Sagan om Smått och Gott
– om trollen, häxan och spöket
text Stina Nilsson illustrationer Marika Lif
2
D
et var en gång en glänta som det liksom skimrade omkring som om den var omgiven av de finaste och vackraste ädelstenar. Där, endast där, bodde de snällaste, raraste trollen i hela landet. Deras ögon var i alla möjliga färger och glittrade av guld. Ja hela deras ansikten var som små solar som aldrig hade skådat en solförmörkelse. Gräddbakelser kom man att tänka på när man såg dessa urmysiga små gestalter guppa omkring med sina långa och urtrevliga svansar.
3
4
D
e hade alla sina sysslor på den lilla gården med de elva små röda husen. Elva små röda stugor som såg ut som bulliga hjärtan. Om man har lite fantasi förstås. Nåja, i alla fall var det någonting de här trollen hade… fantasi alltså. Så deras liv var rikt, dom hade allt, alla var goda, så vad mer kan man önska sig egentligen? Men plötsligt under den kalla och ruskiga hösten när dropparna forsade fram som en getingsvärm, var alla trollen lite vemodiga. Dom vankade fram mellan husen och var så bekymrade. Någon hade flyttat på Frenskos säng, någon hade tagit en kam från Lefskis, någon hade tagit Knarros favoritmugg. Och allt hade hänt under de mörka timmarna på dagens 38 timmar (trollen räknade tiden lite annorlunda än vi), och bara under en tid av tre månader.
5
6
T
rollen samlades under sitt stora vackra träd, som de brukade göra när något var galet. De brukade få hjälp av trädets grenar som formade sig likt olika bokstäver. Det skulle leda trollen fram till sanningen. De satte sig, och mumlade ut allt som hade hänt. När de var klara tystnade alla, endast vindens små viskningar hördes, precis som de också ville hjälpa till.
7
Ö
gonen var stora som meloner för de ville inte missa en endaste liten vink från trädet. De måste få råd. Alla hade de veck under ögonen och de annars så behagliga kropparna var stela som istappar och sköra som glas. Sömnen hade blivit till en skrämmande dimma där ingen visste vad som skulle ske. Med ögonen vända mot trädets vackra gestalt såg de plötsligt ett mörkt moln komma farande mot trädets grenar. Det virvlade runt omkring i alla trädets fåror och liksom skar bort barken. Så stark var vinden. Så stor var makten.
8
T
rollen gapade och ögonen blev stora, skräck fyllde hela deras kroppar. Trädet grät för det gjorde ju så ont, så det bara sprängde i det. Trollen grät också av medlidande, ty de älskade sitt träd som hjälpte dem i livets alla konstigheter. Plötsligt slutade den vind att blåsa som gjorde trädet så ont. Trädet liksom skakade av sig sina rispor och suckade djupt. Trädet hade inget svar att ge trollen, det enda det kunde ana var att en stor, mörk kraft hade kommit till den lilla gläntan. Den lyckliga lilla gläntan. Alla trollen bugade sig ner så att deras långa hår kom att vidröra marken, tackade trädet för att det hade gjort sitt och anade att det kunde vara någon bland de själva som fått en dos av det onda i sig. Någon, men vem?
9
10
S
ingolf begav sig till skogen för att leta efter det snälla spöket som han visste bodde i den vackra, glänsande skogen. Där kunde han kanske få hjälp. I skogen hjälpte spöket alla blåbärsplockare och svampletare att hitta de bästa ställena. De bästa ställena, där det fanns mycket mer av de blåbär eller svamp eller vad det nu kunde tänkas vara, som man nu ville ha mer av. Han tog därför med sig en korg för att ge sig ut att söka och kanske få hjälp. Ett blåbär hittade han, och ett till, och så småningom ett till… då hördes en pipig röst ovanför honom: ”Gå åt vänster och lite rakt fram under den stora eken så ska du hitta mer att glädja dig åt.”
11
Sagan om Smått och Gott – om trollen, häxan och spöket. Denna mystiskt skimrande saga handlar om de lyckliga trollen i den lyckliga skogsgläntan. Men plötsligt en dag förändras allt och onda saker börjar hända. De lyckliga trollen blir olyckliga och söker sanningen för att ställa allt tillrätta. Vem ligger bakom dåden? Kommer trollen att få reda på sanningen? Läs sagan så får du veta. Boken är främst en högläsningsbok som ger möjlighet till språklig utveckling eftersom många ord måste förklaras. text Stina Nilsson illustrationer Marika Lif
Marika Lif Född 1984 i Tidaholm. Bosatt i Uppsala.
© Bokförlaget Kompetens & Rekreation
Stina Nilsson Född 1963 i Västervik. Bosatt i Norrköping.