9789144126470 by Smakprov Media AB

HISTORIA 1B – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA SAMMANHANGEN

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

HISTORIA 1B – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA SAMMANHANGEN Konkret och tillgängligt presenteras såväl de stora dragen i historien som de inflytelserikas och de vanliga människornas historia. I denna andra upplaga har kapitlet om 2000-talets första decennier och framtiden helt skrivits om och läromedlet har kompletterats med nya interaktiva uppgifter.

ELEVBOK OCH ARBETSHÄFTE Högskoleförberedande, med tydliga epokindelningar och en kronologiskt ordnad text, fokus på modern tid, historiemedvetenhet, historiebruk och källkritik. Också Afrikas, Asiens och Latinamerikas historia presenteras, med tanke på att många elever har anknytning till dessa kontinenter.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov. Här finns även faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar, källkritiska uppgifter och interaktiva uppgifter.

Interaktiva uppgifter, fördjupningar och kapitelsammanfattningar Interaktiv version av b oken, inläst med autentiskt tal och t extföljning

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Historia1b

100p

Sture LĂĽngstrĂśm Weronica Ader Ingvar Ededal Susanna Hedenborg

Den lilla mĂ¤nniskan och de stora sammanhangen

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till boken hör även ett digitalt läromedel! På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når det digitala läromedlet. I det digitala läromedlet finns faktafördjupningar, källkritiska uppgifter, interaktiva uppgifter och kapitelsammanfattningar. Där hittar du även hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! på sidan, betyder När du ser en liten symbol det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: National Welfare Rights Organization Formgivning: Arne Öström/Werner Schmidt Layout: Johanna Szemenkar Remgard Bildredaktör: Ingela Lindqvist iBild Faktagranskning: Professor Lars Pettersson Art.nr 32815 ISBN 978-91-44-12647-0 Upplaga 2:1 © 2012, 2018 Författarna och Studentlitteratur AB Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2018

Så här kan du arbeta med detta läromedel Det här läromedlet är främst avsett för dig som ska läsa kursen historia 1b i gymnasieskolan. Men det kan naturligtvis också användas av andra studerande, till exempel i folkhögskolor, vuxenutbildning och studiecirklar. Du kan även använda läromedlet om du tidigare har läst historia 1a1 och vill komplettera med historia 1a2. Kapitel och avsnitt som passar särskilt för den kursen är markerade med denna symbol: Till din hjälp finns förutom denna lärobok också ett digitalt läromedel som du når via inloggning (se koden på omslagets insida) och ett arbets häfte som du kan arbeta i. Alla delarna i elevpaketet är utformade för att förbereda dig för fortsatta studier på högskolor och universitet.

Följ kapitelordningen Det kan vara bra att följa innehållsförteckningens ordning när du ska studera historia med hjälp av detta läromedel. Börja alltså med kapitel 1 Historia – den lilla människan och de stora händelserna. I det kapitlet försöker vi bland annat kort svara på frågor om vad historia är, varför man ska läsa historia, vad källkritik är, varför historiker arbetar med olika tidsindelningar, vad historiemedvetenhet är och varför man ska vara uppmärksam på både bruk och missbruk av historien. Läromedlets följande kapitel 2–15 är ordnade kronologiskt, det vill säga i tidsföljd. De tar upp tiden från forntiden fram till 2000-talets första decennier och slutar med ett avsnitt om framtiden. Kapitel 16–21 är temakapitel. De handlar om Latinamerikas, Afrikas och Asiens historia, kärlekens och familjens historia, hälsans historia och globaliseringens historia.

Lärobokens upplägg Varje kapitel börjar med en kort introduktion under rubriken Tänk efter före. Därefter är texten så långt som möjligt ordnad på så sätt att den © Författarna och Studentlitteratur

SÅ HÄR KAN DU ARBETA MED DETTA LÄROMEDEL

utgår från dig och din familjs historia. Sedan går den vidare till Sveriges historia, för att slutligen ta upp hur allt hänger ihop med de stora händelser och förändringar som samtidigt har skett i Europas historia och världen där utanför. Vi har ordnat bokens text så för att betona identiteten och visa hur den lilla och stora historien hänger ihop. Vi tycker att det är viktigt för alla att veta varifrån man kommer och vem man egentligen är. Till det kan historien bidra. Din identitet finns till stor del i din familjs, i din släkts, i din hembygds och i ditt hemlands historia. I slutet av kapitlen finns arbetsuppgifter under rubriken Fundera och undersök! Den rubriken kan stå som motto för hur vi ser på lärandet i historia. Vi menar att om du ska lära dig historia måste du läsa, tänka efter, diskutera och arbeta med historien. Att studera historia bör vara ett spännande sökande efter helheter, orsaker och samband mellan olika händelser och förändringar. Till det kommer att du med hjälp av kunskaper i källkritik får en större förmåga att skilja äkta kvarlevor (saker som finns kvar från förr) från förfalskningar och skilja det som faktiskt har hänt från det som någon påstår har hänt. Historien kan precis som det mesta här i livet både brukas och missbrukas.

Arbetshäftet och det digitala läromedlet Arbetshäftet kan du använda på många olika sätt. Bland annat samlar du där din egen historia, samtidigt som du kan fundera vidare på hur den historien hänger samman med Sveriges och världens. I det digitala läromedlet hittar du faktafördjupningar, interaktiva uppgifter och kapitelvisa sammanfattningar, som du kan titta på både före och efter du har jobbat med kapitlet. Alla kapitlens texter är inlästa med textföljning så att du kan läsa dem samtidigt som du hör texten. I det digitala läromedlet finns även källkritiska uppgifter med originaltexter och bilder som kräver att du verkligen tänker historia. Detta läromedel har undertiteln Den lilla människan och de stora sam manhangen. Med det vill vi understryka att historien görs av människor och handlar om människor. Det är viktigt att inte tappa bort de enskilda människornas liv i studierna av historiens stora sammanhang. Därför kommer du att möta många unika människoöden i de källkritiska upp4

SÅ HÄR KAN DU ARBETA MED DETTA LÄROMEDEL

giftena. Och du kan i arbetshäftet placera dig och ditt eget liv i centrum för historieskrivningen genom att skriva in minnen, tankar, frågor och längre reflektioner kring ditt och din släkts liv, så långt du själv vill och förmår.

Då, nu och sedan Du kommer att märka när du arbetar med denna bok att då, nu och sedan ofta flätas ihop. Att historia handlar om då är självklart. Det är kanske inte lika självklart att historien alltid finns närvarande i nuet och vår vardag. Men det som sker nu, idag, bygger ju på vad som har hänt tidigare. Men hur kan man då tala om framtiden i en historiebok? På den frågan finns många svar. Ett är att våra tankar om då och nu påverkar hur vi sedan beter oss. Det finns ett värde i att du tränar upp ditt tänkande kring hur då, nu och sedan faktiskt hänger ihop. Det är så du utvecklar din historiemed vetenhet. Till sist, allt detta kräver ett visst arbete. Det är rätt. Kunskap kommer inte som en stekt sparv flygande in i munnen. Kunskap och färdigheter får man efter arbete. Att sedan ”äga” kunskapen är lätt. Men det visste redan våra förfäder som skrev att lättare börda bär ingen än kunskap och vett!

Upplaga 2 I denna nya upplaga har vi gjort mindre uppdateringar samt helt skrivit om kapitlet om 2000-talets första decennier och framtiden. Dessutom har vi kompletterat läromedlet med nya interaktiva uppgifter, där du kan träna din förståelse av ämnesspecifika begrepp och arbeta mer med kronologin. Lycka till med studierna! Författarna

SÅ HÄR KAN DU ARBETA MED DETTA LÄROMEDEL

Innehåll Så här kan du arbeta med detta läromedel Följ kapitelordningen Lärobokens upplägg Arbetshäftet och det digitala läro medlet Då, nu och sedan Upplaga 2

3 3 4 4 5 5

1. Historia – den lilla människan och de stora händelserna 10 Tänk efter före Vad är historia? Varför studera historien? En del av din identitet Tydliggör förändringar Ett försvar av demokratin Skapar en historiemedvetenhet Dessutom roligt Hur arbetar en historiker? Med tidsindelning Med rekonstruktion Med källor och källkritik Med olika perspektiv Detta läromedels perspektiv och urval Bruk och missbruk av historien Fundera och undersök!

11 12 12 12 12 13 13 13 15 15 16 17 20 21 22 23

2. Epokerna förhistorien och forn tiden – människans första tid 24 Processer värda att studera Tänk efter före Människans berättelse … Vilka forskar om förhistorien och forntiden? Förhistorien – hur allting började 6

INNEHÅLL

25 25 26 28 30

Människan – Homo sapiens Klimatförändringar och vad de ledde till Redskap och hjälpmedel utvecklas Forntiden – när skriften kom De tidigaste samhällena Jordbruket gjorde människan bofast Forntiden i Norden Forntiden i Främre Orienten och Sydvästasien Fundera och undersök!

31 32 33 34 34 36 39 41 47

3. Epoken antiken – grekerna och romarna

Tänk efter före Grekerna En ständigt levande historia ”De gamla grekerna” Landskapets betydelse I Aten I Sparta Grekernas krig Den grekiska kulturen Romarna När och hur började det? Hur styrdes romarriket? Romarriket utvidgas Rikets nedgång Romarriket delas Varför föll romarriket? Fundera och undersök!

49 51 51 52 52 54 55 56 57 60 60 62 63 64 64 65 68

4. Epoken medeltiden – mångfald och tro

Tänk efter före Från Sverige och ut i världen

71 73

Hur såg Sverige ut? Nya samhällsklasser växer fram Livet i städerna Vilken roll hade kungen i landet? Sverige växer och krymper Medeltiden i Europa och världen Araberna Naturahushållning, feodalism och livegenskap Näringslivet Den store aktören Aktör och/eller struktur? Katolska kyrkan Hansan Korståg Hur var livet för människorna? Ekonomisk nedgång och sociala spänningar Hundra år av krig Var medeltiden mörk eller ljus? En ointressant mellantid blev en intressant epok Fundera och undersök!

73 74 76 78 78 79 80 82 84 84 86 87 87 88 90 93 93 94 94 96

5. Epokerna renässansen och upp lysningen – ideal och förnuft 98 Tänk efter före 99 Renässansen – en ifrågasatt epok 101 Hur var renässansmänniskan? 101 Genierna och vetenskapen 101 Annat som drev på utvecklingen? 103 Kort om matens historia 104 Upplysningen – en framåtblickande epok 106 Mellan två revolutioner 106 Förnuftet igen 107 Fundera och undersök! 108

6. 1500–1775 – Sverige och världen

11o

Tänk efter före 111 Flykting i sitt eget land 111 Sverige under 1500talet 113 En tid av hårdhänta reformer 114 Världen utanför Sverige under 1500talet 115 En mjölnares tankar om världen 115 Nya uppfinningar och nya sjövägar 116 Absolutismens tid 119 Makt 120 Sverige under 1600talet 122 Dubbelt så stort – hälften så många 122 Åter många reformer 123 Krig i Europa 125 Krig med Danmark 126 Världen utanför Sverige under 1600talet 127 Handel och industri – prisrevolution och konkurrens 127 Merkantilismens tid 128 Holland och Belgien 128 Frankrike 128 England 129 Ryssland 130 Sverige under 1700talet 130 Karl XII:s krig 130 Ett ruinerat land 132 Enväldet 132 Frihetstiden (1719–1772) 132 Ny enväldig kung – Gustav III 135 Världen utanför Sverige under 1700talet 136 Revolutionernas århundrade 136 Fundera och undersök! 137 7. 1776–1914 – ett låångt århundrade

140

Tänk efter före

141

Tre revolutioner som förändrade världen Livet i Sverige Sverige – en fattig diktatur Krig mot Ryssland En händelserik tid följde En reformperiod i jordbruket Vem hade makten? Barnarbetets historia i Sverige Befolkningen Migration och emigrationen Folkrörelser växer fram Europa och världen utanför Europa Revolutioner Krig och kolonialism Fundera och undersök! 8. Första världskriget och mellankrigstiden Tänk efter före Livet i Sverige Vem hade makten? Spanska sjukan Första världskriget Krigets förutsättningar Skotten i Sarajevo Krigets förlopp Krigets följder Livet bakom fronten Mellankrigstiden – och livet i Sverige Vem hade makten? Kultur, arkitektur och sport Europa och världen utanför Europa Politiska kriser Ekonomiska kriser 1 000 år av migration Fundera och undersök!

142 144 144 144 146 148 149 150 152 153 154 154 154 155 158

160 161 162 162 163 163 163 164 165 169 170 171 171 174 175 175 176 178 180

9. Andra världskriget och tiden fram till 50talet 182 Tänk efter före Livet i Sverige under kriget Vår beredskap Mat ransonerades och husdjur registrerades Andra världskriget Krigets förutsättningar Krigets förlopp Frederna Krigets följder Var Sverige neutralt? Tiden fram till 1950-talet Livet i Sverige efter kriget Människor som flydde eller flyttade till Sverige Vem hade makten? Europa och världen utanför Europa Risk för en befolkningsexplosion? Maktblocken som styrde Starten på det kalla kriget Bomben som hot Fundera och undersök!

183 184 184

198 199 200 201 201 204

10. 50tal – framtidstro och krigsoro

206

185 186 186 187 189 189 192 194 195 196 198

Tänk efter före 207 Livet i Sverige 208 Den ”vilda” ungdomen 208 Arbete och fritid 209 Vem hade makten? 212 Från fattig till social 213 Sverige, svenskarna och världen 213 Europa och världen utanför Europa 215 Vad hände med förloraren Tyskland? 215 Ungernkrisen – början på ett nytt storkrig? 215 Koreakriget 217 Fundera och undersök! 218 IN N E H Å L L

11. 60tal – den andra skördetiden

220

Tänk efter före Livet i Sverige Utbildning och demokrati Flyttlassens tid Miljonprogrammet Kvinnorna i förvärvsarbete Den stora ”dagisutbyggnaden” Plötsligt behövde miljön vårdas Vem hade makten?

221 222 222 223 224 224 224 225 225

Viktiga entreprenörer i historien 227 Sverige, svenskarna och världen 228 Europa och världen utanför Europa 230 Kubakrisen 1962 230 Kolonierna gör sig fria 231 ”Pragvåren” i Tjeckoslovakien 1968 231 Vietnamkriget 1965–1973 232 Fundera och undersök! 234 12. 70tal – vänstervåg och borgerliga regeringar

236

Tänk efter före 237 Livet i Sverige 238 Ungdomskulturen 238 Arbete och välfärd 239 Inrikespolitiken 240 Vem hade makten? 242 Sverige, svenskarna och världen 243 Europa och världen utanför Europa 244 Krigen i Asien 244 Kina, kulturrevolution och världen 244 Watergate 245 Militärkupp i Chile 1973 246 Vietnamkriget slutar – Sovjet går in i Afghanistan 247 Fundera och undersök! 248

INNEHÅLL

13. 80tal – marknaden vinner och östblocket försvinner

250

Tänk efter före Livet i Sverige Ungdomars liv Nyliberala idéer Statsministern mördas 1986 Kulturlivet Vem hade makten? Europa och världen utanför Europa Afghanistankriget 1979–1989 Östblocket föll HIV och aids Fundera och undersök!

251 252 252 253 254 255 256 258 258 260 262 264

14. 90tal – union för både fred och krig

266

Tänk efter före 267 Livet i Sverige 268 Ungdomars liv 268 Ekonomisk kris och bankkrasch 269 Besparingar, besparingar 270 Vem hade makten? 270 Europa och världen utanför Europa 273 Krigen i forna Jugoslavien 273 Människor på flykt 275 EU byggdes upp 275 Kuwaitkriget eller första Gulfkriget 277 President efter 27 år i fängelse 279 Fundera och undersök! 280 15. 2000talets första decennier och framtiden 282 Tänk efter före Livet i Sverige Mord på en minister – igen Förbättrad ställning för minoriteterna Den politiska makten?

283 285 286 287 289

Vad är etnicitet? Livet i Europa Europeiska Unionen (EU) Demokratin i östra Europa I världen Fattigdomen minskade Nya kommunikationer Krig om olja – eller för demokrati Storkrig i Syrien Kina – åter en stormakt Barn i krig Terrorism – ett angrepp på demokratin Först fängslad, sedan Nobelpristagare och landets ledare Presidentval i USA Jämställdhet Miljö och klimatförändringar FN:s klimatpanel IPCC Klimatöverenskommelsen i Paris Behöver vi ändra vårt sätt att leva? Hur var det förr? Var händer i Arktis? Åtta millenniemål – och sjutton globala mål Falska, felaktiga, fejkade nyheter? Viktigt med källkritik Demokratin – ett ungt fenomen Det bästa alternativet Som utmanas Så hur blir framtiden då? Vad ungdomar tror En droppe i havet Fundera och undersök!

291 292 292 293 294 294 295 295 296 299 299

308 309 310 310 310 311 311 312 313 314

16. Latinamerika – kultur på hög nivå

316

Tänk efter före Det började i Europa ”Upptäckten” Vad fanns före Columbus? Erövringen

317 319 320 322 324

300 301 302 303 305 305 305 306 306 307

Den spansktalande delen Den portugisiska delen Varför besegrades indianerna? Kolonisationen Blandning av olika folk Mission Frigörelsen Många uppror Revoltledare eller frihetskämpar? Kampen mot effekterna av kolonialismen Försök till liberalisering God moder, trogen hustru … Åter konservativ dominans Tiden efter frigörelsen – två exempel Liv och politik i Mexiko Liv och politik i Brasilien Fundera och undersök! 17. Afrika – civilisationens vagga? Tänk efter före Upptäckten Människans urhem? Afrika före erövringen Erövringen Kristen mission Kolonisationen Berlinkonferensen Frigörelsen Kamp mot kolonialismens effekter Nykolonialism Asien i Afrika Afrikas historia från nord till syd I Nordafrika I Västafrika I centrala Afrika I Östafrika I södra Afrika 200 års utveckling – ett exempel

324 326 329 330 331 331 332 332 333 334 334 334 336 336 336 339 340

342 343 343 344 345 347 347 348 348 350 351 352 352 353 353 355 356 357 358 358

Liv och politik i Sydafrika Fundera och undersök!

358 361

18. Asien – en gränslös historia 364 Tänk efter före Förhistorien Erövringar och kolonisation Medeltiden Korsfararna Mongolerna ”Upptäckten” Frigörelsen Effekterna av kolonialismen Två asiatiska giganter Liv och politik i Indien Liv och politik i Kina Osmanska riket Fundera och undersök! 19. Kärlekens och familjens historia

365 366 369 369 370 370 370 372 372 373 373 376 381 382

384

Tänk efter före Kärlekens historia – i olika källor Vad är en familj? Familj eller hushåll? Vilka bodde med Emil i Lönneberga? Den ensamma mamman Men pappan då? Genus och historia Barn ”utan” föräldrar Fundera och undersök!

385 386 387 389 389 391 391 392 395 398

20. Hälsans historia

400

Tänk efter före Sjuk eller frisk? Var det bättre förr? Vilka sjukdomar var farliga? Sjukdomar som försvunnit Sjukdomar som kommit tillbaka Den demografiska transitionen

401 402 403 404 404 406 408

Vems ansvar är hälsan? Idrott och hälsa Armar uppåt sträck Tävling eller motion? Vad händer i framtiden med vår hälsa? Fundera och undersök! 21. Globalisering – då, nu och sedan?

409 410 411 412 413 414

416

Tänk efter före När började egentligen globaliseringen? Allt bättre kommunikationer Internationalism, regionalism, nationalism IMF och Världsbanken – för global rättvisa och ekonomisk stabilitet? Är vi mer eller mindre globala idag? Fundera och undersök!

417

426 427

429

418 422 423

424

Sveriges regenter sedan 1250 Sveriges regeringar under och efter andra världskriget Romerska siffror

Det digitala läromedlet I det digitala läromedlet finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, faktafördjupningar, källkritiska uppgifter, interaktiva uppgifter och kapitelsammanfattningar.

IN N E H Å L L

Historia

Den lilla människan och de stora händelserna Tänk efter före En ung kvinna i sydöstra Europa ser på förödelsen i sitt hem. Kanske är det hennes första egna hem. Kanske har hon nyss kommit hem och ser kulhålen i väggen och att en vägg är borta. Betongbitar, grus och cement finns överallt där hon nyss själv satt. Kvinnan är ensam på bilden, men sannolikt bor hon inte ensam. Vad tror du hon känner och tänker? ”Jag klarade livet i alla fall” – eller? I den här bilden finns det som vi kan kalla för den ”lilla historien”. Med det menas historien om ”vanliga” människor. Men i bilden finns också den ”stora historien” – historien om makt, krig och fred. Bilden är tagen för några år sedan i Groznyj, en stad som blev nästan helt sönderskjuten och bombad i spillror av ryska trupper. Groznyj är huvudstad i den självstyrande republiken Tjetjenien i Ryssland. Fram till 1991 var Tjetjenien officiellt en sovjetisk republik. När Sovjet föll sönder ville tjetjenerna passa på att bli oberoende av Ryssland, men detta godkände inte Ryssland. Sedan 1994 har Ryssland krigat i omgångar i Tjetjenien. Efter 1999 pågår en konflikt med terrordåd från båda sidor. En bestående fred verkar avlägsen. Målen för studierna i detta kapitel är att du ska • förstå hur stora händelser (den stora historien) kan påverka enskilda människors liv (den lilla historien) och tvärt om • känna till vilka svårigheter historiker möter i sitt arbete • lära dig viktiga begrepp som identitet, epok, historiemedvetenhet, källor, källkritik, artefakt, perspektiv, anakronism och historieanvändning • kunna tillämpa grunderna i källkritik och förstå källkritikens betydelse • vara medveten om att historien har delats in i olika epoker för att den ska bli lättare att överblicka 11

Vad är historia? Det svenska ordet historia kommer från det grekiska ordet histori, som betyder undersökning, forskning. För många är historia berättelsen om människor och deras verksamhet i det förflutna (som exemplet från Tjetjenien på förra sidan). Men kom ihåg att av det som har hänt är det bara en liten del, ett urval, som står i historieböckerna. Varje människa har också en egen historia att berätta. Historia handlar dessutom i regel bara om den tid som har gått sedan människan lärde sig att skriva och läsa. Tiden före detta kallas förhistorien och undersöks av arkeologer.

Varför studera historien? En del av din identitet En gammal historiker har en gång sagt att den som inte förstår i vilket sammanhang hon eller han lever, får svårt att klara sig i livet. Han menade att vi alla behöver veta något om vårt ursprung, vi behöver alla en identitet. Vi behöver ha svar på frågor om vilka vi är, varför vi bor där vi bor, varför våra familjer ser ut som de gör, varför våra föräldrar arbetar med det de gör osv. En del av svaren på dessa frågor finns säkert i de stora och snabba förändringar som har skett i världen de senaste 200 åren – i ”den stora historien”. Men en del av svaren finns naturligtvis också i din släkts, din familjs historia – det som vi här kallar ”den lilla historien”. Med identitet menar vi här att man som individ är medveten om sig själv, det vill säga vad som är speciellt eller särskilt med ens egen kropp, personlighet, bakgrund och förmågor. Tydliggör förändringar När du läser och försöker förstå historien är förändringar ett nyckelord. Du kommer förhoppningsvis att lära dig se vad som har förändrats, vad som har orsakat förändringar genom historien och vad förändringarna har lett till. Dessa fakta kan ge dig en bättre förståelse för det som har varit och varför någonting är som det är. Denna förmåga att lägga märke till förändringar och förstå vad förändringar leder till har du stor nytta av i ditt liv, när du möter sådant som varken dina föräldrar eller tidigare generationer har upplevt. 12

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

När du läser historia kommer du också att upptäcka sådant som inte har förändrats. En bondgård som byggdes under andra halvan av 1700talet kunde se nästan likadan ut i början av 1900-talet. Kanske hade bönderna skaffat en pump på gården där de hämtade vatten, men det var i stort sett den enda förändringen. Historien kan hjälpa dig att se både vad som förändrats och sådant som inte förändrats.

Ett försvar av demokratin Förändringar och historisk kunskap har också ett annat samband. Det handlar om att den som har skaffat sig goda historiska kunskaper kan använda dem för att förändra sitt och andras liv till det bättre. Med hjälp av historien kan du bli mer medveten om de stora skillnader i frihet som finns mellan demokratier och diktaturer. Demokrati är ett sätt att styra samhällen på som har kommit in mycket sent i historien. Det är till exempel mindre än 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Du och din generation och kommande generationer kan med hjälp av den kunskapen se till att demokratin inte bara blir en kort parentes i mänsklighetens historia – en historia som annars är så full av våld och övergrepp mot människor. I stället kan ni försöka utveckla demokratin och låta fler få möjlighet att påverka sina liv. Demokrati är som kärlek, har någon sagt. Ska den leva måste man ständigt arbeta på att hålla den vid liv.

Så här har vatten i århundraden pumpats upp från brunnar – och de är fortfarande i bruk på många gårdar.

Skapar en historiemedvetenhet Ett av de viktigaste målen med den här boken och med historieundervisning (i vår tid) är att du som studerar blir historiemedveten. Det betyder att du kan reflektera över hur människan har haft det under olika tidsepoker och se hur de olika tidsepokerna har beröringspunkter med varandra. Eller, som du kunde läsa redan i förordet till denna bok, du ska kunna reflektera över hur människan hade det då, hur det är nu och hur det kan bli sedan. Med denna typ av historiemedvetenhet är det lättare att både tänka kring historiska skeenden och själv bidra med historiska ”berättelser”. Dessutom roligt Historiestudier handlar dessutom om förlustelse. Det är ett gammalt ord som betyder att ha roligt. Att läsa historia kan verkligen vara mycket © Författarna och Studentlitteratur

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

En varm dag i juli 1910. Fem vänner som svalkar sig i hettan. De är troligen från överklassen, för det finns inte några bilder av arbetare som badar från denna tid, då de inte använde badkläder (det blev vanligt först en bit in på 1930talet). I tid är det bara fyra generationer bort. Tänk om det är äldre släktingar till dig som njuter av sommar, sol och bad …

roligt, under förutsättning att du får hålla på med sådant i historien som angår och berör dig. I det digitala läromedlet som hör till boken finns en rad intressanta och roliga uppgifter som är hämtade ur historien. Det är brev, berättelser, bilder och handlingar direkt om och ur människors liv. Där finns till exempel berättelsen om barnmorskan Julia Kristina Viklund, som var gift med skollärare Thunström, men som år 1864 fick ett barn med sin granne postmästare Lundberg. Vad hände med Julia Kristina och hennes make skollärare Thunström? Vad hände med postmästaren och vad blev det av barnet, en pojke som döptes till det ovanliga namnet Jean Charles Henry Garibaldi? Det får du reda på om du läser denna familjehistoria. Då får du också se hur familjens historia sätts in i ett större sammanhang. Skollärare Thunström blir senare lärare för en av förfäderna till en stor svensk författare som senare skriver in honom i en av sina böcker. Vilken författare handlar det om? Vad heter boken? Också de svaren har du här.

När du har läst detta exempel på ”den lilla historien” kanske du blir inspirerad att studera din egen familjs eller din släkts gamla handlingar och kanske börja släktforska. Det är också ett sätt att studera historia – din egen historia.

Hur arbetar en historiker? Alla har vi som sagt anledning att studera historia. För en del känns det så intressant och givande att de väljer att göra det till sitt jobb, och blir historiker. Du ska här få bekanta dig med hur en historiker kan arbeta och vilka svårigheter som en historiker kan möta.

Med tidsindelning Ett ”verktyg” som alla historiker använder sig av är en tidsindelning. För att göra historien lättare att förstå och överblicka gjorde historiker på 1800-talet den indelning av historien som idag är accepterad av de flesta, åtminstone i västvärlden idag. På 1800-talet började ett antal europeiska historiker dela in historien i olika perioder, eller epoker som de kallade det. De gjorde så för att de lättare skulle få någon sorts ordning i det som har hänt under människans tid här på jorden. På nästa sida ser du deras indelning av historien – men det finns också andra sätt att dela in historien på. En epok är en längre tidsperiod som karaktäriseras av att något viktigt, något nytt har hänt i historien. För att epokindelningen ska ha någon funktion bör den ha en början och ett slut, men gränserna för en epoks början och slut är oftast mycket mer flytande än vad epokindelningen på nästa sida visar. En epok kan dessutom ”starta” eller ”upphöra” vid olika tidpunkter i olika länder och världsdelar. Den epokindelning som du ser här utgår till stor del från ett europeiskt, politiskt perspektiv. Den kan se helt annorlunda ut om den görs utifrån ett annat perspektiv, till exempel ett svenskt, amerikanskt, kinesiskt, miljö- och/eller genusperspektiv. Längre fram, under rubriken Fundera och undersök! får du chansen att göra en egen epokindelning utifrån det perspektiv som du själv väljer. Den moderna tiden är tiden efter upplysningstiden och franska revolutionen, när teknik och vetenskap utvecklas och nya idéer om frihet och jämlikhet växte fram, som senare lagt grunden till vårt moderna samhälle. © Författarna och Studentlitteratur

Detta sätt att dela in historien i olika epoker är enbart ett sätt att göra det enklare att uppfatta och tänka om olika skeenden i historien. I verkligheten finns det inte några så tydliga övergångar mellan en epok och en annan.

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

Förhistorien

Forntiden

Antiken

Medeltiden

Renässansen

Upplysningen

Från Big Bang till det att folkgrupper i olika omgångar började vandra in i den del av Europa som blivit isfri. Detta skedde någon gång för 40 000–12 000 år sedan.

Från ca 40 000 till 12 000 år sedan i de sydligare delarna av Europa.

Från ca 800 f.Kr. till ca 500 e.Kr.

Från ca 500 e.Kr. till slutet av 1400 talet.

Från år 1300 till omkring 1600talets slut.

1700tal (till den ”moderna” tiden börjar) i slutet av 1700talet.

I Norden pågår medeltiden från ca 1050 till början på 1520talet.

I Norden beräk nas renässansen ha börjat ca 200 år senare, dvs. i början av 1500 talet och pågå till omkring år 1700.

I Norden beräknas invandringen ha börjat för 12 000– 13 000 år sedan. Forntiden brukar där räknas pågå till det att skriftliga källor börjar finnas omkring 1050 e.Kr.

Observera att denna europeiska epokindel ning inte stämmer helt med den historiska utvecklingen i Norden och Sverige. Det saknas en antik period i Nordens historia och medeltiden började här omkring 500 år senare än den gjorde i övriga Europa. Som du ser kan epoker också överlappa varandra, exempelvis börjar renässansen redan under medeltiden. Detta beror på att renässansen handlar om idéer och tankar, medan man menar att medeltiden avslutas i samband med några avgörande händelser, till exempel upptäckten av Amerika. Försök att minnas dessa sex epoker i den europeiska epokindelningen – för du kommer att stöta på dem många gånger, både när du studerar historia och i andra sammanhang.

Big Bang = engelska för stor smäll, en teori om hur universum uppstod 16

I Norden finns det inte någon mot svarande epok.

Andra tidsindelningar Ett annat sätt att dela in tiden från ca 1500 till nu är att kalla tiden från 1500-talets början fram till 1700-talet för den tidigmoderna tiden. Den moderna tiden är tiden efter upplysningstiden och franska revolutionen, när teknik och vetenskap utvecklas och nya idéer om frihet och jämlikhet växte fram, som senare lagt grunden till vårt moderna samhälle. Du har kanske tidigare när du studerat historia lärt dig ett tredje sätt att dela in historien på. I den indelningen talar man också om forntiden, antiken och medeltiden, men från medeltidens slut kallas tiden därefter fram till nu för nya tiden. Av detta kan du lära dig att sådana här indelningar endast är konstruktioner av människor, och de kan ändras av en mängd skäl.

Med rekonstruktion Så till de utmaningar som en historiker möter. Den första svårigheten är att allt som historiker ska arbeta med och försöka skriva om och kanske förklara, redan har hänt. Det finns inte här och nu. En hel del av det som har hänt vet man endast lite eller ingenting om. Dessutom går händelser och liv inte att upprepa på det sätt som till exempel en kemist kan göra med sina försök.

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

En historiker har endast spår av händelser och människors liv att gå efter. Det kan vara saker som har använts i arbete, i hemmet eller vid jakt och fiske. Saker som människor har tillverkat kallas för artefakter (ordet betyder egentligen konstgjord). En artefakt kan berätta en hel del om människors liv. Ofta är olika slags dokument viktigast för en historiker. Det kan vara gamla brev, protokoll, fotografier, anteckningar och räkningar. Dessa dokument berättar också om människors liv förr. Utifrån dessa saker och dokument försöker historikern rekonstruera, återskapa, det som har hänt tidigare. Som du ser liknar en historikers arbete i vissa delar det arbete som kriminalpoliser gör när de försöker fastställa vad som hänt på en brottsplats. I början är det ganska vanligt att det saknas ”bevis” eller faktaunderlag om platsen eller händelsen som historikern ska undersöka. Därför måste historikern precis som polisen försöka skaffa sig mer information, eller mer ”bevis”. En skillnad är att historikern kallar ”bevisen” för källor. Ofta arbetar kriminalpolisen utifrån en teori om vad som kan ha hänt, och jämför den med de bevis hon eller han hittar. På motsvarande sätt utgår en historiker oftast från någon sorts frågeställning.

Det var när bonden Danielsson i Östra Pålgård i Jämtland plöjde på 1930talet som han såg någonting blänka till på plogbillens spets. Han tittade efter och där hade en dopsked fastnat. Det är med största sanno likhet den sked som barnmorskan Julia Kristina fick när hennes son Jean Charles Henry Garibaldi döptes. Hans familj bodde i den byn och året för silverstämpeln stämmer. Troligtvis hade skeden följt med i grismaten och sedan åkt ut på åkern när gödseln från grisarna spreds. I skeden finns bitmärken från grisarna. Detta är ett exempel på artefakt. Läs mer om barn morskan Julia Kristina och hennes son.

Vad kommer finnas skrivet om dig? Historien handlar om människor. Så står det i början av kapitlet. Har du tänkt på att även du och ditt liv finns med i historien och att du lämnar precis som alla andra spår efter dig? Vad kan hända med de spår som du lämnar efter dig, till exempel de saker, papper, dina elektroniska avtryck (som sms och mail) osv.? Till detta kommer de anteckningar som myndigheter av olika slag har om dig och alla andra. Allt detta kan komma att användas av forskare som exempel på hur människor har levt under din och din familjs tid på jorden.

Med källor och källkritik En annan svårighet är att historiker måste arbeta källkritiskt. Ofta gäller det att försöka se i vilket sammanhang saker har använts eller dokument har blivit skrivna. Det gäller också att förstå vem som när har skrivit vad och varför. Det här kan vara svårt, men samtidigt mycket spännande. © Författarna och Studentlitteratur

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

Allt som finns kvar om och av det förflutna

Tidigare forskning, böcker, tidningar m.m.

Artefakter (exempelvis dopskeden i texten)

Muntliga källor

Hus

Sekundära källor

Arkeologi

Skrivna källor

Privata texter (t.ex. brev och räkningar)

Officiella texter (t.ex. protokoll)

Primära källor

Historikern

Geografi (terrängen)

Icke skrivna källor

Den här bilden är en översikt över de olika källor som en historiker kan använda sig av. Den ska tolkas nerifrån ”historikern” och upp till den översta nivån i skissen, där du ser vad som kan finnas kvar av det för flutna. Om du läser texten ”Med källor och källkritik” som börjar på förra sidan, blir det lättare att förstå skissen. Försök där efter svara på följande fråga: Kan den här läroboken vara en källa och i så fall vilken sorts källa? Förklara ditt svar.

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

Bildanalys En utmärkt källa för den som vill analysera en del av historien, t.ex. en händelse, är bilder från den aktuella tiden. Tecknare och målare har skapat bilder så länge som det har funnits människor, och fotografier blev vanliga från slutet av 1800-talet. Det finns ett gammalt talesätt som säger att ”en bild säger mer än 1 000 ord”. I många fall visar sig det stämma. En bra bild kan förmedla fakta, visa miljöer samt stämningar och känslor hos de inblandade. För att tolka bilder behövs träning i att analysera. Här nedan ser du ett schema för bildanalys. Analysschema för bilder Beskriv människorna och vad de gör och de föremål som syns. Hur är människorna och sakerna grupperade/uppställda? Hur många kvinnor och barn ser du? Hur gamla är de? Hur är de klädda?

Beskriv vad du kan se i bakgrunden, förgrunden, i mitten, till vänster och till höger i bilden.

Svara på följande frågor. Kom mentera i anslutning till dina svar hur du vet det och hur säker du är.

Hur vet du det?

Hur säker är du?

Vad tror du händer på bilden? Vilka är människorna (eller vilka är föremålen)? Ungefär när tror du att bilden skapades (kortet togs)? År? Period? Epok? Händelse? Vilken tid på året är det? Verkar bilden naturlig eller är den arrangerad?

Andra frågor: Vilka källor skulle du kunna använda för att få fram mer fakta om denna bild? Vet du något mer om denna bild? Har du fått några idéer eller tankar som du skulle vilja fortsätta att arbeta med? I så fall vilka?

Primärkällor kan också kallas förstahandskällor och sekundärkällor blir då andrahandskällor.

På s. 18 ser du en sammanställning av olika sorts källor, uppdelade i två huvudgrupper som ofta kallas primärkällor och sekundärkällor. Det som kallas primärkälla är en källa som i regel har skapats i den tid som den skildrar. Vad en sekundärkälla är kan du se i figuren på s. 18. Det kan vara en bok eller artikel som har skrivits senare, ibland flera hundra år efter en händelse. En sekundärkälla bygger på en eller flera primärkällor. Med vaksamhet mot anakronismer Om en historiker skulle upptäcka någon som står och talar i mobiltelefon i en film som handlar om Sverige vid tiden för andra världskriget, då har hon eller han hittat en anakronism. Med det menas att någonting, en sak, ett ord eller en händelse har placerats i fel tid. Som du vet fanns inte mobiltelefoner på den tiden. De började inte användas förrän en bit in på 1980-talet och blev vanliga först på 1990-talet. Om den person som pratar i mobilen dessutom säger att han nyss har ätit en kebab, har du troligtvis funnit en anakronism till (kebab började säljas i Sverige först i början av 1980-talet). Det är en del av källkritiken att se till att inga anakronismer finns i det beskrivna sammanhanget. Att utifrån de värderingar som finns idag bedöma en historisk händelse kan också bli fel och vara tecken på ett anakronistiskt tänkande, vilket är ytterligare något som historiker måste se upp med. I kapitlet om andra världskriget diskuteras om Sveriges regering fattade ett fegt eller ett klokt beslut när den gav Tyskland tillstånd att resa med trupper genom Sverige. Du får chansen att svara på den frågan när du ska läsa om andra världskriget.

Historiesyn handlar om olika sätt att se på och tolka historien under en tidsperiod, t.ex. beträffande vilka krafter som varit starkast och mest påverkat förändringarna (ekonomiska, politiska, sociala, ideologiska eller andra krafter). 20

Med olika perspektiv Brist på fakta och fakta som måste granskas källkritiskt är några av de svårigheter som en historiker möter i sitt arbete. En annan svårighet uppstår när historikern ska redovisa sitt arbete. Det sker oftast skriftligt. Då, om inte förr, måste historikern välja vad som är viktigt och mindre viktigt. Det sker i regel genom att hon eller han väljer perspektiv. I det valet av perspektiv kan du se vilken historiesyn som författaren har. Här är några exempel. Ska historien skrivas ur de rika människornas perspektiv eller ur de fattigas? Historien har ofta varit en kamp mellan rika och fattiga. Det kan vara individer, grupper av människor eller rika och fattiga länder som

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

har stridit. Eftersom det i regel är mycket lättare att få tag på många dokument och artefakter från dem som har styrt ett samhälle och/eller varit rika, kan det vara frestande att beskriva det som har hänt ur deras perspektiv. Fynden från de fattiga människorna är ofta betydligt färre och det skapar stora problem när deras historia ska skrivas. Det finns risk att tillgången på källor styr perspektivet och därmed innehållet. Kvinnorna och deras liv är också ofta försummade – till och med osynliga – i historieböckerna. En historia skriven ur ett feministiskt perspektiv handlar i stor utsträckning om andra människor och andra händelser än den mer traditionellt skrivna historien, som nästan enbart handlar om ”döda vita män”. En förklaring till detta (vilket dock inte är någon ursäkt för att kvinnoperspektivet har försummats) är att det oftast är vita män som har haft makten på alla möjliga nivåer i samhället. De har därmed kunnat påverka vilka historiska frågor man har forskat om. Det är inte bara kvinnor och fattiga som har försummats. Det finns minoriteter som är bortglömda. I många svenska historieböcker står det till exempel ingenting eller nästan ingenting om dem som tillhör Sveriges fem nationella minoriteter. De är, med språket skrivet inom parentes, judar (jiddisch), romer (romani), samer (samiska), sverigefinnar (finska) och tornedalingar (meänkieli). Det perspektiv som en historiker väljer styr som synes det urval hon eller han gör bland allt som finns från det förflutna.

Läs det gripande brevet från den amerikanska slavinnan Vilet Lester och jobba med uppgiften. .

Detta läromedels perspektiv och urval I den här boken har vi försökt att växla mellan perspektiven så att det inte enbart är den rike, vite mannens historia som beskrivs. I bilder, texter och med exempel ser vi till att kvinnoperspektivet finns med och att även Sveriges fem nationella minoriteter tas upp. Ett annat perspektivval som vi har gjort handlar om ifall historien skulle skildras kronologiskt, dvs. i den ordning olika händelser inträffar, eller tematiskt, dvs. utifrån särskilda ämnen, teman, till exempel familjens historia. Här kommer du att se att vi har valt att göra både–och, fast med en övervikt på den kronologiska skildringen. Urvalet av innehåll (som att modern tid får det största utrymmet) har vi gjort utifrån läroplan och ämnesplan i historia för gymnasiet. Dessa är dock inte så detaljerade, utan vi som skrivit detta läromedel har använt oss av vår erfarenhet som historielärare, skolledare, lärarutbildare, läro© Författarna och Studentlitteratur

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

boksförfattare och forskare, för att mer exakt avgöra vad som skulle tas med. Vi har också tagit hänsyn till forskningsresultat som visar vilka delar av historien som ungdomar är mest intresserade av.

Bruk och missbruk av historien

Hitler och Stalin missbrukade historien. Båda var ansvariga för miljoner män niskors död, men det höll de tyst om och de straffade hårt dem som skrev eller pratade öppet om detta. De tålde inte någon kritik och var noga med att själva bara bli posi tivt skildrade. Hitler använde ofta glasögon, men det var förbjudet att på bild visa honom med sådana på sig. Det är därför du antagligen inte har sett en sådan bild tidigare. Han ansåg att glasögon var ett tecken på svaghet och han ville precis som de flesta diktatorer alltid skildras som den felfrie och starke. Det finns mängder av exempel på att Stalin också förfalskade historien. Han ville enbart ha en positiv skildring av sig själv och de reformer han hade genomfört. Trots att han styrde över en stormakt tog han sig tid att personligen skriva en lärobok i historia som alla barn och ungdomar måste använda i skolan. I den boken berättade han till exempel inte att miljontals män niskor dödades på hans order. 22

Du möter ständigt historia i många olika sammanhang därför att historia är ett ämne som ”används” varje dag. Ofta sker användningen, bruket, av historien på ett seriöst sätt, i syfte att skildra hur ”någonting verkligen var”. I ett land som är en demokrati kan dessutom alla som vill, läsa och kritiskt granska den historiska texten. Det kanske till och med är möjligt att få igång en debatt om det som har skrivits. En fri debatt är det som demokratin ”lever av”. I diktaturer av olika slag har det varit och är fortfarande vanligt att historien används, brukas, för diktatorns eller hans/hennes medhjälpares egna syften. Då kan man tala om att historien missbrukas. Sydafrika var en gång ett sådant land. I en del av de sydafrikanska läroböckerna stod

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

det att Sydafrika var det enda land i Afrika som hade en högkultur. Den jämfördes med de grekiska och romerska högkulturerna runt Medelhavet (faraonernas rike i norra Afrika nämndes inte). Av detta förstår du att historien kan både brukas och missbrukas och fler exempel på det kommer du att möta i andra kapitel. Fundera och undersök! Till varje kapitel här i elevboken – och i arbetshäftet – finns det uppgifter där du ska läsa, tänka efter, diskutera och arbeta med historien. Naturligtvis hittar du information i kapitlen, men du kan också söka efter fakta och svar med hjälp av de digitala verktyg som finns på Internet.

1 Vad är historia? Försök skriva en definition (gärna en egen) som svar på den frågan. 2 Vilka hinder tror du ofta är de största för en historiker som vill ta reda på ”vad som hänt”? 3 Varför är det viktigt att vara källkritisk? Förklara och motivera ditt svar. 4 Kan undervisning i historia vara ett missbruk av historia? Motivera ditt svar. 5 Gå samman i grupper om tre–fyra personer och välj en bild ur denna bok. Gör sedan var för sig en analys av den bilden med hjälp av bildanalysschemat på s. 19. Jämför i gruppen vad ni kom fram till. Om det visar sig att ni har uppfattat bilden på delvis olika sätt, resonera om varför det har blivit så. 6 Det perspektiv som en historiker använder sig av när hon eller han skriver historia avgör till en del vilken historia det blir. Välj en liten del, en händelse eller något annat ur din lokala historia eller den svenska historien, och försök att skriva om den med ett feministiskt perspektiv. Lycka till! 7 Gör ensam eller i grupp under kursens gång ett förslag till epokindelning utifrån ett perspektiv som du/ni själva väljer. Motivera sedan valet av perspektiv och varför epoken börjar eller slutar just där du/ni har markerat.

Obs! Den här uppgiften kan vara tidskrävande.

Repetera kapitlet. Arbeta med källkritik, Vilet Lesters brev och Samisk historia , samt begrepp och kronologi.

1. HISTORIA – DEN LILLA MÄNNISKAN OCH DE STORA HÄNDELSERNA

Författargruppen består av Sture Långström, fil.dr. med mångårig erfarenhet som historielärare, skolledare, lärarutbildare och läroboksförfattare, Weronica Ader, gymnasielärare i historia och lärarutbildare, Ingvar Ededal, gymnasielärare i historia, och Susanna Hedenborg, professor, forskare och författare, med inriktning på idrottsvetenskap och ekonomisk historia.

Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen

Högskoleförberedande, kronologiskt ordnad med tydliga epok indelningar, med fokus på modern tid, förändringsprocesser, användning av historia, historiemedvetande, källkritik … Historia 1b – den lilla människan och de stora sammanhangen är ett läromedel för de högskoleförberedande programmens gymnasiegemensamma kurs i historia. Elevpaketet består av en tryckt bok, skriven i berättande stil med ett elevnära tilltal, ett tryckt arbetshäfte där eleverna får möjlighet att bl.a. skriva sin egen historia och ett digitalt läromedel, med en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, interaktiva uppgifter, kapitelvisa sammanfattningar som miniföreläsningar m.m. Läromedlet utgår ifrån den lilla människans historia, för att sedan omfatta Sveriges historia och slutligen spegla dessa delar i de stora händelser och förändringar som samtidigt har skett i Europas historia och världen där utanför. De många arbetsuppgifterna i läromedlet ger eleverna spännande möjligheter att arbeta med helheter, kronologi, orsaker och samband mellan olika händelser och förändringar. Läromedlet passar även för de elever som tidigare har läst Historia 1a1 och vill komplettera med Historia 1a2.

Art.nr 32815

studentlitteratur.se