta behövs kun-

Anna T. Höglund & Mar ie Oscarsson

skap om hur etiska koder och riktlinjer ska tolkas, vilket i sin tur kräver att vårdpersonal ökar sin etiska kompetens och genomgår etikutbildning. Att tillämpning av etiska koder förutsätter en viss kompetens har tidigare konstaterats. Erica Falkenström (2019) beskriver etisk kompetens som förmågan att: • uppfatta och identifiera etiska problem, där värden, principer eller normer står på spel och alla värden inte kan bevaras, utan något måste offras för att situationen ska kunna hanteras • beskriva och analysera den uppkomna situationen på ett allsidigt och reflekterande sätt samt kunna avväga och prioritera mellan de värden som står på spel • besluta om hur man ska handla, med väl underbyggda etiska argument, och slutligen agera utifrån vad man kommit fram till. Etisk kompetens innefattar komponenterna kunna, vara och agera (på engelska being, doing and knowing). För att utveckla ett etiskt kompetent förhållningssätt behöver man således förvärva kunskap om etiska teorier och modeller för värdeavvägningar, men även öva upp personliga karaktärsdrag och – sist men inte minst – kunna agera utifrån sina ställningstaganden. Etiska koder i sig räcker näm ligen inte för att garantera en hög etisk standard i barnmorskors arbete. Kontinuerlig utbildning och träning är också nödvändig. Utöver reflektion och analys brukar dialogen räknas till etikens viktigaste metoder. Därför har flera etikforskare sedan 1990-talet argumenterat för behovet av kontinuerlig etisk dialog på arbetsplatserna, till exempel i form av så kallade etikronder där personal av olika kategorier möts och diskuterar etiken kring ett pågående

1 Bar nmorsk ans etisk a kod

patientfall i syfte att upprätthålla en hög etisk standard. Etikronder kan öka förståelsen för olika synsätt, synliggöra flera värden som står på spel i ett problem och ge vägledning för hur man ska handla i både pågående och kommande situationer. Om man dessutom i sådana situationer utgår från just en etisk kod blir koden ett levande dokument och ett naturligt inslag i byggandet av etisk kompetens

Fall Under ett besök på mödrahälsovården säger en kvinna att hon vill genomgå upprepade ultraljud eftersom hon är orolig för att barnet inte växer eller mår bra. Hon har två barn sedan tidigare och genomgått många ultraljud under graviditeterna i sitt hemland. Hennes partner stödjer henne och menar att det är deras rättighet. Det saknas obstetriska och medicinska skäl att tillmötesgå deras önskemål.

Sammanfattning Kvinnors inflytande över den egna vården under graviditet, förlossning, puerperiet och inom gynekologisk vård har ökat under de senaste decennierna. Detta har skett genom vårdgarantier, vårdval och genom patientlagen. Målet med den senare är att göra vården mer personcentrerad genom att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I lagen betonas vikten av att patienten får information om sin vård och därmed har möjlighet att samtycka till vård och behandling, för att på så sätt kunna vara med och fatta beslut om sin vård. En central tanke är att vårdbeslut inte får fattas över patientens huvud och inte heller ska patienten utlämnas att fatta beslut på egen hand.

Anna T. Höglund & Mar ie Oscarsson

Inom kvinnohälsa är personcentrerad vård oftast en styrka men det kan samtidigt uppstå etiska problem när kvinnans önskemål avviker från gällande riktlinjer. Ett exempel är när kvinnan värderar andra saker högre än sin egen hälsa, såsom när religiösa eller andra livsåskådningars ideal krockar med evidens. Det kan leda till att sjukvårdspersonal ställs inför svåra etiska dilemman. Vanliga exempel är när kvinnor vägrar ta emot blod av religiösa skäl eller inte vill bli vårdade av manlig personal. Svåra etiska konflikter är en ofrånkomlig del av barnmorskans arbete. Det kan även uppstå motsättningar mellan olika professioner beträffande hur en svår situation ska lösas. Ett sätt att arbeta med etiska problem är att skapa forum, i form av teamarbete och etik arbetsgrupper, där etiska dilemman tas upp. Genom att närma sig varandra och förstå andras perspektiv kan olika yrkesgrupper samarbeta och komplettera varandra. Ett stöd kan vara att personal vid klinikerna upprättar handlingsplaner för specifika återkommande etiska dilemman.

Diskussionsfr ågor • Vilka etiska skäl ska finnas för att tillmötesgå önskemålet från kvinnan och hennes partner? • I vilken grad ska kvinnans autonomi och delaktighet vägas in när beslut fattas? • Hur kan rättviseprincipen, som innebär att alla kvinnor inom vården bör behandlas lika, ge vägledning i fallet?

1 Bar nmorsk ans etisk a kod

Referenser Eriksson, S., Helgesson, G. & Höglund, A.T. (2007). Being, doing, and knowing. Developing ethical competence in health care practice. Journal of academic ethics 5(2): 207–216. Falkenström, E. (2019). Etisk kod för chefer. Stockholm: Appell förlag. Höglund, A.T. (2005). Inga lätta val. Om riktlinjer och etisk kompetens vid prioriteringar i vården. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Höglund, A.T., Eriksson, S. & Helgesson, G. (2010). The role of guidelines in ethical competence building. Perceptions among research nurses and physicians. Clinical ethics 5(2): 95–102. ICM. International confederation of midwives (2014). International code of ethics for midwives. www.internationalmidwives.org/assets/files/ general-files/2019/10/eng-international-code-of-ethics-for-midwives.pdf. Hämtad 2019-10-14. ICM. International confederation of midwives (2014). Philosophy and model of midwifery care. www.internationalmidwives.org/assets/files/ definitions-files/2018/06/eng-philosophy-and-model-of-midwifery-care. pdf. Hämtad 2019-10-14. SFS 2014:821. Patientlag (ändrad: SFS 2018:554). www.riksdagen.se/ sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821. Hämtad 2019-10-14.

Marie Oscarsson (red.) är legitimerad barnmorska, docent och programansvarig för barnmorskeprogrammet vid Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö. Susanne Georgsson (red.) är legitimerad barnmorska, professor och rektor vid Röda Korsets Högskola.

Etik för barnmorskor Detta är en etikbok med inriktning på barnmorskans huvudområden: reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Boken är skriven med fokus på att ge läsaren goda förutsättningar att träna på att göra etiska reflektioner och argumentera kring dessa i komplexa situationer. Inom alla de områden som en barnmorska verkar uppstår frågor och etiska dilemman som barnmorskan måste ha verktyg för att kunna hantera. Boken beskriver vanligt förekommande etiska utmaningar genom fallbeskrivningar. Etik för barnmorskor ger en gemensam värdegrund som utgår från den yrkesetiska koden och kan användas av barnmorskor när de reflekterar över sitt professionella förhållningssätt både i mötet med kvinnan och hennes närstående och i samarbetet med andra yrkesgrupper Bokens primära målgrupp är barnmorskestudenter men den kan också användas av barnmorskor, läkare, sjuksköterskor och andra som arbetar inom området. Boken utgör ett komplement till böcker inom reproduktiv och sexuell hälsa, obstetrik och gynekologi och förutsätter att läsaren har grundkunskaper inom de olika ämnesområdena.

Art.nr 40367

studentlitteratur.se