9789144101767

I boken medverkar även Martin Berntson, Henrik Bogdan, Göran Larsson, Kristina Myrvold, Katarina Plank och Eva Rosén-Hockersmith.

DET MÅNGRELIGIÖSA SVERIGE – ETT LANDSKAP I FÖRÄNDRING

Förståelse av religioners plats och roll i nutiden är mycket viktig som bakgrund till skeenden i världen. Boken innehåller en allmän historik om de olika religionerna och grundmaterial som ger läsaren en bild av det mångsidiga svenska religiösa livet av i dag.

Författarna beskriver hur hinduism, buddhism, sikhism, judendom, östkyrkan, islam och New Age utövas och påverkas av de markanta förändringsprocesser som Sverige nu går igenom.

I denna tredje upplaga av boken har alla kapitel reviderats och uppdaterats. Kapitlet om teori har grundligt omarbetats och ger sociologiska begreppsliga och andra redskap för förståelse av religion och angränsade ämnen som kultur, identitet, modernisering, globalisering och fundamentalism.

Boken är främst avsedd för studenter i religionsvetenskap och angränsande ämnen vid universitet och högskolor.

| DET MÅNGRELIGIÖSA SVERIGE

I den här boken beskrivs Sveriges nya religiösa landskap och de förändringsprocesser som blivit följden av mötet mellan majoritetssamhället och minoritetsreligioner.

DANIEL ANDERSSON ÅKE SANDER (RED.)

Daniel Andersson och Åke Sander är bokens redaktörer.

DET MÅNGRELIGIÖSA

SVERIGE – ETT LANDSKAP I FÖRÄNDRING

Tredje upplagan Art.nr 31981

3:e uppl.

DANIEL ANDERSSON ÅKE SANDER (RED.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10176-7_01_cover.indd 1

2014-12-16 12:58

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31981 ISBN 978-91-44-10176-7 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2015

978-91-44-10176-7_01_book.indd 2

2014-12-16 11:33

INNEHÅLL

Förord till tredje upplagan 9 Författarpresentation 13 1 Ett mångreligiöst Sverige? 15

– Identitet, exklusiva anspråk, åtskillnader Daniel Andersson & Åke Sander Några centrala frågeställningar 17 Förutsättningar och problem 18 Bokens disposition 20 2 Svensk bakgrund 25 Daniel Andersson & Åke Sander

Del 1 Teori 3 Religion och religiositet i en pluralistisk och föränderlig värld 37

– några teoretiska, metodologiska och begreppsliga kartor Åke Sander & Daniel Andersson Tankar om religion 41 Religion – substans, funktion, ortopraxi, ortodoxi 44 Religion och tolkningsmönster, emiska och etiska perspektiv 48 Religion, kumulativa traditioner och förändring 50 Kultur, religion, nation och identitet 54 Sekulariseringstesen och rational choice 59

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 3

3

2014-12-16 11:33

Innehåll

Modernitet 67 Upplysningstraditionerna 73 Sen- eller postmodernitet 77 Globalisering 81 Utopier och arkeotopier 85 Fundamentalism som livsmönster 87 Civilisationernas kamp 95 Den postmoderna krisen: från religion till ”andlighet” 99 Religion och migrationsproblematik 102 Ungdomars val 107 Slutord 110 Referenser 118 Del 2 Empiri 4 Hinduer och hinduism 141

– förnya(n)de tolkningar av den eviga ordningen Eva Rosén-Hockersmith Vad är hinduism? 143 Sanatana dharma: ”den eviga ordningen” 146 Hinduer i Sverige: identitet och organisation 160 Rituellt och religiöst liv i Sverige 178 Utblickar: glokalisering och förnyelse 192 Referenser 198 5 Buddhister och buddhism 203

– asiatisk migration, konvertiter och sekulär meditation Katarina Plank Buddhismens många ansikten 204 Tidigare forskning, material och metod 207 Tradition och identitet 208 Historisk bakgrund 215 Framväxten av modernistisk buddhism i Asien 221 Västerländsk reception av buddhism 224

4

978-91-44-10176-7_01_book.indd 4

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

Innehåll

Buddhism i Sverige 226 Asiatiska migranters buddhism 231 Konvertiternas buddhism 237 Relationer till det omgivande samhället 244 Postmodernitet och samtida trender 248 Slutord 254 Referenser 256 Källmaterial 261 6 Sikher och sikhism 263

– religiöst liv, representation och traditionsförmedling Kristina Myrvold Sikhisk religion 264 Religionsbilder 271 Migration, identitet och organisation 274 Religiöst liv i Sverige 284 Utmaning och anpassning 295 Slutord 305 Referenser 307 7 Judar och judendom 311

– traditionsförmedling, samarbete, integration Daniel Andersson Religion och identitet 314 Ritualer och ceremonier 318 Historik – från Abraham till Moses 326 Kvinnornas roll 329 Historik – Det heliga landet och diasporan 331 Återkomst, uppror, ockupation 333 Judendomens spridning och skrifttraditionen 334 Medeltid 336 Chassidism 338 Modernitet, nation, identitet 341 Sionism 344

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 5

5

2014-12-16 11:33

Innehåll

Antisemitism – judehat 347 Staten Israel 352 Judisk historia i Sverige 358 ”Vi är inga offer, vi är överlevare” 364 Slutord 365 Referenser 367 8 Ortodoxa, österländska och katolska kyrkor 371

– samarbete, traditionsförmedling, integration Martin Berntson Vilka är de ortodoxa, österländska och katolska kyrkorna? 372 Från födelse till död 388 Den gudomliga liturgin 392 Missioner eller församlingar? 396 Svensk ortodoxi? 398 Syrianer eller assyrier? 401 Möte mellan kyrkor i Sverige 405 Anpassning eller konservering? 413 Framåtblick 421 Referenser 423 9 Muslimer och islam 429

– historiska och nutida aspekter Göran Larsson Disposition och frågeställningar 430 Utgångspunkter 431 Samhälle, religion och tolkning 433 Från enhet till mångfald 435 Islams texter 441 Kolonialismens inflytande 443 Islams historia i Sverige 446 Moskén 449 Religiösa friskolor 450 Föreningar och organisationer 452

6

978-91-44-10176-7_01_book.indd 6

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

Innehåll

Globala och lokala variationer 453 Euro-islam eller getto-islam? 456 Utmaningar och möjligheter inför framtiden 457 Muslimsk klädsel 460 Problem och möjligheter 464 Ett muslimskt studieförbund 467 Framtidens muslimska organisationer 468 Slutord 469 Referenser 472 10 New Age och nya religiösa rörelser 479

– ökad mångfald och alternativa svar Henrik Bogdan Vad är New Age? Definitioner och tolkningsmönster 481 New Age-rörelsens historiska utveckling 487 Religionssociologiska aspekter: individualitet, genusperspektiv 490 Centrala diskurser 491 Kritiska röster mot New Age 493 Nya religiösa rörelser 497 Antikultrörelsen 500 Fallstudie: Scientologikyrkan 506 Scientologi i svenska medier 509 Scientologi och svenska antikultrörelsen 511 Västerländsk esoterism 513 Ockultism – sekulariserad esoterism 515 Esoterism i Sverige: en historisk överblick 517 Esoteriska rörelser i Sverige i dag 522 Modern satanism 525 Satanism i Sverige 528 Slutord 530 Referenser 531 Person- och sakregister 537

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 7

7

2014-12-16 11:33

978-91-44-10176-7_01_book.indd 8

2014-12-16 11:33

FÖRORD TILL TREDJE UPPLAGAN

I den här boken beskrivs Sveriges nya religiösa landskap och de förändringsprocesser som blivit följden av mötet mellan majoritetssamhället och minoritetsreligioner.

Boken är uppdelad i två delar. I ett inledande kapitel, Svensk bakgrund, ges en historisk bakgrund till situationen i Sverige. I det följande kapitlet, Religion och religiositet i en pluralistisk och föränderlig värld, vilket utgör bokens teoridel, ges diskussionerna i kommande kapitel ett övergripande teoretiskt ramverk. Här försöker vi presentera hur tongivande forskare från humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner argumenterar för hur man, teoretiskt, metodologiskt och begreppsligt, kan se på och förstå fenomenen religion och religiositet i en modern och senmodern värld. Kapitlet är – sedan förra upplagan (2009) – omarbetat och ger primärt sociologiska begreppsliga redskap för förståelse av religion och angränsade ämnen som kultur, identitet, modernisering, globalisering och fundamentalism.

Bokens andra del är mer tematiskt och empiriskt uppbyggd. De olika religiösa traditioner som här behandlas presenteras efter något som kan liknas vid en kronologisk ordning utifrån de olika traditionernas ålder. Vi har för att minimera presentationsordningens betydelse försökt skriva kapitlen så att de ska kunna läsas oberoende av varandra.

Eva Rosén-Hockersmiths uppdaterade och delvis omskrivna text om hinduism i Sverige inleder bokens empiriska del med framställningar av de olika sydasiatiska religiösa traditionerna. Kapitlet lägger den historiska och kulturella grunden även till buddhism och sikhism. Många av de termer och begrepp som introduceras här återkommer i senare kapitel. RosénHockersmith väljer att inleda med en diskussion av begreppen hinduism och hinduisk identitet. Problematiken återkommer i skildringen av de enskilda © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 9

9

2014-12-16 11:33

Förord till tredje upplagan

diasporasamfunden i Sverige, där det religiösa livet präglas av strävanden efter dels att återskapa och anpassa varierande regionala och subreligiösa traditioner, dels att bevara och på olika sätt förnya en för global hinduism karakteristisk tanke om enhet-i-mångfald. Även Katarina Planks kapitel är uppdaterat och omskrivet. Hon behandlar större delen av Sveriges buddhistiska liv, dess kulturellt, etniskt och språkligt pluralistiska grupper och de många konvertitkommuniteterna.

Inledningsvis ges en historisk översikt av buddhismens framväxt i Asien och i Sverige. Därefter diskuteras tematiskt hur asiatiska och konverterade buddhistgrupper skiljer sig från varandra vad gäller antalet utövare och traditioner, lokalitet, ekonomiska resurser och religiös praktik.

Det uppdaterade och reviderade kapitlet Sikher och sikhism har skrivits av Kristina Myrvold. Hon behandlar några av de utmaningar som sikher möter i relation till majoritetssamhället, ger en beskrivning av sikhernas organisationsliv i Sverige och diskuterar hur en religiös identitet kan u ­ ppfattas på olika sätt.

Daniel Anderssons reviderade Judar och judendom beskriver den svenska judiska kommuniteten och diskuterar religiös praktik och svensk lagstiftning samt judisk identitet, och hur de, från judisk synvinkel, två ofrånkomligt viktigaste händelserna under 1900-talet – Förintelsen och staten Israels grundande – påverkat svensk judendom.

I Martin Berntsons reviderade kapitel Ortodoxa, österländska och katolska kyrkor ligger tonvikten på de två första. I en översikt presenteras vad som bland annat teologiskt har skilt dessa grupper åt, varefter en kortare genomgång av deras historia och etablering i Sverige görs. Berntson diskuterar fromhetsliv, traditionsförmedling och spänningar som uppstår i samband med religiös migration.

Göran Larsson har i sin omskrivna och uppdaterade studie Muslimer och islam fokuserat på den balansgång som finns mellan tolerans och oveder­häftig kritik av islam. Som del av sitt underlag har han också ett antal intervjuer gjorda med företrädare för, framför allt, ungdomsorga­nisa­tioner.

Larsson har valt att koncentrera sig på nutida händelser men ändå inkluderat en historisk bakgrund.

Henrik Bogdans kapitel New Age och nya religiösa rörelser behandlar alternativa religiösa svar som under 1900-talet har blivit alltmer populära.

Kapitlet diskuterar dels olika sätt att förstå New Age och nya religiösa rörel10

978-91-44-10176-7_01_book.indd 10

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

Förord till tredje upplagan

ser, dels den kritik som har riktats mot dessa fenomen. Vidare beskrivs ett antal exempel på nya religiösa rörelser.

Det är vår förhoppning att läsningen ska inspirera till vidare bildning, men också till ett öppet förhållningssätt inför religionernas mångfacetterade värld. En huvudsaklig lärdom är att vi i Sverige – liksom i alla andra länder – bör undvika universalistiska och monolitiska teorier om vad religion är och hur den ska förstås. I stället bör empirin inom varje område tillåtas tala. Alla sociala fenomen, inklusive religiös nedgång, uppgång, innovation, förändring eller rekonstituering, är kontextuella fenomen och måste studeras som sådana för att förstås.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 11

11

2014-12-16 11:33

978-91-44-10176-7_01_book.indd 12

2014-12-16 11:33

FÖRFAT TARPRESENTATION

Daniel Andersson, FD i religionsvetenskap, disputerade vid Göteborgs universitet 2001 på en avhandling om mexikansk identitet och historiografi och har sedan dess skrivit och forskat om judar i Sverige (Judisk mosaik 2008, tillsammans med Jonathan Peste) och Mellanamerikas religioner och tanketraditioner. Han är anställd som lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Martin Berntson är FD och docent i religionsvetenskap med inriktning mot kristendomens historia vid Göteborgs universitet och universitetslektor i religionsvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Han disputerade år 2003 på en avhandling om klostrens upplösning under reformationen i Sverige. Han har därefter varit ansvarig för forskningsprojekt om tidigmoderna uppror under reformationstiden och om den tidigmoderna teatern som didaktiskt redskap i 1500- och 1600-talens konfessionaliseringsprocess. Han har också publicerat studier inom fälten konfessionskunskap och religionsdidaktik.

Henrik Bogdan, FD i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade 2003 på en avhandling om västerländsk esoterism och initiationsritualer i frimureriska organisationer. Han har sedan dess skrivit om alternativa religiösa traditioner (nya religiösa rörelser, västerländsk esoterism, frimureri).

Han är docent i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Göran Larsson, FD och professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerade 2000 på en avhandling om muslimsk teologi i medeltidens Andalusien. Han har därefter publicerat ett flertal arbeten inom ämnesområdena islam och muslimer i västvärlden, religion och media samt religion och ungdomskultur. © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 13

13

2014-12-16 11:33

Författarpresentation

Kristina Myrvold, FD är forskare och lärare i religionsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet. Hennes forskning är specialiserad på sikh- och Punjabstudier med inriktning på religiös praktik, identitet och textanvändning bland sikher i Punjab och olika diasporasammanhang. Myrvold har varit projektledare för ett internationellt samarbetsprojekt om unga sikher i Norden och varit föreståndare för det Nordiska centrat i Indien (NCI). Hon är initiativtagare till det internationella forskningsnätverket Sikhs in Europe. Myrvold har publicerat flertal arbeten och rapporter om indisk migration, sikher i Europa och deras transnationella nätverk, religiösa skrifter och textbruk.

Katarina Plank är FD i religionshistoria vid CTR, Lunds universitet. Plank disputerade 2011 på en avhandling om buddhistisk meditation och mindfulness. Plank har bedrivit fältforskning bland svenska och thailändska buddhister i Sverige. Hennes forskningsintressen rör materialitet, migration, religiös praktik och sekulära uttryck för andlighet i relation till asiatiska religioner och tanketraditioner, och då speciellt buddhism. Plank är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Eva Rosén-Hockersmith, FD i religionshistoria vid Göteborgs universitet, disputerade 1985 på en avhandling om buddhism som minoritetsreligion i Bangladesh. Hennes forskning är inriktad på hinduism, indiska divinationstraditioner, visuell kultur och genus. Hon har sedan slutet av 1970-talet bedrivit omfattande fältstudier i Bangladesh och Indien. Åke Sander är FD i filosofi och professor i religionsbeteendevetenskap vid Göteborgs universitet. Han var under tio år föreståndare för Centrum för studier av Kulturkontakt och Internationell Migration (KIM) vid Göteborgs universitet. Där forskade han på och undervisade om integration, mångkulturalitet, migration och kulturkontakt. Hans forskning har under senare år fokuserat på religions- och kulturmöten och religionens och religiositetens, speciellt islams, roll och funktion i en global, (post-)modern, pluralistisk och föränderlig verklighet.

14

978-91-44-10176-7_01_book.indd 14

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

INLEDNING

Ett mångreligiöst Sverige?

– Identitet, exklusiva anspråk, åtskillnader

Da n i e l A n de r s s on & Å k e Sa n de r

Vid sekelskiftet 1800–1900 var Sverige ett i etniskt och religiöst hänse­ende mycket homogent land. År 1900 uppgick andelen personer födda utomlands till mindre än 1 procent av befolkningen. Trettio år senare hade andelen ökat till runt 1 procent och 1950 till nästan 3 procent. Andelen icke luthersktkristna trosanhängare var vid 1900-talets början också i princip negligerbar.

Sedan 1960-talet har det skett stora förändringar.

I dag (2014) uppgår, som en följd av migration, andelen utlandsfödda personer och deras barn till drygt 20 procent av befolkningen.1 Invand­ring och globalisering har inte enbart fört hit nya människor och ny arbetskraft utan även alla världens religiösa traditioner, speciellt islam och katolicism, men även hinduism, buddhism, sikhism, jainism, zoroastrism, bahai och olika ortodoxa och östkyrkliga traditioner. Inget annat land i världen har, efter andra världskriget, förändrats så mycket som en följd av migration som Sverige (Nielsen 1992:80).2 Denna utveckling kan ha inneburit den största förändringen av Sveriges religiösa landskap sedan landet kristnades.

Trots detta har den ”religiösa dimen­sionen” varit tämligen förbisedd inom migrations- och invandrings­forskningen (Eck 2001; Stark & Finke 2000:1).

Den kanske mest omfattande standardvolymen om invandrings- och migra­ tionsforskning – The Handbook of International Migration (Hirschman et 1 I denna boks första upplaga (2005) räknades som ”invandrare” personer som var utrikes födda samt de som var inrikes födda och hade minst en förälder född i utlandet. Då blev andelen ”invandrade” omkring 20 procent. I dag beräknas siffran för den s.k. andra generationens invandrare enbart på dem som har båda föräldrarna födda utomlands. Med denna nya beräkning är dagens andel ca 20 procent. Hade vi haft kvar den gamla beräkningsgrunden hade den varit drygt 26 procent, ca 2,5 miljoner individer.

2 För läsbarhetens skull har vi varit sparsamma med direkta referenser i texten. Läsaren hänvisas till bibliografin.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 15

15

2014-12-16 11:33

Inledning

al. 1999) – nämner inte alls religion som faktor. Sammalunda gällde inom statsvetenskap. Detta trots att religion, som vi ska se, under senare decennier åter blivit dagsaktuell och att religiösa fenomen på många håll spelat en huvudroll på världs­händelsernas scen. Kulturfilosofen Eugenio Trías har antagligen rätt när han säger: ”Om det finns en relevant fråga vid millennie­ skiftet så är den frågan utan tvekan den religiösa” (2003:25).

Därför står Sverige troligen inför fortsatt stora religiösa och livs­ åskådningsmässiga förändringar under kommande decennier. Som svar på dessa nya multireligiösa verkligheter måste även våra religiösa tradi­ti­oner anpassas och förändras. Liksom Sverige i övrigt kommer dessa i ökande utsträckning att ställas inför situationer som inte har förutsetts i de politiska, moralisk-etiska och livsåskådningsmässiga kodex som tagits i arv och där det inte finns genomtänkta och utarbetade strategier. För dem som följt denna utveckling står det klart att varje någorlunda hel­täck­ande analys av både samtid och framtid måste – tillsammans med kultur, etnicitet och kön – inkludera religion, religiösa minoriteter och så kallade nya religiösa rörelser.

Hur Europa ska hantera sina växande religiösa minoriteter – inte minst islam – utgör enligt många en stor politisk och social utmaning.3 Identitet, exklusiva anspråk och åtskillnader formuleras över hela världen och i växande utsträckning med hjälp av religiösa symboler, idéer och beteenden. Även om statsvetare och sociologer diskuterar vilken teori och analys som är ”den bästa” när man ska förstå denna utveckling verkar enigheten dock stor om att, som Mark Taylor (1998:1) uttrycker det, ”Neither the private nor the public sphere can be under­stood today without an adequate appreciation for the role religious beliefs and practices play in shaping subjects, societies and cultures”.

En av denna boks huvudmålsättningar är att ge några nödvändiga teoretiska, metodologiska och begreppsliga verktyg för analys av religion och religiositet. Vår ambition är att försöka uppnå denna målsättning genom att betrakta och diskutera några av de religiösa traditioner som i dag finns representerade i Sverige i relation till deras situation i ett modernt, globaliserat och föränderligt samhälle. Även om boken ger beskrivande information om traditionerna i fråga, så är det centrala deras interaktion med moderniteten och 3 För en genomgång och diskussion av några av de viktigare av dessa utmaningar, se Parekh (2000, kap. 9).

16

978-91-44-10176-7_01_book.indd 16

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

Inledning

Sverige, de förändringsprocesser som respektive tradition tvingas genomgå och förhålla sig till på ett eller annat sätt. Det är inte ”hinduism” eller ”islam” eller andra religioner ”som sådana” som vi i första hand är intresserade av, utan hur dessa traditioner fungerar vis-à-vis den sociala, politiska och kulturella kontexten. Vi försöker ge kunskap som har prognosvärde i bemärkelsen att den som har sådan kunskap åtminstone inte ska bli överraskad av det som sker vad gäller ”nya religioner” i Sverige. En sådan angrepps­v inkel gör det omöjligt att betrakta traditionerna isolerade från deras vidare kultur­ella och andra sammanhang och kontexter. På samma sätt blir det omöjligt att betrakta modernitet och Sverige isolerade från religion, liksom utifrån ett enbart västerländskt perspektiv. Vi menar att de religiösa traditionerna blir bäst belysta och förstås bäst genom att bringas i relation till varandra.

Det är vår förhoppning att läsaren, med hjälp av de speglar andra religiösa och kulturella traditioner kan vara, också ska lära sig något om Sverige och sig själv, ty det är meningslöst att studera andra kulturer om vi inte lär oss något om vår egen (Buruma 1984:xi).

Några centrala frågeställningar Att leva i en religiös gemenskap spelar för många i dag en avgörande roll i deras försök att förstå sig själva och världen. Det är sålunda viktigt att undersöka och beskriva vad det innebär för människor att vara exempelvis muslim, jude eller hindu och hur det påverkar dem och deras liv. Beskrivningar är då naturligtvis givande, men det är även av vikt att undersöka mer än bara ”hur det ser ut”. Från vetenskapligt håll är man framför allt intresserad av att kunna förstå, förklara och till viss del förutsäga hur element ur religiösa traditioner på olika sätt påverkar människors sätt att tänka, känna, värdera och bete sig samt hur dessa element förändras i förhållande till nya situationer. Vi vill försöka få svar på frågor som: • Vilka ”nya” religiösa traditioner och grupper finns i dagens Sverige och

vilka förändringar sker till följd av att de har slagit rot och utvecklats i Sverige?

• Hur återskapar och förändrar dessa nya religiösa traditioner sina trosföreställningar, praktiker, församlingsliv, religiösa institutioner och former för traditionsförmedling? Varifrån får de impulserna för © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 17

17

2014-12-16 11:33

Inledning

dessa förändringar (lokalt, nationellt, globalt)? Hur legitimerar de dessa förändringar?

• Hur påverkas och förändras religiösa traditioner av olika samhälleliga förändringar som modernisering, internationalisering och globali­sering?

• Hur påverkar människors religionstillhörighet deras tänkande och handlande; vilken genomslagskraft har deras religiösa traditions trosföreställningar, normer, värden och beteenden i deras vardagliga liv och leverne?

• Vad innebär det att betrakta sig som, och att vara och leva som t.ex. muslim, hindu eller assyrier i dagens Sverige?

• Hur påverkas, reagerar och förändras det svenska samhället och den traditionella svenska kristenheten som respons på den nya religiösa mångfalden? Vad händer inom olika delar av det svenska civila samhället (förskola, skola, sjukvård, arbetsmarknad etc.)?

• Därtill kommer den allmänna frågan: hur reagerar olika religiösa grupper på varandra? I vilken utsträckning kommer en ökande religiös pluralism att få ideologiska, teologiska och beteendemässiga effekter på dels de ”traditionella” gruppernas sätt att förstå religion, dels på samhällsmedborgare i allmänhet?

Vi anser frågorna viktiga. Speciellt då större delen av migrations- och mångkulturalitetsforskningen länge har negligerat religion och religio­sitet som faktorer i sina försök att förstå bland annat migranters sätt att tänka och handla. Ty migranter betraktades under arbetskraftisinvand­ringens tid oftast som människor utan religion, eller med religioner lika sekulariserade och privatiserade som hos oss ”moderna svenskar”. De studerades mestadels i termer som nationalitet, språk, etnicitet, politisk tillhörighet och socioekonomisk klass. Även om situationen förändrats finns det fortfarande relativt lite forskning av det här slaget i Sverige.

Förutsättningar och problem Det finns några förbehåll och generella påpekanden som bör göras innan läsaren kan ta del av de olika bidragen. Först finns det en mängd variab­ler att ta hänsyn till när en religion och en kultur beskrivs. En religiös grupp består av individer med olika etniska, kulturella, politiska, psykologiska, 18

978-91-44-10176-7_01_book.indd 18

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

Inledning

köns- och genusbaserade bakgrunder. Ändå tvingas forskaren – liksom vi alla till vardags – av praktiska skäl att kategorisera och generalisera. Det gäller även de stora skillnader av bland annat socioekonomisk art som finns inom och mellan olika minoritetsgrupper, som bär med sig olika religiösa traditioner. Vad är bakgrunden till migra­tionen? Hur såg/ser situationen ut i ursprungslandet? Har man anlänt från storstäder eller byar och hur ser utbildningsnivån ut? Hur långvarig är vistelsen i Sverige?

Det är dock inte enbart forskare som av metodologiska och andra skäl väljer, eller tvingas att välja, homogeniserande generaliseringar. Det kan även vara en medveten strategi från minoritetsgruppers sida. Diaspora­hinduer i Sverige utgör exempelvis en liten men heterogen grupp där man ofta söker tona ner skiljaktigheter till förmån för en gemensam panhinduism. Liknande förhållanden gäller inom islam i Sverige där många har velat tona ner skillnader till förmån för en gemensam islamisk identitet. Till detta finns flera skäl, en del inomgruppsliga, andra genererade av relationen till majoritetssamhället (Larsson & Sander 2002).

Ett annat påpekande rör texternas fokus. Kapitlet om islam är koncen­ trerat på nutidens islam och behandlar i mindre utsträckning information om islams historia, religiösa trosföreställningar och observanser. Studiet av judenhet i landet fokuserar också på nutidsorienterade problem och tar heller inte upp judendomens rituella värld i någon större omfattning. Ett av skälen till detta är att det redan finns relativt mycket publicerat om islam respektive judendom på svenska. Hinduism, buddhism och sikhism däremot skildras från ett bredare perspektiv, där både generell historik, rituell miljö och nutidsproblem innefattas. Detta har främst att göra med att dessa religiösa traditioner är relativt obekanta för flertalet svenskar. Variationer i fokus återspeglar också de olika författarnas intressen och forskningsinriktningar. Även förutsättningarna för studierna varierar. Som exempel kan nämnas att Katarina Planks artikel behandlar omkring 45 000 buddhister i Sverige, både etniska sådana och konvertiter, men också tar upp den mer eller mindre klart definierade gruppen sympatisörer till religionen. Martin Berntsons text däremot täcker hundratusentals personer, med vitt skilda bakgrunder inom den östkyrkliga och den katolska världen. I Planks fall beskrivs grupper som hon själv kartlagt och talat med, och som är låggradigt institutionaliserade.

I Berntsons fall däremot är samtliga informanter registrerade trossamfundsmedlemmar och gruppen som helhet är väl institutionaliserad. © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 19

19

2014-12-16 11:33

Inledning

Ytterligare något som ska nämnas är att det finns flera trosformer och organisationer i Sverige som inte är behandlade i vår bok. Svenska kyrkan, det i särklass största ”invandrarsamfundet”, är inte beskrivet. Inom Svenska kyrkan finns invandrare från Sydamerika, USA, Afrika, Asien och Europa.

Inte heller andra kristna grupper, såsom frikyrkorna eller nya karismatiska rörelser, behandlas. Vi anser att de flesta av dem faller utanför bokens ramar, avsedda som de är att i första hand innesluta i Sverige mer nytillkomna religiösa traditioner. Vi har vidare koncen­trerat oss på de större traditionerna.

Exempelvis är bahai, liksom sikhism, en världsreligion som finns representerad i Sverige. Dock anser vi inte att bahai är en invandrarreligion, med allt vad det innebär när det kommer till frågor som traditionsförmedling, genusperspektiv och överlevnads­strategier. Vår bedömning kan givetvis ifrågasättas.

Slutligen: de undersökningar och källor som de olika bidragen baserar sig på har till viss del olika utgångspunkter och kan inte på något enkelt sätt jämföras. Undersökningarna är inte urvalsmässigt eller metodmässigt jämförbara.

De informanters namn som återfinns i de respektive kapitlen är finger­ ade. Personuppgifter har vid behov ändrats för att skydda informanternas anonymitet. Officiella representanter för respektive religions organisa­tioner kan emellertid, då tillåtelse givits, uppträda under egna namn.

Bokens disposition I ett inledande kapitel, Svensk bakgrund, ges en historisk bakgrund till det religiösa klimatet i Sverige. I det följande kapitlet, Religion och religiositet i en pluralistisk och föränderlig värld, vilket utgör bokens teoridel, sätts diskussionerna i kommande kapitel in i ett övergripande teoretiskt ramverk.

Det gäller inom religionens värld, liksom inom i princip alla områden, att det är läsarens förförståelse, speciellt kanske de metodologiska ”nycklar” (begrepp, teorier, metoder) hon har till sitt förfogande, som bestämmer vad hon får ut av en text. Det den tyske 1700-talspedagogen G.C. Lichtenberg formulerade som ”En bok är som en spegel, tittar en apa in kan ingen apostel titta ut” gäller även denna bok. I kapitel 2 görs därför ett försök att presentera hur tongivande forskare från humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner argumenterar för hur man, teo­ret­iskt, metodologiskt och begreppsligt, 20

978-91-44-10176-7_01_book.indd 20

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

Inledning

bör se på och förstå feno­menen religion och religiositet i den moderna eller senmoderna världen. För att kunskap ska bli användbar räcker det inte med att ha ”alla fakta”, man måste också veta ”vad det är fråga om”.

Ett sådant kapitel blir med nödvändighet något abstrakt och teoretiskt.

Ytterligare en svårighet har att göra med skrivsätt och terminologi. Text­erna innehåller en del för den icke-akademiske läsaren mindre vanliga termer och begrepp. Detta kan få innehållet att verka besvärligare än det kanske är. En omläsning löser dock ofta problemet. Vi har försökt presentera de ibland inte helt enkla tankegångarna så lättillgängligt som möjligt.

De olika religiösa traditioner som behandlas i bokens empiriska del presenteras efter något som kan liknas vid en kronologisk ordning utifrån de olika traditionernas ålder. Detta är naturligtvis ett godtyckligt arran­ ge­mang. Flera andra principer kunde ha brukats, till exempel storleken på de olika traditionerna i Sverige. Vi har för att minimera presentations­ ordningens betydelse försökt skriva kapitlen så att de ska kunna läsas oberoende av varandra.

Eva Rosén-Hockersmiths text inleder bokens empiriska del med framställningar av de olika religiösa traditionerna och lägger den historiska och kulturella grunden även till buddhism och sikhism. Många av de termer och begrepp som introduceras här återkommer i senare kapitel. RosénHockersmith väljer att inleda med en diskussion av begreppen hinduism och hinduisk identitet. Problematiken återkommer i skildringen av de enskilda diasporasamfunden i Sverige, där såväl organisationsformer som det rituella och religiösa livet präglas av strävanden dels att återskapa och anpassa varierande regionala och subreligiösa traditioner, dels att bevara och på olika sätt förnya en för global hinduism karakteristisk enhet-i-mångfald. Kapitlet bygger på intervjuer samt fältstudier med deltagande observation i hem- och tempelmiljöer.

Katarina Plank behandlar större delen av Sveriges buddhistiska liv, dess kulturellt, etniskt och språkligt pluralistiska grupper och de många konvertitkommuniteterna. Hon har valt att utifrån ett emiskt (se kapitel 2) perspektiv beskriva det hon kallar för buddhist-sympatisörer i landet; vad gör just buddhism så omtalad och populär som freds- och vishetsfilosofi och så utsatt för religiös kitsch? Inledningsvis ges en historisk översikt av buddhismens framväxt i Asien och i Sverige. Därefter diskuteras tematiskt hur de asiatiska och konver­terade buddhistiska grupperna skiljer sig från © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 21

21

2014-12-16 11:33

Inledning

varandra vad gäller antalet utövare och traditioner, lokalitet, organisation och ekonomiska resurser, religiös praktik och expertis.

Kapitlet Sikher och sikhism har skrivits av Kristina Myrvold. Hon behandlar några av de utmaningar som sikher möter i relation till majori­ tetssamhället, men reflekterar framför allt över hur svenska sikher har rekonstruerat och anpassat sitt religiösa liv till nya sociala samman­hang.

Kapitlet ger även en beskrivning av sikhernas organisationsliv i Sverige och diskuterar hur en religiös identitet kan uppfattas på olika sätt. Kapitlet är i huvudsak baserat på fältarbete i svenska sikhtempel.

Daniel Anderssons kapitel Judar och judendom beskriver den judiska kommuniteten i Sverige. Det är en förhållandevis liten grupp, och i jämförelse med andra invandrade grupper har judarna integrerats väl, samtidigt som de generellt har bevarat sin judiskhet. I kapitlet diskuteras religiös praktik och svensk lagstiftning samt judisk identitet, och hur de, från judisk synvinkel, två ofrånkomligt viktigaste händelserna under 1900-talet – Förintelsen och staten Israels grundande – påverkat svensk judendom.

I Martin Berntsons kapitel Ortodoxa, österländska och katolska kyrkor ligger tonvikten på de två första. En översikt presenterar vad som bland annat teologiskt har skilt dessa grupper åt, varefter en kortare genomgång av deras historia och etablering i Sverige görs. Berntson redogör för fromhetslivet och ger en bakgrund till den traditionsförmedling de teologiska samtalen och de religiösa upplevelserna grundas på. Texten behandlar de spänningar som uppstår i samband med religiös migration i form av frågan om huruvida ursprungslandets eller det nya landets kultur och språk ska prägla religionsutövningen. Här uppmärksammas hur den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige har förhållit sig till de profana assyriska och syrianska föreningarna.

Göran Larsson har i sin studie Muslimer och islam huvudsakligen valt att fokusera på den balansgång som finns mellan tolerans och oveder­häftig kritik av islam, men också på de händelser som följde på terror­dåden den 11 september 2001. Som del av sitt underlag har han också ett antal intervjuer gjorda med företrädare för, framför allt, ungdomsorga­nisa­tioner. Islam är en mångomskriven religion i Sverige och Larsson har valt att koncentrera sig på nutida händelser men ändå inkluderat en historisk bakgrund samt problematik med moskébyggen och islamofobi.

Henrik Bogdans kapitel, New Age och nya religiösa rörelser behandlar alternativa religiösa svar som under 1900-talet har blivit alltmer popu­lära.

22

978-91-44-10176-7_01_book.indd 22

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2014-12-16 11:33

Inledning

Kapitlet diskuterar dels olika sätt att förstå New Age och nya religiösa rörelser, dels den kritik som har riktats mot dessa fenomen. Vidare beskrivs ett antal exempel på nya religiösa rörelser.

Referenser För här refererad litteratur, se referenser till kapitel 2.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

978-91-44-10176-7_01_book.indd 23

23

2014-12-16 11:33

I boken medverkar även Martin Berntson, Henrik Bogdan, Göran Larsson, Kristina Myrvold, Katarina Plank och Eva Rosén-Hockersmith.

DET MÅNGRELIGIÖSA SVERIGE – ETT LANDSKAP I FÖRÄNDRING

Förståelse av religioners plats och roll i nutiden är mycket viktig som bakgrund till skeenden i världen. Boken innehåller en allmän historik om de olika religionerna och grundmaterial som ger läsaren en bild av det mångsidiga svenska religiösa livet av i dag.

Författarna beskriver hur hinduism, buddhism, sikhism, judendom, östkyrkan, islam och New Age utövas och påverkas av de markanta förändringsprocesser som Sverige nu går igenom.

I denna tredje upplaga av boken har alla kapitel reviderats och uppdaterats. Kapitlet om teori har grundligt omarbetats och ger sociologiska begreppsliga och andra redskap för förståelse av religion och angränsade ämnen som kultur, identitet, modernisering, globalisering och fundamentalism.

Boken är främst avsedd för studenter i religionsvetenskap och angränsande ämnen vid universitet och högskolor.

| DET MÅNGRELIGIÖSA SVERIGE

I den här boken beskrivs Sveriges nya religiösa landskap och de förändringsprocesser som blivit följden av mötet mellan majoritetssamhället och minoritetsreligioner.

DANIEL ANDERSSON ÅKE SANDER (RED.)

Daniel Andersson och Åke Sander är bokens redaktörer.

DET MÅNGRELIGIÖSA

SVERIGE – ETT LANDSKAP I FÖRÄNDRING

Tredje upplagan Art.nr 31981

3:e uppl.

DANIEL ANDERSSON ÅKE SANDER (RED.)

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10176-7_01_cover.indd 1

2014-12-16 12:58