9789127450103

7

NOVA

Ludvig Myrenberg Anna Tyrefors Tomas Torbjörnsson

SOL

NOVA

SOL

SOL

NOVA

SOL NOVA är ett modernt, heltäckande läromedel, nära knutet till kursplanen. Serien består av årskursböcker i respektive SO-ämne.

SOL NOVA är språk- och kunskapsutvecklande. Kapitelstarterna aktiverar elevernas förkunskaper. Tydlig struktur med informativa rubriker underlättar läsförståelsen. Centrala begrepp förklaras löpande och finns samlade i en ordlista i slutet av boken. Kontinuerliga uppgifter utvecklar ämneskunskaperna. ”Fokus på”-sidor breddar och fördjupar ämnesinnehållet. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och slutuppgift.

Ludvig Myrenberg Anna Tyrefors Tomas Torbjörnsson

7

SOL NOVA Geografi 7 består av sex kapitel. Kapitlet Vad är geografi? sammanfattar geografiämnets kärna och beskriver vad det innebär att göra geografiska analyser. Därefter följer kapitel om jordklotet och kartan, inre och yttre krafter, jordens befolkning, resurser och hållbarhet. Boken avslutas med ett kapitel om våra världsdelar.

SOL NOVA Geografi 7 består av: • Elevbok tryckt eller digital • Lärarhandledning Webb • Extramaterial på nok.se/solnova

SOL

NOVA

I serien SOL NOVA finns: Samhälle, Geografi, Historia, Religion

7 ISBN 978-91-27-45010-3

9 789127 450103

Cover_SOL_Nova_Geografi.indd Alla sidor

2020-06-15 13:27

Geografi 7.indb 1

2020-06-15 13:32

Det här är SOL Nova Kapitelstart. Varje kapitel inleds med en beskrivning av vad kapitlet handlar om. Här finns även frågor som besvaras i kapitlet och som du kan utgå ifrån när du läser.

Uppgifter. Till texterna i boken finns det uppgifter som du ska lösa för att utveckla dina ämneskunskaper och förmågor. Varje uppgift inleds med ett ord som berättar vad du ska göra, som till exempel: redogör, resonera eller undersök.

Begrepp. Första gången ett centralt begrepp nämns i ett kapitel skrivs det med fet stil och förklaras. Längst bak i boken finns begreppen samlade i en ordlista. Ordlistan är bra att använda om du till exempel har glömt vad ett begrepp betyder.

Fokus på. Varje kapitel innehåller ett antal ”Fokus på-sidor”.

Här får du fördjupa dig i en typisk geografisk fråga. Det kan till exempel handla om att tolka och analysera kartor eller att fundera på orsaker och konsekvenser i en intressekonflikt.

Avslutande sammanfattning och uppgift. I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning av det mest centrala i kapitlet.

Det finns även en avslutande uppgift där du får möjlighet att till exempel resonera, analysera eller undersöka en geografisk fråga och därigenom visa dina ämneskunskaper.

Lycka till!

Ludvig Myrenberg, Tomas Torbjörnsson & Anna Tyrefors

Geografi 7.indb 3

2020-06-15 13:32

Innehåll Vad är geografi? 7 Varför läser vi geografi? 8 Undersöka jorden livsmiljöer 9 Varför ser det ut som det gör just här? 11 Undersöka samspel mellan natur och människa 13 Undersöka hur vi skapar en hållbar framtid 15 Sårbara platser 16

Geografiska analyser 17 Geografins metoder och verktyg 17

Jordklotet och kartan 20 Hitta på jordklotet 22 Polerna och ekvatorn 22 Gradnätet 22 Att bestämma eller söka efter en position 24

Från runt klot till platt karta 25 Kartprojektioner 25 Konsekvenser av kartprojektioner 28 FOKUS PÅ: Kartans historia 31

Kartan – en avbild av världen 32 Förminskning och förenkling av verkligheten 32 Olika typer av kartor 33 FOKUS PÅ: Kartbruk – Arbeta med kartan 36

Digitala kartor och verktyg 37 GPS – Global Positioning System 37 GIS – geografiska informationssystem 40

Geografi 7.indb 4

Digitala karttjänster 41 Digitala kartor i framtiden 44 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 46

Inre och yttre krafter 48 Krafter formar landskapet 50 Bygger upp och bryter ner 51

Jordens inre krafter – endogena processer 52 Kontinenter i ständig förändring 53 Jordskorpan består av plattor 54 Jordbävningar 57 Vulkaner 58 Förutse jordbävningar och vulkanutbrott 62 FOKUS PÅ: Sårbara platser – Identifiera riskområden 63

Sårbara platser 64 Vissa platser är mer sårbara än andra 64 Hur kan sårbarheten minskas? 64 Chile och Haiti – en jämförelse 66

Jordens yttre krafter – exogena processer 68 Vittring – bryter sönder 68 Erosion – omformar landskapet 69 Vattnet förändrar landskapet 71 Yttre krafter påverkar människors liv 76

Människan påverkar jorden 77 Antropocen – människans tidsålder 77 Skogsavverkning och intensivt jordbruk 78 Stadsbebyggelse 78

2020-06-15 13:32

Råvaror från jordens inre 79

Det geologiska kretsloppet 81 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 82

Jordens befolkning 84 Alla människor på jorden 86 Demografi 86 Befolkningsfördelning 86 Världens stora tätbygdsområden 88

Orsaker till ojämn befolkningsfördelning 89 Närhet till vatten 89 Natur och klimat sätter gränser 90 Allt fler flyttar till städer 90 FOKUS PÅ: Kartbruk – Var är det troligt att människor bosätter sig? 91

Konsekvenser av urbaniseringen 92 Landsbygden avfolkas 92 Städerna växer 93 Framtida städer 94

Befolkningsutveckling 95 Vi blir fler och fler 96 Fler blir äldre – men färre föds 98 Framtidens befolkning 99 Befolkningsdiagram 100 FOKUS PÅ: Fältstudie – Hur är det att bo i din kommun? 101 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 102

Geografi 7.indb 5

Resurser och hållbarhet 104 Vad är en naturresurs? 106 Förnybara naturresurser 107 Icke-förnybara naturresurser 107 Vi använder för mycket naturresurser … 108 … eftersom det skapar ekonomisk tillväxt 108

Vad är hållbar utveckling? 110 Vägen till ett hållbart samhälle 110 Två sätt att mäta hållbarhet 112 SAMMANFATTNING & AVSLUTANDE UPPGIFT 114

Världsdelarna 116 Europa 118 På kartan 118 Befolkning 120 Resurser och utveckling 122 FOKUS PÅ: Undersök och jämför länder 123

Asien 124 Afrika 130 Nordamerika 136 Sydamerika 142 Oceanien 148 Antarktis 154

Ordlista 158

2020-06-15 13:32

Kartan – en avbild av världen Syftet med en karta är att göra en avbild som beskriver ett område så vi kan förstå området bättre. Kartor är mycket användbara och hjälper oss att få en rumslig förståelse över ett område. Stora världskartor ger en översikt över världsdelar, hav och landformer.

En karta över ett begränsat område kan ge oss detaljerad information, som hjälper oss att hitta i en stadsdel eller i en skog.

Kartan är både en förminskning och förenkling av vår värld.

Förminskning och förenkling av verkligheten Alla kartor är förminskningar av miljöer och platser som finns i verkligheten. Kartans skala är ett mätetal som talar om hur mycket kartan är förminskad i jämförelse med verkligheten. Kartans skala anges alltid i kanten på kartan. Ibland finns också en skalstav som visar hur lång sträcka ett avstånd på kartan motsvarar i verkligheten.

En småskalig karta visar ett stort område. Ett exempel på en småskalig karta är en karta över Sverige. Den här kartan är förminskad 3 000 000 gånger, skalan är alltså 1:3 000 000.

32

Geografi 7.indb 32

Jordklotet och kartan

2020-06-15 13:33

Fornlämning Linbana, skidlift Fornlämning Begravningsplats Linbana, skidlift Fornlämning Församlingskyrka; Begravningsplats annan kyrka Linbana, skidlift Fornlämning Gångstig; parkväg annan kyrka Församlingskyrka; Linbana, skidlift Fornlämning Begravningsplats Allmän väg Gångstig; parkväg Linbana, skidlift Församlingskyrka; annan kyrka Begravningsplats Bostadshus; industribyggnad Allmän väg Gångstig; parkväg Församlingskyrka; annan kyrka Begravningsplats Låg bebyggelse Bostadshus; industribyggnad Gångstig; Industriområde Allmän vägparkväg annan kyrka Församlingskyrka; Låg bebyggelse Barrskog; lövskog Gångstig; parkväg Bostadshus; industribyggnad Allmän väg Industriområde Åkermark Låg bebyggelse Bostadshus; industribyggnad Allmän väg Barrskog; lövskog Sankmark Industriområde Låg bebyggelse Bostadshus; industribyggnad Åkermark Barrskog; lövskog Höjdkurvor, ekvidistans 5 m Industriområde Låg bebyggelse Sankmark 100 > Åkermark Bäck, dike;lövskog vattenriktning Barrskog; Industriområde Höjdkurvor, ekvidistans 5 m 100 Sankmark Åkermark Barrskog; > Bäck, dike;lövskog vattenriktning Höjdkurvor, Sankmark ekvidistans 5 m Åkermark 100 > Bäck, dike; vattenriktning Höjdkurvor, ekvidistans 5 m Sankmark 100 > Bäck, dike; vattenriktning Höjdkurvor, ekvidistans 5m En storskalig karta visar ett 100 Bäck, dike; vattenriktning litet>område. Ett exempel på en 0

100

200

400

600 m

storskalig karta är de kartor som används vid orientering. De är ofta förminskade 10 000 gånger, skalan skrivs då 1:10 000.

Varje karta är också en förenklad bild av verkligheten. Kartritaren tar bort sådant som inte anses viktigt och lyfter fram det som kartan ska visa.

För att kunna använda en karta är det nödvändigt att känna till de fyra väderstrecken: norr, söder, öster och väster. Många kartor har därför en nordpil som visar riktningen mot nordpolen.

För att visa kartans innehåll används symboler, färger, linjer och text.

De flesta kartor innehåller även namn på städer, floder, sjöar eller andra betydelsefulla detaljer. Dessa så kallade karttecken kan se olika ut i olika kartor, och därför finns det ofta en teckenförklaring som visar vad alla tecknen betyder. Karttecknen hjälper dig att få en rumslig förståelse av hur det ser ut på platsen. Du kan också dra slutsatser om vad som är typiskt för området, som platsen är en del av.

Olika typer av kartor 21

0

100

200

400

22

Det finns två typer av kartor som används för olika syften: referenskartor och tematiska kartor.

Referenskartor visar med hjälp av karttecknen hur ett område eller en region ser ut och vad som finns där. Referenskartor visar också hur platser förhåller sig till varandra, till exempel avståndet mellan två städer. För att man ska kunna bedöma avstånd och ta fram exakta positioner brukar därför referenskartor både ha gradnät och en skalstav. Du har säkert använt en referenskarta om du semestrat i en främmande stad eller arbetat med en kartbok. Vanliga referenskartor är orienteringskartor, terrängkartor och vägkartor.

Jordklotet och kartan

Geografi 7.indb 33

33

2020-06-15 13:33

6

Topografiska kartor är en typ av referenskarta som framför allt beskriver höjdförhållande och terräng i ett område.

Sjökortet är ett exempel på en referenskarta som används för att navigera i farleder längs Sveriges kuster och skärgårdar.

Det finns även kartor som visar information om sådant som inte är direkt synligt i den miljön kartan visar. De kallas tematiska kartor eller temakartor och visar specifika teman, till exempel hur mycket det regnar under ett år i ett område, hur befolkningen är fördelad i ett land eller var det finns risk för jordbävningar. Temakartan kan innehålla namn, karttecken och diagram för att belysa det som är viktigt. Ofta är det stora mängder statistisk, som görs synlig i temakartor.

Temakartor är ett bra hjälpmedel om du ska göra jämförelser, förstå samband eller dra slutsatser. Kartans färgmarkeringar, karttecken och diagram hjälper dig att snabbt avläsa information och med hjälp av den dra slutsatser och se geografiska mönster.

Vanliga tematiska kartor är väderkartor, befolkningskartor och kartor som visar ekonomisk utvecklingsnivå, handel eller migration.

Sjökortet är ett exempel på en referenskartan och innehåller information som behövs för att kunna navigera säkert i skärgården och på sjön.

34

Geografi 7.indb 34

Jordklotet och kartan

2020-06-15 13:33

Befolkning i Sverige – två temakartor Befolkningstäthet

Befolkningstäthet

antal invånare per kvadratkilometer

antal invånare per kvadratkilometer

< 10 10–50 50–100 100–200 > 200 Saknar befolkning

0 1–5 5–30 30–150 Östersund 150–5 000 5 000 och över

Kiruna

Luleå Umeå

Sundsvall Gävle

Västerås

Uppsala

Karlstad Örebro Stockholm

Göteborg Linköping

Helsingborg

Kalmar Växjö

Malmö

Sveriges karta får en helt annan form om den ritas efter där befolkningen bor. Vilken karta tycker du visar det tydligaste mönstret var människor bor i Sverige?

UPPGIFTER

Källa: SCB, bearbetat av Stefan Svanström

Redogör: Ge exempel på en situation när det är praktiskt att använda en småskalig karta. När skulle du använda en storskalig karta?

Resonera: Här följer några exempel på situationer när du har användning för en karta. I vilka situationer väljer du en referenskarta, när passar en temakarta bäst?

• Ta reda på var det finns ett konditori i en främmande stad.

• Ta reda vilka områden som har flest invånare.

• Ta reda på den snabbaste vägen mellan två städer.

• Ta reda på vad det ska bli för väder i morgon.

Jordklotet och kartan

Geografi 7.indb 35

35

2020-06-15 13:33

75

FOKUS PÅ

KARTBRUK Arbeta med kartan Lös följande uppgifter med hjälp av kartan över Östervåla och en digital karta (sök på Östervåla i Google maps).

1. Studera kartan. Vad kan du ta reda på om Östervåla med hjälp av den tryckta kartan? Ge fem exempel och jämför med vad du får reda på med hjälp av den digitala kartan 2. En elev bor i Klockarbacken och brukar gå till skolan varje morgon. Ungefär hur långt är det? I vilken karta är det lättast att få en korrekt avståndsbedömning, den tryckta eller den digitala?

3. Vilken del av området har mest skog?

I vilken karta får du den bästa översikten? Använd de olika väderstrecken i ditt svar.

4. Du har fått i uppgift att planera en rundvandring som visar upp några områden i Östervåla. Vandringen ska börja och sluta i skolan och passera följande platser: toppen av en höjd en skjutbana en fornlämning en kyrka en idrottsplats ett skogsområde a. Leta upp platserna och planera en vandring som knyter ihop dem.

Hur resonerar du när du bestämmer vandringen? b. Förklara din vandring för en kamrat och använd dig av väderstreck, namn och detaljer i kartan. Jämför med varandra och diskutera hur ni tänkt.

0

100

Geografi 7.indb 36

400

600 m

(Kartans skala är justerad så att 6 mm motsvarar 100 m på kartbilden.)

c. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att göra uppgiften i den tryckta Skala 1:10 000, SWEREF 99 TM, RH 2000. Källa, Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se/kartutskrift kartan och i den digitala kartan?

36

200

Kartbruk

100

>

Fornlämning Linbana, skidlift Begravningsplats Församlingskyrka; annan kyrka Gångstig; parkväg Allmän väg Bostadshus; industribyggnad Låg bebyggelse Industriområde Barrskog; lövskog Åkermark Sankmark Höjdkurvor, ekvidistans 5 m Bäck, dike; vattenriktning

100

>

Fornlämning Linbana, skidlift 21 Begravningsplats Församlingskyrka; annan kyrka Gångstig; parkväg Allmän väg Bostadshus; industribyggnad Låg bebyggelse Industriområde Barrskog; lövskog Åkermark Sankmark Höjdkurvor, ekvidistans 5 m Bäck, dike; vattenriktning

2020-06-15 13:33

Digitala kartor och verktyg Under 2000-talet har användandet av kartor ökat kraftigt, vilket främst beror på att utvecklingen av verktyg och program i datorer och telefoner gjort digitala kartor lättillgängliga och enkla att använda.

Digitala kartor byggs upp av stora mängder data, alltså information, från flygfoton, satellitbilder och andra observationer som lagras i databaser, digitala register. Den digitala informationen är mycket innehållsrik, eftersom all data har koppling till exakta positioner i jordens gradnät. Det går därför snabbt att till exempel göra en karta som visar var alla taxibilar i en stad finns i ett visst ögonblick.

Digitala kartor kan innehålla betydligt mer information än tryckta kartor. Informationen på kartan kan komma från myndigheter, företag, organisationer eller enskilda användare. Med hjälp av en digital karta kan du till exempel snabbt hitta en okänd plats, hur du på olika sätt kan ta dig dit eller hur du hittar till närmaste café.

Men hur fungerar digitala kartor och vad kan vi använda dem till?

GPS – Global Positioning System

22

Många digitala kartor använder en digital metod för att bestämma positioner på kartan. Metoden kallas GPS, Global Positioning System, och används över hela världen för att bestämma exakta positioner på kartan. GPS använder gradnätet för att bestämma positioner i de digitala kartor som finns i din dator eller mobiltelefon.

GPS fungerar med hjälp av satelliter. En satellit är en sändare som skickats upp i rymden och går i omloppsbana kring jorden. På 22 000 kilometers höjd kretsar 24 satelliter kring jorden. Satelliterna skickar signaler till jorden dygnet runt. Signalerna fångas upp av GPS-mottagare, till exempel i din telefon. Sedan omvandlas de, görs om, till en positionsbestämning på 23 den digitala kartan med hjälp av gradnätet som du kan se på sidan 22.

Eftersom GPS-mottagaren tar emot signaler från minst fyra satelliter samtidigt får du en mycket exakt position som också kan visa höjd över havet, samt i vilken riktning och med vilken hastighet du färdas.

24 stycken GPS-satelliter kretsar i omloppsbana kring jorden.

Jordklotet och kartan

Geografi 7.indb 37

37

2020-06-15 13:33

Satellit 3

Satellit 2

Satellit 4 Satellit 1

73˚ N 73˚

Gäll

71˚ N 71˚

ivare

69˚ N 69˚

67 °0 20°3 8'02"N 9'10 "Ö Gällivare

67˚˚ N 67 Rovaniemi

Kemi

Ö

Luleå Piteå

25˚

20˚

SVERIGE

FI N L A N D

Ö 65˚ N 65

Genom att hämta information från flera satelliter samtidigt kan en GPS-mottagare bestämma en exakt position. Här befinner vi oss strax utanför Gällivare: 67° 08' 02" N, 20°39' 10" Ö.

GPS-funktionen kan användas av olika appar i din telefon. Om du har aktiverat det som kallas platstjänster i telefonen, samlar telefonen hela tiden in data om var du befinner dig. Väderappen visar vädret där du befinner dig för tillfället, bilder du har tagit taggas till platsen där de fotograferats, och om du har en träningsapp kan du få information om var, hur långt och hur snabbt du har sprungit.

Många användningsområden GPS-tekniken har helt förändrat vårt sätt att använda kartor. Många anser att GPS-tekniken är det största tekniska framsteg som gjorts inom navigation sedan kompassen uppfanns för nästan tusen år sedan.

Men det är inte bara i mobiltelefonen som GPS-tekniken är användbar. Den är också nödvändig för verksamheter som använder navigationsutrustning, alltså teknik som hjälper fordon i olika trafiksituationer, till exempel flyg, sjöfart och trafikövervakning.

38

Geografi 7.indb 38

Jordklotet och kartan

2020-06-15 13:33

De allra flesta bilar, bussar och lastbilar använder i dag någon form av GPS-teknik. I takt med att allt fler kan bestämma sin position med GPS på vägarna, kan flödet av i trafik blir effektivare. Tekniken gör att det går snabbare att hitta rätt, och att man kan få information om köer eller vägarbeten. Och om några år kommer de första självkörande bilarna åka runt i trafiken. De är beroende av exakta GPS-positioneringar för att hela tiden veta var de är och vart de ska.

Räddningstjänsten – GPS räddar liv Räddningstjänsten använder sig i dag av GPS-tekniken för att rädda liv.

När en person ringer SOS Alarm från en smartmobil får SOS-centralen automatiskt en GPS-position på var den som ringer befinner sig. Det gör att ambulansen, snabbt och med stor träffsäkerhet, kan ta sig till platsen.

Räddningspersonalen sparar värdefull tid som i många fall kan vara livsavgörande. Det är särskilt viktigt, om den nödställde inte vet var den är någonstans, exempelvis på fjället, ute på sjön eller i en skog. Eller om det inträffat en trafikolycka på en väg de nödställda inte känner till. Även utryckningsfordon från brandkåren och polisen har liknande system, där de använder GPS för att snabbt kunna hitta till rätt plats.

UPPGIFTER Redogör: Hur fungerar GPS? Använd begreppen satellit, mottagare, sändare, position och gradnät i ditt svar.

Diskutera: Ge exempel på två tillfällen när du haft nytta av GPS i en digital karta. Vad skulle du gjort om du inte haft tillgång till GPS?

Jordklotet och kartan

Geografi 7.indb 39

39

2020-06-15 13:33

GIS – geografiska informationssystem Geografiska informationssystem – GIS är digitala system och programvaror som kan samla in och bearbeta en stor mängd geografiska data, som samlats in med hjälp av GPS och sedan visa denna data i olika lager på en karta. Den geografiska informationen kan handla om hur marken i ett område används, var människor bor, var det är trafik och vilka skolor som finns i området. Med hjälp av GIS kan man samla in, bearbeta, lagra, analysera och presentera en mängd information om en specifik plats, som du kan se på illustrationen.

Tänk dig till exempel att du kommer hungrig och trött till en okänd stad. Du öppnar kartan i din mobil och får direkt reda på var det finns restauranger och kaféer. Du kan då snabbt avgöra avstånd, vad det är för typ av restaurang och även ta del av recensioner från andra som varit där. Informationen i kartan hjälper dig att hitta en restaurang som passar dig.

Om du inte använder en digital karta söker du efter din position på en tryckt karta. Då måste du ta reda på var du är genom att se dig omkring och jämföra med hur det ser ut på kartan.

Lager 1: platsinformation, trafik

Lager 2: höjdkurvor, sjöar och vattendrag

Lager 3: bebyggelse, vegetation, vägar

Lager 4: satelitfoto.

Importeras som flera små bilder

Sammanslagning av valda lager

40

Geografi 7.indb 40

Geografisk information läggs i lager på varandra. Varje lager visar en viss typ av information. Lagren slås sedan samman och användaren kan välja vilken information som kartan ska visa.

Jordklotet och kartan

2020-06-15 13:33

Digitala karttjänster Alla digitala karttjänster använder GIS på något sätt, Google Maps är ett exempel. Google Maps startade kring år 2000 när företaget Google sammanställde en mängd satellitbilder till en detaljerad digital karta, Google Maps. Förr tog varje land fram sina egna tryckta kartor. Nu har Google utvecklat sina kartor så att de täcker i stort sett hela jorden.

I Google Maps kan du enkelt välja skala genom att zooma in och ut, det vill säga förstora eller förminska kartan. Du kan använda flera kartfunktioner samtidigt, som information om var det finns restauranger, butiker, sjukhus och om det är trafikstockning, det vill säga köer i trafiken. Du kan få förslag på snabbaste vägen mellan två platser och information om hur lång tid det tar att gå, åka bil, buss eller tåg dit. Kartan gör det lätt för dig att hitta, eftersom du kan se var du är och hur du ska gå. Och när du väl börjar gå uppdaterar kartan hela tiden din position, vilket gör att du vet var du är.

I dag finns också funktionen street view, som gör det möjligt att zooma in till gatunivå och sedan förflytta sig i området. Kartorna med street view byggs upp av ett stort antal fotografier som har samlats in

Med hjälp av en speciell bärbar kamera har delar av den stora nationalparken i Abisko fotograferats av Google. Det gör att du kan se milsvida utsikter och 360 graders panoramabilder från Abisko i Google Maps street view.

41

Geografi 7.indb 41

2020-06-15 13:33

under flera år. Med hjälp av bland annat bilar med speciella kameror monterade på taken, fotograferas hus och andra detaljer längs vägarna.

Arbetet med att fotografera allt fler områden av jorden pågår för fullt.

Användaren bidrar till kartans innehåll En stor skillnad mellan den digitala och den tryckta kartan är att den digitala kartan hela tiden förändras och utvecklas. Användarna utgör en viktig del i detta, eftersom de själva kan lägga till information i form av bilder eller adresser i kartan.

Google använder också information från kartan som användaren inte aktivt valt att lägga in, till exempel bilars positioner som visar den aktuella trafiksituationen, eller foton på byggnader och hem i street view. Men alla människor vill inte visa upp var och hur de bor.

Därför är många kritiska mot Google och menar att företaget har för stor makt över vad som samlas in och vad som sprids över hela världen.

Digitala kartor av Sverige Lantmäteriet är en svensk myndighet som har till uppgift att kartlägga Sverige. Även Lantmäteriet bygger sina kartor i databaser med geografisk information (GIS). Kartorna utgår från en topografisk webbkarta som kan visas på olika sätt. Till exempel kan du enkelt ta fram och skriva ut en karta över ett område i Sverige. Du kan även se historiska kartor och jämföra med hur det ser ut i dag. Kartorna uppdateras hela tiden.

Lantmäteriet driver hemsidan Geodata-portalen. Där finns information om allt från Sveriges vägar och sjöar till växtlighet, och befolkning. Både privatpersoner och företag kan söka, hitta och använda sig av uppgifterna. Informationen kan till exempel hjälpa Sveriges bönder att få större och miljövänligare skördar med hjälp av satellitkartor, som visar odlingsjordens egenskaper så att rätt mängd gödsel används. Och politiker kan få detaljerade underlag, det vill säga fakta inför ett viktigt beslut, när de exempelvis planerar var ett nytt bostadsområde ska ligga.

42

Geografi 7.indb 42

Jordklotet och kartan

2020-06-15 13:33

UPPGIFTER Redogör: Vad menas med begreppet GIS? Ge exempel på hur GIS kan användas?

Allt fler jordbrukare tar hjälp av digitala kartjänster och GPS. Till exempel kartor som visar jordtemperaturen på olika åkrar för att avgöra när det lämpligast att så olika grödor. GPS-tekniken kan också styra traktorer och skördetröskor med stor precision – med eller utan förare.

Resonera: Vilka fördelar och nackdelar ser du med digitala karttjänster?

Undersök: Använd sökfunktionen i Google Maps på en dator eller smartmobil. Besök några platser på jorden och beskriv hur det ser ut och vad du kan ta reda på med hjälp av kartan och street view där det är möjligt. Välj en eller flera av nedanstående platser.

• En plats du ofta besöker. Sök upp din skola. Hur ser bilderna i street view ut jämfört med verkligheten? Hittar du något som har förändrats?

• Världens populäraste turistmål. Paris är världens populäraste turistmål. Besök Eiffeltornet. Vad kan du få reda på med hjälp av kartan?

Caféer, restauranger, butiker och sevärdheter.

• En flod (Brahmaputra), ett berg (Aconcagua), en ö (Tristan da Cunha), en öken (Ayers Rock), en regnskog (Kalimantan), en polarstation (Mc Murdoc station). Ge exempel på vad du får reda på, hur landskapet ser ut och vad man kan göra där.

Jordklotet och kartan

Geografi 7.indb 43

43

2020-06-15 13:33

Digitala kartor i framtiden Vårt samhälle blir allt mer digitalt och i dag hanteras mycket stora mängder information i kraftfulla datorer. En stor del av informationen kan knytas till geografiska platser med hjälp av GIS. Det gör att allt fler händelser i samhället kan registreras, analyseras och presenteras i digitala kartor. I framtiden kommer allt fler saker att vara uppkopplade till internet. Forskare pratar om ”sakernas internet” (internet of things), vilket betyder att allt fler vardagliga saker är uppkopplade till internet och kommunicerar med varandra.

Till exempel kylskåp, spisar, tv-apparater och kläder med inbyggd elektronik och internetuppkoppling.

Den här utvecklingen gör det möjligt att övervaka och effektivisera en mängd olika delar av vårt samhälle. Privatpersonen, myndigheter och företag kommer kunna ta del av informationen för att till exempel minska trängsel i trafiken, spara energi eller skapa en säkrare stad.

Men det finns även risker med den här utvecklingen. Samhället blir mer sårbart för it-attacker, vilken kan leda till att samhällsviktiga funktioner slås ut. Dessutom är många oroliga över att allt fler människor i samhället blir övervakade. Möjligheten till avlyssning och kartläggning av av människors privatliv och känslig information ökar. Den informationen kan utnyttjas och i värsta fall missbrukas.

Samtidigt som GIS kan användas för att effektivisera till exempel transporter och energianvändning så kräver det också stora mängder energi att hantera all data.

U UP PP PG G II F FT TE ER R Resonera: På vilka sätt kan GIS bidra till att skapa ett mer effektivt samhälle? Utgå gärna från bilden på nästa sida och ge exempel på flera saker.

Resonera: På vilka sätt kan GIS bidra till att människor lever på ett mer miljövänligt sätt? Att människor känner sig tryggare? Ta gärna hjälp av bilden på nästa sida när du svarar.

Analysera: Vad finns det för nackdelar/risker med att så många delar av samhället kan övervakas, analyseras och visas på en karta?

Kan systemet missbrukas på något sätt? Finns det andra problem som kan uppstå?

44

Geografi 7.indb 44

Jordklotet och kartan

2020-06-15 13:33

Smarta städer Här visas en kartbild över en stad med några exempel på hur GIS används och kan komma att användas i framtiden.

1

5 Energiövervakning Genom att mäta och analysera hur

Kollektivtrafik Stadsbussar använder sig av GIS för att få information om trafiken och hur trafiken ser ut mellan olika stationer. Informationen används för att informera trafikanter och förbättra flödet i trafiken.

energi används i olika områden kan man effektivisera och spara energi.

6 Stadsbelysning Belysningen kan stängas av automatiskt när inga personer befinner sig i närheten.

Genom att kartlägga hur människor rör sig i staden kan planering och utbyggnad av cykel- och gångvägar förbättras.

2 Trafikövervakning Trafikkameror och uppkopplade bilar gör att trafiken övervakas lättare.

Köer och olyckor kan identifieras och analyseras snabbt. Sensorer på vägarna används för att mäta trafik och luftföroreningar i realtid. Information kan användas för att leda om trafik för att minska utsläpp och trafik samt för att planera framtida vägar.

11

33 3 44

22

4

2 55

77

1 66

5

7

6 88 8 3 Parkering Information om närmast lediga parkeringsplatser gör att parkeringsplatser används effektivare. De som planerar trafiken kan använda informationen för att få reda på områden med stort behov av parkering för att planera framtidens parkeringsplatser.

4 Självkörande bilar Bilarna kommunicerar med omgivningen, transporterar människor och varor i staden. Uppdaterad information gör att bilarna hela tiden hittar den effektivaste vägen.

7 Stadsplanering Genom att analysera hur människor och transporter rör sig i staden kan man planera var staden ska bygga nya vägar, bostadshus, parker och arbetsplatser.

8 Vattenhantering Uppkopplade övervakningssystem kontrollera och upptäcka vattenläckor och se till att vattnet används på ett effektivt sätt.

Jordklotet och kartan

Geografi 7.indb 45

45

2020-06-15 13:33

Jordklotet och kartan För att hitta på jordklotet har man skapat ett gradnät av breddgrader och längdgrader. Breddgrader är linjer som går i öst–västlig riktning.

Det finns 90 breddgrader på det norra halvklotet och 90 på det södra.

Breddgrad 0 är ekvatorn, som delar jordklotet i en nordlig och sydlig del.

Längdgrader går i nord–sydlig riktning och delar in jordklotet i en östlig och en västlig halva. Det finns 180 längdgrader på den östliga delen och 180 på den västliga. Längdgrad 0 kallas nollmeridianen och går genom Greenwich i London.

Platsen där en längdgrad och en breddgrad korsas kallas för position (till exempel 59° N, 18° Ö).

Det går inte att rita en platt karta som visar en exakt avbild av jordklotet. Kartprojektioner är metoder för att avbilda jordklotet på en platt karta. Kartprojektioner förändrar och förenklar storleksförhållanden och avstånd på kartan.

Alla kartor är förminskningar och förenklingar av verkliga miljöer och kan innehålla olika symboler, färger och förkortningar. Kartans skala visar hur många gånger verkligheten är förminskad på kartan.

Referenskartor beskriver ett område, vad som finns där och avståndet mellan olika platser. Tematiska kartor visar specifik information, till exempel väder eller befolkning i ett område.

Med GPS, Global Positioning System, kan exakta positioner bestämmas med hjälp av satelliter och GPS-mottagare.

De flesta kartor är i dag digitala, de kan därför innehålla mycket information och användas i många olika sammanhang. GIS, geografiska informationssystem, är en metod för att visa information i olika lager på en digital karta, ett exempel är Google Maps. GIS används i dag i de flesta digitala kartor och kan användas för att till exempel rädda liv eller effektivisera trafiken i en stad.

46

Geografi 7.indb 46

Jordklotet och kartan

2020-06-15 13:33

AVSLUTANDE UPPGIFT CENTRAL A BEGREPP kartprojektion ekvator gradnät breddgrad längdgrad skalstav nordpil referenskarta tematisk karta karttecken GIS GPS

Sambandsord:

Förbättra kartan

eftersom, till exempel, därför att, på grund av, dessutom, det innebär att

Här ser du en karta över världsdelen Sydamerika. Kartan har en hel del brister. Din uppgift är att ge förslag på hur kartan kan förbättras så att den blir mer användbar.

Använd dig av de centrala begreppen och sambandsorden för att beskriva och utveckla dina förslag.

1. Ge förslag på vad som kan förbättras, läggas till eller ändras för att du ska kunna bedöma avstånd, bestämma positioner och navigera med hjälp av kartan.

2. Vad behöver läggas till för att du ska kunna ta reda på mer om Sydamerikas natur, växtlighet och kända platser.

3. Ge andra förslag som skulle förbättra kartan och göra den mer användbar.

4. Ge exempel på hur en digital karta över Sydamerika skulle kunna användas jämfört med den tryckta?

5. På vilket sätt skulle en digital karta göra kartan ännu mer användbar? Ge flera exempel.

Jordklotet och kartan

Geografi 7.indb 47

47

2020-06-15 13:33

7

NOVA

Ludvig Myrenberg Anna Tyrefors Tomas Torbjörnsson

SOL

NOVA

SOL

SOL

NOVA

SOL NOVA är ett modernt, heltäckande läromedel, nära knutet till kursplanen. Serien består av årskursböcker i respektive SO-ämne.

SOL NOVA är språk- och kunskapsutvecklande. Kapitelstarterna aktiverar elevernas förkunskaper. Tydlig struktur med informativa rubriker underlättar läsförståelsen. Centrala begrepp förklaras löpande och finns samlade i en ordlista i slutet av boken. Kontinuerliga uppgifter utvecklar ämneskunskaperna. ”Fokus på”-sidor breddar och fördjupar ämnesinnehållet. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och slutuppgift.

Ludvig Myrenberg Anna Tyrefors Tomas Torbjörnsson

7

SOL NOVA Geografi 7 består av sex kapitel. Kapitlet Vad är geografi? sammanfattar geografiämnets kärna och beskriver vad det innebär att göra geografiska analyser. Därefter följer kapitel om jordklotet och kartan, inre och yttre krafter, jordens befolkning, resurser och hållbarhet. Boken avslutas med ett kapitel om våra världsdelar.

SOL NOVA Geografi 7 består av: • Elevbok tryckt eller digital • Lärarhandledning Webb • Extramaterial på nok.se/solnova

SOL

NOVA

I serien SOL NOVA finns: Samhälle, Geografi, Historia, Religion

7 ISBN 978-91-27-45010-3

9 789127 450103

Cover_SOL_Nova_Geografi.indd Alla sidor

2020-06-15 13:27