9789144109640 by Smakprov Media AB

Socialt arbete i skolan VILLKOR, INNEHÅLL OCH UTMANINGAR

CRISTINE ISAKSSON BJÖRN BLOM LEN N A RT N YG R EN (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39067 ISBN 978-91-44-10964-0 Upplaga 1:1 ©Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefania Malmsten/Malmsten Hellberg Ombrytning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Interak, Poland 2020

Innehåll

Förord  Författarpresentation

13   15

1. Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan  Björn Blom, Cristine Isaksson & Lennart Nygren

Från elevvård till elevhälsa  Några kännetecknande drag för socialt arbete i skolan  Avslutning  Referenser

20   21   25   26

Del I Villkor 2. Socialt arbete i skolan – ett historiskt perspektiv   Anna Larsson

Det svenska skolsystemets utveckling och sociala funktion   Skolan som kanal för myndigheters sociala insatser  Individinriktat socialt arbete inom skolans ram  Elev och elevgrupp i centrum   Elevhälsan i dagens debatt och lag   Avslutning  Referenser

30   31   33   35   37   38   39

3. Socialt arbete i en politisk och pedagogisk kontext  Cristine Isaksson

Politisk och pedagogisk kontext   Legitimitet  Människobehandlande organisationer och teknologi  Avslutning  Referenser

42   44   46   50   52

4. Teorier, metoder och legitimitet för socialt arbete i skolan  Cristine Isaksson

Två generella beskrivningar av professionellt tillvägagångssätt   Psykosociala insatser och helhetssyn – en fråga om legitimitet  Helhetssyner  Praktikteorier – teorier om värden och förhållningssätt   Avslutning  Referenser

56   59   61   63   66  67

5. Juridiska aspekter på skolkuratorns arbete  Mikael Hellstadius

Skolkuratorn i skollagen  Regelverket om elevhälsa – innehåll, bakgrund och praktisk betydelse för skolkuratorer  Skollagens bestämmelse om barnets bästa  Barnkonventionen blir lag  Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen  Offentlighetsprincipen  Inkommen handling  Upprättad handling  Hantering av allmänna handlingar  Sekretess och tystnadsplikt  Övergripande om sekretess och tystnadsplikt i skolan  Sekretess inom elevhälsan samt mellan elevhälsan och övriga skolan  Referenser

6. Om värdet av förebyggande socialt arbete i skolan  Lennart Nygren

Vad menas med förebyggande?  Vad är det som ska förebyggas?  Utvärdering av förebyggande insatser  Ett exempel på utvärdering av en bred förebyggande ansats  Utvärderingar av preventionsprogram i den svenska skolan  Dilemman med förebyggande insatser  Balansen mellan åtgärdande och förebyggande insatser   Organisatoriska dilemman  Avslutning   Referenser

84   85   86   87   89   90   90   91   92   93

69   70   72   73  74  75   76   77   77   78   79   81

7. Skolkuratorers ansvarsområden vid intern och extern samverkan    95 Jan Hjelte Några centrala begrepp    95 Intern och extern samverkan     96 Samverkansformer     96 Organisatoriska och professionella villkor   97 Den samlade elevhälsan – ökad betoning på samverkan i tidiga insatser   97 Samverkan – ett ”gummibandsbegrepp”     98 Skolkuratorers interna samverkan    98 Intern samverkan mellan skolkuratorer och lärare     98 Intern samverkan inom elevhälsan     100 Skolkuratorers externa samverkan     101 En ”länk” mellan skolan och andra organisationer     101 Informationsöverföring     102 Gränsdragningsproblem     103 Huvuddragen i skolkuratorers samverkan    103 Att främja hälsa eller lösa problem?    104 Avslutning     105 Referenser     107 8. Kuratorer i skolan – organisation, relation, handlingsutrymme och tillit  Lennart G. Svensson

109

Skolan som byråkrati och människobehandlande organisation  Relationen mellan professionell och klient: skolkurator–elev  Begreppet handlingsutrymme  Skolkuratorers handlingsutrymme  Begreppen tillit och förtroende  Tilliten till skolkurator och förtroendet för skolor  Avslutning  Referenser

109   111   113   115   116   118   119   120

Del II Innehåll 9. Ungas fysiska och psykiska hälsa  Karina Nygren

125

Vad är hälsa?  Att mäta hälsa och ohälsa   Hälsa och ohälsa hos barn och unga i Sverige i början av 2000-talet

126   127   127

Vad påverkar hur barn och unga mår?  Kön och socioekonomi  Levnadsvanor  Familj  Skola  Skolkuratorns arbete med barns och ungas hälsa   Avslutning  Referenser

129   129   130   131   132   132   133   134

10. Självskadande handlingar bland barn och ungdomar

139

– hur kan de förstås och vilket stöd kan skolkuratorn ge? Inger Ekman Hur kan ungdomars självskadande handlingar förstås?  Den individbaserade förklaringsmodellen   Den strukturella förklaringsmodellen   Den interaktionistiska förklaringsmodellen  Självskadande handlingar – ett dolt fenomen  Ungdomars berättelser om motiv för självskadande handlingar   Att berätta och söka hjälp   Vad kan skolkuratorn bidra med?   Avslutning  Referenser

140   141   141   142   143   143   146   148   149   149

11. Socialt arbete med kränkningar i skolan  Malin Johansson

151

Mobbning, kränkningar, trakasserier och diskriminering – vad är egentligen vad?  Centrala begrepp  Omfattning och utbredning  Åtgärder  Aktuella förklaringsmodeller av varför kränkningar förekommer  Skolors arbete mot kränkningar på olika nivåer  Främjande arbete  Förebyggande arbete  Åtgärdande arbete  Så kan skolkuratorn arbeta mot kränkningar  Tre exempel på främjande och förebyggande arbete mot kränkningar  Trygghetsråd  Lifeskills  Att sätta ord på känslor

152   152   153   154   154   156   156   157   158   159   160   160   160   161

Elever och personal kan tillsammans skapa en skola med färre kränkningar   Avslutning  Referenser

162   163   164

12. Skolsocialt arbete och skolfrånvaro   Yvonne D-Wester

165

Definition av frånvaro  Konsekvenser av frånvaro  Förekomst av frånvaro  Styrdokument   Systematiskt kvalitetsarbete   Psykosociala insatser  Orsaker till frånvaro  Skolfaktorer  Uppmärksamma närvaro och frånvaro  Överlämning och övergångar  Psykosocial arbetsmiljö  Fysisk arbetsmiljö  Bred kartläggning  Individfaktorer  Fysisk hälsa  Funktionsnedsättningar  Psykisk hälsa  Brist på sömn  Sociala faktorer  Familjesituation  Normbrytande beteende  Bostadsområdets betydelse  Samverkan  Avslutning  Referenser

165   166  167  167   168   168   168   169   169   169   170   170   171   171   171   172   172   173  174  174  174  175  175   176   176

13. Inlärningsprocess i en otrygg tillvaro

179

Ensamkommande flyktingungdomars psykosociala hälsa i skolan Riyadh Al-Baldawi & Zahra Baldawi Unga asylsökande och deras skolgång   Vårt kliniska material   Migrationsrelaterad stress och dess eventuella psykosociala konsekvenser

179   181   182

Kort om migrationsprocessen    182 Nadja – Fallbeskrivning    184 Konceptualisering av migrationsprocessen    185 Migrationsrelaterad stress (MRS)    186 Ahmed – fallbeskrivning    188 Vikten av att inte missa PTSD    189 Beslutet om uppehållstillstånd och ungdomarnas psykosociala hälsa    190 Familjeåterförening och ungdomarnas psykosociala hälsa    191 Laila – fallbeskrivning    192 Avslutning     193 Referenser    194 14. Genus och socialt arbete i skolan  Eva Randell

195

Från tolerans till normkritik  Kön, genus och identitet  Genuskonstruktion i skolan  Genus i förhållande till barns och ungdomars hälsa   Genusmedvetet socialt arbete i skolan  Avslutning  Referenser

197   198   200   201   203   205   205

15. Skolkuratorns arbete med delaktighet  Kristina Szönyi

209

Elevhälsans arbete med delaktighet  Delaktighet – ett begrepp med flera innebörder   Delaktighet är en social process  Att möta olika behov  Delaktighet betyder flera saker  Delaktighet i skolans retorik och praktik  Sex aspekter av delaktighet  Tillhörighet  Tillgänglighet  Fysisk tillgänglighet   Tillgängligt meningssammanhang  Sociokommunikativt samspel  Samhandling  Erkännande

209   210   212   212   212   213   214   214   215   215   216   216   217   218

Engagemang  Autonomi  Olika kulturer ställer olika krav  Arbeta med modellen i praktiken  Elevhälsan och främjande av delaktighet  Avslutning  Referenser

218   219   220   220   221   222   223

16. Skolkuratorns arbete för en hbtq-kompetent skola  Marja Onsjö

225

Könsidentiteter  Sexualiteter  Könsidentitet och sexualitet  Disorder of sex development, DSD   Könsroller  Utsatthet och dess effekter  Betydelsen av sammanhang  Våld   Förebyggande arbete mot mobbning  Skolkuratorns arbete för en inkluderande skolmiljö  Individuella kontakter  Avslutning  Referenser

226   227   228   228   230   230   231   232   233   234   236   236   237

Del III Utmaningar 17. Socialt arbete i skolan – utmaningar och utvecklingslinjer  Björn Blom, Cristine Isaksson & Lennart Nygren

241

Sociala problem, arbetsvillkor och arbetsuppgifter i omvandling    242 Ett förändrat problemtryck    242 Skolkuratorns förändrade arbetsvillkor    245 Ökad arbetsbelastning    245 Gränser mot andra professioner    245 Förändringar på organisationsnivå som påverkar socialt arbete i skolan    247 Ökat inslag av privata utförare    247 Hyr- och stafettsocionomer    248 Internetbaserat socialt arbete    248

Med blicken mot framtiden  Statlig legitimation  Vidareutbildning och ökad forskningsanknytning  Utveckling av specifika teorier och metoder  Styrning av kuratorer på basis av kontroll eller tillit  Internationalisering  Avslutningsvis  Referenser

249   250   250   251   252   252   254   254

257

1. Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan Björn Blom, Cristine Isaksson & Lennart Nygren

Den här boken handlar om socialt arbete i skolan, och framför allt det arbete som bedrivs av professionella med yrkestiteln kuratorer. Den har som övergripande syfte att förmedla kunskap om villkor, innehåll och utmaningar i skolkuratorers verksamhet. Boken har dock inte som ambition att vara heltäckande. Det skolkurativa arbetet är allt för omfattande och mångfasetterat för att det ska vara möjligt. Trots det är målsättningen att presentera en beskrivning av socialt arbete i skolan som är grundläggande och fördjupande, och som samtidigt ger en historisk tillbakablick och blickar mot framtiden. Men framför allt erbjuds en initierad inblick i, och diskussion om, den aktuella situationen vad gäller socialt arbete i skolan. Boken, som är en antologi, riktar sig i huvudsak till studenter i socialt arbete, pedagogik och angränsande discipliner. Eftersom delar av innehållet behandlar aspekter av skolkurativt arbete som tidigare inte publicerats i den här formen, bedömer vi att boken även kan läsas med god behållning av personer med tidigare erfarenhet av området. Inte minst gäller det yrkesverksamma skolkuratorer, eller annan personal i människobehandlande organisationer som samarbetar med skolkuratorer. Vi förmodar att boken även kan vara intressant för beslutsfattare och forskare som fokuserar på socialt arbete i skolan. I det första kapitlet ger vi en introduktion till boken som helhet i avsikt att lägga en grund inför läsning av övriga kapitel. Inledningsvis ges en beskrivning av elev hälsans rättsliga utgångspunkter, genom att fokusera på några inslag i skollagen som är särskilt viktiga i relation till det skolkurativa arbetet. Därefter diskuteras vad som är kännetecknande för socialt arbete i skolan. Vi fokuserar på några centrala aspekter som illustrerar hur den skolkurativa verksamheten skiljer sig från socialt arbete i andra offentligt drivna organisationer. Framför allt jämför vi med socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården, som är de två största sektorerna i Sverige där socialt arbete bedrivs. Avslutningsvis ges en kort beskrivning av de teman – villkor, innehåll och utmaningar – som strukturerar boken i tre avdelningar.

1 • Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan

Från elevvård till elevhälsa Svenska kommuner har sedan 1944 varit skyldiga att anordna skolhälsovård. Trots att det inte fanns något lagstadgat krav anställdes de första personerna med titeln skolkurator i början av 1940-talet (Isaksson & Larsson 2012). Skyldigheten att ordna tillgång till kuratorer i skolan kom först i samband med att skollag (skollag, SFS 2010:800) trädde i kraft.1 En nyhet var att en samlad elevhälsa infördes med krav på skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator, samt personal med specialpedagogisk kompetens. De tidigare begreppen elevvård och skolhälsovård ersattes med begreppet elevhälsa. Enkelt uttryckt är syftet med elevhälsan att den ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (Isaksson 2016; Skolverket u.å., a). Syftet med elevhälsan är mer ambitiöst och tydligare formulerat än vad den dåvarande skollagen (1985:1100) krävde av elevvården. Den tidigare lagstiftningen angav varken någon explicit målsättning eller att det var elevvården som skulle ge stödet. I den nya skollagens (skollag, SFS 2010:800) andra kapitel anges i fyra paragrafer (25–28 §§) vad som gäller för elevhälsan, varav 25 § är den viktigaste i detta sammanhang. Av lagrummet framgår att elevhälsa ska finnas, vilka typer av insatser den ska omfatta, vilken inriktning elevhälsans arbete ska ha, samt vilka olika personalkategorier den ska bestå av.

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psyko sociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollag, SFS 2010:800, 2 kap. 25 §

Skolan ska alltså ombesörja att elever har en god miljö både för sin kunskapsutveckling och för sin personliga utveckling. Av den anledningen är elevhälsans roll primärt att vara förebyggande och hälsofrämjande. Det betyder att elevhälsan ska medverka till att skapa miljöer som befrämjar elevers lärande, utveckling och hälsa. Dessutom ska elevhälsan arbeta med mer allmänt inriktade insatser som rör

1 Den ersatte den tidigare skollag (SFS 1985:1100).

1 • Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan

elevernas arbetsmiljö, exempelvis skolans värdegrund. Tanken är att elevhälsans insatser i huvudsak ska vara generella, men vid behov ska man kunna göra individuellt inriktade insatser. Formuleringen ”tillgång till” (i 25 § ovan) är vald för att vara anpassad till olika skolors varierande förutsättningar. I skollagens förarbeten framgår att man inte anser det rimligt att det på små skolor stadigvarande ska finnas kurator, skolläkare eller någon av de andra personalkategorierna i elevhälsan. Den som är huvudman2 för skolan (vanligtvis en kommun) bestämmer hur mycket personal en skola ska ha och vilken kompetens som är nödvändig med hänsyn till lokala behov och förutsättningar. Emellertid ska den personal som finns för elevhälsans insatser ha den utbildning som är nödvändig för att möta elevernas behov (Skolverket 2012; Specialpedagogiska skolmyndigheten 2016).

Några kännetecknande drag för socialt arbete i skolan Det är i sammanhanget befogat att diskutera vad som skiljer skolkuratorers arbete från det socialarbetare gör i andra så kallade människobehandlande organisationer, och om det är något särskilt med socialt arbete i skolan som motiverar en bok på det temat. Genom att kontrastera skolkurativ verksamhet mot socialt arbete i framför allt hälso- och sjukvården och socialtjänsten lyfter vi i det här avsnittet fram några av de särdrag som är kännetecknande för socialt arbete i skolan.3

Det sociala arbetets relation till skolans uppdrag Ett första särdrag för socialt arbete i skolan rör dess relation till skolans huvudsakliga uppdrag. Vanligtvis utförs socialt arbete i organisationer vars huvudsakliga åliggande är att bedriva just socialt arbete, exempelvis socialtjänsten, behandlingshem eller kvinnojourer. Det är dessutom relativt vanligt att socialt arbete utförs i människobehandlande organisationer som inte har socialt arbete som primär uppgift, men där socialt arbete ändå kan vara ett betydande inslag i organisationens ordinarie stöd- och behandlingsinsatser till brukare. Det gäller exempelvis inom hälso- och sjukvården, försäkringskassan eller kriminalvården. Till skillnad från ovannämnda organisationer är skolans huvudsakliga uppgift utbildning och fostran (Lgr 11). Därtill är skolan en organisation som har samtliga barn i skolåldern som målgrupp, och som därför inte specifikt vänder sig till personer med någon form av 2 Huvudman för en skola kan vara kommun, landsting, staten eller enskild. Med enskild huvudman menas vanligtvis privat utbildningsföretag, icke vinstdrivande stiftelse eller ideell organisation. 3 Resonemangen i detta avsnitt behandlas mer utförligt i kapitel 3, Socialt arbete i en politisk och pedagogisk kontext. Se även Isaksson (2016): Den kritiska gästen. En professionsstudie om skolkuratorer.

1 • Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan

problematik. Det sociala arbetet i skolan kan därför sägas vara speciellt genom att det inte är ett av organisationens primära uppdrag, samt att det inte enbart riktas till personer med problem.

Socialarbetare och den kollegiala kontexten Ett andra särdrag med att verka som socialarbetare i skolan är att merparten av medarbetare och chefer utgörs av andra professioner, i synnerhet pedagoger. Därför finns det likheter med den situation som råder för kuratorer inom hälso- och sjukvården, där majoriteten av kollegor och chefer tillhör medicinska professioner, framför allt läkare och sjuksköterskor. Men till skillnad från skolans område, där kuratorer finns i en kontext där pedagoger har ett delvis annat uppdrag (utbildning och fostran), verkar hälso- och sjukvårdskuratorer i ett sammanhang där samtliga professioner har ett mer entydigt uppdrag, det vill säga att bedriva vård (hälso- och sjukvårdslag 2017:30). Vidare skiljer sig skolkuratorers kollegiala kontext tydligt från den som råder för socialarbetare inom socialtjänsten, där de flesta kollegor och närmaste chefer är socionomer. På så sätt finns skolkuratorer i en kollegial kontext som skiljer sig från motsvarande sammanhang i de två största sektorerna i Sverige där socialt arbete bedrivs.

Socialt arbete och teoretisk grundkompetens De personalkategorier som ska erbjuda insatser inom ramen för elevhälsan är skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med kompetens att ge specialpedagogiska4 insatser. Skollagen markerar därmed uttryckligen att kurator är en av de personalkategorier som ska finnas tillgänglig inom elevhälsan. Skol verket anger att de som ska arbeta med elevhälsa ska ha den utbildning som krävs för att klara elevernas behov. Som tidigare påpekats är det dock upp till huvudmannen att avgöra vilken kompetens som behövs och hur mycket personal skolan behöver (Skolverket u.å., b, c). Skolverkets ospecifika formulering om krav på lämplig utbildning innebär att skolkuratorer inte måste ha socionomexamen, utan kan ha annan högskoleutbildning med samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig eller vårdvetenskaplig inriktning. Men även om skolkurator inte är en skyddad yrkestitel5, och att det därmed inte finns krav på en specifik utbildningsbakgrund, så har majoriteten skolkuratorer en socionomexamen. Redan 1978 uttrycktes det i en rapport från Skolöverstyrelsen att socionomexamen bör vara grundkompetens för skolkurator 4 Skollagen anger inte specifikt personalkategorin specialpedagog, vilket innebär att även andra personalkategorier kan ge sådana insatser; exempelvis speciallärare. 5 En skyddad yrkestitel är skyddad i svensk lag så att bara vissa får använda den, exempelvis yrkestitlarna apotekare eller tandläkare.

1 • Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan

(Isaksson & Larsson 2012; Skolöverstyrelsen 1978). Därtill markerar Akademikerförbundet SSR i sin policy för skolkuratorer, att socionomexamen är en lämplig utbildning (Akademikerförbundet SSR u.å., a). I människobehandlande organisationer utanför skolsektorn, till exempel inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, utförs det mer kvalificerade sociala arbetet, generellt sett, av personal med en flerårig högskoleutbildning. I huvudsak har sådan personal socionomexamen, alternativt någon annan samhällsvetenskaplig, beteendevetenskaplig, vårdvetenskaplig eller pedagogisk utbildning, även om det är mindre vanligt. Generellt sett finns det inget lagstadgat krav på att socialarbetare ska ha en socionomutbildning. Den lagstiftning som reglerar det mesta sociala arbetet i Sverige, socialtjänstlagen (2001:453)6, föreskriver inte annat än att ”För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet” (SoL, 3 kap. 3 §). Det finns dock ett undantag, vilket gäller socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. Där fastställer lagen att ”Socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan …” (SoL, 3 kap. 3a §). Hälso- och sjukvården är den näst största sektorn där socialt arbete bedrivs i Sverige, om vi utgår från antalet anställda socialarbetare, det vill säga kuratorer. I likhet med vad som gäller för läkare och sjuksköterskor så regleras dessa kuratorers arbete av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Av den lagstiftningen framgår att ”Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges” (HSL, 5 kap. 2 §). I formuleringen uttrycks alltså inga specifika krav på utbildning för någon av de personalkategorier som arbetar inom hälso- och sjukvården. För de yrken som sedan länge kräver statlig legitimation (bland andra läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter) råder det trots lagens generella formulering ingen tvekan om vilken utbildning som är nödvändig. Sedan 1 juli 2019 krävs legitimation för att få arbeta som kuratorer i hälso- och sjukvården (Akademikerförbundet SSR u.å., b). Formuleringen om krav på personal har dock inte ändrats i hälso- och sjukvårds lagen, vilket gör att det fortfarande inte finns någon uttrycklig skyldighet att anställa just kuratorer inom hälso- och sjukvården. I princip är det därför så att hälso- och sjukvården inte måste anställa kuratorer, men om de väljer att göra det så måste kuratorn ha legitimation. Däremot måste skolan enligt lag se till att det finns tillgång till kurator i elevhälsan, men det behöver inte vara en person med socionomutbildning. I realiteten har dock både skolan och hälso- och sjukvården vanligtvis anställt kuratorer som har socionomexamen. Detsamma gäller även socialtjänsten som i hög utsträckning har anställt socialarbetare

6 När det här kapitlet skrevs pågick ett arbete med att ta fram en ny socialtjänstlag. Innehållet i den nya lagen var i skrivande stund inte känt, det var även oklart när den nya socialtjänstlagen skulle träda ikraft.

1 • Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan

med socionomutbildning. Sammantaget kan vi alltså se att den lagstadgade skyldigheten att ombesörja tillgång till personalkategorin kurator är påtagligt starkare i skolan jämfört med inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom att det explicit formulerats i skollagen.

Det sociala arbetets innehåll Ett tredje särdrag som kännetecknar socialt arbete i skolan kan urskiljas i de konkreta insatser som skolkuratorer gör, i jämförelse med andra kategorier av social arbetare. På ett principiellt plan finns det knappast några avgörande s killnader mellan vad en skolkurator gör, och till exempel vad en sjukhuskurator eller socialsekreterare gör. Det direkta sociala arbetet som riktar sig till individer och grupper går i allmänhet ut på att bedöma situationen/formulera problemet, länka samman problemformulering och insats, samt förmedla råd, stöd, behandling och/eller materiella resurser, med fokus på människors (psyko)sociala situation (jämför Abbott 1988). Ofta omfattar arbetet även någon form av uppföljning i syfte att bedöma resultatet av arbetet. Det gäller nästan oberoende av om det sociala arbetet bedrivs i offentlig, privat eller ideell regi, och praktiskt taget oavsett vilken kategori människor det riktar sig till. Vid en närmare betraktelse framgår emellertid att skolkuratorer har en del arbetsuppgifter som i olika avseenden skiljer sig ifrån vad socialarbetare i andra centrala sektorer har. Utmärkande för det sociala arbetet i skolan är främst a) att skolkuratorn primärt har fokus på barn och ungdomar i skolåldern b) att elever inte finns i organisationen för att de har sociala problem c) att kuratorer arbetar med de sociala problemens konsekvenser i skolan. På ett flertal ställen i bokens övriga kapitel ges närmare beskrivningar av det direkta sociala arbetet i skolan. Andra relativt unika arbetsuppgifter för skolkuratorer följer av att deras position i organisationen är annorlunda än för exempelvis socialarbetare i socialtjänsten. Skolkuratorns roller när det gäller att företräda elever, men också i att vägleda eller handleda kollegor, saknar i stort sett motsvarighet hos socialarbetare inom andra verksamhetsområden. Skolkuratorn får också ofta rollen som koordinator för de olika aktörer som kan vara inblandade i elevernas sociala utveckling. Här finns tydliga inslag av delkompetenser som är typiska för skolkuratorerna: de har kunskaper om olika samhällsfunktioner som samverkan kan ske med, de har viss juridisk kompetens som övriga professioner i elevhälsan saknar och de har psykosocial och socialpsykologisk kompetens som är viktig för att förstå den problematik som uppstår i olika sociala sammanhang, exempelvis i elevgrupper och i familjesituationer, eller som följd av

1 • Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan

konflikter och dessas koppling till sociala strukturer (rasism, ojämlikhet med mera). De har dessutom kompetens i att på individuell eller gruppbasis föra samtal med elever med olika typer av social problematik. Utöver de särdrag för socialt arbete i skolan som beskrivits här ovan kan man även säga att skollagens betoning av elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande innefattar ett unikt ianspråktagande av den socionomkompetens som skolkuratorerna besitter. I och med detta får också skolkuratorn en central roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, eftersom dessa kunskaper är oundgängliga när insatser som görs i hälsofrämjande och förebyggande syfte designas, genomförs och utvärderas.

Avslutning Trots principiella likheter mellan det arbete som utförs av socialarbetare i skolan och socialarbetare i andra sektorer/organisationer, finns skillnader som gör att socialt arbete i skolan kan anses ha ett antal karaktäristiska drag:

−

det bedrivs i en organisation där den huvudsakliga målsättningen inte är lösa/hantera sociala problem

−

målgruppen är barn, som har en lagstadgad plikt att vara i skolan, och som inte primärt vistas där på grund av sociala svårigheter

−

den absoluta merparten av medarbetare och chefer utgörs av andra professioner, framför allt pedagoger

−

det lagstadgade kravet att anställa personalkategorin kurator är starkare i skolan jämfört med socialarbetarkategorier i andra människobehandlande organisationer

−

det finns inslag i arbetet (exempelvis att vägleda och handleda kollegor) som är ovanliga jämfört med socialt arbete i andra organisationer.

Kapitlen i den här boken är tematiskt organiserade i tre avdelningar som innefattar övergripande aspekter av socialt arbete i skolan. I del 1 ringar vi in några av de fundamentala villkor som påverkar det sociala arbetet i skolan. Kuratorns arbete är där placerade i en vidare kontext som omfattar bland annat historiska, politiska, organisatoriska, juridiska och professionella aspekter. I bokens del 2 beskrivs och diskuteras innehållet i det skolkurativa arbetet, med fokus på olika typer av risker, problem och utsatthet som elever kan erfara samt kuratorns insatser för att förebygga och hantera dessa. Avslutningsvis avhandlas i del 3 olika utmaningar inför framtiden, såsom nya typer av sociala problem och omvärldsförändringar som kan komma att påverka och förändra socionomens arbete i skolan. Antologin består av texter skrivna av olika författare som fokuserar på skilda aspekter, därför står varje kapitel så att säga för sig självt. Det innebär att det med

1 • Kuratorn – det sociala arbetets centrala aktör i skolan

behållning går att läsa enstaka kapitel för den som så önskar. Vi rekommenderar ändå att du som läsare tar del av bokens inledande och avslutande kapitel eftersom de erbjuder en överblick av, och en inramning till, bokens övriga innehåll. En genomgående målsättning i boken är att diskutera det sociala arbetet i skolan på ett problematiserande sätt, så att både utvecklingsmöjligheter och begränsningar kommer fram. Sammantaget önskar vi att boken ska vara en källa till kunskap, insikt och inspiration, både för dig som läser om socialt arbete i skolan för första gången och för dig som sedan tidigare har erfarenheter och kunskap inom området.

Referenser Abbott, A.D. (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago: University of Chicago Press. Akademikerförbundet SSR. (u.å., a). Policy för skolkuratorer. https://akademssr.se/ dokument/policy-skolkuratorer Akademikerförbundet SSR. (u.å., b). Enig riksdag har röstat för legitimation. https:// akademssr.se/yrkesfragor/socionom/kurator-inom-halso-och-sjukvard/ legitimationnu Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Stockholm: Socialdepartementet. Isaksson, C. (2016). Den kritiska gästen: en professionsstudie om skolkuratorer. Avhandling. Umeå: Umeå universitet. http://urn.kb.se/ resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118900 Isaksson, C. & Larsson, A. (2012). Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige. Socionomens forskningssupplement, 32(6), 24–33. Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skollag (SFS 1985:1100). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2012). Juridisk vägledning. www.skolverket.se/download/18.6011fe501629f d150a27811/1529061399574/Elevhälsa%20-%20120228.pdf Skolverket. (u.å., a). Elevhälsan i skollagen. http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/ nck/publik/fil/visa/219/elevhälsa%20i%20skollagen.pdf Skolverket. (u.å., b). Regler och ansvar. www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-kvalitetsarbete/ huvudmannens-ansvar Skolverket. (u.å., c). Leda elevhälsan i skolan. www.skolverket.se/regelverk/ juridisk-vagledning/elevhalsa-1.126285 Skolöverstyrelsen. (1978). Skolkurativt arbete. Mål, metoder och utveckling: Rapport. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Stockholm: Socialdepartementet. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016). Att främst arbeta förbyggande och hälsofrämjande. www.spsm.se/stod/elevhalsa/ arbeta-forebyggande-och-halsoframjande/

Cristine Isaksson (red.) är socionom, bildterapeut, lektor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Björn Blom (red.) är socionom, professor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Lennart Nygren (red.) är socionom och professor emeritus i socialt arbete vid Umeå universitet.

Socialt arbete i skolan VILLKOR, INNEHÅLL OCH UTMANINGAR Socialt arbete utgör grunden för socionomens verksamhet i skolan – ett arbete som utförs i en perifer position i förhållande till skolorganisationens kärnverksamhet. Skolkuratorns professions utövning och det sociala arbetets förutsättningar är därmed av stor vikt. I den här boken diskuteras och förmedlas kunskap om villkor, innehåll och utmaningar i den skolkurativa praktiken, vars grundläggande uppdrag är att företräda och bistå elever. I Socialt arbete i skolan ger yrkesverksamma praktiker och forskare grundläggande och fördjupande, konkreta och initierade beskrivningar av socialt arbete i skolan. Författarna beskriver historiskt hur arbetet har sett ut och med utgångspunkt i aktuell forskning diskuteras även hur framtidens uppdrag kan stärkas och utvecklas. Boken riktar sig i första hand till studerande vid socionomprogram och andra professionsutbildningar inom det samhälls och beteendevetenskapliga området. Författarna behandlar aspekter av socialt arbete i skolan som tidigare inte har publicerats i den här formen och boken kan därför läsas även av yrkesverksamma skolkuratorer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den kan även vara intressant för beslutsfattare och forskare.

Art.nr 39067

studentlitteratur.se