9789144132600 by Smakprov Media AB

Internationalisering av högre utbildning – vad, hur och varför?

Jonas Stier

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40338 ISBN 978-91-44-13260-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2018

INNEHÅLL

Förord 5 1 Frågan 9 2 Sammanhanget 15 3 Ideologierna 23 4 Undervisningen 33 5 Läraren 45 6 Studenterna 53 7 Resultaten 65 8 Slutsatserna 75 Källorna med kommentarer 83 Bilaga 91

KAPITEL 1

Frågan

No culture can survive, if it attempts to be exclusive. Mahatma Gandhi

Den här boken handlar om det som inom såväl akademikerkretsar som i den utbildnings- och forskningspolitiska sfären brukar kallas internationaliseringen av den högre utbildningen. För snart fyra årtionden sedan skrev Susan Opper i Gränslös högskola (1981): Internationalisering. Begreppet låter positivt och mänskligt. Man tänker på internationella hjälporganisationer som rycker in över nationella gränser och hjälper överlevande efter naturkatastrofer […] Förmodligen är det typiskt för denna sorts internationalism att naturkatastrofer äger rum alldeles oavsett ett lands statsskick och politik […] Internationalisering. Andra associationer infinner sig. Några är historiska; dimmiga föreställningar om människosläktets utveckling. Några är mer färgade av den komplicerade balansgången mellan beroende och gemenskap som inträffat efter andra världskriget […] ”Internationalisering” har i drygt 10 år stått som ett allmänt planeringsmål för högskoleutbildningen i Sverige, men låtit vara osagt vad man egentligen vill med detta (1981: 10).

I delbetänkandet för utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor, En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3:65), skriver man: Internationalisering är (fritt översatt) ”den avsiktliga processen att integrera en internationell, interkulturell eller global dimension i syftet, innehållet och tillhandahållandet av eftergymnasial utbildning, för att öka kvaliteten

1 Frågan

i utbildning och forskning för alla studenter och anställda och för att bidra positivt till samhället” (de Wit et al., 2015). Här understryks tydligare vikten av att internationalisering kommer alla studenter och annan personal till del samt det medel internationalisering innebär för att främja andra samhällssektorer. Vidare kan mobilitet inte vara den enda komponenten i internationaliseringen utan internationalisering behöver också ske på hemmaplan. Dessutom framhävs att internationalisering inte är ett mål i sig själv utan bör vara en del i att höja kvaliteten och relevansen av utbildning och forskning.

I utredningens slutbetänkande, Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (2018:3:15), säger man fortsättningsvis: Att universitet och högskolor huvudsakligen verkar nationellt är en alltför snäv bild. I stället har många lärosäten sina viktigaste strategiska samarbetspartners i andra länder. För att ha förmåga att etablera strategiska partnerskap och dra till sig nödvändiga resurser är det avgörande att svenska aktörer inom forskning och högre utbildning, liksom Sverige som kunskapsnation, är synliga internationellt och att samarbete mellan svenska och utländska aktörer är juridiskt och administrativt okomplicerat. Många länder har tagit tydliga steg mot en ökad internationell närvaro genom utlandsetableringar eller utbildningsexport. Inför denna utveckling är den svenska positionen återhållsam. Kartan över viktiga forskningsnationer håller på att vidgas, vilket för svenska lärosäten ställer krav på en bredare utblick när akademiska samarbeten utvecklas.

Även om dessa texter är nya har anställda på högskolor och universitet sedan länge bombarderats med information om möjligheter till studentoch lärarutbyten med utlandet eller propåer om att undervisa på engelska eller samarbeta i transnationella projekt. Ofta framhålls det faktum att globaliseringen har iscensatt en rad processer inom den högre utbildningen och forskningen där trenden är ökad samverkan, utbyte och ömsesidigt beroende. Då denna förändring huvudsakligen har upplevts som positiv har det blivit ett närmast oomstritt mål för utbildning, företagsamhet och samarbete, i alla fall på ett retoriskt plan, att verka för att öppna upp akademin mot omvärlden. I denna anda framhåller manifest, policyer, handlings- och utvecklingsplaner värdet och nödvändigheten av en stegrad internationalisering av skolornas, företagens, idrottens, politikens, ekonomins samt den 10

1 Frågan

högre utbildningens och forskningens verksamhet. Kurser, utbildningsprogram eller hela utbildningsinstitutioner tillfogas alltsomoftast och inte sällan okritiskt epitetet ”internationell” eller ännu hellre ”international”, där exempelvis gymnasie-, handels- eller hälsohögskolor, för att nämna tre exempel, marknadsför sig själva som internationella. I potten ligger synlighet, attraktivitet, inkomster och prestige. Det är således lätt att förledas att tro att internationellt inriktad utbildning och forskning är nya påfund. Även om forskningen kring den internationella samverkan mellan universiteten under medeltiden, renässansen och efterkrigstiden är mer uttömmande än den som beskriver tiden från 1700-talet till andra världskriget, visar den att universitetens verksamhet i alla tider har varit uppbyggd kring och varit betjänt av gränsöverskridande kunskaps- och erfarenhetsutbyten. Forskningen kring universitetens historiska utveckling och dess moderiktighet till trots har begreppet internationalisering i stora stycken förblivit oklart, flertydigt och även omstritt. Av detta skäl synes en första inringning av dess innebörd vara på sin plats. Framledes används globalisering (och därur sprungna avledningar) för att beteckna en uppsättning världsomspännande företeelser och processer som är typiska för det samtida samhället. Nämnas kan en höggradig migration, en alltmer sammanflätad världsomspännande ekonomi, digitalisering och en tilltagande intensitet och räckvidd i mellanmänsklig kommunikation. Ord som har använts och används om detta samhälle är informations-, kommunikations- eller nätverksamhället. I tillägg till det sagda hänför sig internationalisering till en uppsättning aktiviteter, ideologier, policyer och tjänster som syftar till att integrera internationella och interkulturella dimensioner i lärosätenas undervisning, forskning, administrativa processer, service och målsättningar. Det är således fråga om ett mångfasetterat ideologiskt, pedagogiskt och institutionellt arbete på olika nivåer för att berika lärandet för studenterna och anpassa verksamheten till en global värld. Med detta sagt är det övergripande syftet med följande framställning att diskutera mångdimensionaliteten i internationaliseringen av den högre utbildningen. Följande frågor står i blickfånget: Vad avses med internationaliseringen inom högskolan? Vilka är dess bakomliggande ideologier? Hur handskas akademin med internationaliseringsarbetet? På vilket sätt återspeglas internationaliseringsarbetet © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

1 Frågan

i utbildningsinnehållet? Vilka konsekvenser får internationaliseringsarbetet för lärarrollen och det pedagogiska arbetet? Vilka effekter får det på den enskilda studenten? * I skrivande stund har de svenska lärosätena, liksom dess europeiska motsvarigheter, arbetat i enlighet med ”Bolognaanpassningen” under ett decennium. I backspegeln blev Bolognadiskussionen i stora stycken alltför systemoch forminriktad, medan dess innehållsliga och pedagogiska dimensioner alltför sällan diskuterades. Framhållas bör att ”Bologna” bara var en (dock genomgripande) av ett antal förändringar i ett längre historiskt perspektiv. I det svenska sammanhanget har lärosätena sedan höstterminen 2011 haft möjligheter att ta ut studieavgifter för studenter som inte är medborgare i ett EU-land, EES-länderna eller Schweiz. Nyligen har också slutbetänkandet från den av Agneta Bladh ledda utredningen om internationaliseringen av svensk högre utbildning – Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78) – presenterats. Diskussionen i den här boken syftar både till en bredare och mer fördjupad förståelse av såväl de kunskaps- och lärandemässiga möjligheterna som inneboende utmaningar som den högre utbildningens tilltagande internationalisering innebär. Boken är tänkt som en orientering och inspirationskälla för dem som arbetar med forskning, undervisning eller administrativa uppgifter inom högskolevärlden eller bara har ett intresse för dessa frågor. Den presenterar dock inga konkreta förslag för planeringen, genomförandet eller för den övergripande organiseringen av internationaliseringsarbetet vid svenska lärosäten. Den är inte heltäckande eller fullständigt uttömmande i fråga om synsätt på begreppet internationalisering. Inte heller ägnas forskningens internationalisering mycket utrymme, helt enkelt då forskningen via peer review-förfarande, forskningssamarbete och konferenser som regel är internationaliserad – även om den har att tjäna på ännu mer internationell samverkan. Även om ämnet har en global karaktär vänder boken sig framför allt till dem som är verksamma i Sverige. För att diskutera det omfångsrika och svåravgränsade område som internationaliseringen av den högre utbildningen innebär är det nödvändigt att angripa uppgiften på olika nivåer samtidigt. Boken är därför disponerad så att kapitel 2 ägnas åt en kort historisk tillbakablick på den internationa12

1 Frågan

lisering som präglade undervisningen och forskningen vid de europeiska universiteten under flera sekler. Därefter inplaceras den högre utbildningen i ett vidare sammanhang, där globaliseringen och internationaliseringens övergripande mål, innehåll och genomförande diskuteras eftersom de här frågorna är en del av det mer konkreta internationaliseringsarbetet. Kapitel 3 bygger på en empirisk studie av texter om internationalisering som är tillgängliga på universitetens och högskolornas webbplatser runt om i världen. Med avstamp i en allmänsamhällsvetenskaplig diskurs om nutidssamhällets globalisering görs en analys där tre bakomliggande ideologier framträder i det akademiska internationaliseringsarbetet. Trots sin allmänna karaktär har resonemangen i följande kapitel en tydligare koppling till svenska förhållanden. De grundar sig på mina kunskaper och erfarenheter, som lärare för interkulturella studentgrupper, internationaliseringsansvarig och föreläsare på ett tema som kan sammanfattas med titeln ”Vilka är effekterna av utlandsstudier för den enskilda studenten?” I kapitel 4 fokuseras undervisningen – interkulturell utbildning, dess innehåll och undervisningsformer. Vad avses egentligen med att ”utbildningen skall genomsyras av internationella dimensioner” eller ”skall beakta globala och interkulturella perspektiv”? Kapitel 5 ägnas i huvudsak åt internationaliseringsarbetets effekter på lärarrollen samt vilka möjligheter till kompetensutveckling som den inrymmer. I kapitel 6 står utlandsförlagd utbildning för studenter i fokus, medan de personliga, pedagogiska och kompetensmässiga effekterna för studenternas lärande som utlandsförlagda eller interkulturella utbildningar bär med sig behandlas i kapitel 7. Särskilt belyses interkulturell kompetens. I kapitel 8 sammanfattas det sagda och ett antal områden för övervägande och möjliga vägar att gå i internationaliseringsarbetet fram ledes utkristalliseras. För att inte belasta texten med litteratur- och käll hänvisningar har jag valt att kapitelvis presentera dessa i slutet av boken. Här återfinns också kommentarer kring de använda källorna. Bilagan är tänkt som en informationsbank för den som är intresserad av hur internationell verksamhet inom högskolevärlden kan finansieras. I sammanhanget förtjänas ytterligare några saker att poängteras. En är att diskussioner om internationaliseringen av den högre utbildningen oundvikligen blir normativa och ideologiska i sin karaktär, så även denna text. Närmare bestämt är föreliggande text normativ på tre nivåer. På den första nivån utgår den från att det finns ett mervärde med att internatio© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

1 Frågan

nalisera utbildningar och att det, i grund och botten, är av godo. På den andra nivån vill texten dekonstruera den här övertygelsen och blottlägga olika normativa synsätt i den befintliga diskursen om internationalisering, vilka kommer att analyseras som ideologier. På den tredje normativa nivån utpekar texten en färdriktning för ett framgångsrikt internationaliseringsarbete. Vi bör komma ihåg att likt i andra verksamheter, finns i det akademiska internationaliseringsarbetet skillnader mellan det vi säger oss göra och det vi faktiskt gör. Inte heller är det lätt att mäta resultaten av det vi gör. Hur kan vi veta att internationaliseringsarbetet just får de effekter vi hoppas på enskilda studenter eller lärare?

Jonas Stier är professor i interkulturella studier och forskningsledare vid Högskolan Dalarna. Vid sidan om undervisning och forskning har han mångårig erfarenhet av internationaliseringsarbete inom högskolevärlden – bland annat i rollen som prorektor.

Internationalisering av högre utbildning – vad, hur och varför? Globaliseringen, EU-medlemskapet och samhällets ökade behov av kompetens har iscensatt en genomgripande förändring och förnyelse av den svenska högskolan. Med avstamp i en historisk återblick beskriver Jonas Stier på ett insiktsfullt och lättfattligt sätt internationalisering vid högskolor och universitet. Särskilt uppmärksammas internationaliseringens bakomliggande ideologier, studerande- och personalmobilitet, lärarrollen samt den interkulturella utbildningens utformning, innehåll och positiva effekter på lärandet och för tillägnandet av interkulturell kompetens. Boken vänder sig till såväl studenter som undervisande lärare, forskare och administrativ personal vid universitet och högskolor. Den vänder sig även till andra med intresse för dessa frågor och kan användas vid olika kurser och vidareutbildningar, exempelvis vid högskolepedagogiska kurser.

Art.nr 40338 ISBN 978-91-44-13260-0

studentlitteratur.se

9 789144 132600