omsl.198 x 245_ny-prodklar.pdf
11-12-07
13:03:02
Utruleg lenge var eg sterk og sprek og kunne halde fram minvante veg og trudde ikkje at slikt vondt som råkar så mange gamlefolk, skulle råke meg.
No har eg lært nytt. Min eigen kropp har drive meg på plass i skrøplinganes hær. Ikkje kall oss stakkarslege når du seross. Kall oss heller tapre. Det er det vi er. Halldis Moren Vesaas: Livshus 1995 C
M
Y
CM
www.gyldendal.no/a kademisk
Eg såg pågamle skrøplingar, og tenkte at om dei for alvor sette viljen inn kunnedei vel te seg mindre ynkelege. Jo, det er sant. Så hard var eg, så blind.
Boken tar utgangspunkt i den eld r e pasienten, og besk river prinsippene og særtrekkene ved geriatrisk sykepleie. I tillegg har boken egne kapitler om den geriatriske pasienten i hjem, sykehjem og sykehu s. En egen del med 15kapitler konkretiserer et utvalgav de mest vanlige sykdommer og plager hos eld re. Siste del av boken omhandler livets slutt.
Kirkevold • Brodtkorb • Ranhoff (red.)
Ny lærdom
Sentralt i boken står det åkunne utøve integritetsbevarende sykepleie bla nt annet ved å ta pasienten med i beslutningen e, ved å se pasienten som mer enn gammel og syk og ved å støtte og bidra til den gamles mestring. Helsefremmende ogforebyggende arbeid fremheves også som viktig i alt arbeid i sykepleien til gamle menneske r.
MY
CMY
K
Geriatrisk sykepleie
CY
Redaktörer:
Marit Kirkevold Kari Brodtkorb Anette Hylen Ranhoff
G ERIATRISK OMVÅRDNAD G od omsorg till den äldre patienten
M arit K ir kevold (f. 1958) er sykepleier og har doktorgrad i sykepleievitenskap fra Teachers College, Columbia University i New York. Hun er professor i sykepleievitenskap ved Institutt for sykepleievitenskap og helsefag, Universitetet i Oslo, samt tilknyttet som professor ved Afdeling for Sygeplejevidenskab, Århus Universitet. Kirkevold leder Gruppe for Eldreomsorgsforskning (GEOF) ved ISH og har publisert en rekke bøker og artikler om forskning og fagutvikling, samt sykepleie til kronisk syke og eldre. K ari B rodt korb (f. 1956) er kandidat i sykepleievitenskap og sykepleier med videreutdanning i psykiatrisk sykepleie og veiledningspedagogikk. Hun arbeider i Undervisningssykehjemmet i Helseregion sør. Brodtkorb har vært høgskolelektor ved Lovisenberg diakonale høgskole og Universitetet i Agder. Hun har klinisk erfaring fra sykehjem ogpsykisk helsevern.
A net te Hylen Ran hoff (f. 1956) er dr. med., Universitetet i Oslo, og spesialist i indremedisin og geriatri. Hun arbeider som seksjonsoverlege ved Diakonhjemmet sykehus i Oslo og har publisert en rekke vitenskapelige artikler og flere bøker. Hun er leder for Norsk Selskap for Aldersforskning.
GERIATRISK OMVÅRDNAD
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 1
09.12.09 12.17
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 2
09.12.09 12.17
Marit Kirkevold, Kari Brodtkorb, Anette Hylen Ranhoff (red.)
Geriatrisk omvårdnad God omsorg och vård till den äldre Översättning: Inger Bolinder-Palmér, Kristina Olsson
Liber
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 3
09.12.09 12.17
Till den äldre, de närstående och sjuksköterskor som arbetar med äldre
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 5
09.12.09 12.17
Förord Att ge omsorg, omvårdnad och behandling till sjuka äldre människor är några av de mest utmanande, spännande och undervärderade uppgifter som sjuksköterskor kan åta sig. Dessa omvårdnaduppgifter är på en och samma gång grundläggande och specialiserade. Äldre patienter är mycket olika varandra både som människor och som patienter. De har under ett långt liv tillägnat sig en stor mängd erfarenheter, kunskaper, värden och attityder, som har satt unika spår i kropp och sinne. Åldrandeprocessen har gjort sitt till för att prägla den kroppslig funktionsförmågan och kapaciteten. Äldre människor lider av samma sjukdomar som yngre, men sjukdomarna kan manifesteras och förlöpa på andra sätt, och äldre har ofta flera sjukdomar samtidigt. Åldrandeprocessen påverkar kroppens förmåga att hantera läkemedel och annan behandling. Många äldre människor har ett krympande socialt nätverk, och de bor och får hjälp både hemma och på olika typer av institutioner. Allt detta gör att omvårdnad och omsorg till denna patientgrupp är mycket utmanande och lärorik. Och det kräver breda kunskaper, djupa mänskliga insikter och förmåga att etablera öppna, goda och tillitsfulla relationer till den enskilda personen. Det kräver också en väl utvecklad förmåga att göra precisa och systematiska kliniska bedömningar, och goda praktiska färdigheter i både att ge grundläggande omvårdnad och i att utföra såväl specialiserade omvårdnadsuppgifter som delegerade medicinska uppgifter. Dessutom kräver det respekt för både patientens och närståendes erfarenheter och kunskaper, för den egna kompetensen och för andra medarbetares kunskaper, insikter och ansvarsområden. God samarbetsförmåga är också en förutsättning. Man kan lätt frestas att säga att det är bilden av den idealiska och perfekta sjuksköterskan man tecknar här. En grundläggande förutsättning för att kunna ge god geriatrisk omvårdnad är att man utgår från den enskilda äldre. Samtidigt kan professionell och omsorgsfull omvårdnad inte förverkligas utan solida
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 6
faktabaserade kunskaper. Boken speglar en bestämd kunskapssyn; vi anser att god vetenskaplig kunskap är avgörande för att man på ett fullvärdigt sätt ska kunna tillgodose äldre människors behov av god medicinsk behandling, omvårdnad och andra behandlings- och omsorgsåtgärder. Samtidigt är grundläggande värden, ett etiskt förhållningssätt, personlig kunskap och en öppen och uppriktig attityd oundgängliga komponenter i den geriatriska sjuksköterskans kompetens. Vi har valt att använda begreppet geriatrisk omvårdnad om detta yrkesområde. Det är inte för att medikalisera utövandet av omvårdnad och omsorg om äldre, utan för att understryka att sjuka äldre har lika stor rätt som yngre att få vård, omsorg och behandling baserad på specialiserad kunskap och kompetens. Samtidigt vill vi understryka att geriatrisk omvårdnad ingår som en grundläggande del i det tvärprofessionella geriatriska behandlingsutbud som nu på allvar växer fram internationellt och nationellt. På detta område pågår en omfattande och snabbt växande forskningsaktivitet och kunskapsutveckling. Vi hoppas att denna bok ska inspirera omvårdnadsstudenter, sjuksköterskor och andra intresserade att satsa på detta fackområde, som enligt vår mening är ett av de mest dynamiska och engagerande som man kan hitta i dagens och morgondagens hälso- och sjukvård. Vi vill rikta ett varmt tack till Gyldendal Akademisk för ett nära och utmärkt samarbete med ansvariga redaktören Astrid Rangnes Bråten, redaktör Randi Grønseth, bildredaktör Liv Alveberg och redaktionskonsult Ida Myhre-Nielsen i spetsen. Deras stöd och aktiva engagemang har varit ovärderligt. Oslo/Arendal, januari 2008 Marit Kirkevold, Kari Brodtkorb, Anette Hylen Ranhoff (red.)
09.12.09 12.17
Förord till den svenska utgåvan Av hela mitt hjärta håller jag med författarna till denna bok om att en av de största och mest spännande utmaningarna är att vårda äldre. Det kräver stor kunskap, nyfikenhet, lyhördhet och respekt. Denna bok ger en mycket god inblick i hur det är att bli äldre – vad åldrandet innebär, den normala åldersprocessen, hur den äldres livserfarenhet måste integreras och inte minst hur sjukdomar påverkar den äldres livskvalitet och möjlighet till ett så självständigt liv som det går. De närståendes situation och behov av stöd vävs också in på ett fint sätt. Boken fångar många perspektiv på hur det är att vårda äldre, och det sker främst genom alla framstående och engagerade författares bidrag. Erfarenheter från klinisk vardag, olika forskningsfält och från utbildningsvärlden lyfts på ett professionellt och lättillgängligt sätt fram av de 28 medförfattarna. Det ger de olika kapitlen olika tonfall och infallsvinklar och belyser väl olika kunskapsfält och aktuell omvårdnadsforskning. Boken utgår från norska förhållanden, vilket gör att läsaren automatiskt funderar över och jämför med hur svensk vård bedrivs. Det är spännande att så ingående ta del av norsk omvårdnadsforskning. I dag är det lätt att ta till sig engelska och amerikanska forskningsresultat, men mycket god kunskap finns också i Norden. Till mig som omvårdnadsforskare och med ett brinnande intresse för att utveckla svensk äldrevård har boken gett många nya sätt att se på den dagliga vården av äldre men också medvetandegjort skillnader i sätt att se på vårdandet. Vid första kontakten med boken kan det kanske lätt uppstå en känsla av att den främst speglar norska förhållanden, och varför inte!? Eftersom varje individ är unik blir detta också en styrka i boken. För sjuksköterskan och andra som deltar i vården är det viktigt att ha en så stor och färggrann palett med omvårdnadsåtgärder att välja ifrån så att individens unika vårdbehov kan tillgodoses – en förutsättning för den äldres livskvalitet. God och bred kunskap ger arbetsglädje, och den kan ge
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 7
den äldre livsglädje trots sjukdom. Sist men inte minst finns det självklart större likheter än skillnader i vården av äldre mellan olika länder. Den multisjuka äldres behov, bemötande, etik, åldersprocessen, läkemedelshantering osv. är desamma. Min uppmaning blir därför – läs boken, njut av dess engagerande patientfall, lättillgängliga text som utgår från aktuell omvårdnadsforskning och fi na layout. Boken kan användas inom olika utbildningar, såväl i grund- och vidareutbildning av sjuksköterskor som inom interutbildning ute i vården. De olika delarna kan med fördel användas i olika sammanhang i vård och omsorg. Äldre personer vårdas inom olika vårdformer, och bokens olika delar kan därför bidra till en bättre vård av äldre oberoende av om vården ges i hemmet, inom primärvården, i akutsjukvården eller inom geriatrisk vård och äldreomsorg. Bokens referenslista, kapitel för kapitel, är av hög klass och kan med fördel användas för att fördjupa och söka ytterligare kunskap. Margareta Skog Med. dr i omvårdnad av äldre, fi l. mag. i vårdpedagogik, leg. sjuksköterska, vårdsakkunnig i geriatrik i Stockholms läns landsting, vårdutvecklingssamordnare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Rektor vid Silviahemmet i Stockholm, vårdforskningschef vid äldreboendet Stockholms Borgerskap.
09.12.09 12.17
Om begrepp och andra skillnader Förlaget vill tacka de sakgranskare från både högskola och klinisk verksamhet som har anpassat de avsnitt som handlar om regelverket och om vårdens och omsorgens organisation till svensk vårdverklighet så långt det har varit möjligt. Eftersom termerna för bland annat personal och boendeformer skiljer sig åt mellan Norge och Sverige, har vi i den svenska utgåvan valt att översätta begreppen på följande sätt. Ordet patient har reserverats för sammanhang där personens specifika sjukdom eller kontakter med sjukvården är i fokus. I övriga sammanhang används oftast begreppet den äldre. Som gemensam term för alla boendeformer – vilka i Sverige även har benämnts äldreboende, särskilt boende, gruppboende, ålderdomshem eller sjukhem – används särskilt boende. Omvårdnad används i första hand för insatser som ges till sjuka äldre, medan omsorg används för sådan hjälp i vardagslivet som kommunens hemtjänst brukar bistå med. (Vård)insatser i hemmet används om hjälp som ges till den äldre i hemmet, oavsett om han eller hon bor i en ordinär bostad eller i särskilt boende. För maka/ make, partner, barn och övrig familj och nära vänner används närstående. Den vård- och omsorgspersonal som möter de äldre i hemmen och på boenden har olika utbildningsbakgrund, men här används sjuksköterskan där de arbetsuppgifter som beskrivs oftast utförs eller enligt reglerna ska utföras av en legitimerad sjuksköterska. Även distriktssköterskan och hemsjuksköterskan kallas här sjuksköterska. I övrigt används oftast vårdpersonal. Begreppet patientansvarig läkare används för allmänläkare, husläkare och annan läkare som den äldre regelbundet träffar. Vi har också valt att ändra till svenska namn i patientfallen, eftersom dessa lika gärna kan handla om äldre i Sverige. Det positiva tonfallet i den norska boken har vi strävat efter att bevara, eftersom det speglar en god och varm människosyn och en jämbördig medmänsklighet i
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 8
förhållningssättet och relationen till människan bakom det kroppsliga åldrandet och krämporna. Detsamma gäller sättet att beskriva kontakterna med de närstående. Därför tror vi mycket på denna bok som en källa till inspiration och vidgade perspektiv hos alla som ska arbeta med vård och omsorg till äldre.
Karin Sjögren Marklund Libers projektledare för boken Eventuella synpunkter och kommentarer mottages tacksamt. karin.sjogren-marklund@liber.se
09.12.09 12.17
Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Förord till den svenska utgåvan . . . .
7
Om begrepp och andra skillnader . .
8
Del I
Från äldre til geriatrisk patient . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
20
Kapitel 1
41 42 43 43 44 46 46 47
Äldre och sjuk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Marit Kirkevold Kapitel 2
Äldre, hälsa och hjälpbehov . . . . . . . . . . . 29 Tor Inge Romøren En ny äldreboom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Användning av hälso- och sjukvård . . . . . . . . . . Vad är åldrande? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den tredje och fjärde åldern . . . . . . . . . . . . . . . . . Vanliga sjukdomar hos äldre . . . . . . . . . . . . . . . . Funktionsnedsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjukdomsförlopp och hjälpbehov . . . . . . . . . . . . Rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Komprimerad sjuklighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29 30 31 31 32 32 33 35 36
Kapitel 3
Äldre från andra kulturer . . . . . . . . . . . . . . 38 Ingrid Hanssen Åldrande i ett kulturellt perspektiv . . . . . . . . . . . Individorienterad eller familjeorienterad äldrevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Synen på sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kliniska konsekvenser av sjukdomsförståelsen . . Demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äldre invandrare på särskilda boenden . . . . . . . Språk och kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 9
38 38 40 40 40 41 41
Använda tolk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Språkproblem i samband med demens . . . . . . . Reminiscensarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kost och levnadsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Religion och religionsutövning . . . . . . . . . . . . . . Kulturell anpassning av omvårdnad . . . . . . . . . . Kulturell datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Principer för kulturellt kompetent omvårdnad . .
Kapitel 4
Biologiskt åldrande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Lill Mensen Ökad medellivslängd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åldrandeprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysiologiska åldersförändringar . . . . . . . . . . . . . Teorier om biologiskt åldrande . . . . . . . . . . . . . . Teorin om fria radikaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Genetiska kontrollteorin. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Telomerteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teorin om kalorirestriktion . . . . . . . . . . . . . . . . Sviktande immunfunktion . . . . . . . . . . . . . . . . . Kan åldrandeprocessen skjutas upp? . . . . . . . . .
48 49 50 51 52 52 52 53 53 53
Kapitel 5
Teorier om åldrande . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Kirsten Thorsen Teorier är redskap för tanke och handling . . . . . Eriksons utvecklingsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
54 55
09.12.09 12.17
10
Innehåll:
Teorier om åldrande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avståndstagarteorin och aktivitetsteorin. . . . . . Teorier om personlighetsutveckling . . . . . . . . . . Personlighetsteorier, egenskapsteorier . . . . . . . . Förändringar i mäns och kvinnors personlighetsutformning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teorier om självet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Senmoderniteten medför nya utmaningar . . . . . Det postmoderna självet i mötet med ålderdomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teorier om coping och upplevelse av sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Coping och kontroll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mening, kontinuitet och upplevelse av sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teorier om livslopp och levnadshistorier . . . . . .
57 57 59 59 60 60 61
Närstående och vårdinsatser . . . . . . . . . . . . . . . . Faserna i omsorgsförloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . Omsorgsbörda och belastning för närstående . .
70 71 72
Kapitel 7
Den äldre patienten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Anette Hylen Ranhoff Äldre patienter är sårbara . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sköra äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orsaker till skörhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kliniska konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äldre med multipla sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . Äldre patienter med aktivitetsbegränsning . . . . Kronisk funktionsnedsättning . . . . . . . . . . . . . . Akut funktionsnedsättning . . . . . . . . . . . . . . . . Epidemiologi – sjukdomar hos äldre . . . . . . . . . . Optimal behandling och omvårdnad . . . . . . . . . Friska äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sårbara äldre med funktionsnedsättning och normal psykisk funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysiskt friska äldre med kognitiv svikt och demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sårbara äldre med demenssjukdom . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
83 84 84
Överordnade principer för geriatrisk omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
86
Kapitel 8
95 95
61 62 62 64 65
Kapitel 6
Vård- och omsorgsförlopp. . . . . . . . . . . . . 67 Tor Inge Romøren Berättelserna om två vård- och omsorgsförlopp Vårdförloppet och vårdpersonalen . . . . . . . . . . . Sjukhusets insatser för äldre patienter . . . . . . . . Det särskilda boendets uppgifter . . . . . . . . . . . .
67 69 69 69
73 74 75 77 78 79 80 80 81 82 82 83
Del II
Den äldres integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Marit Kirkevold Energibalans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kroppslig integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personlig integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Social integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förhållanden som kan hota den äldres integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . När den äldre inte blir sedd och erkänd . . . . . . . När det personliga rummet invaderas . . . . . . . . Kränkning av den kroppsliga integriteten . . . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 10
90 91 92 92 94 94 94 95
När värden inte erkänns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bristande respekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kartlägga förhållanden som kan hota integriteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etablera en omhändertagande relation . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
96 97 97
Kapitel 9
Individuell omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Centrala perspektiv Marit Kirkevold Omvårdnad som är anpassad till äldres upplevelser, värden, önskemål och mål . . . . . . . .
98
09.12.09 12.17
Innehåll:
Person- och individanpassad omvårdnad . . . . . Omvårdnad som stödjer egenvård och copingförmåga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ålder och sjukdom hotar egenvården . . . . . . . . . Vad ingår i egenvård? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskans stödjande uppgift i egenvården . . Omvårdnad som är anpassad till den äldres åldrande- och sjukdomsförlopp . . . . . . . . . . . . . . Mentalt och känslomässigt arbete . . . . . . . . . . . Vägledning och undervisning . . . . . . . . . . . . . . . Copingförmåga vid svåra symtom . . . . . . . . . . . Symtombilden är komplex . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
99 102 103 104 105 106 106 107 108 109 110
Kapitel 10
Bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Marit Kirkevold och Kari Brodtkorb Systematisk bedömning av den äldre är nödvändig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur gör man en systematisk bedömning för omvårdnadsanamnes? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Intervju och samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Observation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Standardiserade bedömningsinstrument . . . . . . Vad ska bedömas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Egenvård och aktiviteter i det dagliga livet . . . . Fysisk funktionsförmåga . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kognitiv funktionsförmåga . . . . . . . . . . . . . . . . Emotionellt tillstånd – depression . . . . . . . . . . . Etiska och metodologiska utmaningar . . . . . . . . Datainsamling med fokus på levnadsberättelsen . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
111 112 113 113 114 114 116 117 117 117 118 119 120
Anpassa vårdinsatserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Systematisk bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Undervisning och vägledning . . . . . . . . . . . . . . . Att överta huvudansvaret för omvårdnad och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Signaler om brister i vården och övergrepp . . . . Identifiera och förebygga . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
125 126 127 130 131 132 134
Kapitel 12
Förebyggande och hälsofrämjande omvårdnad . . . . . . . . . . . 135 Anette Hylen Ranhoff Äldre människors egenvård . . . . . . . . . . . . . . . . . Primärförebyggande åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . Sekundärförebyggande åtgärder . . . . . . . . . . . . . Tertiärförebyggande åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . Förebyggande satt i system . . . . . . . . . . . . . . . . . . Systematiska hembesök hos äldre i ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hembesök efter utskrivning från sjukhus och hos patienter med kroniska sjukdomar . . . . . . . Tidig intervention vid funktionsnedsättning hos äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vårdmottagningar för äldre . . . . . . . . . . . . . . . . Andra kommunala system . . . . . . . . . . . . . . . . . Förebyggande äldrehälsovård i hemmet . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
136 136 139 141 142 143 143 143 144 144 144 145
Kapitel 13
Hjälp med personlig hygien – möte och möjlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Kari Brodtkorb
Kapitel 11
Samarbete med äldre och närstående . 121 Marit Kirkevold Familjens omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Erkänna behov och ta på sig ansvar . . . . . . . . . . Huvudansvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . När de professionella träder in . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskans ansvar för att säkerställa ett gott samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etablera ett jämställt samarbete . . . . . . . . . . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 11
121 121 122 123 123 123
Varför behöver den äldre hjälp? . . . . . . . . . . . . . . Främja integriteten i samband med personlig hygien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Möta den äldre som en hel människa. . . . . . . . . Att undvika kränkningar och tvång . . . . . . . . . . Anpassa hjälpen med personlig hygien till den enskilde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Coping eller beroende? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anpassa hjälpen till den äldres copingnivå . . . . Att hjälpa till med tvättning och påklädning . . .
147 147 147 148 150 150 150 152
09.12.09 12.17
12
Innehåll:
Bevara huden hel och intakt . . . . . . . . . . . . . . . . Hjälp med att tvätta sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Främja välbefinnande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysisk kontakt och beröring . . . . . . . . . . . . . . . . Att organisera och leda hjälp med personlig hygien och påklädning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
152 152 153 153
Risk för biverkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Risk för läkemedelsinteraktioner . . . . . . . . . . . . Läkemedelshantering i hemmen och i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samarbete för att kvalitetssäkra läkemedelsförskrivningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . Dokumentation av läkemedelsförskrivningar . . Rutiner för att göra i ordning och dela ut ordinerade läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samarbete med annan vårdpersonal . . . . . . . . . Intag av läkemedel och följsamhet . . . . . . . . . . Intag av läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motivation att följa läkemedelsordinationen . . Observation av läkemedelseffekter och biverkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
158 158
Ramar och arenor för geriatrisk omvårdnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
166
Kapitel 15
180 180
153 155
Kapitel 14
Äldre och läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Anette Hylen Ranhoff och Bente Børdahl Läkemedelsbehandling och äldres hälsa och livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Åldrandeprocessens inverkan på läkemedelsbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Polyfarmaci . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158
160 160 161 161 161 161 162 163 164 164
Del III
Lagens ramar och etiska utmaningar . . 169 Åshild Slettebø Juridiska ramar för äldreomsorgen . . . . . . . . . . . Hälso- och sjukvårdslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagen om hälso- och sjukvårdspersonal . . . . . . . Värdighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etiska problemställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . Autonomi och samtycke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tystnadsplikt och informationsplikt . . . . . . . . . Insättande och avslutande av behandling . . . . . Knappa resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tvång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
169 169 172 172 173 173 174 175 176 177 178
Kapitel 16
Akut sjuka äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Anette Hylen Ranhoff Akut sjuka, sårbara äldre innebär särskilda utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 12
Vad är speciellt med akut sjuka äldre? . . . . . . . . . Diffusa och ospecifika symtom . . . . . . . . . . . . . . Ökad risk för komplikationer, ökad funktionssvikt och död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunikationssvårigheter . . . . . . . . . . . . . . . Hög förekomst av kognitiv svikt (förvirring) och nedsatt samtyckeskompetens . . . . . . . . . . . . Beroende av andra – närståendes roll är viktig . . Det är inte alltid meningsfullt att förlänga livet på akut sjuka äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Epidemiologi: Akuta sjukdomar hos äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut inläggning på sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . Akut sjukdom hos äldre i ordinärt och särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Specialistsjukvård för äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . Geriatrisk utrednings- och behandlingsenhet . . Akutgeriatrisk enhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Geriatrisk mottagning och dagsjukhus . . . . . . . Geriatrisk mottagning och dagsjukhus . . . . . . .
182 182 183 183 184 184 184 184 184 185 185 186 186
09.12.09 12.17
Innehåll:
Geropsykiatri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad av akut sjuka äldre på sjukhus . . . . Kritiskt sjuka, äldre patienter . . . . . . . . . . . . . . Planera utskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut sjukdom hos äldre i ordinärt och särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
187 188 189 190 190 193 194 194
Kapitel 17
Vård och omsorg för äldre i ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Torbjørg Fermann och Gro Næss Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvecklingen av vården och omsorgen i hemmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dagens vård och omsorg för äldre i ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hemtjänst – inte bara för äldre . . . . . . . . . . . . . Från ansökan till beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur bestäms erbjudandet av insatser? . . . . . . . . Medbestämmande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Individuell plan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Organisering av det dagliga arbetet . . . . . . . . . . Sjuksköterskans patientansvar . . . . . . . . . . . . . . Dokumentation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äldres behov av sjuksköterska . . . . . . . . . . . . . . . Sammansatta behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Situationer och kompetensbehov . . . . . . . . . . . . Hälsofrämjande åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett salutogent perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda utmaningar vid insatser i hemmen . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 13
196 196 197 197 197 198 200 201 202 202 204 205 205 205 209 210 210 213
13
Den äldres hem som arena för omvårdnad . . . . 213 Arbeta i äldres hem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216
Kapitel 18
Omvårdnad i särskilt boende . . . . . . . . . . 218 Solveig Hauge Den institutionella äldreomsorgens utveckling . . Vårdhem och ålderdomshem i Norge och Sverige – en jämförelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjukhem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjukhem/boende- och behandlingsalternativ . . Nyare utvecklingstrender . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dagens sjukhem och särskilda boenden för äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika benämningar och inriktningar på äldreboenden i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilt boende som hem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att flytta dit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att bo i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utmaningar i omvårdnaden. . . . . . . . . . . . . . . . . Vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skapa en hemlik atmosfär . . . . . . . . . . . . . . . . . Skapa ett normalt vardagsliv . . . . . . . . . . . . . . . Skapa trivsel och meningsfull gemenskap . . . . . Sociala aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysisk aktivitet och frisk luft . . . . . . . . . . . . . . . . Dokumentation av omvårdnad . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsmiljö och kunskapsutveckling . . . . Leda och organisera arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . En aktiv omvårdnadsmiljö och kunskapsutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
219 219 219 220 221 221 221 221 222 223 223 224 226 227 227 228 229 229 230 230 230 231 232 233
09.12.09 12.17
14
Innehåll:
Del IV
Den äldre patientens hälsoproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
234
Näringsrik kost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alternativ näringstillförsel . . . . . . . . . . . . . . . . . Dehydrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bedöma hydreringstillstånd . . . . . . . . . . . . . . . . Säkerställa att den äldre får tillräckligt med dryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övervikt och fetma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ändrad kost och ökad fysisk aktivitet . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
259 260 260 260
Kapitel 19
Nedsatta sinnesfunktioner hos äldre . . 237 Ellen Pihl Nedsatt hörsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljud och hörsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst av och orsaker till nedsatt hörsel på äldre dagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad innebär det att höra dåligt?. . . . . . . . . . . . . Språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedsatt syn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljus och syn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst av och orsaker till nedsatt syn på äldre dagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad innebär det att ha nedsatt syn? . . . . . . . . . . Vad kan göras? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . När både synen och hörseln är nedsatta . . . . . . . Kompensation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den äldres och närståendes upplevelse av situationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedsatt sinnesfunktion och demenssjukdom . . Sjuksköterskans roll i samband med nedsatta sinnesfunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
237 238 238 239 239 242 242 242 244 244 244 245 245 246 246 249
Näring, mat och måltider . . . . . . . . . . . . . . 250 Kari Brodtkorb
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 14
Kapitel 21
Munvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 Heidi Samson och Gunhild Vesterhus Strand Åldersförändringar i munhålan . . . . . . . . . . . . . Patologi och patofysiologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Observation och professionella metoder . . . . . . . Behandlingskrävande tillstånd . . . . . . . . . . . . . . Praktiskt utförande av mun- och tandvård . . . . Förebygga och behandla muntorrhet . . . . . . . . . Munvård hos mycket sjuka äldre . . . . . . . . . . . . . Systematisering av mun- och tandvården . . . . . . Centralt om mun- och tandhälsa . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
262 263 264 264 264 266 266 267 267 267
Kapitel 22
Kapitel 20
Näringsbehov. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bedöma näringsstatus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskors ansvar i näringsarbetet . . . . . . . Samarbete med äldre och närstående . . . . . . . . Samarbete med andra yrkesgrupper . . . . . . . . . Arbete med att förbättra näringsstatus . . . . . . . Undernäring och felnäring. . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedsatt matlust . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nedsatt förmåga att äta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Undernäring som följd av sjukdom och medicinsk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvidgat måltidsdygn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
260 261 261 261
251 251 253 253 253 255 255 256 257 259 259
Eliminationsproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 Liv Heidi Skotnes, Ragnhild Omli, Elin Kristin Einarsen, Lisbeth Dahlhaug Åldersförändringar och sjukdom . . . . . . . . . . . . Urinretention . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urinvägsinfektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inkontinens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urininkontinens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avföringsinkontinens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hygienåtgärder och hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . Psykosociala aspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förstoppning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orsaker till förstoppning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åtgärder vid förstoppning. . . . . . . . . . . . . . . . . .
268 269 270 270 271 273 274 275 275 276 276
09.12.09 12.17
Innehåll:
Miljöns betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 Eliminationsproblem vid kognitiv svikt och demenssjukdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . . 280 Kapitel 23
Rörelse och aktivitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 Åldersförändringar och nedsatt rörelseförmåga Jorunn Lægdheim Helbostad Åldersförändringar och nedsatt rörelseförmåga . . Hjärt- och lungfunktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nerv-, muskel- och skelettfunktion . . . . . . . . . . Balans och koordination. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sensorisk funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Färdigheter i det dagliga livet . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser av fysisk inaktivitet . . . . . . . . . . . Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder . . . Åtgärder för människor med stort hjälpbehov . . Förebyggande övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förebygga nedsatt rörlighet . . . . . . . . . . . . . . . . Träna uthålligheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bevara ADL-funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktivitet för äldre i särskilt boende . . . . . . . . . . . Anpassad aktivitetsträning. . . . . . . . . . . . . . . . . Förebygga fall och fallskador . . . . . . . . . . . . . . . . Åtgärder och utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fall på sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rehabilitering efter fall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prova ut och använda hjälpmedel . . . . . . . . . . . Kartlägga funktionsförmågan . . . . . . . . . . . . . . . Fakta om rörelse och aktivitet . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
281 282 282 283 283 284 284 285 287 288 288 289 289 289 290 290 292 293 293 294 297 298 298
Kapitel 24
Tolka observationer och subjektiva data . . . . . . . Nedsatt medvetande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad är orsakerna till trötthet? . . . . . . . . . . . . . . Planera, genomföra och utvärdera åtgärder . . . . Nydebuterad trötthet måste leda till omedelbara åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trötthet till följd av känd kronisk sjukdom eller åldersförändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
15
303 303 303 303 303 303 304 304
Kapitel 25
Sömn och sömnproblem . . . . . . . . . . . . . . . 305 Anette Hylen Ranhoff Sömnsvårigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst av sömnsvårigheter . . . . . . . . . . . . . . Sömnmönstret påverkas av åldersförändringar. . Orsaker och patofysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda sjukdomar som orsakar sömnstörningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kartläggning och utredning av sömnsvårigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Metoder för kartläggning av sömnmönstret . . . Att kartlägga orsaker till dålig sömn och sömnsvårigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling av sömnsvårigheter . . . . . . . . . . . . . Behandling av sekundär insomni – optimering av medicinsk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling med läkemedel. . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling av särskilda sömnstörningar . . . . . . Ljusbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
305 306 306 306 306 307 308 308 309 310 310 311 311 311 312
Trötthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299
Kapitel 26
Anette Hylen Ranhoff
Andning och cirkulation . . . . . . . . . . . . . . . 313
Patofysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut, subakut och kronisk trötthet. . . . . . . . . . . Trötthet på grund av för lite nattsömn . . . . . . . . Ogynnsamma konsekvenser av trötthet . . . . . . . Samla in data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Observationer (objektiva data) . . . . . . . . . . . . . . Äldres subjektiva besvär . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 15
299 300 301 301 301 302 302
Kari Brodtkorb Ischemisk hjärtsjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsmässiga bedömningar och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kronisk hjärtsvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsmässiga bedömningar och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
314 315 316 317
09.12.09 12.17
16
Innehåll:
Perifer cirkulationssvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsmässiga bedömningar och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kronisk lungsvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsmässiga bedömningar och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
320 321 323 324 326
Kapitel 27
Smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327 Karen Bjøro och Karin Torvik Definition och begreppsförklaring . . . . . . . . . . . Hur vanligt är det att äldre har smärtor? . . . . . . Akut och långvarig smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åldersförändringar som har betydelse för smärtupplevelsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser av smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hinder för god smärtbehandling . . . . . . . . . . . . . Kartläggning och behandling av smärta hos äldre personer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kartläggning av smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjälpmedel vid kartläggning av smärtintensitet . . Kartläggning av funktionsstatus och smärta . . . Kartläggning av smärta hos äldre demenssjuka som saknar språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Smärtbehandling hos äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . Farmakologisk behandling av smärta . . . . . . . . Icke-farmakologisk smärtbehandling . . . . . . . . Framtidens utmaning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
327 328 328 329 329 329 330 331 333 334 335 336 336 338 341 342
Kapitel 28
Kognitiv svikt och demenssjukdom. . . . 343 Vigdis Drivdal Berentsen Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kognitiv svikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad är kognitiv svikt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Orsaker till kognitiv svikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mild kognitiv svikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svår kognitiv svikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Observationer vid kognitiv svikt . . . . . . . . . . . . Åtgärder vid kognitiv svikt . . . . . . . . . . . . . . . . . Demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 16
343 344 344 344 344 345 345 346 347
Vad är demenssjukdom? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grader av demens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förändringar i hjärnan och symtom vid demenssjukdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kognitiva symtom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beteendestörningar och psykiska symtom vid demens (BPSD) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motoriska symtom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika typer av demens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Demens vid Alzheimers sjukdom . . . . . . . . . . . . Frontotemporal demens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lewybodydemens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Parkinsons sjukdom med demens . . . . . . . . . . . Vaskulär demens. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Yngre personer med demens . . . . . . . . . . . . . . . . Demens hos personer med psykisk funktionsnedsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utredning vid demens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utredning i specialistvården . . . . . . . . . . . . . . . . Demensutredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fullständig demensutredning . . . . . . . . . . . . . . . Använda test i utredningen . . . . . . . . . . . . . . . . Efter utredningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Upplevelsen att vara demenssjuk . . . . . . . . . . . . . Hur har närstående det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Närstående till patienter med frontotemporaldemens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda åtgärder vid frontallobsdemens . . . . . Särskilda åtgärder vid lewybodydemens . . . . . . Läkemedelsbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnad och miljöåtgärder. . . . . . . . . . . . . . . Bra och trygg miljö inomhus och utomhus. . . . . Aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktiviteter i samband med personlig hygien och påklädning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Måltiderna som aktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sång och musik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reminiscensarbete, validering och realitetsorientering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utomhusaktiviteter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
347 348 348 349 349 352 355 356 356 357 357 358 358 358 359 359 359 360 360 362 363 363 364 365 365 365 365 366 366 366 368 368 369 369 369 370
09.12.09 12.17
Innehåll:
Vad är rätt boende- och behandlingsalternativ? . . Bergers skala för gradering av demens . . . . . . . . Etiska problemställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omsorg i demenssjukdomens slutskede . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
371 372 372 374 375 375
Kapitel 29
Ångest och depression . . . . . . . . . . . . . . . . 377 377 377 378 381 383 383 383 384 385 385 385 385 386 386 387 388 388
Kapitel 30
Konfusion (akut förvirring) . . . . . . . . . . . . 389 Anette Hylen Ranhoff Beskrivning av tillståndet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Variation i symtom: hyperaktiv och hypoaktiv konfusion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Demenssjuka är särskilt utsatta för konfusion . . Vad skiljer konfusion från demens, depression och akut reaktiv psykos? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den äldres upplevelse av konfusion . . . . . . . . . . . Metoder att identifiera konfusion . . . . . . . . . . . . Epidemiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomst av konfusion i olika kliniska miljöer och patientgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . Riskfaktorer för utveckling av konfusion . . . . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 17
395 396 397 398 398 400
Kapitel 31
Kari Kvaal Förekomst och orsakssamband . . . . . . . . . . . . . . Förhållandet mellan ångest och depression . . . . Ångest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Depression . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Farmakologisk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . Psykoterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysisk aktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ljusbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elektrokonvulsiv behandling (ECT) . . . . . . . . . . Sjuksköterskans roll och uppgifter . . . . . . . . . . . Upptäcka ångest och depression . . . . . . . . . . . . . Att bygga en bra allians . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stärka den äldres självbild . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
Predisponerande och utlösande faktorer för konfusion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förebygga konfusion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuksköterskans roll i behandlingen av konfusion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Farmakologisk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
17
390 390 391 391 392 392 394 394 394
Stroke. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 401 Marit Kirkevold Förekomst och orsakssamband . . . . . . . . . . . . . . Karakteristiska symtom och funktionsförändringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandlingsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling på strokeenhet . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för den äldres och närståendes livssituation och livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . Kroppsliga förändringar till följd av stroken . . . Förändrad livsföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Existentiella konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . Inverkan på familjen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsmässiga metoder och åtgärder . . . . Att bevara patientens fysiska integritet . . . . . . . Spara på patientens krafter. . . . . . . . . . . . . . . . . Hjälp med rehabilitering av grundläggande egenvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillgodose behovet av personlig och social integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillgodose närståendes behov av hjälp och stöd . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
401 402 403 404 406 407 407 408 408 409 409 410 410 410 411 412 412
Kapitel 32
Parkinsons sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 413 Karen Herlofson og Marit Kirkevold Patogenes och epidemiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . Parkinsonism av andra orsaker . . . . . . . . . . . . . Utredning, symtom och komplikationer . . . . . . Motoriska symtom och komplikationer . . . . . . . Icke-motoriska symtom och komplikationer . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
413 414 415 415 415 417
09.12.09 12.17
18
Innehåll:
Tvärprofessionellt angreppssätt . . . . . . . . . . . . . Farmakologisk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . Kirurgisk behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för livskvalitet och livsföring . . . . Bristande kroppskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . Osäkerhet och förlust . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsmässiga metoder och åtgärder . . . . Tillgodose personens integritet . . . . . . . . . . . . . . Hjälp med att sköta grundläggande egenvård . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
417 417 419 419 420 420 421 421 423 426 427
Hur vanligt är det med diabetes hos äldre? . . . . Patofysiologi vid typ 2-diabetes . . . . . . . . . . . . . Utredning, symtom och behandling . . . . . . . . . . Diagnoskriterier och plasmaglukosnivå. . . . . . . Befolkningsundersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . Symtom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akuta komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sena komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsekvenser för livssituation och livskvalitet . . . Omvårdnad – metoder och åtgärder . . . . . . . . . . Undervisning, vägledning och vårdinsatser . . . . Grundläggande egenvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudpunkter i omvårdnaden . . . . . . . . . . . . . .
428 429 429 429 430 430 430 432 432 432 433 434 434 435 437 438
Omsorg i livets slutskede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
440
Kapitel 33
Diabetes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 428 Marjolein Iversen Förekomst och orsakssamband . . . . . . . . . . . . . . 428
Del V
Kapitel 34
Kapitel 35
Omvårdnad och omsorg vid livets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 443
Andlig omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 451
Peter F. Hjort
Ritualer i den norska majoritetskulturen . . . . . . Nattvard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aftonbön och bordsbön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sorgeritualer och sorgehandlingar . . . . . . . . . . . Tiden kring dödsfallet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Visning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begravning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begravningsvecka och sorgeår . . . . . . . . . . . . . . Andra begravningsritualer än de kristna . . . . . . Sjuksköterskans bidrag till andlig omsorg . . . . . Ordna förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Delta och följa upp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Existentiella, religiösa och andliga frågor . . . . . . Tro och egenvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
452 452 453 453 454 454 454 455 455 456 456 457 457 459
Författare och redaktörer . . . . . . . . . . Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
461 465 505
Siff ror ur statistiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omvårdnadsfi losofi och kultur . . . . . . . . . . . . . . Platsen där den äldre dör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Autonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den äldre och de närstående . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunicera om döden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hopp och försoning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omsorg och omvårdnad är teamarbete . . . . . . . Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Systematisk planering och dokumentation . . . . När livsuppehållande behandling avslutas . . . . . Omvårdnad i livets slutskede . . . . . . . . . . . . . . . . Näring och vätska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Palliativ behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mänsklig omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Själslig omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Efter döden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 18
443 444 444 444 445 445 446 446 446 447 447 449 449 449 449 450 450
Tor Torbjørnsen
09.12.09 12.17
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 19
09.12.09 12.17
»JAG FÖRVERKLIGADE EN DRÖM OM ATT VANDRA PÅ KINESISKA MUREN« 0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 20
09.12.09 12.17
Del I:
Från äldre till geriatrisk patient Äldre människor har levt ett långt liv som har gett dem många och varierade erfarenheter. Därför är de mycket olika varandra. När åldrandeprocessen på allvar sätter sina spår blir dessa skillnader ännu större. Det är avgörande hur sjuksköterskor tar hänsyn till detta i omsorgen till den äldre. Del I ger viktiga perspektiv på vad det innebär att åldras och även bakgrundskunskap om den äldre människan i dagens samhälle.
Namn: Ingeborg Myklebust Ålder: 76 år Barn och barnbarn: 2 respektive 3 Yrke: Sjuksköterska Intressen: poesi, promenader, politik och sport
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 21
09.12.09 12.17
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 22
09.12.09 12.17
Kapitel 1
Äldre och sjuk Marit Kirkevold
Ny lärdom Otroligt länge var jag stark och frisk och kunde fortsätta min invanda stig och trodde inte att sådant ont som drabbar så många andra gamla, skulle drabba även mig. Jag såg på äldre och sköra, och tänkte att om de på allvar ville och tog det med ett leende så skulle de nog te sig mindre ynkliga. Jo, det är sant. Så hård var jag, så oseende. Nu har jag lärt nytt. Min egen kropp har tvingat in mig i skröplingarnas här. Kalla oss inte stackare när du ser oss. Kalla oss hellre tappra. Det är det vi är. Halldis Moren Vesaas: Livshus 1995
Denna vackra dikt, som Halldis Moren Vesaas skrev under sitt sista levnadsår, speglar en rad viktiga erfarenheter av att åldras och bli sjuk. Att vårdpersonal generellt och sjuksköterskor speciellt har insikt om sådana erfarenheter är av avgörande betydelse i mötet med äldre. För det första påminner Halldis Moren Vesaas oss om att de flesta av oss inte är förberedda på att åldras och inte heller välkomnar ålderdomen. Så länge hälsan håller, lever de flesta på det sätt som de är vana vid, utan att reflektera över att de blir äldre. Det gäller människor i alla åldrar. För de flesta är det först när hälsan börjar svikta, när de märker att krafterna sinar eller när
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 23
de plötsligt drabbas av en allvarlig sjukdom, som det går upp för dem att de börjar bli gamla (Kirkevold 2002, Eilertsen 2005). Halldis Moren Vesaas pekar också på att äldre människor inte har någon önskan om att rätta in sig i de äldres led, utan att det tvärtom är något som händer dem mot deras vilja, och något som de flesta stretar emot så länge det går. De fortsätter att utöva detta motstånd trots att de blir allt äldre och med tiden kanske behöver mycket hjälp. Solveig Hauge beskriver i sin doktorsavhandling om livet på sjukhem hur de friskaste boende försöker att undvika umgänget med dem som är svagare när personalen samlar alla i dagrummet för »social samvaro« (Hauge 2004). När hon frågade de friskaste av de boende varför de inte ville vara i dagrummet med de andra, berättade de att de inte kände sig som dem, och därför inte upplevde någon gemenskap med dem. De pratade om de andra som »gamla« och antydde därmed att de inte själva kände sig gamla i den bemärkelse som de uppfattade att de andra var. Liknande upplevelser finns beskrivna i en rad andra studier (Kahn 1999, Bergland 2006). En annan viktig poäng som Halldis Moren Vesaas tydligt får fram är att åldrande och ålderdom är ett erfarenhetsbaserat tillstånd. Det är den egna kroppen som bland annat ger upphov till känslan av att vara äldre. När vi märker att vi inte längre kan göra saker lika snabbt och obehindrat som förr, när värk, stelhet, försämrat minne, nedsatt syn och hör-
09.12.09 12.17
24
Del I: Från äldre till geriatrisk patient
sel eller andra krämpor påverkar förmågan att leva det liv vi har varit vana vid och som vi vill fortsätta med, infinner sig tanken på åldrande och ålderdom. Denna upplevda dimension av åldrande bidrar till att förklara varför människor som är gamla i den bemärkelsen att de har uppnått hög ålder, inte helt självklart känner sig hemma bland andra »gamla« om de känner sig friskare och kryare. Det är emellertid inte bara den egna kroppen som bidrar till upplevelsen av att vara äldre utan också andra människors uppfattningar och signaler. Vår självbild bygger även på den uppfattning andra människor har av oss. Därför säger många äldre att även om de inte själva upplever sig som gamla, kan kommentarer från familj och vänner få dem att börja tänka på sig själva som äldre (Eilertsen 2005). Även kulturella uppfattningar i samhället kan påverka en persons upplevelse av sig själv som äldre. Teologen Jacob Jervell beskriver de negativa myter som är kopplade till ålderdomen, och påpekar att ålderdom i den allmänna samhällsdebatten som regel används närmast synonymt med ord som sjuk, trött, utanför, »föredetting«, avtrubbad, försvagad, »på institution«, religiös och till och med grinig (Jervell 2005). »Därför säger inte äldre med stolthet att de är gamla«, konstaterar Jervell (2005, s. 49), som engagerat argumenterar för att de äldre måste återerövra kontrollen och definitionsmakten över ålderdomen från de unga, som han anser har reducerat ålderdomen till en »bristsjukdom«. Halldis Moren Vesaas får på ett talande sätt också fram den styrka som många äldre visar när det gäller att bjuda motstånd och inte ge upp i mötet med en åldrandeprocess som obönhörligt väntar oss alla om vi är så lyckligt lottade att vi får leva tillräckligt länge. Många äldre människor beskriver upplevelsen av ålderdomen som en ovälkommen börda, som döljer den person man egentligen är. Samtidigt pekar Halldis Moren Vesaas på att förmågan att lära inte har gått förlorad även om åldern är hög. Snarare tvärtom – åldrandeprocessen, sviktande hälsa och andra förändringar och
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 24
förluster kräver att man har en betydande förmåga att anpassa sig och klara av förändringar (se även Jervell 2005 och Valset 2005). I en doktorsavhandling beskrivs hur mentalt klara, men fysiskt sköra äldre i särskilt boende visar en avsevärd styrka och gör en betydande egeninsats för att fi nna sig till rätta på sjukhemmet (Bergland 2006). Bergland visar att det viktigaste för att en person ska trivas och ha det bra på ett sjukhem är personens egen inställning till livet på sjukhemmet. Samtidigt visade undersökningen att omvårdnadens kvalitet och vårdpersonalen var av avgörande betydelse. När personalen inte insåg betydelsen av att stötta de enskilda personernas egna copingstrategier, kunde det bli ett hinder för de boendes egeninsatser. Att förmågan att lära och att anpassa sig fi nns kvar även på äldre dagar har bland annat J. Brandtstädter och kollegor visat i en rad studier från Tyskland (Brandtstädter och Rothermund 1994, 2002, Baltes och Smith (2003). De har funnit att äldre människor aktivt bedömer och anpassar sina förväntningar och mål med utgångspunkt från sina möjligheter att förverkliga dem. Denna anpassning och avstämningen mellan resurser, möjligheter och önskemål gör det möjligt för människor i hög ålder att leva ett liv som de uppfattar som tillfredsställande och värdefullt. En rad andra studier har visat att vårdpersonal generellt, och sjuksköterskor speciellt, inte uppmärksammar dessa resurser i tillräcklig grad bland de äldre som de möter. De kan därmed oft a framstå mer som hindrande än som viktiga stödpersoner i äldres strävanden att anpassa sig och leva ett bra liv, trots sviktande hälsa och andra förluster (Kvigne 2004, Kvigne, Kirkevold och Gjengedal 2004, Eilertsen 2005). Efter att ha legat på sjukhus upplever äldre t.ex. oft a att utskrivning och vårdplanering genomförs utan att de själva deltar aktivt. Ja, till och med när de är fysiskt närvarande vid ett utskrivningssamtal händer det oft a att de inte ges möjlighet att delta aktivt (Efraimsson 2005).
09.12.09 12.17
Kapitel 1: Äldre och sjuk
Skönhet Tre ungdomar på en parkbänk. Jag i mitten I ärmlös sommarklänning. En pojke på var sida. Skolkamrater. Väldigt fina pojkar. Pojken till vänster stryker lätt den nakna armen vid sin sida. »Flickor har så vackra armar«, säger han. »Dina armar är det vackraste du har.« Pojken till höger protesterar nästan ilsket: »Nej! Din själ är det vackraste du har.« ––– Tiden för ärmlösa plagg är definitivt över. Armarna är nakna bara när jag är ensam. Jag ser på dessa grip- och lyftredskap som ligger på täcket, trådsmala, beniga, torrkvisthårda. Inte mycket att skryta med nu, nej. Får trösta mig med att själen troligen har hållit sig lite bättre. Halldis Moren Vesaas: Livshus 1995
Så länge kroppen är ung, stark och frisk, skänker den glädje och möjligheter. Den är människans sköld mot omvärlden, och ett »redskap« som ger oss möjlighet att utforska världen och skapa ett aktivt och meningsfullt liv. Så länge man är ung, frisk och stark, tas kroppen för given. Den är en integrerad del i det att vara människa, den träder i bakgrunden som en stillatigande »tjänare« som gör det som den
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 25
25
blir ombedd att göra, utan att knota (Dahle 2005). Samtidigt är den en källa till glädje, stolthet och kommunikation i mötet med andra. Ungdom och en vacker kropp hänger nära samman i vårt medvetande. En stark och vacker kropp är viktiga resurser för unga. Detta får Halldis Moren Vesaas fram fint i dikten ovan. När man blir äldre innebär det att kroppen förändras. Denna process pågår som bekant kontinuerligt och ohejdbart från början av 20-årsåldern (Laake 2003). Men det är först när den biologiska åldrandeprocessen har kommit så långt att kroppen inte längre klarar att lyda utan att protestera, eller när sjukdom reducerar krafter och funktionsförmågor, som kroppen bidrar till en upplevelse av att vara äldre. Med åldern uppstår ofta en upplevd skillnad mellan kropp och själ. Många äldre uttrycker en förundran över att spegelbilden de möter vid morgontoaletten i så ringa grad stämmer överens med den upplevelse som de har av sig själva som person. Medan tidens tand inte kan döljas av kroppen, utan syns tydligt i tunt hår, tunn och rynkig hud och en framåtlutande hållning, påpekar många äldre människor att de inom sig känner sig som förr, som när de var unga. I den respektlösa beskrivningen av sina gamla armar ger Halldis Moren Vesaas ett humoristiskt uttryck för den nedslående känsla som detta erkännande kan ge upphov till. I en intervju under sitt sista levnadsår, då hon var 87 år gammal, gav hon en närmare förklaring av detta spänningsfält mellan det inre och det yttre. Två år tidigare hade hon fått ryggmärgscancer, vilket förståeligt nog hade påverkat den fysiska hälsan. Men temperamentet och engagemanget var lika starkt och livligt som förr: »Jag blir rasande ilsken när folk pratar med mig som om jag var ett litet barn«, säger hon, och skjuter gåstolen irriterat framför sig. »Jag är visserligen 87 år och har skröpliga ben. Men huvudet fungerar och jag har fortfarande ett acceptabelt liv.« Så återger journalisten från Aftenposten hennes erfarenheter och engagemang. Journalisten kommenterar att författaren är fåfäng och klär sig i glada färger. Halldis Moren Vesaas svarar:
09.12.09 12.17
26
Del I: Från äldre till geriatrisk patient
Ja, fåfängan ska man vårda väl! Så länge man var ung och naturen ordnade upp det mesta, var det inte så farligt. Men nu ska man opponera sig lite mot åren. Och då är det sunt med en lagom portion fåfänga. Förr i tiden svepte gamla kvinnor in sig och sina bekymmer i svart. Men bekymren blir genast lite mindre om man omger sig med livsbejakande färger (Bistrup i Aftenposten 27.11.1994).
Orden »opponera sig lite mot åren« refererar återigen till åldrandets märken på en person som känner sig ungdomlig och levande som förr, trots besvär och ålderstecken. Men det viktigaste i det Halldis Moren Vesaas framhäver, är kopplingen till ett tidigare liv. Hon var aktiv ända in i det sista. Hennes sista diktsamling, som kom ut några veckor efter hennes död, visar en gammal dam som fortfarande är ung till sinnet och aktiv både som lyriker, översättare, uttolkare och teaterkonsulent (Karlsen 1996). I intervjun ovan konstaterade hon också: »Jag gläder mig åt värmen från medmänniskor, från barn och barnbarn, från nära vänner. Glädjen över att gå till skrivbordet har lyckligtvis inte blivit mindre och jag har skrivit nya dikter« (Bistrup 1994). Här understryker hon ett viktigt budskap till vårdpersonal som ska ge stöd, hjälp och omsorg: Det som gör livet värt att leva, är det innehåll som fyller det med mening. Dessvärre händer det att vi som arbetar inom vården glömmer detta. En annan stor norsk konstnär, lyrikern Stein Mehren, har också fångat en viktig aspekt av att bli gammal: Gammal dams ansikte Redan långt borta, röster, ljus Minnena som sjönk ned i henne, ett helt liv drunknat, plötsligt flyter det upp blekt mot hudens hinnor och spegel Ansiktet mer och mer genomskinligt som om hon står i ett starkt flöde av ljus och ljud
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 26
Genom de underjordiska sinnena springer en liten flicka fram mot sommaren … se där tittar hon fram genom en dörr på glänt Musik, röster, skratt, det är vår, vår, brudkistorna öppnas klänningar och smycken över gärdena Omtumlad, utan avstånd, stannar hon sommaren Och man och barn störtar genom henne river loss ett skred av omsorg så deras ansikten strålar upp i henne Som ett ansikte, med hennes drag känner hon hur hon sprider sig i alla riktningar, genom släkten Så bryter hon upp och går det sista stycket av tiden … Ensam Stein Mehren: Timenes time 1983 (fritt översatt)
Äldre människor har särskilt gott om erfarenheter och minnen. Ett långt liv formas genom de situationer som livet leder oss in i, vi tillägnar oss insikter i livet och människorna, vi lär oss att klara både bra och dåliga dagar och upplever både glädje och sorger. Stein Mehrens dikt påminner oss om att alla livets faser lagras i kropp och själ, och att människan lever sitt liv både ensam och tillsammans med andra. Mehren påminner oss också om att livet inte bara levs kronologiskt, utan att både nutid och dåtid lever i människan. Vårdpersonal har ofta en tendens att tänka att dåtiden är passé, och att det är nutiden och framtiden som räknas. Uttryck som att äldre »går i barndom« eller »försjunker i tankar om hur det var förr« förmedlar inte precis styrka och copingförmåga utan signalerar tvärtom svaghet. Men Stein Mehren tecknar i sin dikt en bild av äldre som vi ofta glömmer när vi möter dem, nämligen att de under sitt liv har bidragit till att ge andra liv, och att alla stora och små händelser i livet har lämnat spår efter sig som gör att det inre livet ofta är mycket mångfaldigt och rikt. I dagens äldreomsorg är det särskilt inom vår-
09.12.09 12.17
Kapitel 1: Äldre och sjuk
den av demenssjuka som vi har tagit fasta på detta genom minnesarbete och minnesgrupper, vilket är en mycket viktig och positiv utveckling. Men det är lika viktigt att erkänna att livserfarenheter och minnen spelar en väsentlig roll för alla människor, och att människans förmåga att klara utmaningar i hög grad är knuten till tidigare erfarenheter. Mehren är också inne på ett annat viktigt förhållande, nämligen att många äldre människor, inte minst kvinnor, drabbas av många förluster och ofta blir sittande ensamma. Livskamraten dör i regel före dem. Särskilt dagens äldre kvinnogeneration kopplar sin identitet och sitt värde till rollerna som mödrar, husmödrar och hustrur (Thorsen 2003). Många har omsorgsuppgifter upp i hög ålder och ger viktigt stöd och omsorg till barn, svärdöttrar, svärsöner och barnbarn. När dessa roller och uppgifter hotas på grund av sviktande hälsa eller reducerade krafter, krävs en anpassning som kan vara svår att förlika sig med (Kvigne 2004, Eilertsen 2005). När ens identitet är nära knuten till att vara vårdare, kan det vara svårt att vara den som ska ta emot hjälp från andra. Att många kvinnor måste gå den sista biten av vägen ensamma framgår av könsfördelningen på särskilda boenden, där den stora majoriteten är kvinnor. Men också bland dem som får hjälp av hemtjänsten är det stora flertalet äldre kvinnor. Det beror delvis på att kvinnor lever längre än män och oftast bor ensamma, men också på att det är vanligare att äldre kvinnor vårdar sina sjuka makar än tvärtom. Kirsten Thorsen hävdar att äldreomsorg i hög grad handlar om kvinnor som ger omsorg om kvinnor (Thorsen 2003). Betydelsen av denna könsfördelning har i ringa grad tematiserats som en viktig premiss i diskussionerna om äldreomsorgens organisering och utformning. En av de stora utmaningarna med att åldras och bli bräcklig är att bli beroende av hjälp. Hur de som hjälper – både de professionella och de informella – bemöter den äldre människan är avgörande för upplevelsen av värdighet, respekt och egenvärde (Andersson 1994, Edlund 2002). Dikten nedan hittades i en låda i nattduksbordet under röjningen
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 27
27
efter en äldre kvinnas död på ett engelskt sjukhem (Anfinnsen 2003). Dikten understryker den grundläggande betydelsen av att bli erkänd och bekräftad av vårdpersonalen som den unika person man är, med värden, erfarenheter och drömmar, men också med sorger, bekymmer och besvikelser (Nåden och Eriksson 2000). Vad ser ni systrar, vad ser ni säg? Vad ser ni systrar, vad ser ni säg? Tänker ni inom er när ni tittar på mej ‘en knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick osäker om vanor, med frånvarande blick som spiller ut maten och inte ger svar, när ni muttrar om henne som aldrig blir klar. Som inte ser ut att märka vad ni gör och ständigt tappar käppen och inte ser sig för, som viljelöst låter er göra hur ni vill med matning och tvättning och allt som hör till.’ Är det så ni tänker, när ni ser mej, säg? Öppna ögonen, systrar, titta närmare på mej! Jag ska tala om vem jag är, som sitter här så still, som gör vad ni ber mig och äter när ni vill. Jag är ett tio års barn med en far och en mor, som älskar mig och min syster och min bror. En sexton års flicka, smäcker och grann, med drömmar att snart få möta en man. En brud nästan tjugo – mitt hjärta slår volt vid minnet av löften jag givit och hållt. Vid tjugofem – nu har jag mina egna små som behöver mig i hemmets lugna, trygga vrå. En kvinna på trettio, mina barn växer fort och hjälper varandra i smått och i stort. Vid fyrtio är de vuxna och alla flyger ut men maken är kvar, och glädjen är ej slut. Vid femtio kommer barnbarn och fyller upp vår dag, åter har vi småttingar, min älskade och jag. Mörka dagar faller över mig, min make är död. Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd. De mina har nog av att ordna med sitt, men minnet av åren och kärleken är mitt.
09.12.09 12.17
28
Del I: Från äldre till geriatrisk patient
Naturen är grym, när man är gammal och krokig får den en att verka en aning tokig. Nu är jag bara en gammal kvinna, som sett krafterna tyna och charmen försvinna. Men inuti denna gamla kropp bor ännu en ung flicka. Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta. Jag minns min glädje, jag minns min smärta och jag älskar och lever om livet på nytt. Jag tänker på åren, de alltför få som har flytt och accepterar kalla fakta, att inget kan bestå. Om ni öppnar era ögon, systrar, så ser ni ej bara en knarrig gammal gumma. Kom närmare, se mej! Författare okänd, översättning okänd
Dessvärre glömmer ofta vårdpersonalen att se människan bakom fasaden. De ser alla uppgifter som ska utföras i mötet med den äldre människan, men inte personen med de rika erfarenheter och resurser som har förvärvats under ett långt liv (Skovdahl 2004, Edwardsson m.fl. 2008).
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 28
I studier om kvalitet i hemtjänsten och i särskilt boende framkommer det att samspelet med personalen är avgörande för att de äldre ska uppleva att de har det bra och blir omhändertagna på ett omsorgsfullt, stöttande och bekräftande sätt (Bowers, Fibich och Jacobsen 2001, Spiers 2002, Bergland 2006). Om inte mötena mellan den äldre och vårdpersonalen understödjer värdighet och integritet, hjälper det inte om vården tekniskt sett är oklanderlig. Då kan hjälpen bidra till kränkningar och övergrepp (Andersson 1994). En viktig förutsättning för att kunna se personen »bakom« patienten är att man har tillräcklig kunskap om vad det vill säga att vara äldre, hjälpbehövande och beroende, och om de särskilda utmaningar och behov som människor upplever i samband med sjukdom och åldrande. En annan förutsättning för bra möten mellan den äldre människan och vårdpersonalen är att det finns en genomtänkt människosyn, en solid etisk grund, samt organisatoriska ramar som ger utrymme för att utöva god omvårdnad. I de övriga kapitlen i boken diskuteras dessa frågor närmare.
09.12.09 12.17
ISBN 978-91-47-09358-8 © 2010 Författarna och Liber AB Orginalets titel Geriatrisk sykepleie © Gyldendal Norsk Forlag AS 2008 1:a utgåvan 2008 Översättning: Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson Omslagsfoto och fotosidan som inleder varje del: Herdis Marie Siegert Omslagsdesign: Annette Kallevig/Sidé (design) Layout: Annette Kallevig/Sidé (design) Sättning: Laboremus Prepress AS Brödtext: Minion Pro 10/13 pkt Papper: 90 g Rapido Silk Tryckning: AIT Otta AS, 2010 Bilder: Hans Berhard Huber, Peter Holst, Hugh Sitton/Getty Images, s. 49 Deborah Raven/Getty Images, s. 57 Pascal Deloche/Corbis/Scanpix, s. 80 Lonny Kalfus, Lisa Spindler och Nicy Pardo/Getty Images, s. 92 Pieceworks Productions/Getty Images, s. 122 Barros & Barros/Getty Images, s. 213 Fotovisjon AS v/Olav Heggø, s. 225, 228, 256, 294, 309, 311, 455 Charlotte Stampe/Novartis Norge, s. 243 Siine Fiig/BAM/Scanpix, Henrik Sørensen/BAM/Scanpix, Anne-Li Engstrøm/Scanpix, s 285 Stein Bjørge/Aftenposten/Scanpix, s 294 Tor Richardsen/Scanpix, s. 316 MR-bilde/Radiologisk avd., Sørlandet sykehus, Arendal, s. 414 123J-DAT-Scan/Nukleær medisinsk avd., Sørlandet sykehus, Kristiansand, s. 414 Nina Simonsen, s. 415 Illustrationer: Anne Langdalen, s. 240, 251, 258, 266, 275, 279, 289 Tack till Ullerntunet Bo- og behandlingsenter. KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se www.liber.se
0000 290198 BM Geriatrisk omva rdnad 090101.indb 4
09.12.09 12.17
omsl.198 x 245_ny-prodklar.pdf
11-12-07
13:03:02
Utruleg lenge var eg sterk og sprek og kunne halde fram minvante veg og trudde ikkje at slikt vondt som råkar så mange gamlefolk, skulle råke meg.
No har eg lært nytt. Min eigen kropp har drive meg på plass i skrøplinganes hær. Ikkje kall oss stakkarslege når du seross. Kall oss heller tapre. Det er det vi er. Halldis Moren Vesaas: Livshus 1995 C
M
Y
CM
www.gyldendal.no/a kademisk
Eg såg pågamle skrøplingar, og tenkte at om dei for alvor sette viljen inn kunnedei vel te seg mindre ynkelege. Jo, det er sant. Så hard var eg, så blind.
Boken tar utgangspunkt i den eld r e pasienten, og besk river prinsippene og særtrekkene ved geriatrisk sykepleie. I tillegg har boken egne kapitler om den geriatriske pasienten i hjem, sykehjem og sykehu s. En egen del med 15kapitler konkretiserer et utvalgav de mest vanlige sykdommer og plager hos eld re. Siste del av boken omhandler livets slutt.
Kirkevold • Brodtkorb • Ranhoff (red.)
Ny lærdom
Sentralt i boken står det åkunne utøve integritetsbevarende sykepleie bla nt annet ved å ta pasienten med i beslutningen e, ved å se pasienten som mer enn gammel og syk og ved å støtte og bidra til den gamles mestring. Helsefremmende ogforebyggende arbeid fremheves også som viktig i alt arbeid i sykepleien til gamle menneske r.
MY
CMY
K
Geriatrisk sykepleie
CY
Redaktörer:
Marit Kirkevold Kari Brodtkorb Anette Hylen Ranhoff
G ERIATRISK OMVÅRDNAD G od omsorg till den äldre patienten
M arit K ir kevold (f. 1958) er sykepleier og har doktorgrad i sykepleievitenskap fra Teachers College, Columbia University i New York. Hun er professor i sykepleievitenskap ved Institutt for sykepleievitenskap og helsefag, Universitetet i Oslo, samt tilknyttet som professor ved Afdeling for Sygeplejevidenskab, Århus Universitet. Kirkevold leder Gruppe for Eldreomsorgsforskning (GEOF) ved ISH og har publisert en rekke bøker og artikler om forskning og fagutvikling, samt sykepleie til kronisk syke og eldre. K ari B rodt korb (f. 1956) er kandidat i sykepleievitenskap og sykepleier med videreutdanning i psykiatrisk sykepleie og veiledningspedagogikk. Hun arbeider i Undervisningssykehjemmet i Helseregion sør. Brodtkorb har vært høgskolelektor ved Lovisenberg diakonale høgskole og Universitetet i Agder. Hun har klinisk erfaring fra sykehjem ogpsykisk helsevern.
A net te Hylen Ran hoff (f. 1956) er dr. med., Universitetet i Oslo, og spesialist i indremedisin og geriatri. Hun arbeider som seksjonsoverlege ved Diakonhjemmet sykehus i Oslo og har publisert en rekke vitenskapelige artikler og flere bøker. Hun er leder for Norsk Selskap for Aldersforskning.