9789144108384 by Smakprov Media AB

TANKAR – FILOSOFI FÖR GYMNASIET Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

TANKAR – FILOSOFI FÖR GYMNASIET Elevpaket – Digitalt + Tryckt Denna upplaga är kompletterad med ett stort antal fördjupande texter om bl.a. dygdetik, logik och kopplingen mellan tro och vetande.

ELEVBOK Tankar presenterar grundläggande filosofiska frågor och de olika försök till svar som filosofer genom tiderna har fört fram. Tonvikten ligger på västerländska filosofers tankar om dessa frågor, men också andra tanketraditioner får här sin plats. Till varje kapitel finns ett stort antal uppgifter.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov. Här finns även faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar, interaktiva uppgifter och filosofporträtt.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva uppgifter, faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar …

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Tankar FILOSOFI FÖR GYMNASIET

CH RI STER FÄ L DT DA N I EL FÄ LDT

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32260 isbn 978-91-44-10838-4 © Författarna och Studentlitteratur AB 2009, 2012, 2015 Upplaga 3:3 Redaktör: Malin Kågerman Hansén Bildredaktör: iBild/Ingela Lindqvist, Ylva Strömberg Omslag och layout: Werner Schmidt Teckningar: Sophia Lundquist, Textilleriet (utom s. 53, Mats Ekman) Omslagsbild: Orion-nebulosan, också kallad M 42, ett lysande moln av gas och stoft. Bilden kommer från HubbleSite, NASA Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2017

TILL BOKEN HÖR ÄVEN EN DIGITAL DEL

På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når läromedlets digitala del. I den digitala delen finns fördjupningstexter, uppgifter, kapitelsammanfattningar med mera. Där hittar du även hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

FÖRORD

Filosofi är ett oerhört stort ämne, kanske det största som finns. Filosofin kan handla om praktiskt taget allting som vi kan ställa oss frågor kring. Filosofin handlar mycket om tankar – i form av just frågor och försök till svar på dessa frågor. Dessa tankar återfinner du i denna bok uppdelade i åtta olika områden. Du har säkert i viss mån redan tidigare funderat kring dessa områden, som presenterar tankar om människan, tankar om verkligheten, tankar om kunskapen … Därmed är filosofi något som du faktiskt redan ägnat dig åt, även om du inte har kallat dina funderingar för filosofi. Naturligtvis är vi inte filosofiska så fort vi undrar över något och klurar ut några svar, men redan då rör vi oss i riktning mot filosofin; första steget är taget. Man skulle kunna betrakta filosofin som en konstform, i högre grad än ”vanlig” vetenskap. Det blir inte konst så fort penseln rör sig över duken – men det är ett nödvändigt steg. Från barnets lek med färger till den färdiga konstnärens skapande är kanske vägen lång – men det finns ett släktskap i viljan och glädjen att skapa. Vad som är konst är svårt att säga – det gäller också filosofin. Vi som skrivit denna bok hoppas att den ska bidra till att väcka ditt intresse för ämnet, och till din lust ”att börja dra penseln över tavelduken”. Läromedlets upplägg Varje kapitel har som syfte att ge en överblick över detta stora ämne. Du läser och försöker förstå efter bästa förmåga. Du försöker också finna ut vad som behövs för att förstå bättre och ser om du själv kan göra något för att tillgodose dina behov. Till varje kapitel finns uppgifter som kan hjälpa dig att öva dina nya kunskaper. Filosofi är i lika hög grad ett övningsämne som ett kunskapsämne. Öva dig gärna i att själv formulera frågor till varje kapitel – och försök om möjligt besvara dessa. Du hittar inte några mer ingående presentationer av enskilda filosofer i boken, utan tanken är att du själv ska vara aktiv och träna dig i att söka upp texter både om och av filosofer och om begrepp som används inom filosofin. Dock finns i läromedlets digitala del korta beskrivningar av ett antal viktiga filosofer. Du kan där läsa lite om deras liv, de främsta verken och deras mest kända filoso-

fiska tankegångar. I slutet av boken finner du även en förteckning med förslag på intressanta filosofiska texter (och där kan du snabbt konstatera att sjön att ösa ur är oändligen mycket större). Den digitala delen I läromedlets digitala del finns bokens text kopplad till intalat ljud och kapitelvisa sammanfattningar. Den naturliga kopplingen mellan det talade ordet och tillhörande text bidrar till en större läsupplevelse. I den digitala delen finns även kompletterande och fler fördjupande texter. De flesta av dessa texter är knutna till något av bokens kapitel, ibland till flera av dem. Vi rekommenderar att du läser dessa texter efter att du har tillägnat dig innehållet i respektive kapitel. Här finns även korta presentationer av ett antal viktiga filosofer. I den digitala delen hittar du dessutom en ordlista över filosofiska begrepp som förekommer i boken. Denna ordlista kommer du att ha mycket nytta av, eftersom de filosofiska begreppen är verktyg för förståelse av de filosofiska resonemangen. Om din begreppskunskap blir god, kommer många dörrar att öppnas. I den digitala delen kan du även öva din ordkunskap genom att träna på att kombinera begreppen med rätt betydelse. Upplaga 3 I denna upplaga har boken kompletterats med ett tiotal fördjupande texter, som tidigare enbart fanns i den digitala delen. Dessutom har det tillkommit fler diskussionsuppgifter i kapitel 8. Vi som skrivit läromedlet önskar dig största möjliga lust och glädje på din filosofiska väg. Christer Fäldt Daniel Fäldt

INNEHÅLL

1. Tankar om filosofi 9 Filosofiska frågor 10 Ett extremt svårt ämne? 10 Kärlek till lärdom och vetande 11 Olika förhållningssätt till frågor 12 Filosofi är en verksamhet 13 God och dålig filosofi 14 Vandringar vid gränsen 15 Filosoferandet sker i ett sammanhang 16 Filosofin börjar när frågorna känns angelägna 16 Filosofin präglas av diskussion och samtal 17 Filosofi är att ifrågasätta 18 Nyttan med filosofi 18 Grundinställning inför mötet med filosofin 21 Filosofins frågor – och uppläggningen av denna bok 23 Åtta kapitel 24 Några råd på vägen 25 2. Tankar om filosofins historia 27 Filosofiska texter 28 Vad betyder den enskilde tänkaren? 30 Filosofins början 31 Antiken 31 Försokratikerna 32 Den klassiska perioden 34 Den hellenistiska epoken 36 Medeltiden 37 Renässansen och upplysningen 38 Rationalismen och empirismen 39 Artonhundratalet 41 Den tyska idealismen 41 Positivism, pragmatism, logik och språkfilosofi 44 Nittonhundratalet 45 De viktigaste strömningarna 46 3. Tankar om verkligheten 51 En upplevelse av verkligheten 52 Vad säger våra sinnen? 53 Vad finns – och vad tycks bara finnas? 54 Metafysik – om verklighetens grundläggande natur 54 Byggde på empirisk grund 55

Ett skällsord? 55 Handlar om teorier 57 Antingen–eller eller både–och? 57 Materialismen 57 Atomlärans fader 59 Den materialistiske lyckofilosofen 60 Den naturvetenskapliga revolutionen 61 Materialism i vår tid 62 Materialism eller fysikalism? 62 Genetisk materialism 62 Idealismen 63 Platons idélära 63 Världen som medvetande 65 Kant – en kritisk filosof 68 Kant och den tyska idealismen 72 Schopenhauer – den store pessimisten 73 Dualistisk filosofi 77 Descartes 78 Spinoza – varken materialist eller idealist 82 Varför finns världen? 89 Orsak eller avsikt? 90 Ändamål styr 90 4. Tankar om kunskapen 95 Vad vet vi egentligen? 96 Tro på goda grunder 97 Kunskapens grund 98 Rationalismen – kunskap genom förnuftet 98 Parmenides stillastående verklighet 99 Descartes rationalism 100 Medfödd kunskap – att veta är att minnas 104 Att förklara världen, a priori 105 Empirismen – kunskap genom sinneserfarenheten 106 John Locke och den oskrivna tavlan 107 Solipsism – när endast ditt medvetande existerar 110 David Hume och skepticismen 111 Kant och den filosofiska revolutionen 119 Hur är kunskap möjlig? 120 Tinget i sig och verkligheten för oss 121 Positivismen 121 Kommer vi undan metafysiken? 123

Fenomenologi 124 Sanning 125 Korrespondensteorin om sanning 125 Koherens 127 Pragmatismens sanning 128 Relativismen 129 Andra sanningar 130 Vetenskapsteori 131 Vetenskap 131 Induktivismen 132 Hypotetisk-deduktiva metoden 134 Karl Popper och falsifikationismen 137 Hermeneutik 139 Olika former av kunskap 140 Tyst kunskap 141 5. Tankar om språket 142 Språket och filosofin 144 Talaren, språket och verkligheten 146 Den språkliga vändningen 147 Psykologismen 147 Människans fundamentala språklighet 148 Vad är ett språk? 148 Gemenskap 149 Tecken, symboler och regler 149 Språkets tecken 150 Principiellt oändligt och möjligt att förnya 151 Oberoende av yttre situation 152 Språkfilosofi 153 Vad kan analyseras? 153 Semantik – undersökande av språkets mening 153 Vilken mening? 154 Mening som idéer 154 Mening som referens 156 Quine – om hur ett uttryck används 159 Frege – om mening och betydelse 160 Wittgenstein – den tidige och den senare 162 Den tidige Wittgenstein och Tractatus 163 Det osägbara 166 Kunskap–insikt, säga–visa 168 Den senare Wittgenstein – inriktad på hur språket används 169 Quine och meningens obestämdhet 176 Offentlighetsprincipen 176 Talhandlingar 180

Det medfödda språket – ”mentaliskan” 181 Chomsky och den generativa grammatiken 181 Jerry Fodor och ”the language of thought” 184 Begrepp 185 Universaliestriden 185 Tolkning 189 Svårigheter vid tolkning av budskap 192 Sätt att underlätta tolkning 194 Satser 198 Deskriptiva satser 198 Expressiva satser 198 Faktasatser och värdesatser 198 Teoretiska och ateoretiska satser 199 Argumentation och argumentationsanalys 199 Hållbart eller ohållbart 200 Relevant eller irrelevant 200 För och emot 201 6. Tankar om människan 203 Filosofisk antropologi 204 Varför har människosynen betydelse? 204 Är en del av vår livsåskådning 205 Är sammankopplad med vår etik 205 Har betydelse för hur vi upplever livet 205 Vad vi bör vara – och vad vi faktiskt är 207 Aristoteles resonemang 207 Den fria viljans problem 209 Är människan bara en ansamling celler? 210 Människosyn och vetenskap 211 Religiösa uppfattningar om människan 212 Judendom, kristendom och islam 212 Ramana Maharshi och indisk filosofi 214 Människan som förnuftsvarelse 216 De antika filosoferna 216 Medeltida tänkare 217 Nyare tiden 218 Människan som social varelse 219 Humanismen och den fria viljan 221 Existensfilosofi – det fria valets filosofi 221 Människan som strukturernas redskap 225 Människan som biologisk varelse 226 Människan som kropp och själ 228 Själ och medvetande? 228 Idealistisk syn på kropp och själ 230 Materialistisk syn på kropp och själ 230

Dualistisk syn på kropp och själ 231 Dualism i modern filosofi 232 Meningen med livet 233 7. Tankar om samhället 234 Olika tankar kring samhället 236 Vad är ett samhälle? 236 Frihet 237 Frihet och ansvar 238 Positiv och negativ frihet 239 Frihet – ibland sällsamma betydelser 241 Rättvisa 241 Några rättvisegrunder 241 Rättviseteorier 243 En modern rättviseteori – Rawls och ursprungssituationen 244 Den minimala staten 245 Staten 246 Samhällskontraktet 246 Naturrätten 247 Naturtillståndet 248 Samhällsideal 250 Hegel och dialektiken 250 Marxismen 252 Samhällets bas 254 Samhällets överbyggnad 254 Samhällets utveckling 254 Krisen som kommer 255 Betydelsen för arbetarrörelsen 255 Liberalismen 256 Feminismen 257 Olika feministiska synsätt 259

Pliktetiken 269 Vilka regler ska vi följa? 269 Invändningar mot pliktetiken 270 Bör vi bry oss om varandra? 271 Etisk egoism 272 Altruism 273 Sinnelagsetikens argument 274 Känner vi våra motiv? 275 Den fria viljan och ansvaret 276 Finns det etiska sanningar? 277 Humes lag 279 En etik utan sanningar 280 Praktiska problem 282 Dödshjälp 282 Abort 282 Självmord 282 Genteknik 283 Djurens rättigheter 283 Överbefolkning 285 Estetiska värden 285 Fördjupningar 287 Den filosofiska feminismen 288 Dygdetik – med fokus på våra egenskaper 290 Hållbar utveckling 297 Kropp och själ – några medvetandeteorier 318 Logik – ett redskap för tanken 329 Mentala representationer 343 Metaforen 349 Soritesparadoxen – om omöjligheten att bli flintskallig 351 Talhandlingar 353 Turingtestet och andra medvetanden 358

8. Tankar om moral 260 Moralfilosofi 262 Praktisk filosofi 262 Normativ etik 263 Den goda människan 264 Varför är en god handling god? 265 Konsekvensetiken 266 Utilitarismen – en konsekvensetik 266 Vilka konsekvenser är goda och vad är gott i sig? 267 Invändningar mot utilitarismen 268

Litteraturtips 361 Register 363 Digital del med kompletterande texter, interaktiv version av boken inläst med textföljning, kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar, ordlista över filosofiska begrepp och interaktiva uppgifter.

1. Tankar om filosofi

1. Tankar om filosofi Erik går utmed stranden med sin syster Sara som snart ska fylla sex år. Då och då stannar de och ser ut över havet. Erik tycker mycket om att gå i naturen med sin lillasyster. Hon lägger märke till sådant som han själv inte tänker på och frågar om allt mellan himmel och jord. Många frågor kan han besvara så att hon förstår och blir nöjd. Men det kommer också frågor som han omöjligen kan besvara. ”Erik, varför finns vi?” frågar Sara plötsligt efter att ha varit tyst en längre stund. ”Hur menar du?” svarar Erik. ”Varför vi lever?” ”Ja, att alla finns, du och jag, pappa och mamma. Och alla djur ...”, tillägger hon när hon ser några fåglar kretsa under de lätta molnen över havet.

FILOSOFISKA FRÅGOR Vad skulle du själv svara Sara? Det är väl egentligen en ganska typisk ”barnfråga” hon ställer. Hon förundras över saker som många vuxna tar för givna. På så sätt är Sara en filosof – hon förundras över grundläggande företeelser och formulerar frågor om det hon undrar över. Det är nämligen framförallt frågor som sätter sin prägel på filosofin. Och det är inte alldeles säkert att alla frågor vi människor ställer har något svar. Inom filosofin undersöks frågorna ändå, vare sig de har något svar eller inte. ”Kan en dödlig ställa frågor som Gud inte kan svara på? Ja, ganska lätt, skulle jag tro. Hur många timmar är det på en mil? Är gult runt eller fyrkantigt? Hälften av alla frågor vi ställer – hälften av våra stora teologiska och metafysiska problem – är troligen det slagets frågor.” Ur Anteckningar under dagar av sorg. C. S. Lewis

ETT EXTREMT SVÅRT ÄMNE? Den amerikanske filosofiprofessorn Thomas Nagel avslutar inledningen till sin bok Utsikten från ingenstans med följande ord: ”Filosofi är intellektets barndom, och en kultur som försöker hoppa över den kan aldrig växa upp. Det finns en enveten frestelse att av filosofi göra någonting mindre svårt och mer ytligt än vad den är. Det är ett extremt svårt ämne, och inget undantag från regeln att kreativa ansträngningar sällan lyckas. Jag känner mig inte vuxen de problem som denna bok behandlar. Det tycks mig kräva en annan intelligensnivå än min. Andra som försökt ta itu med filosofins centrala frågor kommer att känna igen denna känsla.”

Tänk efter vad Nagel säger med sina ord. Sara har ställt en fråga (en typisk filosofisk fråga) som Erik har svårt att besvara. Ju mer han tänker på saken, desto tydligare är det att han inte förmår ge sin syster ett tillfredsställande svar. Han ”känner sig inte vuxen” det problem som frågan gäller. Han kanske känner att det kräver ”en annan intelligensnivå” än hans. Men det behöver ju inte innebära att han avstår från att fundera på saken. ”Det finns sådant som ingen vet och just detta, varför vi finns, är en sådan sak”, svarar han på Saras fråga. Den lilla flickan ser lite fundersam ut. Efter en stund kommer nästa fråga.

1. Tankar om filosofi

”Varför vet ingen varför vi finns? Finns det verkligen ingen, inte någon i hela världen, som vet?” Sara ser inte särskilt bekymrad ut över att inte få något svar. Hon fortsätter att undra över allt hon ser. Efter en lång stund kommer en ny fråga från Sara. Hon har tydligen inte släppt sina funderingar. ”Tror du att det är Gud som gjort att vi finns?” Erik vet inte vad han ska svara. Han är osäker på om han tror på Gud, men känner att han inte vill påverka systern i sådana frågor. ”Det skulle det ju kunna vara. Det finns många som tror så”, svarar han till sist. 1:1 DISKUTERA

a Är det meningsfullt att fundera över frågor som ingen med säkerhet kan besvara? Varför – eller varför inte? b Hur kommer det sig att ett litet barn kan ställa en fråga som är så svår att besvara? Brukar också vuxna ställa sig sådana frågor? c Hur skulle du själv besvara Saras fråga?

KÄRLEK TILL LÄRDOM OCH VETANDE Ordet filosofi kommer av grekiskans philosophia som betyder ungefär kärlek till lärdom och vetande. I det antika Grekland användes ordet om alla försök att förnuftsmässigt försöka förstå och förklara någonting. Redan definitionen av ordet filosofi innehåller filosofiska frågor. Vad ska vi t.ex. mena med orden lärdom och vetande? Och vad menar vi med att förnuftsmässigt försöka förstå och förklara? Filosofins uppkomst Vanligtvis förläggs filosofins uppkomst till antikens Grekland. Många anser att den grekiska filosofin uppstod med Thales, en man som levde i Miletos på 500-talet f.Kr. Att just Thales betraktas som den förste filosofen beror på att hans tänkande utgör det första kända exemplet på försök att besvara frågan om varifrån allt kommer och varav världen består, utan att hänvisa till gudar eller överjordiska makter. Att Thales inte var den förste som funderat över världens uppkomst är väl ganska säkert, men han resonerade på ett sätt som påminner mer om vetenskap än om religion eller myt. Han lär visserligen ha varit en

from man och ha sagt att ”allt är fullt av gudar”, men hans resonemang i övrigt hänvisar varken till mytologiska berättelser eller till ingripanden av högre makter. Från iakttagelser av världen omkring sig drog han den (för oss egendomliga) slutsatsen att vatten är urgrunden till allt existerande. Urämnet vatten övergår sedan i andra tillstånd och bildar på så sätt alla andra substanser. Det tycks också som om Thales undrat över vilka krafter som styr för ändringen i tillvaron och funnit svaret i grundläggande egenskaper hos vatten, t.ex. vattnets förmåga att som ånga bli flyktigt och som is bli hårt och fast. Thales brukar även kallas den förste naturvetenskapsmannen och, sett ur äldre tiders perspektiv, är valet mellan orden filosof eller vetenskaps man betydelselöst. På Thales tid gjorde man ingen skillnad mellan filosofi och naturvetenskap. Hos de äldsta grekiska filosoferna var filosofin inte heller särskilt tydligt skild från religiös eller mytisk spekulation och några helt vattentäta skott har för övrigt inte uppkommit senare. Det särskiljande draget hos filosofin var i första hand en strävan efter klarhet, precision och systematik i tänkandet, något som också ses som önskvärt i modern vetenskap. Du kan läsa mer om filosofins historia i nästa kapitel.

OLIKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL FRÅGOR Att skilja på filosofi, vetenskap, religion och myt har varit och är fortfarande svårt. Det gemensamma för alla dessa företeelser är att de har uppstått när människan har försökt att hitta svar på sina frågor, när hon försökt att göra världen begriplig. Vi kan kanske våga oss på att säga att dessa företeelser utgör de huvudsakliga 1. Tankar om filosofi

”kunskapsvägar” som människor har följt i västerlandets idéhistoria. Det är också de kunskapsvägar vi återfinner i andra kulturtraditioner, t.ex. de österländska. Man kan även betrakta litteratur och konst som verksamheter som både utvecklar och förmedlar någon form av kunskap. Särskilt skönlitteratur är ibland genomsyrad av filosofiska frågor och utgör försök att behandla dessa. Det har alltid varit flytande gränser mellan litterär och filosofisk verksamhet. Många filosofer har också varit lysande författare. 1:2 DISKUTERA

a I ett senare kapitel ska vi se närmare på ”kunskap” ur filosofisk synvinkel. Du kan ändå ha synpunkter på om filosofi, religion, myt och vetenskap är ”kunskapsvägar”. På vilket sätt kan t.ex. myter om de gamla asagudarna eller de gamla grekiska gudarna innehålla kunskaper? b Är det riktigt att betrakta litteratur och konst som kunskapsformer? c Tänk efter om du har läst någon roman eller sett någon film som du tycker har varit ”filosofisk” och på ett djupgående sätt behandlat t.ex. människolivets villkor eller verklighetens natur. Om ja, tyckte du att du fick några ”svar” på viktiga frågor? d Det finns de som anser att poesi förmedlar något som inte kan uttryckas på annat sätt. Vad skulle detta ”något” kunna vara?

FILOSOFI ÄR EN VERKSAMHET Sökande efter kunskap börjar med att man undrar över något och formulerar en mer eller mindre klart uttryckt fråga. När frågan är ställd försöker man finna vissa skäl för att besvara frågan på ett visst sätt. Man söker argument för svaret på frågan. (Lilla Sara ber t.ex. sin bror att ge argument för påståendet att det finns sådant som ingen vet.) Dessutom är det intressant vilka slutsatser som man kan dra av svaret som man har argumenterat för, vad som följer om svaret är riktigt. Filosofi kan alltså betraktas som en verksamhet som innehåller följande moment: Ställa frågor

Söka argument

Formulera svar

Analysera följder

der Det som skiljer filosofin från andra kunskapsformer är inte närvaron eller frånvaron av dessa moment i sig, utan hur de behandlas. Frågor, argument och svar finns såväl inom filosofi som inom vetenskap och religion, men de hanteras och värderas på olika sätt. © Författarna och Studentlitteratur

Här nedan ser du en beskriv ning av den filosofiska verk samhetens struktur som du själv kan använda dig av, bl.a. i olika uppgifter. Lägg den därför på minnet.

Inom filosofin accepteras ogärna argument som inte på ett eller annat sätt är förnuftsmässigt grundade. Uppenbarelser eller ”översinnliga” erfarenheter betraktas inte som övertygande argument, medan sådana upplevelser kan väga tungt i religiösa sammanhang. Att särskilja filosofin från vetenskapen är svårare. Från början betraktades allt teoretiskt vetande som filosofi. Den engelske matematikern och naturvetenskapsmannen ISAAC NEWTON (1643–1727) betraktade t.ex. sin verksamhet som ”naturfilosofi” och den franske 1600-talsfilosofen RENÉ DESCARTES (1596–1650), som blev hedrad genom titeln ”den moderna filosofins fader”, gjorde betydande insatser i utvecklingen och presentationen av en naturvetenskaplig världsbild. GOD OCH DÅLIG FILOSOFI Det är naturligtvis svårt att tala om ”god” och ”dålig” filosofi. Vi kan ändå våga oss på att nämna något som kännetecknar den goda filosofin: • Filosofin är en argumenterande verksamhet. Att presentera svar på frågor utan att ge förnuftiga anledningar att tro på svaren är närmast ofilosofiskt. Att svaret ”känns rätt” väger inte särskilt tungt ur filosofisk synvinkel. • Filosofin är en förtydligande verksamhet som söker precision. Innebörden i det som sägs i det filosofiska samtalet bör vara så klar som möjligt. Filosofins uppgift är att skingra dimmor, inte att skapa oklarheter. • Filosofin är tillgänglig för kritik. Den som använder knep för att rädda sina tankegångar undan kritik bedriver dålig filosofi. Av taktiska skäl kan vi hålla inne med synpunkter som vi anar att andra skulle angripa. Är vi skickliga i att använda ord kan vi ”förföra” med språkets hjälp. Imponerande kanske – men dålig filosofi. Erik tar varken religionen eller vetenskapen till hjälp för att besvara Saras fråga. Hade han varit övertygat religiöst troende hade han kanske haft ett svar att ge henne. Något vetenskapligt svar på hennes fråga finns knappast, åtminstone inte med utgångspunkt i nuvarande kunskap. Däremot kan man säga att hans svar i viss mening är filosofiskt. Hans tvivel på att någon kan besvara Saras fråga speglar en skeptisk inställning som vi kan finna många exempel på i filosofins historia. 1. Tankar om filosofi

1:3 FUNDERA

Vad innebär det att vara skeptisk? Händer det att du själv är skeptisk? Försök att ge exempel på tillfällen när du är skeptisk – eller exempel på sådant som du är skeptisk till. Tänk efter vad det är som gör att du är skeptisk till något. 1:4 DISKUTERA

a Kan det vara så att ett svar som ”känns rätt” också kan vara fullkomligt riktigt, även om vår känsla är ett svagt filosofiskt argument? b Politiker har kanske inte kravet på sig att bedriva god filosofi. Ändå kan det vara intressant att se hur en politisk debatt fungerar när det gäller argumentering, tydlighet och tillgänglighet för kritik. Studera hur politikerna uttrycker sig i tidningarna eller på tv. Är det god eller dålig filosofi som de bedriver?

VANDRINGAR VID GRÄNSEN Tänk dig att all vår samlade kunskap bildar ett rike. Utanför rikets gränser ligger allt som är bortom vår förmåga att förstå och allt som vi av andra anledningar ännu inte vet. För det mesta går vi kanske omkring på vägarna utan att reflektera särskilt mycket över annat än det som finns närmast omkring. Men de flesta ställer sig ibland frågor om både det välbekanta och det som skymtar på andra sidan gränsen. Filosofen inom oss vaknar. Sara i vårt exempel har styrt stegen mot gränsen när hon kommer med sina frågor. Med tiden får många av gränstraktens frågor tillfredsställande svar. Olika vetenskaper har ”lösgjort” sig från filosofin och format specialiserade områden. Frågor kring livets funktioner har gett upphov till vetenskapen biologi, frågor om materien till vetenskaperna fysik och kemi. Alla vetenskaper har från början sitt ursprung i filosofin. Men när frågorna vid gränsen besvaras är det som om gränsen flyttade ännu längre ut – och nya frågor dyker upp. Ett inte helt ovanligt sätt att försöka förklara vad filosofer ägnar sig åt är att säga att de är engagerade i de ”frågor som blir kvar när vetenskaperna har försökt besvara sina”. Genom detta kunde vi förledas att tro att filosofins område skulle ”krympa”, när vetenskap efter vetenskap blir självständig. Det är en mycket felaktig slutsats. Det finns envisa frågor som svårligen låter sig besvaras med vetenskaplig forskning. Med tiden får vi dessutom allt fler fi© Författarna och Studentlitteratur

Hur är det? Är politiker argumenterande, tydliga och öppna för kritik i sina tal och debatter?

losofiska teorier att förhålla oss till. Filosofin krymper inte, utan dess frågor genomsyrar all verksamhet som syftar till utveckling av kunskap och som innebär en begrundan, ett reflekterande, över världen som vi lever i. Någon har gjort en liknelse som påminner om den vi nyss har gjort: All samlad kunskap bildar en cirkel. När kunskapen ökar och cirkelns omkrets blir större blir också beröringspunkterna till det okända fler. Den brittiske fysikern Stephen Hawking har sagt följande: ”Jag försöker fortfarande förstå hur universum fungerar, varför det är som det är och varför det över huvud taget finns. Jag tror att det finns en rimlig chans att vi kan lyckas uppnå de två första målen, men jag är inte lika optimistisk om att vi kan finna ut varför universum finns.”

Känner vi inte igen Saras fråga i det som Hawking känner tvekan inför? 1:5 DISKUTERA

Fundera över Hawkings ord. Vad är det han säger?

FILOSOFERANDET SKER I ETT SAMMANHANG Det finns ett problem med bilden av ”den samlade kunskapens rike”. Det framgår inte så tydligt att det är människor som lever där och att landet ständigt förändras. Filosofer tänker inte i ett tomrum, utan deras resultat är en produkt av deras personliga temperament och erfarenhet. Dessutom har de påverkats av tidigare filosofers tankegångar. Det är en enskild människas reaktion på yttervärlden som speglas i filosofin, så som yttervärlden framstår för just den människan. Det är osannolikt att någon filosof skulle vara opåverkad av andras tankar. Ett kännetecken för något som skulle kunna kallas ”filosofiskt sinnelag” är just lusten att ta del av vad andra har tänkt och tänker. Filosofins historia är därför av stort intresse för filosofer, hur besynnerliga tankegångar vi än må finna där. Filosofin börjar när frågorna känns angelägna Vi blir inte filosofer genom att sätta oss vid skrivbordet och teoretisera abstrakt över världens och livets gåtor. Det är när dessa frågor blir personliga livsfrågor, när frågorna om världen och livet

1. Tankar om filosofi

tränger sig på med sådan kraft att vi knappast kan undgå dem, som den filosofiska verksamheten börjar. Det är inte enbart filosofens intelligens som är avgörande för hur de filosofiska frågorna behandlas, utan hela personligheten. Olika filosofer har olika grundförhållanden till livet och världen och utifrån dessa varierande filosofiska grundupplevelser belyser de de enskilda frågorna olika. Ett exempel är de medeltida filosoferna som ofta hade en ”självklar” tro på Gud. Denna gudstro försökte de få att harmoniera med naturvetenskapernas nya upptäckter – upptäckter som ibland kom i konflikt med de religiösa lärorna. Att kulturen, traditionen och den sociala miljön har stor betydelse märks bl.a. i det att de flesta kända och ”stora” filosofer genom tiderna har varit män. Det förefaller inte troligt att kvinnor i mindre utsträckning än män skulle ställa sig frågor av filosofisk karaktär. Och det tycks ganska orimligt att det skulle finnas några förnuftsmässigt grundade argument för att kvinnor skulle ha svårare att besvara de filosofiska frågorna. Den ”könsmässiga obalansen” i filosofins historia lär ha andra förklaringar. Filosofin präglas av diskussion och samtal Det framgår inte heller i bilden av ”den samlade kunskapens rike” att människor lär av varandra, att de diskuterar och argumenterar. Till ”det filosofiska sinnelaget” hör en vilja att samtala och diskutera med andra. Diskussion och samtal har alltid varit ett kännetecken för filosofisk verksamhet. Samtidigt kan vi naturligtvis inte utesluta att någon ensam sitter vid gränsen med blicken oavlåtligt vänd ut i det okända och tänker, filosoferar, i ensamhet. 1:6 DISKUTERA

Vilka rimliga förklaringar kan du tänka dig finns till att de flesta kända filosofer är män? b Verkar det troligt att en människa som är ointresserad av andra människors tankar, själv skulle kunna utveckla intressanta tankegångar? Varför? Varför inte? c Under senare år har andelen kvinnliga elever som läser filosofi vid högskolan ökat betydligt. Varför är det så, tror du? d Din uppgift är att måla en målning eller rita en teckning med titeln ”Filosofen i sitt rum”. Hur ser bilden ut? Beskriv! Förklara varför du gör bilden just så.

FILOSOFI ÄR ATT IFRÅGASÄTTA En annan svaghet med bilden av den samlade kunskapens land är att den leder tanken till att filosoferande alltid sker i gränstrakterna. Så är det knappast. Filosofins uppgift är framför allt att ifrågasätta och undersöka mycket vanliga idéer som vi dagligen använder utan att närmare tänka på det. Även idéer och begrepp som används inom vetenskapen kan ifrågasättas och bli föremål för filosofisk granskning. En matematiker kan t.ex. undersöka relationerna mellan olika matematiska tal, medan filosofen frågar: ”Vad är ett tal?” En psykolog kan studera hur barn lär sig att tala, medan filosofen frågar vad det är som får ett ord att betyda något. De flesta vet och känner att det är fel att mörda, men filosofen kan fråga vad som gör en gärning rätt eller fel. NYTTAN MED FILOSOFI Varför ska man överhuvudtaget ägna sig åt filosofi? Om nu filosofi är så extremt svårt som Nagel gör gällande i citatet tidigare, är det då inte ett ämne enbart för genier? Som svar på den frågan om filosofi kräver överlägsen intelligens, har något sagt att hög intelligens knappast är nödvändig men absolut inte till nackdel. Filosofin tar upp grundläggande frågor om världen som vi lever i, frågor om oss själva och våra liv. Det är alltså inte så egendomligt att många intresserar sig för själva frågeställningarna. Kanske ligger det helt enkelt i människans natur att ställa frågor, att undra och förundras? Då är ju frågan om ”nytta” ganska självklar. Sara ser troligtvis ingen särskild nytta med att få sin fråga besvarad, hon undrar helt enkelt över något, undrar för att hon är en liten människa. Bortsett från nyttoaspekten, kan vi med säkerhet påstå att filosofistudier kan ge ett vidare perspektiv på tillvaron och inspiration till att tänka i nya banor. Filosofi är dessutom en i positiv mening kritisk verksamhet, som ger träning i att analysera de budskap som dagligen sköljer över oss. Det argumenterande förhållningssätt till frågor och svar som filosofin av tradition uppmanar till, har en stor betydelse för att det demokratiska samhället ska fungera. Ett samhälle fungerar kanske inte demokratiskt bara för att 1. Tankar om filosofi

Det moderna livet innehåller ofta en störtflod av sammanhängande budskap. Filosofi kanske inte minskar den stressen – men kan utveckla din förmåga att tänka kritiskt och analyserande.

alla har möjlighet att i fria val rösta på några givna alternativ. Det krävs också att medborgarna kan tänka självständigt och ta ställning till de val som de är fria att göra. Att filosofisk verksamhet alltid skulle leda till politiska övertygelser i demokratisk riktning stämmer dock inte, vilket filosofihistorien tydligt visar. (Mer om detta i kapitel 7.) För att återknyta till frågan om intelligensens betydelse för filosoferandet kan vi konstatera att intelligens är ett något oklart begrepp. Till viss del visar sig intelligensen i hur vi i tänkandet använder de resurser vi har i form av kunskaper och förmågor. Att filosofera är att tänka, men också att reflektera över de tankar som vi tänker. Det finns anledning att tro att filosofisk aktivitet är ”nyttig” för utvecklingen av intelligens. 1:7 DISKUTERA

Vad är det som avgör om en verksamhet är till nytta eller inte? Försök ge några kännetecken på ”nyttig verksamhet”. b Försök också ge exempel på några verksamheter som är helt utan nytta. © Författarna och Studentlitteratur

20 Spekulation och analys Filosofi kan bedrivas som spekulation och som analys. Spekulativ filosofi Den spekulativa filosofin söker ett slags överblick över verkligheten, försöker både beskriva och förklara människan och tingen. Den spekulativa filosofin har ofta vad som brukar kallas en metafysisk inriktning. Vi ska återkomma till metafysiska frågor och nöjer oss här med att säga att metafysik är läran om tillvarons innersta väsen eller verklighetens grundläggande natur (t.ex. vad en människa verkligen är – kropp eller själ, eller både–och?). Metafysik handlar om det som vi inte direkt kan uppfatta med sinnena. Den moderna vetenskapen (t.ex. fysik) har kommit så långt från våra dagliga erfarenheter att den ibland framstår som metafysik. Det är dock ett påstående som många nog skulle reagera mot. Analytisk filosofi Det finns också filosofer som har uppfattningen att filosofins huvuduppgift är att analysera språket för att lösa filosofiska problem. Till ”språket” räknas då alla former av redskap för kommunikation, alltså även matematiken. Orden kan betraktas som verktyg när man försöker säga något om världen och verkligheten. En sådan filosofisk inriktning brukar kallas analytisk och detta har varit beteckningen på en rad tämligen olikartade riktningar i 1900-talets filosofi. Dessa olika riktningar har haft det gemensamt att de har varit inriktade mot analys och vanligtvis, men långtifrån alltid, haft en skeptisk hållning till spekulativ filosofi. Det har funnits en utbredd och stark misstro mot metafysiska tankesystem och bitvis har ”metafysik” närmast varit ett skällsord. Det finns dock exempel på analytiska filosofer som också intresserar sig för metafysiska frågor. Uppfattningen bland analytiska filosofer har varit att de traditionella filosofiska frågorna endast kan lösas, eller snarare upplösas, genom att klargöra betydelsen hos de ord och uttryck som används i frågeställningarna (problemformuleringarna) som man utgår ifrån. Hur har man formulerat det man vill undersöka? Vilken betydelse har begreppen som man använder? Jämför med Erik i vårt exempel, som vill att Sara ska förtydliga vad hon menar med sin fråga om varför vi finns. Klargörandet sker genom filosofisk analys av språket, och olika filosofer har kommit med exempel på och förslag till hur en sådan analys kan gå till. Målet för den filosofiska verksamheten är inte att tränga in i verklighetens hemlighetsfulla inre rum, utan snarare att ”göra tankarna klarare” (som filosofen Ludwig Wittgenstein uttrycker det). Inte antingen–eller utan både–och Det måste dock understrykas att en uppdelning i spekulativ och analytisk filosofi ger en felaktig bild av två läger av totalt oliktänkande. All

1. Tankar om filosofi

21 filosofi torde innehålla inslag av både analys och spekulation, även om det varierar var tonvikten ligger. Vill man ställa analys och spekulation mot varandra kan det göras genom några motsatspar. Uppställningen är hämtad ur den svenske filosofen Anders Wedbergs bok Filosofins historia. Analys

Spekulation

Att förfina och skärpa instrument Att använda instrumenten för verklighetsbeskrivning (t.ex. definiera eller skapa nya begrepp) Att plocka isär något som redan finns (t.ex. en teori) i dess beståndsdelar

Att skapa något nytt

Förslag om begreppsbildning och teorikonstruktion som kan vara lämpliga eller olämpliga

Utvecklandet av teorier som kan vara riktiga eller oriktiga

Ett studium av tänkandet eller språket

Ett studium av verkligheten bortom tänkandet, utanför språket

1:8 FUNDERA

a Är teorierna kring Big Bang (tanken att universum uppkom ur en stor explosion) mest spekulativa eller analytiska? Förklara hur du tänker. b I vetenskapliga sammanhang avfärdas ibland hypoteser och teorier som ”ren spekulation”. Vad menar man? c Är Thales filosofi (se s. 11) präglad av analys eller av spekulation?

GRUNDINSTÄLLNING INFÖR MÖTET MED FILOSOFIN Påståendet att filosofin är ett ”extremt svårt ämne” kan ju klinga hotfullt. Men kanske Sara kan vara värd att lära av, även om hon bara är ett barn? Eller kanske just för att hon är ett barn. Hon låter sig inte nedslås av att inte svaret med säkerhet kommer. Många av de stora namnen i filosofihistorien har troligtvis haft två gemensamma egenskaper: förmågan att uthärda känslan av att inte förstå och en envis nyfikenhet att tänka vidare. Den store 1900-talsfilosofen LUDWIG WITTGENSTEIN skrev: ”Mina tankars omkrets är sannolikt mycket snävare än jag anar.” Wittgenstein skrev också: ”En människa är fången i ett rum om dörren är olåst och öppnas inåt; men han inte kommer på idén att dra istället för att skjuta på den.” Kanske menar Wittgenstein att vi alla i någon mening är inskränkta, var och en på sitt sätt, mer inskränkta än vi anar. Då sitter vi som fångar i våra rum, inte för att © Författarna och Studentlitteratur

När du läser detta vore det konstigt om du förstod precis. Se det som en övning i att läsa något som ligger utanför din egen ”gräns”. Du kan återkom ma till detta när filosofikursen är slut och se om du då förstår det bättre.

1. Tankar om filosofi

problemet med dörren är så teoretiskt svårt, utan för att vår tanke inte kommer på den enkla lösningen. Den filosofiska verksamheten är ganska otidsenlig genom att den sällan är inriktad på snabba resultat. Vi citerar Wittgenstein ännu en gång: ”Filosofernas hälsning till varandra borde vara: Ge dig tid!” Han ger ingen närmare fingervisning om hur vi ska tolka de orden, men mot bakgrunden av annat som han har skrivit kan vi våga oss på att ta dem bokstavligt. Vi bör ha tålamod och låta frågorna mogna på djupet, ha förtroende för våra slumrande resurser och tålmodigt vänta på att svaren växer fram. Tålmodigt vänder och vrider vi på frågeställningen och ser vad som händer. Också här har Wittgenstein några ord: ”Var på inga villkor rädd för att tala nonsens! Men du måste lyssna noga på ditt eget nonsens.” I filosofisk verksamhet krävs modet att våga visa sin begränsning, våga komma med tankegångar som i mångas ögon förefaller orimliga. Men, som Wittgenstein tillägger: vi måste själva reflektera över våra synpunkter. 1:9 DISKUTERA

a Vi kan vara övertygade om att Wittgenstein noga hade tänkt igenom sina ord och menade något med vad han skrev. Hur kan citaten som du nyss har läst tolkas? Finns det olika möjliga tolkningar? b Varför har en del människor lättare att stå ut med sådant som är svårt och kan bevara sitt intresse även när problemen hopar sig, tror du? 1:10 FUNDERA

Skriv en kort redogörelse för hur du reagerar på faktarutan om spekulation och analys. Svara exempelvis på frågor liknande dessa: • • • •

Vad förstår du? Vad förstår du inte? Hur känns det att läsa en sådan text? Tror du att du är en människa som kan härda ut och tryggt vänta på att du så småningom kommer att förstå bättre?

FILOSOFINS FRÅGOR – OCH UPPLÄGGNINGEN AV DENNA BOK Ett sätt att ta reda på vilka frågor som har upptagit filosofer är att bläddra i en bok om filosofins historia. Ett annat är att stanna upp och låta de egna frågorna komma. Troligtvis kommer en del av de egna frågorna att likna de frågor som filosofer har försökt besvara. Sara är t.ex. inte den första att fråga om varför vi finns. Hon är hel© Författarna och Studentlitteratur

ler inte ensam om att undra över om det finns sådant som ingen kan veta. Till de ständigt återkommande frågorna hör frågor om världens grundläggande natur och hur vi kan få kunskap om det som finns. Till de frågorna hör många ”faktafrågor” som olika fackvetenskaper, t.ex. fysik, biologi, psykologi, har till uppgift att utforska, men det återstår alltid något att besvara som tycks ligga ”på andra sidan gränsen”. (Minns t.ex. Hawkings ord på s. 16.) Andra frågor gäller hur vi symboliserar verkligheten, hur vi tänker och uttrycker våra tankar i ord. Vad är t.ex. ”kunskap”? Vad är möjligt att veta och hur får vi vår kunskap? Har t.ex. Saras fråga över huvudtaget något svar? Vad är egentligen ett språk och vad är det som ger orden en mening? Det finns också frågor om vad som är önskvärt och hur vi bör leva våra liv. Kanske många tänker på sådana frågor när ordet livsfilosofi nämns. Det kan vara etiska frågor om vad som är ett riktigt handlande, om vad som är ont och gott, rätt eller fel ur moralisk synpunkt. Det kan också vara frågor om estetiska värden, om vad som är vackert eller fult. Åtta kapitel I den här boken tas dessa olika frågor upp. Detta första kapitel har satt frågan om vad filosofi är i fokus. Det har fungerat som en första introduktion och syftet har inte varit att ge ett definitivt och slutgiltigt svar. Förhoppningsvis växer svaret fram inom dig när du arbetar vidare med ämnet. Det blir ditt eget svar på frågan. Du bör känna att du själv är herre i ditt eget filosofiska hus och ska vara så mycket filosof att du i största möjliga utsträckning tänker själv. I nästa kapitel kommer en översiktlig presentation av filosofins historia. Där möter du ett antal namn på personer som har haft betydelse för filosofins utveckling. Tredje kapitlet bär rubriken Tankar om verkligheten. Du har redan stött på ett tidigt försök att besvara frågan om verklighetens grundläggande natur i faktarutan om Thales. I det tredje kapitlet ligger tyngdpunkten på den spekulativa sidan av filosofin. Fjärde kapitlet ägnas åt kunskapsfilosofi. Hur kan vi veta att verkligheten faktiskt är som vi tänker oss? Vad menas med kunskap och hur kan vi få kunskap?

1. Tankar om filosofi

I femte kapitlet är det språket som kommer i blickpunkten. Det handlar om språkfilosofi, ett område inom filosofin som har lockat många nutida tänkare. Tonvikten ligger där på den analytiska sidan av filosofin. I sjätte kapitlet riktar vi blicken mot människan, den varelse som ägnar sig åt filosofi. Kapitlet utgår ifrån frågan: Vad är en människa? Sjunde kapitlet bär rubriken Tankar om samhället och undersöker vilka frågor och svar som har förekommit i anknytning till människans sociala verklighet. Förhållandet individ och samhälle är ett exempel. Åttonde kapitlet tar upp frågan om hur vi bör handla och vad som är önskvärt ur etisk synvinkel. Där behandlas också frågor om estetiska värden. Vad menar vi t.ex. när vi talar om ”god” och ”dålig” konst? Vad är skönhet? Till kapitlen finns även kompletterande och fördjupande texter, som du hittar dels i slutet av boken, dels i den digitala delen. Vi rekommenderar att du läser dessa texter efter att du har tillägnat dig innehållet i respektive kapitel. I den digitala delen finns också annat som vi tror att du kommer ha nytta av när du studera filosofi, så öppna den redan nu och bekanta dig med innehållet. Några råd på vägen Filosofi är inget typiskt pluggämne. Men det är det kanske mest omfångsrika av alla ämnen och det som är svårast att få grepp om. I detta ämne är det ganska glest mellan fakta. Men det är absolut inget ”flumämne”. Låt oss säga att filosofi är mer konst än vetenskap. Måleri är ingen kladdverksamhet och musik är inte att väsnas på måfå. Samtidigt finns det inga strikta krav på hur du ska göra som konstnär. Det avgör du själv. Annars är du ingen konstnär. Så är det med filosofin. Bli inte så rädd när du känner att något är svårt. Inom filosofin finns frågor som (kanske) ingen kan besvara. Du måste slå vakt om din förmåga att undra. Tänk alltid över saker och var inte rädd för obekanta ord och begrepp. Du kanske kan hitta på bättre själv? Varför inte? Använd också den digitala delen som hör till läromedlet. Ju längre du är med på resan, desto mer kommer du att ana vad det handlar om.

Gå till den digitala delen om du vill lösa fler uppgifter , träna på ord eller repetera kapitlet .

Christer Fäldt, lärare i filosofi och psykologi, tillika erfaren läromedels författare, och Daniel Fäldt, lärare i filosofi och svenska.

Tankar – filosofi för gymnasiet Filosofi är ett oerhört stort ämne, kanske det största som finns. Filosofin kan omfatta praktiskt taget allt som vi kan ställa oss frågor kring. Filosofi handlar till sin karaktär mycket om tankar – tankar om vår verklighet och hur vi kan uppfatta den. Dessa tankar presenteras i denna bok uppdelade i åtta olika kapitel: 1. Tankar om filosofi 2. Tankar om filosofins historia 3. Tankar om verkligheten 4. Tankar om kunskapen

5. Tankar om språket 6. Tankar om människan 7. Tankar om samhället 8. Tankar om moral

Varje kapitel presenterar grundläggande filosofiska frågor och de olika försök till svar som filosofer genom tiderna har fört fram. Tonvikten ligger på västerländska filosofers tankar om dessa frågor, men också andra tanketraditioner får här sin plats. Målsättningen bakom boken har varit att inte väja för ämnets svårigheter, utan i stället tillhandahålla bra stöd när läsaren ska brottas med dem. Bland annat anknyts de filosofiska frågorna till vardagstänkandet när så är möjligt och det finns många illustrerande exempel. Filosofins centrala begrepp får sin plats i texterna – utförligt förklarade – för att därigenom kunna lotsa läsaren in i den filosofiska tankevärlden. Till varje kapitel finns uppgifter som ger läsaren möjlighet att öva sina nya kunskaper. För, filosofi är i lika hög grad ett övningsämne som ett kunskapsämne. Till boken hör en digital del med fördjupningstexter och korta presentationer av ett antal olika filosofer. Där finns även en interaktiv version av boken inläst med textföljning, kapitelvisa sammanfattningar och en ordlista över centrala filosofiska begrepp. Tankar är utvecklad för filosofi 1 och 2. Läromedlets upplägg gör det möjligt för lärare och elever att utifrån intresse och inriktning välja i vilken kurs olika moment tas upp.

Art.nr 32260 ISBN 978-91-44-10838-4

studentlitteratur.se

9 789144 108384