9789188099266 by Smakprov Media AB

Boken tar bland annat upp:

. Kroppsliga och psykiska förändringar hos den gravida kvinnan. . Fosterutvecklingen vecka för vecka. . Kost- och träningsråd. . Förlossningens alla faser samt smärtlindring. . Övningar som är bra både under graviditeten och efter förlossningen. Författare är Ulla Björklund, överläkare, Kvinnokliniken, Södersjukhuset, Stockholm; Hanne Fjellvang, barnmorska, Kvinnokliniken, Södersjukhuset, Stockholm och Susanne Åhlund, barnmorska, doktorand, Karolinska institutet, Stockholm.

ISBN 978-91-8809-926-6

789188 099266

V Ä N TA B A R N

Att vänta barn är en tid av spänning, glädje och förväntan. Samtidigt är det en tid av stor förändring – både kroppsligt och känslomässigt. Här får ni svar på frågor kring graviditet, förlossning och den första tiden med barnet. Boken kan läsas från pärm till pärm eller användas som uppslagsbok – både under och efter graviditeten.

barn VÄ N TA

En bok om graviditet, förlossning och första tiden med barnet

© 2015 Författarna och Gothia Fortbildning AB I S B N 978-91-8809-926-6 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Vänta barn utkom första gången 1980. Texten skrevs ursprungligen av gynekolog Kajsa Sundström på uppdrag av Socialstyrelsens dåvarande byrå för hälsouppdrag. Boken har senare även getts ut av Folkhälsoinstitutet. Författare till nuvarande upplaga är Ulla Björklund, överläkare, Kvinnokliniken, Södersjukhuset, Stockholm; Hanne Fjellvang, barnmorska, Kvinnokliniken, Södersjukhuset, Stockholm och Susanne Åhlund, barnmorska, doktorand, Karolinska institutet, Stockholm. Texten om RS-virus på sidan 130 är skriven av Eva Berggren Broström, verksamhetschef på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm. Intervjuerna är gjorda av Sara Hultman. Stort tack till familjerna som ställde upp på att bli intervjuade. Susanne Bardell Carlbring Anna Hild O M S L A G S F O T O : Cultura Creative/Johnér Bildbyrå I L L U S T R AT I O N E R : Maria Källström F O T O G R A F I : Karin Alfredsson; s. 13 Jim Dowdalls/Photo Researchers/IBL Bildbyrå REDAK TÖR:

OMSL AG OCH GR AFISK FORM:

Fotografierna är från verksamhetskvinnosjukvård/Förlossning på Södersjukhuset. Tolfte upplagan, första tryckningen TRYCK:

GPS group, Slovenien 2015 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 www.gothiafortbildning.se

INNEHÅLL Förord 5 Att få barn 7 Ni ska bli en familj 8 Föräldraberättelse 9

Mamman – fostret – barnet 12 Utveckling och omställning från befruktning till förlossning 12 Kost och näring 23 Kostråd för gravida 23 Bra med näringsriktig mat och regelbundna mattider 26 Råd om fisk 27 Dryck 27 Bakterier i maten 28 Vad gör näringsämnena? 29 Viktuppgång 30 Vegetarian 32 Ätstörningar 32 Föräldraberättelse 33

Hälsa och miljö 35 Fysisk aktivitet och träning 35 Sex under graviditeten 35 Tandvård 36 Arbetsmiljö 36 Resor och vaccinationer 38 Läkemedel 39 Tobak 39 Alkohol 40 Allergi 41

Graviditeten kan kännas på olika sätt 42 Ömma bröst 42 Trötthet och illamående 42 Upp och ner med humöret 45 Oro och rädsla 45 Hudbristningar 45 Halsbränna 46 Förstoppning 46 Ökad blodmängd, hastigare puls 46 Svullnad och vätskeöverskott 46 Åderbråck 47 Sammandragningar 47 Håll och kramp 47 Obehag i rygg och bäcken 48 Tvillingar 48 Vår mödrahälsovård, barnmorskemottagning finns till för er 50 Vad händer hos barnmorskan? 51 Undersökningar och prover 52 Hur livmodern växer 57 Barnets hjärtljud 57 Ultraljud 57 Fosterdiagnostik 60 Föräldragrupp 66 Förlossningsförberedelse 67 Amningsförberedelse 68 Föräldraberättelse 69

Sjukdom under graviditeten 71 Missfall 71 Föda för tidigt 72 Högt blodtryck och havandeskaps förgiftning 74 Diabetes under graviditeten 74 Blödningar 75 Tillväxtavvikelser 75 Sköldkörtelproblem 76 Infektionssjukdomar som kan inverka på graviditeten 77 Graviditetsklåda/hepatos 80 Psykiska besvär 80 Depression 80 Ångestsjukdom 81 Bipolär sjukdom 81 Minskade fosterrörelser 82 Sjukskrivning/föräldrapenning/ havandeskapspenning 82 Förlossningen 83 Förberedelser 83 Stöd under förlossningen 85 Förlossningsstart 85 Gå över tiden 87 Vad händer på förlossnings avdelningen 90 Förlossningssmärtan 91 Förlossningens olika skeden 100 Förlossningsställningar 102 Barnet är fött 105 Efterbördsskedet 106 Kejsarsnitt 108 Hur går det till? 109 Efter snittet 109 Problem som kan uppstå 109 Hur blir det nästa gång? 110

Sugklocka 111 Föräldraberättelse 112

Amning 114 Amningen – ett samspel 116 Vad går över i bröstmjölken? 117 Råd och stöd om något trasslar 118 Ge mat på annat sätt 119 Eftervård 120 På BB 120 Första tiden hemma 123 Psykiska reaktioner efter förlossningen 126 Partnern har en stor uppgift 127 Föräldraberättelse 128

Barnets behov 130 RS-virus 130 Plötslig spädbarnsdöd 131 Syskon 132 Besök på BVC och BMM/ MVC 132 Samlivet 133 Fysisk aktivitet under graviditet och efter förlossningen 134 Under graviditet 134 Efter förlossning 138 Lästips 141 Länktips 142 Telefonnummer 142 Register 143

FÖRORD Vänta barn riktar sig till alla blivande föräldrar. Den beskriver vad som händer i kroppen under graviditeten och förlossningen, liksom om upplevelsen och känslan av att vänta, föda och börja leva tillsammans med barn. Vårt mål är att alla ska känna sig välkomna och ha nytta av boken, oavsett hur familjen ser ut. Vi har därför valt att variera benämningen av förälder med mamma, pappa och partner. Vi hoppas att boken ger stöd, kunskap och möjlighet till förberedelse för vad som väntar och att berättelserna ska stimulera egna tankar och samtal. Vi hoppas och tror att den kan fungera som en uppslagsbok under och efter graviditeten. Vi har utgått från och använt vår egen kunskap, kompetens och erfarenhet. Fakta och inspiration har vi hämtat från litteratur och från tillfrågade experter, och vi har även låtit föräldrar dela med sig av sina berättelser. Att vänta barn är en tid av spänning, glädje, förväntan och eftertanke, som ger livet nya dimensioner! f ö r fat ta r n a

ATT FÅ BARN För dig som blivande mamma är det en omvälvande tid. Ett liv växer inuti dig! Många känner en stolthet men också en förundran över att ens egen kropp kan bära ett barn. Du blir medveten om din egen kropp på ett nytt och annorlunda sätt och känner hur den utvecklas och förändras. Det som sker är starkt och häftigt! Du kanske blir mer öppen och lyhörd än annars, men också känslig för kritik och omgivningens sätt mot dig. Du kan svänga mellan tillförsikt och ängslan, mellan glädje och missmod. Ofta är det hormonerna som påverkar dig. Månaderna fram till förlossning och föräldraskap är en tid för både fysisk och mental förberedelse. Den fysiska förändringen blir påtaglig när magen växer, hormonerna rusar och när du känner hur barnet sparkar för första gången. Den mentala förberedelsen startar för många kvinnor redan i samband med graviditetsbeskedet. Hur kommer förlossningen att bli? Hur kommer jag att reagera på smärtan, klarar jag det? Vilken relation har jag till min mamma och min pappa, hur har de varit som föräldrar, kommer jag att bli som dem? Dessa frågor är vanliga att den gravida kvinnan bearbetar och funderar över. I nio månader förbereds både kropp och själ på det som komma ska och man behöver den tiden för att tänka och förbereda sig. När graviditeten börjar närma sig slutet är de flesta gravida motiverade och redo att föda sitt barn. Du sover sämre, känner dig tung och lite trött, men mest av allt så är du nyfiken och ivrig på att få träffa barnet i magen. För många känns det därför skönt när förlossningen väl startar. För dig som blivande pappa/partner är graviditeten i lika hög grad som för den blivande mamman en omvälvande upplevelse. Du ska själv förbereda dig på att bli förälder, vilket kan väcka starka känslor av både glädje och oro. Det är spännande att följa barnets utveckling och hur du månad för månad kommer närmare föräldrarollen. Det är bra att vara med och dela den blivande mammans upplevelser, men det är också värdefullt att berätta vad du själv tycker och känner. Det är också mycket du kan göra rent praktiskt för att lindra obehag och besvär som hon har. Kanske skjuter du upp en del av dina egna tankar om hur det ska bli att bli förälder, men graviditeten är också din förberedelsetid. Det är inte 7

ovanligt att du funderar över din egen relation till dina föräldrar, och försöker utifrån det skapa din egen identitet som förälder. Våga tänka och känna efter hur du som pappa/partner ska ge ditt barn och dig själv en så bra start som möjligt.

Ni ska bli en familj Dagens mönster för familjebildning och relationer har förändrats och blivit mer varierande. Många lever i äktenskap eller samboförhållanden, medan andra är ensamstående förälder. Något självklart familjemönster finns inte i dag. En sak har du och alla gemensamt, oberoende av hur familjekonstellationen ser ut, att ni tillsammans med barnet ska bli en familj. För många blir vännerna extra betydelsefulla, och många funderar över sitt sociala nätverk. Hur är det med kontakten med era respektive familjer? Har ni flyttat från er ursprungliga hemort, kanske från ett annat land? Nu ska ni bilda en egen familj och det blir extra viktigt med ett nätverk omkring er. Hur ska ni förhålla er till ursprungsfamiljerna? Vad vill du ta med dig ”hemifrån” och hur ska det samsas med det nya? Många använder tiden under graviditeten att tänka genom hur föräldraskapet ska formas. Men det är först efter barnets födelse som den livslånga resan börjar på riktigt. Tänk att ni är på väg att skapa något eget, med möjlighet att välja hur ni vill leva ert familjeliv!

32 V EC KOR

Nu går graviditeten in i en period med ökande belastning på din kropp. Det är fortsatt bra om du kan hålla igång med någon fysisk aktivitet som passar dig men troligen behöver du också mer möjlighet till vila. Passa på att träna avslappning när du vilar. Barnets underhudsfett ökar på sig och barnet får rundare former. Musklerna växer och sparkarna blir tydligare. Naglar växer ut och magen och tarmen förbereder sig för att kunna ta emot näring. Det är en påtaglig tillväxtperiod för barnet som nu ökar ungefär 2 hg i veckan.

Längd 42 cm lång, väger cirka 1,8 kg

34 V EC KOR

Bara lite mer än en månad kvar. Kroppen kan kännas tung och svullen. Det kan vara svårt att hitta bekväma ställningar för vila. Svanken kan behöva stöd och sidoläge är oftast bästa viloläget. Tankarna om den kommande förlossningen blir mer påtagliga och många drömmer om det barn som ska komma. Nu tar barnet så pass mycket plats att det har svårare att vända runt i livmodern, speciellt om det är första barnet. Med tjockare lager underhudsfett kan barnet bättre klara temperaturväxlingar om det skulle födas. Nu kan det reagera på föräldrarnas röster.

Längd cirka 44 cm, väger cirka 2,3 kg

36 V ECKO R

Längd cirka 46 cm, väger cirka 2,6 kg

Bara fyra veckor kvar. En längtan efter barnet och troligen både längtan och en del oroskänslor inför förlossningen och mötet med barnet. Nu brukar barnet lägga sig tillrätta med huvudet nedåt och sjunka ner eller ställa in sig i bäckenkanalens övre del. Det kallas också att huvudet fixeras i bäckeningången. Du börjar känna mer sammandragningar eller förvärkar, det är normalt men om förvärkarna ”tar i” och kommer regelbundet ska du kontakta förlossningsavdelningen. Nu ökar barnets vikt mellan 25 och 30 gram per dag. Inne i livmodern tränar det sina lungor med andningsrörelser, fostervattnet sugs då in och pressas ut ur lungorna. Skelettet blir starkare. 38 V ECKO R

Det börjar närma sig födseln och det är bra att ha förberett och packat ner det ni vill ta med till förlossningen. Vi vet inte vad det är som bestämmer förlossningsstarten men som med mycket annat finns det ärftliga faktorer. Barnet är nu färdigt att komma ut och möta sina föräldrar. De flesta föder sitt barn i intervallet från 37 till 42 veckor. Allt inom de veckorna räknas som normal tid för förlossning.

Längd cirka 48 cm, väger cirka 3 kg

KOST OCH NÄRING När de flesta pratar om gravida och mat tänker de säkert på mat som ska undvikas för att den kan vara skadligt för barnet i magen. Samtidigt som det är viktigt att tänka på vad man ska undvika att äta som gravid är det ännu viktigare att veta vad som är bra att äta. Vad är då bra mat? Ibland kan råden och rekommendationerna upplevas otydliga och motsägelsefulla. I boken utgår vi från Livsmedelsverkets rekommendationer och det är också dem som barnmorskorna inom mödrahälsovården arbetar utifrån. Du kan själv hitta aktuella rekommendationer från Livsmedelsverket på deras webbplats: www.slv.se

Kostråd handlar om tips för att må bättre!

Bra mat kan ge snabba resultat och göra stor skillnad. Genom att äta näringsrika måltider och mellanmål kan du lindra vanliga besvär som trötthet och illamående, besvär som är vanliga i tidig graviditet.

Kostråd för gravida Behovet av de flesta näringsämnen ökar under graviditeten. Däremot ökar inte energibehovet lika mycket.

Näringsämnen är viktiga byggstenar som bygger upp och underhåller vår kropp. Näringsämnen brukar delas in i kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer, mineraler och spårämnen.

Energibehovet under graviditet varierar mellan kvinnor, men skillnaderna är mycket små. De flesta kvinnor ökar sitt energibehov med 300 kcal per dag, vilket motsvarar ett glas mjölk och en smörgås eller en banan. Du behöver alltså inte äta för två. 23

VÅR MÖDRAHÄLSOVÅRD, BARNMORSKEMOTTAGNING FINNS TILL FÖR ER Mödrahälsovårdens uppgift och ansvar är att förebygga och tidigt upptäcka hälsoproblem och sjukdom som på ett negativt sätt skulle kunna påverka den blivande mamman och/eller barnet, samt att ge blivande föräldrar kunskap, stöd och hjälp under och efter graviditeten. Sverige har varit ett föregångsland när det gäller mödrahälsovård. Du erbjuds kontroller enligt ett nationellt vårdprogram med målet att den gravida kvinnan ska må så bra som möjligt i samband med graviditeten och att barnet ska födas friskt utan komplikationer. Det viktiga förebyggande och behandlande arbetet har tillsammans med en hög medicinsk kvalitet inom förlossningsvården bidragit till att minimera risker för både kvinnor och barn i samband med graviditet och födande. För blivande föräldrar är mödrahälsovården i dag självklar att gå till och i stort sett alla blivande mammor har kontakt med en mödravårdsbarnmorska under sin graviditet. Över hela landet finns mödrahälsovårdcentraler (MVC), eller som det på de flesta håll i landet benämns i dag barnmorskemottagningar (BMM), där alla blivande mödrar blir undersökta och där blivande föräldrar får stöd under graviditeten. Barnmorskemottagningarna erbjuder också föräldragrupper och förlossningsförberedande kurser. Inom mödrahälsovården arbetar barnmorskor och läkare, som tillsammans ansvarar för utformningen av vården. De tar även emot kvinnor som inte är gravida för preventivmedelsrådgivning, gynekologisk cellprovskontroll samt förebyggande av oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Mödrahälsovården samarbetar med förlossningsavdelning och BB-avdelning när det gäller förberedelse för förlossning och eftervård, och med barnavårdscentralen, så att kontakten efter förlossningen underlättas. Många mottagningar har även kontakt med mödra-/barnavårdspsykolog som erbjuder samtal, socialsekreterare, dietist, sjukgymnast och öppna förskolan. Om du tidigare har haft komplikationer i samband med graviditet eller förlossning, om du har någon pågående sjukdom, erbjuds du också läkarbesök. Om ni behöver tolk har ni rätt att få hjälp med det. Tolken liksom all annan personal på mottagningen har tystnadsplikt. 50

Vad händer hos barnmorskan? I sjätte till elfte graviditetsveckan är det dags för det första barnmorskebesöket som tar cirka en timme. Du och din partner är välkomna och får träffa den barnmorska som sedan ska följa er under graviditeten. Redan vid första besöket kommer ni att erbjudas allmän hälsoinformation om kost, motion, tobak och alkohol så att ni kan hitta ett sätt att leva så hälsosamt som möjligt under graviditeten. Det första besöket delas ibland upp på två tillfällen där det första besöket fokuserar på tidig hälsoinformation och det andra på uppföljning, rådgivning och provtagning. För att beräkna den ungefärliga tiden för förlossningen frågar barnmorskan om datum för den senaste menstruationens första dag, om du har regelbunden mens och om och vad du använder för preventivmedel. Hon frågar vidare om sjukdomar i familjen, dina eventuella sjukdomar och mediciner och vill också höra om hur det varit vid eventuella tidigare graviditeter och förlossningar. Ni samtalar om den nuvarande graviditeten, hur ni tänkt göra med jobb och föräldraledighet. Barnmorskan informerar om viktiga saker att tänka på under graviditeten, om samlevnad, hur det fungerar på arbetet och fritid och ni får möjlighet att själva ställa frågor ni vill ha svar på. Hon frågar också om ni har några särskilda tankar inför kommande förlossning. Ni får erbjudande om information om fosterdiagnostik och vad de olika metoderna kan innebära. Det första besöket innehåller mycket information. Det kan därför vara bra att skriva ner frågor ni funderar över och vill ta upp. Tillsammans planerar ni de fortsatta besöken. För att på bästa sätt kunna förbereda förlossningen och tiden efter erbjuds ni information om förlossningen, amning och föräldraskap. Ni får också en inbjudan att delta i föräldragrupper. Barnmorskan fyller i samband med varje besök in uppgifter i journalen som numera är en datajournal. De flesta datajournaler är sammankopplade med sjukhusen i ditt närområde. Om du är helt frisk och inte haft några problem i samband med tidigare graviditeter och förlossningar sköter barnmorskan kontrollerna. Om det finns något medicinskt problem, om du tidigare har haft komplikationer som kan påverka din graviditet och kommande förlossning, bokar barnmorskan ett läkarbesök. Är du frisk och graviditeten fortgår utan komplikationer är nästa planerade barnmorskebesök graviditetsvecka 24–25. Om det är första barnet du väntar, besöker ni barnmorskan sammanlagt 8–9 gånger. För er 51

som har barn sedan tidigare och mått bra under graviditeten är det något färre besök. Om det skulle uppstå oro eller frågor mellan de planerade besöken, kan ni alltid kontakta er barnmorska.

Besök på BMM/MVC

. Inskrivningsbesök hos barnmorskan vecka 6–12 . Barnmorskebesök vecka 24–25 . Barnmorskebesök vecka 28–29. Därefter varannan vecka

för förstföderskor och var tredje vecka för omföderskor fram till förlossningen

. Föräldragrupper från 2–3 månader före förlossningen . Återbesök hos barnmorskan 1–16 veckor efter förlossningen . Om det uppstår komplikationer erbjuds du tätare barn-

morskebesök. Läkarbesök bokas av barnmorska vid behov.

Undersökningar och prover Det finns en rad provtagningar och undersökningar som man gör rutinmässigt en eller flera gånger för att följa utvecklingen under graviditeten och kontrollera mammans hälsa och fostrets tillväxt. Detta för att tidigt upptäcka om något avviker från det normala och i tid kunna åtgärda eller behandla. B LODTRYC K

Under graviditeten förändras blodtrycket för att anpassa sig till förändringen som sker i kvinnans kropp. Normalt sjunker blodtrycket något i tidig graviditet och ligger som lägst i mitten, för att under sista månaderna åter stiga något. Blodtrycket kontrolleras i samband med varje besök på barnmorskemottagningen och kan normalt variera ifrån 90/60 upp till 140/90. Högt blodtryck (hypertoni) drabbar cirka 5–9 procent av gravida i Sverige. Högt blodtryck tillsammans med äggvita i urinen kan vara tecken på havandeskapsförgiftning (se sidan 74). 52

Vad händer på förlossningsavdelningen? När du kommer till förlossningsavdelningen blir du mottagen av en barnmorska eller undersköterska. Du får berätta hur du mår, hur förlossningen startat och lämna dina eventuella papper som du fått på din barnmorskemottagning. När du kommit in på ett rum görs en rutinkontroll av barnets hjärtljud med hjälp av CTG-apparat. CTG (kardiotokografi) är en metod för att registrera barnets hjärtfrekvens, hur ofta värkarna kommer och hur starka de är. Registreringen pågår cirka 20 minuter, därefter tolkar barnmorskan registreringen och får en uppfattning om hur barnet mår. Förlossningsrummet kan se olika ut. Man försöker göra rummen hemtrevliga med färger, bilder och textilier. Samtidigt ska det finnas utrustning för mammans och barnets säkerhet och för att underlätta förlossningsförloppet. En förlossningssäng som kan ändras för olika förlossningsställningar, en stol, fåtölj eller kanske säng för medföljaren. En saccosäck och eventuellt gåbord gör det lättare för mamman att kunna växla ställningar. Det finns uttag för syrgas och lustgas, en CTG-apparat för att kunna övervaka barnet och annan utrustning. För att veta hur långt du har kommit i förlossningsförloppet gör barnmorskan en vaginal undersökning. Hon känner via slidan med två fingrar för att bedöma livmoderhalsen, hur mycket modermunnen öppnat sig och hur barnets huvud ställt in sig i bäckenet. Blodtryck och kroppstemperaturen mäts, och ibland vill man ha ett urinprov från mamman. Efter den första bedömningen kan ni få mer information och tillsammans med barnmorskan prata om vad som kommer att hända, vilka frågor ni har och era önskemål. Barnmorskan ska tillsammans med en undersköterska vara med er för att hjälpa, stötta och uppmuntra er under hela förlossningen. Men de har sina avgränsade arbetspass och blir avlösta vid bestämda tider. Barnmorska och undersköterska finns ändå alltid till hands och är till för er under hela förloppet. De försöker se till just era individuella behov och anpassa vården och omhändertagandet efter det. Barnmorskan ansvarar vanligen för den normala förlossningen; det innebär att om något avviker från det normala så konsulterar hon förlossningsläkaren för bedömning eller undersökning. Barnmorskan har vanligtvis någon eller några patienter till. Under hela förlossningen följer man förloppet genom upprepade 90

undersökningar. Barnmorskan lyssnar på fosterljuden regelbundet eller avläser barnets hjärtljud med hjälp av CTG-apparaten. Om allt bedöms bra utan några avvikelser är det inte nödvändigt att CTG-registrera hela tiden. CTG-registrering utförs normalt varannan timme under öppningsskedet (se sidan 100). Däremellan kan fosterljuden avlyssnas med en mindre apparat eller med en tratt. För att veta att förlossningen går framåt, utför barnmorskan vaginala undersökningar med jämna mellanrum. Förhoppningen är att allt ska förlöpa normalt och att man inte ska behöva ingripa i förlossningsförloppet men ibland kan det bli nödvändigt. Man kan till exempel behöva påskynda ett förlossningsförlopp som stannat av eller drar ut på tiden. Ett sätt att göra det på är att ge värkstimulerande dropp, så kallat Syntocinondropp. Ibland behövs särskild övervakning av barnet. Man registrerar barnets hjärtljud kontinuerligt och för att få bästa möjliga registrering kan man välja att fånga upp hjärtljuden via en tunn metalltråd som sätts fast i huden på barnets huvud, så kallad skalpelektrod. Det gäller till exempel när man ger värkstimulerande medel. CTG är ett bra sätt att bedöma barnet under förlossningsförloppet. Ser CTG-kurvan normal ut kan man säga att barnet mår bra. Om CTG-kurvan ser avvikande ut kan man behöva lägga till andra metoder för att säkrare avgöra hur barnet mår. Man kan ta ett blodprov från huden på barnets huvud. Blodprovet får man genom att rispa lite i huden, samla upp och analysera en bloddroppe. Den vanligaste analysen är att man mäter halten mjölksyra (laktat), men man kan också mäta surhetsgrad (pH). En del förlossningsavdelningar använder STAN som metod för att övervaka barnet under förlossningen. Det fungerar så att man förutom CTG-registrering även har en EKG-övervakning av barnet. Om STAN är avvikande kan som nämnts tidigare ett blodprov tas från barnet.

Förlossningssmärtan Smärta har en kroppslig och en psykisk komponent. Hur man upplever smärta kan bero på vilka känslor och fantasier den väcker hos oss. Psykologiska faktorer som oro och självförtroende spelar stor roll. Det kan vara svårt att se något positivt i smärtan vid en obotlig sjukdom. Förlossningssmärtan däremot är ett uttryck för livmoderns hårda arbete, som i sin tur resulterar i framfödandet av ett barn. Den kan ses som en skapande kraft i jämförelse med smärta som är uttryck för skada eller 91

sjukdom. Förlossningssmärtan har ett givet slut och den är inte kontinuerlig. Värkarbetet innehåller oftast mer paus än värk. Dina förväntningar och tidigare upplevelser har stor betydelse för hur du upplever smärta. De berättelser man fått höra om olika förlossningar färgar vår bild. Men varje förlossning är unik och varje kvinna måste försöka utgå från sina egna erfarenheter. Trygghet och kunskap ger smärtlindring. En kvinna som känner sig väl förberedd och är övertygad om sin förmåga att föda har lättare att hantera sin smärta. En bra förberedelse inför förlossningen är att skaffa sig kunskap om de olika skedena, om värkarbetets rytm och om möjligheterna till smärtlindring. Omgivningens attityder – partnerns och personalens – påverkar också upplevelsen av förlossningssmärtan. Förlossningsupplevelsen är unik för varje person och smärtan färgar det som sker och hur man kommer att minnas en av de viktigaste händelserna i livet. Smärta utlöses från olika delar av kroppen när vävnaderna eller organen ansträngs eller skadas. Smärtimpulser går genom smärtnerverna via omkopplingsceller i ryggmärgen upp till hjärnan. Vi uppfattar smärtan då signalen nått smärtcentrum i hjärnan. Dessa smärtimpulser kan hejdas på olika nivåer. Smärtnerverna i huden kan bedövas med en injektion av lokalbedövningsmedel. Signalen till hjärnan kan blockeras genom att nervtrådarna i ryggmärgen bedövas. En smärtupplevelse kan också dövas genom läkemedel som påverkar smärtcentrum i hjärnan. Smärta kan även undertryckas eller avledas genom intensiv koncentration på något annat. Det kan åstadkommas med hypnos och suggestion. Kroppen har också egna smärthämmande system som kan aktiveras. Bildning av endorfiner är ett sådant system som kan stimuleras vid förlossningssmärta. Endorfiner har ungefär samma smärtstillande effekt som morfinpreparat. När förlossningsarbetet börjar blir sammandragningarna i livmodern regelbundna och smärtsamma – vi kallar dem värkar. Smärtan utlöses då livmodersammandragningens styrka nått en viss nivå och den klingar av då muskelväggen slappnar av. Smärtan anses bero på det ökade trycket i livmodern och uttänjningen av den glatta muskulaturen i livmoderhalsen som vidgar sig mer och mer för varje sammandragning. Värken börjar ofta i korsryggen, i nedre delen av buken och känns också ut i ljumskarna och höfterna och ibland ner i benen. Intensiteten hänger ihop med hur snabbt livmoderhalsen vidgar sig och om vävnaden är mjuk och elastisk eller stel och spänd. När livmoderhalsen är helt vidgad och barnets huvud står mot bäckenbotten ändrar smärtan karaktär. Den molande värken ersätts oftast av känslan av att vilja krysta när värkarna kommer. 92

S M Ä RTLI N D RI N G

Det är i första hand du som föder som ska välja vilken form av smärtlindring du vill ha. Skaffa dig kunskap om de olika metoderna och deras för- och nackdelar. Diskutera med barnmorskan på barnmorskemottagningen, strunta i trender och duktighetskrav! När du kommer till förlossningen är det bra att berätta för förlossningsbarnmorskan om dina tankar och önskemål kring behov av smärtlindring, var i stunden och känn efter hur det känns just där och då. På så sätt kan barnmorskan hjälpa dig att välja den smärtlindring som är lämpligast för dig och barnet i det skede av förlossningen som du befinner dig i. Dra dig inte för att be om råd och hjälp. Behovet av smärtlindring är individuellt. En del kvinnor föder med icke medicinsk smärtlindring, andra väljer medicinsk smärtlindring. De flesta väljer en kombination. Många har tänkt mycket på smärtlindring, vad de vill och inte vill ha. När förlossningen väl startar kan det vara bra att vara öppen, det kan vara så att dina önskemål och planer ändras under resans gång, så försök att gå in i förlossningsrummet utan alltför förutfattade meningar. Ingen förlossning är den andra lik. Berätta för barnmorskan hur just du känner och upplever smärtan, hon finns där för att hjälpa dig.

Smärtlindring

. Förberedelse och kunskap minskar oro och smärta. . Stöd från anhörig och barnmorskan minskar smärtan. . Massage, dusch och bad ger avslappning som dämpar smärtan. . Akupunktur och TENS kan ge avslappning och viss smärtlindring. . TENS kan påbörjas i hemmet. . Lustgas ger viss smärtlindring. . Ryggbedövningar, EDA och spinalbedövning, ger effektiv

smärtlindring men kan dämpa värkarbetet.

. Livmoderhalsbedövning (PCB) kan ges under öppnings

skedet men kan påverka barnets hjärtfrekvens.

. Bäckenbottenbedövning (PDB) kan ges inför krystningen.

Barnets behov Ända från födseln behöver barnet mycket kontakt och närhet. Det ger barnet trygghet, tillit och egenvärde. Det måste finnas vuxna som kan tolka barnets signaler och tillfredsställa dess behov. Barnet är redan en egen individ som genomgår en stor omställning och behöver mycket lugn och ro. Ni föräldrar är ju självklart mest naturliga, men barn har tidigt förmåga att urskilja och att knyta an till flera människor i sin närhet. Alla i familjen kan ta sig an barnet, leka, sjunga och prata med det, ge närhet, värme och stimulans. Det är egentligen inte så mycket man behöver införskaffa innan man får ett spädbarn, men här följer några förslag på saker som kan vara bra att ha hemma. . Kläder till barnet. . En badbalja. . En säng till barnet. . Ett skötbord eller göra i ordning en plats där man kan byta blöja etc. . En barnvagn. Ibland kan det vara svårt att tolka barnets behov. Det kan vara hunger, våt bajsblöja, smärta eller behov av närhet. Ett barn som gråter och inte låter sig tröstas kan vara särskilt svårt att förstå och hantera. Är föräldrarna trötta kan det vara svårt att hitta lösningar och ibland kan det leda till en känsla av förtvivlan och ilska. Så här kan spädbarnsföräldrar känna någon gång, oftast löser det sig, men det är viktigt att be om hjälp om känslan återkommer. Ta upp barnet och vyssja det lugnt eller låt barnet få skrika och gå ifrån en liten stund, det tar inte barnet skada av. En sak man absolut måste undvika är att med hårda händer skaka sitt lilla barn. Små barn är inte stadiga i nacken och skakning kan därför leda till att barnets huvud kastas fram och tillbaka. Skulle det hända kan det leda till allvarliga hjärnskador på grund av påverkan av blodcirkulationen till hjärnan.

RS-virus Även om RS-virus finns i vår omgivning alla årstider så är det betydligt vanligare att drabbas av infektion med RS-virus under vinterhalvåret. Viruset sprids förutom genom direktkontakt, också genom luften via 130

droppar från nysningar eller hosta. Viruset kan överleva i flera timmar utanför kroppen, t.ex. på leksaker och kläder. Vuxna och äldre barn får oftast symtom som vid en vanlig förkylning. Eftersom nyfödda och späda barn riskerar att bli svårt sjuka av RS-virus är det viktigt att skydda de sköraste barnen från att smittas. Genom att tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten, undvika att träffa förkylda personer samt välja aktiviteter där man träffas utomhus kan risken för smitta minska avsevärt. Ta inte heller med barnet till platser inomhus där det vistas mycket folk. Vanligen yttrar sig en RS-virus infektion som en lindrig förkylning med snuva och hosta, ofta med ett segt, trådigt slem. Barnet kan också vara lite tröttare och ha sämre aptit än vanligt. Besvären kan lindras genom att barnet får i sig bra med vätska, ge nässprej med koksalt och höja huvudänden på sovplatsen. Det finns inget läkemedel som botar infektionen och i de flesta fall tillfrisknar barnet utan komplikationer. Om barnet blir slött, inte orkar äta, har tungt att andas, får andningsuppehåll, är blekt eller blåaktigt ska man söka vård. Barnet kan då behöva läggas in på sjukhus för att få hjälp med andning och mat under ett par dagar tills symtomen klingar av.

Plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är något som kan drabba till synes helt friska barn. I Sverige drabbas färre än ett barn av 6 000 och barnet är oftast yngre än sex månader. Trots många års forskning vet man inte säkert vad orsaken är. Socialstyrelsens senaste råd är dock baserade på aktuell forskning och består av följande råd till dig som förälder: . Låt spädbarnet sova på rygg i stället för på mage. Forskning har visat att antalet fall har minskat när barnet ligger på rygg. . Avstå från nikotin. Rök eller snusa inte under graviditet och amning, låt inte heller någon annan röka i din eller barnets närhet. . Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. . Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng. . Amma om det är möjligt. . Napp kan användas när spädbarnet ska sova. 131

Syskon Även om syskonen väntat otåligt på det nya barnet kan det bli jobbigt med all uppståndelse när barnet väl har kommit. Att vara svartsjuk är naturligt. Hur svartsjukan yttrar sig beror mycket på barnets ålder när det får syskon. Förbered barnet så mycket som möjligt att det är syskon på gång genom att låta det vara delaktigt redan under graviditeten och ifrån början med den nyfödda bebisen. Inte minst vid amningen lägger babyn helt beslag på mamma och syskonen kan känna sig avvisade. Då kan partnern behöva ge de andra barnen extra uppmärksamhet. Ett annat sätt är att låta dem få vara med, läsa en saga eller spela lite musik när du ammar. Någon annan kan sedan ta hand om det nya barnet en stund då och då, så att du kan ägna dig helt åt det äldre syskonet och låta det känna att det är lika betydelsefullt för dig som tidigare.

Besök på BVC och BMM/MVC Från förlossningen eller BB skickas information till barnavårdscentralen, BVC, och ibland till barnmorskemottagningen, med uppgifter om hur förlossningen varit och hur barnet mår. I dag när vi har datajournaler kan mödrahälsovården och förlossningsvården läsa varandras journaler om du gett tillstånd till det. När du kommit hem kan du ringa till din barnavårdscentral för att få kontakt och boka tid för besök. Ibland brukar sjuksköterskan på BVC höra av sig tidigt och om ni vill så kommer hon på hembesök. Du kan alltid ringa själv till BVC och fråga sjuksköterskan till råds om allt som har med barnets vård och hälsa att göra. Efterkontrollen sker, om allt varit normalt, oftast inom 8–12 veckor efter förlossningen hos barnmorskan på barnmorskemottagningen. Det kan vara bra att boka in en tid redan i slutet av graviditeten eller kontakta sin barnmorska efter hemkomsten från BB, så att man gemensamt kan avgöra lämplig tidpunkt för återbesöket. Om graviditeten eller förlossningen har varit komplicerad, som till exempel efter akut kejsarsnitt eller annan komplicerad graviditet eller förlossning, erbjuds också ett läkarbesök för genomgång av det som skett och eventuella konsekvenser inför kommande graviditeter och förlossningar. I samband med efterkontrollen på barnmorskemottagningen får ni möjlighet att titta igenom journalen från förlossningen och kan ställa 132

frågor om hälsa, motion och samliv, utifrån egna frågor och funderingar. Barnmorskan ställer frågor om hur du mår, hur förlossningen varit, hur det går med barnet hemma, amning, mediciner, vilket preventivmedel man kan tänka sig, rök- och alkoholvanor. Blodtryck, BMI och blodvärde kontrolleras. En gynekologisk undersökning av slemhinnor, uppföljning av bristningar om du blivit sydd, undersökning och utvärdering av bäckenbottenmuskulaturen och knipförmågan. Du får information och råd om bäckenbottenträning för behandling och förebyggande av urininkontinens. Ibland kan det vara bra att dela upp efterkontrollen i två kortare besök, där det första ligger närmare förlossningen och blir ett besök för frågor om till exempel förlossningsupplevelsen, amning, läkning och hälsofrågor. Det andra besöket blir en uppföljning där livsstilsfrågor, samlevnad och preventivmedel tas upp.

Samlivet Det kan fordra tålamod och varsamhet att komma tillrätta med sina känslor och hitta tillbaka till varandra efter förlossningen och allt nytt och omtumlande under den första tiden. Det kan vara lätt att råka i otakt rent känslomässigt när situationen är ny och man kan känna sig trött och ibland undra över hur samlivet ska bli. Det kan därför vara bra att ägna extra mycket tid för varandra, att göra saker ihop och att umgås på tumanhand, inte bara som föräldrar. Det är olika hur länge man väntar med att ta upp samlivet, det viktigaste är att ta upp det när ni båda har lust. Det viktiga är att inte känna sig stressad, det är vanligt att många väntar med samlag tills efterkontrollen har varit. Om ni tar upp samlivet innan blödningen har avtagit så är det viktigt att använda kondom på grund av infektionsrisken. Men för många par dröjer det ibland flera månader innan de har lust att ta upp samlivet igen. På grund av den låga halten östrogen efter förlossningen och under amningstiden upplever många kvinnor besvärande torrhet i slidan, vilket kan avhjälpas med till exempel barnolja, olivolja eller glidmedel. Lokal behandling med östrogenkräm kan också vara bra och kan köpas receptfritt på apoteket. Om du upplever stramhet i ärret efter en bristning kan det vara välgörande att massera området med olja. 133