ENTREPRENÖRSKAP
Hälsopedagogik JOHAN PAULSSON OCH STINA ZEGARRA WILLQUIST
HÄLSOPEDAGOGIK JOHAN PAULSSON OCH STINA ZEGARRA WILLQUIST
NA FÖRLAG AB
© Johan Paulsson och Stina Zegarra Willquist Redaktör: Lena Malmsten-Bäverstam, Ordblick Grafisk form: Hedh & Franke Layout och sättning: Lena Malmsten-Bäverstam, Ordblick Produktion: Lena Malmsten-Bäverstam, Ordblick Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå
ISBN: ---- Tryckt hos Elanders Fälth & Hässler AB, Ungern Utgiven av NA Förlag AB
INNEHÅLL Förord Kapitel 1 Vad är hälsa? Vad är hälsa? Definition av begreppet hälsa Psykisk hälsa Fysisk hälsa Psykosocial hälsa Andlig hälsa Emotionell hälsa Folkhälsa Livsvillkor och miljö Livsvillkor för samhället Livsvillkor för individen Hur ser livsvillkoren ut i världen? Hur ser livsvillkoren ut i Sverige? Hälsoutvecklingen i Sverige Fram till slutet av 1800-talet 1800-talet och 1900-talet 2000-talet Barn och ungdomar Vuxna Äldre Utsatta grupper Instuderingsfrågor Reflektion och diskussion Uppdrag Sammanfattning Kapitel 2 Tankens makt Vem är jag? Självkännedom Johari fönster Kontroll lokus Self efficacy Självkänsla och självförtroende
8
10 12 12 14 14 16 16 18 18 18 20 22 23 26 30 30 31 32 33 33 34 36 38 38 39 40
42 44 44 45 46 46 47
Det salutogena synsättet KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Instuderingsfrågor Reflektion och diskussion Uppdrag Sammanfattning
48 50 50 50 51 52 52 52 55
Kapitel 3 Folkhälsoarbete 56 Vad är folkhälsoarbete? 59 Hälsofrämjande process 60 Hälsoarbete på individnivå60 Hälsoprofil 61 Kvotmått 62 Motivation 64 Hälsoarbete på gruppnivå 69 Olika typer av grupper 69 Grupprocess 70 Hälsoarbete i gruppen barn och ungdomar 72 Hälsofrämjande arbete i gruppen äldre 74 Hälsoarbete i samhället 76 Nationell nivå 78 Regional och lokal nivå 78 Exempel på hälsoarbete 83 Individnivå 83 Gruppnivå 84 Samhällsnivå 84 Folkhälsoarbete 86 Instuderingsfrågor 86 Reflektion och diskussion 87 Uppdrag 88 Gruppövningar 88 Sammanfattning 90 Kapitel 4 Möten Kommunikation Interaktion Att jobba med människor
92 94 95 96
Bemötande Social kompetens Samtalet Aktivt lyssnande Samarbete Få det att fungera När problemen uppstår Möten Instuderingsfrågor Reflektion och diskussion Uppdrag Sammanfattning Kapitel 5 Din livsstil dina val Friskfaktorer Fysisk aktivitet Kost Rekreation Sömn Sex och relationer Riskfaktorer Fysisk inaktivitet Övervikt Ohälsosamma matvanor Alkohol Narkotika Tobak Stress Livsstilssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Diabetes Cancer 146 Ditt liv dina val Instuderingsfrågor Reflektion och diskussion Uppdrag Sammanfattning Kapitel 6 Vardagen Att ha ett arbete Arbetsmiljöfaktorer Psykosocial miljö
96 98 99 102 103 103 105 107 107 107 107 109
Organisation Ergonomi Vem bär ansvaret? Att vara arbetslös Fritid Fritidens struktur Vad gör vi på fritiden? En hälsosam fritid Vardagen Instuderingsfrågor Reflektion och diskussion Uppdrag Sammanfattning
110 112 112 115 122 123 124 130 130 132 132 135 136 138 140 144 145 145
Kapitel 7 Lika villkor 178 Delaktighet 181 Socioekonomiska resurser181 Personliga resurser 181 Sociala resurser 182 Inflytande 182 Ansvar 184 Empowerment 185 Att påverkas 185 Jämställdhet 186 Likheter och skillnader 187 Utanförskap 190 Diskriminering 191 Ofrivillig ensamhet 192 Lika villkor 193 Instuderingsfrågor 193 Reflektion och diskussion 193 Uppdrag 194 Sammanfattning 195
147 147 147 149 150
152 155 155 156
160 161 162 162 164 165 168 169 175 175 175 176 177
Kapitel 8 När det ofattbara inträffar196 Olika typer av kriser 199 Traumatisk kris 199 Utvecklingskris 199 Krisreaktioner 200 Reaktionsfaser 200 Försvarsmekanismer 202
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 204 Sorg 204 Barn i kris 206 Krishantering 207 Den drabbade 207 Anhöriga och närstående 208 Någon att tala med 208 Professionell krishantering 209 Krissamtalet 210 Samhällskris 210 När det ofattbara inträffar 212 Instuderingsfrågor 212 Reflektion och diskussion 212 Uppdrag 212 Sammanfattning 213 Kapitel 9 Lagar och riktlinjer 216 Lagar 219 Arbetsmiljölagen 219 Hälso- och sjukvårdslagen 219 Miljöbalken 220 Skollagen 220 Smittskyddslagen 222 Internationella mål 222 EU:s Hälsoprogram 222 EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi 223 Agenda 21 224 Organisationer 225 Förenta nationerna (FN) 225 Unicef 225 Rädda Barnen 226 Läkare Utan Gränser 226 Röda Korset 228 Uppgifter 230 Reflektion och diskussion 230 Uppdrag 230 Sammanfattning 232 Kapitel 10 Källkritik
234
Vad är källkritik? 237 Kriterier för källkritik 238 Äkthet 238 Tidssamband 239 Oberoende 240 Tendensfrihet 241 Trovärdighet 241 Urval och tolkning 242 Källkritik 243 Instuderingsfrågor 243 Reflektion och diskussion 243 Uppdrag 244 Sammanfattning 245 Fotoregister Referenser
246 248
FÖRORD Vår hälsa är det viktigaste vi har och den ska vi vara rädda om. Alla som arbetar med barn, vuxna och äldre måste ha kunskap om hur man behåller och stärker andras hälsa. Därför måste man läsa kursen hälsopedagogik om man går Barn- och fritidsprogrammet eller Vård- och omsorgsprogrammet. I boken kommer du att lära dig vad hälsa är, vad som påverkar hälsan och hur du kan hjälpa andra till en bättre hälsa. Att främja hälsa handlar inte enbart att ta bort det som är dåligt utan även att stärka det som redan är bra. Att ha ett främjande förhållningssätt till hälsa är att ha ett salutogent förhållningssätt. Salutogenes betyder hälsans ursprung och med det menas att fokus ligger på det friska, varför man är eller förblir frisk. Motsatsen heter patogenes vilket innebär fokus på det sjuka, varför man är eller förblir sjuk. Det salutogena förhållningssättet genomsyrar bokens alla kapitel. Boken Hälsopedagogik är skriven för kursen med samma namn som är obligatorisk på Barn- och fritidsprogrammet samt Vårdoch omsorgsprogrammet. Kursen ingår i ämnet Hälsa. Varje kapitel tar upp de olika centrala innehållen i kursen och avslutas med frågor, reflektioner och uppdrag. Vi som skrivit boken brinner för ämnet och hoppas att du ska ha stor nytta och glädje av den. Tack till Angelica Andersson, Maria Arvidsson, Eva Ifversson, Clemens Persson, Malin Trikson, Fredrik Mikkelsen, Margrethe Sjule Sällvik och Helena Puranen för era kloka tankar om ämnet hälsa. Trevlig läsning! Johan Paulsson Stina Zegarra Willquist Hälsa för mig är psykiskt och fysiskt välmående. Att kunna leva på ett bra sätt och må väl utifrån sina förmågor. Maria Arvidsson, sjuksköterska
1
Vad 채r h채lsa?
10
VAD Ă„R HĂ„LSA?
1
Centralt innehüll Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljÜperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. 1. Inledning 2. Hälsa t %FmOJUJPOFS BW IÊMTB t 1TZLJTL IÊMTB t 'ZTJTL IÊMTB t 4PDJBM IÊMTB t "OEMJH IÊMTB t &NPUJPOFMM IÊMTB t 'PMLIÊMTB
3. Livsvillkor och miljĂś t -JWTWJMMLPS GĂšS TBNIĂŠMMFU t -JWTWJMMLPS GĂšS JOEJWJEFO t .JMKĂš t )VS TFS MJWTWJMMLPSFO VU J WĂŠSMEFO t )VS TFS MJWTWJMMLPSFO VU J 4WFSJHF
)ĂŠMTBOT VUWFDLMJOH J 4WFSJHF t 'SBN UJMM TMVUFU BW UBMFU t UBMFU PDI UBMFU t UBMFU 11
INLEDNING Vad är det första du säger när du pratar med någon i telefon? Hej, hur mår du? Och vad brukar du svara? Bra, hur mår du själv? Hur ofta tänker du igenom hur du egentligen mår? Och vad betyder det att må bra? Är ”må bra” detsamma som att ”ha hälsa”? Det är inte alltid lätt att veta hur man ska svara på frågan ”Hur mår du?” Kanske mår delar av dig bra medan andra mår sämre. Vad svarar man då? Att må bra eller att ha hälsa är komplexa begrepp och varierar beroende sammanhanget och ur vilket perspektiv man talar om det. Fysisk hälsa handlar till exempel om hur kroppen mår, och psykisk hälsa handlar om hur man mår inom sig. Andra hälsobegrepp är social hälsa som fokuserar på relationer, andlig hälsa som beskriver den harmoni man har i livet samt emotionell hälsa vilket innebär kontakten man har med sina känslor. Vår hälsa påverkas av flera saker och den ser olika i olika delar av världen. I detta kapitel kommer vi att titta närmare på begreppet hälsa och vad det påverkas av. Vi kommer att fördjupa oss i hur hälsoförhållanden ser ut i Sverige och andra delar av världen samt hur dessa har utvecklats genom åren.
VAD ÄR HÄLSA? n Definition av begreppet hälsa Världshälsoorganisationen WHO definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullkomligt fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom”. Vad menas då med detta? Hur ofta har man ett fullständigt välbefinnande? Kan jag må bra fast jag är förkyld? Det finns flera sätt att se på det och ett är enligt hälsokorset på nästa sida. Världshälsoorganisationen WHO bildades efter andra världskriget (1945). WHO arbetade först med att utrota vissa sjukdomar t.ex. malaria och polio. WHO har idag 193 medlemsländer varav Sverige är ett land. En stor del arbetet handlar om att informera, bekämpa och förebygga sjukdomar som t.ex. HIV och diabetes.
12
VAD ÄR HÄLSA?
1
Må bra
Sjuk
Frisk
Må dåligt
Exempel: Du kan vara helt frisk fysiskt (kroppsligt) men ändå må dåligt för att du är stressad över alla dina läxor, då hamnar du nere till vänster. Du kan vara sjuk kroppsligt (förkyld) men ändå må bra för att du ska träffa dina vänner och gå på bio, då hamnar du uppe till höger.
Enligt detta synsätt är alltså att vara frisk eller sjuk en medicinsk indelning. Att må bra eller dåligt är en beskrivning av vad jag som människa upplever, det vill säga mitt välbefinnande. Ett annat sätt att se på hälsa är enligt hälsokorset (läs ovan), men med tillägget att vi dessutom behöver ha resurser för att nå mål och möta de krav som ställs på oss: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna förverkliga personliga mål. Rydqvist & Winroth Exempel: Du har hälsa enligt denna definition när din upplevelse är att du mår bra och du känner att du klarar av skolan och de krav lärarna ställer på dig på ett bra sätt. Du känner även att det du lär dig i skolan är relevant och att du kan använda dig av dina kunskaper i ditt framtida yrke som sjuksköterska som är ditt personliga mål.
13
n Psykisk hälsa Psykisk hälsa kan definieras som mental balans, att vara glad och kunna tänka klart. Motsatsen till psykisk hälsa är då att känna sig i obalans till exempel att vara deprimerad eller ha ångest. När man mår bra och har psykisk hälsa är det lättare att se möjligheter istället för hinder och man har ofta mer energi till att aktivera sig eller reflektera över saker som händer. Vid mental obalans tryter ofta orken och viljan att aktivt ta tag och göra saker. Att ha psykisk hälsa innebär med andra ord att man orkar reagera på ett ”friskt” sätt när något händer. Detta gäller både vid roliga händelser och vid händelser som är påfrestande och svåra. Att känna att man kan påverka sitt liv och sin situation är viktigt för den psykiska hälsan. Modellen på nästa sida visar att känsla av kontroll i olika livssituationer spelar roll för hur vi mår. Den optimala situationen är rutan längst upp till höger då vi är i en utmanande miljö som vi kontrollerar och där vi kan utvecklas efter den egna förmågan. Att känna kontroll innebär att man själv styr över sitt liv och att man förstår de saker och ting som händer. Vi utsätts dagligen för olika krav i vardagen, allt från läxor i skolan, till att passa in i olika grupper eller föräldrars önskemål om att städa hemma. För god psykisk hälsa är det viktigt att man upplever en balans mellan dessa krav och de resurser man har. Vid psykisk ohälsa blir vi spända eftersom kraven på oss är höga samtidigt som vi har låg kontroll över det som händer. Vår psykiska hälsa är också beroende av det stöd vi från omgivningen. Att ha ett socialt stöd innebär att man har människor i sin närhet som man litar på, som ger uppbackning och uppmuntran. När vi utsätts för påfrestningar spelar det sociala stödet en viktig roll. Goda relationer till kamrater och familj ökar förmågan att hantera svåra livssituationer. n Fysisk hälsa Vår fysiska hälsa handlar om hur kroppen mår. Om vi återkopplar till den inledande definitionen innebär fysisk hälsa inte enbart frånvaro av sjukdom utan begreppet innefattar även ett fysisk välbefinnande. Man kan alltså vara fullt frisk utan några fysiska sjukdomar men ändå inte ha en god fysisk hälsa. Den fysiska hälsan är 14
VAD ÄR HÄLSA?
1
Högt
Avspänd
Aktiv
Passiv
Spänd
BESLUTSUTRYMME /KONTROLL
Lågt
Låga
KRAV
Höga
kopplad till det allmäntillstånd kroppen befinner sig i. Exempelvis kan en frisk person känna sig hängig och trött eftersom han eller hon har dålig kondition. Dålig kondition innebär bland annat att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med syre till kroppens alla muskler och till hjärnan vilket gör att man blir trött. Fysiska funktioner som är viktiga för vår fysiska hälsa är kondition, styrka, rörlighet och koordination. Du kan läsa mer om detta i kapitel . Hur vår fysiska hälsa är beror även på vår ålder, vårt kön och vårt genetiska arv. Vi utvecklas hela tiden och vår kropp ändras med vår ålder. När vi blir gamla blir kroppen skörare och både skelett och muskler går lättare sönder. Vårt genetiska arv spelar roll för vår fysiska hälsa på så sätt att vi föds med vissa förutsättningar som kommer från våra föräldrar. En del människor har till exempel lättare för att samla på sig fett än andra. 15
n Psykosocial hälsa När vi pratar om psykosocial hälsa menar vi våra relationer till andra människor och till vår omgivning, det handlar om att ha ett kontaktnät och känna gemenskap. Motsatsen till psykosocial hälsa är oönskad ensamhet som till exempel efter en skilsmässa. En stor del av våra relationer utgörs av familj och vänner. Våra vänner finns för oss i vått och torrt, oavsett vad som händer. Att ha ett socialt nätverk med vänner är viktigt för vår personliga utveckling men också när vi hanterar motgångar i livet. Vem behöver inte någon att prata med när det händer tråkiga saker? Trygghet är ett begrepp som sammankopplas med psykosocial hälsa. Det finns två delar av att känna sig trygg, en inre och en yttre del. Den inre tryggheten utgörs av de tankar man har kring sig själv, vilken självkänsla man har etcetera (se kap.). Den yttre tryggheten handlar om faktorer som ligger utanför personen själv. Det kan vara att ha god ekonomi eller att ha nära till familjen och släkten. En annan del av den psykosociala hälsan är kärlek och trivsel. Kärlek kan vara kärlek till sin familj eller till en partner. Kärlek ger närhet och har inga begränsningar. Att trivas med sin omgivning kan vara att ha ett bra jobb med trevliga arbetskamrater eller en ridklubb där man träffar sina vänner ofta. Här skapas en social gemenskap och relationer till andra människor. n Andlig hälsa Andlig hälsa handlar om att uppfatta känslor och harmoni i livet, att ha ett inre lugn. Det kan vara en religiös övertygelse eller en promenad i skogen, det är olika för olika personer hur och var man känner ett lugn inom sig. En persons kultur är viktig för den andliga hälsan. I olika kulturer är det viktigt med olika saker i livet. I vissa kulturer som till exempel i Spanien är familjen och social gemenskap oerhört viktig. I Sverige har begreppet ”egen tid” blivit ett sätt att nå sin andliga hälsa. Då tar man sig tid för sig själv och gör något bara för sin egen skull. Ett begrepp som man kan koppla samman med den andliga hälsan är ”flow” eller flöde. Det är den känsla som infinner sig när allting fungerar som det ska och när man känner sig som ett med det som händer. Allt bara flyter på. 16
VAD ÄR HÄLSA?
1
Ofta tappar man tidsuppfattningen och bara njuter av det som händer. Man är lycklig. Det är ett sinnestillstånd där man är så uppslukad av vad man gör att ingenting annat tycks betyda något, upplevelsen är i sig själv så njutbar att man vill fortsätta att göra det bara för glädjen att göra det. Det kan till exempel vara när en simmare får en perfekt start direkt när startskottet går, gör rätt simtag, anpassar vändningen direkt och orkar hela vägen fram till mål.
17
n Emotionell hälsa Den emotionella hälsan beskriver en persons möjlighet att känna och ge uttryck för olika känslor och utveckla känslomässiga relationer med andra. Det handlar om att vara i kontakt med sig själv och sina känslor. När man har emotionell hälsa är man i harmoni med sina känslor och vågar känna efter. När den emotionella hälsan är i obalans kan man lätt leva sitt liv i ett för högt tempo utan att stanna upp och känna efter hur man egentligen mår. n Folkhälsa Folkhälsa handlar om hur en hel befolkning mår. Det kan till exempel vara i ett land eller i en kommun. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan ska vara så bra som möjligt utan den ska även vara jämt fördelad. Det innebär att alla i samhället ska ha samma förutsättningar oavsett om de är gamla eller unga, tjejer eller killar, födda i Sverige eller inte. Oavsett var man bor eller vilken ekonomi man har ska man ha samma villkor för en god hälsa. I Sverige ska till exempel alla ha samma tillgång till sjukvård och läkarkompetens. Folkhälsoarbete handlar om allt som görs för att bevara och utveckla en befolknings hälsa. Det kan vara allt från att skapa hälsofrämjande miljöer till att öka medvetenheten hos befolkningen om de samband som finns mellan levnadsvanor och hälsa. Vi kommer att gå närmare in på folkhälsoarbete i kapitel . Vi har nu tittat på begreppet hälsa och definierat vad det är. Låt oss gå vidare och titta på det som spelar stor roll för vår hälsa, nämligen våra livsvillkor och den miljö vi befinner oss i.
LIVSVILLKOR OCH MILJÖ Våra livsvillkor spelar stor roll för vår hälsa. Bra livsvillkor är att ha ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning, tillgång till utbildning och sjukvård samt en bra ekonomi. Dessa villkor är viktiga för att vi ska kunna ha en bra hälsa.
18
VAD ÄR HÄLSA?
1
Hälsa för mig är att äta rätt samt att må bra. Att vara aktiv med träning, utbilda sig, umgås med vänner samt att inte ha ont någonstans. Att njuta av dagen. För att skapa ett bra möte med en klient är det viktigt att bemöta klienten på ett korrekt sätt. Etik och moral är viktigt. Man måste vara lugn och fullt koncentrerad på klienten. Att lyssna och ställa frågor ger förtroende. Den vanligaste orsaken till att människor söker min hjälp är att de har problem med nacke, axlar, skulderblad, rygg eller sportrelaterade skador som behöver bindvävsmassage eller så kallad tejpning. Clemens Persson – massageterapeut
Självförverkligande
Uppskattning
Sociala behov Sociala behov Trygghet
Fysiska behov Fysiska behov
Maslows behovspyramid Den amerikanske psykologen Abraham Maslow har skapat en behovspyramid utifrån vad människan behöver i livet. Längst ner i pyramiden finns de fysiologiska behoven som tillgång till mat och vatten, följt av behoven av säkerhet och trygghet. På nästa nivå finns sociala behov som behovet att tillhöra en grupp och uppleva kärlek. Nästa nivå innefattar uppskattning där behoven av självkänsla och erkännande finns och längst upp i pyramiden hittar vi behoven av självförverkligande. De nedre behoven måste tillfredsställas innan man kan gå vidare till nästa nivå, en människa behöver alltså först mat och vatten innan han eller hon kan börja tänka på att förverkliga sig själv.
19
n Livsvillkor för samhället SAMHÄLLSEKONOMI
Ett lands ekonomi är viktig för folkhälsan. Om ett land kan tillgodose sina invånares behov av mat och vatten, det vill säga de fysiska behoven i Maslows behovspyramid, ökar landets folkhälsa markant. Ju bättre ett lands ekonomi är desto mer pengar kan landet lägga på hälso- och sjukvård och på så sätt stärks folkhälsan och befolkningens behov av trygghet blir lättare tillgodosett. Befolkningens hälsa spelar också stor roll för landets ekonomi. Ju fler människor som har hälsa desto fler människor kan arbeta vilket påverkar ekonomin positivt. Ens arbetskapacitet påverkas också av ens hälsa. Om man till exempel är normalviktig har man högre arbetskapacitet än om man är undernärd. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
För samhället är det viktigt med bra hälso- och sjukvård. Hälsooch sjukvården består av förebyggande åtgärder som gör att människor inte bli sjuka, till exempel vaccinering, omhändertagande åtgärder som behandlar det som är sjukt, till exempel att gipsa ett benbrott, samt rehabiliterande åtgärder som till exempel sjukgymnastik efter en stroke. På så sätt stärker en väl utvecklad hälso- och sjukvård folkhälsan. Om vi tittar på Maslows behovspyramid så känner man sig trygg som medborgare om det finns en lättillgänglig och bra sjukvård i landet. Det ger en säkerhet att veta var sjukvården finns, hur den fungerar och att det alltid finns hjälp att få vid sjukdom. UTBILDNING
Rätten till utbildning finns bland annat fastställt i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Skolan ska utformas så att den ger kunskap om de mänskliga rättigheterna. Grundskolan ska vara gratis och obligatorisk. Gymnasium, yrkesutbildning, utbildning vid universitet med mera ska finnas tillgänglig för alla som vill. Ett viktigt livsvillkor är att ha en relativt hög utbildningsnivå i landet. Det gör att landet och dess ekonomi utvecklas hela tiden. Om det finns bra tillgång till utbildning tillgodoses delar av befolkningens behov av trygghet. 20
VAD ÄR HÄLSA?
1
Landets utbildningsnivå beskrivs av antal personer som har lång respektive kort utbildning. Men lång utbildning menas treårig gymnasieutbildning eller längre.
SYSSELSÄTTNING
Arbetslösheten i landet spelar också stor roll för folkhälsan. Ju fler som arbetar desto bättre ekonomi har landet. Om ett land kan erbjuda många invånare arbete eller annan meningsfull sysselsättning tillgodoses deras behov av social gemenskap och uppskattning. 21
n Livsvillkor för individen EKONOMI
En persons ekonomi är viktig för hälsan. Det är viktigt att känna att man kan försörja sig och sina nära. Om vi tittar på Maslows behovspyramid är de fysiska behoven basen till allt, att vi till exempel har råd att köpa mat för dagen och har någonstans att bo. UTBILDNING
Med en högre utbildning ökar chanserna för att få ett bra jobb och en god ekonomi, på så sätt bidrar utbildning till att de fysiska behoven och trygghetsbehovet för människan lättare tillgodoses. Möjligheten till utbildning är också viktig för att man ska kunna utvecklas och göra det man vill i livet. Detta behov kallas självförverkligande i Maslows behovspyramid. SYSSELSÄTTNING
För individen innebär att ha ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning att man känner sig viktig och behövd samt har ett socialt sammanhang där man träffar andra personer. Utan meningsfull sysselsättning kan man lätt bli isolerad och ensam. Arbetslösa har det ofta svårt ekonomiskt och känner även ofta stor press på sig vilket kan göra att de mår dåligt. Att inte ha det sociala sammanhang som ett jobb ger, arbetskamrater eller känslan av att vara behövd gör ofta att man blir nedstämd och det kan leda till exempelvis depression. Maslow beskriver dessa behov i steg två, tre och fyra i behovspyramiden. n Miljö Den miljö vi lever i spelar också roll för vår hälsa. I Europa utgör luftföroreningar, dålig vattenkvalitet och farliga kemikalier de största hälsoriskerna. Detta visar sig i luftvägsinfektioner, hjärtoch kärlsjukdomar, cancer, astma och allergier med mera. Trafiken i storstäder är en av de faktorer som påverkar luftföroreningarna mest. Kunskapen om farliga kemikalier är låg och det pågår hela tiden forskningsprojekt om vilka kemikalier som ska förbjudas. Naturkatastrofer som stormar, jordskred, skogsbränder, översvämningar och torka beror många gånger på klimatförändringar 22
VAD ÄR HÄLSA?
1
och hotar också människors hälsa. Man skulle kunna göra mycket åt detta genom att sluta skövla så mycket skog och upphöra med andra former av miljöpåverkan. Ett exempel är oljeanvändning. Olja har använts som bränsle sedan mitten på -talet. Sverige importerar olja och förädlar den sedan till bränsle, till exempel bensin. Olja innehåller många ämnen som är skadliga för miljön. Vid förbränning bildas bland annat koldioxid som anses orsaka klimatförändringar. Om vi kan använda andra drivmedel än bensin som till exempel etanol och vätgas eller använda oss av elbilar skulle vi spara mycket på miljön.
n Hur ser livsvillkoren ut i världen? I många länder ser livsvillkoren annorlunda ut än i Sverige. I vissa utvecklingsländer, till exempel i Afrika, är brist på mat och vatten ett stort problem. Då svälter många människor. I andra länder, 23
till exempel USA, är överskott på mat och alkohol stora problem eftersom det leder till övervikt och fetma samt alkoholrelaterade skador på till exempel levern. SAMHÄLLSEKONOMI
Hur ekonomin i olika länder i världen ser ut är väldigt olika. Utvecklingsländerna har dålig ekonomi och industriländerna har god ekonomi. De flesta utvecklingsländer ligger på det södra jordklotet i till exempel Sydamerika, Afrika och Asien. Majoriteten av industriländerna ligger i Nordamerika och Europa. För de flesta utvecklingsländerna är jordbruket den viktigaste inkomstkällan. Jordbruket sysselsätter mer än hälften av de som kan arbeta i utvecklingsländerna. Sedan kommer små privata företag, allt från gatuförsäljare till företag med upp till tio anställda. För att stärka ekonomin i utvecklingsländerna ska flera länder, bland annat Sverige, hjälpa till genom att se till att människor i utvecklingsländerna får förutsättningar att delta i tillväxtprocesser. Det kan göras genom att stärka förutsättningar för utveckling av marknader och så att fler företag kan skapas samt hjälpa människor att anpassa sig till förändringar som sker i världen. På så sätt ska ekonomin i utvecklingsländerna sakta bli bättre. 24
VAD ÄR HÄLSA?
1
Inkomstklyftorna i världen ökar hela tiden. Latinamerika är den region där det finns störst skillnader mellan fattiga och rika. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Tillgång till hälso- och sjukvård är ett viktigt livsvillkor. I de flesta länder kostar det pengar när man ska besöka sjukvården, vilket gör att inte alla har råd att söka hjälp när de behöver det. Inom OECD-länderna säger procent av de vuxna att de har bra eller mycket bra hälsa. Bäst hälsa enligt invånarna själva har Nya Zeeland, Canada och USA. Dessa länder har mycket utvecklad sjukvård och bra levnadsvillkor. Sämst uppskattad hälsa i OECDländerna har Slovakien, Portugal och Ungern. Detta beror på att dessa länder inte investerar i sjukvård och att invånarna inte spenderar lika mycket pengar på sin egen hälsa. Generellt i världen blir sjukvården dock bättre och bättre och människor lever längre. Det ställer stora krav på ländernas förmåga att ta hand om alla äldre. I många länder tar familjen själv hand om de äldre och i andra länder finns det olika typer av äldreboende. UTBILDNING
Även om alla barn har rätt till utbildning ser det inte ut så överallt i världen. miljoner barn i världens fattigaste länder går inte i grundskolan. De flesta av dessa barn är flickor. En av de vanligaste anledningarna är att familjen inte har råd att låta sina barn gå i skolan och om något barn får gå i skolan blir det oftast pojken i familjen. Dottern stannar hemma och hjälper till med hushållsarbetet. I framförallt Europa finns det många länder där över procent av invånarna har en högre utbildning. SYSSELSÄTTNING
Inom EU varierar arbetslösheten kraftigt. hade till exempel Spanien en arbetslöshet på procent medan Norge bara hade en arbetslöshet på procent. Det är vanligt att länder med hög arbetslöshet även har en hög ungdomsarbetslöshet. Anledningarna till detta är många men hur arbetsmarknaden är utformad är en av orsakerna. 25
Medellivslängden varierar stort i världen. 2011 var den högst i Andorra och Japan där den var över 82 år medan den i Angola var cirka 39 år och i Afghanistan cirka 45 år. Detta beror i stor del på att barnadödligheten är hög i Angola och Afghanistan. Eftersom barnhälsovården inte är så utvecklad i dessa länder dör många barn redan som spädbarn. Att människor dör beror på olika saker. Den vanligaste dödsorsaken i världen var 2004 infektionssjukdomar i luftvägarna följt av hjärt- och kärlsjukdomar. Att infektionssjukdomar i luftvägarna ökar tror man till stor del beror på att miljön i världen blir sämre bland annat på grund av att det finns mycket mer luftföroreningar nu än tidigare. Att världens befolkning generellt har en alltmer stillasittande livsstil ökar risken för övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Självklart ser det olika ut för olika länder.
100 80 60 40 20 0
a ol ng
A
A
fg
ha
st ni
e
an b
m
Zi
w ab
G
am
a bi
N
ep
al
nd
la
R
s ys
e n n ie ie ig at sil er v a o S Br Kr
pa
Ja
n
o nd
a
rr
A
n Hur ser livsvillkoren ut i Sverige? Sverige är ett väl utvecklat land på många områden. Sverige anses vara ett välfärdssamhälle och ett välfärdssamhälle är ett samhälle där de flesta människor har acceptabla levnadsförhållanden. Varje år gör FN en skattning av världens länder där man tar hänsyn till bland annat invånarnas hälsa, inkomst och utbildningsnivå. kom Sverige på plats av möjliga. 26
VAD ÄR HÄLSA?
1
SAMHÄLLSEKONOMI
Sverige är ett av världens rikaste länder och privata företag står för de största inkomsterna. Alla som arbetar i Sverige betalar skatt och dessa pengar går tillbaka till invånarna genom bland annat subventionerad hälso- och sjukvård. Man betalar även skatt för bilar, förmögenhet med mera.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Hälso- och sjukvården i Sverige är väl utvecklad. Principerna för den svenska hälso- och sjukvården är att den ska ges på lika villkor och efter behov. Hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet och patientens behov ska sättas i första rummet. Ansvaret för hälso27
och sjukvården är delat mellan stat, landsting och kommun och är reglerat i hälso- och sjukvårdslagen. Du kan läsa mer om denna lag i kapitel . Staten är ansvarig för den övergripande hälso- och sjukvårdspolitiken. När man besöker sjukvården betalar man en avgift men den övergripande finansieringen av hälso- och sjukvården i Sverige kommer från skattemedel. Det finns ett högkostnadsskydd som innebär att man aldrig behöver betala mer är kronor under ett år för hälso- och sjukvård. UTBILDNING
Som vi tidigare skrivit är tillgång till utbildning ett viktigt livsvillkor för vår hälsa. I Sverige är det obligatoriskt för alla barn att gå i skolan upp till årskurs . Gymnasieskolan är frivillig, men de flesta ungdomar går även gymnasiet. All skolgång i Sverige är gratis, både grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Sverige har även ett system för vuxenutbildning, med till exempel yrkesutbildningar och Komvux. SYSSELSÄTTNING
Vi hade en stor ökning av sysselsättningen i Sverige mellan och . Ökningen berodde på att det skapades fler arbeten inom den offentliga sektorn. Under början av -talet hade Sverige en ekonomisk kris vilket gjorde att sysselsättningen minskade drastiskt. Det var inom det privata näringslivet det gjordes mest nerskärningar och därför var det där flest jobb försvann. I slutet av -talet började antalet sysselsatta personer i Sverige öka igen. I Sverige i maj var arbetslösheten , procent vilket är en låg siffra jämfört med hur det ser ut i många andra länder. Dock är det stor skillnad mellan olika grupper i samhället. UNGDOMAR
Arbetslösheten är störst bland ungdomar. I maj var den procent. På detta sätt skiljer sig Sverige markant mot hur det brukar se ut med arbetslöshet i världen. Som vi skrivit tidigare brukar länder med låg arbetslöshet ha låg ungdomsarbetslöshet, men i Sverige är det tvärtom. Vi har en låg arbetslöshet generellt, men en hög ungdomsarbetslöshet. 28
VAD ÄR HÄLSA?
1
Arbetslöshet i olika åldersgrpper Maj 2011, andel av arbetskraften
25 20 15 10 5 0
4
2 5-
1
Å
R
4
2
3 5-
R
Å
4 -4 35
R
Å
4
4
5 5-
Å
R
4
6 5-
R
Å
5
Källa: SCB, AKU Not: ej säsongsanpassade siffror.
Den höga arbetslösheten för ungdomar är ett problem och regeringen försöker hela tiden hitta lösningar på det. Till exempel genom höjning av studiemedel, satsningar på folkhögskolor där ungdomar som inte fått ett slutbetyg kan läsa in sin behörighet, samt sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar. INVANDRARE
För personer som inte är födda i Sverige är sysselsättningen något lägre än för personer som är födda i Sverige. Under -talets ekonomiska kris minskade sysselsättningen bland utrikesfödda markant. Sedan slutet av -talet har sysselsättningsgraden succesivt ökat och närmar sig den för inrikes födda. Tiden man varit i Sverige, anledningen till att personen kom hit samt utbildningsnivå är viktiga faktorer för sysselsättningsgraden. De personer som har varit i Sverige i tio år eller längre har större chans att få jobb än de som precis kommit hit. Personer med högre utbildning är 29
sysselsatta i något högre grad än de som bara gått i grundskola eller motsvarande. Högst sysselsättningsgrad har personer som kommer från Norden, Sydamerika och EU medan de personer som kommer från Asien och Afrika har lägst sysselsättningsgrad i Sverige. UTBILDNINGSNIVÅ
I Sverige är sysselsättningsgraden högst bland personer med gymnasial eller högre utbildning. Sysselsättningsgraden för dem ligger på cirka procent, medan den för de som bara har gått grundskola ligger på procent. Sverige är ett land där många vidareutbildar sig efter gymnasiet, var det över procent som hade en högskole- eller universitetsutbildning och det är en större andel än i många andra länder.
HÄLSOUTVECKLING I SVERIGE Hälsan i Sverige har ändrats genom årtionden. Vi har haft allt från problem med infektioner till vällevnadssjukdomar och psykosociala sjukdomar. n Fram till slutet av 1800-talet Fram till slutet av -talet präglades Sveriges ohälsa av infektionssjukdomar som till exempel kolera och tuberkulos. Denna tid brukar kallas fattigsjukdomarnas epok och inträffade i samband med industrialiseringen. Industrialiseringen var en tid då många flyttade in från landet till staden där de ofta bodde mycket trångt och hade bristfälliga hygienförhållanden. Under denna period utvecklades fler och fler industrier i städerna och man ökade till exempel produktionen och exporten av trävaror och pappersmassa. Som ett resultat av detta övergav många människor sitt jordbruk och flyttade in till städerna för att få jobb. Många dog av infektionssjukdomar men i slutet av -talet upptäcktes antibiotikan och många infektionssjukdomar kunde behandlas. Under -talet började man också vaccinera befolkningen och kunde på så sätt undvika många sjukdomar. Hälsan blev markant bättre i Sverige. 30
VAD ÄR HÄLSA?
1
Vaccination innebär att kroppen tillförs delar av det smittämne som orsakar en sjukdom, eller hela smittämnet i försvagad form. Om en person senare blir utsatt för smitta är kroppens immunförsvar aktiverat och kan förstöra smittämnet innan sjukdomen bryter ut.
Ordet antibiotika kommer från grekiskans anti, vilket betyder ”mot” och bios som betyder ”liv”. Ursprungligen användes naturliga råvaror för att tillverka antibiotika, oftast svampar. Nu för tiden används helt eller delvis syntetiskt framställda medel. Antibiotika används för att döda eller hämma organismer som ger infektionssjukdomar.
n 1800-talet och 1900-talet Under slutet av -talet blev det allt vanligare med arbetssjukdomar. Många människor arbetade med tungt arbete i till exempel gruvor eller industrier. Dessutom var kunskapen låg om kemikalier som användes och det fanns sällan skyddskläder. Till exempel användes kemikalien asbest i färger och stålkonstruktioner. Idag vet man bättre. Damm och fibrer från asbest kan orsaka lungsjukdomar och asbest är därför förbjudet sedan . 31
På -talet ökade hjärt- och kärlsjukdomar markant och blev det största problemet för hälsan. Hjärt- och kärlsjukdomar beror till stor del på vår livsstil. Eftersom rökning, övervikt och fysisk inaktivitet ökade under -talet ökade dessa sjukdomar i Sverige och i övriga Europa. Denna tid brukar därför kallas vällevnadssjukdomarnas epok. n 2000-talet Under -talet är den psykiska ohälsan ett stort problem i Sverige och man brukar kalla denna tid tillitsjukdomarnas epok. Psykiska problem yttrar sig ofta som fysiska symtom som till exempel huvudvärk. Tempot i vardagen har blivit mycket högre, man ska hinna gå i skolan, plugga till proven så man får bra betyg, träna, träffa kompisar med mera. Detta kan leda till psykiska problem. Men enligt den nationella folkhälsoenkäten har hälsan i Sverige blivit bättre sedan . Hälsan ser dock olika ut i olika grupper i samhället. 32
VAD ÄR HÄLSA?
1
n Barn och ungdomar Svenska barn har en bra hälsa jämfört med barn i många andra länder och barnadödligheten i Sverige är låg. FYSISK HÄLSA
Antalet allergier hos svenska barn ökar dock och man tror att det bland annat beror på tobaksrök och damm men även förekomsten av olika metaller som nickel. Barndiabetes ökar också och det vet man inte vad det beror på, men en allt mer stillasittande livsstil kan vara en orsak. PSYKISK HÄLSA
Hos ungdomar är det många i -års åldern som uppger att de mår dåligt psykiskt eller är stressade och andelen ungdomar som skadar sig själva är oroväckande hög. Under övervägde nästan var tionde ung svensk att ta sitt liv. Dessutom är ätstörningar ett stort problem hos ungdomar. Vad beror det på? I dagens samhälle finns det stora krav på att ”man ska se ut på ett visst sätt och vara på ett visst sätt”. Reklam visar oss hela tiden att om vi är smala är vi lyckliga etcetera. I skolan ska man ha bra betyg, man ska hinna träffa sina vänner och man ska vara snygg. Att försöka följa alla dessa omöjliga krav sätter en oerhörd stor press på ungdomar. n Vuxna FYSISK HÄLSA
Den fysiska hälsan hos vuxna har förbättrats lite mellan åren och . Mäns fysiska hälsa är bättre än kvinnors. Kvinnor har mer problem med svår värk i muskler eller leder. Detta kan till stor del bero på att många kvinnor har arbeten som kan vara fysiskt och psykiskt ansträngande. Till exempel sjuksköterskeyrket domineras av kvinnor och arbetet kan innehålla långa skift och tunga lyft. Det är vanligare med långvarig sjukdom, svår värk i muskler och leder, högt blodtryck samt övervikt/fetma för personer med kort utbildning än för personer med lång utbildning. Detta kan bland annat bero på att personer med kort utbildning har sämre ekonomi och inte har råd med motionsaktiviteter på samma sätt som personer med bättre ekonomi. Nyttig mat kan också vara en 33
faktor. Att äta nyttig mat är dyrt, exempelvis magert kött kostar en del och personer med sämre ekonomi kanske inte har möjlighet att äta detta varje dag. PSYKISK HÄLSA
År präglades ohälsan hos vuxna av svåra besvär av trötthet och stress samt nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor, medan det inte var lika många kvinnor som hade dessa besvär. Män uppger att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Men kvinnor lever längre än män. Är det så att män har bättre hälsa än kvinnor eller är det mer accepterat för kvinnor att erkänna att de mår dåligt? Ingen vet varför kvinnor lever längre än män, men forskning tyder på att det troligtvis har med livsstil och levnadsvanor att göra. Personer med kort utbildning anser att de har sämre psykisk hälsa än vad de med längre utbildning säger sig ha, enligt folkhälsoenkäten. Det kan bero på att man kan ha svårare att få ett jobb och kanske har sämre ekonomi om man har en kort utbildning. Det kan vara en stor orsak till stress och psykisk obalans. Totalt sätt har dock den psykiska hälsan blivit något bättre de senaste åren hos vuxna i Sverige. SOCIAL OCH EMOTIONELL HÄLSA
Vad gäller den sociala och emotionella hälsan visar resultaten från folkhälsoenkäten att vuxna män har mindre emotionellt stöd än kvinnor. Män har mindre sociala sammanhang och har utsatts för mer fysiskt våld än kvinnor. Kvinnor i sin tur avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla och har oftare utsatts för kränkande behandling än män. n Äldre FYSISK HÄLSA
Det är i åldrarna till år som den fysiska hälsan succesivt försämras. Till gruppen äldre brukar räknas personer från år. Problem med muskler och leder, högt blodtryck, tinnitus, inkontinens samt besvär av övervikt/fetma är vanligare hos denna grupp än hos yngre personer. Orsakerna till detta är många. Det finns ärftliga 34
VAD ÄR HÄLSA?
1
faktorer som påverkar en persons fysiska hälsa, men ett stressigt arbetsliv, dåliga kost- och motionsvanor tidigare i livet påverkar också äldres hälsa. PSYKISK HÄLSA
Den psykiska och sociala hälsan ändras också genom åren. Åldrandet i sig innebär en ökad risk för psykiska sjukdomar, men även till exempel förlust av en partner och försämrat socialt sammanhang ökar risken för psykisk ohälsa. Socialstyrelsen gjorde en folkhälsorapport och där uppgav procent av kvinnorna och procent av männen att de hade lätta eller svåra problem med ängslan, oro eller ångest. Även depression är vanligt hos äldre. Orsaken bakom depressioner hos äldre är både biologiska, det vill säga en naturlig process eftersom hjärnan förändras när man blir äldre, och psykosociala. Nationell folkhälsoenkät Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationell studie omfattande ett urval av 20 000 personer, på mellan 16 och 84 år. Undersökningen genomfördes för första gången 2004 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting/regioner. Undersökningen är frivillig och görs i syfte att visa hur befolkningen mår samt följa förändringar i hälsa över tid.
35
n Utsatta grupper INVANDRARE
Personer med utländsk bakgrund anser att de har sämre hälsa än personer födda i Sverige. Invandrare ska anpassa sig till en helt ny kultur vilket kan ställa stora krav på både den psykiska och sociala hälsan. Kanske förstår man inte språket så bra och kan därför inte tillgodogöra sig de hälsoprojekt som finns i samhället, eller så har man svårt att förstå hur den svenska sjukvården fungerar och undviker då vårdcentraler med mera så länge som möjligt. Dessutom värderar olika kulturer olika saker. I Sverige har vi en kultur med mycket naturupplevelser medan människor från Sydamerika värderar socialt umgänge, familj och god mat högre. I medelhavsländerna anser man att det är nyttigt att dricka vin ofta medan vi i Sverige är mer måttliga i vårt vardagliga alkoholintag.
36
VAD ÄR HÄLSA?
1
SOCIOEKONOMISKT SVAGA GRUPPER
Även personer i socioekonomiskt svaga grupper anser sig ha sämre hälsa. Arbetslösheten och ekonomin är sämre i socioekonomiskt svaga grupper och det kan vara ett skäl till att man upplever sig ha sämre hälsa.
Medellivslängd i Sverige Medellivslängden har ökat i Sverige de senaste 150 åren. År 1861 hade kvinnor en medellivslängd på 49 år och år 2008 hade medellivslängden ökat till 83 år. För män ökade medellivslängden under samma period från 45 till 79 år. I framtiden, 2060, antas medellivslängden för män öka till 85 år och för kvinnor 87 år. Det är ingen som vet varför det är en skillnad mellan kvinnors och mäns medellivslängd. Forskning visar att det troligtvis inte beror på biologiska faktorer utan snarare på livsstil och levnadsvanor, män verkar leva ett hårdare liv än kvinnor.
prognos kvinnor
86
män 82 78 74 70
40
19
0
6 19
80 19
00
20
20
20
20
40
20
60
80
20
37
VAD ÄR HÄLSA? n Instuderingsfrågor . Hur definierar WHO hälsa? . Hur definierar Rydqvist och Winroth hälsa? . Förklara vad fysisk, psykisk, social och andlig och emotionell hälsa innebär. . Vad menas med folkhälsa? . Vad innebär bra livsvillkor? . Förklara Maslows behovstrappa . Varför är det ett stort problem i världen att befolkningen blir äldre? . Vilken var den vanligaste dödsorsaken i världen år ? Vad beror det på? . Beskriv hur hälso- och sjukvården fungerar i Sverige. . Vad var medellivslängden i Sverige år ? Vad förespås den vara år ? . Vad präglas ohälsan av i Sverige fram till slutet av -talet? Vad berodde det på? . Vad präglas ohälsan av i Sverige under -talet? Vad berodde det på? . Vad präglas ohälsan av i Sverige under -talet? Vad beror det på? . Redogör kortfattat för hur hälsan ser ut i olika grupper. n Reflektion och diskussion . Vad är hälsa för dig? . Var i hälsokorset befinner du dig? Vad beror det på? . Känner du att du har balans i livet och kan hantera de krav du utsätts för? 38
VAD ÄR HÄLSA?
1
. Hur tror du att reklam påverkar vår psykiska hälsa? Vad kan man göra åt detta? . Hur är din fysiska hälsa? Vad beror det på? . Tänk dig in i en situation där du är ledsen. Vem vänder du dig till? Vad beror det på? . I vilka situationer upplever du Flow? Vad beror det på? . I texten står det vad som räknas som bra livsvillkor. Vilket av detta är viktigast tror du? Varför tror du att det är så? . Sverige har bra livsvillkor, vad beror det på tror du? . Det är många i världen som dör av hjärt- och kärlsjukdomar? Vad kan man göra åt detta tror du? . Vad tror du skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor i Sverige beror på? . Vad tycker du om att det är obligatoriskt med nio års skolgång i Sverige? Borde det vara mer eller mindre? Vilka konsekvenser skulle det få om den obligatoriska skolgången var längre eller kortare? . Vad tror du den höga psykiska ohälsan hos ungdomar beror på? Vad kan man göra åt problemet? . Hur tror du att man kan jämna ut hälsoskillnaderna mellan invandrare och infödda svenskar samt mellan olika socioekonomiska grupper? . Vad tror du att den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige beror på? Vad kan man göra åt detta? n Uppdrag . Intervjua tre personer om vad hälsa är. Redovisa för varandra. . Ta reda på hur hälsan ser ut för en viss grupp i samhället (till exempel unga eller invandrare). Redovisa för varandra. . Fördjupa dig i en internationell organisation. Redovisa för varandra. 39
SAMMANFATTNING t Världshälsoorganisationen WHO definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullkomligt fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom”. Det finns andra definitioner på hälsa där andra faktorer vävs in, till exempel hur man upplever sin hälsa och om man har resurser att klara av vardagens krav och nå sina personliga mål. t Det finns olika typer av hälsa: t
Psykisk hälsa kan definieras som mental balans, att vara glad och kunna tänka klart.
t
Fysisk hälsa handlar om hur kroppen mår.
t
Psykosocial hälsa belyser våra relationer till andra människor och till vår omgivning.
t
Andlig hälsa handlar om att uppfatta känslor och harmoni i livet, att ha ett inre lugn.
t
Emotionell hälsa belyser en persons möjlighet att känna och ge uttryck för olika känslor och utveckla känslomässiga relationer med andra.
t
Folkhälsa beskriver hur en hel befolkning mår.
t Våra livsvillkor spelar stor roll för vår hälsa. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt för en befolknings hälsa att landet har en bra ekonomi, en välfungerande och tillgänglig hälsooch sjukvård, relativt hög utbildningsnivå samt hög sysselsättningsgrad. Ur ett individperspektiv är det viktigt för en människas hälsa att hon har en stabil ekonomi så att hon kan försörja sig, en utbildning som leder till att hon kan utvecklas samt en sysselsättning där hon har gemenskap. t Den miljö vi lever i spelar också roll för vår hälsa. I Europa utgör luftföroreningar, dålig vattenkvalitet och farliga kemikalier de största hälsoriskerna. Förutom detta finns det naturkatastrofer som stormar, jordskred, skogsbränder, översvämningar och torka som hotar människors hälsa. Vi kan göra mycket 40
VAD ÄR HÄLSA?
1
för att minska miljöfarorna, till exempel använda alternativa bränslekällor samt spara på skogens resurser. t Livsvillkoren ser olika ut i olika delar av världen. Samhällsekonomin är god i industriländer och sämre i utvecklingsländer. Det är till exempel dyrt att uppsöka sjukvården i flera länder. Trots att det är en mänsklig rättighet går miljoner barn i världens fattigaste länder inte i grundskolan. t Den vanligaste dödsorsaken i världen var infektionssjukdomar i luftvägarna följt av hjärt- och kärlsjukdomar. t Den fysiska hälsan har blivit bättre i Sverige I dag är psykiska problem den främsta orsaken till ohälsa här. t Hälsan ser olika ut i olika grupper i samhället. t Barn och ungdomars hälsa är relativt bra jämfört med hur det ser ut i andra länder. Det är dock vanligt med allergier och den psykiska ohälsan är oroväckande stor. t Hos vuxna uppger kvinnor att de har sämre hälsa än män, framförallt är den psykiska hälsan sämre. Människor med lägre utbildning upplever sämre hälsa än högutbildade människor. t Den fysiska hälsan försämras ju äldre vi blir och äldre människor har ofta fysiska besvär. Den psykosociala hälsan kan även den bli sämre med åren då man kanske förlorar en närstående eller kanske ingår i färre sociala sammanhang. t Personer som inte är födda i Sverige upplever sämre hälsa än de som är födda i Sverige. Det kan ha med kultur och ekonomi att göra. t Även personer i socioekonomiskt svaga grupper upplever sämre hälsa än den övriga befolkningen. Många personer är arbetslösa i denna grupp och det kan påverka deras upplevelse av hälsa negativt.
41