TALA MED TEXTEN 1 Tala med texten 1 är en kombinerad text- och arbetsbok. Texterna är till största delen skönlitterära och urvalet är i första hand gjort med tanke på elever i årskurs 6–7 men med en strävan efter att texterna ska passa ungdomar. Till texterna finns olika typer av uppgifter som till exempel läsförståelse, ordkunskap, grammatik och diskussion. Boken innehåller också skrivuppgifter där den genre eleverna ska arbeta med presenteras i en faktaruta. Facit finns för utskrift på www.gleerups.se/skola/talamedtexten.
Jenny y Roos
Stegen är en serie som vänder sig till elever som behöver extra träning när det gäller det svenska språket. Böckerna är tänkta att användas i svenska som andraspråk, specialundervisning eller som bredvidmaterial. I serien Stegen ingår: • GÅ IN I ROLLEN • SÄTT ORD PÅ SO • TALA MED TEXTEN 1
40667755_Omslag.indd 2-3
09-12-03 08.28.48
5
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände? Ordkunskap Språkriktighet Stor och liten bokstav Skiljetecken Tyck till! Gå vidare
8 8 8 9 10 10 12 14 14
Malins dagbok
15
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände? Ordkunskap Grammatik Substantiv Språkriktighet Stavningsregler Skrivuppgift Dagbok Tyck till! Gå vidare
17 17 17 18 20 20 22 22 24 24 25 25
Rödluvan
26
Har du förstått texten? Kommer du ihåg vad som hände? Ordkunskap Skrivuppgift Sagor Skrivprocessen Grammatik Adjektiv Språkriktighet Stavningsregler Tyck till! Gå vidare
29 29 30 33 33 35 37 37 39 39 41 41
Grattis på dödsdagen
42
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände? Ordkunskap Grammatik Verb Språkriktighet Stavningsregler Sammansatta ord Tyck till – 1 Skrivuppgift Miljöbeskrivning Tyck till – 2 Gå vidare
44 44 44 45 47 47 49 49 51 53 54 54 55 55
Tjenare!
56
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände?
58 58 58
40667755_Inlaga.indd 3
Ordkunskap Grammatik Verb Skrivuppgift Personbeskrivning Tyck till! Gå vidare
59 60 60 62 62 63 63
Mannen som begravdes levande
64
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände? Ordkunskap Skrivuppgift Spökhistoria Grammatik Verb Språkriktighet Stavningsregler Tyck till! Gå vidare
66 66 66 67 68 68 69 69 70 70 71 71
Pippi Långstrump
72
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände? Ordkunskap Skrivuppgift Recension Grammatik Personliga pronomen Possesiva pronomen Tyck till! Gå vidare
75 75 75 76 78 78 79 79 81 82 82
Fatima
83
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände? Ordkunskap Skrivuppgift Vykort Dialoger Tyck till! Gå vidare
85 85 85 86 87 87 88 89 89
Valter har hoppet kvar
90
Har du förstått texten? Diskutera Kommer du ihåg vad som hände? Skrivuppgift Nyhetsartikel Ordkunskap Skrivuppgift Insändare Tyck till! Gå vidare
91 91 91 92 92 93 94 94 95 95
Innehållsförteckning
Solsken och raggsockor
09-12-03 10.26.39
40667755_Inlaga.indd 3
09-12-03 10.26.39
Malins dagbok ur Klassresan av Moni Nilsson-Brännström Klass 6B ska splittras till hösten. Men en sista gemensam resa ska klassen få göra innan det är dags att skiljas åt.
31/5 på kvällen Ända sedan ettan har vi fått höra att vi är en sån bra klass. Att vi har en sån sammanhållning och att vi respekterar varandra, trots att vi är så många individualister. Jag slog upp individualist i en synonymordbok men kunde bara hitta individuell: egenartad, karakteristisk, speciell, säregen, särpräglad, utpräglad, personlig, jagbetonad, jagisk. Jag fattade med en gång att det bara var ett annat ord för knäppskalle. Ska lärarna säga! Mamma brukar säga att det inte finns några normala barn. Har hon rätt så finns det väl inga normala vuxna heller. Det kanske är så att hela mänskligheten består av knäppskallar i olika grader. Jag försökte komma på vad som stämde in på mig, och insåg att jag inte passade in i klassen bland alla individuella, sen förstod jag att det var det jag gjorde. Jag kanske är knäppast av alla, för de värsta knäppskallarna är ju de som inte fattar att de är det. Kanske är vi en bra klass, vad vet jag? I alla fall så mobbar vi ingen. Tvärtom, Josefin till exempel blev placerad i vår klass för att hon blev mobbad i sin förra skola. Och Lukas och My skulle säkert också legat risigt till i en annan klass. Inte för att de är mer annorlunda än någon annan, men de är veka. Veka personer är lättare att ge sig på. Det är bra mycket bättre att vara en sån som inte syns, som är vid sidan av, än att vara ett eventuellt mobboffer. 15
40667755_Inlaga.indd 15
09-12-08 10.08.33
Det är det som känns så läskigt inför nästa läsår, att vi inte bara ska byta skola utan att klassen ska splittras. Man undrar ju vad de som bestämmer har i huvudet. Om vi nu är en sån fantastisk klass, varför kan vi inte få fortsätta att vara det? Det blev ett ramaskri bland föräldrarna när de fick veta. De var nog mer upprörda än vi, men vi är ju vana vid att aldrig få vara med och bestämma. Det är så världen fungerar för oss. Några kanske låter sig luras att tro att elevråd är detsamma som demokrati, men inte jag. När föräldragruppen stångat sina huvuden blodiga bestämde de sig för att vi åtminstone skulle få åka på klassresa som plåster på såren. Få några dagar att minnas … Nu måste jag sluta för Emelie ringde. Hur kan man vara så spattig inför en vanlig klassresa som hon? Ordförklaringar individualist individuell egenartad karakteristisk säregen särpräglad utpräglad ligga risigt till stånga sig blodig plåster på såren ramaskri
person som vill göra saker på egen hand och på sitt eget sätt personlig speciell, märklig något som är speciellt för en person ovanlig, märklig annorlunda äkta, typisk ha det dåligt kämpa hårt kompensation, ersättning för något, få något i stället när man klagar med hög röst och är arg
16
40667755_Inlaga.indd 16
09-12-03 10.26.43
Har du förstått texten? 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Varför sägs det att den här klassen är så bra? Vilka tycker Malin är de värsta knäppskallarna? Vad är speciellt med Josefin, Lukas och My? Varför tycker Malin att det känns så läskigt inför nästa läsår? Varför ska klassen på klassresa? Vilka är mest upprörda över att klassen ska splittras?
Diskutera 1. 2. 3. * 4.
Är det bra att byta skola om man blir mobbad? Varför? Varför inte? Har du varit på någon klassresa? Berätta. Vart skulle du vilja åka på klassresa? Varför? Håller du med om att ”det är bra mycket bättre att vara en sån som inte syns”? Varför? Varför inte? * 5. Vad hade du gjort om du hade sett någon som blev mobbad? * 6. Vilka för- och nackdelar finns med att man går i samma klass från dagis till nian?
Kommer du ihåg vad som hände? Är meningen rätt eller fel? Skriv på raden bredvid om meningen är rätt (R) eller fel (F). 1. Ända sen trean har eleverna i klassen fått höra att de är en bra klass. ____ 2. Eleverna i klassen respekterar varandra eftersom de är så lika.
____
3. Malins mamma brukar säga att det inte finns några normala barn.
____
4. Eleverna i klassen mobbar ingen, utom Josefin.
____
5. Malin tror att veka personer är lättare att ge sig på.
____
6. Malin tycker det är bättre att vara en sån som syns.
____
7. Föräldrarna blir upprörda när de får veta att klassen ska splittras.
____
8. Malin tycker att elevråd är samma sak som demokrati.
____
9. Föräldrarna vill att klassen ska få åka på klassresa.
____
10. Malin är tvungen att sluta skriva för hon ska ringa till Emelie.
____ 17
40667755_Inlaga.indd 17
09-12-03 10.26.43
Ordkunskap 1. Sätt in orden i rätt mening. Orden kan behöva böjas. läskig
splittra
placerad
en sammanhållning
respektera
en grad
ett läsår
van
en mänsklighet
tvärtom
a. Vi trivs ihop och har en sån bra _________________________. b. Vi _________________________ varandra, trots att vi är så olika. c. Vi blir _________________________ i olika klasser när vi börjar i sjuan. d. Nu går vi i sexan och nästa _________________________ går vi i sjuan. e. När vi byter skola så _________________________ klassen och vi kommer inte att gå i samma klass mer. f. Vi är ________________________ vid att aldrig få vara med och bestämma. Rektorn bestämmer allt. g. Alla människor på jorden kan kallas för _________________________. h. Det finns olika _________________________ av glädje, till exempel glad och jätteglad. i. Det är _________________________ att byta skola och komma med folk man inte känner. j. Jag ber henne gå framåt, men hon gör _________________________ och går bakåt.
18
40667755_Inlaga.indd 18
09-12-03 10.26.43
Grammatik
Fakta Fakta
Substantiv Substantiv är ord för människor, djur och saker, och oftast är substantiven ord för sådant man kan ta på, till exempel: flicka, häst och bok. Substantiv kan även vara ord för tankar och känslor och dem kan man ju inte ta på, till exempel: kärlek, glädje och frihet. Substantiv kan också vara namn på människor, djur och platser (egennamn), till exempel: Petra, Fido och Sverige. Singular och plural Substantiv kan stå i singular, som betyder ental, och man kan då sätta en eller ett framför, till exempel: en kompis och ett kort. Plural betyder flertal och man kan då sätta flera framför, till exempel: flera kompisar och flera kort. Ord som man kan sätta ett framför i singular ser ofta likadana ut i singular och plural, till exempel: ett brev – flera brev Det finns även ord som ändrar sig när de står i plural. Dem måste man lära sig utantill, till exempel: en man – flera män en bror – flera bröder en syster – flera systrar en fot – flera fötter en natt – flera nätter en cykel – flera cyklar en bok – flera böcker Obestämd och bestämd form Ett substantiv står i obestämd form när man talar om något allmänt och obestämt, till exempel i singular en skola, vilken som helst och ett svar, vilket som helst. Likadant är det i plural: flera skolor och flera svar. Ett substantiv kan också stå i bestämd form och då menar man något speciellt eller bestämt, till exempel i singular, den skolan, en bestämd skola och det svaret, ett bestämt svar. Likadant är det i plural: de där skolorna och de där svaren. 20
40667755_Inlaga.indd 20
09-12-03 10.26.43
1. Stryk under substantiven i texten nedan. Det är det som känns så läskigt inför nästa läsår, att vi inte bara ska byta skola utan att klassen ska splittras. Man undrar ju vad de som bestämmer har i huvudet. Om vi nu är en sån fantastisk klass, varför kan vi inte få fortsätta att vara det? Det blev ett ramaskri bland föräldrarna när de fick veta. De var nog mer upprörda än vi, men vi är ju vana vid att aldrig få vara med och bestämma. Det är så världen fungerar för oss. Några kanske låter sig luras att tro att elevråd är detsamma som demokrati, men inte jag. När föräldragruppen stångat sina huvuden blodiga bestämde de sig för att vi åtminstone skulle få åka på klassresa som plåster på såren. Få några dagar att minnas … 2. Sätt nu in orden i rätt kolumn. (Egennamnen ska inte tas med). Singular
Obestämd form
Bestämd form
Plural
Obestämd form
Bestämd form
3. Vad heter orden i plural respektive singular? en grad
flera _______________
flera läsår
ett _______________
en vuxen
flera _______________
flera föräldrar
en _______________
en klass
flera _______________
flera grupper
en _______________
flera barn
ett _______________
ett plåster flera _______________
21
40667755_Inlaga.indd 21
09-12-03 10.26.44
Fakta Fakta
Språkriktighet Stavningsregler Vokaler och konsonanter Mjuka vokaler: e, i, y, ä och ö Hårda vokaler: a, o, u och å Konsonanter: övriga bokstäver i alfabetet
Enkel och dubbel konsonant När vokalen låter som i alfabetet är den lång och då har man nästan alltid bara en konsonant efter, till exempel: glas När vokalen inte låter som i alfabetet är den kort och då har man minst två konsonanter efter, till exempel: glass Släktord Ord som är släkt med varandra stavas lika. Det finns ord som uttalas lika, men stavas olika, till exempel smält och smällt. Smält kommer från ordet smälta och det betyder att något har gått från fast form till flytande, som en glass som ligger ute i solen. Eftersom smälta stavas med ett l ska ord som är släkt med smälta också stavas med ett l. Smällt kommer från ordet smälla och det betyder att något hörs som en kort och hård knall. Eftersom smälla stavas med två l ska ord som är släkt med smälla också stavas med två l. 1. Sortera in orden i rätt låda. klass
förra
byta
hatt
hela
åka
skola
bättre
fick
veta
finnas
rätt
någon
hålla
Kort vokal
höra
Lång vokal
ros
22
40667755_Inlaga.indd 22
09-12-03 10.26.44
2. Ringa in det ord som är rätt i meningen. a. Jag har en randig matta i min hal/hall. b. Jag tyckte det var mycket bättre för/förr. c. Det är lättare att mobba veka/vecka människor. d. Vi stoppade kudden med mycket vad/vadd. e. Vi är 30 pojkar i klasen/klassen. f. Tant Blom serverade saften i vackra glas/glass. g. Jag fick alla rät/rätt på provet! h. Våra granar/grannar ska flytta om en månad. 3. Fyll i släktorden som fattas. Skriv dem i rätt form. Grundordet står till vänster om meningarna. Ex. snabb
De blev ____________________ färdiga. snabbt
a. fälla
Fotbollsspelaren ____________________ målvakten och fick lämna planen.
b. bygga
Det tog lång tid när de ____________________ Turning Torso.
c. trött
Ali ____________________ aldrig på pizza.
d. släcka
Brandmännen har ____________________ branden.
e. kall
Vattnet var ___________________.
23
40667755_Inlaga.indd 23
09-12-03 10.26.45
Skrivuppgift
Fakta Fakta
Dagbok I en dagbok skriver man ner tankar kring livet och sådant som man har varit med om. En dagbok ger ett minne för livet och det är roligt att gå tillbaka och läsa vad man tyckte och gjorde när man var yngre. En dagbok behöver man inte skriva i varje dag, utan man gör det när man vill. Vem som helst kan skriva dagbok. Man kan även skriva nätdagbok, som kallas blogg, vilket är mycket vanligt. På nätet kan andra läsa vad man har skrivit.
1. Skriv dagbok under en vecka. Skriv vad du har gjort men skriv också om sådant du speciellt tänkt på. I dagboken kan du klistra in bilder, kvitton, biljetter eller andra minnen från veckan. 2. Du kan också välja att skriva en dagbok under en vecka där du tänker dig att du till exempel är ett djur eller en kändis.
24
40667755_Inlaga.indd 24
09-12-03 10.26.45
Tyck till! Vad är viktigast i en idealklass? Kryssa för de saker som du tycker är viktigast. Du kan skriva till egna förslag. Välj sedan ut de tre viktigaste och numrera dem. Nummer ett är det viktigaste. Diskutera sen i klassen. Det är viktigast … … att man kan prata fritt i klassen utan att vara rädd för att någon skrattar. … att alla lyssnar när man pratar. … att alla kommer i tid. … att alla har material med sig från början. … att alla gör sitt bästa. … att man kan skratta tillsammans. … att man kan göra saker tillsammans utanför skolan. … att alla kan jobba med alla. … att alla är snälla mot varandra. … _____________________________________________ … _____________________________________________ … _____________________________________________
Gå vidare – Malins dagbok • Skriv om en klassresa eller utflykt som du har gjort med en klass. Rita gärna en bild till. • Fundera på varför man skriver dagbok. Undersök hur många som skriver dagbok. • Leta upp och läs någon bok som är skriven som dagbok. Be om hjälp på biblioteket att hitta en bok.
25
40667755_Inlaga.indd 25
09-12-03 10.26.45
TALA MED TEXTEN 1 Tala med texten 1 är en kombinerad text- och arbetsbok. Texterna är till största delen skönlitterära och urvalet är i första hand gjort med tanke på elever i årskurs 6–7 men med en strävan efter att texterna ska passa ungdomar. Till texterna finns olika typer av uppgifter som till exempel läsförståelse, ordkunskap, grammatik och diskussion. Boken innehåller också skrivuppgifter där den genre eleverna ska arbeta med presenteras i en faktaruta. Facit finns för utskrift på www.gleerups.se/skola/talamedtexten.
Jenny y Roos
Stegen är en serie som vänder sig till elever som behöver extra träning när det gäller det svenska språket. Böckerna är tänkta att användas i svenska som andraspråk, specialundervisning eller som bredvidmaterial. I serien Stegen ingår: • GÅ IN I ROLLEN • SÄTT ORD PÅ SO • TALA MED TEXTEN 1
40667755_Omslag.indd 2-3
09-12-03 08.28.48