M A R I A FA R M är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med egen mottagning i Stockholm. Hon har tidigare skrivit bästsäljande böcker om bland annat sorg och fobier. Hon anlitas ofta som expert inom psykologi av radio, tv och tidningar. www.mariafarm.se
f o r m g i v n i n g : © n i n a u l m a j a
O_Farm_Hanärsåbrapå_ORIGINAL.indd 1-2,4-5
MA R IA FAR M
f o t o : © a p p e n d i x f o t o g r a f i
J Ä M STÄ LLD H E T I P RAKT I K E N
Han är så bra på att ta egentid blottlägger de strukturer som leder till ojämställdhet i relationer, i familjen och på arbetet. Det handlar om vem som får styra över tiden eller störas, om känslomässigt arbete, tolkningsföreträde, ansvar i vardagen och om ohörda röster i arbetslivet. Liksom om lust, olust eller ingen lust alls, om kontroll, hot, våld. Maria Farm berättar både vad hon lagt märke till i sina möten med klienter och vad forskningen säger – samt ger förslag på strategier för förändring.
Han ar sa bra pa att ta egentid
Till terapirummet kommer både kvinnor och män. De besväras av ångest, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter. Men vissa yttranden hör psykolog Maria Farm bara från sina kvinnliga klienter : »Min sambo är så bra på att hitta egentid.« »Just i vår familj är det nog enklare att jag jobbar deltid eftersom han tjänar mer.« »Jag är rädd att han ska tro att vi ska ligga med varandra om jag kysser honom – så då låter jag bli.« »En man kan säga samma sak som jag – och då uppmärksammas det.« »Min chef pratar om mitt utseende när vi ska diskutera viktiga arbetsrutiner.«
M A R IA FAR M
Han ar sa bra pa att ta egentid
»Ojämställdhet i relationen eller arbetslivet framställs alltför ofta som konsekvenser av individuella val, snarare än strukturer. Ofta blir det kvinnornas ansvar att sminka situationen utåt för att partnern ska framstå som mer jämställd och deras ansvar att skyla över det som inte fungerar. Men jämställdhet mellan könen handlar om att kvinnor och män ska ha samma ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Det är en befrielseideologi. För alla. Ändå är det för många en stor utmaning att realisera den i sina dagliga liv. Med den här boken vill jag bidra till att vi blir mer varse det vardagligt ojämställda. Jag vill bidra till förståelsen för de destruktiva mönster som är kopplade till stereotypa könsroller. Jag vill synliggöra hur skillnader i möjligheter att påverka tar sig uttryck och hur vi kan förhålla oss till det.«
J Ä M STÄ LLD H E T I P RAKT I K E N
ISBN 978-91-27-82813-1
9 789127 828131
2021-06-24 16:24
9789127828131_001-157.indd 6
2021-06-29 16:02
Innehåll Förord 11 KAPITEL 1
”Han är så bra på att ta egentid” 21 Styra över tiden och störas 22 Lösning inom relationen 24 … men hur? 26 Dubbelarbete och självutplåning som strategi 27 Att koloniseras av andra 30 Självkänsla kontra självmedkänsla 34 Känslor som hjälper och bromsar 36 Ditt inre försvar 37 Reglerna vi har med oss 39 Det egna rummet 41 Klokskap du redan bär på 44 KAPITEL 2
”Han förstår inte vad som behöver göras hemma” 47 Att vara projektledaren 49 Ett stereotypt genuskontrakt 52 Kärlekskraft 55 Känslomässigt arbete 57 Att våga släppa kontrollen 62 … men tänk om det går ut över barnen? 65 Konsekvenser av ojämställda relationer 68 Kartlägg, fördela och genomskåda 72 Kan jämställdhet vara valfritt? 75
9789127828131_001-157.indd 7
2021-06-29 16:02
KAPITEL 3
”En man kan säga samma sak som jag och först då uppmärksammar andra det” 79 Män förklarar världen för oss 81 Ohörda röster – personliga och samhälleliga konsekvenser 83 Att börja lyssna 86 Språk är makt 89 Att döpa om 93 Illusionen av objektivitet och vikten av många röster 96 Härskartekniker 99 Strategier för förändring 104 KAPITEL 4
”Jag är rädd för att han ska tro att vi ska ligga med varandra om jag kysser honom. Så då kysser jag honom inte.” 109 Sex, genus, kropp och normer 110 Hennes ansvar för honom 114 Stereotypa roller i sexlivet 115 När ”nej” inte respekteras 116 Att få det avklarat 117 Minska obehag eller få belöning 119 Lust, olust eller ingen lust alls 120 Hormoner, eller? 123 De sanna kvinnorna och männen lever inte än 124 Ett mer lustfyllt liv 126 … och en brasklapp 129
9789127828131_001-157.indd 8
2021-06-29 16:02
KAPITEL 5
”Hans förakt för mig blev mitt eget” 131 Våld som vardag 133 Normaliseringsprocesser 134 Patriarkatet – lite som en sekt 136 Vanmakt eller maktutövning? 138 Leva sitt eget liv 140 När hans åsikt blir din 142 En egen källa till motstånd 143 Du är värdefull 145 Sök hjälp 146
Efterord 148 Tack 150 Referenser 151
9789127828131_001-157.indd 9
2021-06-29 16:02
9789127828131_001-157.indd 10
2021-06-29 16:02
Förord Det är mitt sista samtal för dagen, ett nybesök. Jag har vädrat lite, hällt upp ett nytt glas vatten på bordet mellan fåtöljerna och är förväntansfull. Att få träffa en ny människa med en ny historia, för att se hur jag kan vara behjälplig, är fortfarande bland det bästa jag vet. Klienten är en kvinna, mitt i livet med barn och man. Mobilen läggs mellan oss på bordet, påslagen, ifall barnen ringer. ”Min man kunde tyvärr inte ta dem idag när jag skulle till dig.” Hon är trött, stressad och ganska snart kommer tårarna. Det är för mycket att göra på jobbet. Hennes manlige chef är antingen arg och pressad eller nöjd med hennes arbete, samtidigt som han själv tar åt sig äran för hennes insatser inför andra. Maken har en chefsposition och reser en del i sitt jobb. De har förlitat sig mycket på klientens föräldrar för avlastning och hjälp med barnen. Nu har hennes mamma precis fått en cancerdiagnos. När jag mot slutet av vår timme frågar vad hon brukar göra för sig själv, eller med vänner, för att få energi, ser hon frågande på mig. ”Du vet, intressen?” försöker jag. Hennes blick är fortsatt tom.
Jag har arbetat med terapeutiska samtal i snart 20 år och träffat människor i de flesta situationer i livet: i kris och i sorg, nedstämda och med ångestbesvär. Klienter har vaFÖRORD
9789127828131_001-157.indd 11
11
2021-06-29 16:02
rit stressade, i skilsmässa, på jakt efter en relation, otrogna och svikna. De är missnöjda med sitt jobb, missnöjda med chefen eller så är det klienten som är chefen. Mina klienter är unga eller gamla. Och män eller kvinnor. Är det någon skillnad? Som psykolog och terapeut är det lätt att se allt det andra först: paniksyndromet före könet, att klienten är deprimerad blir viktigare än att han är man och personen i sorg blir primärt någon som är ledsen och behöver stöd, snarare än att analysera vad det betyder att hen är kvinna eller man. Men på senare tid har jag känt att här är det något som skaver. Det finns meningar jag nästan aldrig hör mina manliga heterosexuella klienter yttra. De berättar inte om hur imponerade de är över frun eller sambon som är så duktig på att hitta egentid. De berättar inte att i just deras familj är det bättre att de jobbar deltid och hon heltid, eftersom hon tjänar lite mer. Mina manliga klienter börjar sällan med att beskriva sina familjer och sina relationer, utan snarare sig själva, sina jobb eller sina symptom. Med mina kvinnliga klienter är det ofta tvärtom. Både män och kvinnor funderar på hur de uppfattas av andra, men mina kvinnliga klienter oroar sig mer: om deras prestationer duger, om de får ta plats och hur de står sig i jämförelse med andra. Kvinnliga klienter upplever betydligt mindre sexuell lust än manliga, och har oftare varit med om övergrepp eller trakasserier. För dem betyder sex och samliv oftare stress, pålaga eller till och med hot och tjat, och de prioriterar inte sin egen lust på samma sätt som manliga klienter. Att leva i ett av världens mest jämställda länder1 är fantastiskt. Men märkligt nog blir det kanske ett hinder ibland. ”Vi är ju så bra och upplysta så hur kan jag ha problem med en partner som inte är jämställd?”, ”Jag är ju feminist, det 12
HAN ÄR SÅ BRA PÅ ATT TA EGENTID
9789127828131_001-157.indd 12
2021-06-29 16:02
här händer väl inte mig?” Vi har kommit så långt, men det är inte samma sak som att vara framme. Om vi tror att vi är framme blir alla problem och utmaningar individuella. Genom åren har jag hört otaliga kvinnliga klienter lägga det oket på sig – utöver den press och de krav de redan känner. Det är som att det blir deras ansvar att sminka situa tionen utåt för att partnern ska framstå som mer jämställd och deras ansvar att skyla över det som inte fungerar. När könsmaktsrelaterade strukturer tar form i relationen eller arbetslivet framställs de som konsekvenser av individuella val eller preferenser, snarare än strukturer. Det blir mindre dålig stämning hemma då, man uppfattas som mindre krävande på arbetsplatsen och får helt enkelt betydligt mer positiv bekräftelse. Vi människor är sociala djur. Vem vill inte vara omtyckt? Det är ganska lätt att strunta i att ta upp de där frågorna som får alla att börja skruva på sig och titta bort, till förmån för att få vara med i flocken. Och vi vet att män och kvinnor inte bedöms på samma sätt. När människor läser en text om en erfaren yrkesperson gör de olika tolkningar beroende på om personen i texten är man eller kvinna. Mannen skattas både som en kompetent person och eftertraktad kollega, medan kvinnan enbart skattas som kompetent.2 Trots att texterna är identiska och endast namnet på personen skiljer sig åt. En kvinna behöver alltså göra mer än en man för att uppfattas som trevlig (det är ändå kvinnors default-läge, eller?), och en kvinna som sticker ut, såsom en ledare eller chef, får möta hårdare bedömningskriterier än en man. Därför blir det dessutom ännu tuffare att ta upp de där ”jobbiga” ämnena, som att säga ifrån om man bli objektifierad eller förminskad och påpeka att man har lägre lön än sina manliga kollegor. FÖRORD
9789127828131_001-157.indd 13
13
2021-06-29 16:02
Många gånger upplever jag också att mina kvinnliga klienter kallar problem som är kopplade till ojämställdhet i vardagen för något annat än vad det är. Kanske är de rädda att priset är alltför högt om de påpekar brister, tar sin plats eller står för en obekväm åsikt. Men att trycka på andras eller samhällets ömma punkter utan att ge sig är att tvinga ut trollen i ljuset. Där de i bästa fall spricker på grund av sin orimlighet eller falskhet. Det är dock bara möjligt om vi kallar dem vid deras rätta namn. Jag minns själv ett av mina första möten med hur strukturella orättvisor kan te sig. På den tiden jag gick i högstadiet fick man efter några obligatoriska byten mellan sy- och träslöjd välja vilken inriktning man ville gå resten av skoltiden. I min klass valde alla pojkar träslöjd, och alla flickor syslöjd, förutom jag som valde träslöjd. Problem uppstod. Plötsligt var det väldigt fullt i träslöjdssalen, bänkarna skulle nog inte räcka (det var också en stor andel pojkar i min klass, det ska medges) och jag fick veta att det kanske vore bättre om just jag inte valde träslöjd. Men jag gav mig inte, jag gillar verkligen inte att sy, och då brann det till i studierektorns huvud. Han tappade fattningen, tornade upp sig hotfullt över mig och väste: ”Men du är ju flicka!” Feminism och jämställdhet mellan könen handlar om att kvinnor och män ska ha samma ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Det är ju en befrielseideologi. För båda könen. Ändå är det för många en stor utmaning att realisera den i sina dagliga liv. Metoo-rörelsen 2017 visade vad som kan hända när en hel värld börjar tala om det som alla tidigare hjälpts åt att tiga om. Miljoner kvinnor förstod att de inte hade varit ensamma om sina upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp. Skuldbördor och 14
HAN ÄR SÅ BRA PÅ ATT TA EGENTID
9789127828131_001-157.indd 14
2021-06-29 16:02
skam lättade. Plötsligt kunde vi prata om det som tidigare varit så onämnbart. Och många män förstod betydligt mer om vad det kan innebära att leva i världen som kvinna, och blev förfärade. Att komma åt alla dessa känslor, kunna prata om dem och drömma om nya sätt att vara gentemot varandra är en pågående revolution i samhället. Med den här boken vill jag på ett liknande sätt bidra till att vi blir mer varse allt det där vardagligt ojämställda, påtagliga och samtidigt undflyende. Jag vill bidra till att medvetandegöra och öka förståelsen för hur och när vi fastnar i destruktiva mönster kopplade till stereotypa könsroller och därmed begränsar oss själva eller andra. Jag vill synliggöra hur skillnader i makt och möjligheter att påverka tar sig uttryck och hur vi kan förhålla oss till det. Min tänkta läsare är du som vill förstå mer om kvinnors situation i till exempel relationer, på arbetet och i rollen som förälder, ur ett genusperspektiv. Det vill säga hur det så kallade sociala könet, det vi blir tillskrivna av andra och samhället, påverkar oss. Genom tydliga exempel på var vi fastnar i dessa destruktiva mönster och inte hittar ut vill jag erbjuda råd och tankar som kan släppa in syre och öka förståelsen, men även bidra till idéer om hur vi kan göra annorlunda. Du kommer att få möta bland annat Erika, vars sambo är så bra på att ta egentid och där barnen tenderar att alltid fråga mamma i stället för pappa när de vill ha hjälp. Och Janina, vars man sällan ser vad som behöver göras, glömmer vad han ska handla hem och börjat dricka alltmer. Andra kvinnor i boken är Jeanette, som märkt att hon länge ”ställt upp” på sex med maken för att få det avklarat och minska risk för tjat, och Åsa, som efter många år vågar lämna en relation fylld av psykiskt våld och kränkningar. FÖRORD
9789127828131_001-157.indd 15
15
2021-06-29 16:02
Om och om igen hör jag liknande berättelser i mitt samtalsrum. Jag har låtit mig inspireras av alla dessa röster och berättelser, och bokens fallbeskrivningar bygger på dem. Exemplen är således skapade av det som är gemensamt för många kvinnors problematik och utmaningar. Direkta citat är anonymiserade och ändrade men huvudbudskapet är kvar. Teorier som på senare år påverkat mig i mitt arbete som psykoterapeut kommer från den feministiska terapitraditionen, med sina rötter och sitt ursprung i den amerikanska medborgarrättsrörelsen.3 Kvinnor kom på 1960-talet samman i grupper och började samtala om sina liv och märkte att de inte var ensamma om bland annat könsdiskriminering, sexuellt våld och illegala aborter. Man fann en styrka i den gemensamma berättelsen. Det blev också tydligt hur många som mött fördomar och sexism inom psykiatrin och sjukvårdssystemet, och de gruppdeltagare som också var terapeuter blev därför inspirerade att börja arbeta på ett nytt sätt. Idag arbetar en feministiskt medveten terapeut med ett maktkritiskt synsätt, det vill säga om och i så fall hur ojämlikhet upprätthålls i klientens liv, och om det kan sägas bidra till klientens psykiska ohälsa. Terapeuten vill medvetande göra klienten om sådana processer och därmed bidra till e n ökad jämlikhet i bland annat den terapeutiska relationen.3 I mitt arbete med klienter innebär det till exempel att klienten är expert på sitt eget liv och jag förhåller mig respektfull inför de val som hen gjort – det finns inga rätt eller fel sätt att leva sitt liv. Det viktiga i terapin är snarare att synliggöra konsekvenserna av olika beteenden samt förstå mer kring hur klientens strategier att tackla svårigheter har uppkommit. Klientens utmaningar och svårigheter sätts i en större 16
HAN ÄR SÅ BRA PÅ ATT TA EGENTID
9789127828131_001-157.indd 16
2021-06-29 16:02
kontext. Vad innebär det exempelvis för problembilden att klienten är just kvinna? Vi kan tillsammans utforska hur en underordnad position kan ha bidragit till uppkomsten av stress, ångest, oro och nedstämdhet. Att till exempel verka i en arbetsmiljö där män premieras och får gå före gör det mer sannolikt för kvinnor att bli sjuka. En feministiskt orienterad terapeut kan även beteckna symptom och diagnoser på psykisk ohälsa som motståndshandlingar i ett system som missgynnar kvinnor. Exempelvis kan självskadebeteenden eller riskfyllda sexuella beteenden efter övergrepp, trauman och trakasserier på kort sikt ge känslan av att styra själv, bemästra sin situation och vara den som tar och har kontrollen. Passivitet och undergivenhet ses med feministiska glasögon både som rimliga reaktioner på underordning, och som copingstrategier när makten att påverka sin situation är liten. Att bli nedstämd gör exempelvis att ork, energi och vilja minskar, och i stunden blir man mindre sårbar för besvikelser därför att man helt enkelt vill mindre. Strategierna blir ett sätt att stå ut. Samtidigt bidrar de till ökat psykiskt lidande på lång sikt. Att komma ur den rävsaxen blir ofta terapins mål. Hur kan vi tillsammans öka klientens egenmakt, hennes förmåga att bemästra sin situation? Hur kan hon hitta sin kraft och ge sig själv trygghet och stöd på ett mer långsiktigt och konstruktivt sätt? Att bidra till ökad jämlikhet i den terapeutiska relationen och motverka att under- och överordning återskapas i terapirummet med mig som ”expert” innebär också att jag ibland använder mig av mig själv och mina erfarenheter som kvinna och människa. Med detta är jag tydlig inom en professionell ram. Jag sitter inte på alla svaren eller har makt att påverka min klient med perfekta men distanseraFÖRORD
9789127828131_001-157.indd 17
17
2021-06-29 16:02
de tolkningar av hennes liv. Jag vill arbeta med min klient genom att tillsammans bilda ett lag som spelar för hennes bästa. När jag har funderingar och tankar om henne utifrån min yrkeskunskap om psykologi erbjuder jag dem som förslag eller frågar om jag får berätta mer om ett område. Kan hon hitta något där som hjälper och stöttar henne, som gör att hon förstår sig själv bättre? Om inte backar jag, ber om mer information och låter henne leda oss vidare. Min ambition med den här boken har varit densamma. Jag vill erbjuda dig som läsare psykologisk kunskap om till exempel genus och psykisk hälsa, men jag utger mig inte för att vara allvetande och sitta på slutgiltiga sanningar. Jag är inte genusforskare och det finns helt säkert feministiska teoretiker som kan mer än jag i ämnet och kanske till och med skulle ha en del invändningar mot det jag skriver. Gott så. Vi varken behöver eller ska vara helt samstämmiga i sådana här frågor. Men det här är mitt bidrag efter att ha arbetat med terapeutiska samtal i snart tjugo år. När jag tror att det berikar och förtydligar mina resonemang i boken delar jag även med mig av personliga erfarenheter. Jag ser också att jag, precis som vi alla, går mellan olika roller och sociala ”platser” och får olika etiketter beroende på var jag befinner mig. Denna kunskap om så kallad intersektionalitet präglar också en feministiskt orienterad terapeut. Hur sociala kategorier korsar varandra som i ett rutnät och är föränderliga. Utöver etnicitet och kön är till exempel ålder, sexuell läggning och religionstillhörighet kategorier som positionerar oss gentemot varandra och vars olika möjligheter till påverkan och makt måste beaktas, till exempel i en psykoterapeutisk behandling. Mina erfarenheter formas således av att jag bland annat är vit, har två svenska föräldrar, lever i en heterosexuell relation, 18
HAN ÄR SÅ BRA PÅ ATT TA EGENTID
9789127828131_001-157.indd 18
2021-06-29 16:02
är kvinna och av medelklass. Ibland är jag priviligierad, ibland underordnad och förbisedd. Feministisk terapi blir på grund av ovanstående resonemang politisk, om än inte partipolitisk, då den har en uttalad agenda att förändra inte bara individen utan även samhället genom att medvetet jobba för jämställdhet och jämlikhet. Hur förhåller jag mig som terapeut till den spännvidden? Att gå från det privata och individuella till en samhällsförändrande ambition? Kan man ens skriva en ”självhjälpsbok” om det? Är det inte andra processer som förändrar strukturer och samhällen? Helt säkert. Också. Men samhället bärs upp av oss alla. Vi, du, jag är alla små droppar i det hav som är mänskligheten. Vi kan alla påverka. Och samtidigt har du ditt enda liv att leva. Det är inte ett antingen-eller-perspektiv, det är ett både-och-perspektiv. Den här boken behövs därför att jag menar att psykoterapin i Sverige, inklusive bokutgivningen, alltför länge präglats av det förstnämnda perspektivet. Vi har hållit oss till det lilla och det privata. Men patriarkatet rubbas inte av (endast) mindfulness-övningar. Vi behöver bli mer politiska och samhällsmedvetna, se var och när vi har makt och var vi inte har det. Vi behöver hålla oss själva och andra ansvariga för detta, på ett konstruktivt sätt. Makt och privilegier som tas för givna och ”naturliga” riskerar att göra att man hyser mindre empati och förståelse för andra. Att ha färre privilegier och liten makt kan däremot göra en överdrivet självkritisk och fylld av skam, om man inte har en helhetssyn på sin situation. Det är till exempel skillnad mellan att komma från en bakgrund med goda ekonomiska förutsättningar, med föräldrar födda i Sverige och kontaktnät i arbetslivet, kontra att vara uppvuxen med FÖRORD
9789127828131_001-157.indd 19
19
2021-06-29 16:02
färre ekonomiska möjligheter och invandrade föräldrar som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Hur lätt man får ett arbete (eller över huvud taget kallas till anställningsintervjun) beror då inte enbart på en själv, utan även på faktorer som ligger utanför den egna kontrollen. Ingen människa är helt sin egen lyckas smed. Jag minns från mina sena tonår hur jag blev akut medveten om att det fanns familjer där det pappan sa var något som inte ifrågasattes – patriarkal överordning i det mycket konkreta. Jag sa emot en äldre, manlig släkting till min dåvarande pojkvän. Han var rasande över att jag ifrågasatte honom i en diskussion. Idag minns jag inte sakfrågan, utan den överskuggas av minnet hur han gormade och höll på. Det var lite otäckt, framför allt för att de andra runtomkring inte verkade bry sig så mycket. De var väl vana, tänker jag nu. Han röt: ”Men vad är det du vill Maria? Förändra världen eller?!” Jag minns inte vad jag vågade svara, jag hoppas att det var ”ja, det vill jag”. Hur som helst minns jag att det var då den insikten slog mig, han hjälpte mig förstå att det var det jag ville. Jag vill fortfarande förändra världen till det bättre. Min förhoppning är att den här bo ken är ett litet steg i den riktningen. (Om mitt val av slöjdinriktning en gång i världen kan jag avslöja att det inte blev någon snickare av mig, men jag fick gå träslöjd. Trängselproblemet löstes genom att jag fick dela en snickarbänk med en klasskamrat.)
20
HAN ÄR SÅ BRA PÅ ATT TA EGENTID
9789127828131_001-157.indd 20
2021-06-29 16:02
KAPITEL 1
”Han är så bra på att ta egentid” Erika kommer till terapi för att få hjälp med sömnproblem och nedstämdhet. Hon har svårt att somna, går dessutom och lägger sig för sent och är trött under arbetsdagarna. Hon arbetar som ekonom och belastningen är extra hög när det är dags för kvartalsrapporter som måste bli färdiga. Då blir sömnen ännu sämre, och svårigheterna att koncentrera sig på dagtid ökar. Erika känner sig stressad och otillräcklig. Hon har två barn och är sambo med Gustav som är it-konsult. Devrim är frilansande formgivare och har ganska nyligen sagt upp sig från en fast anställning för att kunna utöka sin egen verksamhet. Hon är glad över detta samtidigt som det skapar oro över framtiden. Devrims man Jonas reser mycket i jobbet och hon tar huvudansvaret för deras gemensamma son och hushållet. Jonas har också hobbies som golf och skidåkning, vilket gör att han vissa perioder ofta är borta med vänner som delar samma intressen. Jonas tycker att Devrim borde följa med eller i alla fall skaffa sig några ”egna intressen”. När jag frågar svarar Devrim att hon inte har några. ”Jag tycker mest om att vara hemma.” Längre fram i kontakten beskriver hon dock att hon gillar att läsa böcker.
9789127828131_001-157.indd 21
2021-06-29 16:02
Styra över tiden och störas Mina kvinnliga klienter har betydligt oftare än mina manliga på mobilens ljud under våra sessioner, skälet är mer eller mindre alltid att barnen behöver kunna nå dem. Mina manliga klienter har lättare att hitta bokningsbara tider då de kan komma till mig, för kvinnorna är det svårare. De behöver ofta förhålla sig till när barnen ska lämnas eller hämtas, men även till ett arbete som är mindre flexibelt. Hon behöver vara fysiskt på plats, hitta en ersättare eller byta pass med någon för att kunna frigöra tid. Det kan också vara andra som styr över hennes kalender och lägger in möten i den. För Erika blev det tydligt att hennes svårigheter att komma i säng handlade om att tiden runt midnatt var den enda egentid hon hade och den var naturligtvis svår att avstå från. När hon väl kom i säng snurrade tankarna på om det hon behövde göra nästa dag, men också själv förebråelser för att hon var så ”dålig” på att gå och lägga sig och ännu en kväll inte lyckats komma i säng i tid. Under terapin prövade vi att se det på ett annat sätt genom att namnge hennes behov av att få sitta en stund för sig själv och läsa, se något på tv eller ta ett bad som något sunt. Ett sätt att hävda sin egen individ gentemot kraven som arbetet och föräldrarollen ställde på henne under dagen. Vi behövde i stället rikta sökarljuset mot hennes övriga tid: hur kom det sig att det var så svårt för henne att ta (eller få) den tiden under dagen eller tidigare på kväl len? Erika var den som oftast hämtade på förskolan och sedan lagade middag. Hon kände därför att det var svårt att hinna med det hon skulle göra på jobbet innan hon behövde gå för dagen, därför åt hon ofta lunch vid datorn 22
HAN ÄR SÅ BRA PÅ ATT TA EGENTID
9789127828131_001-157.indd 22
2021-06-29 16:02
eller hoppade över fikapauser. Tog hon lunch var det för att gå ut i något ärende som gällde barnen eller familjen, som att handla kläder eller saker till hemmet. Hemma på kvällen var det mycket att göra för Erika och Gustav. Allt från att plocka undan i köket, bada barn, hjälpa till med skoluppgifter eller skjutsa till och från en aktivitet. Sedan behövde de få barnen i säng i vettig tid och plocka undan en del i vardagsrum och hall. Kanske packa väskan åt den minsta inför morgondagen och tänka på om det var något särskilt som skulle med till förskolan. ”Jag har svårt för att bara sätta mig ner innan allt är klart, jag kan liksom inte vila då. Jag störs av oordningen. Gustav är mycket bättre på det än jag, han är så bra på att ta egentid. Han sätter sig ner en stund och läser eller surfar på mobilen.” När vi tittade närmare på Erikas kvällar blev det också tydligt att barnen sällan frågade pappa Gustav om de saker de frågade henne. Var saker fanns, om de kunde få en smörgås, leka med en kompis, baka pepparkakor i köket, hjälp med läxan och så vidare. Oavsett var Gustav tog sin egentid blev han sällan störd av barnen, till skillnad från Erika som ständigt blev avbruten när hon försökte göra detsamma, som en hemuppgift i terapin. Då kunde vi förstå situationen bättre: det blev helt enkelt inte särskilt belönande eller trevligt för Erika att ta egentid när hon inte fick ha den i fred. Då var det ”bättre”, eller i alla fall mer funktionellt, att vänta tills alla andra sov. Det tillgodosåg Erikas behov av att få varva ner, ha sina tankar i fred och göra något bara för sig själv en stund. Men det förändrade inte familjedynamiken hemma, det gjorde henne trött om dagarna och bidrog därför till hennes nedstämdhet. Det här blev extra påtagligt när det var mer att göra på jobbet och Erika knappt sov alls på nätterna. ”HAN ÄR SÅ BRA PÅ …”
9789127828131_001-157.indd 23
23
2021-06-29 16:02
M A R I A FA R M är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med egen mottagning i Stockholm. Hon har tidigare skrivit bästsäljande böcker om bland annat sorg och fobier. Hon anlitas ofta som expert inom psykologi av radio, tv och tidningar. www.mariafarm.se
f o r m g i v n i n g : © n i n a u l m a j a
O_Farm_Hanärsåbrapå_ORIGINAL.indd 1-2,4-5
MA R IA FAR M
f o t o : © a p p e n d i x f o t o g r a f i
J Ä M STÄ LLD H E T I P RAKT I K E N
Han är så bra på att ta egentid blottlägger de strukturer som leder till ojämställdhet i relationer, i familjen och på arbetet. Det handlar om vem som får styra över tiden eller störas, om känslomässigt arbete, tolkningsföreträde, ansvar i vardagen och om ohörda röster i arbetslivet. Liksom om lust, olust eller ingen lust alls, om kontroll, hot, våld. Maria Farm berättar både vad hon lagt märke till i sina möten med klienter och vad forskningen säger – samt ger förslag på strategier för förändring.
Han ar sa bra pa att ta egentid
Till terapirummet kommer både kvinnor och män. De besväras av ångest, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter. Men vissa yttranden hör psykolog Maria Farm bara från sina kvinnliga klienter : »Min sambo är så bra på att hitta egentid.« »Just i vår familj är det nog enklare att jag jobbar deltid eftersom han tjänar mer.« »Jag är rädd att han ska tro att vi ska ligga med varandra om jag kysser honom – så då låter jag bli.« »En man kan säga samma sak som jag – och då uppmärksammas det.« »Min chef pratar om mitt utseende när vi ska diskutera viktiga arbetsrutiner.«
M A R IA FAR M
Han ar sa bra pa att ta egentid
»Ojämställdhet i relationen eller arbetslivet framställs alltför ofta som konsekvenser av individuella val, snarare än strukturer. Ofta blir det kvinnornas ansvar att sminka situationen utåt för att partnern ska framstå som mer jämställd och deras ansvar att skyla över det som inte fungerar. Men jämställdhet mellan könen handlar om att kvinnor och män ska ha samma ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Det är en befrielseideologi. För alla. Ändå är det för många en stor utmaning att realisera den i sina dagliga liv. Med den här boken vill jag bidra till att vi blir mer varse det vardagligt ojämställda. Jag vill bidra till förståelsen för de destruktiva mönster som är kopplade till stereotypa könsroller. Jag vill synliggöra hur skillnader i möjligheter att påverka tar sig uttryck och hur vi kan förhålla oss till det.«
J Ä M STÄ LLD H E T I P RAKT I K E N
ISBN 978-91-27-82813-1
9 789127 828131
2021-06-24 16:24