Tvåan
LÄRARGUIDE
Richard Hultén
INNEHÅLL
Inledning.......................................................................................4 Att undervisa med FORMA Språket..................................5 Reflektion kring den egna undervisningen....................6 Bedömning med FORMA Språket......................................7 Strukturen i FORMA Språket Tvåan ...............................9 Kapitelbeskrivning och lektionsplaneringar..................11 Bonusmaterial (kopieringsunderlag)................................30 Bilder på barnen..............................................................................30 Presentation av barnen....................................................................32 Genresidor......................................................................................36 Samtala om och bearbeta text..........................................................40 Tankekarta......................................................................................43 Seriemallar......................................................................................44 Forma bokstäver..............................................................................47 Boken om mig................................................................................51 Hur gör du?....................................................................................52 Matriser..........................................................................................54 Checklistor......................................................................................64
3
INLEDNING
Strukturen i FORMA Språket Tvåan Färgen på sidorna markerar olika inriktningar i språkarbetet: • Gula sidor är mål- och bedömningssidor. • Blå markering handlar i huvudsak om läsning. • Gröna sidor är skriv- och ritasidor. Längst bak i boken finns bokstavsträningen och enkel ljudanalys. • Lila sidor är extra uppdrag. Då behöver eleven ett skrivhäfte. • Rosa sidor är genresidor att komma tillbaka till flera gånger. • Orange markering är sidor där samtalet eller berättandet står i fokus. Det är inte vattentäta skott mellan de olika markeringarna. Ibland ska man t ex berätta om något man skrivit osv. FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG: Det första kapitlet är något lättare än de övriga. Men du kan som lärare arbeta med kapitlen i vilken ordning du vill. Börja dock med att berätta om barnen som är huvudpersoner. Ett underlag för detta finns i kopieringsunderlaget på sidorna 32–34. 1. Börja alltid med att samtala om målen och vad som finns med i bedömningen i slutet på kapitlet. Vad skall vi lära oss i det här kapitlet. Här kan du ta med dina ev. lokala mål, läroplanen (läroplanens förmågor, det centrala innehållet och kunskapskrav). En bra bedömning bygger på att barnen är medvetna om var de är på väg och vilka kunskaper som du vill att de ska visa efter det aktuella arbetsområdet. Hur formulerar barnen målen? Hur formulerar dina elever målen? Hur ska vi veta att vi lärt oss?
2. Gemensam läsning och samtal av ny text. Bild- och textbearbetning (se sidorna 10 och 40–42). 3. Uppgifter i anslutning till kapitlet. Se till att inte släppa iväg eleverna i boken. Stanna upp efter ett par sidor. Samtala och repetera målen. Se till att samtalen fungerar. Det kan vara bra att i förväg bestämma vilka barn som skall samtala när de kommer till de orange samtalsuppgifterna. 4. Min bedömning – gula sidorna. Dessa sidor kräver att ni återigen stannar upp i klassen och samtalar. Hur vet du att du kan de här sakerna? Låt eleverna sitta tillsammans. Bläddra i kapitlet. Hur har jag visat att jag t ex förstår vad jag läser? Kommer jag ihåg stor bokstav och punkt? Hur har jag visat det? Kommentarraden Använd denna rad i bedömningsdelen på det sätt som passar dig bäst. Tanken är dock att du som lärare uppmuntrar eleven att skriva nästa steg som behöver tränas. ”Jag behöver träna mer på stor bokstav och punkt.” Du som lärare har här tillfälle att ge feedback på det som eleven lärt sig. ”Du visar att du verkligen behärskar stor bokstav och punkt nu, tänk på att …” 5. Träna mera-sidorna är mer en fördjupning än mer av samma sak. Tanken är att de extra uppgifterna blir en utmaning för de elever som kommit lite längre i sin språkutveckling. För dessa uppgifter behöver eleven ett vanligt skrivhäfte.
9
INLEDNING
6. Bedömningssidorna i slutet på varje kapitel bör presenteras i introduktionen av varje arbetsområde/kapitel. Eleverna ska så klart veta vad som ska bedömas och bedömningen görs kontinuerligt av både eleven och dig.
Att undervisa med hjälp av FORMA Språket innebär att du skapar en röd tråd i din undervisning. Självklart finns det inget läromedel som kan göra anspråk på att vara heltäckande. Kanske kan detta material ge dig och dina elever inspiration att fundera, reflektera och arbeta vidare med att utveckla hela språket.
Bearbeta texten SAMTALA OM TEXT Att samtala om texten kan man göra på väldigt många olika sätt. Författaren Aidan Chambers talar om följande fyra frågor som en grund: • • • •
Berätta: vad tyckte du om i texten? Berätta: vad tyckte du inte om? Berätta: vilka frågor har du? Berätta: vilka mönster du ser i texten?
Aidan Chambers bok Böcker inom och omkring oss är en utmärkt bok om man vill lära sig mer om hur man kan förhålla sig till barns läsning och samtalet kring böcker. Följande tankar kan också vara bra att ha med i ryggsäcken när man samtalar med barn om texter: • Vad kan utskiljas, förstås, tolkas i texten? Vad finns mellan raderna? • Vilka personliga kopplingar finns till texten? Kan jag känna igen mig i texten? • Associerar jag till något annat utanför mig själv? Något jag sett på teve eller läst eller hört berättas? Här följer en uppsättning frågor man kan använda när man samtalar om texters form.
10
• • • • • • • • • • • • • • • • •
Vilka bokstäver känner du igen? Vilka ord är namn? Vilka ord känner du igen? Vilka ord förekommer många gånger? Vad är en bokstav, ett ord och en mening? Vad är en rad? Vad är det för skillnad på en rad och en mening? Stor bokstav och punkt, när ska de användas? Hur stavas det vanliga ordet ”och”? Hur många bokstäver finns det i texten? Hur många ord finns det? Hur många meningar? Hur många rader? Vad är en rubrik? Vad har rubriken för syfte? Hur ser man att det är en rubrik? På vilket sätt kompletterar ord och bild varandra?
Läs texten många gånger tillsammans och på olika sätt: • Läs samtidigt med en kompis. • Läs tyst för dig själv. • Följ med i texten med fingret när någon annan läser. • Läs varannan rad tillsammans med en kompis. • Läs vartannat ord. • Läs med någon som hjälper dig med de svåra orden.
LEKTIONSIDÉER SKRIVA
fotboll, fiska
41
Fakta om Samir
syskon
spagetti
brun
syster, bror
dinosaurier
ljusbrun
Samir
när han var liten
tycker om
9 cm
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
44 jorden
gamla löv fåglar äter maskar
Daggmasken
Samir är 9 år. Hans favoritmat är spagetti. På fritiden tycker han om att spela fotboll och fiska. Han har två syskon. En lillebror och en lillasyster. Samir tycker att det är spännande med rymden och planeter. När han var liten älskade han dinosaurier.
Daggmasken är 9 centimeter lång. Den är brun och ljusbrun. Kroppen är lite randig. Det är en tjock bulle mitt på masken. Daggmasken äter gamla löv. Fåglar tycker om att äta daggmaskar. Daggmasken lever i jorden.
Vilken fråga skulle du vilja ställa till Samir?
När Samir är färdig med sin faktatext berättar han om daggmasken för klassen. Han använder sin tankekarta för att komma ihåg vad han ska säga.
_________________________________________________________ _________________________________________________________
Skriva en faktatext – utifrån intervju
Daggmasken
vad jag vet
Daggmasken
randig
rymden
Fakta om Samir
41
44
Skriva en faktatext – utifrån en undersökning
INLEDNING
INLEDNING
En faktatext kan handla om nästan vad som helst. Att skriva en faktatext om en kompis kan vara ett bra sätt att arbeta med textens form utan att behöva läsa i en faktabok. Som underlag är det bra att använda en intervju. Samtala om vilka erfarenheter barnen har av intervjuer. När ser och hör vi människor som blir intervjuade? Frågan är central i intervjun.
Att undersöka ett vardagligt föremål är ett bra underlag för att skriva en faktatext. Hur fungerar egentligen en pennvässare? Visa barnen på pennvässarens olika delar. Vad är det som gör att den kan vässa av en lagom mängd trä från pennan? Hur kommer det sig att pennan blir spetsig och konisk? Vad är den tillverkad av för material? Var kan man köpa en pennvässare? Vilka olika modeller finns den och vad kostar de? Var hittar jag uppgifter om pennvässare? I ett klassrum finns det väldigt många saker man kan skriva faktatexter om utan att behöva läsa faktaböcker. Om man går ut på skolgården finns det ännu fler uppslag för egna små undersökningar. • Hur fungerar en gunga? • Hur ser en maskros ut? • Vart tar vattnet vägen när det regnar på taket på skolan? • Hur är en klätterställning konstruerad?
BEARBETA TEXTEN SAMTAL I vilka yrken har man nytta av att kunna ställa bra frågor? (journalist, läkare, polis, lärare, parkeringsvakt, snickare, sjuksköterska, butiks biträde, kassörska) Efter vilka meningar skall det vara frågetecken? När är du född Jag är åtta år Vad är din favoriträtt Hur många syskon har du Har du något favoritdjur Jag gillar spagetti bäst Min favoritfärg är grön GÅ VIDARE Dramatisera en intervju. Låtsas att du intervjuar en idrottare, en musiker, en politiker. Låt en kompis spela den intervjuades roll. Förbered intervjun med att skriva en tankekarta eller en lista med frågor. Skriv fakta om den du intervjuat.
22
bulle
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
9 år
Samir ska skriva en faktatext om ett djur som finns på skolgården. I rabatten utanför klassrummet hittar han en daggmask. Han tittar på masken i ett förstoringsglas. Sen går han in och börjar skriva.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Love intervjuade Samir. Sen gjorde han en tankekarta och en faktatext om honom.
BEARBETA TEXTEN SAMTAL • Hur kan man ta reda på sådant som man inte vet själv? • Hur gör man om man inte förstår ett speciellt ord i en faktatext? • Hur lär man sig olika saker? • Vet alla vad olika föremål heter i klassrummet? GÅ VIDARE Skriv en faktatext om något du undersökt. Tillverka klassens faktabok om vardagsprylar i klassrummet. Skriv en tankekarta och renskriv faktatexten när alla fakta är på plats.
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
BONUSMATERIAL
44
4 3
2 1
Datum: BERÄTTELSE Namn:
LÄSA
SKRIVA
SAMTALA
SPRÅKET är ett basläromedel för årskurs 1–3 och består av praktiska arbetsböcker med ett innehåll som utgår från Lgr 11. Till varje basbok i Forma Språket finns en lärarguide med detaljerade lektionsplaneringar, tips på hur du kan arbeta med böckerna samt kopieringsunderlag för extra träning.
Komplettera med Forma Språket lärarwebbar. Läs mer på www.gleerups.se Lärarguiderna har fått nya omslag från och med 2018, i samband med att elevböckerna släpptes i ny upplaga. Innehållet i lärarguiderna är detsamma som i de äldre versionerna (med grönt, gult och vitt omslag).