Bokens första del beskriver varför teori behövs och hur teoretiska begrepp kan bli viktiga verktyg i analysarbetet. Den andra delen tar upp fyra teorier: sociokulturell teori socialsemiotisk teori affektteori aktör–nätverksteori.
• • • •
Författaren belyser också centrala begrepp inom teorierna och visar samtidigt hur dessa begrepp konkret kan användas som analysverktyg. Boken riktar sig till studenter, på förskollärarprogrammet och andra lärarprogram, som söker handledning vid val och användning av teori för analys av empiriskt material.
ISBN 978-91-27-82524-6
analysverktyg i
UPPSATSARBETET
– digitala medier i förskolan
Emilie Moberg
Emilie Moberg är universitetslektor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, och undervisar på förskollärarprogrammet.
TEORI som analysverktyg i UPPSATSARBETET
Den här boken visar hur teorier kan användas för att analysera olika former av empiriskt material inom ramen för uppsatsarbeten, rapporter eller självständiga arbeten. Fokus i boken ligger på undersökningar av förskolebarns möten med digitala medier.
TEORI som
Emilie Moberg
9 789127 825246
27-82524-6_teori som analysverktyg_oms.indd 3
2020-11-27 14:46
Moberg_JE_150_210.indd 2
2020-11-27 11:27
Innehåll Förord 7 Introduktion 9 Utsuddade gränser mellan digitalt och analogt Bokens syfte och upplägg
DEL I
VAD ÄR TEORI?
1 Teorier för att förstå barns möten med digitala medier Introduktion till teorierna
2 Vad gör teorier? Varför behöver vi teori? Begrepp som analysverktyg Teorier i många versioner Likheter och skillnader mellan teorier
10 11
13
15 15
18 19 20 21 22
DEL II ATT
SÄTTA TEORIER I ARBETE
27
3 Sociokulturell teori: lek, kreativitet, kultur, fantasi och verklighet
29
Lek, kreativitet och kultur 30 Fantasi och verklighet 33 Sammanfattning: möjligheter och begränsningar 36
4 Sociokulturell teori: tecken, redskap, medierad handling och kognitiva distribuerade nätverk Tecken och redskap Medierad handling
Moberg_JE_150_210.indd 5
38 39 41
2020-11-27 11:27
Kognitiva distribuerade nätverk 46 Sammanfattning: möjligheter och begränsningar 49
5 Socialsemiotisk teori: erbjudande, design och signal
51
Erbjudande 52 En annan definition av erbjudande: design, signal och igångsättare 56 Sammanfattning: möjligheter och begränsningar 60
6 Affektteori: affekt och handlingsutrymme 62 Affekt 63 Handlingsutrymme 66 Sammanfattning: möjligheter och begränsningar 69
7 Aktör–nätverksteori: generell symmetri och aktör–nätverk
70
Principen om generell symmetri 71 Principen om aktör–nätverk 73 Sammanfattning: möjligheter och begränsningar 78
8 Att välja teori Hur beskrivs vad digitala medier är? Hur beskrivs vad digitala medier gör? Hur beskrivs relationer mellan barn och digitala medier? Hur välja teori? Versioner av teorier Samband mellan forskningsfråga och teori Hur val av teori kan gå till
81 82 84 85 89 91 92 93
Efterord 97 Referenser 99
Moberg_JE_150_210.indd 6
2020-11-27 11:27
Förord
D
handlar om vad det innebär att göra en analys av ett empiriskt material med hjälp av olika teorier och med särskilt fokus på barns möten med digitala medier. Anledningen till att jag ville skriva en bok om teori och analys är att många studenter jag möter i mitt arbete som lärarutbildare tycker att det är svårt att veta hur de ska använda teorier för att göra en analys. Faktum är att jag själv tycker att det är svårt. Därför kändes det som en spännande utmaning att försöka skriva på ett begripligt sätt för studenter om hur teorier kan användas som analysverktyg i samband med uppsatsarbete, rapportskrivande eller ett självständigt arbete. Vad kan det innebära att praktiskt använda en teori för att analysera ett empiriskt material? Vad gör olika teorier med ett empiriskt material? Varför ska vi välja en viss teori och inte en annan? Detta är frågor som jag ska försöka besvara i boken. Under arbetet har jag själv kommit att omvärdera teorierna och har upptäckt att vissa inte alltid är så olika som de ibland utmålas. Delar av den här boken bygger på min avhandling Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum från 2017. Avhandlingen handlar om hur förskolans läroplan iscensätts i en förskolevardag av mänskliga och materiella aktörer. En viktig del i avhandlingen handlar om den roll som E N HÄR BOK EN
7
Moberg_JE_150_210.indd 7
2020-11-27 11:27
spelet Minecraft kom att få i de vardagliga händelserna på förskolan. I takt med att jag befann mig på förskolan för att delta, observera och skriva fältanteckningar – totalt ca ett år – blev Minecraft mer och mer etablerat. Så också i min studie. I arbetet med avhandlingen upptäckte jag hur svårt det var att dela upp barnens göranden i vad som gjordes vid skärmen och vad som gjordes utanför skärmen, exempelvis genom barnens Minecraft-inspirerade lek. Det digitala och det fysiska var hela tiden tätt sammanflätat och det verkade liksom inte finnas någon poäng med att skilja dem åt. För barnen i förskolan verkade det, utifrån min tolkning, också helt oviktigt att skilja dessa olika ”världar” åt. I avhandlingen arbetade jag med aktör–nätverksteori (ANT), vilket gav mig en viss sorts verktyg för att undersöka och försöka förstå relationerna mellan det digitala och det fysiska. En viktig slutsats i den här boken är att teorier finns i många olika versioner. Rent konkret innebär detta att de teorier som presenteras i den här boken – sociokulturell teori, socialsemiotisk teori, affektteori och aktör–nätverksteori – alltid finns i många olika versioner. Versionerna beror på hur teorier sätts samman i olika sammanhang, det vill säga vilka begrepp som väljs ut och vilka uttolkare av teorierna som den som beskriver teorierna väljer att fokusera på. Det betyder att det som presenteras i den här boken är en viss version av sociokulturell teori, socialsemiotisk teori, affektteori samt aktör– nätverksteori.
8
Moberg_JE_150_210.indd 8
Förord
2020-11-27 11:27
Introduktion
I
kommer vi möta exempel på hur digitala medier, utifrån fyra teorier, kan ses på olika sätt. Vi kan se dem som kulturella uttryck eller artefakter om vi använder oss av sociokulturell teori. Vi kan också se dem som teckensystem och resurser om vi använder socialsemiotisk teori. Om vi i stället använder aktör–nätverksteori kan vi se digitala medier som icke-mänskliga aktörer. Avslutningsvis kan vi också se digitala medier som något som skapar affekter om vi använder teorin om affekt. I boken kommer vi att möta många olika former av både hårdvara, såsom surfplattor och datorer, och mjukvara, såsom appar i form av spel samt e-böcker. Alla dessa kommer att benämnas med samlingsbegreppet digitala medier. Det spelar stor roll för forskningsdebatten kring digitalisering i förskolan vilka teorier och begrepp vi använder för att beskriva digitala medier. Teorier och teoretiska begrepp kan användas för att belysa de möjligheter som digitala medier för med sig i en förskolekontext. Här har begrepp som digitala resurser, digital lek och barns digitala lekvärldar använts inom förskoleforskning (Marsh, 2019; Petersen, 2020). Med dessa begrepp har forskare beskrivit hur digitala medier erbjuder särskilda funktioner och möjligheter för barn; de är oftast bärbara, tar inte så mycket plats, har pekskärm samt erbjuder flera barn att titta och göra saker samtidigt (Bird, 2017). Ytterligare en aspekt av dessa möjligheter som har beskrivits av forskare handlar DEN HÄR BOK EN
9
Moberg_JE_150_210.indd 9
2020-11-27 11:27
om hur digitala medier kan väcka fantasi, känslor och affekt hos barn (Fleer, 2017; Hermansson, 2017). Teorier och begrepp kan dock också användas för att belysa begränsningar med den pågående digitaliseringen av förskolan. Ett exempel på den kritik som riktas av forskare mot digitaliseringen av den svenska förskolan är kritiska frågor kring vad vi egentligen uppnår med användandet av exempelvis surfplattor och appar som pedagogiska verktyg i en förskolemiljö. Denna kritik handlar om huruvida dessa digitala medier verkligen bidrar till barns lärande och utveckling. Förskoleforskare visar i sina studier hur pedagogiska appar inte alltid används på ett sådant sätt så att de verkligen främjar barns lärande (Nilsen, 2018). Nilsen hävdar exempelvis att barn vid användandet av appar i form av spel på en surfplatta inte tillgodogör sig det pedagogiska innehållet. Detta beror på att barnen blir upptagna med själva spelandet, och att det lärande som uppstår vid detta spelande blir bundet och därmed begränsat till spelkontexten.
Utsuddade gränser mellan digitalt och analogt Många förskoleforskare motsätter sig idén att barn främst bör engagera sig i lekar med verkliga saker i en ”riktig” värld (Stephen & Edwards, 2018). De menar i stället att forskare och förskollärare behöver inkludera barns lekfulla utforskande såsom det förmedlas av både digitala och analoga, det vill säga traditionella, medier. Detta betyder att digitala och analoga medier behöver ses tillsammans eftersom gränserna mellan dessa i barnens lek allt som oftast är delvis eller helt upplösta. Barndomsforskare och förskoleforskare betonar alltså vikten av att undersöka relationerna mellan det digitala och det analoga i barns lek, utforskande och lärande (Marsh, 2017, 2019; Stephen & Edwards, 2018). 10
Moberg_JE_150_210.indd 10
Introduktion
2020-11-27 11:27
I stället för att utmåla digital teknik, media och populärkulturella produkter som enbart problematiska i barns lek, menar dessa forskare att den digitala konsumtionskontexten bäddar för ett direkt kulturellt deltagande för barn (Edwards, 2014). Denna betoning på digitala medier som ett kulturuttryck har särskilt tagit form inom forskning som är inspirerad av sociokulturell teori. Den sociokulturella teorin betonar bland annat hur barns upplevelser av digitala medier skapar relationer till kultur, se kapitel 3 och 4.
Bokens syfte och upplägg Denna bok syftar till att hjälpa studenter som inom ramen för en vetenskaplig undersökning – exempelvis en uppsats, en rapport eller ett självständigt arbete – ska undersöka förskolebarns möten med digitala medier. Jag kommer att presentera och beskriva ett antal teorier som är relevanta för att undersöka och förstå barns möten med digitala medier. Jag fokuserar på hur teorier och framför allt teoretiska begrepp kan användas som analysverktyg eller analysmetoder gentemot ett empiriskt material. Ett sådant empiriskt material kan ha producerats genom metoder som observation, intervju eller urval av textmaterial, exempelvis läroplanstexter eller pedagogiska stödmaterial. Den här boken är alltså framför allt aktuell för studenter som har ett empiriskt material som de behöver bearbeta och analysera med hjälp av teori. Den är också användbar för studenter som har en viss teori i åtanke när de ska påbörja sin produktion av ett empiriskt material. Boken är indelad i två delar. I den första delen beskriver jag vad teori är och kan bidra med i uppsatser, rapporter och självständiga arbeten som handlar om barns möten med digitala medier i förskolan. Jag beskriver hur vi kan förstå teorier i relation till teoretiska begrepp. En första introduktion görs också av teorierna. I den andra delen går jag närmare in på de specifika teorierna och Introduktion
Moberg_JE_150_210.indd 11
11
2020-11-27 11:27
hur de kan användas som analysverktyg i undersökningar av barns möten med digitala medier i förskolan. Denna del innehåller beskrivningar av teorierna och deras viktigaste kännetecken med särskilt fokus på vad digitala medier är, hur relationer mellan barn och relationer beskrivs samt hur teorierna beskriver vad digitala medier gör. Kapitel 3–7 avslutas med en sammanfattning över teorins möjligheter och begränsningar. I kapitel 8 diskuterar jag alla teorierna med fokus på skillnader och likheter i hur de beskriver de tre aspekterna kring barns möten med digitala medier. Syftet med detta sista kapitel är att läsaren ska få ytterligare hjälp med hur hen kan tänka i valet av teori.
12
Moberg_JE_150_210.indd 12
Introduktion
2020-11-27 11:27
DEL I
VAD ÄR TEORI?
Moberg_JE_150_210.indd 13
2020-11-27 11:27
Bokens första del beskriver varför teori behövs och hur teoretiska begrepp kan bli viktiga verktyg i analysarbetet. Den andra delen tar upp fyra teorier: sociokulturell teori socialsemiotisk teori affektteori aktör–nätverksteori.
• • • •
Författaren belyser också centrala begrepp inom teorierna och visar samtidigt hur dessa begrepp konkret kan användas som analysverktyg. Boken riktar sig till studenter, på förskollärarprogrammet och andra lärarprogram, som söker handledning vid val och användning av teori för analys av empiriskt material.
ISBN 978-91-27-82524-6
analysverktyg i
UPPSATSARBETET
– digitala medier i förskolan
Emilie Moberg
Emilie Moberg är universitetslektor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, och undervisar på förskollärarprogrammet.
TEORI som analysverktyg i UPPSATSARBETET
Den här boken visar hur teorier kan användas för att analysera olika former av empiriskt material inom ramen för uppsatsarbeten, rapporter eller självständiga arbeten. Fokus i boken ligger på undersökningar av förskolebarns möten med digitala medier.
TEORI som
Emilie Moberg
9 789127 825246
27-82524-6_teori som analysverktyg_oms.indd 3
2020-11-27 14:46