ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning Edling & Liljeros (red)
ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning
Sociologin har genom alla tider sysslat med samma problemställning: Hur ska vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Men trots denna gemensamma kärna finns det inom sociologin en mångfald av teoretiska perspektiv, metodologiska ansatser och sätt att se samhället. Med denna antologi vill författarna visa att sociologins pluralism inte ska ses som en svaghet, utan snarare som en tillgång som berikar ämnet. De ger en inblick i sociologins djup och bredd – och vill på så sätt inspirera till fortsatt sociologiskt tänkande! I boken tar några av Sveriges främsta sociologer på ett lättillgängligt sätt upp olika sociala skiktningsprinciper: • Klass: Stefan Svallfors • Kön: Marie Evertsson • Etnicitet: Ove Sernhede • Sexualitet: Alexandra Bogren • Ålder: Magnus Karlsson • Intersektionalitet: Göran Ahrne Bokens redaktörer och författare till inledningskapitlet är Christofer Edling, professor i sociologi vid Jacobs University, Bremen, och Fredrik Liljeros, docent i sociologi vid Stockholms universitet.
ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning
Best.nr 47-09042-6
Tryck.nr 47-09042-6-00
Ett_delat_samhälle (rygg 11).indd 1
Christofer Edling Fredrik Liljeros (red)
2010-06-11 12.41
Ett delat samhälle ISBN 978-91-47-09042-6 © 2010 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Carina Blohmé Omslag: Mats Mjörnemark Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Integra, Indien Tryck: Graphycems, Spanien 2010
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 http://www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Ett delat samha lle.indd 2
10-07-01 14.44.09
Till Ulla Bergryd
Ett delat samha lle.indd 3
10-07-01 14.44.10
Ett delat samha lle.indd 4
10-07-01 14.44.10
Innehåll Förord __________________________________________ 6 1. Social skiktning ________________________________ 8 Christofer Edling & Fredrik Liljeros 2. Klass ________________________________________31 Stefan Svallfors 3. Kön _________________________________________ 50 Marie Evertsson 4. Etnicitet _____________________________________ 74 Ove Sernhede 5. Sexualitet ____________________________________ 97 Alexandra Bogren 6. Ålder _______________________________________ 119 Magnus Karlsson 7. Intersektionalitet _____________________________ 146 Göran Ahrne Referenser _____________________________________ 165 Register _______________________________________ 178 Författarna ____________________________________ 183
5
Ett delat samha lle.indd 5
10-07-01 14.44.10
Förord Sociologins fokus är att försöka förstå social ojämlikhet; dess uppkomst, reproduktion och konsekvenser för grupper och enskilda individer. Social skiktning är inget vackert begrepp, men det fångar ganska bra tanken om ojämlikhet som ett socialt fenomen genom att fokusera just på samhället – som oavsett hur vi definierar det är ett kollektivt fenomen – och hur resurser är ojämlikt fördelade inom samhällen. Vi skulle vilja påstå att studiet av social skiktning är sociologins kärna och att den som vill veta vilka slags frågor som sociologer arbetar med måste börja med att försöka förstå sociologernas perspektiv på social skiktning. Utifrån samtida sociologisk forskning tycker vi oss kunna identifiera fem nyckelbegrepp, vi kallar dem principer, som intar en helt central position i analysen av social skiktning: klass, kön, etnicitet, sexualitet och ålder. Dessa begrepp ägnas varsitt kapitel och bildar bokens kärna. Med ett avslutande kapitel om intersektionalitet och vår egen inledning har vi försökt skapa en gemensam ram. Boken är skriven av åtta sociologer som arbetar utifrån olika teoretiska och empiriska perspektiv. Vi har valt att be om bidrag från ganska olika författare för att också kunna visa att sociologin har många ansikten. Vi menar att den som vill veta mer om sociologi ganska tidigt bör ställas inför denna vetenskapliga mångfald. Pluralismen är en del av ämnets lockelse och en del av dess styrka. Flertalet av bokens författare läste och kommenterade varandras bidrag i samband med ett manusmöte som organiserades av vår förläggare Peter Söderholm, vilket ledde till avsevärt förbättrade slutversioner. Stefan Svallfors bidrog inte bara med ett utmärkt kapitel utan föreslog också bokens titel. Andra personer har också bidragit till att göra hela eller delar av boken bättre, inte minst seminariedeltagare och sociologistudenter vid Stockholms 6
Ett delat samha lle.indd 6
10-07-01 14.44.10
FörorD
universitet. Bland våra kollegor vill vi särskilt nämna Erik Bihagen, Lars Dahlgren, Karin Halldén, robert Erikson, Åsa Gustafson, Charlotta Magnusson, Magnus Nermo, Monika Nordvik, Elin olofsson, Christine roman, Camilla Samuelsson och Anna Ålund. Varmt tack! Ett stort tack också till Carina Blohmé på Liber som varsamt redigerade manuskriptet och föreslog ett flertal förtydliganden som gjorde boken bättre. Boken tillägnas Ulla Bergryd. För oss båda var Ulla med sitt breda kunnande, sitt brinnande intresse och sin smittande entusiasm den första sociologiska inspirationen när vi kom nya till ämnet. För svenska sociologer är Ulla bland annat känd för sin översättning av C Wright Mills Den sociologiska visionen och för boken Den sociologiska fantasin, som hon redigerade för bokförlaget rabén & Sjögren år 1987. Vi hoppas att vi med den här boken åtminstone i någon mån lyckats fånga Ulla Bergryds sociologiska vision. Bremen och Stockholm i april 2010 Christofer Edling och Fredrik Liljeros
7
Ett delat samha lle.indd 7
10-07-01 14.44.10
1.Social skiktning Christofer Edling & Fredrik Liljeros
År 1831, bara 55 år efter det att Förenta Staternas självständighetsförklaring ratificerades, reste en ung fransk adelsman vid namn Alexis de Tocqueville till USA för att, som han sa, studera ”det mest jämlika av samhällen”. Sin adliga bakgrund till trots var Tocqueville övertygad om att demokratin var framtidens politiska styrelseskick. Besviken över utvecklingen i Frankrike efter 1789 års revolution gjorde han sin resa för att undersöka vad Frankrike kunde lära av USA. Tocquevilles betraktelser publicerades i en välkänd bok, Om demokratin i Amerika (1835,1840/1997), som fortfarande läses som en exemplarisk studie av demokrati och som en av de mest insiktsfulla studierna av USA. Tocqueville slogs av häpnad över den politiska jämlikhet han observerade och vilka effekter den hade på samhället i stort. Men hur jämlikt var egentligen ”det mest jämlika av samhällen”? När man läser Tocqueville framgår mycket tydligt av analysen att jämlikheten i USA inte var en jämlikhet för alla. Det framgår också att det som vi i en modern västerländsk demokrati betraktar som absolut grundläggande, knappast var det för snart 200 år sedan. Tocqueville skriver med uppskattning om att kvinnorna i USA är jämställda männen på ett helt annat sätt än i Europa, särskilt med avseende på utbildning. Men han konstaterar också – med gillande – att kvinnans viktigaste syssla är att gifta sig 8
Ett delat samha lle.indd 8
10-07-01 14.44.10
1. SoCiAL SKiKTNiNG
och sköta om familjen, under mannens överinseende. Tocqueville beskriver mycket insiktsfullt de vita angloamerikanernas behandling – tyranni är det ord han använder – av de nordamerikanska indianerna. Han upprörs över de svarta afroamerikanska slavarnas, och före detta slavarnas, ställning i USA. Faktum är att Tocqueville identifierar slaveriet som det amerikanska samhällets akilleshäl och förutspår att ojämlikheten mellan svarta och vita kommer att leda till konflikter (år 1944 skrev en svensk samhällsvetare, Gunnar Myrdal, boken An American Dilemma, vilken kom att bli samma typ av milstolpe som Om demokratin i Amerika men med fokus på rasismen i USA). Kort sagt, ”det mest jämlika av samhällen” var bara jämlikt relativt det dåtida Europa, och för en svensk läsare idag framträder Tocquevilles berättelse snarare som en detaljerad beskrivning av ett samhälle präglat av social skiktning och ojämlikhet. Det är inte helt osannolikt att den som idag vill göra en resa för att närmare bekanta sig med ”det mest jämlika av samhällen” skulle resa till något av de skandinaviska länderna. Mycket möjligt skulle denne resenär välja att besöka just Sverige. och visst är Sverige ett jämlikt samhälle i många avseenden. Vi har en nästintill oinskränkt politisk frihet, en fri utbildning som är öppen för alla oavsett härkomst eller bakgrund och vi är alla formellt lika inför lagen och med internationella mått mätt är svenskar friska, nöjda och lever länge. Men om vi tittar lite närmare på det svenska samhället ser vi mönster av ojämlikhet i flera dimensioner, och dessa mönster är i grund och botten ganska lika det mönster som Tocqueville observerade. Därmed inte sagt att dagens Sverige är som 1830-talets USA – inte på långa vägar! Men den som betraktar dagens Sverige med öppna ögon upptäcker snart att också vårt samhälle är indelat i olika sociala skikt. Att olika grupper i samhället helt enkelt lever under radikalt olika omständigheter och därigenom också har radikalt olika förutsättningar att forma sina liv. 9
Ett delat samha lle.indd 9
10-07-01 14.44.11
1. SoCiAL SKiKTNiNG
i det här kapitlet ska vi försöka att generellt beskriva vad social skiktning är för något, och hur den uppstår och upprätthålls. Bokens olika kapitel går sedan närmare in på hur den sociala skiktningen ser ut i Sverige och vilka konsekvenser den har för individ och samhälle. i boken fokuserar vi genomgående på negativa konsekvenser av social skiktning. Men man kan förstås argumentera för att social skiktning också har positiva effekter. Ett givet socialt skikt präglas av en mer eller mindre påtaglig homogenitet, det vill säga de som tillhör samma skikt tenderar att dela smak, intressen, och så vidare. På det sättet kan social skiktning ge en känsla av tillhörighet – det finns andra som delar min situation och mina livsvillkor. Vi återkommer både till tanken om homogenitet och delade intressen senare i kapitlet. Man kan också tänka sig att socialt skiktade samhällen erbjuder incitament för att förbättra sin livssituation, det vill säga om jag ser att andra har det bättre än jag kan jag anstränga mig, genom att studera flitigare eller arbeta hårdare, för att röra mig till ett högre skikt. Det förutsätter förstås att så kallad social rörlighet är möjlig. Den politiska debatten i ett land som Sverige handlar inte sällan om olika syn på just den frågan: Har vi alla verkligen samma frihet att välja det skikt vi vill tillhöra? Sociologisk analys av den sociala skiktningens negativa konsekvenser kan användas på olika sätt i den debatten, men ett av de mer konstruktiva sätten är att peka ut områden som kan reformeras för att frigöra just individers frihet att välja och forma sina egna liv, oavsett vilket socialt skikt de fötts in i. Sociologisk analys kan också ge indikationer på negativa effekter på samhällsnivå. Det är exempelvis troligt att samhället underutnyttjar sina resurser om personer inom vissa sociala skikt systematiskt tenderar att ha högre sjuklighet eller att investera mindre i utbildning än personer i andra skikt. inkomstskillnader är ett enkelt och iögonfallande exempel: Ungefär 35 procent av de sammanlagda inkomsterna i Sverige 10
Ett delat samha lle.indd 10
10-07-01 14.44.11
1. SoCiAL SKiKTNiNG
tillfaller 10 procent av befolkningen.1 Detta var år 2006 och sedan dess har denna skillnad ökat. Samma år tjänade en svensk kvinna i snitt 262 000 kronor per år, att jämföra med 307 000 kronor som en man tjänade i genomsnitt (medianinkomster). Ett annat tydligt exempel på social skiktning är var och under vilka förhållanden människor bor. i rosengård, i Malmö, växer knappt 40 procent av de små barnen (0–4 år) upp i trångboddhet. Där är också 60 procent av befolkningen född i ett annat land än Sverige. i hela Malmö kommun är 11 procent av de små barnen trångbodda, och i hela Malmö är 28 procent av befolkningen född utanför Sverige (allt detta efter källor hos SCB och Malmö kommun). oavsett politisk värdering går det knappast att förneka att social skiktning är ett faktum. Den här bokens författare förhåller sig på olika sätt till detta faktum genom att närmare presentera olika sätt att sociologiskt studera och förklara social skiktning. Vi har valt att fokusera på fem olika skiktningsprinciper som vi anser är centrala för en förståelse och analys av social skiktning i dagens Sverige. Varje princip – klass, kön, etnicitet, sexualitet och ålder – behandlas i varsitt eget kapitel. Bokens sista kapitel behandlar intersektionalitet, det vill säga den extra komplexitet som uppstår när olika skiktningsprinciper samverkar med varandra. innan vi säger något mer om innehållet i respektive kapitel kommer vi att ägna det här inledningskapitlet åt begreppet social skiktning och åt det sociologiska perspektivet.
Social skiktning Till skillnad från många andra vetenskaper brottas samhälls- och beteendevetenskaperna – till vilka sociologi räknas – med att beskriva och analysera fenomen som vi alla är en del av och har erfarenhet av 1 Baserat på faktorinkomster för familjer. Uppgifterna hämtade från www.scb.se.
11
Ett delat samha lle.indd 11
10-07-01 14.44.12
1. SoCiAL SKiKTNiNG
(Asplund 1970). Ett problem som följer av detta är att många av de ord som vi använder i vardagsspråket även används som vetenskapliga begrepp, med en väl definierad betydelse som inte alltid har samma mening som i vardagsspråket. Det händer också att samma ord används på olika sätt av olika forskare. i alla bokens kapitel finns exempel på vardagsord som diskuteras och preciseras i den sociologiska analysen. Låt oss kort presentera några sådana nyckelbegrepp, som tydliggör vad den här boken handlar om. Vi talar om jämlikhet när resurser är jämnt fördelade över alla i sammanhanget relevanta personer. Ett äktenskap, exempelvis, är jämlikt om båda parter har kontroll över likvärdiga resurser. ojämlikhet råder när resurser är ojämnt fördelade över alla relevanta personer, och graden av ojämlikhet kan förstås variera betydligt. Begreppet social skiktning använder vi för att beteckna en systematisk ojämlikhet mellan olika grupper av människor inom samma samhälle. Ytterligare två nyckelbegrepp – resurser och intressen – förtjänar att lyftas fram här, eftersom de är mycket centrala i all forskning om social skiktning. Med resurser menar vi sådant som gör det möjligt för en person att hävda sina intressen, också gentemot andra personer. resurser kan vara materiella (som pengar) och immateriella (exempelvis olika typer av färdigheter och socialt tillskrivna egenskaper, såsom status). ofta skiljer man mellan ekonomisk och social ojämlikhet, beroende på vilket slags resurs det rör sig om. Enligt Sociologiskt lexikon (Brante m.fl. 1998) är intressen ”det som bidrar till det allmänna välbefinnandet eller som uppfyller ett behov hos en individ, en grupp, eller ett samhälle”. Trots att vi alltså kan tala om gruppers och samhällens behov, råder det relativt stor enighet om att det inte är grupperna i sig som gör saker (handlar), känner eller har intressen, utan att det är de individer som bildar grupperna som handlar, känner och så vidare. Att säga att det ligger i en grupps intresse att tillskansa sig resurser, ska snarare ses som ett förenklat sätt att säga att det ligger i 12
Ett delat samha lle.indd 12
10-07-01 14.44.12
1. SoCiAL SKiKTNiNG
de enskilda gruppmedlemmarnas intresse att tillsammans tillskansa sig nya resurser. Det är exempelvis inte fackföreningen som har ett intresse av att dess medlemmar får så bra villkor som möjligt, utan dess medlemmar. Karl Marx (1818–1883) är kanske den samhällsteoretiker som starkast förknippas med intresseanalysen. Marx utgick ifrån att samhällets materiella bas präglade relationer mellan människor, det vill säga att vilka intressen vi kommer att dela och med vem avgörs helt av vilka resurser vi kontrollerar (Marx 1969, 1973). De som äger egendom kommer att dela en viss uppsättning intressen, medan de som är egendomslösa och lönearbetar kommer att dela en annan uppsättning intressen. Sådana delade intressen ger upphov till olika samhällsklasser; kapitalister, småborgare och proletärer. Kapitalisterna äger produktionsmedlen (dvs. fabriker och verkstäder) och behöver därför inte direkt delta i produktionen av varor. Småborgarna äger sina egna produktionsmedel, men måste själva arbeta med att producera varor och tjänster för att försörja sig, exempelvis som hantverkare eller köpmän av olika slag. Proletärerna äger inga produktionsmedel och måste därför arbeta åt någon annan för att kunna försörja sig. Proletären säljer med andra ord sin arbetskraft till kapitalisten. För Marx var det uppenbart att proletärens och kapitalistens intressen står i konflikt med varandra och att denna konflikt med nödvändighet på sikt kommer att leda till det kapitalistiska samhällets undergång. Marx vision om kapitalismens undergång följer av synen på vad det är som ger en vara dess pris, nämligen den genomsnittliga arbetstid det tar att producera varan samt priset på arbetskraft i ett kapitalistiskt samhälle (Marx skiljer sig härmed från den mer gängse uppfattningen att priset på en vara bestäms av tillgång och efterfrågan). i och med att proletärens arbetskraft under kapitalismen har förvandlats till en vara som proletären måste sälja för att överleva, räcker det i princip att kapitalisten ersätter proletären med 13
Ett delat samha lle.indd 13
10-07-01 14.44.12
1. SoCiAL SKiKTNiNG
så pass mycket att proletären har råd att försörja sig själv och sin familj. resten, det så kallade mervärdet av det en proletär producerar, kan kapitalisten välja att stoppa i egen ficka eller att återinvestera i större fabriker och bättre maskiner. Genom att mervärdet återinvesteras kommer den ökade produktionsförmågan på sikt att leda till överproduktion av varor och därmed sänkta priser, vilket i sin tur leder till att kapitalisterna för att inte gå i konkurs kommer att tvingas sänka lönerna till under den nivå som krävs för att proletärerna ska kunna försörja sig själva och sina familjer. Till slut kommer oförmågan att försörja sig att tvinga proletärerna att göra uppror och störta det kapitalistiska systemet. Marx beskrivning av intressen och intressekonflikt i det kapitalistiska samhället satte fingret på en viktig aspekt av samhällets skiktning, och detta resonemang fångar ganska bra essensen i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare i nutida avtalsrörelser. Utvecklingen har dock knappast gått den väg som Marx förutspådde i analysen av sin tids industrikapitalism. Nya samhällsfenomen har uppstått i moderna kapitalistiska demokratier, fenomen som ställer till med problem för Marx analys. Exempelvis har det utvecklats en stor offentlig sektor, en växande tjänstesektor och en stor medelklass som inte alls passar in i förutsägelsen av det kapitalistiska samhällets utveckling. Max Weber (1864–1920), som var verksam något senare än Marx, menade att samhället redan i början av 1900-talet bestod av flera potentiella klasser och att det inte var självklart att medvetenhet om klasstillhörighet skulle få individerna att handla gemensamt för att ändra sin livssituation. Weber ansåg även att det fanns andra potentiella grunder för social mobilisering, exempelvis att individer med gemensam livsstil ibland kan mobilisera sig i kollektivt handlande genom olika statusgrupper. Miljörörelsen är ett nutida exempel på en sådan intressemobilisering som inte grundar sig i ekonomisk klass. 14
Ett delat samha lle.indd 14
10-07-01 14.44.12
1. SoCiAL SKiKTNiNG
Vad som gör Marx bidrag till intresseanalysen unikt är att han gör intressen till ett kollektivt fenomen – men han är förstås inte ensam om att studera intressen. Nationalekonomins fader, och en av Marx måltavlor, Adam Smith (1723–1790), studerade hur samhällets ekonomiska organisering kan förklaras på basis av individers intressen. Precis som hos Marx finns hos Smith ett fundamentalt antagande om att människor har egenintressen och att vi handlar för att tillgodose dessa intressen. På en fri marknad kommer vår strävan efter högsta möjliga avkastning på vårt arbete att leda till specialiserad arbetsdelning och ökat ekonomiskt välstånd. Smith förnekar dock inte att arbetsdelning leder till social skiktning, och Smiths viktigaste arbete, Wealth of Nations (Smith 2007, i urval), innehåller klarsynta observationer av lönearbetets vedermödor i den tidiga industrialismen. Marx och Smiths analyser av intressen, och deras olika slutsatser, visar något mycket viktigt, nämligen att vi kan studera ett och samma fenomen från olika perspektiv. om våra teoretiska glasögon heter Marx eller Smith blir helt avgörande för vad vi kommer att se när vi tittar närmare på relationen mellan intresse och social skiktning. De politiska implikationerna av Marx och Smiths teorier präglar fortfarande debatten utmed vänster–högerskalan. För den som väljer att följa Smith bör politiken begränsas till att säkerställa individens rätt att tillgodose sina intressen. Enligt anhängare till Marx bör politiken skydda den resurssvaga klassens intressen. Precis som Marx och Smith noterade, tycks ett kännetecken för alla mänskliga samhällen, nutida och historiska, vara att de är hierarkiskt ordnade – i den meningen att olika typer av resurser är ojämnt fördelade över samhällets medlemmar. ofta har det också funnits någon form av religiös eller mytologisk förklaring till den rådande hierarkin, vilket tyder på att ojämlikheten inte har tagits 15
Ett delat samha lle.indd 15
10-07-01 14.44.13
1. SoCiAL SKiKTNiNG
för given av alla och därför har behövt legitimeras. En av de allra första sociologerna, Émile Durkheim (1858–1917), intresserade sig särskilt för hur sociala hierarkier – eller arbetsdelning – uppstår och varför de bevaras. Hos många andra sociala varelser är en sådan ojämn fördelning av resurser en del av det biologiska systemets funktion. Ett bisamhälle, exempelvis, kollapsar utan en drottning, och det är därför funktionellt att bidrottningen konsumerar en avsevärd del av bisamhällets resurser, medan det stora flertalet bin konsumerar en bråkdel vardera. i mänskliga samhällen finns det ingen motsvarighet till en bidrottning som hela samhället är beroende av. ojämlikhet i mänskliga samhällen kan inte heller lika enkelt förklaras utifrån en biologisk eller annan fundamental funktion hos samhället. Eftersom det inte finns någon enkel förklaring till ojämlikheten i samhället har sociologer ända sedan disciplinens födelse, för cirka 150 år sedan, önskat förstå hur det kommer sig att människor har olika tillgång till ekonomiska resurser, olika social status och olika mycket makt i samhället. Hur skapas denna ojämlikhet? Varför upprätthålls den? Sociologin försöker också förstå vilken betydelse denna sociala skiktning har för hur samhället i stort fungerar, och vilka konsekvenser den har för de enskilda människorna som utgör samhället.
Sociala handlingar och relationer När vi ska beskriva ett samhälle gör vi det ofta i termer av strukturer och institutioner (som politik, ekonomi, familj, lagar) eller organisationer (stat, skola, företag, armé). inte sällan associerar vi till något slags samhällelig auktoritet eller autonomi, och vi påstår sådant som att ”samhället” måste reagera på det ena eller det andra. Men samhället är varken mer eller mindre än relationer mellan människor och de mönster som relationerna bildar (Ahrne 2007). Det är dessa mönster som utgör strukturerna, institutionerna och 16
Ett delat samha lle.indd 16
10-07-01 14.44.13
1. SoCiAL SKiKTNiNG
organisationerna som vi talar om. Att studera social skiktning i ett samhälle är därför också ett sätt att beskriva och analysera relationer. ojämlikhet mellan könen, exempelvis, kan bara existera så länge som människor tillskrivs olika kön och så länge ett kön står i en underordnad relation till ett annat. De resurser som står till en viss samhällsklass förfogande kan bara förstås utifrån relationerna mellan samhällets samtliga klasser. Den ena etniska gruppens sociala status i samhället är relativ i förhållande till andra etniska gruppers ställning och så vidare. Sådana relativa gränser mellan olika kategorier eller grupper spelar en mycket viktig roll, inte bara för vår möjlighet att (avsiktligt) begripliggöra och fungera i en komplex värld, men också för att (oavsiktligt) upprätthålla och konservera ojämlikhet. ofta pågår det även en kamp i samhället om vilka grupper och kategorier som ska accepteras, hur de ska definieras samt var konfliktlinjen mellan dem går. Trots idoga försök från vissa högerextrema grupper, så är det knappast någon som idag anser att det finns en arisk ras i Sverige. Fler, men långt ifrån alla, skulle nog tycka att det finns en överklass och en arbetarklass i Sverige. Hur dessa ska definieras är dock inte självklart. Sedan valrörelsen 2006 försöker (nya) Moderaterna, trots protester från vänsterhåll, omdefiniera begreppet arbetarparti från betydelsen ”partiet som värnar arbetarklassens intressen” till betydelsen ”partiet som värnar dem som har ett arbete”. Det är svårt att avstå från att koppla detta tillbaka till Marx och Smiths skilda syn på intressen, och på vilka intressen det är som bör tillvaratas. Ett samhälles sociala skiktning är inte statisk och given en gång för alla, lika lite som relationer mellan människor är statiska. Samhället är i ständig förändring, eftersom människor hela tiden agerar och interagerar, skapar nya relationer och omförhandlar och avbryter gamla. ibland sker förändringar så långsamt att de knappt upplevs som förändringar och ibland sker snabba, omvälvande 17
Ett delat samha lle.indd 17
10-07-01 14.44.13
1. SoCiAL SKiKTNiNG
förändringar mer eller mindre oväntat. inte sällan är ny teknik en viktig förändringsfaktor. Låt oss alltså ta fasta på två aspekter: För det första att människor gör saker, eller handlar, och för det andra att det finns relationer mellan människor. Social skiktning skapas dels i varje enskild människas planerade och vanemässiga handlingar, dels i relationer mellan människor. Vi har redan nämnt Max Weber i samband med Marx klassanalys. Weber är förmodligen den mest inflytelserika av de tidiga sociologerna, och han är också den sociolog som först intresserade sig för en mer generell teori om sociala handlingar. Enligt Weber är en social handling en handling som är orienterad gentemot någon eller några andra människor. Att gå en skogspromenad på egen hand är ingen social handling, men att ta med gamla mormor på en promenad i parken är en social handling. Lägg märke till att en social handling också per definition inbegriper en relation mellan minst två sociala aktörer. Här har vi alltså att göra med sociala relationer mellan två personer, en typ av relation som är minst lika viktig som de mer ”strukturella” relationer som vi nyss berörde, exempelvis den mellan könen. Ett sätt att se på relationer mellan två (eller flera) personer är att betrakta dem som mönster av upprepade sociala handlingar. Låt oss titta närmare på några olika varianter av social handling, som mer eller mindre följer Weber och den gängse synen inom samhällsvetenskapen och som är viktiga för att förstå social skiktning som process. En social handling kan vara intentionell, det vill säga jag gör något för att jag har en speciell avsikt med min handling (även om intentionella handlingar också kan vara banala och reaktiva, som när jag får veta att bussen är inställd och därför bestämmer mig för att cykla istället). En social handling kan också vara icke-intentionell, som när jag gör något av gammal vana, eller en mer känslomässig (affektiv) handling, som när jag spontant klappar det gråtande barnet över håret. 18
Ett delat samha lle.indd 18
10-07-01 14.44.13
1. SoCiAL SKiKTNiNG
Social handling Intentionell handling
Aktiv handling
Reaktiv handling
Icke-intentionell handling
Vanehandling
Känslomässig handling
Figur 1. Typer av sociala handlingar
Social skiktning kan ses som resultatet av en stor mängd sociala handlingar, varje enskild människas intentionella och ickeintentionella sociala handlingar. i vissa fall uppstår och upprätthålls social ojämlikhet då människor i en viss grupp medvetet försöker tillskansa sig mer resurser eller rättigheter än andra grupper har tillgång till. Svensk arbetsmarknad präglas av en ständigt pågående förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagare om hur vinsten ska fördelas och om inflytande över verksamheten. Vi ser också hur vissa yrkesgrupper medvetet anstränger sig för att höja sin egen status och säkra ensamrätt på viss verksamhet. Ett nutida exempel är privatiseringen av apoteksbolaget, där apotekarna kämpar för att det ska finnas en ansvarig apotekare på varje apotek, och att det inte räcker med receptarier. Utbildningen till receptarie är på 180 högskolepoäng, medan apotekareutbildningen omfattar 300 högskolepoäng. Statusskillnaden mellan dessa två yrken speglas ganska tydligt av denna skillnad, och det är inte svårt att se apotekarnas motiv för att upprätthålla sin privilegierade status gentemot receptarieyrket. ”Apotekarnas kamp” leder oss till ytterligare en nyckel för att förstå och studera social skiktning, nämligen makt. Studiet av makt går tillbaka till Aristoteles och inbegriper många olika teoretiska 19
Ett delat samha lle.indd 19
10-07-01 14.44.19
ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning Edling & Liljeros (red)
ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning
Sociologin har genom alla tider sysslat med samma problemställning: Hur ska vi förstå samhällets sociala ojämlikhet och hur påverkar den människors livschanser? Men trots denna gemensamma kärna finns det inom sociologin en mångfald av teoretiska perspektiv, metodologiska ansatser och sätt att se samhället. Med denna antologi vill författarna visa att sociologins pluralism inte ska ses som en svaghet, utan snarare som en tillgång som berikar ämnet. De ger en inblick i sociologins djup och bredd – och vill på så sätt inspirera till fortsatt sociologiskt tänkande! I boken tar några av Sveriges främsta sociologer på ett lättillgängligt sätt upp olika sociala skiktningsprinciper: • Klass: Stefan Svallfors • Kön: Marie Evertsson • Etnicitet: Ove Sernhede • Sexualitet: Alexandra Bogren • Ålder: Magnus Karlsson • Intersektionalitet: Göran Ahrne Bokens redaktörer och författare till inledningskapitlet är Christofer Edling, professor i sociologi vid Jacobs University, Bremen, och Fredrik Liljeros, docent i sociologi vid Stockholms universitet.
ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning
Best.nr 47-09042-6
Tryck.nr 47-09042-6-00
Ett_delat_samhälle (rygg 11).indd 1
Christofer Edling Fredrik Liljeros (red)
2010-06-11 12.41