9789144129105

Kränkande beteende i förskolan – förstå, förebygga och hantera Kränkande beteende i förskolan

Ella Cosmovici Idsøe Pål Roland

Ella Cosmovici Idsøe Pål Roland

Kränkande beteende i förskolan Förstå, för ebygga och hanter a

Översättning: Susanne Uhler

Originalets titel: Mobbeatferd i barnehagen. Temaforståelse – forebygging – tiltak © Cappelen Damm AS, Oslo

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40177 ISBN 978-91-44-12910-5 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Susanne Uhler Sakgranskning: Anna Hellberg Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

Förord till den svenska utgåvan 9 Förord 11 1 Vad är kr änk ande beteende i förskolan? 13 Kunskapsökning och styrdokument 14 Hur vanligt är kränkande beteende i förskolan? 16 Vad är kränkande beteende och hur yttrar det sig hos förskolebarn? 18 Upprepade kränkningar, retande eller konflikt? 23 … och vuxna står modell för barnen 27 Sammanfattning 28 Referenser 29 2 Olik a for mer av kr änk ande beteende i förskolan 33 Olika former av kränkande beteende 34 Resurskontrollteorin och kränkande beteende 36 Vilka beteenden och situationer ska förskolepersonalen vara observant på? 40 Barn som uppvisar kränkande beteende, barn som utsätts för kränkande beteende och barn som ser på (åskådare) 41 Kränkande beteende hos förskolebarn 42

© Studentlitteratur

5

Innehåll

De som utsätts för kränkande beteende 45 Barn som blir åskådare till upprepade kränkningar 48 Sammanfattning 50 Referenser 53 3 Vad k an förskolepersonal gör a?

För ebyggande aktiviteter 57 De vuxna måste ta sitt ansvar 57 Viktigt att tala om upprepade kränkningar 58 Exempel på aktiviteter för att tala om kränkande beteende och upprepade kränkningar 59 Program för att förebygga upprepade kränkningar i förskolan – ”Fri for Mobberi” 65 Referenser 67 4 Social kompetens för att för ebygga kr änk ande beteende i förskolan 69 Att utveckla social kompetens och prosocialt beteende hos barn 70 Aktiviteter som främjar empati 73 Aktiviteter för att stimulera och utveckla empatiska färdigheter 74 Barnen behöver erfarenhet av att hantera konflikter och situationer med upprepade kränkningar 83 Exempel på aktiviteter för att lära barnen problemlösningsstrategier 84 Referenser 87

6

© Studentlitteratur

Innehåll

5 Centr ala åtgär der – förutsättningar för att lyck as för ebygga uppr epade kr änk ningar i förskolan 89 Tidig insats 90 Hela förskolemiljön måste aktiveras i arbetet mot upprepade kränkningar 92 Kapacitetsuppbyggnad i personalgruppen 93 Auktoritativa vuxna 95 Sensitiva vuxna 100 Sårbara barn 101 Samarbete mellan förskolan och hemmet 102 Be-Prox – ett exempel på ett program mot upprepade kränkningar 103 Interventioner mot upprepade kränkningar i tidig ålder 105 Hur hantera kränkande beteende? 107 Åtgärder på tre nivåer 108 Referenser 110 6 Implementer ing av åtgär dsprogr a m mot uppr epade kr änk ningar 115 Träning (övning) 118 Handledning 120 Administrativt stöd 121 Implementeringskvalitet 122 Hinder för förändring 124 Den kollektiva orienteringen i implementeringen 125 Implementeringsplan relaterad till upprepade kränkningar 126 Ett exempel på en implementeringsplan 127 Sammanfattning 128 Referenser 129

© Studentlitteratur

7

3 Vad kan förskolepersonal göra?

Förebyggande aktiviteter

Kunskapen om och kompetensen att förebygga upprepade kränkningar bland små barn befinner sig för närvarande i sin linda. Fundamentet för sådant förebyggande arbete bör vara att stärka barnets inre motivation till att engagera sig i prosocialt beteende. Både små och stora barn motiveras av att bemästra något och av att ha bra relationer till andra. Ett barn som upplever både bemästrande och en känsla av att höra till kommer inte att ha behov av att agera på ett negativt sätt (Repo & Repo 2016).

I stället för att betrakta kränkande beteende som ett problem inom barnet eller som ett personlighetsdrag så är det mer ändamålsenligt att de vuxna introducerar sina barngrupper till normer och regler som stärker det prosociala, det vänliga och det medmänskliga samtidigt som man tar avstånd från negativa handlingar och upprepade kränkningar. Parallellt måste man se till att kränkande beteende inte förstärks av åskådarna samt fungera som goda rollmodeller och peka på hur viktigt det är att vara snäll mot varandra.

De vuxna måste ta sitt ansvar Vuxna i förskolan har en exceptionell möjlighet – och samtidigt ett stort ansvar. Då upprepade kränkningar primärt utgör ett inlärt handlingsmönster kan det också läras bort, eller så kan förhållandena

© Studentlitteratur

57

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

ändras på ett sådant sätt att det inte alls lärs in eller uppstår. De vuxna kan säkra att barnen inte utvecklar handlingsmönster som leder till stadigvarande problem med upprepade kränkningar eller andra typer av negativa beteenden. De kan också bidra till att barn i förskolan lärs ett bra förhållningssätt och praktiserar de färdigheter som behövs för att kunna stå upp mot upprepade kränkningar.

Det första och viktigaste steget är att tala med barnen om upprepade kränkningar.

Viktigt att tala om upprepade kränkningar Talar de vuxna öppet med barnen om upprepade kränkningar så kommer barnen att förstå att de vuxna bryr sig om dem och tar upprepade kränkningar på allvar. Att tala om hur vuxna och barn kan samarbeta för att stoppa och förebygga upprepade kränkningar hjälper barnen att förstå att de befinner sig i en miljö som är trygg, vänlig och inkluderande.

Som förskolepersonal behöver man berätta för barnen att det är bra och viktigt att tillsammans tala om upprepade kränkningar.

Uppmana barnen att tala med de vuxna om de har speciella bekymmer på avdelningen som hör samman med upprepade kränkningar.

Lyssna noga på barnen, acceptera och erkänn deras känslor, be om detaljer, säg att du kan hjälpa dem, tala om det som har skett och kom ihåg att följa upp barnen under tillräckligt lång tid.

Samlingar, till exempel på morgonen, är bra tillfällen att tala med barnen om klimatet i barngruppen och eventuellt om upprepade kränkningar. Då kan man säkerställa att alla känner till och förstår hur förskolan vill att klimatet i barngruppen ska vara. Gör alla barn till aktiva förebyggare genom att låta dem vara med och ställa upp regler, lär dem att se och lösa exempel på situationer med upprepade kränkningar. Prata om hur barnen kan vara till hjälp om de skulle se

58

© Studentlitteratur

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

en situation där någon blir utsatt för upprepade kränkningar och om hur de kan engagera sig i aktiviteter som känns bra för alla som deltar.

Se till att alla känner sig trygga och inkluderade. Uppmana alla barn att delta i denna typ av samtal och skapa möjligheter för regelbundna samtal om detta tema under förskoleåret. Arrangera eventuellt också gruppmöten eller barnsamtal i mindre grupper.

I kapitlets resterande del kommer vi att presentera praktiska aktiviteter som kan göras tillsammans med barnen inspirerade av Pepler och Cummings (2016), Paley (1993), Sprung, Froschl och Hinitz (2013) samt Storey och Slaby (2013).

Exempel på aktiviteter för att tala om kränkande beteende och upprepade kränkningar Aktivitet 1. Vad är kr änk ande beteende och uppr epade kr änkningar?

Barn som förstår vad upprepade kränkningar är och vilka former de kan anta är bättre rustade att upptäcka sådana kränkningar när de är involverade i eller blir vittnen till dem.

Barn som förstår att upprepade kränkningar kan såra och varför de inte kan accepteras är bättre rustade att bemöta upprepade kränkningar på ett lämpligt sätt och be om hjälp i situationer där det förekommer upprepade kränkningar. Hjälp barnen att förstå de centrala komponenterna i upprepade kränkningar, såsom att det är något som upprepas över tid och att det finns en obalans i styrkeförhållandet mellan den eller de som utför och den eller de som utsätts för de upprepade kränkningarna.

Synliggör för barnen de olika former som upprepade kränkningar kan anta:

© Studentlitteratur

59

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

Verbala: att använda ord som sårar (till exempel att retas, hota och så vidare) Fysiska: att utföra handlingar som gör fysiskt ont (till exempel att slå, sparka, knuffa) Psykosociala: att använda relationer på ett sätt som sårar (till exempel exkludera andra, sprida rykten, säga att någon inte får vara din vän, få någon annans vän att inte längre vara vän) Psykosociala upprepade kränkningar kan vara ett okänt begrepp för barn. Förmedla och konkretisera för barnen att om de säger att en vän inte får lov att leka eller ber någon att inte leka med vissa andra, så är detta en form av upprepade kränkningar om det upprepas över tid och om den som utsätts för det inte klarar att stå emot det. Samtidigt är det viktigt att klargöra att barn inte alltid måste inkludera alla i lek och aktiviteter. Det kan finnas tillfällen då det inte är en bra idé för några andra att gå med i leken. Stötta barnen i hur man kan säga nej på ett trevligt sätt, som till exempel: ”Förlåt, men vi är mitt i leken, men det tar inte så lång tid innan vi är klara.

Du kan leka med oss när vi är färdiga.”

För barn kan det vara svårt att skilja mellan olika situationer och kanske börjar de använda begreppet upprepade kränkningar för alla former av konflikt och negativa obehagliga handlingar. Hjälp barnen att förstå att man även i situationer som inte kan definieras som upprepade kränkningar inte får använda ord, handlingar eller relationer som kan såra andra.

Aktivitet 2. Att använda ber ättelser Barn kan av flera orsaker tycka illa om att tala om upprepade kränkningar (Rigby 1997). De kan sakna ord och begrepp för att beskriva dem, de tror kanske att det inte är så viktigt eller så kan de vara rädda,

60

© Studentlitteratur

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

blyga eller skämmas. Kanske tror de att ingen kommer att bry sig eller kunna hjälpa till.

Om man använder berättelser kan man hjälpa barnen att sätta ord på upprepade kränkningar, acceptera och erkänna deras upplevelser och erbjuda och försäkra dem möjlighet att få hjälp. Man kan börja med att berätta en historia om en gång när man själv blivit utsatt för upprepade kränkningar eller bevittnat sådana. Barn som hör en vuxen berätta om upprepade kränkningar kan ha lättare att tala om egna upplevelser.

Fråga barnen om de har upplevt upprepade kränkningar utanför förskolan utan att deras egna vänner har varit involverade. Förmedla att de inte behöver använda verkliga namn och att det är bra att tala om upprepade kränkningar eftersom det är något som påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Antingen kan vi ha utsatt andra för upprepade kränkningar, ha varit utsatta för upprepade kränkningar eller ha sett andra utsättas för upprepade kränkningar.

Prata sedan med barnen om vad deras berättelser fick dem att känna. Gör det tydligt för dem att upprepade kränkningar alltid är fel och inte bör förekomma över huvud taget. Med berättelserna som utgångspunkt kan man involvera barnen i att föreslå och diskutera förslag till vad som kan göras för att stoppa upprepade kränkningar.

Aktivitet 3. Att r etas eller att utsätta någon för uppr epade kr änkningar?

Att retas lite vänner emellan är ofta ett naturligt inslag i den sociala samvaron och i sin ordning, men däremot aldrig att retas så att någon blir sårad. Sker det dessutom upprepade gånger mot ett av de andra barnen kan det utgöra en form av kränkande beteende.

För att lära barnen skillnaden mellan att retas och att utsätta någon för upprepade kränkningar så kan man tala med dem om hur

© Studentlitteratur

61

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

smeknamn vissa gånger kan vara roliga medan de andra gånger kan användas för att såra och kränka någon (Mills & Carwile 2009).

Använd följande exempel på smeknamn (eller formulera dina egna) och resonera med barnen om när namnen handlar om att vänskapligt retas respektive när de blir till öknamn och utgör sårande upprepade kränkningar: • Markus springer väldigt fort, så barnen kallar honom Raket-Markus.

• Axel kommer alltid sist när barnen springer i kapp, därför kallar de honom för Snigel-Axel.

• Niklas är liten till växten och gråter ofta, därför kallar de honom Baby-Niklas.

• Maria är stark, därför kallar de henne Super-Maria.

• Natalie är smart, därför kallar de henne för Smartingen.

• Madeleine är längst i gruppen, därför kallar de henne Jätte-Madde.

Diskutera ett smeknamn åt gången och fråga barnen: • Hur vet du om ett smeknamn är roligt eller sårande?

• Vilken avsikt har den som använder ett smeknamn? Försöker den som använder namnet att vara snäll eller elak?

• Vad händer om den som använder smeknamnet sårar den andras känslor utan att det fanns en avsikt att vara elak?

• Hur tror du att den som blir retad känner sig?

Avsluta samtalet genom att fråga barnen om de har några idéer om hur man kan undvika att kalla vännerna för saker som sårar dem.

62

© Studentlitteratur

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

Aktivitet 4. Med eller utan avsikt?

Denna aktivitet hjälper barnen att förstå skillnaden mellan att göra något av misstag och att såra någon ”med vilje”. Vi gör alla misstag, vuxna såväl som barn. Till exempel kan vi oavsiktligt råka knuffa till någon eller lägga våra ryggsäckar just där någon skulle ha sina ben. Men ibland gör människor saker som är direkt avsedda att såra andra – saker som görs med vilje och inte av misstag. Upprepade kränkningar är ett exempel på något som sker med vilje, då det involverar intention. Barn som utför upprepade kränkningar kan snabbt lägga sig till med avsikten att såra andra. Använd följande exempel (eller gör dina egna) och be barnen avgöra om exemplet är ett misstag eller om det är gjort med vilje: • Gunnar ser inte Ivar och trampar dessvärre på hans tå – Gunnar säger förlåt.

• William är arg på Robert och trampar hårt på hans tå.

• Freja ser inte Elias torn av lego och knuffar till det så det faller.

• Saga tycker inte om Harry och klottrar på hans teckning.

• Oliver kastar sin ryggsäck i gången och springer ut för att leka. När Astrid springer efter honom för att vara med, snubblar hon över hans ryggsäck.

Diskutera varje exempel och fråga barnen: Hur kan man veta om något är gjort med vilje eller inte? Försöker personen att vara snäll eller dum? Hur tror du den andra personen i berättelsen känner sig?

Avsluta samtalet med att påminna barnen om att alla våra handlingar, oavsett om det är otur eller om vi gör det med vilje, kan få konsekvenser för andra.

© Studentlitteratur

63

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

Aktivitet 5. Inkludering – ”du k an inte säga att någon inte får var a med” Tala med och visa barnen att alla ska behandlas respektfullt och inkluderas i aktiviteter. Tydliggör varför ett ordspråk som You can’t say that you can’t play är viktigt och hjälper alla att känna sig inkluderade. Förklara att vissa gånger engagerar sig barn i psykosociala upprepade kränkningar – genom att över tid upprepade gånger exkludera någon från barngruppen – och att ett sådant beteende inte är accepterat.

Låt barnen komma på idéer om hur de kan göra om de stängs ute från leken eller om någon annan blir exkluderad. Man kan eventuellt föreslå följande (men först efter att barnen fått fundera själva): • Fråga om du kan få vara med och leka om en liten stund.

• Säg att du blir arg och/eller ledsen om du inte får vara med och leka.

• Få hjälp av andra barn eller vuxna.

Dramatisera olika scenarier med barnen. Låt en vuxen vara barnet som säger ”du får inte vara med i leken” och låt sedan barnen testa de olika strategier som de själva föreslog när ni diskuterade för att se hur situationen utvecklas i rollspelet. Därefter kan barnen försöka komma på idéer om vad de åskådare som finns runtomkring och bevittnar det som händer kan säga eller göra för att hjälpa det barn som blir exkluderat. Låt sedan barnen i rollspelet agera åskådare som kommer med positiva responser.

Avsluta med att belysa att man inte tvunget måste inkludera absolut alla barn i lek och aktiviteter varenda gång, men att man måste vara vänlig gentemot de andra när det gäller hur man agerar –

64

© Studentlitteratur

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

och i de flesta fall kan man mycket väl involvera hela barngruppen i lekgrupper eller aktiviteter.

Aktivitet 6. Att läsa böcker för bar n för att br edda förståelsen av uppr epade kr änkningar Genom att för barnen läsa böcker där det förekommer upprepade kränkningar så öppnar man för möjligheten att tala om hur andra barn upplever och bemöter upprepade kränkningar och vad de själva kan göra i liknande situationer. Här följer några frågor som kan användas för att få barnen att tala om en historia som involverar upprepade kränkningar: Vad handlade historien om? Vem utförde de upprepade kränkningarna? Vem blev utsatt för de upprepade kränkningarna? Vem stod och såg på vid de upprepade kränkningarna?

Hur fick man stopp på de upprepade kränkningarna? Vad kunde de som fanns nära ha gjort för att hjälpa? Vad skulle du ha gjort? Har du själv någon gång varit med om något liknande? Vad kände du? Vad gjorde du? Vad hjälpte? Vad hjälpte inte?

Program för att förebygga upprepade kränkningar i förskolan – ”Fri for Mobberi” Som tidigare nämnts i boken finns det väldigt lite formell kunskap om kränkande beteende i de norska förskolorna. I Danmark däremot introducerades 2007 ett förebyggande program med namnet ”Fri for Mobberi”1.

Programmet används i var tredje förskola och var fjärde grundskola i Danmark. Det utgår ifrån upprepade kränkningar som ett 1 I svensk översättning ”Fri från upprepade kränkningar” (övers. anm.).

© Studentlitteratur

65

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

gruppfenomen, och själva grundtanken är att främja fyra fundamentala värderingar: tolerans, respekt, omsorg och mod. En väska med material för barn mellan tre och sex år medföljer, och barnen har träffar med jämna mellanrum. Väskan innehåller följande material: en vänskapsnalle, handledning för massageaktiviteter för barn, samtalsaffischer, ett natur‑ och aktivitetshäfte, en manual för de vuxna, tips för föräldrar samt ”dilemmakort” för föräldrar och vuxna i förskolan.

Under ledning av professor Jan Kampmann har en grupp forskare från Roskilde universitet gjort pilottester på ”Fri for Mobberi”.

Resultaten av den följdforskningen finns på http://friformobberi.dk/download.

Studier visar att 98 procent av personalen i förskolor och skolor som har arbetat med ”Fri for Mobberi” rekommenderar andra att använda programmet. Man har upplevt att barnen blir mer omtänksamma och hänsynsfulla mot varandra och bättre på att lösa konflikter.

Genom att stödja barn i att utveckla prosociala färdigheter, såsom att dela med sig, hjälpa och inkludera andra, kan förskolans personal förebygga och hantera kränkande beteende liksom minimera risken för att detta ska upprepas och eskalera (Ostrov m.fl. 2009).

Kom ihåg!

• Det är väldigt viktigt att det finns god kunskap om kränkande beteende bland personalen så att den kan ta adekvat ansvar i frågan.

• Hitta olika tillfällen under dagen där ni talar med barnen om upprepade kränkningar.

• Använd praktiska aktiviteter för att hjälpa barnen att förstå vad kränkande beteende är och varför man behöver

66

© Studentlitteratur

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

hjälpas åt för att aktivt stoppa förekomsten av kränkande beteende.

• Böcker är en viktig resurs i arbetet med att stödja barnens empatiska utveckling liksom deras förståelse för hur negativa handlingar och kränkande beteende kan påverka andra.

• Det finns behov av forskningsbaserade förebyggande insatser för att motverka uppkomsten av kränkande beteende.

Diskussionsfr ågor • Varför är det viktigt att du som vuxen tar ansvar i denna fråga? Motivera svaret.

• Hur kan du förklara för barn i förskoleålder vad upprepade kränkningar är?

• Ge exempel på aktiviteter där det är lämpligt att tala med barnen om upprepade kränkningar.

Referenser Hanish, L.D., Kochenderfer-Ladd, B., Fabes, R.A., Martin, C.L. & Denning, D. (2004). Bullying among young children: The influence of peers and teachers. I: D.L. Espelage & S.M. Swearer (red.) Bullying in American schools: A social-ecological perspective on prevention and intervention. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.

Mills, C.B. & Carwile, A.M. (2009). The good, the bad, and the borderline: Separating teasing from bullying. Communication Education 58(2), s. 276–301.

Nickerson, A.B., Mele, D. & Princiotta, D. (2008). Attachment and empathy as predictors of roles as defenders or outsiders in bullying interactions. Journal of School Psychology 46(6), s. 687–703.

© Studentlitteratur

67

3 Vad k an förskolepersonal gör a? …

Ostrov, J.M., Massetti, G.M., Stauffacher, K., Godleski, S.A., Hart, K.C., Karch, K.M., Mullins, A.D. & Ries, E.E. (2009). An intervention for relational and physical aggression in early childhood: a preliminary study. Early Childhood Research Quarterly 24(1), s. 15–28.

Paley, V.G. (1993). You can’t say you can’t play. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Pepler, D. & Cummings, J. (2016). Bullying in early childhood. I: O.N. Saracho (red.) Contemporary perspectives on research on bullying and victimization in early childhood education. Charlotte, NC: Information Age Publishing.

Repo, L. & Repo, J. (2016). Integrating bullying prevention in early childhood education pedagogy. I: O.N. Saracho (red.) Contemporary perspectives on research on bullying and victimization in early childhood education. Charlotte, NC: Information Age Publishing.

Rigby, K. & Johnson, B. (2007). Playground heroes. Who can stop bullying?

Greater Good Magazine 3(2), s. 14–17.

Rigby, K. (1997). Bullying in schools – and what to do about it. London: Jessica Kingsley.

Sprung, B., Froschl, M. & Hinitz, B. (2013). The anti-bullying and teasing book for preschool classrooms. Beltsville, MD: Gryphon House.

Storey, K. & Slaby, R. (2013). Eyes on bullying in early childhood. Education Development Center. Hämtad från: http://eyesonbullying.org/pdfs/ eob-early-childhood-508.pdf

68

© Studentlitteratur

6 Implementer ing av åtgär dsprogr a m …

Ella Cosmovici Idsøe professor i pedagogisk psykologi Naturfag-senteret Health Institute, TheärNational Implementation Researchvid Network vid(FMHI Universitetet i Oslo.

Hon har under många år arbetat vid Nasjonalt senter Publication #231). for læringsmiljø og atferdsforskning vid Universitetet i Stavanger med mobbning Fullan, M. (2014). Å dra i samme retning. Et skolesystem som virker. Oslo: som forskningsintresse.

Kommuneforlaget. I norsk översättning av Silje Sandengen.

Pål Roland är docent vid Nasjonalt senter for læringsmiljø og atferdsforskning Greenberg, M.T., Domitrovich, C., Graczyk, P.A., Zins, J.E. (2005).

The vidstudy Universitetet i Stavanger.

Han har doktorerat i ämnet implementering och of implementation in school-based preventive interventions: theory, innovation och publicerat bokkapitel om mobbning i tidig ålder. Under flera år research and practice. USA: US Department of Health and Human har han deltagit i norska satsningar i arbetet mot mobbning.

Services, Substance Abuse and Mental Health Services Administration,

Centre for Mental Health Services.

Joyce, B. & Showers, B. (2002). Student achievement through staff development. 3. utg. Alexandria, VA: Association for supervision and curriculum development.

– förstå, förebygga och hantera Leithwood, K.A. & Beatty, B. (2008). Leading with teacher emotions in mind.

Thousand Oaks, CA: Corwin Press.

Upprepade kränkningar, d.v.s. mobbning, börjar redan i förskolan.

Lund, I., därför Godtfredsen, M.,att Helgeland, A., Nome, D.Ø.,iKovac, B.V. & Det är viktigt förskolepersonalen ett tidigt skede Cameron, D.L. (2015).

Hele barnet, hele løpet; Mobbing i barnehagen. identifierar situationer där ett barn utsätts för upprepade negativa Forskningsrapport.

Prosjektet Då er støttet av: Foreldreutvalgene handlingar i barngruppen. får personalen möjlighetfor att förebygga barnehager och hantera(FUB), detta.grunnopplæringen (FUG) og Sørlandet Sykehus, avdeling for barn og unges psykiske helse (A-Bup), Universitetet i Agder I Kränkande beteende i förskolan presenteras forskningsbaserad (UiA) og Kristiansand kommune. kunskap på ett konkret och handlingsorienterat sätt. Här ges Rigby, K. (2012). What schools may do to reduce bullying. I: S.R. Jimerson, praktiska exempel på vad som kan utgöra upprepade kränkningar A.B. Nickerson, M.J. Mayer & M.J. Furlong (red.) The Handbook of school i förskoleålder, vilka uttryck kränkningarna kan ta sig i barngruppen violence and school safety. International research and practice. 2. utg. New och hur de kan utvecklas över tid.

York: Routledge.

I bokenP.ges också förslag på av förebyggande strategier samt handfasta Roland, (2012).

Implementering skoleutviklingsprogrammet Respekt. tips på hur man identifierar och arbetar för att motverka Doktorsavhandling. Stavanger: Universitetet i Stavanger (UiS). oönskat negativt i barngruppen.

Roland, P. &beteende Westergård, E. (2015). Implementering. Å omsette teorier, aktiviteter og sig strukturer i praksis. Oslo: Universitetsforlaget.

Boken riktar till förskollärarstudenter, till förskolans ledning Ttofi, M.M. & Farrington D.P. (2009).

What works in preventing och personal samt till forskare på fältet och lärare på bullying: förskol­ Effective elements of effective anti-bullying programmes.

Journal of på lärarutbildningarna.

Den vänder sig också till studenter special lärarprogrammet och till verksamma Aggression, Conflict and Peace Research 1(1), s. 13–24.speciallärare.

Kränkande beteende i förskolan

Art.nr 40177

130

studentlitteratur.se

© Studentlitteratur