9789127827165

Page 1

P I F ER RI SP TI EK DS TI HE V M

Boken riktar sig främst till blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, som bland annat kan ha stor nytta av den för att reflektera kring fritidshemmets verksamhet och i valet av vetenskapligt perspektiv vid sitt uppsatsskrivande.

G ÉA ER NN B LI LM HO

Linnéa Holmberg, fil.dr, forskar om fritidshem och arbetar på lärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem vid Stockholms universitet.

I inledningen får vi ta del av ett fiktivt fritidshemsråd med barn och personal. Utifrån detta tänkta samtal går författaren sedan igenom vetenskapliga perspektiv med relevans för fritidshemmets praktik. Vad händer med samtalet och personerna när vi utgår från exempelvis ett barndomssociologiskt, socialkonstruktionistiskt e­ ller läroplansteoretiskt perspektiv? Att se på samma händelse utifrån olika perspektiv hjälper oss att i högre grad förstå vad som pågår i fritidshemmet, hur barns och personals ageranden påverkar varandra samt hur olika beteenden får effekter i verksamheten.

LINNÉA HOLMBERG PERSPEKTIV I FRITIDSHEM

foto: Niklas Björling

Perspektiv i fritidshem beskriver hur en och samma händelse i fritidshemmet kan betraktas och förstås på flera sätt beroende på vetenskapligt perspektiv. Vart vi riktar blicken är avgörande för vad vi får syn på, vilket också påverkar hur vi väljer att handla.

»Perspektiv i fritidshem tar utgångspunkt i att våra tankar, idéer och handlingar aldrig är neutrala utan inbäddade i teorier som här benämns utkikspunkter. Dessa perspektiv erbjuder begreppsliga verktyg för att förstå, beskriva och problematisera fritidshemmet, dess aktörer och villkor. Jag ser perspektivmedvetenhet som en grundläggande färdighet för lärare i fritidshem. Boken förklarar svåra teorier och begrepp på ett lättfattligt sätt och kan användas i lärarutbildningen såväl i termin ett som inför examensarbetet under sista terminen.« Anna-Lena Ljusberg, fil.dr och program­ansvarig för grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem vid Stockholms universitet

»Genom att varva teori, praktik och fiktiva berättelser så lyckas Linnéa Holmberg väcka en nyfikenhet hos mig som läsare att börja fundera kring fritidshemmets profession. Varför gör man som man gör eller tänker som man tänker i olika situationer? Perspektiv och begrepp klarnar och boken är lättöverskådlig. En otroligt bra bok som jag önskar alla får läsa tidigt i sin utbildning eftersom den ger djup och mening kring fritidshemmets basfrågor.« Martina Lundin, studerande vid grundlärar­programmet med inriktning mot arbete i fritidshem vid Stockholms universitet

ISBN 978-91-27-82716-5

9 789127 827165

NOK_HOLMBERG_PERSPEKTIV_I_FRITIDSHEM_omslag.indd 1,5

omslag: niklas lindblad, mystical garden design

2020-02-25 09:20


Fritids_KORR_sista.indd 2

2020-03-05 10:42


Innehållsförteckning

I. Ett fiktivt fritidshemsråd  7 II. Perspektiv i fritidshem  17 III. Perspektiv på social organisering i fritidshem  31  – Socialkonstruktionism IV. Perspektiv på barn och barndomar i fritidshem  41  – Barndomssociologi V. Perspektiv på barns utveckling i fritidshem  53  – Utvecklingsvetenskap VI. Perspektiv på barns lärande i fritidshem  63  – Situerat lärande VII. Perspektiv på fostran och uppförande i fritidshem  75  – Behavioristisk inlärningsteori IIX. Perspektiv på vardagligt samtalande i fritidshem  85  – Samtalsanalys IX. Perspektiv på inkludering och mångfald i fritidshem  97  – Relationell pedagogik X. Perspektiv på läroplanen i fritidshem  109  – Läroplansteori XI. Perspektiv på makt och styrning i fritidshem  121  – Diskursanalys

Fritids_KORR_sista.indd 5

Referenser 132 Ordlista 141

2020-03-05 10:42


Fritids_KORR_sista.indd 6

2020-03-05 10:42


Ett fiktivt I. fritidshemsråd

Det är måndag och klockan är 10.30. Det betyder att det är dags för fritidshemsråd. På den åldersintegrerade fritidshemsavdelningen finns 45 barn inskrivna. Av dem samlas nu fem barn som under 30 minuter går ifrån den ordinarie verksamheten i skolan. De har valts ut från en rullande lista och deltar i rådet under fem veckor i rad. Två personer från fritidshemspersonalen är också närvarande, även de deltar under fem veckor för att därefter ersättas av två andra. Råds­ deltagarna sätter sig på valfria platser vid ett stort bord i ett avskilt rum i fritidshemmets lokaler och mötet kan börja.

7

Fritids_KORR_sista.indd 7

2020-03-05 10:42


Samtalsdeltagare: Alba, 7 år Asim, 7 år Henning, 8 år Khalid, legitimerad fritidshemslärare, 26 år Emma, barnskötare, 39 år Samina, 9 år Sigge, 6 år Inom dubbla parenteser ges förklaringar av händelser som sker men inte hörs.

Asim:

Jaa! Jag kör. ((Rycker åt sig pekplattan som ligger på bor­ det.)) Samina: Men jag har aldrig haft den! ((Vänd mot Khalid med hopdragna ögonbryn och darrande läppar.)) Asim: Inte jag heller! Meh … sluta! Hon tar den! Sluta! ((Håller emot när Samina försöker ta plattan ifrån honom.)) ((Khalid sätter sig tillrätta på en ledig stol vid bordet och fäller upp skärmen på den bärbara datorn han haft med sig. Han tittar kort på Asim och Samina och börjar sedan fixa med någonting på datorn.)) Henning: Sluta! Annars kommer vi aldrig få börja för dom vuxna ju. ((Rynkar pannan och spänner ögonen i Samina.)) ((Samina tittar på Khalid som skriver något på datorn och släpper sedan taget om pekplattan.)) Asim: Yes! Jag vann! ((Ler överlägset.)) Khalid: Utser ni en ordförande själva idag, eller vill ni att vi hjäl­ per till? 8

Fritids_KORR_sista.indd 8

2020-03-05 10:42


Asim: Khalid: Emma: Samina: Emma: Samina:

Asim: Samina: Asim: Samina: Asim:

Samina: Emma: Asim: Emma: Asim:

Men jag ska ju va … ((Håller plattan med båda händerna tryckt mot sin mage.)) Har du frågat kompisarna om det är ok? ((Vänd mot Asim.)) Tycker ni att Asim kan vara våran ordförande idag? Näe! ((Henning nickar och hummar jakande. Alba och Sigge sitter tysta och stilla.)) Vet du vilken app vi brukar ha? ((Asim blir röd i ansiktet och skakar på huvudet.)) Jag vet! Jag kan visa! ((Tittar frågande på Khalid som nickar mot henne. Samina drar sin stol närmre Asim och börjar trycka på skärmen med fingrarna.)) Kolla, det finns här. ((Visar Asim något på skärmen.)) Och så läser du bara här. ((Tittar fundersamt på skärmen, drar med fingret upp och ner.)) Viska till mig. Ok! ((Viskar ohörbart nära Asims öra.)) Väl… komna … till … fri… fritter… ådet. Mätet … är … Nej, mötet! ((Himlar med ögonen.)) Mötet … är … upp… öppnat. ((Lyssnar in en ny viskning från Samina.)) Sektererare. Titta i för… flags… förslags­ lådan. Planera … nästa ve… ecka. Ehh … Inköp också sa jag ju. Är det dom olika punkterna på dagordningen du går ige­ nom nu? ((Suckar högt.)) Jaa, det fattar du väl! Asim … ((Spänner ögonen i Asim.)) Tonen. ((Tittar upp i taket och stönar.)) 9

Fritids_KORR_sista.indd 9

2020-03-05 10:42


Emma: Asim: Emma: Asim: Samina:

Du vet vad vi … ((Avbryts av Asim.)) Om jag övar mig bra får jag nya kulor till burken. Mm, så tänk dig lite för. ((Får ny viskning från Samina.)) Övriga frågor. Så gör du bara så här sen. ((Visar Asim något på skär­ men.)) Khalid: Bra kompis! ((Ger Samina en high-five.)) Samina: ((Nickar nöjt.)) Mm, för jag gjorde ju som vi sa när vi hade sån där livskunskap. Khalid: Exakt! ((Gör tummen upp mot Samina.)) Jag skriver att jag är sekreterare som vanligt. Och så skriver jag vilka som är närvarande. ((Ingen säger något under flera sekunder.)) Emma: Ok, du kan utse nån som kollar om det finns nån lapp i förslagslådan. ((Vänd mot Asim.)) Asim: Ehhm … Vill du? ((Tittar på Henning som nickar. Emma sträcker över förslagslådan som hon haft på bordet fram­ för sig till Henning.)) Henning: En! ((Plockar upp en lapp och vecklar ut den.)) Samina: Få se! ((Kastar sig fram över bordet.)) Emma: Ta det lugnt! Han kommer ju läsa vad det står. ((Skju­ ter med ena handen på Saminas axel tillbaka henne mot hennes plats. Samina blänger på Emma och suckar irrite­ rat.)) Du behöver lära dig att sitta still, så här kan du inte hålla på. Du är ju äldst här inne, visa det också. ((Vänder sig mot Sigge som börjat snurra runt på sin stol och nu sitter med ryggen mot bordet.)) Och kan du också försö­ ka sitta lite stilla på din stol är du snäll? ((Sigge rycker till och stannar upp mitt i rörelsen.)) 10

Fritids_KORR_sista.indd 10

2020-03-05 10:42


Henning: Ehh … Ska jag säga det här? ((Håller fram lappen mot Emma.)) Emma: Oj! Näe … Khalid: Får jag se? ((Henning visar lappen för honom.)) Jo, men det är klart du ska läsa vad det står. ((Samina sträcker sig fram och försöker ta lappen från Henning.)) Emma: Hörde du inte vad jag sa? Henning: Ät bajs. ((Viftar med lappen i luften framför sig. Flera barn fnittrar till.)) Khalid: Skulle ni vilja ha bajs till mellis? ((Blinkar med ena ögat och ler. Barnen gapskrattar och grimaserar.)) Asim: Uhh! Näe! Samina: ((Rynkar skrattande på näsan mot Khalid.)) Vad äcklig du är! Khalid: Så vad tycker ni vi ska göra med den här lappen då? Henning: Kasta den? Samina: Ta reda på vem som skrev den! Henning: Eller kanske prata om den på samlingen. Khalid: Vad ska vi säga då? Asim: Vad tycker du? Khalid: Vet inte riktigt, jag har inte stött på nån sån här lapp för­ ut. Henning: Kanske att … Samina: Att det ska va riktiga förslag i förslagslådan. Emma: Mm, förslagslådan är ju viktig. Men om det inte funkar kanske vi inte kan ha kvar den. Khalid: Vill ni rösta om vad vi ska göra? ((Barnen nickar.)) Ok, då får ni välja på två förslag. Antingen kasta lappen och 11

Fritids_KORR_sista.indd 11

2020-03-05 10:42


strunta i den, eller att vi sparar den och pratar om den med kompisarna på samlingen imorron. Vilka vill kasta? ((Ingen säger något eller räcker upp handen.)) Vilka vill prata om den på samlingen? ((Samina och Henning räcker snabbt upp handen och de andra barnen gör sedan samma sak.)) Emma: Men hörrni, vi ska inte prata om vem som skrev den, för det är inte det viktiga. Utan, utan mer om … Samina: Att det ska va riktiga förslag! Emma: Mm. Khalid: Asim. ((Nickar lätt mot plattan.)) Asim: Vadå? Samina: Du ska fortsätta! ((Sätter fingret på en textrad på plattan.)) Asim: Ehh … pan… panera … ((Samina viskar i hans öra.)) Planera nästa vecka. Khalid: Bra. Ni vet att det är tisdagar, onsdagar och fredagar som vi ska planera? ((Samina räcker upp handen. Khalid tittar på Asim och nickar i riktning mot Samina.)) Asim: Du. ((Pekar på Samina.)) Emma: Säg: ”Nu får du ordet.” Annars låter det otrevligt. Asim: Nu får du ordet. ((Pekar på Samina.)) Samina: Kan vi inte få kolla på vloggar? Khalid: Du menar på Youtube? Samina: Mm! ((Nickar entusiastiskt.)) Asim: Snälla, snälla! Kom igen, får vi det? Khalid: Vad … ((Blir avbruten av Emma.)) Emma: Men ni tittar ju redan så mycket på sånt hemma … Asim: Men snälla! 12

Fritids_KORR_sista.indd 12

2020-03-05 10:42


Henning: Ja, snälla? Khalid: Har ni gjort en vlogg själva nån gång? Henning: Min syrra gör såna! När dom hoppar parkour och sånt. Khalid: Va kul! Skulle ni vilja testa att göra nån egen … göra en fritidsvlogg? Samina: Ja! Då kan vi göra först, och sen tittar vi på den! Khalid: Det skulle ju faktiskt kunna vara ett veckoprojekt … som vi arbetar med nästa tisdag, onsdag och fredag. ((Sami­ na, Henning och Emma nickar.)) Jag skriver in det. Och, ehh … ((Skriver på datorn.)) Henning: Jag kan säga till Vera att hon kan komma till … komma och visa lite hur man gör och så? ((Vera är Hennings sys­ ter som nu går i fyran men som tidigare gått på samma fritidshemsavdelning.)) Samina: Jaa! Hon kan ta med sin go-pro! Emma: Men du vet ju att vi inte tar med saker hemifrån. Men … vi kanske skulle kunna använda fritidsmobilen. Khalid: Mm, jag skriver att vi kollar upp om det funkar, Henning. Det skulle ju va superkul! ((Skriver på datorn.)) Då är vi väl klara … då är det väl bara inköp kvar … Emma: Asim, fråga kompisarna om dom har några förslag. Asim: Har ni det? ((Samina viftar ivrigt med armen.)) Aa, du. ((Pekar på Samina.)) Emma: Näe, vänta lite! ((Håller upp handen som ett stopptecken mot Samina och vänder sig till Alba.)) Har du något som du tycker vi … som fattas här på fritids? Eller som har gått sönder? ((Alba böjer ner huvudet och börjar pilla på en intorkad färgfläck på bordet.)) 13

Fritids_KORR_sista.indd 13

2020-03-05 10:42


Samina: Jag vet! ((Viftar fortfarande med armen.)) Emma: Men du har redan sagt saker, det är bra om Alba och ­Sigge också kan va med lite. ((Vänder sig mot Sigge.)) Du då Sigge? Vet du något som du vill att vi köp … som du tycker vi behöver? ((Sigge skakar på huvudet och drar upp knäna mot hakan.)) Men kom igen, nånting? ((Sigge skakar knappt synbart på huvudet.)) Fundera lite då. Så … så kommer vi tillbaka till er om en stund. Samina: Får jag nu? Emma: ((Tittar på Samina och suckar.)) Mm, ok då. Samina: Vi kan köpa såna där go-pros! Dom är jättebra! Emma: Mm, dom är säkert bra. Men dyra. Khalid: Vi skulle kunna skriva upp att vi ska undersöka saken. ((Emma fnyser till och tittar snett mot Khalid.)) Samina: Ja! Khalid: Alltså att vi kan kolla lite vad dom kostar och så. Och fundera på om vi skulle kunna … Ni kan visa vilka ni menar och så. Samina: Ja, det kan vi! Khalid: ((Skriver på datorn.)) Nån annan som har nåt förslag? Emma: Har ni kommit på nåt än? ((Tittar på Sigge och Alba.)) Sigge: ((Skruvar på sig och säger något ohörbart.)) Emma: En gång till Sigge, jag hörde inte riktigt. Sigge: ((Säger något ohörbart.)) Emma: ((Lutar sig närmre Sigge.)) Säg igen. ((Sigge säger något nästan ljudlöst.)) Go-pro? ((Sigge nickar.)) Inget annat? ((Sigge skakar snabbt på huvudet.)) Ok. Khalid: Men bra hörrni! Jag tror vi avslutar här. Samina: Men frågor! 14

Fritids_KORR_sista.indd 14

2020-03-05 10:42


Khalid: Emma: Asim: Khalid:

Just det, övriga frågor! Asim, du kan fråga Alba om hon har nån! Har du? ((Tittar på Alba som tittar ner på bordet.)) Jag tror vi ger oss här. Bra jobbat kompisar! Vlogg-vecka nästa vecka då! ((Gör high-five med först Henning, se­ dan Samina och därefter med Asim. Reser sig, går fram till Alba, hukar sig ner och ger henne en kram samtidigt som Sigge snabbt lämnar rummet.))

15

Fritids_KORR_sista.indd 15

2020-03-05 10:42


Fritids_KORR_sista.indd 16

2020-03-05 10:42


II.

Perspektiv i fritidshem

Centrala begrepp

Föreställning Ontologiskt ställningstagande Vetenskapliga perspektiv

Bokens upplägg Den här boken har för avsikt att inspirera till nya eller fördjupande sätt att få syn på vad som pågår i fritidshemmets verksamhet. När vi av ett eller annat skäl vill eller behöver iaktta, undersöka eller reflek­ tera kring någonting finns här ingångar till olika sätt att betrakta ske­ enden och företeelser i fritidshem. Nio vetenskapliga perspektiv är utvalda för att de vart och ett på sitt sätt kan bidra till en vidgad för­ ståelse av fritidshemmets praktik. Perspektiven är därmed använd­ bara för den som ska skriva en vetenskaplig studie med fokus på just fritidshem, exempelvis ett självständigt arbete i grundlärarutbild­ ningen. De kan också vara fruktbara för den som vill få uppslag för att tänka kring fritidshemmets praktik, exempelvis under en verk­ 17

Fritids_KORR_sista.indd 17

2020-03-05 10:42


samhetsförlagd utbildning eller i reflektioner kring verksamheten på den egna arbetsplatsen. I varje kapitel presenteras ett perspektiv samtidigt som ett antal centrala begrepp ringas in och förklaras. Med hjälp av dessa begrepp förs också analytiska resonemang i relation till ett konkret exempel på en fritidshemsaktivitet, det fiktiva samtal från ett fritidshemsråd som presenterades inledningsvis. Tanken är att detta upplägg ska synliggöra hur en och samma situation kan be­ traktas och förstås på ett flertal skiftande sätt. Bokens andra kapitel går igenom vad vetenskapliga perspektiv är, hur de kan användas samt varför perspektivmedvetenhet är en väl­ behövlig förmåga. I kapitel 3 presenteras ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vil­ ket kretsar kring hur människor konstruerar mening och ordning i tillvaron genom språket. Kapitel 4 redogör för ett barndomssociologiskt perspektiv, vilket sätter fokus på hur vuxna ser på, förhåller sig till och bemöter barn, samt hur sådana förhållningssätt och bemötanden påverkar barn på olika sätt. Det femte kapitlet lyfter fram ett utvecklingsvetenskapligt per­ spektiv, vilket utifrån ett holistiskt synsätt skildrar barns utveckling genom relationella processer och i form av förkroppsligade hand­ lingar. Det sjätte kapitlet handlar om situerat lärande. Det perspektivet har som utgångspunkt att lärande kan ske när människor deltar i praktikgemenskaper som utgörs av meningsfulla kollektiva aktivi­ teter. Kapitel 7 belyser ett behavioristiskt perspektiv på inlärningsteo­ ri. Det tar fäste på hur människors beteenden kan förändras genom bland annat förstärkande stimulans. 18

Fritids_KORR_sista.indd 18

2020-03-05 10:42


I bokens åttonde kapitel introduceras ett samtalsanalytiskt ­perspektiv. Det utgörs av detaljerade studier av hur vardagligt sam­ talande går till och vad som sker i interaktionen. I kapitel 9 beskrivs ett perspektiv på relationell pedagogik. Det är centrerat kring hur barns olikheter möts och tillvaratas i pedagogisk verksamhet och vad inkludering kan innebära i utbildningssam­ manhang. Bokens tionde kapitel anlägger ett läroplansteoretiskt perspektiv. Det riktar blicken mot vad utbildning har för syfte i en viss tid och hur dess innehåll och mål formas och utvecklas i ett visst samhälle. Perspektivet har också för avsikt att synliggöra vilken slags kunskap som läroplanen efterfrågar, samt hur läroplansinnehåll realiseras ge­ nom undervisning. Det avslutande elfte kapitlet vänder intresset mot ett diskurs­ analytiskt perspektiv med en maktanalytisk ansats. Det förklarar hur makt kan förstås som relationell och hur samtalsordningar blir sty­ rande för människors handlingar. Dessa vetenskapliga perspektiv bidrar med begreppsliga verktyg som kan underlätta när vi vill få syn på aspekter hos oss själva och den närmsta omgivningen som vi i vanliga fall kanske tar för givna eller inte är medvetna om. Genom perspektivtagande blir det möjligt att beskriva, problematisera, ifrågasätta eller förändra sådant som till vardags ofta passerar utan att vi riktigt tänker på det. Förmågan att vrida och vända på saker och ting utifrån olika perspektiv är helt central när vi vill inta ett reflekterande förhållningssätt till fritids­ hemspersonals profession och fritidshemmets verksamhet. Boken kan användas som en lättillgänglig introduktion till de utvalda perspektiven med tips om hur de kan appliceras i fritids­ hemmets praktik. Den ska dock inte betraktas som en heltäckan­ 19

Fritids_KORR_sista.indd 19

2020-03-05 10:42


de genomgång av alla tänkbara perspektiv som kan vara relevanta i fritidshemssammanhang. Den är heller inte en renodlad metod­ bok för hur analyser i detalj kan genomföras, med avstamp i ett visst perspektiv. Istället uppmuntras en användning av boken som perspektiv­givande ingångar till olika möjliga och relevanta sätt att fundera kring eller studera fritidshemmets verksamhet. Med hjälp av kapitlens referenslistor är det sedan möjligt att söka sig vidare till mer specifik och fördjupande litteratur. Begrepp som är särskilt cen­ trala i de olika perspektiven finns angivna i rutor i början av varje kapitel. Andra viktiga ord skrivs i fet stil första gången de nämns i den löpande texten och återfinns i en ordlista med korta förklaringar längst bak i boken. Den återstående delen av det här kapitlet ger en mer ingående beskrivning av hur utkikspunkter, föreställningar, förhållningssätt och perspektiv fungerar, hur de påverkar oss samt hur vi kan an­ vända dem för att få syn på och reflektera kring olika företeelser i fritidshemmet. Därefter ges en kontextualiserande redogörelse för det fiktiva samtal i ett fritidshem som boken inleddes med. I de nio påföljande kapitlen, med sina respektive perspektiv, används kortare utdrag från detta samtal som utgångspunkt för konkreta analytiska iakttagelser som på olika sätt kan vidga förståelsen för fritidshem och för de barn och den personal som vistas där.

Utkikspunkter Vad är egentligen ett fritidshem? Vad det är för en slags verksamhet vi ser framför oss när vi tänker på det ordet? Hur ser miljön ut? Vad finns i den? Vilka personer finns i den? Hur agerar de? Det vi tänker på, oavsett vad det är, är våra egna föreställningar 20

Fritids_KORR_sista.indd 20

2020-03-05 10:42


om vad ett fritidshem är för någonting, det vill säga hur vi uppfattar det aktuella fenomenet. Kanske föreställer vi oss en verksamhet med och för barn, och kanske ser vi framför oss inte bara ett, utan snara­ re många barn, eventuellt i olika konstellationer, grupperingar och åldrar. Kanhända ser vi också framför oss en mängd interaktioner? Lekar, diskussioner, bråk? Kanske poppar det upp många tankar och idéer kring vad ett fri­ tidshem är och vad några relaterade företeelser innebär. Men, var kommer alla tankar och idéer ifrån? Varför tänker vi på just det som vi tänker på? Vad är egentligen en föreställning om någonting? Skul­ le den vara densamma om vi funderade kring dessa frågor om en vecka? Eller om tio år? Vi utgår alltid från någon form av föreställning om hur saker är eller borde vara och varför. Och hur vi än gör så betraktar vi alltid vår omvärld från en viss utkikspunkt, vår egen hållplats från vilken vi kikar ut mot världen. Vi får därför syn på olika saker beroende på var vi står. Det vill säga: vilka tankar eller idéer någon än har om en företeelse, exempelvis fritidshemmet, så är de aldrig neutrala. Och det finns många alternativa utkikspunkter från vilka samma förete­ else kan betraktas och förstås. Ett konkret exempel är den läroplan som personal i fritidshem enligt lag ska arbeta utifrån. Skildrar den en objektiv sanning om hur fritidshemsverksamhet på bästa sätt ska bedrivas? Nej, innehållet är framskrivet med utgångspunkt i specifika föreställningar och idéer, både vetenskapliga och politiska. Svaret på om läroplanen skildrar sanningen om vad som är ett bra fritidshem är därför nej. För det första är den en skildring av många möjliga om hur ett fritidshem kan regleras och hur det bör fungera. För det andra: det vi till var­ dags ofta betraktar som sanningar kan också beskrivas som sociala 21

Fritids_KORR_sista.indd 21

2020-03-05 10:42


P I F ER RI SP TI EK DS TI HE V M

Boken riktar sig främst till blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, som bland annat kan ha stor nytta av den för att reflektera kring fritidshemmets verksamhet och i valet av vetenskapligt perspektiv vid sitt uppsatsskrivande.

G ÉA ER NN B LI LM HO

Linnéa Holmberg, fil.dr, forskar om fritidshem och arbetar på lärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem vid Stockholms universitet.

I inledningen får vi ta del av ett fiktivt fritidshemsråd med barn och personal. Utifrån detta tänkta samtal går författaren sedan igenom vetenskapliga perspektiv med relevans för fritidshemmets praktik. Vad händer med samtalet och personerna när vi utgår från exempelvis ett barndomssociologiskt, socialkonstruktionistiskt e­ ller läroplansteoretiskt perspektiv? Att se på samma händelse utifrån olika perspektiv hjälper oss att i högre grad förstå vad som pågår i fritidshemmet, hur barns och personals ageranden påverkar varandra samt hur olika beteenden får effekter i verksamheten.

LINNÉA HOLMBERG PERSPEKTIV I FRITIDSHEM

foto: Niklas Björling

Perspektiv i fritidshem beskriver hur en och samma händelse i fritidshemmet kan betraktas och förstås på flera sätt beroende på vetenskapligt perspektiv. Vart vi riktar blicken är avgörande för vad vi får syn på, vilket också påverkar hur vi väljer att handla.

»Perspektiv i fritidshem tar utgångspunkt i att våra tankar, idéer och handlingar aldrig är neutrala utan inbäddade i teorier som här benämns utkikspunkter. Dessa perspektiv erbjuder begreppsliga verktyg för att förstå, beskriva och problematisera fritidshemmet, dess aktörer och villkor. Jag ser perspektivmedvetenhet som en grundläggande färdighet för lärare i fritidshem. Boken förklarar svåra teorier och begrepp på ett lättfattligt sätt och kan användas i lärarutbildningen såväl i termin ett som inför examensarbetet under sista terminen.« Anna-Lena Ljusberg, fil.dr och program­ansvarig för grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem vid Stockholms universitet

»Genom att varva teori, praktik och fiktiva berättelser så lyckas Linnéa Holmberg väcka en nyfikenhet hos mig som läsare att börja fundera kring fritidshemmets profession. Varför gör man som man gör eller tänker som man tänker i olika situationer? Perspektiv och begrepp klarnar och boken är lättöverskådlig. En otroligt bra bok som jag önskar alla får läsa tidigt i sin utbildning eftersom den ger djup och mening kring fritidshemmets basfrågor.« Martina Lundin, studerande vid grundlärar­programmet med inriktning mot arbete i fritidshem vid Stockholms universitet

ISBN 978-91-27-82716-5

9 789127 827165

NOK_HOLMBERG_PERSPEKTIV_I_FRITIDSHEM_omslag.indd 1,5

omslag: niklas lindblad, mystical garden design

2020-02-25 09:20


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.