GEOGRAFI 8
GEOGRAFI 8
FOKUS
Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson, Ludvig Myrenberg och Maria Willebrand
O FOKUS
Temat Människan och naturen handlar om våra basnäringar: jorden, skogen, haven och marken. Det handlar också om industrier, tjänster, transporter och energi. Temat Europa med Norden beskriver regionerna utifrån natur, klimat, ekonomi och befolkning.
GEOGRAFI 8
Geografi 8 Fokus är en lättare version av Geografi 8 och är anpassad till Lgr 11.
FOKUS
Geografi 8 Fokus finns även som digitalbok med inläst text. Till boken finns en arbetsbok med uppgifter. Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000
I serien SOL 4000 finns: Geografi
Samhälle i dag
Religion och liv
Levande historia
är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga
8
delar är strukturerade på samma sätt.
Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg Maria Willebrand
ISBN 978-91-27-42286-5
9 789127 422865
SOL_Fokus_Omslag_Geografi8.indd 1
2012-09-27 11:40
Fokus Geo_8.indd 2
2012-10-04 14.26
Innehåll TEMA 4
TEMA 3
MÄNNISKAN OCH NATUREN
4
EUROPA MED NORDEN
72
Basnäringar ger oss viktiga råvaror 6
Natur i Europa 74
Jordbruk – mat från hela världen 8
Natur i Norden 77
Fiske 20
Isen formade landskapet 79
Skogsbruk 26
Klimat i Europa 80
Gruvindustri 34
Klimat i Norden 82
Industri 40
Bra ekonomi och fred genom samarbete 84
Tjänster och service 48
Utveckling i Europa 86
Transporter och kommunikation 56
Befolkning i Europa 88
Energi 62
Urbanisering – från landet till staden 90 Befolkning i Norden 92 Register 94
Fokus Geo_8.indd 3
2012-10-04 14.26
TEMA 3
MÄNNISKAN OCH NATUREN
4
Fokus Geo_8.indd 4
2012-10-04 14.27
Vad behöver du en vanlig dag? Det är förstås mat och kläder, men också många andra saker. Hemma hos dig finns det säkert stolar, bord, papper, mobiltelefoner och tv-apparater. Aldrig tidigare har vi människor tillverkat så många saker som i dag. Vi lever i ett modernt samhälle där allt finns att köpa i affärer eller från din dator. Men allt du behöver och använder kommer på något sätt från naturen. Från naturen hämtar vi råvaror för att tillverka alla våra saker. Råvaror kan till exempel vara trä, järn och olja. Det här temat handlar om hur människan använder naturen för att överleva, men också för att försörja sig. Alltså att tjäna pengar på råvaror och färdiga varor. Mycket av det vi hämtar från naturen behövs för att vi ska leva ett bra liv.
Människan och naturen
Fokus Geo_8.indd 5
5
2012-10-04 14.27
Basnäringar ger oss viktiga råvaror
5
10
Vi får mycket av det som vi behöver för att överleva från jordbruk, skogsbruk, fiske och gruvor. Sådant som kommer från naturen kallas råvaror. Råvarorna från de här fyra områdena är grunden, eller basen, för det som tillverkas i hela världen. Därför kallas områdena för våra fyra basnäringar. Inom basnäringarna finns också många arbeten för människor. Genom att arbeta tjänar de pengar och kan försörja sig själva och sina familjer.
2. Transporter. Bomullen lastas på lastbilar och sedan på båtar. Snart skickas den vidare till köpare över hela världen.
1. Jordbruk med odling av bomull. En kvinna plockar bomull i västra Indien. Det är den första råvaran som behövs för att tillverka en T-shirt.
15
20
25
30
6
Råvarorna från naturen verkar vara alldeles gratis för oss. Men om vi använder för mycket kan skog, fisk och andra råvaror ta slut. Och farliga ämnen som förstör miljön kan komma ut från basnäringarna i luft och vatten. Många människor arbetar för att vi ska använda naturen på ett bättre sätt, med mer ansvar. Vi ska få ett hållbart samhälle. Det betyder att vi använder råvarorna från naturen på ett klokt sätt. Då kan även de som lever efter oss få ett bra liv och ha samma nytta av naturen. Jordbruk. På hela jorden finns det 2,6 miljarder bönder, eller jordbrukare. Genom sitt arbete med mark och djur ser de till att vi får mat. De tillverkar också andra livsmedel, till exempel mat till djur. En del bönder odlar växter som kan bli etanol. Det är ett ämne som vi kan driva bilar med i stället för bensin. Men jordbruket släpper också ut många farliga ämnen i luft, mark och vatten.
Människan och naturen
Fokus Geo_8.indd 6
2012-10-04 14.27
5
10
skogsbruk. På en stor del av jordens yta växer det skog. Det finns stora barrskogar i kalla områden och enorma tropiska regnskogar i varma områden. Från skogen kommer många råvaror. Vi får bränsle för att värma hus, och vi får trä för att bygga hus, göra möbler och papper av. I dag är många skogar hotade. Det betyder att skogarna blir mindre när träden huggs ner, om det inte planteras tillräckligt många nya träd. Fiske. Varje år fångas det massor av fisk i världens sjöar och hav. Fisk och skaldjur är viktig mat till många av de 7 miljarder människor som lever på jorden.
3. Tillverkning i en fabrik. I Kina finns fabriker som gör tyg av bomullen och syr kläder av tygen. Till exempel T-shirts.
15
20
4. Dags att sälja en färdig vara vara. En färdig T-shirt av bomull från Kina säljs säkert i någon affär där du bor. Kanske är det du som köper den?
25
Men flera av rikedomarna från haven minskar snabbt eftersom människor har fiskat för mycket. Vissa sorters fisk kanske kommer att försvinna helt om bara 30–40 år. Råvaror från marken. Jordskorpan, den översta tunna delen av jorden, innehåller många rikedomar. Det är värdefulla metaller, till exempel järn, koppar, silver och guld. Metallerna finns i berget och tas upp ur jorden i gruvor. Men för att kunna få tag på metallerna sprängs berget sönder och då bildas stora hål i landskapet. Från arbetet i gruvorna kommer också utsläpp av farliga ämnen.
Råvara
ursprung â
Tillverkning â
Transport â
Produkt/odu
Mjölkko
Dansjö gård
Mejeri Dalarna
Lastbil
Mjölk
Bomull
Gujarat Indien
Kina
Båt, lastbil
T-shirt
Trä
Ånge
Edsbyn
Lastbil
Bord
Träd
Ryssland
Hallstahammar Lastbil
Tidning
Fisk
Stilla havet
Japan
Båt
Tonfisk
Järn
Brasilien
Kina
Båt
Gaffel, kniv
Plast/kemi
Kina/Brasilien
Tyskland
Lastbil
Mobiltelefon
Råvaror från hela världen blir nya varor i fabriker i det egna landet eller i andra länder. Människan och naturen
Fokus Geo_8.indd 7
7
2012-10-04 14.27
Jordbruk – mat från hela världen
Växterna kan tillverka sin egen näring med hjälp av energi från solen.
Solrosen på bilden är en av de växter som kan odlas i jordbruk i Sverige eller i andra länder.
5
10
Solen är grunden för allt liv på jorden. När solen lyser på växternas gröna blad kan de fånga upp en del av kraften, eller energin, från solen och tillverka sin egen näring. Växten behöver också vatten, näring ur jorden och gasen koldioxid. Av detta bildas det socker i växternas blad, och det är växtens näring som den behöver för att växa. Det kallas för fotosyntes när växter gör sin egen näring. Människor och djur kan inte tillverka sin egen näring utan får den genom att äta mat, till exempel olika växter som grönsaker. När växter dör och vissnar säger vi att de bryts ner. Små djur, som maskar, hjälper till med det. De äter upp rester av växterna, och näringen som blir över hamnar åter i jorden där nya växter kan växa upp. Så går allt i naturen runt i ett kretslopp.
8
Människan och naturen
Fokus Geo_8.indd 8
2012-10-04 14.27
Allt hänger ihop utan att vi människor behöver göra något. Vi kallar det därför ett naturligt kretslopp.
5
10
15
20
Men när människorna började odla och skörda växter för att äta dem började vi också påverka det naturliga kretsloppet. Eftersom vi äter upp många växter kommer inte alla växter att vissna och brytas ner. Då kommer mindre näring tillbaka i jorden och det blir mindre näring till de nya växterna. Människor som odlade jorden lärde sig för flera tusen år sedan att använda gödsel. Det är bajs från djur som läggs på jorden och ger extra näring. Genom att skörda och sedan gödsla och vattna skapade människan ett onaturligt eller konstgjort kretslopp. I dag använder bönderna konstgödsel. Det är gödsel som tillverkas i fabriker och som gör att det växer ännu snabbare än om bönderna använder gödsel från djur.
Mat från hela världen Jordbrukare eller bönder från hela världen arbetar hela året med att odla växter och sköta djur för att vi ska kunna få många olika sorters mat. 25
30
35
Jordbruken ger oss grönsaker, frukt, nötter, potatis, rotfrukter och säd. Av säden blir det mjöl som vi sedan gör bröd och pasta av. En del av det som odlas i jordbruken blir också mat till djuren på gårdarna, som kor, grisar och höns. Eftersom det finns bra transporter med båtar, tåg och flyg kan vi i dag köpa mat från hela världen i våra affärer. Man kan säga att världen möts i våra affärer. Jordbruket är en av våra viktigaste basnäringar eftersom vår mat kommer därifrån.
Världen möts på hyllorna i våra affärer. Känner du igen någon vara på bilden? Människan och naturen
Fokus Geo_8.indd 9
9
2012-10-04 14.27
6,5 % jordbruksareal av landytan (26 500 km2)
Jordbruket i Norden
Sverige hör till ett område i norra Europa som kallas Norden. Där ingår också länderna Norge, Danmark, Finland och Island. 6,5 % jordbruksareal
5
10
Finland Finland
6,5 flesta % jordbruksareal I dag bor de människorna i Norden i städer. På landet av landytan (26 500 km2) har små gårdar köpts upp av större gårdar. Stora gårdar är mer Sverige 7,5% jordbruksareal lönsamma än små. Det betyder att det(22 är 500 lättare av landytan km2) att tjäna pengar Finland på jordbruket om man har en stor gård med mycket Finland mark. 3 % jordbruksareal
6 % av landets mark används för jordbruk
av landytan (70 km2)
7 % av landets mark används för jordbruk
7,5% jordbruksareal av landytan (22 500 km2)
Sverige
3 % av landets mark används för jordbruk
1 % av landets mark används för jordbruk
3 % jordbruksareal 0,1 % jordbruksareal55 % jordbruksareal av landytan (8 900 km2) av landytan (70 km2)av landytan Island (23 000 km2) Finland
Norge
Island 58 % av landets mark används för jordbruk
Norge
Finland
Danmark Diagrammen visar hur stor del av ländernas yta som används för jordbruk.
uksareal (22 500 km2)
3 % jordbruksareal av landytan (8 900 km2)
Finland Finland
0,1 % jordbruksareal av landytan (70 km2)
55 % jordbruksareal av landytan (23 000 km2)
Island
Danmark
Norge 55 % jordbruksareal av landytan (23 000 km2)
uksareal (8 900 km2)
ruksareal
2) används till av del landytan (26 500 km Under hela 1900-talet har den av marken som Sverige jordbruk minskat i Norden. På mark där det förut fanns fält med åkrar växer det nu skog. Eller så ligger det hus med bostäder, 7,5% jordbruksareal av landytan (22 500 km2) fabriker och industrier där i stället.
Det framställs mycket mat i de nordiska jordbruken. av landytanMed (8 900 km2) moderna maskiner och ny kunskap om växter och djur kan 6,5 % jordbruksareal bönderna 7,5% producera mer än vad vi kan äta upp. Våra jordbruk jordbruksareal av landytan (26 500 km2) 2) av landytan (22 500 km är alltså väldigt effektiva. Ändå är Norden inte något typiskt 3 % jordbruksareal Sverige Finland Finland jordbruksområde. av landytan (8 900 km2) 15 Norge 0,1 % jordbruksareal
ruksareal (26 500 km2)
ruksareal (70 km2)
Sverige
0,1 % jordbruksareal av landytan (70 km2)
Danmark Island
Norge 55 % jordbruksareal av landytan (23 000 km2)
Danmark 10 Island
Fokus Geo_8.indd 10
2012-10-04 14.27
De bästa jordbruksområdena
5
10
15
20
De bästa åkrarna i Norden finns i Skåne i södra Sverige och i vårt grannland Danmark. Marken där är mycket bra för odling eftersom den har mycket näring. Vi säger med ett annat ord att sådan jord är bördig. Väder och klimat är också bättre där än i övriga Norden, därför går det att odla en längre tid under året. Våren kommer tidigare, sommaren är längre och vädret är varmare. Det antal dagar som det går att odla i ett område kallas vegetationsperiod. I Danmark är vegetationsperioden nästan 100 dagar längre än i norra Sverige, Norge och Finland. De danska bönderna kan därför odla flera sorters växter än bönderna som bor långt norrut.
Polc i
rkel
0
n
500 km
120
ISLAND
160
120
120
Färöarna
keln Polcir
200 SVERIGE
I norr är sommaren kort, men en fördel är att det är ljust en stor del av dygnet. Växter som potatis och bär mognar snabbt under den korta men ljusa sommaren i norra Sverige.
FINLAND
NORGE
160
DANMARK 200
Jordbruksområde Betesmark för djur Boskapsskötsel (kor) Svinuppfödning Renskötsel Fårskötsel Brödsädesodling på de bästa jordarna Vegetationsperiodens längd i antal dagar
Jordbruksområden och vegetationsperiodens längd i Norden.
Raps, oljeväxt
Vallväxter
Raps,
Raps, oljeväxt
Vallväxter
Raps, Vallväxter oljeväxt Ärta oljeväxt Raps,
oljeväxt
Ärta
Sockerbeta Vallväxter
Ärta
Raps, oljeväxt
Fokus Geo_8.indd 11
Vallväxter Raps, oljeväxt
Vallväxter
Sockerbeta
Sockerbeta Ärta Vallväxter Ärta
Sockerbeta
Brödsäd
Ärta
Sockerbeta
Ärta
Brödsäd
Fodersäd
Fodersäd
Sockerbeta Brödsäd
Brödsäd
Brödsäd Sockerbeta Fodersäd Brödsäd
Brödsäd
Fodersäd
Fodersäd
Fodersäd Människan och naturen
11
2012-10-04 14.27
Foder
GEOGRAFI 8
GEOGRAFI 8
FOKUS
Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson, Ludvig Myrenberg och Maria Willebrand
O FOKUS
Temat Människan och naturen handlar om våra basnäringar: jorden, skogen, haven och marken. Det handlar också om industrier, tjänster, transporter och energi. Temat Europa med Norden beskriver regionerna utifrån natur, klimat, ekonomi och befolkning.
GEOGRAFI 8
Geografi 8 Fokus är en lättare version av Geografi 8 och är anpassad till Lgr 11.
FOKUS
Geografi 8 Fokus finns även som digitalbok med inläst text. Till boken finns en arbetsbok med uppgifter. Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000
I serien SOL 4000 finns: Geografi
Samhälle i dag
Religion och liv
Levande historia
är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga
8
delar är strukturerade på samma sätt.
Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg Maria Willebrand
ISBN 978-91-27-42286-5
9 789127 422865
SOL_Fokus_Omslag_Geografi8.indd 1
2012-09-27 11:40