”
Akutsjukvård Johan Strömberg
Johan Strömberg
Boken är skriven för fördjupningskursen Akutsjukvård i Vård- och omsorgsprogrammet. I boken beskrivs orsak, symtom, diagnos, behandling, vård och omsorg samt egenvård vid akuta sjukdomar samt arbetsuppgifter för vård- och omsorgspersonal på sjukhus, vårdcentraler och andra vård- och omsorgsinstitutioner.
Akutsjukvård
”
Anders är på väg till sitt arbete. Han har försovit sig och missat bussen. Han tar cykeln, men glömmer cykelhjälmen. I en vägkorsning slår trafikljuset om till rött, men Anders chansar och fortsätter. Han ser något komma från vänster, men hinner aldrig uppfatta vad det är.
Att snabbt kunna identifiera och åtgärda akuta sjukdomstillstånd och skador samt bedöma förändringar i patientens hälsotillstånd är ett genomgående tema i boken. Patientfall och studieuppgifter ger eleverna möjlighet att värdera, fördjupa och granska ny kunskap inom akutsjukvård. Författare: Johan Strömberg, omvårdnadslärare och skolledare.
www.sanomautbildning.se
Omslag_Akutsjukvard.indd 1
(523-1966-6)
2012-10-22 12:13
Akutsjukvรฅrd Johan Strรถmberg
SANOMA Utbildning
Akutsjukv.indb 1
2012-10-22 11:16
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Barbro Modin-Svensson/Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Jeanette Engqvist/Illumedic Omslagsbild: Johan Garsten Foton: Bo Lindell Bildredaktör: Bo Lindell/Bolibild Akutsjukvård ISBN 978-91-523-1520-0 © 2012 Johan Strömberg och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopia avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Livonia Print 2012
Akutsjukv.indb 2
2012-10-22 11:16
Förord Boken är skriven för kursen Akutsjukvård i Vård- och omsorgsprogrammet och den kan med fördel även användas inom vuxenutbildning, för kompetensutveckling av vård- och omsorgspersonal inom akutsjukvård samt inom yrkeshögskolan. I Akutsjukvård beskrivs kunskaper om medicinska och kirur giska sjukdomar och skador utifrån orsak, symtom, diagnos, omhändertagande, behandling, vård och omsorg, rehabilitering och egenvård. Kunskaper om hur eleven ska utveckla sin förmåga att uppmärksamma symtom och förändringar i patientens hälso tillstånd ingår i varje kapitel. Människokroppens vätskebalans, smärta och smärtbehandling samt transplantation och operation beskrivs i särskilda kapitel. Akutsjukvård innehåller även kunskaper om hur medicinteknisk utrustning används enligt säkerhetsföreskrifter, förekommande provtagningar, lagar och förordningar som reglerar hälso- och sjukvård samt kunskaper om akutsjukvårdens arbetsområde och organisation. För att väcka elevens intresse och nyfikenhet samt förmåga till inlevelse i patientens hälsotillstånd innehåller vissa kapitel patientberättelser. Varje kapitel avslutas med studieuppgifter vilket ger eleven möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet Sjukvård. Johan Strömberg
FÖRORD
Akutsjukv.indb 3
3
2012-10-22 11:16
Innehåll
1. Akutsjukvårdens arbetsområde 10 Öppen vård 12 Primärvård 12
Specialiserade mottagningar 15 Sluten vård 18 Regionsjukvård 18 Sjukhusets olika enheter 19
Personal inom akutsjukvården 22
Läkare 22 Sjuksköterska 22 Undersköterska 23 Övrig personal 23
Akutsjukvård inom andra områden 24
Multiresistenta bakterier 37 Isoleringsvård 37
SARS 39 Lunginflammation 40 Orsak 40
Urinvägsinfektion 44 Tarminfektioner 47 Bakteriella tarminfektioner 49
Fästingöverförda infektioner 54 Borrelia 54
TBE 56 Förebyggande åtgärder mot fästingbett 57 Åtgärder vid fästingbett 57 STUDIEUPPGIFTER 59
STUDIEUPPGIFTER 25
3. Hjärt–kärlsjukdomar 60 2. Infektionssjukdomar 26
Kärlkramp 61
Vårdrelaterade infektioner 27 Hygieniska arbetsmetoder 29 Mikroorganismernas livsvillkor 29 Temperatur 29 Miljö 30
Medicinsk behandling 63 Kirurgisk behandling 64
Smittspridning 30
Basala hygienrutiner 31 Handhygien 31 Skyddskläder 33 Personlig hygien 35
Desinfektion och sterilisering 35 Desinfektion 36 Sterilisering 36
Hjärtinfarkt 65
Medicinsk behandling 67 Kirurgisk behandling 67 Vård och omsorg vid hjärtinfarkt 68
Läkemedelsbehandling 70 CPAP-behandling 71 Vård och omsorg vid akut hjärtsvikt 72
Hjärtsvikt 69
Stroke 73
INNEHÅLL
Akutsjukv.indb 5
5
2012-10-22 11:16
Riskfaktorer 73 Rehabilitering 77
Cirkulationssvikt 78
Hypovolemisk chock 79 Anafylaktisk chock 79 Neurogen chock 79 Septisk chock 79 Kardiogen chock 79
Pulsen 81 Förmaksflimmer 82 Blockeringar i retledningssystemet 84 Livshotande arytmier 85 Asystoli 85 Kammarflimmer 85 Akut cirkulationsstillestånd 86
EKG-registrering 87
EKG-vågorna 87 Bandspelar-EKG 90 Arbets-EKG 90
Pacemakerbehandling 91 Självkontroll 92 Pacemakerkort 92 STUDIEUPPGIFTER 93
4. Andningsorganens sjukdomar 95 Astma 96 Medicinsk behandling 98 Vård och omsorg vid astmaanfall 99 Behandling 99
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 101
Lungfunktionsundersökningar 102 Vård, omsorg och behandling 103 Andnings- och hosthjälp 103 Oxygenbehandling 104
Lungemboli 107 Falsk krupp 108
Vård, omsorg och egenvård 109 STUDIEUPPGIFTER 110
6
5. Nervsystemets sjukdomar 111 Skallskador 112 Skallskadans två faser 113 Neurologstatus 114
Traumatiska skallskador 115
Lindriga skallskador 115 Medelsvåra skallskador 115 Svåra skallskador 115 Omhändertagande av en skallskadad person 116
Blödningar i hjärnan 117
Epiduralblödning 118 Subduralblödning 118 Subaraknoidalblödning 118
Hjärnhinneinflammation 120 Baktriell meningit 120 STUDIEUPPGIFTER 122
6. Endokrina sjukdomar 123 Sköldkörtelns sjukdomar 124 Hypothyreos 124 Hyperthyreos 124 Struma 125
Diabetes mellitus 125 Vård, omsorg och egenvård 129 Akuta komplikationer 130 Senkomplikationer 132 STUDIEUPPGIFTER 134
7. Urinorganens sjukdomar 135 Njursten 135 Vård, omsorg och egenvård 139
Njurinsufficiens 139
Akut njurinsufficiens 140 Kronisk njurinsufficiens 141 Vård, omsorg och egenvård 143 Dialysbehandling 144
Prostataförstoring 149
INNEHÅLL
Akutsjukv.indb 6
2012-10-22 11:16
Vård, omsorg och egenvård 152
Kateterisering av urinblåsan 152 Förberedelser 153 Tillvägagångssätt 155 Komplikationer 158 STUDIEUPPGIFTER 160
Blindtarmsinflammation 193 Inflammatoriska sjukdomar 194 Crohns sjukdom 194 Ulcerös kolit 194
Bukskador 197
Akut omhändertagande 198 STUDIEUPPGIFTER 199
8. Skador och sjukdomar i skelett och leder 161 Allmän frakturlära 162 Frakturindelning 163 Akut omhändertagande 165
Höftfraktur 169
Vård, omsorg och rehabilitering 171 Komplikationer 171
Artroplastik 172 Artroplastik i höftleden 173 Artroplastik i knäleden 175 Komplikationer 176
Skador på halskotpelaren 177 Akut omhändertagande 178 STUDIEUPPGIFTER 179
9. Sjukdomar i matspjälkningsorganen 180 Akut buk 181 Vård och omsorg 182
Magsår 183
Medicinsk behandling 184 Kirurgisk behandling 185 Vård, omsorg och egenvård 185
Gallsten 186
Vård och omsorg och egenvård 187
Bukspottkörtelinflammation 188
Vård, omsorg och behandling 188
Tarmvred 189 Mekaniskt ileus 189 Paralytiskt ileus 191
10. Sjukdomar och besvär i fortplantningsorganen 200 Gynekologi 200 Gynekologisk undersökning 200
Menstruationsrubbningar 201
Amenorré 201 Hypermenorré 201 Oregelbundna blödningar 202
Livmoderframfall 203
Vård, omsorg, rehabilitering och egenvård 204 STUDIEUPPGIFTER 205
11. Bränn- och köldskador 206 Termiska skador 207 Brännskador 207
Vad händer i kroppen vid en brännskada? 208 Akut omhändertagande 212 Vård, omsorg och behandling 215
Vad händer i kroppen vid en kylskada? 217 Akut omhändertagande vid lokal kylskada 217 Allmän nedkylning 218 Akut omhändertagande vid nedkylning 219 Att förebygga nedkylning 220
Kylskador 216
STUDIEUPPGIFTER 221
INNEHÅLL
Akutsjukv.indb 7
7
2012-10-22 11:16
12. Vätskebalansen 222 Transport av ämnen 223 Vattenbalansen 225 Normal vattenomsättning 225 Vattenreglering 227
Elektrolytbalansen 228 Syra-basbalansen 229 STUDIEUPPGIFTER 230
Sociala förberedelser 252 Allmänna förberedelser 252
Peroperativ vård och omsorg 255 Narkos 256 Regional- och lokalbedövning 256
Postoperativ vård och omsorg 258 Förberedelser 259 Postoperativa komplikationer 259 STUDIEUPPGIFTER 262
13. Smärta och smärtbehandling 231 Smärta 232
Smärtimpulsen 232 Smärtreflexen 233 Akut smärta 233 Långvarig smärta 234 Tecken på smärta 235 Smärtanalys 236 Smärttröskel 236
Medicinsk behandling 238 Smärttrappan 238 Nervblockad 240 Nervstimulering 240 Akupunktur 241 Smärtkirurgi 242 Hypnos 243 Vård och omsorg vid smärta 243 Vårdplanering 244 Smärtklinik 244
Smärtbehandling 237
STUDIEUPPGIFTER 245
14. Operation 246 Titthålskirurgi 248 Preoperativ vård och omsorg 255 Fysiska förberedelser 249 Psykiska förberedelser 251
8
15. Transplantation 263 Organdonator 266 Organdonation 266 Allmänna förberedelser 267 Njurtransplantation 269
Krav på donatorn 269 Genomförandet 269 Avstötning 270 Prognos 271
Levertransplantation 271 Genomförandet 272 Komplikationer 272 Prognos 272
Hjärttransplantation 272 Genomförande 273 Komplikationer 274 Prognos 274 STUDIEUPPGIFTER 275
16. Medicintekniska uppgifter 276 Kapillärprovtagning 277
Provtagningsställe 277 Före provtagning 278 Provtagning 278 Efter provtagning 279
Venprovtagning 279
INNEHÅLL
Akutsjukv.indb 8
2012-10-22 11:16
Provtagningsställe 279 Före provtagning 279 Provtagning 281 Efter provtagning 282
Injektionsställen 283 Före injektion 284 Iordningsställande av injektion 285 Information 285 Injektionsgivning 286 Efter injektionen 286
Injektioner 283
Lumbalpunktion 286
Före lumbalpunktion 287 Punktion 287 Efter lumbalpunktion 288
Benmärgspunktion 288
Punktionsställen 288 Före punktion 288 Punktion 289 Efter punktion 289
STUDIEUPPGIFTER 290
17. Lagar och författningar 291 Hälso- och sjukvårdslagen 292 Offentlighets- och sekretesslagen 292
Patientsäkerhetslagen 292 Lex Maria 293
Patientdatalagen 293 Patientskadelagen 293 Personuppgiftslagen 293 Smittskyddslagen 294 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvård samt tandvård 244 Transplantationslag 294
Bilagor 295 Sjukvård 300 Ämnets syfte 300
Kursen Akutsjukvård 301 Centralt innehåll 301
Lästips 303 Register 305
INNEHÅLL
Akutsjukv.indb 9
9
2012-10-22 11:16
Kapitel 1
Akutsjukv책rdens arbetsomr책de
10
Akutsjukv책rdens arbetsomr책de
Akutsjukv.indb 10
2012-10-22 11:16
Hälso- och sjukvården styrs av regering och riksdag och det är Socialdepartementet som handlägger ärenden som rör hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Dess huvudsakliga uppgifter ska vara tillsyn, kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. Eftersom kommuner, landsting och regioner styrs av ramlagar (Hälso- och sjukvårdslagen, och Socialtjänstlagen), innebär det att verksamheten kan utvecklas fritt inom dessa lagar. Det är viktigt att en central myndighet ser till att verksamheten bedrivs på ett för personen säkert sätt och med god kvalitet. Läkemedelsverket har till uppgift att utöva tillsyn och kontroll över tillverkning och distribution, prövning och tester av läkemedel och naturläkemedel. Folkhälsoinstitutet ska arbeta för att förebygga sjukdomar och ohälsa samt stödja och initiera arbete som stimulerar till detta. Smittskyddsinstitutet handlägger frågor som rör smittskydd. Myndigheten för vårdanalys bildades 2011. Den har till uppgift att följa upp och analysera (ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv) hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter och förhållanden samt gränssnittet mellan vård och omsorg. De centrala myndigheterna kan påverka verksamheten inom hälsooch sjukvården genom att ge ut föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna ska följas av all personal, medan allmänna råd enbart föreslår hur verksamheten kan utformas. Den sjukvård som erbjuds kan se ut på två sätt. Sjukvård som innebär att en person läggs in på sjukhus kallas sluten vård. Hälsooch sjukvård som ges utanför sjukhuset kallas öppen vård. De senaste åren har landsting och regioner förskjutit huvuddelen av sjukvården från den slutna till den öppna vården. Sjukhusen har minskat på vårdplatser och verksamheten har istället successivt ökat i den öppna vården. Psykiatrin är kanske det bästa exemplet. Här har slutenvårdsplatser minskat markant, medan öppna psykiatriska mottagningar ökat i så gott som hela landet. Ett annat exempel är att många kirurgiska ingrepp utförs idag polikliniskt, dvs. personen behöver inte läggas in på sjukhus, utan kan återvända hem samma dag.
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 11
11
2012-10-22 11:16
Övrig öppen vård
ÖPPEN VÅRd • Primärvård
SlUtEN VÅRd • Länssjukvård • Regionssjukvård
Landstingens och regionernas uppdelning av sjukvården.
Öppen vård Hälso- och sjukvård som ges utan att personen är inskriven på sjukhus kallas för öppen vård. Den delas in i primärvård och övrig öppenvård så kallade specialiserade mottagningar. Primärvård
Primärvården ska erbjuda medborgarna en grundläggande medicinsk behandling, vård, omsorg, förebyggande vård och rehabilitering. Primärvården ansvarar för den första grundläggande vården i sjukvårdssystemet. Det är denna vårdnivå som medborgarna i första hand söker sig till. Primärvården ansvarar dessutom för att personen hänvisas till rätt ställe i sjukvårdssystemet. Om inte primärvården kan hjälpa en person ska denne remitteras vidare till nästa vårdnivå som är läns- eller regionsjukvård. De personer som primärvården i första hand ska ta ansvar för är: • Personer med vanliga sjukdomar och symtom, t.ex. övre och nedre luftvägsinfektioner, infektioner i öron, bihålor och urinvägar, sömnproblem, muskel- och ryggvärk samt mindre skador. • Äldre personers ohälsa och sjukdomar som är kopplade till åldrandet. • Personer med kroniska sjukdomar. • Personer med t.ex. högt blodtryck, astma, depression, ledsjukdom, hjärt–kärlsjukdom och diabetes. Dessa sjukdomstillstånd kan behöva sjukhusvård vid kortare eller längre perioder, men huvuddelen av sjukvårdskontakten kan skötas av primärvården. • Svaga och utsatta människor. Till denna grupp hör personer som inte förstår att de är i behov av vård eller inte kan göra sin röst hörd, t.ex. personer med psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, demenssjukdom och personer med beroendeproblematik. 12
AKUtSjUKVÅRdENS ARbEtSOMRÅdE
Akutsjukv.indb 12
2012-10-22 11:16
• Psykiskt oroliga människor. Till denna grupp räknas personer som oroar sig för att drabbas av sjukdom trots att läkaren inte finner några fysiska tecken på detta. Dessa behöver ändå kontakt med sjukvårdspersonal för att få en bekräftelse på att någon bryr sig och att de tas på allvar. Det ansvar som primärvården har ska präglas av helhetssyn, kvalitet, tillgänglighet, valfrihet, kontinuitet och samverkan. Helhetssyn innebär att hela människan ska vårdas. Inte bara den kroppsdel som är sjuk eller skadad eller det symtom som individen uppvisar. Människans alla behov ska uppmärksammas oavsett om det handlar om fysiska, psykiska eller sociala behov. Kvalitet är nödvändigt för att individens säkerhet ska säkerställas. Kvalitetssäkring har de senaste åren blivit ett användbart och viktigt begrepp där all personal måste medverka. Kvalitetssystem inrättas för att skapa struktur och rutiner med syfte att ge en trygg och säker vård. Tillgänglighet innebär att primärvården ska finnas tillgänglig för alla medborgare. Tillgänglighet innebär i första hand att primärvårdens resurser finns nära befolkningen och att de när som helst kan erhålla den vård och omsorg som efterfrågas. Vem som helst ska ha möjlighet att anlita primärvården oavsett ekonomisk ställning eller kulturell bakgrund. Valfrihet innebär att individen både ska ha möjlighet att välja vilken vårdgivare han vill anlita, till en viss mån, men även vilken behandlingsmetod som ska tillämpas. Kontinuitet innebär att en person får möjlighet att träffa samma personal vid kontakt i primärvården. Att ha en personlig husläkare eller distriktssköterska innebär en trygghet för individen. Dessutom blir det lättare att tillgodose personens alla behov om det är personal som känner honom. Samverkan innebär att om en person ska få så god vård och omsorg som möjligt är det viktigt att det sker en samverkan bland primärvårdens personal. Dessutom ansvarar primärvården för att remittera personen vidare till specialister inom läns- eller regionsjukvården när primärvården inte har tillräckliga resurser för fortsatt vård, omsorg och behandling. Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 13
13
2012-10-22 11:16
Sörhaga vårdcentral.
Kärnpunkten i primärvården är vårdcentralen. En välutrustad vårdcentral inrymmer verksamhet för läkar- och distriktsköterskemottagning, barn- och mödrahälsovård, ungdomsmottagning, sjukgymnastik och arbetsterapi. Vid dessa enheter arbetar ett vårdteam med specialkunskaper för att möta olika personers behov. Här arbetar bl.a. allmänläkare, distriktssköterska, barnmorska, undersköterska, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, dietist, biomedicinsk analytiker och medicinsk sekreterare. Primärvårdens förebyggande arbete bedrivs i första hand av barnoch mödrahälsovården. På många ställen är primärvårdpersonal kopplad till skolans elevhälsa. Mödrahälsovården har en viktig förebyggande funktion och kontrollerar regelbundet den blivande modern och fostret under graviditeten. Vid mödrahälsovården arbetar en barnmorska. Hon har även hand om preventivmedelsrådgivning för unga män och kvinnor. Detta för att förhindra oönskade graviditeter och aborter, samt att förebygga sexuellt överförbara infektioner, STI. På mödrahälsovården finns även utbildning för blivande föräldrar. Här informeras de om t.ex. fosterutveckling, normal och onormal graviditet, kosthållning, droger och rökning under graviditeten. Här ges även möjlighet till 14
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 14
2012-10-22 11:16
att skapa kontakt och gemenskap mellan blivande föräldrar samt att förbereda föräldraskapet. Barnhälsovårdens huvuduppgift är att stötta barnfamiljer med grundläggande hälsovård, medicinsk bedömning, vaccinationer, hälsoupplysning samt allmänt stöd. Inom barnhälsovården fortsätter föräldrautbildningen där mödrahälsovården slutade. Det är distriktssköterskan som ansvarar för den praktiska barnhälsovården. Vårdcentralen i A-stad får information om att en familj har flyttat till det nybyggda bostadsområdet. Anna, distriktssköterska som arbetar med barnhälsovården tar kontakt med familjen. De kommer överens om en tid för ett hembesök. En vecka senare besöker Anna deras hem. Hon vet att det finns fem barn i familjen och barnen är 2, 4, 7, 10 och 15 år gamla. Hon vet också att båda föräldrarna lever tillsammans med barnen och att det sjätte barnet kommer att födas om cirka åtta veckor. Denna information har hon fått genom att läsa den journal som skickats från deras tidigare vårdcentral. När Anna kommer till familjens hem möts hon ute på gården av ett av de mindre barnen som beter sig skyggt och springer och gömmer sig. Trots att det blåser ganska kallt springer barnet barfota. Innan Anna hinner reagera öppnas dörren och ut kommer ett av de äldre barnen. Han smäller igen dörren, hoppar upp på sin moped och åker iväg. Anna går fram till dörren, men innan hon hinner ringa på hör hon höga röster och gråt inifrån huset. Strax kommer mamman i familjen och öppnar. Hon ser spänd och ledsen ut, men visar upp sitt soligaste leende. Mamman släpper in Anna, men skyndar sig till matbordet i köket, där pappan sitter. Medan Anna tar av sig sin kappa ser hon att en del glasflaskor snabbt skyfflas undan i en påse. • Diskutera i par eller i grupp. Utgå från de begrepp som präglar primärvården: helhetssyn, kvalitet, tillgänglighet, valfrihet, kontinuitet och samverkan.
Specialiserade mottagningar Sjukhusen bedriver också en viss öppen verksamhet. Till den öppna vården räknas mottagningar som är knutna till sjukhusens avdelningar t.ex. kirurg-, medicin- och akutmottagning samt jourcentral. Här arbetar specialistläkare. Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 15
15
2012-10-22 11:16
Även privatpraktiserande läkarmottagningar räknas till kategorin övrig öppenvård. Hemsjukvård innebär medicinsk vård och omsorg i hemmet och är ett alternativ till sjukhusvård eller vård och omsorg på annan institution. All sjukvård som bedrivs i personens eget boende betraktas som hemsjukvård oavsett om han bor hemma, i särskilt boende eller gruppbostad. Personer med behov av medicinsk vård och omsorg och som vill vårdas hemma ska erbjudas detta. Det innebär en förhöjd vårdkvalitet med bibehållen integritet och närhet till anhöriga och närstående. Hemsjukvården bygger till viss del på att anhöriga och närstående har möjlighet att hjälpa till med vården och omsorgen av den sjuke. I samband med Ädelreformen, 1992 överfördes ansvaret av vård och omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning till kommunen. I vissa delar av landet gjordes en uppdelning mellan landsting och kommun om vilka arbetsuppgifter var och en skulle ansvara för. Idag är det antingen landstinget, kommunen eller regionen som ansvarar för sjukvårdande uppgifter i hemmet. Hemsjukvård är en stor del av primärvårdens verksamhet och den har ökat de senaste åren genom att antalet vårdplatser på sjukhus och andra institutioner minskat. Sjukhusansluten hemsjukvård, SAH, hör till sjukhuset och inte till primärvården. Astrid är en 86-årig kvinna som levt ett hälsosamt liv. Hon har haft förmånen att få vara frisk och klarat sig själv. Astrid bor i ett hus ute på landet och hon har ett par grannar en kilometer från sitt hus. Barnen bor långt från sin hembygd, men de hälsar på Astrid under semestrar och ibland även under julhelgen. Astrids make Olle, avled för sju månader sedan och saknaden efter honom är stor. Hon känner sig ensam i sitt hus, men vill absolut inte flytta. Just nu är Astrid inlagd på sjukhuset. Det var en granne som kontaktade vårdcentralen. Astrid hade haft problem med diarré, inte skött sin hygien och var dessutom svår att få kontakt med. Efter en tid på sjukhuset mår Astrid lite bättre, men hon är fort farande nedstämd. Hon vill åka hem, men är orolig för att hon ska få hemtjänst. • Diskutera i par eller i grupp. Reflektera över sjukvårdens ansvar, kommunens ansvar, Astrids behov samt samverkan och integritet.
16
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 16
2012-10-22 11:16
Hemrehabilitering ersätter primärvårdens dagvård och sker främst efter stroke och höftledsoperation. Avancerad hemsjukvård leds av en läkare som tillsammans med personal kan göra hembesök dygnet runt. Det erbjuds kvalificerad medicinsk teknologi i hemmet istället för vård på sjukhus. De vanligaste orsakerna till avancerad hemsjukvård är: • palliativ vård, oftast vid långt framskriden cancersjukdom • kroniska lungsjukdomar • neurologiska sjukdomar • vård av barn. Lena Nilsson får hjälp med smärtlindring i hemmet av sjuksköterskan Lisa af Klercker.
KOLUMNTITEL IN HÄR
Akutsjukv.indb 17
17
2012-10-22 11:16
Sluten vård Länssjukvård delas in i länssjukhus och länsdelssjukhus. Länssjukhusen är mer eller mindre specialiserade och kan vårda och behandla personer med vanliga sjukdomar och skador som inte är komplicerade. Landstingen/regionerna har satsat på samverkan mellan olika sjukhus för att upprätthålla kvalitet och specialisering. Ett exempel är Västra Götalands region där Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en sammanslagning mellan Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus och Östra sjukhuset. Regionsjukvård
Sverige är indelat i sex hälso- och sjukvårdsregioner, men det diskuteras att ändra landstig och länsindelning till 6–9 regioner. Gotland, Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting, men de
18
REGION
Ingående landsting/Region
REGIONSJUKVÅRD
Norra
Norrbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland
Norrlands Universitetssjukhus i Umeå
Stockholm
Stockholms läns landsting Gotlands kommun
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna/Huddinge
Uppsala/ Örebro
Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Sörmland
Akademiska sjukhuset i Uppsala Universitetssjukhuset i Örebro
Sydöstra
Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län
Universitetssjukhuset i Linköping
Västsvenska
Västra Götalandsregionen Landstinget Halland (norra delen)
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
Södra
Landstinget Halland (södra delen) Landstinget i Blekinge Landstinget i Kronoberg Region Skåne
Universitetssjukhuset i Lund Universitetssjukhuset MAS i Malmö
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 18
2012-10-22 11:16
har ett utvidgat ansvar för regional utveckling och rätt att betecknas som regioner. Inom varje region finns 1–2 regionsjukhus som ofta är universitetssjukhus. De bedriver ett nära samarbete med det närliggande universitetet där forskning och utveckling utgör ett viktigt komplement till vården. På regionsjukhusen arbetar specialister och här finns högteknologisk utrustning för att kunna utföra avancerad vård t.ex. thorax-, neuro- och transplantationskirurgi, samt vård vid svåra brännskador. Sjukhusets olika enheter
Regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus består av olika kliniker med flera inriktningar. Även mindre sjukhus har tillgång till avancerad medicinsk och kirurgisk kompetens till följd av sammanslagningen mellan flera sjukhus. Akutkliniken kan ha olika inriktningar beroende på sjukhusets storlek, specialisering och organisation. Grundstommen innebär dock att det inom kliniken finns akutmottagning och intagningsavdelning eller motsvarande. Akutmottagningen är akutklinikens centrum. Det är hit den sjuke/ skadade kommer ibland på remiss från t.ex. en vårdcentral eller med ambulans. Intagningsavdelningen används om den sjuke/skadade inte kan gå hem utan måste övervakas under en kortare period. Om ytterligare vårdtid behövs skrivs patienten in på en vårdavdelning. Intensivvårdsavdelning. Här vårdas de patienter som behöver ständig tillsyn. Den tekniska utrustningen är mycket avancerad. Det är viktigt att inte glömma bort personen bakom alla apparater. Det är patienten som ska övervakas och inte apparaterna. Vården ställer höga krav på personalens kompetens, den som vårdas måste alltid stå i centrum. Operationsavdelning. Här genomförs operationer på personer som är inlagda på sjukhuset eller som kommer direkt hemifrån. Det sistnämnda kallas poliklinisk verksamhet och ökar kraftigt när sjuk husen tvingas spara och vårdavdelningar stängs. Förutom operations personal arbetar här även anestesipersonal som ansvarar för den
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 19
19
2012-10-22 11:16
medicinska vården och omsorgen som ges under en operation. Narkos, lokalbedövning, smärtlindring och lugnande läkemedel är exempel på medicinska åtgärder som anestesipersonalen ansvarar för. Andra viktiga kontroller under operation är registrering av puls, blodtryck och andning. Vård och omsorg av patienten är lika viktig även under narkos. Till operationsavdelningen är ofta en uppvakningsavdelning knuten. Hit kommer de nyopererade för att observeras under några timmar. Vårdpersonalens arbetsuppgifter på uppvakningsavdelningen innebär kontroller och övervakning av patientens vitala funktioner, framförallt andning, cirkulation, urinproduktion och vätske balans. Vård och omsorg är extra viktig då patientens hälsotillstånd ofta är nedsatt. I vissa fall används intensivvårdsavdelningen som uppvakningsavdelning. Vårdavdelning. Vårdavdelningen har antingen medicinsk eller kirurgisk inriktning. På större sjukhus är vårdavdelningarna inriktade mot någon specialitet, t.ex. neurologi, neurokirurgi, kardiologi, hematologi och endokrinologi. MEDICINSKA VÅRDAVDELNINGAR
KIRURGISKA VÅRDAVDELNINGAR
Endokrinologi
Gynekologi
Gastro–enterologi
Mag–tarmkirurgi
Hematologi
Neurokirurgi
Hud
Ortopedi
Infektion
Plastikkirurgi
Kardiologi
Thoraxkirurgi
Lungmedicin
Urologi
Neurologi
Ögon
Njurmedicin
Öron-näsa-hals
Reumatologi Onkologi
Ambulansverksamhet. Ambulansen är en rullande akutmottagning med hög teknologisk utrustning och välutbildad personal. Med ambulans transporteras även personer mellan olika sjukvårdsinrättningar. Ambulansverksamheten har genomgått en omfattande 20
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 20
2012-10-22 11:16
förändring. Tidigare hade kommunerna ansvar för ambulansverksamheten. Räddningspersonal, brandmän, som genomgått vidareutbildning i ambulanssjukvård bemannade ambulanserna. I vissa kommuner finns denna organisation kvar. På flera håll i landet har landstingen/regionerna tagit över driften för ambulansverksamheten. Den är på de flesta håll knuten till sjukhusen. På en del håll i landet har privata bolag övertagit driften av ambulansverksamheten. Utbildningskraven för att arbeta i ambulans är lägst undersköterska med minst ett års yrkeserfarenhet. Förutom detta krävs vidareutbildning i ambulanssjukvård. Vissa landsting har högre minimikrav och kräver sjuksköterskeexamen med vidareutbildning, helst inom ambulanssjukvård eller anestesi. Socialstyrelsen rekommenderar att varje ambulans bemannas med en sjuksköterska och en undersköterska. Ambulansverksamheten är i många fall den första och viktigaste länken i vårdkedjan. För att kunna utföra snabba bedömningar och akuta åtgärder ställs höga krav på ambulanspersonalens kunnande. Cirka 90 % av alla ambulanstransporter är patienttransporter mellan sjukhus eller till vård- och omsorgsboende.
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 21
21
2012-10-22 11:16
Personal inom akutsjukvården Inom akutsjukvården arbetar olika yrkeskategorier, t.ex. läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Inom dessa yrkesgrupper finns flera olika specialiteter beroende på vilken inriktning arbetsplatsen/avdelningen har. Läkare
Det finns ett antal benämningar på en läkare inom akutsjukvården, beroende på vilken utbildning och specialitet läkaren har. Läkare som arbetar en kortare tid på olika vårdavdelningar och som fortfarande är under utbildning benämns som AT-läkare och de som genomgår specialistutbildning för att senare kunna arbeta som överläkare kallas ST-läkare. Avdelningsläkaren/underläkaren ansvarar för arbetet på en eller flera vårdavdelningar. Det är avdelningsläkaren som ansvarar för den direkta vården och behandlingen av patienterna, t.ex. in- och utskrivning, ronden, ordinationer, samtal med patienter samt anhöriga och närstående. Överläkaren är den högst utbildade läkaren på vårdavdelningen med specialistutbildning inom ett specifikt område t.ex. medicineller kirurgläkare. Exempel på medicinläkare är: kardiolog (hjärtspecialist), neurolog (specialist på nervsystemets sjukdomar), hematolog (specialist på blodsjukdomar), reumatolog (specialist på reumatiska sjukdomar), endokrinolog (specialist på endokrinologiska sjukdomar) och anestesiolog (specialist på narkos och bedövning). Exempel på kirurgläkare är: ortoped (specialist på sjukdomar och operationer i rörelseapparaten), urolog (specialist på sjukdomar och operationer i manliga könsorgan), gynekolog (specialist på sjukdomar och operationer i kvinnliga könsorgan), obstretiker (specialist på graviditet och förlossning), neurokirurg (specialist på sjukdomar och operationer i centrala nervsystemet), thoraxkirurg (specialist på sjukdomar och operationer av organ i bröstkorgen). Sjuksköterska
Sjuksköterskan har en central roll inom akutsjukvården. Många sjuksköterskor har en specialistutbildning. t.ex. inom psykiatri,
22
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 22
2012-10-22 11:16
operation, ögon, ambulans, anestesi och intensivvård. En distriktssköterska är specialist inom öppen hälso- och sjukvård och arbetar ofta vid en vårdcentral och i hemsjukvården. Diabetessjuksköterskan är specialist på sjukdomen diabetes mellitus. En barnmorska är en specialistutbildad sjuksköterska som ansvarar för vård och omsorg av kvinnan under graviditeten och under förlossningen. Många barnmorskor arbetar med förberedelser inför en förlossning samt preventivmedelsrådgivning. Undersköterska
Inom akutsjukvården arbetar ett stort antal undersköterskor. Undersköterskan utför vård- och omsorgsarbetet runt patienten. Dessutom är det ofta undersköterskans uppgift att ansvara för förberedelse, assistans och efterarbete när en patient genomgår olika behandlingar, undersökningar och provtagningar som utförs av sjuksköterska eller läkare. Undersköterskan kan få delegering att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. Övrig personal
Många övriga personalkategorier arbetar inom akutsjukvården. Några av de som arbetar nära patienten är paramedicinsk personal, t.ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och dietist. Sjukgymnasten arbetar med patientens rörelseförmåga både i förebyggande syfte och vid rehabilitering och habilitering. Olika typer av träningsprogram utformas utifrån patientens förutsättningar. Arbetsterapeuten arbetar nära och i samarbete med sjukgymnasten för att bevara och förbättra patientens olika funktioner och aktiviteter i det dagliga livet (ADL). En logoped arbetar med patienter som har talsvårigheter. Talträning med logoped är vanligt för personer som drabbats av stroke. En dietist är specialist på kostens betydelse och dess näringsinnehåll. Dietisten ger även patienten kostråd. Förutsättningen för bästa resultat fås om anhöriga och närstående eller den som sköter matlagningen, får samma information tillsammans med patienten. Lika viktigt är det att dietisten fungerar som ett stöd till personalen vid frågor, om t.ex. näringstillförsel eller aptitlöshet hos patienten.
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 23
23
2012-10-22 11:16
Akutsjukvård inom andra områden Kunskaper om akutsjukvård behöver alla som arbetar med vård och omsorg. Akut sjuka eller skadade människor kan förekomma i flera olika sammanhang. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det viktigt att den som arbetar nära brukaren är lyhörd för snabba förändringar och försämringar i dennes hälsotillstånd. I hemtjänsten, på ett särskilt boende eller i en gruppbostad finns personer med demenssjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning som kan ha svårt att redogöra för hur de mår. Då behöver personalen kunskaper och handlingsberedskap för att snabbt kunna identifiera symtom, se reaktioner och förändringar i personens hälsotillstånd.
Röntgenavdelning
Kirurgisk vårdavdelning
Intensivvårdsavdelning
Laboratorier
Intagningsavdelning
Operationsavdelning
Medicinsk vårdavdelning
Akutmottagning Ambulansverksamhet Jourcentral
Vårdcentral Särskilda boenden
Hemsjukvård
Akutsjukvårdens arbetsområden.
24
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 24
2012-10-22 11:16
Studieuppgifter 1. Hur är primärvården organiserad där du bor? 2. Vilka personalkategorier arbetar på din närmaste vårdcentral? 3. På vilket/vilka sätt skiljer sig vården mellan följande vårdenheter: • akutmottagning • intensivvårdsavdelning • operationsavdelning • vårdavdelning • ambulansverksamhet. 4. Specialiseringen vid sjukhusens vårdavdelningar har både fördelar och nackdelar. • vilka är för- och nackdelarna för patienten? • vilka är för- och nackdelarna för vård- och omsorgspersonalen? 5. Vilka medicinska och kirurgiska specialiteter finns på ditt närmaste sjukhus? 6. Titta på bilden på s 24. Finns det andra verksamheter som sysslar med akutsjukvård?
Webbadresser
Folkhälsoinstitutet: www.fhi.se Hjälpmedelsinstitutet: www.hi.se Läkemedelsverket: www.lakemedelsverket.se Medical link: www.medicallink.se Regeringskansliet: www.regeringen.se Sjukvårdsrådgivningen: www.1177.se Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se Sveriges kommuner och landsting: www.skl.se Sveriges Riksdag: www.riksdagen.se Vårdguiden: www.vardguiden.se
Akutsjukvårdens arbetsområde
Akutsjukv.indb 25
25
2012-10-22 11:16
”
Akutsjukvård Johan Strömberg
Johan Strömberg
Boken är skriven för fördjupningskursen Akutsjukvård i Vård- och omsorgsprogrammet. I boken beskrivs orsak, symtom, diagnos, behandling, vård och omsorg samt egenvård vid akuta sjukdomar samt arbetsuppgifter för vård- och omsorgspersonal på sjukhus, vårdcentraler och andra vård- och omsorgsinstitutioner.
Akutsjukvård
”
Anders är på väg till sitt arbete. Han har försovit sig och missat bussen. Han tar cykeln, men glömmer cykelhjälmen. I en vägkorsning slår trafikljuset om till rött, men Anders chansar och fortsätter. Han ser något komma från vänster, men hinner aldrig uppfatta vad det är.
Att snabbt kunna identifiera och åtgärda akuta sjukdomstillstånd och skador samt bedöma förändringar i patientens hälsotillstånd är ett genomgående tema i boken. Patientfall och studieuppgifter ger eleverna möjlighet att värdera, fördjupa och granska ny kunskap inom akutsjukvård. Författare: Johan Strömberg, omvårdnadslärare och skolledare.
www.sanomautbildning.se
Omslag_Akutsjukvard.indd 1
(523-1966-6)
2012-10-22 12:13