Johan Rundberg
Johan Rundberg
KÄRLEKSPIZZAN
SOM Mo MARL v O På d its är kä VET N e topp t hela t r. Unde ÄRMA r a R SI e näm n. Men get bor bart, pi G r d ligen rand och så k e ha ä e n två 1. H prob nns det s liv va kär. an s r l i a em: nte. bala t Han nser år på e har n 2. A a lla h r på ka skateb slän oard an k nten g dö o a sig ne änner s till en a som ka r med v elba för avg snart grund. Det se rt. rund h en o honom Lind ar tras ch t s rolig Allt , elva år lat till s en i han g f rån rejä tjeje v M i lt f lle i n mär med d var att dsomm ör Mov a k e i B en a e till ho t spreti eata, d rkranse ts g v la n e n a hå nm . om n var defi dets me . Men ret sku ystiska n a l om alla itivt int st känd tt han s le lägga a e viss te at med i femtek kulle bl KÄR i p t all l L t ba lanerna assare rolig EKSP r I . a Z T bok är e n bl änk som ZAN är u är s ff? vår en skru att s vad läpp och a.
ISBN 978-91-27-13523-9
9 789127 135239
Karlekspizzan till tryck.indd 1-3
2013-08-22 10:56
K채rlekspizzan.indd 1
2013-08-27 12:29
Innehåll Gummiskelett Domino
Uttråkade och livsfarliga Idiotmagnet Skejtonaut Feferoni
Jurij Gagarin Äckel-listan S ta gubbar Ufos
Fjäsk
Stolt kyckling
TOTAL SOLF RM RKELSE Elefant
Polkagris Tjat
Svarta havet Grind kaxig
I love Beata 243854
Vulkanens hemlighet Snabba klipp
F RSEGLADE LÄPPAR Hajmat
Grattis till mig VidundeR
KÄRLEKEN FRAMF R ALLT Hjärnfrys
Plåtpyjamas
eratsämsdlräV Bäst i klassen
Sanningens minut Kärlekspizzan
3
Kärlekspizzan.indd 3
2013-08-27 12:29
4
K채rlekspizzan.indd 4
2013-08-27 12:29
Till Judit
5
K채rlekspizzan.indd 5
2013-08-27 12:29
Gummiskelett Har du varit i Midsommarkransen någon gång? Då vet du att det inte finns mycket att se här. Det finns en park och en plaskdamm som småungarna badar i på sommaren. Några pizzerior och en liten biograf. Mycket mer är det inte. Midsommarkransen är helt enkelt ett lugnt ställe. För lugnt nästan. Det händer sällan något spännande här. Men just den här dagen hände verkligen något. Sveriges högsta skejtramp hade byggts i Svandammsparken. Jag vet, det låter helkonstigt. Men det är sant! Snickarna hade hållit på i en vecka, och nu var rampen klar. Parken var full med folk. Innebandyklubben hade ett tält där de sålde korv och läsk. Till och med TV var där. Hela dagen hade de jobbat med att dra sladdar och sätta upp kameror. En buss med en stor antenn på stod parkerad vid blomsteraffären. Viktiga typer stressade in och ut ur bussen. Jag har bott i Midsommarkransen i hela mitt liv, men något sådant hade aldrig hänt förut. Plötsligt sprakade det till i högtalarna och en röst ekade över parken:
6
Kärlekspizzan.indd 6
2013-08-27 12:29
– Nu är det dags för ögonblicket ni väntat på, trumpetade rösten. Här kommer han äntligen: Rampens Riddare, Brädans Betvingare, Kungen av Kransen! Vem pratar han om? tänkte jag för mig själv. I nästa ögonblick kände jag en kall ilning längs ryggen. För det var ju MIG han pratade om. Det var JAG som skulle kasta mig nerför rampen och troligen dö omedelbart. Jag stod ensam högst uppe på krönet. Framför mig låg ett stup. Jag som inte ens kan sova överst i våningssängen. Rampen vajade lite i vinden. Min kropp kändes som ett sådant där sladdrigt gummiskelett man kan ha på nyckelringen. Jag önskade att jag var en trollkarl, som Harry Potter. Då skulle jag ha trollat bort mig själv. Eller gömt mig under en osynlighetsmantel. Men jag var tyvärr ingen trollkarl. Jag var bara Movits. Och ingenting kunde rädda mig nu. På gräsmattan nedanför stod alla jag kände. Där stod flickan jag var kär i. Hon tittade upp med förväntansfulla ögon. Ruben var också där. Min bästa vän sedan dagis. Han såg mest skräckslagen ut. Antagligen förstod han att det var klippt. Mamma och pappa stod och höll varandra i handen. De lyste av stolthet. För en gångs skull höll de inte på att tjafsa om något.
7
Kärlekspizzan.indd 7
2013-08-27 12:29
– Okej, skärp dig nu, Movits, sa jag strängt till mig själv. Du fixar det här! Jag petade upp glasögonen som hade åkt ner på näsan. Blundade och koncentrerade mig. Jag försökte se mig själv klara åket. Men allt jag kunde se var en gravsten. Med snirklig text stod det:
8
Kärlekspizzan.indd 8
2013-08-27 12:29
Publiken började bli otålig. – Du grabben, ska du åka idag eller? ropade någon ur hopen. En av TV-gubbarna tittade på klockan. För säkerhets skull väntade jag lite till. Bara för att kolla om allt var en mardröm. Men det var tyvärr ingen dröm, det var verklighet. Jag släppte taget om räcket och ställde mig på brädan. Ett förväntansfullt mummel steg ur skocken av åskådare. Mitt gummiskelett dallrade när jag närmade mig kanten. Jag försökte fokusera på åket. Men det verkade som att min hjärna hade hakat upp sig. Den kunde bara tänka en och samma tanke, om och om igen. Hur hamnade jag här?
9
Kärlekspizzan.indd 9
2013-08-27 12:29
Domino Allt började en helt vanlig lördagsmorgon. Jag och Domino höll på att öva på vårt senaste trick. Domino är mitt marsvin. Ja, jag VET att man inte får tycka att marsvin är coola. Åtminstone inte om man är kille och går i femman i Västbergaskolan. Då ska man helst gilla skorpioner eller mördarhundar, typ. Fast marsvin är inte helt ofarliga, som de flesta verkar tro. De är kanske inte giftiga som skorpioner. Men de kan bitas hårt om de blir rädda. Dessutom är marsvin smarta. Man kan lära dem en massa saker om man bara har lite tålamod. Vårt nya trick kallades ”hitta godiset”. Det gick ut på att jag gömde några flingor på mig och lät Domino leta efter dem. – Gissa vilken, sa jag och höll fram mina knutna händer. Domino pilade fram och tillbaka några gånger. Sen borrade hon in nosen i min vänsterhand. – Rätt! sa jag. Varsågod och ta för dig, kompis. – För miljonte gången, Movits, suckade pappa. Vad har vi sagt om djur på matbordet? I vår familj gäller vissa regler. Den absolut onödigaste regeln är att inga djur får vara på bor-
10
Kärlekspizzan.indd 10
2013-08-27 12:29
det. Särskilt inga marsvin. Men det var faktiskt lördag. Det betydde att ingen behövde stressa iväg till skolan, dagis eller jobbet. Skulle Domino bli utan mys bara för att hon var ett marsvin? – Det är ohygieniskt, fortsatte pappa. Dessutom är det farligt för Domino. Tänk om Bojan får tag på henne. – Hålla den? sa Bojan och tittade lystet på Domino. Bojan är bara tre, men hon har hårda nypor. Hon skulle kunna klämma ihjäl Domino hur lätt som helst. Inte med vilje förstås. Treåringar förstår inte att marsvin är ömtåliga. – Vill du ha en smörgås, Bojan? frågade jag och kände mig som en fin storebror. Det låg en färdig Movits-macka i våffeljärnet. Dubbla rostbröd med skivad banan och kolasås emellan. Receptet har jag hittat på själv. I våffeljärnet smälter allt samman till en sötslajmig smet. Tricket är att ha precis lagom mycket kolasås. Tar man för mycket blir det katastrof. Då rinner såsen ut och bränner fast. Movits-mackan är totalförbjuden alla dagar i veckan utom lördagar. Bojan tog försiktigt emot mackan. Sen smällde hon den i köksbordet allt vad hon orkade. En kladdig
11
Kärlekspizzan.indd 11
2013-08-27 12:29
bananskiva rullade ner från bordet och landade på mattan. – Snyggt jobbat, muttrade jag. Nu skrämde du Domino. Marsvin avskyr smällar och höga ljud. Blir de tillräckligt rädda kan de till och med dö. Men Bojan hade inte dåligt samvete. Hon slafsade med sin gröt som om ingenting hänt. – Måste hon hålla på sådär, stönade Jonna. Det är ju skitvidrigt. Jonna är min storasyster. Hon är tretton. Ibland säger folk att vi är lika, men det är vi inte alls. Jonna tänker bara på fotboll. Hon spelar med Hammarby och tror att hon ska bli proffs. Jag klappade Domino så att hon skulle bli lugn. Då smällde det till igen, i ytterdörren den här gången. Det var Ruben som kom. – Vad gör ni? sa han med förvånad min. Har ni inte klätt på er än? – Vi äter mysfrukost, förklarade pappa. Han hade mammas gamla morgonrock på sig. Den var lite för kort. Pappas ludna ben stack fram som två vita piprensare. Mamma hade sin älsklingströja som det står Roskilde på med smuligt tryck. Den tröjan
12
Kärlekspizzan.indd 12
2013-08-27 12:29
är ungefär dubbelt så gammal som jag. Något sådant skulle Rubens pappa aldrig ta på sig. Rubens pappa har skjorta med slips alla dagar i veckan. Till och med på helgen när bara familjen ser honom. Jag insåg plötsligt att jag var den enda i hela familjen som hade byxor på sig. Det såg nog lite märkligt ut. Inte konstigt att Ruben glodde. – Vad är det som är så mysigt med frukosten? frågade han nyfiket. – Det är inte vad man äter, sa jag. Det är hur man äter. På mysfrukostar kan man äta samma saker som vanligt, fast långsammare. Ruben ryckte på axlarna. – Konstigt, sa han. Jag ska i alla fall kolla på när min brorsa skejtar. Vill du följa med? – Var då, här i Kransen? frågade jag. – Nej, i stan. Det är uppvisning i hundskålen. – Gillar ni sånt? sa pappa förvånat. Det visste jag inte. – Det gör vi inte heller, sa Ruben. Men det är min brorsa som ska åka. Sport är inte riktigt min och Rubens grej. Vi brukar mest spela TV-spel eller schack och läsa böcker. Eller så pratar vi om spännande saker. Som tjejer, eller om rymden. Jag tänker ganska ofta på rymden och universum.
13
Kärlekspizzan.indd 13
2013-08-27 12:29
Hur jordklotet bara är som en liten prick i den stora mörka oändligheten. Den tanken är både skön och jobbig på samma gång. Man kan bli rätt slut i huvudet av att tänka på rymdens oändlighet. – Sa du att de ska åka i en hundskål? frågade mamma. – Alltså, den kallas bara för det, förklarade Ruben. Det är som en pool, fast utan vatten i. – Jag följer med, sa jag och svepte hela glaset med juice i en klunk. – Hur ska ni komma dit? frågade pappa snabbt. Ska dina föräldrar följa med? – Vi kan åka själva! sa jag, fast jag visste att det var lönlöst. Jag får inte åka tunnelbana utan en vuxen. Inte ens en station för att gå på McDonald’s. Och definitivt inte till stan. Men Ruben får, precis som de flesta andra i klassen. Ändå blir jag behandlad som en småunge. Jag har inte ens en egen mobil. Det är regerande världsrekord i orättvisa. – Snälla, vad kan hända? försökte jag. – Inget tjat, sa pappa. Tjat är förbjudet på mysfrukostar. Vi talar om för dig när du får åka själv. Och det är inte idag.
14
Kärlekspizzan.indd 14
2013-08-27 12:29
– Men varför? stönade jag. Fast egentligen visste jag varför. Alltihop var Skånes fel. När pappa var liten bodde han i Skåne. I Skåne finns ingen tunnelbana. Men i de skånska tidningarna stod det att det var livsfarligt att åka med tunnelbanan i Stockholm. Man kunde bli rånad, eller klämma huvudet i dörrarna. Nu bor pappa i Stockholm och åker tunnelbana varje dag. Men han tror fortfarande att det är livsfarligt. – Vi kan ju åka allihop, föreslog mamma. Vad säger du, Bojan, ska vi följa med och titta på när storbarnen åker rullbräda? – Jaa! tjöt Bojan. Jag suckade högt. – Okej, ni får väl följa med då. Om vi får vara ifred! – Förresten så heter det inte rullbräda, rättade Ruben. Det heter skateboard. Eller bara bräda. – Åh förlåt, så pinsamt för mig, sa mamma. Fast jag visste att hon inte menade allvar. Det finns en sjukdom som gör att vissa människor inte känner smärta. Man kan sticka en gaffel i dem utan att de bryr sig. Min mamma är likadan, fast med pinsamhet. Hon känner aldrig att något är pinsamt. Tyvärr.
15
Kärlekspizzan.indd 15
2013-08-27 12:29
Uttråkade och livsfarliga – Har du hört talas om Silvertåget? frågade R uben. Vi satt på tunnelbanan som gnisslade och knyckte på spåret in mot stan. Luften kändes varm och klibbig. Mamma och pappa satt med Bojan längre bak i vagnen. – Ja, jag har åkt med det flera gånger, svarade jag. En gång när farmor skulle hälsa på oss så gick loket sönder i Småland. Hon satt fast i sju timmar. – Inte det vanliga tåget, fattar du väl, sa Ruben. Silvertåget är något annat. Sen berättade han att det finns ett tåg som bara kör om nätterna. Ingen vet var Silvertåget kommer ifrån, men plötsligt står det bara vid perrongen. Tittar man in genom fönstren ser man att det sitter passagerare på varje säte. Vissa läser tidningen och andra lyssnar på musik. Men tittar man riktigt noga ser man att det är något som inte stämmer. Passagerarna är nämligen döingar, allihop. – Jag fattar inte, sa jag. Vart är de på väg? – Vilka då? sa Ruben. – Döingarna förstås. De åker ju tåg så de måste vara på väg någonstans. Ska de till jobbet?
16
Kärlekspizzan.indd 16
2013-08-27 12:29
– De är redan på jobbet, sa Ruben. De åker omkring och letar efter folk att lura in i tåget och ha ihjäl. – Trist jobb, sa jag. Jag såg mig omkring i vagnen. Några högstadie tjejer satt på sätet bredvid. De såg uttråkade och livsfarliga ut. Bakom dem satt en gubbe och en tant med en liten hund. Några döingar syntes inte till. Fast en lång kille med skinnrock såg misstänkt blek ut. – Är det mig du tittar på, eller? En av högstadietjejerna hade slutat pilla med sin telefon. Smala, svartsminkade ögon stirrade ilsket rakt på mig. Jag försökte komma på något att säga. Men vad? ”Jo jag ville bara kontrollera så att ni inte var döingar?” Det skulle tjejerna antagligen inte bli gladare av. – Öh nej, jag tittade på … det där! sa jag i panik och pekade upp mot taket. För sent insåg jag vad jag hade pekat på. Det var en reklamskylt för CD-skivor. Dansbandsparty med Lasse Stefanz för 149 kronor på Åhléns. Tjejerna fick ett fnissbryt. De var tvungna att luta sig mot varandra för att inte trilla av sätet. Ruben skrattade också. – Lägg av! fräste jag och gav honom en hård armbåge i sidan.
17
Kärlekspizzan.indd 17
2013-08-27 12:29
Tjejer får skratta åt mig. Det gör de ofta. Men Ruben bröt mot bästisreglerna. Bästisar får inte skratta när man gör bort sig. – Ja, den ska vara bra har jag hört, sa tjejen med de sminkade ögonen. Lyssnar du mycket på dansband? Tjejerna fnissade hela vägen till nästa station. Sen skulle de kliva av, som tur var. Jag tyckte att vi borde prata med tjejer i lagom ålder istället. I vår ålder. Som inte var livsfarliga. Jag hade aldrig kysst en tjej eller varit ihop. Ruben hade inte heller varit ihop på riktigt. Fast han hade redan kysst fyra tjejer. (Alltså inte fyra på en gång, utan en i taget.) Men för mig blev det liksom aldrig rätt läge. Jag brukade visserligen inte gå på disco särskilt ofta. Bara när det var skoldisco. Fast det bästa var hemmadisco, då var det oslagbart kyssläge. Åtminstone påstod Ruben det. Och han borde ju veta. Solen stack i ögonen när vi kom upp ur tunnelbanans mörker. På Medborgarplatsen var uteserveringarna fulla med folk som drack öl. Polisens husbil stod parkerad under kastanjeträden vid den lilla parken. Två bistra poliser stod med armarna i kors och spejade ut över folkvimlet. – Vågar vi verkligen släppa ungarna här? sa pappa ängsligt.
18
Kärlekspizzan.indd 18
2013-08-27 12:29
På honom lät det som att vi skulle lämnas ensamma på en ö full med hungriga dinosaurier. – Vi ses vid korvkiosken, sa mamma och räckte fram sin telefon. Ring om ni kommer bort. Klarar ni er själva nu? – Klart vi gör, sa jag. En hel massa människor hade samlats för att titta på tävlingen. På ett flak stod en DJ och sorterade sina skivor. Hundskålen är ingen vanlig skejtramp. Istället för trä så är den gjord av betong. Väggarna stupar brant ner mot botten. – Fatta att de vågar, sa Ruben beundrande. – Inte klokt, sa jag, som föredrog pooler med vatten i. Solen brände i nacken. Ett dopp hade suttit fint. Kanske kunde vi gå till Eriksdalsbadet efter tävlingen. Plötsligt mullrade det till så att fåglarna lyfte från träden. DJ:n hade lagt på en skiva, och basen rullade över parken som en ångvält. Vid hundskålen steg ett tjut från folksamlingen. Ruben ryckte mig otåligt i armen. – Vakna, vi måste längre fram!
19
Kärlekspizzan.indd 19
2013-08-27 12:29
Johan Rundberg
Johan Rundberg
KÄRLEKSPIZZAN
SOM Mo MARL v O På d its är kä VET N e topp t hela t r. Unde ÄRMA r a R SI e näm n. Men get bor bart, pi G r d ligen rand och så k e ha ä e n två 1. H prob nns det s liv va kär. an s r l i a em: nte. bala t Han nser år på e har n 2. A a lla h r på ka skateb slän oard an k nten g dö o a sig ne änner s till en a som ka r med v elba för avg snart grund. Det se rt. rund h en o honom Lind ar tras ch t s rolig Allt , elva år lat till s en i han g f rån rejä tjeje v M i lt f lle i n mär med d var att dsomm ör Mov a k e i B en a e till ho t spreti eata, d rkranse ts g v la n e n a hå nm . om n var defi dets me . Men ret sku ystiska n a l om alla itivt int st känd tt han s le lägga a e viss te at med i femtek kulle bl KÄR i p t all l L t ba lanerna assare rolig EKSP r I . a Z T bok är e n bl änk som ZAN är u är s ff? vår en skru att s vad läpp och a.
ISBN 978-91-27-13523-9
9 789127 135239
Karlekspizzan till tryck.indd 1-3
2013-08-22 10:56