SVENSKA 2
helt enkelt Annika Nilsson & Lena Winqvist
SVENSKA 2 ANNIKA NILSSON & LENA WINQVIST NA FÖRLAG
Utgiven av NA Förlag AB, Lund www.naforlag.se © NA förlag AB Produktion: NA Förlag AB Redaktör: Bibi Jonsson Grafisk form & layout: Kolossal.se ISBN: 978-91-980247-9-1 Tryck: OZGraf, Polen 2016 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.
1. ORD, FRASER OCH SATSER 2. SPRÅKFÖRHÅLLANDEN I SVERIGE OCH NORDEN
6
54
3. MUNTLIG OCH SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING – AV ARGUMENTERANDE OCH UTREDANDE SLAG 96 4. LITTERATUR I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV
144
Antiken
178
Medeltiden
218
Upplysningen
240
Romantiken
288
Realismen och naturalismen
344
Modernismen
362
VERKTYGSLÅDAN
416
REFERENSER
436
REGISTER
444
FÖRORD Den här boken rymmer hela kursen Svenska 2. Bokens genomgångar, exempeltexter, övnings uppgifter, slutuppgifter och betygsmatriser utgår från kursens centrala innehåll och kunskapskrav. Boken ger eleven viktiga verktyg för att klara kursen. Boken ger också läraren allt material som behövs för att leda eleverna genom kursen. Boken gör det helt enkelt lättare att nå målen, för såväl elever som lärare.
ENKELT UPPLÄGG Det centrala innehållet är uppdelat i följande kapitel: Ord, fraser och satser, Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, Muntlig och skriftlig framställning – av argumenterande och utredande slag samt Litteratur i ett samhällsperspektiv. I bokens inledande kapitel presenteras grammatik som ger eleverna redskap för sitt eget skrivande och för textanalys. Grammatikkapitlet följs av ett kapitel om språkförhållandena i Sverige och övriga Norden och även här kan grammatiken hjälpa eleven att förstå likheter och skillnader mellan svenskan och övriga nordiska språk. I kapitlet om muntlig och skriftlig framställning ligger fokus på att ge eleven verktyg för argumenterande och utredande tal och texter. Boken avslutas med litteraturhistoria. I det kapitlet presen teras olika litterära verkningsmedel i en ”Handbok i litterär analys”. Handboken hjälper eleven att analysera olika texter från olika litterära epoker.
4
Förord
Varje kapitel innehåller teoretiska genomgångar och för att konkretisera och förtydliga teorin medföljer textutdrag av både sakprosa och skönlitterära texter. Flera av textutdragen kan läsas med hjälp av lässtrategier. Lässtrategierna presenteras i sin helhet i Verktygslådan. I Verktygslådan finns också check listor och mallar som hjälper eleven i både skriftliga och muntliga arbeten – enkla att hitta och enkla att använda. Varje kapitel innehåller många olika övningsuppgifter som är direkt kopplade till teorin och varje kapitel avslutas med en slutuppgift som summerar kapitlets centrala innehåll. Varje slutupp gift kopplas till en betygsmatris som förtydligar vilka specifika kunskapskrav eleven tränar på.
ENKEL ANVÄNDNING I Svenska 2 finns material för hela kursen samlad. Väljer du att arbeta med boken från pärm till pärm täcker du in hela det centrala innehållet. Vill du jobba med delar av boken hittar du enkelt vilket centralt innehåll som varje kapitel går igenom. Det går naturligtvis även att använda annan referenslitteratur än den som finns bifogad och ändå använda de flesta av bokens övnings- och slutuppgifter. Vi hoppas på att du når dina mål genom Svenska 2 helt enkelt.
MINNE SOM EN MÄSTARE!
SKAFFA SUPERFOKUS!
Hjärnan lagrar inte bokstäver, siffror eller tal.
Människans hjärna ser i stort sett likadan
Det enda hjärnan lagrar är kopplingar. För att
ut idag som för 100 år sedan. Skillnaden är
lära dig något nytt måste du skapa en koppling
att man idag måste förhålla sig till enorma
till något du redan kan. Detta gör du enklast
mängder information som forsar ner likt ett
genom att göra om din nya information till bilder
ösregn. Tänk dig att människans koncentration
och sedan koppla ihop bilderna för att skapa
kan liknas vid en liten tratt, en sådan som du
nya kopplingar.
använder om du fyller en vattenflaska. Av all
Den här läroboken hjälper dig att minnas genom visuella beskrivningar men det går lika
information som regnar över dig kan du bara ta in så mycket som ryms i tratten.
bra att skapa egna bilder om de är tydligare
Vissa människor är duktiga på att snabbt
för dig. Om bilden kommer från en film eller
flytta runt tratten men mängden information
ditt rum är ointressant bara den hjälper dig att
som ryms i den är begränsad. Det är vår
minnas.
uppmärksamhet. Hjälp dig själv. Spara tid. Håll
I bokens första kapitel liknas språkets
tratten där du behöver den för att koncentrera
uppbyggnad vid ett legobygge där olika
dig på just det du ska göra just nu. Varje gång
legobitar representerar delar av språket som
din mobil piper, ett mejl rasslar in, Instagram,
fogas samman till ord, fraser och satser. Varför
Facebook eller Snapchat larmar, din kompis
inte börja öva där!
säger något, musiken spelar, så är det du som flyttar din tratt bort från det du försöker förstå
(Hämtat ur Vägen till maxade betyg av
just då. Hjälp dig själv att skaffa superfokus och
Mattias Ribbing)
spara massor av tid till annat än skolarbetet genom att ta bort så mycket som möjligt av det som stör dig. Håll i tratten – nu kör vi! (Hämtat ur Vägen till maxade betyg av Mattias Ribbing)
Förord
5
Kapitel ett
Ord, fraser
och satser CENTRALT INNEHÅLL Svenska språkets uppbyggnad, det vill säga hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken.
INLEDNING
8
SAMMANFATTNING
FONEM OCH MORFEM – SPRÅKETS MINSTA ENHETER
10
ANVÄND GRAMMATIKEN
BILDA NYA ORD
12
BETYGSMATRIS:
Bilda ord med prefix
12
Bilda ord med suffix
13
Bilda ord med sammansättningar
13
ORDKLASSER
14
Exempel på ordklasser i svenskan
14
Substantiv
14
Böjning av substantiv
15
Verb
18
Böjning av verb
18
Adverb
22
Konjunktioner
24
Subjunktioner
25
FRASER
26
Nominalfras
27
Verbfras
28
Prepositionsfras
29
SATSER
30
Satslösning
30
Huvudsats och bisats
33
Satsschema
36
SLUTUPPGIFT:
39 40
ANVÄND GRAMMATIKEN
42
ÖVNINGSUPPGIFTER
44
INLEDNING När du talar eller skriver på ditt modersmål kan du i ganska hög grad förlita dig på din ”inre grammatik” och språkkänsla. Det innebär inte att du inte har nytta av grammatik, tvärtom. När du är medveten om språ kets uppbyggnad och har kunskap om hur ord, fraser och satser samspelar kommer du att kunna anpassa ditt språk och din stil efter texttyp och kommunika tionssituation på ett mer medvetet sätt. När du har skrivit klart en text och det är dags att lämna in den ska du alltid läsa igenom den noga för att hitta språkfel. Läs den gärna högt. Detta gäller även när du läser igenom någon annans text för att ge feedback på språket. Din språkkänsla är så klart viktig för att höra dina eller andras språkfel när du läser igenom texten högt. Du kanske läser en mening som är krånglig och svårläst. Vid sådana tillfällen är det bra att kunna grammatik. Då kan du sätta fingret på varför något är fel och hur du kan komma till rätta med problemet. Med hjälp av grammatiken ser du kanske att i den svårlästa meningen kommer det finita verbet sent och att fundamentet är långt. Tycker du att det låter komplicerat? Tvärt om! Grammatiken ger dig inte bara redskap att hitta och rätta till språkfel – den ger dig också ett språk om språket (det brukar kallas metaspråk). I den här kursen ingår en hel del skrivande av både argumenterande och utredande texter. Du ska hela tiden sträva efter att hålla en formell ton samt skriva varierat, klart och tydligt och dessutom följa skrift språkets normer för språkriktighet. Grammatiken är ett utmärkt redskap för detta men för att kunna
8
Ord, fraser och satser
använda grammatiken funktionellt, det vill säga praktiskt och ändamålsenligt, behöver du repetera grunderna. Lättast är att du först bekantar dig med språkets olika delar för att sedan sätta ihop dem till större enheter. Du kan likna språket vid ett legobygge. Tänk dig att ditt lego består av olika små bitar som kan sättas ihop till allt större delar. Genom att sätta ihop enskilda legobitar till större legobyggen kan du konstruera i stort sett vilken modell du vill. Men för att underlätta byggandet så finns en del regler. Om du känner till språkets olika legobitar och vet hur de kan fogas samman kan du bygga ett oändligt antal föremål med olika stil och se till att bygget står stadigt. Dags att läsa om de allra minsta legobitarna – de språkliga enheterna fonem och morfem.
ANVÄND GRAMMATIKEN Att förstå hur ord, fraser och satser samspelar ger dig flera redskap. Grammatiken hjälper dig att • lättare lära andra språk • analysera och tala om språk (metaspråk) • förstå varför meningar blir fel och hur de kan rättas till • variera språk och stil i din text.
DITT LEGO BESTÅR AV:
Fonem: språkets minsta betydelseskiljande ljud
Fras: en grupp av ord som hör nära samman
Morfem: språkets minsta
Sats: består olika fraser
betydelsebärande enhet
Ord: ord kan delas in i olika ordklasser
Mening: består av en eller flera satser
Ord, fraser och satser
9
FONEM OCH MORFEM – SPRÅKETS MINSTA ENHETER Ett fonem är ett betydelseskiljande ljud. Fonemet är språkets minsta betydelseskiljande enhet och har ingen betydelse på egen hand. De tre olika ljuden eller fonemen /k/, /u/ och /l/ betyder till exempel inget när de står själva. Sätter du däremot ihop de tre fonemen bildas ordet ”kul”. Men det räcker med att byta ut ett av fonemen i ordet för att skapa en betydelseskillnad. Vad händer till exempel om fonemet /k/ byts ut mot fonemet /f/? Orden ”kul” och ”ful” har bara ett ljud som skiljer dem åt men den enda ljudskillnaden gör att orden får olika betydelser.
/K/
K
/U/
U
/L/
L
Svenskan har runt 30 fonem och en del fonem saknar en egen bokstav. Sje-ljudet kan till exempel stavas på olika sätt: schack, sjuda, skär, station, choklad
10
Ord, fraser och satser
Det är svårt att lära sig att höra nya fonem när man har blivit äldre och tillägnat sig ett modersmål. Fonemen /p/ och /b/ låter väldigt lika. Testa så hör du. I finskan finns inte ljudet /b/. Den som är finsktalande har därför svårt att uppfatta skillnaden mellan ”bra” och ”pra”. Nu över till nästa språkliga enhet. Morfem kan beskrivas som språkets minsta betydelsebärande enhet. De både bildar och böjer ord. I exemplet nedan är ”boll” ett rotmorfem. Ett rot morfem fungerar som ett självständigt ord eftersom det på egen hand bär på en betydelse. Om du kopplar ett så kallat böjningsmorfem till rotmorfemet ändras ordets form. Ordet ”bollar” består av två morfem: ”boll-ar”. Böjningsmorfemet ”-ar” visar att det handlar om mer än en boll. Ytterligare ett böjningsmorfem är ”-na” och det visar att det handlar om flera bestämda bollar, ”boll-ar-na”. Du kan också lägga till böjningsmorfemet ”-s” och bilda ordet ”boll-ar-na-s” och då kopplas ett ägande till bollarna. Alla ord består alltså av ett eller flera morfem.
• boll (ett morfem: ett rotmorfem) • boll-ar (två morfem: ett rotmorfem och ett böjningsmorfem) • boll-ar-na
BOLL Rotmorfem
(tre morfem: ett rotmorfem och två böjningsmorfem) • boll-ar-na-s (fyra morfem: ett rotmorfem och tre böjnings morfem) När du talar och skriver använder du en mängd olika böjningsmorfem förmodligen utan att du tänker på det. Du litar på din inre grammatik och språkkänsla helt enkelt. Svenskan har en viss uppsättning med böjningsmorfem och med hjälp av dem kan rena nonsensord se ”svenska” ut: Vad blumsigt att du morplade tolkopen till snorfsarna. På svenska skulle det kunna betyda något i stil med: Vad roligt att du kastade fisken till björnarna.
BOLL
AR
Rotmorfem
Böjningsmorfem
BOLL
AR
Rotmorfem
NA
Böjningsmorfem
Övning Nr 1. Byt fonem s. 44 Övning Nr 2. Bilda vettiga meningar av nonsensord s. 44
BOLL Rotmorfem
AR
NA
S
Böjningsmorfem
Ord, fraser och satser
11
FRASER Då har du lärt dig språkliga enheter som fonem och morfem och du har bekantat dig med flera av svenskans ordklasser. Nästa språkliga enhet kallas för fras. I en fras slår man ihop flera ord. En fras kan i sin tur bilda olika led i satser. Fraser kan fungera som exempelvis subjekt, predikat och objekt (s. 31). Orden i en fras kan faktiskt bestå av både lika och olika ordklasser:
DIN
MYSIGA
OCH
BUSIGA
KATT
SKULLE
Nominalfras
KLÄTTRA
PÅ
Verbfras
Prepositionsfras
Din lilla fluffiga och busiga katt.
Pronomen
26
Ord, fraser och satser
Adjektiv
Adjektiv
Konjunktion
Adjektiv
BORDET
Substantiv
NOMINALFRAS
katt är huvudord och övriga ord som berättar något om katten kallas för bestämningar. En nominalfras kan bestå av endast ett huvudord men också av even tuella bestämningar. Märk väl att bestämningarna kan bestå av ord som tillhör olika ordklasser. I exemplet ovan står bestämningarna före huvudordet (framförställda). Men en nominalfras kan också ha bestämningar som står efter huvud ordet (efterställda). Bestämningarna berättar ju fortfarande något om katten även om de står efter huvudordet.
Nominalfrasen är en viktig ingrediens när du ska bygga satser med hjälp av fraser. Den består av ett substantiv eller pronomen. ”Katt” och ”ansvar” är substantiv och ”hon” är ett pronomen. De är också exempel på tre olika nominalfraser. En nominalfras kan alltså bestå av bara ett ord. Nu över till det fina med nominalfrasen. Låt säg att du vill utveckla informationen kring katten. Du kanske vill beskriva den som ”din mysiga och busiga lilla katt”. Vips, så har du satt ihop en nominalfras där
Din lilla fluffiga och busiga katt. Framförställda bestämningar
Huvudord
Katten som var busig och fluffig. Huvudord
Efterställda bestämningar
Katten med den tufsiga pälsen. Huvudord
Efterställda bestämningar
Man kan säga att bestämningarna ger ny information. Vill du skriva koncentrerade och informationstäta meningar kan du bygga ut dina nominalfraser. Det är ju detta som är så användbart med grammatik att du lär dig förstå och beskriva hur man kan laborera med språkets byggstenar för att få den effekt som man önskar. Övning Nr 22. Utöka nominalfraserna s. 50 Övning Nr 23. Hitta bestämningarna s. 50
Ord, fraser och satser
27
Kapitel två
Språkförhållanden
i Sverige och övriga norden CENTRALT INNEHÅLL Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.
CENTRALT INNEHÅLL
54
INLEDNING
56
SPRÅKFÖRHÅLLANDEN I NORDEN
58
TYPISKT DANSKT
60
Räkna på danska
61
TYPISKT NORSKT
62
Klurigheter i norskan
63
SPRÅKFÖRHÅLLANDEN I SVERIGE
64
Dialekter
64
Språklagstiftning och minoritetsspråk
67
SAMMANFATTNING
78
SLUTUPPGIFT:
MUNTLIGT ANFÖRANDE – SPRÅKSITUATIONEN I NORDEN
79
BETYGSMATRIS:
MUNTLIGT ANFÖRANDE – SPRÅKSITUATIONEN I NORDEN ÖVNINGSTEXT:
ET DUKKEHJEM ÖVNINGSTEXT:
80 82
”ALENE”
84
ÖVNINGSUPPGIFTER
86
FACIT
94
Kapitel tre Muntlig och skriftlig framställning
– av argumenterande
och utredande slag CENTRALT INNEHÅLL Muntlig framställning av argumenterande och utredande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Skriftlig framställning av argumenterande och utredande texter. Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
CENTRALT INNEHÅLL
96
SAMMANFATTNING
INLEDNING
98
SLUTUPPGIFT:
GRUNDTEKNIKER FÖR MUNTLIG OCH SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING
99
Källkritik – för att hitta hållbara källor
99
Samla och sovra – för att sammanställa
100
Citera, referera och källhänvisa – för att visa var informationen kommer från
100
Källhänvisa
101
MUNTLIG FRAMSTÄLLNING
102
Hur du framför ditt tal
103
Hur du använder ett presentationstekniskt hjälpmedel
104
SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING
106
Skriv klart och tydligt
107
ARGUMENTERANDE FRAMSTÄLLNING 109 Argumentationens grundbegrepp
109
Undvik dåliga argument
113
Disponera din argumenterande framställning med pirayan
114
UTREDANDE FRAMSTÄLLNING
119
Disponera din utredande framställning med pirayan 121
EXEMPELTEXT:
ARGUMENTERANDE TEXT EXEMPELTEXT:
UTREDANDE TEXT
124 128
132
ARGUMENTERANDE / UTREDANDE TAL ELLER TEXT 133 BETYGSMATRIS:
ARGUMENTERANDE / UTREDANDE TAL ELLER TEXT 135 ÖVNINGSUPPGIFTER
138
SPRÅKLIGA DRAG I ARGUMENTERANDE FRAMSTÄLLNING Här kan du läsa om språkliga drag som är typiska för
Med hjälp av modala hjälpverb (s. 20) kan man visa sig säker i sin åsikt. Det är så klart viktigt när man presenterar sin tes:
den argumenterande framställningen. Återvänd hit
Vill du utveckla din kondition, uthållighet,
när du jobbar med argumenterande tal eller text för
koordination, smidighet och balans måste du
att hitta en passande stil och ton.
välja Crossfit.
• Sammanhangssignaler – som förbereder
I en argumenterande framställning kan man
mottagaren på argument
också behöva uttrycka att man är mindre säker
I den argumenterande framställningen ska
eller övertygad. När man exempelvis presenterar
själva argumentationen få störst utrymme. Det
ett motargument kan följande modala hjälpverb
är viktigt att mottagarna inte missar de olika
komma till nytta: kan, skulle kunna och verkar.
argumenten. För att lättare kunna uppfatta dem kan man använda sig av sammanhangssignaler. Sammanhangssignaler är olika små ord som skapar sammanhang och som förbereder
En del motståndare till Crossfit menar att sporten kan leda till svåra skador. • Stilfigurer – ger färg, variation och rytm
mottagarna på hur innehållet ska uppfattas.
Man ska givetvis använda alla tänkbara verktyg
De sammanhangssignaler som visar att ett argu-
för att övertyga mottagarna. Förutom att ha
ment kommer att presenteras är exempelvis: för
sanna, rimliga och relevanta argument ska
det första, för det andra, nästa argument, mot
man presentera den argumenterande fram-
den bakgrunden, tilläggas kan och ytterligare.
ställningen med ett målande språk. Man kan
För det första är Crossfit en träningsform som effektivt aktiverar flera olika muskelgrupper i din kropp … Ytterligare ett argument för att träna Crossfit är att din smidighet blir bättre eftersom träningen ökar rörligheten i dina muskler, senor och ledband. • Modalitet – uttrycker sändarens säkerhet Den argumenterande framställningen uttrycker bland annat sändarens tes, det vill säga åsikt eller vilja. Ibland kan det vara viktigt att visa mottagarna att man är mer eller mindre säker
med fördel smycka språket med stilfigurer för att innehållet ska få färg, variation och rytm – gärna i inledningen och avslutningen. Direkta tilltal (apostrof) och retoriska frågor fungerar väl eftersom de fångar in mottagarna: Vill inte du uppnå en fysik som gör att du orkar stå pall för stormar och uppförsbackar i livet? Andra stilfigurer som brukar fungera väl är anaforer, antites, evidentia, liknelser och metaforer. Repetera stilfigurerna (s. x) i Verktygslådan.
på sin sak. Övning Nr 9. Dissekera debattartikeln s. 143
118
Muntlig och skriftlig framställning – av argumenterande och utredande slag
UTREDANDE FRAMSTÄLLNING Högre studier ställer allt högre krav på att man själv ska ställa frågor som man dessutom ska besvara på egen hand. Gymnasiearbetet i årskurs 3 är ett exempel på ett arbete där eleven både ska skriva en utredande text och hålla ett utredande tal. Om man lämnar skolans värld hittar man utredande texter i exempelvis artiklar, essäer och rapporter. Att hålla utredande tal förekommer ofta i arbetslivet då man kanske ska förklara vilka orsaker som ligger bakom företagets framgångar eller vilka konsekvenser en ny organisation kan innebära. Vad är då typiskt för den utredande framställningen? Ett utredande tal eller en utredande text är analyserande till sin karaktär vilket innebär att du benar upp och undersöker ett ämne. Utgångspunkten är den fråga som du ställer som exempelvis ”Varför är svenska gymnasieelever så stressade i skolan?” eller ”Hur kan det politiska engagemanget öka i Sveriges gymnasiala elevkårer?” Framställningen kretsar alltså kring den fråga eller det problem som du vill undersöka exempelvis genom att se till problemets orsaker eller finna tänkbara lösningar. För att kunna svara på frågan kan du använda dig av egna erfarenheter men framför allt av exempel och information från andra källor. Om du har formulerat en avgränsad och tydlig frågeställning är det självklart lättare att veta vilken information du ska söka efter. Frågeställningen visar vad som är viktigt och vad som är oviktigt. En allt för bred och vid frågeställning kan vara omöjlig att besvara inom ramen för den mängd text eller den tid som du har till förfogande. Frågeställningen ”Vilka gemensamma drag finns i
nordisk litteratur under 1900-talet?” skulle du kanske hinna besvara lagom till du går i pension. En omöjlig frågeställning kommer helt säkert att innebära ett omöjligt arbete. Så när du formulerar en frågeställ ning ska du sträva efter att snäva in den när det gäller följande: • Tid: När? • Rum: Var? • Deltagare: Vem? Vilka? • Ämne: Vad?
VID FRÅGESTÄLLNING Vilka gemensamma drag finns i nordisk litteratur under 1900-talet?
AVGRÄNSAD FRÅGESTÄLLNING Vilka tematiska likheter finns i kvinnlig svensk lyrik mellan åren 1900–1910?
Genom att citera och referera från olika källor presenterar du fakta, information, modeller eller argument som behövs för att kunna besvara fråge ställningen. Det är viktigt att du använder informa tionen som du lånar från någon annan. Kommentera den, resonera kring den, håll med, kritisera. Om du inte använder informationen finns det risk för att den ”hänger löst”.
Muntlig och skriftlig framställning – av argumenterande och utredande slag
119
EXEMPELTEXT:
UTREDANDE TEXT Den här utredande texten är hämtad från Läkartidningen (nr 35, 2004). Läs noga igenom kommentarerna i marginalen för att lära känna den utredande texten. Även om delar av texten har utelämnats så kan du ändå få en uppfattning om innehåll, disposition samt språk och stil.
KRÄNKNING – GROGRUND FÖR UTBRÄNDHET Läkare och psykologer verksamma i primärvården möter i allt större utsträckning patienter med stress relaterade symptom och utbrändhet. Utbrändhet medför ofta långvarigt lidande för patient och anhöriga samt leder till kostsamma sjukskrivningar. Dessa har ökat kraftigt sedan 1997, särskilt i ålders segmentet 30–59 år [1]. Fenomenet utbrändhet eller ”burnout” beskrevs redan på 1950-talet som fysisk eller emotionell utmattning orsakad av stress på arbetet, ofta inom vård och omsorg [2]. Utbrändhet har beskrivits som en långsam process, vilken utvecklas i en miljö med hög och kontinuerlig stress samt orealistiska för väntningar där ofta högt motiverade och engagerade yrkesarbetare förlorar sin energi [3]. Kognitiva, emo tionella, beteendemässiga och fysiologiska funktioner störs och bidrar till utvecklingen av ohälsa [4]. De fysiologiska effekterna av långvarig stress är väl beskrivna med negativ inverkan på immunförsvar och risk för ökat antal infektioner och allergier [5]. Störningar i dygnsvariationen av kortisol kan medföra sömnstörning, trötthet och viktnedgång [6]. Ett ständigt sympatikuspåslag bidrar till försämrad hjärtfrekvensvariabilitet [7] och risk för koronarsjuk dom [8].
128
Muntlig och skriftlig framställning – av argumenterande och utredande slag
Rubrik Rubriken sammanfattar en viktig orsak till utbrändhet. Genom rubriken förbereds mottagarna på textens tema.
Utbyggda nominalfraser De utbyggda nominalfraserna gör texten mer informationstät och koncentrerad.
Språk och stil Meningar med långa subjekt (långa fundament) ger texten ett formellt intryck.
Vi har inte kunnat finna vetenskapliga studier som beskriver effektiva behandlings- eller rehabiliterings åtgärder vid utbrändhet. En återkommande synpunkt som presenteras i översikter och erfarenhetsbaserat material är att patienter som identifieras tidigt anses ha bäst prognos. Syftet med denna studie har varit att genom intervjuer få bättre kunskap om patienternas syn på bakomliggande orsaker, tidiga symtom och rehabilitering vid utbrändhetsdiagnos. Detta för att möjliggöra tidig upptäckt och kunna erbjuda adekvata åtgärder.
Inledning I inledningen introducerar sändarna textens tema (utbrändhet) genom att sätta det i ett sammanhang – utbrändhet har blivit ett växande problem. Inledningens andra och tredje stycke snävar in temat något genom att ge en definition av begreppet utbrändhet. I det fjärde stycket snävar sändarna in ämnet ytterligare genom att påstå att det inte finns några studier som beskriver effektiva behandlingar av utbrändhet. Hela inledningen avslutas med att sändarna formulerar textens syfte – att få bättre kunskap om patienternas syn på orsaker till utbrändhet och
–––
rehabilitering. I originalversionen ser man att inledningen är relativt
Metod
kort i förhållande till resten av texten. Betydligt kortare än avhandlingen och något kortare än avslutningen.
––– Läkare (Harrieth Andersson) och psykolog (Ingrid Nilsson) genomförde tillsammans en semistrukturerad intervju, ledd av den person som inte haft behandlingskontakt med patienten tidigare. Intervjupersonerna ombads berätta fritt om när och hur problemen började, hur förloppet varit, vilka rehabiliteringsinsatser som gjorts och som uppfattats värdefulla. Även behov av rehabilitering som inte uppfyllts avhandlades. Resultat Alla gav exempel på upplevelse av att ha blivit illa behandlade och förbigångna av överordnade.
Subjunktioner Subjunktionerna "för att" och "eftersom" säger något om orsaker och de bidrar till textens utredande ton.
Passiv form I texten finns flera exempel på verb i passiv form "ombads", "gjorts", "uppfattats" och så vidare. Passiva satser ger texten ett mer opersonligt intryck. I textens metodavsnitt har sändarna valt att inte lämna några spår efter sig. Däremot finns en tydlig avsändare i textens avslutning: "Sammanfattningsvis tror vi ..." eller "Vi vill här betona"... Att vara synlig i den avslutande diskussionen påminner mottagarna om vem som står bakom undersökningen.
––– Utrustning och lokaler var undermåliga för verksam heten. ”Jag har fått ett klassrum där eleverna inte har
Muntlig och skriftlig framställning – av argumenterande och utredande slag
129
Kapitel fyra
Litteratur i ett
samhällsperspektiv CENTRALT INNEHÅLL Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, det vill säga hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.
FRÅN HELHET TILL DETALJER
146
INLEDNING
148
LITTERÄRA VERKNINGSMEDEL – FÖRFATTARENS VERKTYG
151
HANDBOK I LITTERÄR ANALYS
153
Berättartekniska medel
P S Stilistiska medel Q Verkets relation till förhållanden
153 160
och idéströmningar i samhället
162
X R Hur de skönlitterära verken
162
förmedlar idéer och känslor
EXEMPELTEXT:
”HÄGRING” AV OLINE STIG
164
ANTIKEN
178
MEDELTIDEN OCH RENÄSSANSEN
218
UPPLYSNINGEN
240
ROMANTIKEN
288
REALISMEN OCH NATURALISMEN
344
MODERNISMEN
362
FRÅN HELHET TILL DETALJER När du ska lära dig ny information är det viktigt att börja med att gå från helhet till detaljer, inte tvärtom. Varje avsnitt i det här kapitlet börjar med en översikt över epokens stora händelser. Lägg lite extra tid på inledningen och läs gärna sammanfattningen innan du börjar från början. Från helhet till detaljer. Men innan dess kan det vara läge att lära dig kapitlets alla åtta epoker. För att du ska kunna ta till dig ny kunskap och fakta behöver du ett slags skelett att hänga upp den
ANTIKEN
146
Litteratur i ett samhällsperspektiv
MEDELTIDEN
nya kunskapen på. Eftersom hjärnforskning tydligt visar att man tänker i bilder blir bilderna över de olika litterära epokerna en bra början till ett littera turhistoriskt skelett. Titta på bilderna. Se dem framför dig i den ordning som de presenteras på tidslinjen. Se dem med sina färger och skarpa konturer. När du har skapat ditt skelett kan du bygga på med nya bilder. Hjärnan lagrar kunskap genom kopplingar. Du skapar sådana genom att ge hjärnan bilder. Hjälp dig själv att koppla!
RENÄSSANSEN
UPPLYSNINGEN
ROMANTIKEN
REALISMEN
NATURALISMEN
MODERNISMEN
Litteratur i ett samhällsperspektiv
147
VANLIGA OCH VIKTIGA LITTERÄRA BEGREPP I det här kapitlet kommer du att stöta på en rad olika litteraturvetenskapliga begrepp. Det är ord som underlättar när man talar om litteratur. De vanligaste och viktigaste står samlade här. Skönlitteratur: Ordet syftar på det som är skrivet i
Stavelse: En stavelse består av en vokal med kringliggande
konstnärligt syfte. Skönlitteratur står som motsats till
konsonanter.
facklitteratur. Litteraturhistoria: När man studerar litteratur med fokus på den tid och det samhälle där litteraturen skrevs. Epok: En begränsad tidsperiod som man har konstruerat i efterhand. Tidsperioden har fått ett namn som antiken, medeltiden eller renässansen. Idéströmning: De ideologier, tankar, idéer och värderingar som dominerar under en viss tidsepok. Genre: Litteratur delas in i de tre grundgenrerna lyrik,
Rytm: En växling mellan betonade och obetonade stavelser. Ungefär som takt i musiken. Innehåll: En beskrivning och sammanfattning av textens (verkets) handling, karaktärer och konflikt. Protagonist: En huvudkaraktär i en berättelse. Antagonist: En motståndare till protagonisten. Konflikt: En utmaning eller problem som huvudkaraktären ställs inför.
dramatik och epik. Dessa delas i sin tur upp i ett stort antal
Bärande tanke: Textens budskap, det vill säga det förfat-
typer eller slag, det vill säga genrer.
taren vill säga med sitt verk.
Ideologi: En lära, teori, tro eller åskådning.
Stil: De språkliga drag och den språkliga form som
Dramatik: En berättelse skriven för att framföras på scen. Ordet ”drama” betyder ”handling” på grekiska. Dramaturgisk modell: En modell för hur ett drama idealt ska byggas upp så att handlingen fångar publikens intresse. Epik: Berättande litteratur, exempelvis novell och roman.
utmärker texten (verket). Stildrag: Stilen i en text kan beskrivas med ett adjektiv, det vill säga med ett stildrag (exempelvis utsmyckad, hårdkokt, enkel, svår, humoristisk, allvarlig). Stilmarkör: Textens stil ”bevisas” genom stilmarkörer, det vill säga med stöd av exempel från texten. Stilmarkörerna
Lyrik: En kort och koncentrerad text skriven efter ett
”ty”, ”eljest”, ”fordom” och ”gunås” bevisar att stilen i en
bestämt mönster och ofta med en viss rytm. Innehållet
text kan beskrivas som ålderdomlig.
speglar ofta känslor, stämningar eller tankar. Synonymt med dikt. Versrad: En enskild rad i en dikt.
Litteraturvetenskapliga begrepp: Ord som används för att beskriva och analysera litteratur som exempelvis: karaktärsbeskrivning, miljöbeskrivning och dramaturgisk modell.
Strof: Ett sammanhållet stycke som består av flera versrader.
150
Litteratur i ett samhällsperspektiv
LITTERÄRA VERKNINGSMEDEL – FÖRFATTARENS VERKTYG Så var det dags att gå närmare in på författarens verktyg som återkommer i hela det här kapitlet. Alla verktygen samlas under begreppet litterära verkningsmedel, på samma sätt som sociala medier är ett samlande namn för kommunikationsverktyg som Facebook, Instagram, Snapchat och Kik. Begreppet litterära verkningsmedel kan delas upp i två grenar: berättartekniska medel och
stilistiska medel. Båda grenarna har betydelse för det intrycksom texten gör på läsaren. Alltså, hur skriver och snickrar författaren ihop sin historia och hur påverkar snickeriet läsarens uppfattning av texten. Läsarens förkunskaper och förförståelse blir så klart viktig för hur denne uppfattar texten. En och samma text kommer att ge olika effekt bland annat beroende på läsarens ålder, kön, kultur och utbildning.
S P
Författaren
Läsaren
Använder berättartekniska medel och stilistiska medel för
Funderar över vilka verktyg som författaren använder och
att bygga sin historia, skapa spänning, skildra trovärdiga
hur det påverkar läsarens intryck av texten.
karaktärer osv.
Litteratur i ett samhällsperspektiv
151
162
Q VERKETS RELATION TILL FÖRHÅLLANDEN
X R HUR DE SKÖNLITTERÄRA VERKEN
OCH IDÉSTRÖMNINGAR I SAMHÄLLET
FÖRMEDLAR IDÉER OCH KÄNSLOR
På samma sätt som du färgas av din samtid så påverkas författare av sitt samtida samhälle med dess idéer och värderingar, upptäckter och stora händelser. Man kan säga att litteratur från olika epoker bär på spår av sin samtid. Som läsare får du leka detektiv och leta efter idéer eller händelser som är typiska för en viss epok i ett visst verk. På så vis hittar du samband mellan skönlitteratur och idéströmningar eller förhållanden i samhället. Om du känner till den samtid som verket har författats i kan du läsa texten med andra ögon. Under exempelvis romantiken präglades samhället av ideal enligt vilka man skulle vägledas av hjärtat och styras av passionen. En äkta romantiker vill ha allt eller inget. Vet du det förstår du bättre varför huvudper sonen i en roman skriven under den tiden tar sitt liv när han inte får den han älskar. Ett verk från upplys ningen skulle ha ett annat innehåll. Då skulle man inte styras av känslor utan av förnuftet och lära sig av livets erfarenheter. En roman skriven under denna tid präglas snarare av praktiska råd om hur man överlever i vildmarken eller av kritik av samhällets styrande.
Förutom att använda berättartekniska och stilistiska medel ska du i alla epoker redogöra för innehållet i texten och diskutera textens bärande tankar.
Litteratur i ett samhällsperspektiv
Innehåll
När du diskuterar innehållet ska du redogöra för berättelsens handling. Återge de viktigaste händel serna i en sammanfattning. Presentera också bokens konflikt och de viktigaste karaktärerna när du presenterar innehållet.
Idéer och känslor
Dags att tänka till – dags att analysera. Diskutera vad texten handlar om på ett djupare plan. Fundera över vad författaren vill säga med sin text. Redogör för textens budskap. Vilka idéer eller känslor förmedlar den? En idé kan vara en filosofisk tanke eller ett tydligt uttryckt budskap (berättelsens bärande tanke). Låt säga att författaren vill kritisera äktenskapet. Då kan han eller hon låta karaktärernas agerande, dialoger och tankar bära fram bokens idé. Så, gå tillbaka till din analys av karaktärsbeskrivningarna och se hur de bär fram bokens idé och bärande tanke. Använd de berättartekniska medlen när du resonerar och diskuterar. Författaren kan ju också förmedla en känsla i sitt verk. Känslan av exempelvis ångest kan så klart spåras i karaktärernas egna känslor, tankar och handlande.
Ångesten kan också förmedlas och förstärkas genom miljön och hur den beskrivs. Men även språket kan bidra till en ångestladdad känsla. Genom träffsäkra liknelser och metaforer kan exempelvis författaren måla upp ångestladdade bilder. Samma här, vänd tillbaka till din analys av exempelvis karaktärs- och miljöbeskrivningarna och av de stilistiska medlen för att resonera och diskutera hur författaren förmedlar en känsla. I din analys av verkets idéer och känslor kan du kosta på dig att delge din egen läsupplevelse. Det är hur just du tolkar, resonerar och diskuterar som är av intresse. Beroende på om du analyserar ett drama, en dikt eller en novell kommer din analys att hitta olika fokus. I en dikt kommer du förmodligen att ha fokus på känslan som förmedlas och hur diktaren använder språket. Men i en novell kanske du fokuserar på författarens budskap och hur konflikten och karak tärsbeskrivningen för fram idén.
Litteratur i ett samhällsperspektiv
163
Romantiken Den unge Werthers lidanden Faust 1774 Émile Jean Jacques Rousseau 1762
Stolthet och fördom Jane Austen 1813 ”Det eviga” Esaias Tegnér 1810
1800
”Till förruttnelsen” Erik Johan Stagnelius 1821
Frankenstein Mary Shelley 1818
Don Juan Lord Byron 1823
Den svarta katten Edgar Allan Poe 1843 Singoalla Viktor Rydberg 1857
ROMANTIKEN – FRÅN FÖRNUFT TILL KÄNSLA
290
Idéströmningar under romantiken
290
ROMANTIKENS IDÉER I KORTHET
292
Individen
292
Naturen
292
Skräcken
292
Folksjälen
292
Verklighetsflykten
292
Genikulten
292
Johann Wolfgang von Goethes författarskap
293
TEXTUTDRAG:
DEN UNGE WERTHERS LIDANDEN
296
Mary Shelleys författarskap
302
Viktor Rydbergs författarskap
305
TEXTUTDRAG:
SINGOALLA
308
Jean-Jacques Rousseau – mellan upplysningen och romantiken
313
Jane Austen – mot äktenskapets bojor
314
Edgar Allan Poe –skräckromantikens fader
315
Byron, Shelley och Keats – de unga döda
317
Tegnér och Stagnelius – två svenska romantiker
319
SAMMANFATTNING
322
SLUTUPPGIFT:
SINGOALLA – ETT BARN AV SIN TID? 323 Formativ bedömning: Singoalla – ett barn av sin tid?
324
BETYGSMATRIS:
SINGOALLA – ETT BARN AV SIN TID? 326 ÖVNINGSUPPGIFTER
328
ROMANTIKEN – FRÅN FÖRNUFT TILL KÄNSLA IDÉSTRÖMNINGAR UNDER ROMANTIKEN Ta farväl av upplysningens förnuft och möt i stället känslostormarnas epok, romantiken! Romantikens idéer föddes i slutet av 1700-talet och blomstrade under de följande femtio åren. Idéerna handlade om vad individen vill och känner. Det handlade om att längta bort från vardagen till andra länder eller ut på landet, att fly in i drömmar och fantasi och att borra djupt ner i människans bråddjupa själ. De här funderingarna diskuterades ivrigt och stämde knap past överens med de förnuftstankar som präglade upplysningen. Tankarna som förde idéströmningen från det som kallas upplysningen in i romantiken uppstod i en protest mot upplysningens enkla och optimistiska
290
Romantiken
människosyn, mot nyttomoralen och mot att allt skulle vara så förnuftigt hela tiden. Upplysningen gav knappast några uttömmande svar på existentiella frågor. Romantikerna suktade efter svar på frågor om livets mening. Man sökte också kunskap om det som ligger utanför vårt förnuft, om det okända och andliga. Många svar gick att finna hos individen själv – genom att lyssna till hjärtat. Nu var det individens sinne, ”jaget”, som styrde och bestämde hur man uppfattade världen. Sanningen om världen blev personlig och subjektiv. Inte minst ville romantikerna komma åt själens väsen eftersom man insåg att det mänskliga psyket är komplicerat och motsägelsefullt. Själens djup fascine rade och intresset för både drömmar, drogberusning
och sinnessjukdom växte. Man ville borra sig ner i de dunkla, skrämmande och omedvetna delarna av jaget. Natten eller skymningen blev romantikens tid på dygnet och symboliserade själens mörka sidor. Man kan säga att romantiken innebar att man gick från en upplysningstid till en upplevelsetid. Livskvalitet var viktigare än levnadsstandard. Nu ville man förverkliga sig själv genom att lyssna till sitt inre och på så sätt hitta sitt eget sätt att leva. Den känsla just du har, skapar din värld. Håller du med? Kanske du känner igen hur vuxna i din omgivning suckar över att dagens ungdomar är upptagna med att för verkliga sina drömmar. Då kan du berätta för dem att du är en konservativ typ som förvaltar ett fint arv från romantiken. Då samlades nämligen tyska ungdomar i en rörelse, Sturm und Drang, som vände sig mot sina föräldrar som de tyckte hade förlorat visioner om framtiden. De tyska ungdomarna hyllade individens rätt till självförverkligande och det konstnärliga skapandet. Hur vill du förverkliga ditt liv? Är det du som styr? Är det viktigt att visa ett originellt skapande i en talangtävling, en blogg eller ett Youtube-klipp? Samtidigt som man nu stannade upp och vände sig mot människans inre värld, så var romantiken en period av verklighetsflykt. Man flydde bort från nuet och in i sagans, mystikens och känslornas värld. Man flydde också till det förgångna och till exotiska platser eller så sökte man sig tillbaka till den egna kulturens vagga. Det är lättare att förstå den här flykten från verkligheten (eskapism) om du känner till industria liseringen och framväxten av fattigdomsproblemen i staden. Under 1800-talet genomgick Europa en enorm omvandling. Den började i England och spred sig vidare till Västeuropa och USA. Vattenkraft och ånga blev viktiga energikällor och ångfartyg och järnvägar öppnade hela världen för sjöfart och handel. Staden
erbjöd arbetstillfällen för dem som startade affärer, blev advokater, läkare eller lärare. Fabriker beman nades av arbetande män, kvinnor och barn och producerade stora mängder varor. En strid ström av människor flyttade från landsbygden in till städerna för att få arbete i de nya fabrikerna. I städerna var det mesta ännu oorganiserat. Det fanns inga reglerade arbetstider och inga försäkringar för sjukdom eller arbetslöshet. Många bodde trångt och även barn fick arbeta för att familjerna skulle få ihop livet. Sjukdom och fattigdom frodades bland arbetarna medan medelklassen fick det allt bättre. Samtidigt föränd rades landskapet. Åkrar och ängar förvandlades till stinkande fabriker med skorstenar som spydde ut gifter. Inte så konstigt att många ville återvända till naturen eller längtade bort – eller tillbaka till det som en gång var. Så, vad säger du – känner du igen romantikens idéer i ditt liv? Tycker du att idéerna lever kvar än i dag? Kanske du bättre behöver lära känna romanti kens författare och deras texter innan du kan svara på frågan. Ta tillfället i akt och umgås med en ung man som fullständigt översköljs av sina känslor. Du möter denne unge Werther och hans lidanden i Goethes författarskap.
UPPLYSNINGEN VS ROMANTIKEN Förnuft Känsla Vetenskap Fantasi Objektiva sanningar
Subjektiva sanningar
Deism Panteism Naturen är dött material
Naturen är besjälad
”Här och nu”
”Där och då”
Romantiken
291
ROMANTIKENS IDÉER I KORTHET Den romantiska idéströmningen kan sammanfattas
FOLKSJÄLEN
i sex punkter:
Stadsliv och industrier känns onaturliga och konstlade. Kanske var livet bättre förr? Tänk om man
INDIVIDEN
kan hitta en folklig visdom som kan vägleda i livets
Jaget och individens eget känsloliv hamnar i
motgångar. Romantikerna vänder sig mot lands-
centrum. Ingen kan ifrågasätta dina känslor och
bygden och söker efter den riktiga folksjälen som
upplevelser. Det du känner är det rätta! Logiska
man tror sig hitta i gamla sagor och folkvisor. Man
och förnuftiga resonemang är inte lika viktiga som
söker det enkla och ursprungliga livet på landet där
känslor. Hjärta före hjärna.
människan lever i harmoni med naturen. I det enkla livet finns äkta människor.
NATUREN Man börjar betrakta naturen som ”själens spegel”,
VERKLIGHETSFLYKTEN
som något levande och besjälat. Mötet med naturen
Utmärkande för många romantiker är att de vill fly
blir till en religiös upplevelse och det är där man
bort från vardagen och nuet till sagans, fantasins
finner Gud. Skog och berg, bäckar och vattenfall
och drömmarnas land. De vänder ryggen åt Europas
laddas med naturens mystik. Att se på naturen som
industrier och krig och drömmer sig också bort till
besjälad av Gud kallas panteism.
fjärran länder och flydda tider.
SKRÄCKEN
GENIKULTEN
Nu ökar intresset för den mänskliga själen. I både
Nu börjar man se konstnärer som skapande genier.
dikt och konst öppnar det upp för tanken att
De som bryter mot traditionella sätt att skriva och
människan har en nattsida som rymmer dolda
skapa lyfts till skyarna. Konstnärer är så begåvade
hemligheter och skrämmande ondska. Människans
att de får göra hur de vill. Det romantiska geniet står
psyke är mycket mer komplicerat och motsägelsefullt
över världens bagateller och behöver inte bry sig om
än vad man tidigare trott. Skräckförfattarna försöker
moral. Viktigast är att skapa något nytt och originellt.
utforska det mänskliga psyket och blir föregångare till den psykologi som föds under 1900-talet.
292
Romantiken
JOHANN WOLFGANG VON GOETHES FÖRFATTARSKAP (1749–1832) När delar av upplysningens tankar förverkligades genom den franska revolutionen var den tyska författaren Johann Wolfgang von Goethe 40 år. Men hans författarskap kan knappast kopplas ihop med upplysningens förnuft och nyttoideal. Goethe skrev snarare om känslor, passion och om människans svåra livsval. Hans verk berör och skakar om läsaren och han har haft ett stort inflytande på både kultur och samhällsliv. I efterhand kan han tyckas vara en av de modernaste människorna som levde under romantiken. Goethe var en produktiv författare och skrev såväl lyrik, dramatik som epik. Hans storhet ligger framför allt i hans mångsidighet mer än i enstaka verk. Dikten Älvkungen handlar om människan i naturens våld och Wilhelm Meisters läroår är en bildningsroman som skildrar en persons uppväxt och mognadspro cess. Mest känd är Goethe utan tvekan för romanen Den unge Werthers lidanden (1774) och dramat Faust (1808). Dramat Faust blev på sätt och vis ett livsprojekt för Goethe. I hela 60 år arbetade han med verkets två delar. Även om dramat är över 200 år gammalt behandlar dramats tema och konflikt allmänmänsk liga frågor som man kan brottas med än i dag. Finns det drömmar som betyder så mycket att man kan sälja sin själ? Vad är viktigast – att förverkliga sig själv eller att dela livet med någon annan? Dramat inleds med en bakgrundsberättelse där Gud och djävulen har en diskussion om människans egenskaper. Djävulen beskriver människan som girig och egoistisk. Gud menar i stället att hon längtar efter kärlek och gemenskap. Ord står mot ord. Och när djävulen föreslår att de ska slå vad om vem
som har rätt får den lärde doktor Faust ingå i deras vadslagning. Den medelålders och bildade Faust söker efter sanning och mening med livet. Men han hittar inga svar i sitt sökande och känner sig ensam, olycklig och missnöjd. När Faust stöter på Mefistofeles (djävulens utsände på jorden) får han ett lockande erbjudande. Faust får sin ungdom tillbaka och sina drömmar om njutning uppfyllda. Men erbjudandet är inte gratis. Om Faust blir tillfreds och fylld av sådan inre glädje att han ber att tiden ska stanna – då måste han ge sin själ till djävulen. Faust vältrar sig i sitt nya njutningsfulla liv och ägnar sig åt fest och sexuella utsvävningar. Han blir förtjust i Gretchen som han förför och som föder hans barn. Men Faust är uppfylld av all ny njutning och lämnar Gretchen för nya äventyr. Mefistofeles för Faust till olika platser och in i olika tider och frestar honom på alla vis för att han ska önska att tiden ska stanna. Efter många turer upptäcker Faust att han når frid genom att utföra ett nyttigt arbete i gemen skap med andra och när han fylls av inre glädje och utbrister ”Dröj, du är så skön” blir det signalen för
NYFIKEN PÅ? Vill ni först få en överblick över romantikens olika författare innan ni fördjupar er i ett författarskap? Eller vill ni göra ett kortare nedslag i romantiken och ändå få en bild över epoken och författarna? Då passar det bra att göra
Övning Nr 1. Nyfiken på – romantikens författare s. 328
Romantiken
293
TEXTUTDRAG:
DEN UNGE WERTHERS LIDANDEN Allt vad jag kunnat uppleta av den arme Werthers historia har jag idogt samlat och förelägger det för er här och vet att ni skall tacka mig därför. Ni kan ej neka hans snille och karaktär er beundran och kärlek, hans öde edra tårar. Och du, ömma hjärta, som känner samma trängtan som han hämta tröst ur hans lidanden och låt denna lilla boken vara din vän, om du av ödets skickelse eller eget förvållande ej kan finna en närmare!
P Dramaturgisk modell – anslag I romanens korta förord får läsaren en slags ram för den berättelse som kommer att presenteras. Den anonyma utgivaren har alltså samlat ihop och presenterat Werthers egen historia. Förordet blir på sätt och vis berättelsens "anslag" som slår an en känslosam ton: "kärlek, tårar, trängtan och lidanden".
––– 10 maj En underbar glättighet har smugit sin in i hela min varelse, lik en av de ljuvliga vårmorgnar jag njuter av allt mitt hjärta Jag är ensam och glädjer mig över vistelsen i denna nejd som tycks skapad för sådana själar som min. Jag är så lycklig, kära vän, så helt försjunken i känslan av rofyllt vara, att min konst lider av det. Jag skulle inte kunna teckna nu, inte ett streck, och ändå har jag aldrig varit en större konst när än just i dessa ögonblick. När den kära dalen ångar omkring mig och den höga solen vilar ovanför min skogs ogenomträngliga dunkel och blott enstaka strålar stjäl sig ned i helgedomens inre, och jag sedan ligger utsträckt i gräset invid den porlande bäcken och tusen sällsamma örter nere på marken fångar min blick; när jag ser de små världarnas vimmel bland stråna, otaliga små maskars och myggors out grundliga skepnader, och känner dem närmare mitt
296
Romantiken
P Karaktärsbeskrivning Huvudkaraktärens inre glädje och lycka speglas i miljöbeskrivningen av dalens spirande liv med en porlande bäck, tusen sällsamma örter, maskar, myggor och en sol som står högt på himlen. Miljön förstärker karaktärens känslostämning.
Q Relation till idéströmningar i samhället Miljön får nästan ett gudomligt inslag, då Werther känner närvaron av den allsmäktige skaparen. Här kan berättelsen kopplas till romantikens idéströmning om att gud genomsyrar naturen.
S Språk och stil Stilen är poetisk och i en lång, beskrivande och böljande mening finns exempel på flera olika stilfigurer.
hjärta, och känner närvaron av den allsmäktige som skapade oss till sin avbild – fläkten av hans allkärlek som håller oss svävande i evig sällhet – min vän, om det då skymmer för min blick och världen omkring mig och himlen vilar i min själ lik gestalten av en älskad kvinna – då griper mig ofta en längtan, och jag tänker: ack, kunde du återge allt detta, kunde du blott ingjuta i papperet den ande som så helt och varmt lever i dig – att det blev en spegel för din själ, såsom din själ är en spegel för Guds oändlighet! – Min vän – Men jag förgås av det, förintas av mäktigheten i dessa höga syner.
S Språk och stil Allitterationerna "världarnas vimmel och maskars och myggor" samt anaforen "kunde du återge, kunde du blott ingjuta" ger texten rytm. Kiasmen "spegel för din själv, såsom din själ är en spegel för Guds oändlighet" bidrar till en språklig lekfullhet och variation i språket. Det rika bildspråket bidrar till den poetiska stilen: "Himlen vilar i min själ lik gestalten av en älskande kvinna". Det gudomliga tycks finnas i huvudkaraktärens inre. Samtidigt görs en koppling mellan himlen och en kvinna. (Gå till Verktygslådan på s. 429 om du behöver
––– 16 juni Varför jag icke skriver? – Frågar du det, du som är en av de lärda? Du borde kunna gissa att jag mår bra, det vill säga – kort och gott, jag har gjort en bekant skap som närmare angår mitt hjärta. Jag har – jag vet inte. Att i ordningsföljd berätta hur det gick till när jag lärde känna en av världens älskligaste varelser blir nog svårt. Jag är glad och lycklig och följaktligen en dålig krönikör. En ängel! – Fy! Det säger envar om sin utvalda, eller hur? Och ändå är jag inte stånd att säga dig hur fullkomlig hon är och varför hon är det; nog nu, hon har fängslat alla mina sinnen. Så mycket enkelhet och så mycket förstånd, så mycket godhet och så mycket karaktär, och vilken själens harmoni mitt i stöket med vardag och verklighet.
repetera stilfigurer).
S Språk och stil Romanen är uppbyggd som en brevroman och varje brev bildar ett nytt avsnitt i Werthers historia. Breven är daterade och det första är skrivet i maj 1771 och det sista den 6 december. Brevformen presenterar historien i en rak kronologi och läsaren får följa Werther genom både vår, sommar, höst och vinter. Att välja brevformen gör det också möjligt för författaren att exponera Werthers upplevelser och känslor. Han skriver ju om sina egna upplevelser och känslor. Individen, han själv, står i centrum. Då och då tilltalar Werther sin vän "Varför jag icke skriver?" vilket påminner läsaren om brevformen.
–––
Romantiken
297
BETYGSMATRIS:
SINGOALLA – ETT BARN AV SIN TID? E
C
A
LITTERÄR ANALYS Eleven diskuterar översiktligt
Eleven diskuterar översiktligt
stil
stil
stil
innehåll
innehåll
innehåll
bärande tankar
bärande tankar
bärande tankar
i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några få centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället.
Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel och diskuterar utförligt hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor. Eleven sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idé strömningar i samhället.
326
Romantiken
Eleven diskuterar översiktligt
Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa och diskuterar utförligt och nyanserat hur de skönlitterära verken förmedlar idéer och känslor. Eleven sätter dessa verk och författarskap i relation till förhållanden och idéströmningar i samhället.
E
C
A
SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING Eleven kan skriva utredande texter som är
Eleven kan skriva utredande texter som är
Eleven kan skriva utredande texter som är
sammanhängande
sammanhängande
sammanhängande
och har tydligt urskiljbar disposition.
väldisponerade
väldisponerade.
Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citatteknik referatteknik. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Eleven resonerar och drar slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citatteknik referatteknik. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart varierat samt innehåller goda formuleringar.
Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Eleven resonerar och drar välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citatteknik referatteknik. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert klart varierat och innehåller goda formuleringar.
Romantiken
327
334
Romantiken
Övning Nr 9. STOLTHET OCH FÖRDOM Titta på filmen Stolthet och fördom (1995, 129 min) tillsammans i klassen. Observera huvudkaraktären Elisabeth. Vad i hennes agerande och tankar kring äktenskap och relationer tror ni var modernt och utmanande under hennes tid?
Övning Nr 10. EDGAR ALLAN POE –”DEN SVARTA KATTEN” Läs nedanstående utdrag ur Poes novell ”Den svarta katten” och fundera över följande: a) Vilket berättarperspektiv har novellen? Vilken känsla ger det dig som läsare?
P
b) Vilken förändring genomgår huvudkaraktären? Varför förändras han, tror du?
P
c) Känns bilden av mördarens psyke äkta? Motivera? d) Vilken symbolik kan det finnas i ”en svart katt”?
S
e) Hur använder Poe meningsbyggnad och ordval för att ge läsaren intryck av en person som börjar bli galen?
S
f) Vilka drag från romantiken kan du hitta i texten?
Pluto – detta var kattens namn – var mitt favo rithusdjur och min lekkamrat. Jag ensam matade honom, och han åtföljde mig vartän jag var inne i huset. Det var också med svårighet som jag kunde förhindra honom att följa mig längs med gatorna. Vår vänskap varade, på detta sätt, under åtskilliga år, under vilka mitt allmänna temperament och min karaktär – genom den Fantastens Omåttlighets behjälplighet – hade (jag rodnar att det erkänna) upplevt en radikal förändring till det sämre. Jag blev, dag för dag, mer tvär, mer irritabel, mer likgiltig inför andras känslor. Jag själv blev lidande då jag använde obehärskat språk med min fru. Omsider, utlovade jag även våld mot hennes person. Mina husdjur, kände naturligtvis, nog av förändringen i mitt lynne. Jag inte bara försummade dem, utan behandlade dem illa. För Pluto, emellertid, bibehöll jag ännu en tillräcklig respekt som avhöll mig från att behandla honom omilt, då jag inte hade några skrupler om att behandla kaninerna omilt, apan, eller ens hunden, då de av en händelse, eller utav tillgivenhet, kom i min väg. Men min sjukdom växte med tiden – för vilken sjukdom är väl som Alkohol! – och omsider hade även Pluto, som nu började att bli gammal, och följaktligen något lättretlig – hade så även Pluto börjat att uppleva effekterna av mitt dåliga humör. En kväll, då jag återvände hem, ytterst berusad, från ett av mina tillhåll i staden, inbillade jag mig att katten undvek min närvaro. Jag fångade honom; då, i sin förskräckelse över min våldsam het, han tillfogade mig ett lätt sår uppå min hand med sina tänder. En demons ursinne kom genast över mig. Jag kände inte igen mig själv längre. Min ursprungliga själ verkade, på samma gång,
Romantiken
335
Den här boken rymmer hela kursen Svenska 2. Genomgångar, exempeltexter, övningar, slutuppgifter och betygsmatriser utgår från kursens centrala innehåll och kunskapskrav. Stor vikt läggs på verktyg för att analysera litteratur i ett samhälls perspektiv. Muntlig och skriftlig framställning är av argumenterande och utredande karaktär. Den grammatik som presenteras fungerar som redskap för skrivande och textanalys. Grammatiken är också till hjälp då svenskan jämförs med nordiska språk. •
Vill du vara säker på att du får med alla delar av kursen?
•
Vill du finna inspirerande övningar till ett visst kunskapskrav?
Du hittar enkelt det du behöver i Svenska 2 och vi hoppas att du får en trevlig resa på vägen mot dina mål.
www.naforlag.se