Läs mer om Lars Klinting på rabensjogren.se
© Lars Klinting 1987, 1990, 1991, 1993 Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2022 Formgivning omslag: Lars Klinting/Maria Svedberg Formgivning inlaga: Emilie Crispin Ekström/Maria Svedberg Faktagranskad 2022 av Peter Nilsson, Naturhistoriska riksmuseet Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2022 ISBN 978-91-29-73600-7 Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Innehåll
DÄGGDJUR, GRODOR OCH KRÄLDJUR • 11 Med eller utan ryggrad?
12
Hermelin
38
Vad är ett däggdjur? Vad är ett groddjur?
14
Grävling
39
18
Järv
40
Vad är ett kräldjur?
20
Varg
41
Tasstramp och kottgnag
22
Räv
42
Djuren omkring oss
24
Björn
43
Rådjur
44
Däggdjur
25
Kronhjort och
Igelkott
26
Dovhjort
45
Näbbmus
27
Ren
46
Mullvad
28
Älg
47
Fladdermus
29
Gråsäl
48
Skogshare
30
Ekorre
31
groddjur
49
Åkersork
32
Groda
50
Skogsmus
33
Padda
51
Bäver
34
vattenSalamander
52
Lodjur
35
skogsMård
36
kräldjur
53
Utter
37
Kopparödla
54
Skogsödla
55
Huggorm
56
Snok
57
Spårstämplar
58
FÅGLAR • 61 Det finns många fåglar
62
SÄDESÄRLA
Bra att veta
62
STARE
91
Vad är en fågel?
63
NÖTSKRIKA
92
Fjädrar och ruggning
64
SKATA
93
Störst, minst och vanligast 65
KRÅKA
94
Fåglarna flyttar
66
KAJA
95
Ägg och ungar
68
LÖVSÅNGARE
96
Fågelsången
70
SVARTVIT
Hane och hona
71
Bra att ha
71
FLUGSNAPPARE
90
97
KOLTRAST
98
BJÖRKTRAST
99
SKÄGGDOPPING
72
TALGOXE
100
KNÖLSVAN
73
BLÅMES
101
GRÄSAND
74
NÖTVÄCKA
102
EJDER
75
GRÅSPARV
103
VIGG
76
BOFINK
104
SOTHÖNA
77
GRÖNFINK
105
STRANDSKATA
78
DOMHERRE
106
TOFSVIPA
79
GULSPARV
107
FISKMÅS)
80
GRÅTRUT
81
Fågelägg
108
SKRATTMÅS
82
FISKTÄRNA)
83
ORMVRÅK
84
SPARVHÖK
85
RINGDUVA
86
STÖRRE HACKSPETT
87
SÅNGLÄRKA
88
LADUSVALA OCH HUSSVALA
89
INSEKTER • 111 Den största djurgruppen
112
Blåvingar
133
Den stora förvandlingen
114
Ligustersvärmare
134
Allmänt bandfly
135
Se, känna, lukta, smaka, 116
Nattfjärilar
136
Titta närmare
118
Dagfjärilar
137
Ordning och reda
122
Myggor
138
Blomflugor
139
Trollsländor
124
Husfluga
140
höra och gå i taket
Sandsteklar
141
125
Myror
142
126
Getingar
144
Bärfisar
127
Honungsbi
145
Bladlöss
128
Humlor
146
Nässelfjäril
129
Jordlöpare
147
Citronfjäril
130
Dödgrävare
148
Kålfjäril
131
Tordyvlar
149
Pärlemorfjärilar
132
Gräshoppor och vårtbitare Tvestjärtar
Guldbagge
150
Nyckelpigor
151
Snytbagge
152
Dykare
153
fler skalbaggar
154
TRÄD • 156 Världens största växt
158
Al
180
Hur trädet växer
160
Bok
182
Bladen
162
Ek
184
Trädens blommor
164
Alm
186
Det användbara trädet
166
Hägg
188
Störst och äldst
166
Rönn
190
Trädets hyresgäster
167
Oxel
192
Vad är det för träd?
167
Lönn
194
Hästkastanj
196
168
Lind
198
Gran
170
Ask
200
En
172
Tall
Sälg
174
Register
202
Asp
176
Läs mer!
205
Björk
178
DÄGGDJUR, GRODOR OCH KRÄLDJUR Lär känna några av våra vanligaste vilda däggdjur, grodor och kräldjur! På bilderna i boken ser alla djur ungefär lika stora ut. Du kan läsa i texterna hur stora de är i verkligheten. Hos en del däggdjur är h anarna lite större än honorna, medan grod- och kräldjurens honor ofta är större än hanarna. Om det inte står något annat så ser honor och hanar ungefär lika ut. Vissa djur har vant sig vid oss människor och är ganska lätta att upptäcka och känna igen. Men de flesta vilda djur är skygga. Eftersom de har ett gott luktsinne och både ser och hör bra, så hinner de ofta gömma sig långt innan vi ens har upptäckt dem. En annan sak som kan göra det svårt att få syn på vissa djur är att de är nattdjur och inte visar sig på dagen. Dagdjuren är lättare att se, och den bästa tiden att träffa på dem är tidigt på morgonen eller i skymningen. Man får inte vara morgontrött när man ska titta på djur … Tack till Per-Göran Bentz, Malmö Naturmuseum, som faktagranskat den här delen.
Med eller utan ryggrad? Över 1 miljon! Så många olika djurarter har man hittat på jorden: från den lilla lusen till den stora elefanten. Men små kryp finns det många av. Man tror att det fortfarande finns nästan 10 miljoner djur som man ännu inte har hittat! Vilda elefanter finns förstås inte i Sverige, men här finns många andra vilda djur. Djuren finns nästan överallt. Både på land och i vatten. Fåglar, insekter och fladdermöss kan till och med flyga. Under alla miljoner
år som djuren funnits på jorden har de lärt sig att leva i olika miljöer och klimat. Från de heta öknarna till de kalla polartrakterna med is och kyla. Inte ens djurexperterna kan hålla reda på alla djur utan att dela in dem i olika grupper. Ryggradsdjur har ett skelett med ryggrad inuti kroppen. Hit hör t.ex. däggdjur, groddjur och kräldjur. Andra djurgrupper, som nässeldjur, blötdjur och leddjur saknar skelett eller har sitt skelett utanpå som ett hårt och skyddande skal.
Däggdjur, groddjur och kräldjur. Alla är ryggradsdjur och har ett skelett inuti kroppen.
Däggdjur (igelkott) Kräldjur (orm)
Groddjur (padda) 12
EXEMPEL PÅ RYGGRADSDJUR:
Kräldjur
Fiskar Groddjur
Fåglar
Däggdjur Människan är också ett däggdjur.
EXEMPEL PÅ ANDRA DJURGRUPPER:
Svampdjur Tvättsvampen är faktiskt ett djur!
Nässeldjur Maneter tillhör nässeldjuren.
Leddjur är den största djurgruppen med alla insekter, kräftdjur och spindlar.
Blötdjur Snäckor och sniglar är blötdjur.
Maskar Både daggmasken och blodigeln är maskar.
13
Vad är ett däggdjur? En sak som skiljer däggdjuren från alla andra djur är att deras ungar diar. Dia betyder att dricka av mammans bröstmjölk. Du har också diat när du var liten, eftersom vi människor också är däggdjur. Förr i tiden sa man dägga istället för dia, och det är därifrån ordet däggdjur kommer.
Däggdjur föder levande ungar. Det är lite olika hur mycket hjälp de behöver av föräldrarna i början. En nyfödd rådjursunge kan både gå och springa redan efter några timmar. Skogsmusens unge däremot är blind och hjälplös när den föds. Först efter ett par veckor kan den klara sig utan föräldrarnas hjälp.
DÄGGDJURENS KÄNNETECKEN:
Varmblodiga Kroppen är täckt av hår.
Ungarna diar. Föder levande ungar. Skogsmus med ungar
14
En annan sak som är typisk för däggdjuren är att kroppen är mer eller mindre täckt av hår. De flesta däggdjuren har en tät päls som skyddar mot regn och kyla. Men det finns däggdjur som saknar hår. Valarna
t.ex. har ett tjockt fettlager under huden till skydd mot det kalla vattnet. Vi människor har också hår på kroppen. Men våra hårstrån sitter så glest och är så tunna att man knappt ser dem. Utom på huvudet förstås!
FÖRSVAR
SKYDDSFÄRG 1
Igelkotten har hårstrån som är omvandlade till hårda, vassa taggar. När igelkotten känner sig hotad rullar den ihop sig till en taggig boll.
Lodjurets hårstrån har olika färg. Tillsammans bildar hårstråna ett fläckigt mönster på pälsen. En fläckig päls är svår att upptäcka i skogens olika skiftningar och mönster.
SKYDDSFÄRG 2
MOT KYLA OCH VÄRME Stickelhår
Luft
Ullhår
På hösten tappar skogsharen sin bruna sommarpäls. Samtidigt växer det ut nya vita hår. När vintern kommer är haren lika vit som snön och svår att upptäcka. På våren byter den till sommarpäls igen.
De flesta däggdjur har två sorters hår i pälsen. Närmast kroppen finns ett tätt lager av mjuka, korta ullhår. Ullhåren täcks av stickelhår som är längre och glesare. Mellan hårstråna finns ett luftlager som skyddar djuret mot regn, kyla och hetta. 15
Har du varit sjuk och haft feber någon gång? Då vet du hur det känns att ha för hög temperatur i kroppen. Din normala kroppstemperatur är 37 grader – det spelar ingen roll om det är 20 grader kallt eller varmt i luften. Din kropp har alltid samma temperatur, och det kallas att vara varmblodig. Alla däggdjur är varmblodiga och har en kroppstemperatur på cirka 37 grader. Men det finns några undantag: igelkotten och fladdermusen t.ex.
Igelkotten i sitt vinterbo där den har bäddat med mossa, gräs och löv. Boet ligger ofta under en löv- eller jordhög där det inte blir så kallt. 16
På hösten, när det blir kallt och svårt att hitta mat, söker de upp någon skyddad plats att sova på. De går i vinterdvala och vaknar inte förrän det blir vår igen. För att göra av med så lite energi som möjligt under vinterdvalan sänker de sin kroppstemperatur med 20–30 grader! Och hjärtat slår bara några få slag i minuten. Ett igelkottshjärta slår 200 gånger i minuten på sommaren. På vintern slår det bara 4–5 gånger per minut.
Vindar, ihåliga träd och grottor är bra sovställen för fladdermöss – både under vinterdvalan och när de sover på sommardagarna.
Eftersom däggdjuren har olika matvanor, ser deras tänder ut på olika sätt. Växtätande djur har kraftiga, platta kindtänder som kan mala sönder hårda växtdelar. Köttätande djur har vassa kindtänder så att de kan
stycka köttet i mindre portionsbitar. Det är bl.a. med hjälp av hur skelett och tänder ser ut som djuren delas in i sina grupper. Tre stora däggdjursgrupper är rovdjur, insektsätare och gnagare.
EXEMPEL PÅ DJURSKALLAR:
Rovdjur. De flesta rovdjur jagar och äter andra djur (byten eller bytesdjur), och är alltså köttätare. Hörntänderna är stora och spetsiga. Många rovdjur äter också svamp, bär, avfall och as (rester från döda djur). Exempel på rovdjur är räv, grävling, björn, mård och säl.
Räv
Insektsätare. Insektsätarna äter insekter och andra smådjur, och deras tänder är ganska lika rovdjurens. Igelkotten, mullvaden och näbbmusen är insektsätare. Fladdermusen äter också insekter, men den tillhör gruppen fladdermöss.
Näbbmus Fladdermus
Gnagare. Gnagarna är växtätare och har stora framtänder – två i över- och två i underkäken. Mellan framtänderna och kindtänderna är det en ”lucka”. Mus, sork och ekorre är exempel på gnagare. Hararna har två små extra framtänder i överkäken och tillhör en egen grupp – hardjur.
Ekorre
Hare
17
Stora naturboken berättar om våra svenska djur och vår natur. Lär dig känna igen och se skillnad på olika fåglar, däggdjur, grodor, kräldjur, insekter och träd! Genom att titta på spår och bajs kan du se vilka däggdjur som har varit framme. Läs om flyttfåglar och stannfåglar och varför fåglarna sjunger, hur insekterna hjälper blommor och växter och varför träden är så viktiga för oss. Lars Klinting är flerfaldigt prisbelönt för sina naturböcker, bland annat med Elsa Beskow-plaketten. Hans älskade naturboksserie är här samlad i en volym. Innehåller: Första fågelboken, Första insektsboken, Första trädboken och Första djurboken