Författarna beskriver och diskuterar vad som kännetecknar hållbar utveckling och hur lärare kan arbeta med utvecklingsfrågor i sin undervisning med utgångspunkt i olika teman. Varje tema inleds med en presentation av grundläggande kunskaper och följs sedan av elevövningar och lärarledda övningar. Det avslutas med förslag till fler didaktiska möjligheter med olika ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsformer. Boken är tänkt att stötta dig som blivande eller verksam lärare så att du ska kunna uppfylla de mål i läroplanen som handlar om att eleven ska ha kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling samt kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan är användbar i grundskollärarprogrammens ämnes- och ämnesdidaktiska kurser i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, och kan även användas som fördjupning och fortbildning för alla yrkesverksamma lärare och lärarutbildare som är intresserade av utbildning för hållbar utveckling.
Best.nr 47-12259-2 Tryck.nr 47-12259-2
Sund & Sund
Bokens författare är legitimerade lärare och har många års undervisningserfarenhet från grundskola, gymnasium och lärarutbildning. Per Sund är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Stockholms universitet. Louise Sund är lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola.
Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan
I Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan beskriver författarna hur lärare kan arbeta ämnesintegrerat med frågor om hållbar utveckling. Bokens syfte är att bidra med grundläggande ämneskunskaper och tankeväckande övningar – allt detta med hållbar utveckling som ett övergripande tema.
Hållbar utveckling
Per Sund Louise Sund
– ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan
47-12259-2_Hallbar utveckling_omslag_original.indd 1
8/24/17 7:15 AM
Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan Per Sund & Louise Sund
Liber
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 1
8/22/17 7:47 AM
Innehåll
Förord 9 Bokens målgrupp 10 Författarna 11
Introduktion och användning 12 Innehåll och struktur 13 Så här arbetar du med boken 14
1. Hållbar utveckling 17 Ett öppet begrepp 18 Att närma sig en begreppsdefinition 19 Ett mångfasetterat begrepp på olika nivåer 20 Teknikutveckling och livsstilsförändringar 22 Lärande för hållbar utveckling 24
2. Lärande för hållbar utveckling 25 Från utbildning till lärande för hållbar utveckling – från elev till medskapare 26 Undervisningsinnehåll – Ämnesinnehåll 27 Undervisningstraditioner 28 Undervisningsaspekter 29 Relationen mellan miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling 32 Utveckling av utbildning för hållbar utveckling inom FN 34 Lärande för hållbar utveckling 36
3. Didaktiska perspektiv och överväganden 40 Undervisningsutveckling och syn på lärande 40 Deweys empiriska metod 40 Syn på lärande 41
I nnehåll I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 3
3
8/22/17 7:47 AM
Övningstyper 43 Diskussionsövningar 44 Uppdragsövningar 45 Experiment 46 Värderingsövningar 46 Värderingsövningar – sammanfattning 53
4. Utveckling 54 Indelning av länder 56 Att närma sig begreppet 57 Fördelning av jordens resurser 59 Lärarresurs – Utveckling 64 Didaktiska möjligheter 64 Diskussionsövning – Bryt cirkeln 66 Om du hinner 68 Diskussionsövning – Kolonialism 68 Om du hinner 69 Diskussionsövning – Vilka är vi och dom? 70 Värderingsövningar 70 Värderingsövning – Motsatser/påståenden 70 Värderingsövning – Fyrhörning 71 Värderingsövning – Listövningar 73 Värderingsövning – Öppna/Oavslutade meningar 74
Elevövningar – Utveckling 76 Diskussionsövning – Fattigdom 76 Diskussionsövning – Familjen 76 Om du hinner 77 Diskussionsövning – Dra en lott 77 Om du hinner 78 Diskussionsövning – Bananens väg till butikshyllan 78 Om du hinner 79
5. Tillväxt 80 Det internationella samarbetet 83 Marknadsekonomiska miljöperspektiv 84 Fördelningen av överskottet 85 Småföretagsamhet 86 Tendenser till att begränsa konsumtionen 87 Ibland är det svårt att göra rätt 88 Lärarresurs – Tillväxt 90
4 I Innehåll
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 4
8/22/17 7:47 AM
Didaktiska möjligheter 90 Diskussionsövning – En resa till en annan planet 92 Om du hinner 94 Diskussionsövning – Hållbarhet och utveckling 94 Om du hinner 95 Värderingsövningar 96 Värderingsövning – Motsatser/påståenden 96 Värderingsövning – Fyrhörning 97 Värderingsövning – Listövningar 98 Värderingsövning – Öppna/Oavslutade meningar 99
Elevövningar – Tillväxt 101 Diskussionsövning – Vad menas med ett gott liv? 101 Diskussionsövning – Vad är grundläggande behov? 102 Diskussionsövning – Fördelningen av jordens naturresurser 103 Diskussionsövning – Det myllrar av liv 104 Uppdragsövning – Märkning av varor 106 Om du hinner 107
6. Kretslopp 108 Naturliga kretslopp är soldrivna 110 Jorden som rymdraket 111 Kretsloppssamhället är resurskrävande 112 Från vaggan till graven 113 Megastäders avsaknad av kretslopp 114 Hållbar stadsutveckling 115 Lärarresurs – Kretslopp 118 Didaktiska möjligheter 118 Uppdragsövning – Gör skrotkonst 120 Uppdragsövning – Bygg ett ekosystem 121 Värderingsövningar 122 Värderingsövning – Motsatser/påståenden 123 Värderingsövning – Fyrhörning 123 Värderingsövning – Öppna/Oavslutade meningar 125 Värderingsövning – Ta ställning och rösta 126
Elevövningar – Kretslopp 128 Diskussionsövning – Växtnäring i kretslopp 128 Diskussionsövning – Uppdraget i rymden 129 Diskussionsövning – Ingenting försvinner men allting sprider sig 130 Uppdragsövning – Utrota aldrig en mygga 131 Uppdragsövning – Miljövänliga förskolan 132 Om ni hinner 133
I nnehåll I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 5
5
8/24/17 10:40 AM
7. Energi 136 Entropi – ett mått på ordning 139 Energikällor 140 Ändliga energikällor 140
Långsiktigt uthålliga energikällor 142 Fördelar och nackdelar med energikällor 144 Olika slags bränslen 145 Lärarresurs – Energi 149 Didaktiska möjligheter 149 Värderingsövningar 150 Värderingsövning – Motsatser/påståenden 151 Värderingsövning – Fyrhörning 152 Värderingsövning – Listövningar 153 Värderingsövning – Öppna/Oavslutade meningar 154 Experiment – Allting sprider sig 155 Om du hinner 156 Experiment – Koldioxid löser sig i vatten 156 Om du hinner 157
Elevövningar – Energi 159 Diskussionsövning – Sant eller falskt 159 Om du hinner 159 Diskussionsövning – Energikällor 160 Om du hinner 161 Diskussionsövning – Många kockar och en bit potatis 161 Om du hinner 162 Uppdragsövning – Macken 163 Om ni hinner 163 Experiment – Känn din energi 166 Om du hinner 166
8. Livsstil 168 Ekologiskt fotavtryck 171 Är det möjligt att förena god livskvalitet och lågt fotavtryck? 173 Livsstil och politik 174 Svårt att ändra livsstil 175 Lärarresurs – Livsstil 178 Didaktiska möjligheter 178 Diskussionsövning – Vem lever mest hållbart? 181 Diskussionsövning – Vem betalar priset? 182 Värderingsövningar 183
6 I Innehåll
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 6
8/22/17 7:47 AM
Värderingsövning – Motsatser/påståenden 183 Värderingsövning – Fyrhörning 184 Värderingsövning – Listövningar 185 Värderingsövning – Öppna/Oavslutade meningar 186
Elevövningar – Livsstil 188 Diskussionsövning – Vem bestämmer över din livsstil? 188 Diskussionsövning – Vilken väg väljer du mot framtiden? 189 Om ni hinner 189 Uppdragsövning – Ekologiska fotavtryck 190 Uppdragsövning – Att jämföra livsstilar genom bilder 191 Om du hinner 191 Uppdragsövning – Miljö plusmeny 192 Om ni hinner 192
9. Klimat och vatten 194 Växthuseffekten 197 Klimatförändringarnas konsekvenser 198 Klimatförändringarna är redan här 199 Mat och klimat 200 Internationella avtal 202 Ekologiska fotavtryck visar på klimatavtalens dilemman 203 Resursanvändning? 204 Lärarresurs – Klimat och vatten 208 Didaktiska möjligheter 208 Värderingsövningar 210 Värderingsövning – Motsatser/påståenden 210 Värderingsövning – Fyrhörning 211 Värderingsövning – Listövningar 212 Värderingsövning – Öppna/Oavslutade meningar 213 Uppdragsövning – Vattenåtgång för en middag 213 Om ni hinner 214 Uppdragsövning – Koldioxidfotavtryck 214 Om ni hinner 214
Elevövningar – Klimat och vatten 216 Diskussionsövning – Vattnets kretslopp 216 Om ni hinner 216 Diskussionsövning – Att klara sig med en hink vatten 216 Om du hinner 217 Diskussionsövning – Vad innebär höjningen av havsvattennivån? 217 Diskussionsövning – Matens väg till bordet 218
I nnehåll I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 7
7
8/22/17 7:47 AM
Uppdragsövning – Vattenförbrukning hemma 219 Om du hinner 219 Uppdragsövning – Starta och utveckla en miljögrupp på skolan 220 Experiment – Hur mycket dricksvatten finns det? 221 Experiment – Påverkas växter av föroreningar? 222
Bilaga 1:1 223 Diskussionsövning Bryt cirkeln 223
Bilaga 1:2 225 Diskussionsövning En resa till en annan planet –Vill och behöver 225
Bilaga 2 229 Utdrag ur läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 229 Del 1 Skolans värdegrund och uppdrag 229 Del 2 Övergripande mål och riktlinjer 232 Del 3 Förskoleklassen 234 Del 5 Kursplaner 235
Referenser 243 Register 247
8 I Innehåll
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 8
8/22/17 7:47 AM
Förord
D
et här är en bok om ämnesintegrerad undervisning i naturorienterande ämnen (NO) och samhällsorienterande ämnen (SO) som beskriver hur yrkesverksamma lärare i grundskolan och lärarstudenter på grundskollärarutbildningen kan arbeta ämnesintegrerat med frågor om hållbar utveckling. Boken är ett stöd för att uppfylla de mål i läroplanen för grundskolan och förskoleklassen som handlar om att eleven har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Formuleringen av dessa mål ger stöd till lärare att i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden som dessa. Syftet med boken är att bistå lärare och lärarstudenter med grundläggande kunskaper och övningar för en ämnesintegrerad undervisning i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen med hållbar utveckling som ett övergripande tema. Dessa ämnen har flera naturliga och starka beröringspunkter och kompletterar varandra väl. Naturvetenskaperna urskiljer ofta aktuella utmaningar som att den globala uppvärmningen behöver hejdas till maximalt två grader, men det är inom samhällsvetenskaperna som dessa utmaningar problematiseras och värderas, vilket avgör hur vi slutligen väljer att handla. Boken gör inte anspråk på att vara ett heltäckande material för frågor om hållbar utveckling utan strävar i stället efter att stimulera egna funderingar och diskussioner kring de förhållanden som påverkar sociala, ekologiska och ekonomiska förhållanden globalt. Med boken vill vi bidra till att dessa perspektiv och olika gruppers utvecklingsbehov blir belysta liksom att samband och påverkan mellan länder i nord och syd synliggörs. Boken inleds med tre teoretiska kapitel där inledningsvis grundläggande tankar om hållbar utveckling och utbildningens och forskningens roll beskrivs. Därefter följer temakapitel utifrån sex ämnesområden. Det är i undervisningspraktiken inte möjligt att omfatta allt utan ett urval har gjorts som i första hand bygger på lång undervisningserfarenhet men även på forskning inom området. Dessa teman har sitt ursprung i ämnesområden som lärarstudenter och verksamma lärare i fortbildningssammanhang har visat ett särskilt starkt intresse Förord I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 9
9
8/22/17 7:47 AM
för och engagemang att undervisa om. En återkommande fråga under åren har just varit hur man som lärare kan utveckla sin ämnesintegrerade undervisning. I en ämnesintegrerad undervisning behandlas frågor om hållbar utveckling och de ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiven ofta samtidigt eftersom frågorna är så komplexa att det är svårt att skilja perspektiven åt. Det innebär också att visst ämnesinnehåll som koldioxid och mat förekommer på upprepade platser och tillfällen i boken helt enkelt av det skälet att såväl perspektiv som ämnesinnehåll är sammanflätade i en undervisning om hållbar utveckling. Sammantaget innebär detta att man som lärare i ett specifikt ämnesområde kan uppleva att något viktigt innehåll eller perspektiv saknas, vilket är fullt möjligt med tanke på varje temas stora omfång. Vi ser gärna att den ämneskunniga läraren kompletterar det som uppfattas vara underrepresenterat i respektive tema, medan andra som just börjat arbeta ämnesintegrerat vänder sig till avsnitten externa resurser som ger förslag på var man läsa mer och fördjupa sina kunskaper. Vi vill gärna uppmuntra användaren av boken att utveckla det integrerade ämnesinnehållet liksom att anpassa och utveckla övningarna till de aktuella elevgruppernas intresse och förmågor. Huvudsaken är att undervisningen blir intressant, dynamisk, verklighetsanknuten och meningsfull.
Bokens målgrupp Boken har två primära målgrupper, dels verksamma lärare och lärarutbildare, dels lärarstudenter i grundskollärarprogrammen. Boken är tänkt att fungera som fördjupning och fortbildning för alla verksamma lärare och lärarutbildare som arbetar med utbildning för hållbar utveckling, samt även som kurslitteratur för lärarstudenter i grundlärarprogrammet förskoleklass och årskurs 1–3, årskurs 4–6 och årskurs 7–9. Den kan med fördel användas i lärarprogrammens ämneskurser och ämnesdidaktiska kurser i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen som ett sätt att sammanlänka dessa ämnesområden till mer enhetliga ämnesteman för lärarstudenter. Innehållet lämpar sig dessutom väl för lärarstudenter som ska utföra olika praktiska övningar under den verksamhetsförlagda utbildningstiden, VFU eller i samband med andra fältstudier på övningsskolan.
10 I Förord
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 10
8/22/17 7:47 AM
Författarna Bokens författare har tillsammans 25 års undervisningserfarenhet från grundskola och gymnasium och nästan 30 års erfarenhet av arbete med lärarprogram inom högre utbildning. Per Sund är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik och undervisar inom lärarprogrammens olika inriktningar och på kurser inom lärarlyftet och masterprogram i didaktik. Han har även arbetat med utbildningsuppdrag inom Världsnaturfonden i länder som Indien, Madagaskar, Kamerun och Indonesien, och har också erfarenhet av att arbeta med Sida-finansierade konsultuppdrag i Sverige och Kina. Louise Sund är lektor i pedagogik och undervisar i utbildningsvetenskap inom lärarprogrammens inriktningar från förskolan till ämneslärare och påbyggnadsutbildningen kompletterande pedagogisk utbildning. Författarna har nationella och internationella erfarenheter av forskningssamarbeten, är väl publicerade i internationella forskningstidskrifter och aktiva inom forskningsfältet miljö- och hållbarhetsutbildningsforskning (Environmental and Sustainability Education Research).
Förord I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 11
11
8/22/17 7:47 AM
Introduktion och användning
I
flera vetenskapliga, politiska och mediala sammanhang uppmärksammas att världen som plats i universum är hotad. Det brukar då framhållas att alla har ett ansvar att motverka de hot och risker som världen står inför, men att skolan och utbildning har ett alldeles särskilt ansvar. Det kan med utgångspunkt i skolans styrdokument beskrivas som ett ansvar att utveckla en pedagogisk verksamhet som skapar en medvetenhet och en erfarenhet hos elever som bidrar till att de kan göra kunskapsbaserade och moraliska ställningstaganden i olika globala utvecklingsfrågor. I den här boken beskrivs och diskuteras vad som kännetecknar hållbar utveckling och hur lärare kan förhålla sig till utvecklingsfrågor i sin undervisning. Ämnesintegrering, ämnesövergripande och tematiskt arbete är olika begrepp som används för att beskriva undervisningen när lärare och lärarlag arbetar med två eller flera ämnen i ett gemensamt undervisningssammanhang. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång. I naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen har ämnesintegrering ofta handlat om att diskutera centrala begrepp utifrån olika ämnesdiscipliner eller genom problembaserat lärande där undervisning sker genom fallstudier och problemlösning. Forskning visar att lärares avsikt med att organisera undervisningen ämnesintegrerat är att eleverna ska få en helhetssyn på ämnesinnehållet och att de ska kunna tillämpa sina kunskaper och se relevansen av dem i sina vardagliga liv (Persson, 2011). Ett sätt att arbeta ämnesintegrerat med naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen är att låta undervisningen handla om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. I engelskspråkig litteratur benämns detta innehåll som socio-scientific issues (SSI). Sådana frågor involverar förutom faktakunskaper också olika värderingar, synsätt, perspektiv och intressen och saknar därmed slutgiltiga rätta svar. Det innebär att elever får utrymme att själva analysera och diskutera olika perspektiv och på så sätt utveckla sina förmågor att föra naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga resonemang samtidigt. I den här boken tar vi utgångspunkt i hållbar utveckling med stöd i ett antal tematiska områden där vi lägger tonvikten på samspelet mellan naturvetenskap
12 I Introduktion
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 12
och användning
8/22/17 7:47 AM
och samhällsvetenskap. Bokens innehåll har ett brett anslag som behandlar inte bara den hållbara utvecklingens ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter utan också dess globala konsekvenser och etiska dimensioner.
Innehåll och struktur Boken introducerar i tre teoretiska kapitel grundläggande tankar om hållbar utveckling samt utbildningens och forskningens roll för en mer hållbar samhällsutveckling. Kapitel 1 ger en utgångspunkt för diskussioner och bakgrund till samhällsprocessen hållbar utveckling. Kapitel 2 ger en forskningsbaserad grund och bakgrund till hur lärande för hållbar utveckling utvecklats inom svensk miljöundervisning liksom på policynivåer inom världssamfundet FN. I kapitel 3 resoneras generellt kring skolutvecklingsarbete och olika syn på lärande i utbildningsfilosofisk mening. Avslutningsvis beskrivs i detta kapitel didaktiska möjligheter med olika ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsformer i skolan där särskild vikt läggs vid vad det innebär att genomföra värderingsövningar på ett professionsmässigt sätt. Efter den teoretiska delen följer sex temakapitel som vart och ett representerar stora och komplexa ämnesområden. Varje temakapitel erbjuder grundläggande kunskaper och övningar för en ämnesintegrerad undervisning i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen. Kapitlen är indelade i följande teman: 4. Utveckling, 5. Tillväxt, 6. Kretslopp, 7. Energi, 8. Livsstil och 9. Klimat och vatten. Varje temakapitel erbjuder läsaren en kunskapsbakgrund och inspiration för att undervisa om hållbar utveckling. En inledande sammanfattning ger snabbt en bild av det aktuella ämnesinnehållet. Kunskapsbakgrunden avslutas med en begreppslista som reder ut några grundläggande begrepp samt en lista över webbplatser som kan användas för att söka ytterligare information och för att studera vidare på egen hand i syfte att fördjupa den egna ämneskunskapen. Efter kunskapsbakgrunden kommer ett omfattande övningsavsnitt som inleds med didaktiska möjligheter som beskriver såväl lärarresurserna som elevövningarna som följer. Lärarresurserna består av övningar som vänder sig till läraren eller lärarstudenten, elevövningarna riktar sig direkt till elever i grundskolan och är användbara direkt i klassrumspraktiken. Genom att didaktisera övningarna i varje temakapitel på detta sätt är det vår förhoppning att de inte ska betraktas som en ”receptbank” utan snarare att dessa ska vara ett stöd i att utveckla elevernas hållbarhetsförmågor och lärarens didaktiska förmågor. I slutet av avsnittet om lärarresurser finns även en lista med externa resurser till hjälp för läraren, lärarstudenten eller lärarlaget
Introduktion och anvä ndning I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 13
13
8/22/17 7:47 AM
att finna idéer och stöd för undervisningen utanför den egna skolans resurser och kompetenser. Externa resurser kan betraktas som förslag på didaktisk fördjupning. Efter temakapitlen följer två bilagor. Bilaga 1 innehåller kopieringsunderlag till två lärarledda diskussionsövningar (Bryt cirkeln och Vill och behöver). Bilaga 2 presenterar en översiktlig bild av bokens koppling till läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Här synliggörs hur bokens ämnesinnehåll och metoder relaterar till läroplanens grundläggande värden och normer, övergripande mål och riktlinjer gällande elevers rättigheter att utöva inflytande och ta ansvar samt centralt innehåll i kursplanerna i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 1–3 och årskurs 4–6. Sist i boken finns en litteraturlista med några kärnreferenser. Det finns även en bilaga som innehåller bilder till diskussionsövningen Hållbarhet och utveckling (kapitel 5). Dessa finns tillgängliga på bokens webbplats på www.liber.se.
Så här arbetar du med boken Kunskapsbakgrunden i respektive temakapitel ger läraren en utgångspunkt för att börja undervisa om komplexa frågeställningar som hållbar utveckling. Elevövningarna syftar till att ge elever ämneskunskaper i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen, men också till att utveckla deras förmågor att delta i individuellt och samhälleligt förändringsarbete. Genom att öva på att ta ställning individuellt, argumentera för sin ståndpunkt, kritiskt analysera, samarbeta med kamrater, lära sig att lyssna och överväga sin ståndpunkt lär sig elever hur en förändringsprocess på demokratiska grunder kan gå till. Synen på kunskap i denna bok omfattar såväl ämneskunskaper som elevers olika förmågor för att uppnå handlingskompetens. Läsaren kan med fördel börja med att läsa de två inledande kapitlen om hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling. Dessa ger en god grund om samhällets förändringsprocess mot ett alltmer hållbart samhälle och om utbildningens roll för att stödja individer att bli aktiva medskapare i denna process. Därefter kan läraren eller lärarstudenten – gärna tillsammans med sin klass – bestämma sig för ett temakapitel som känns intressant. Kunskapsbakgrunden introducerar temat för läraren som sedan i sin tur ger eleverna en bakgrund till det valda temat. Eleverna kan därefter göra någon elevövning som läraren valt själv eller tillsammans med eleverna beroende på den aktuella situationen och hur väl läraren känner sina elever. Elevövningarna är skrivna på ett sådant sätt att det är möjligt att kopiera och dela ut dem
14 I Introduktion
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 14
och användning
8/22/17 7:47 AM
i pappersform till eleverna med en mycket kortfattad introduktion av läraren. De är vidare utformade som självstudier, men kräver ofta tillgång till några kamrater för gruppdiskussionerna. Tycker elever och läraren att övningen var intressant finns det fler elevövningar att välja mellan. Några av elevövningarna är utformade som uppdragsövningar. Syftet med uppdragen är att elever ska få använda sina kunskaper från skolan i ett samhälleligt sammanhang och diskutera med andra vuxna än lärare. Eleverna får då erfarenhet av att arbeta mer långsiktigt och även dokumentera förändringsarbete utanför skolan i miljöer som de kanske besöker under fritiden. Förutom ämneskunskaper och att utveckla förmågor lär sig elever också andra kunskaper som att förbereda ett besök för att genomföra ett uppdrag i närsamhället. På så sätt erbjuds eleverna en möjlighet att ta vara på sin rätt att agera som samhällsmedborgare i det gemensamma och nödvändiga förändringsarbetet mot ett mer hållbart samhälle. Läraren kan under tiden börja titta på lärarresurser och övningarna som beskrivs där. Syftet med dessa är att ytterligare fördjupa elevernas och lärarens kunskaper samt att skapa utrymme för klassrumsdiskussioner med utgångspunkt i enskilda ställningstaganden vilket stödjer elevers utveckling på flera sätt. Lärarresursövningarna kräver i regel lite mer förberedelser av läraren som att läsa på övningarnas frågeställningar och kopiera anteckningsprotokoll. Flera uppgifter i detta avsnitt, men inte alla, kan också kopieras och delas ut till eleverna. Det är mycket viktigt att läraren innan hon eller han genomför den första värderingsövningen läser kapitel 3 som beskriver vad det innebär att genomföra värderingsövningar på ett professionsmässigt sätt och hur värderingsövningar kan utvecklas och genomföras i klassrummet. Genom att arbeta med värderingsövningarna utvecklar eleverna sina förmågor att delta i samtal och debatter under demokratiska former. Här får eleverna vara med och skapa undervisningsinnehåll tillsammans med läraren och andra elever. Läraren är en aktiv samtalsledare som utan att vara dominant inbjuder elever till att delta i samtalet. Värderingsövningarna liksom genomförandet av dem kan ständigt utvecklas. I kapitel 3 erbjuds flera rekommendationer om hur värderingsövningarnas innehåll och genomförande kan utvecklas av alla inblandade. De är i första hand utvecklade för ämnesintegrering inom ramen för en klass, men det går också utmärkt att genomföra övningar av typen motsatser/påståenden i större grupper på upp till 60 elever om man vill samarbeta med en annan klass. Vill man däremot initiera ett utvecklingsarbete som omfattar hela skolan eller genomföra skolövergripande eller arbetslagsgemensamma aktiviteter finns användbart material och några exempel under externa resurser i avsnittet lärarresurser i varje temakapitel. I bilaga 2 presenteras hur ämnesinnehåll och övningar uppfyller centralt innehåll i läroplanen för grundskolan och förskoleklassen och dess kursplaner. De integrerade kursplanerna för naturorienterande ämnen och samhällsorien-
I ntroduktion och anvä ndning I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 15
15
8/22/17 7:47 AM
terande ämnen finns inte i nuvarande läroplan men framhölls starkt i tidigare läroplaner som Lgr 80 och Lgr 94 där de beskrevs som ämnesområden. I bilagan har författarna slagit ihop syften och centralt innehåll från flera kursplaner. Huvudsyftet med denna översikt är att visa hur en ämnesintegrerad undervisning uppfyller stora delar av läroplanens intentioner trots att den numer är uppdelad i separata ämnen.
16 I Introduktion
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 16
och användning
8/22/17 7:47 AM
1. Hållbar utveckling
I
det här kapitlet diskuteras samhällsprocessen hållbar utveckling. Samhälle omfattar här såväl det lokala, det nationella som det globala samhället. Processen inbegriper tre sammanlänkade perspektiv: det ekonomiska, det sociala och det ekologiska. Det innebär att processen omfattar ett gemensamt arbete med komplexa frågor som utveckling, tillväxt, kretsloppstänkande, energiförsörjning, livsstil, vatten och klimat. Dessa komplexa frågor behöver ofta, efter en internationell bearbetning på policynivå, föras tillbaka till en mer lokal och nationell nivå som befinner sig närmare människors liv och vardag. I detta skede kommer de kulturella och politiska aspekterna in i utvecklingsdiskussionerna och kan komplicera betydelsen av processen hållbar utveckling ytterligare. Det finns inte en universell hållbar utveckling som alla kan omfamna, utan frågor om innebörden av en hållbar utveckling för ett land, en kommun eller en skola behöver bearbetas av de som berörs av den. På lokal nivå uppstår ett delat ansvar mellan enskilda individers livsstil och politikers dagliga realpolitik. Att ändra människors beteenden genom samhällsstyrning som lagar och regler är ofta svårt, och därför förlitar sig gärna politiker på att teknikutveckling i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål ska lösa många av våra svåra framtidsutmaningar. Tekniken öppnar nya möjligheter men kräver också en kritisk användning och moralisk reflektion över hur nya innovationer kan ge största möjliga miljömässiga, ekonomiska och sociala nytta. Här spelar skolan och utbildning en central roll i samhällsutvecklingen. Inte bara som kunskapsbärare i klassisk mening utan också vad gäller att stödja elevernas förmåga och vilja att aktivt delta i utformningen av sin egen utbildning och till samhällets utveckling.
• Uttrycket hållbar utveckling uppfattas ofta som mer förvirrande än förklarande. Vad innebär det egentligen att en utveckling är hållbar? Och vad är det för utveckling som pekas ut som önskvärd? Svårigheten med att omfamna begreppet gör att det kan kännas nedtyngande och jobbigt. Det är lätt att få dåligt samvete för allt man borde göra i vardagslivet. Som att släcka lyset, ta bussen
1. Hå llbar utveckling I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 17
17
8/24/17 10:40 AM
till jobbet, skriva ut färre dokument på papper, flyga mer sällan och äta mindre mängd rött kött. Kunskaperna om hur vi bör handla har vi ofta. Det som saknas är inte så sällan tillräckliga drivkrafter för att efterleva dem för att på så sätt få till stånd en genomgripande omställning. Uttrycket hållbar utveckling innehåller också en inre spänning och blir därmed svårgripbart. Ordet hållbar innebär att det är något som står fast och är oföränderligt. Ordet utveckling står för det motsatta. Något som befinner sig i en ständig förändring utan slut.
Ett öppet begrepp Vad är då hållbar utveckling? Många förväntar sig ett enkelt och rakt svar på den frågan och gärna med en tydlig definition. Det finns förvisso flera tusen definitioner på internet men det ger sällan något mervärde att låsa fast begreppet i en definition. Den mest använda är från Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid från 1987 där följande definition ges: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Även denna definition har blivit kritiserad på olika sätt. En kritik riktar sig mot att definitionen tar som utgångspunkt att ekonomisk tillväxt är ett ovillkorligt krav för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. En annan kritik kommer från länder i Syd som menar att det är behjärtansvärt att värna om framtida generationer men än viktigare är att lösa den ojämlika resursfördelningen och resursanvändningen som finns idag. Det är alltså svårt att definiera detta komplicerade begrepp så att flertalet kan omfamna det utan att allvarliga invändningar eller kritik riktas mot det. Samtidigt kan det finnas poänger med att begreppet är öppet och tolkningsbart. Det innebär å ena sidan att många intressenter kan vara med och bidra med sitt perspektiv oavsett ålder, kön, intresse och bakgrund. Liksom ordet demokrati är hållbar utveckling ett luddigt begrepp som kan tolkas olika, men som samtidigt kan få människor att samtala engagerat och fylla det med för dem viktigt innehåll. Å andra sidan, om alla synpunkter ryms riskerar begreppet att inte betyda någonting och blir då ett så kallat container-begrepp som i grunden är meningslöst. Ibland framförs upprört i olika sammanhang att om vi inte vet vad en hållbar utveckling är så bör vi sluta prata och undervisa om det. Men vi menar att begreppets öppenhet och komplexitet bidrar till en begreppsutveckling där innehållet förändras och omförhandlas i diskussioner om vår gemensamma framtid. Det i sig skapar ett levande begrepp och står inte i någon motsättning till att innehållet i hållbar utveckling också behöver en avgränsning och några övergripande syften.
18 I 1.
Hållbar utveckling
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 18
8/24/17 10:40 AM
Att närma sig en begreppsdefinition Ett sätt att närma sig hållbar utveckling i skolan är att diskutera det som ett generellt begrepp om framtiden. De flesta elever vill vara med och påverka framtiden, såväl sin egen som skolans, samhällets och kanske ytterst jordens framtid. Hållbar utveckling beskrivs ofta innehållsmässigt som frågor med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och sociala mål. Ekologin sätter ramarna för de naturresurser vi har tillgång till, ekonomin fungerar som ett medel för att fördela resurserna mellan människor och de sociala aspekterna handlar om att fördelningen ska vara rättvis. Man kan också uttrycka det som att hållbarheten vilar på tre ben. Ekologisk hållbarhet – att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen. Ekonomisk hållbarhet – att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Social hållbarhet – att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det övergripande målet med hållbar utveckling kan då lättfattligt sammanfattas som ett gott liv för alla på en planet. Den enda planeten är den naturliga ekologiska begränsningen. Den ekonomiska tillväxten ska ta hänsyn till effektiv resursanvändning, och genom rättvis fördelning av resurser och makt kan vi också nå en socialt hållbar och hygglig värld. Målet kan låta självklart och enkelt men väcker omgående nya frågor. Varför behöver det betonas att vi har en planet? Inkluderas verkligen alla som lever på jorden idag? Vad innebär ett gott liv? Det är frågor av det här slaget som utmärker diskussionerna om hållbar utveckling. Det finns inga entydiga svar på sådana komplexa frågor. Ett svar medför också ofta andra och nya frågor. Vad som utmärker en hållbar utveckling blir då något som man tillsammans diskuterar, överväger och tar ställning till genom att jämföra fördelar och nackdelar med olika lösningar. Precis som myntet har olika lösningar en framoch en baksida. Den bästa lösningen kan i praktiken vara den som har minst negativa konsekvenser och den kan också se olika ut i olika delar av världen. Många globala utmaningar skiljer sig markant ur ett internationellt perspektiv. Som exempel kan nämnas att Sverige har höga miljöskatter på bensin för att minska konsumtionen och därmed sänka koldioxidutsläppen medan Förenade Arabemiraten subventionerar bensin för att öka transporter och därmed höja tillväxten i landet. Detta kan uppfattas som väldigt utmanande att två så olika strategier kan användas för att nå en mer hållbar utveckling. Skillnaden ligger i vilken aspekt eller vilket ben som betonas i talet om en hållbar utveckling. Liknande företeelser kan du uppleva på hemmaplan. Du kanske väljer att köpa en mindre miljöbil medan din närmaste granne väljer att köpa en större bil med hög bränsleförbrukning. Era olika överväganden och skillnader i val av bil kan här handla om brist på insikter och kunskaper men det finns också andra olikhe-
1. Hållbar ut veckling I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 19
19
8/24/17 10:40 AM
ter som behöver beaktas. Det kan vara så att din granne är i behov av en större bil eftersom de väntar tillökning i familjen. Alla pusselbitar är inte alltid kända och när de ligger på plats kan nyinköpet vara begripligt.
Ett mångfasetterat begrepp på olika nivåer Det är viktigt att förlika sig med tanken att det finns många olika vägar mot ett hållbart samhälle och att övervägande och val som vi gör är grundade i olika principer. Det finns ingen universell hållbar utveckling som kan omfattas av alla (UNESCO, 2009). Hållbar utveckling är kontextuellt beroende eller situationsberoende. Det är möjligt att tänka sig att det finns en kulturell hållbar utveckling som kan beskrivas på ett specifikt sätt som respekterar en grupps värderingar och traditioner. Vi kan exempelvis tänka oss att en samisk hållbar utveckling i första hand syftar till att bevara den samiska kulturen genom att långsiktigt freda och sköta renbetesmarkerna. Rennäringen skapar förutsättningar för en ekologiskt hållbar ekonomisk tillväxt där man använder sig av lokal och traditionell kunskap, vilket i sin tur leder till att samisk kultur kan bevaras. Med FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 följde ett större intresse för interkulturella frågor. Samhällsperspektivet gavs en alltmer framträdande roll i hållbarhetsfrågor där betoningen försköts mot kulturella, etiska och medborgerliga frågor. Den kulturella utgångspunkten lyfts ofta också internationellt i samband med diskussioner om ursprungsbefolkningar i Nordamerika och Australien medan religiösa utgångspunkter är mer ovanliga. Kan det finnas en muslimsk eller hinduisk hållbar utveckling som är bättre anpassad till ett vardagligt religionsutövande? Kan det finnas olikheter inom de olika kristna inriktningarna? Det kan förhålla sig så, men de vanligaste sätten att avgränsa begreppet hållbar utveckling är att börja på en nationell politisk nivå för att därefter lyfta frågorna inom olika internationella samarbetsorgan som EU och FN. Inom Sverige finns regionala expertcenter (Regional Center of Expertise) för lärande om hållbar utveckling med förebilder inom FN-systemet. Nationella och internationella överenskommelser är viktiga på en så kal�lad policynivå, men ofta ska det praktiska arbetet och de nödvändiga livsstilsförändringarna utföras nära de enskilda medborgarna. Det är svårt att finna någon internationell institution eller något samarbete starkt nog att driva de nödvändiga förändringsprocesserna (Bauman, 2002). Ett sätt för den enskilda att närma sig den lokala nivån är genom att ställa frågan Vad innebär en hållbar
20 I 1.
Hållbar utveckling
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 20
8/24/17 10:40 AM
utveckling för oss här på vår skola? Denna nivå skapar möjligheter för att lättare inbegripa frågor om hållbar utveckling i skolans vardagliga undervisning. Det innebär att skolans personal och elever själva definierar innebörden av hållbar utveckling. Det kan då innefatta allt ifrån att diskutera inköp av mer ekologiska råvaror till skollunchen till att öka elevernas verkliga demokratiska inflytande i den vardagliga verksamheten. Det kan också handla om hur alla transporterar sig till skolan varje morgon och med ett särskilt fokus på skolledningens syn på sin medverkan och påverkan. Hållbar utveckling betraktas ofta i teoretiska diskussioner och i media som en samhällsprocess (se figur 2 i nästa kapitel). Ordet samhälle kan användas för flera olika nivåer såsom lokal, regional, nationell och global nivå. Diskussioner i media befinner sig ofta på en nationell nivå och handlar om hur dagens ohållbara samhälle kan bli mer hållbart i framtiden. På den nationella nivån finns flera olika aktörer med sina särintressen. Politiker kan diskutera hur nationens energiförsörjning ska bli mer långsiktigt hållbar eller hur kretsloppssamhället ska vara möjligt att uppnå. Företagsledare kan argumentera för hur energiförsörjningen ska garanteras till konkurrenskraftiga priser så att tillväxten kan säkras på ett betryggande sätt. Det kan också handla om att politiker beslutar om att erbjuda investeringsstöd för att hjälpa företag att göra omställningar till en grönare och mer ekologisk produktion. På en internationell nivå står ofta fri rörlighet av arbetskraft, råvaror och handelsfrågor på agendan för företagsledare medan politiker har haft klimatförändringar i fokus i decennier. Det handlar ofta om konkurrensen om den reella makten mellan de politiskt valda systemen och de avpolitiserade systemen med riskkapitalister och teknokrater utan demokratisk insyn (Beck, 2005). På en policynivå arbetar också många organisationer som bearbetar makthavare för att få stöd och hjälp med att arbeta med sina hjärtefrågor. Dessa organisationer framhåller i diskussioner sina särintressen som kan vara värdet av att bevara den biologiska mångfalden, bevaka flyktingarnas mänskliga rättigheter eller att värna rätten till yttrandefrihet för nyanlända flyktingar och asylsökande. Hållbar utveckling blir lätt på policynivå stora frågor som tenderar att bli övermäktiga för den enskilda individen att hantera. Frågorna handlar ofta om lagstiftning, politiska beslut om infrastrukturer eller världshandel och för den enskilda kan det då bli svårt att förstå hur man som individ kan bidra i detta. Svaret från policynivåernas företrädare är ofta att det krävs en förändrad livsstil. Det är självklart möjligt, men man måste också beakta att individen alltid kommer att göra sina medvetna val inom de ramar som nationella och internationella politiska system byggt upp. Ansvaret för en mer hållbar utveckling på alla samhällsnivåer är därför alltid ett delat ansvar mellan de ansvariga för samhällsbyggandet på policynivå och den enskilda medborgaren (Giddens, 2009). Det räcker inte med att samhället förändras strukturellt eller att individen lever mer ekologiskt. Ansvarsfrågan och genomförandet är delat mellan politiker, andra makthavare och den enskilda konsumenten. 1. Hållbar utveckling I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 21
21
8/24/17 10:40 AM
Register A
I
Agenda 21 26, 35
index för mänsklig utveckling 55, 77 intergenerationella perspektiv 30, 39 Internationella valutafonden 81, 83
B Bauman, Zygmunt 20, 23 Beck, Ulrich 21, 22 Bretton Woods-institutionerna 83 Brundtlandkommissionen 18 Brundtlandrapporten 34 bruttonationalprodukt 56, 84
K kolonialism 56, 62, 69, 195 Kyotoprotokollet 195, 202 köldbärare 142
L
C
livscykelanalyser 113
Carson, Rachel 34 cellandning 109, 111, 112, 116, 126, 206 container-begrepp 18 Corporate social responsibility 81, 85, 89
M
D
Overshoot Day 169, 170, 176
delningstjänster 87 Dewey, John 40, 42
E ekosystemtjänster 169 energiformer 111, 116, 138, 140, 145, 150, 166 energikälla 140, 143, 149, 159, 160, 161 energiprincipen 137, 138 entreprenöriellt lärande 82, 90 entreprenörskap 82, 90, 231 entropilagen 137, 139, 150 exergi 137, 138, 145, 152
mikrolån 81, 86 molekylsopor 115, 126, 130, 208, 219
O P Piaget, Jean 41 Piketty, Thomas 86
R Regional Center of Expertise 20 ROSE-projektet 26
S socialisationsinnehåll 29, 31 Sternrapporten 81, 84 sötvatten 105, 195, 201, 209, 221
T
F
Tyst vår 34
Fairtrade 73, 89, 220 fotosyntes 109, 111, 112, 116, 121, 125, 130, 137, 139, 143, 147, 206 frihandel 84
U
G Giddens, Anthony 21, 22 Global Action Program 35 globala hektar 169, 171, 176, 180 Golding, William 119
H handelshinder 84, 88 handlingskompetens 14, 25, 27, 28, 31, 32, 36, 37, 46, 150 Human Development Index 56
undervisningstraditioner 25, 28, 29, 32
V Vygotskij, Lev 42 Vår gemensamma framtid 18, 34 Världsbanken 56, 81, 83 växthusgaser 84, 140, 195, 197, 200, 202, 205, 206
Ä ämnesintegrering 12
REGISTER I
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 247
247
8/22/17 7:50 AM
ISBN 978-91-47-12259-2 © 2017 Författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Produktion: Lars Wallin Redaktör: Carin Soussi-Engman Grafisk design och omslag: Fredrik Elvander Illustration: Nils Forshed, Jonny Hallberg Foto: Per Sund Omslagsbild: Petri Matalamaa
Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Interak, Polen 2017
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl. a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
47-12259-2_Hallbar utveckling_inlaga.indd 2
8/22/17 7:47 AM
Författarna beskriver och diskuterar vad som kännetecknar hållbar utveckling och hur lärare kan arbeta med utvecklingsfrågor i sin undervisning med utgångspunkt i olika teman. Varje tema inleds med en presentation av grundläggande kunskaper och följs sedan av elevövningar och lärarledda övningar. Det avslutas med förslag till fler didaktiska möjligheter med olika ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsformer. Boken är tänkt att stötta dig som blivande eller verksam lärare så att du ska kunna uppfylla de mål i läroplanen som handlar om att eleven ska ha kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling samt kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan är användbar i grundskollärarprogrammens ämnes- och ämnesdidaktiska kurser i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, och kan även användas som fördjupning och fortbildning för alla yrkesverksamma lärare och lärarutbildare som är intresserade av utbildning för hållbar utveckling.
Best.nr 47-12259-2 Tryck.nr 47-12259-2
Sund & Sund
Bokens författare är legitimerade lärare och har många års undervisningserfarenhet från grundskola, gymnasium och lärarutbildning. Per Sund är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Stockholms universitet. Louise Sund är lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola.
Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan
I Hållbar utveckling – ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan beskriver författarna hur lärare kan arbeta ämnesintegrerat med frågor om hållbar utveckling. Bokens syfte är att bidra med grundläggande ämneskunskaper och tankeväckande övningar – allt detta med hållbar utveckling som ett övergripande tema.
Hållbar utveckling
Per Sund Louise Sund
– ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan
47-12259-2_Hallbar utveckling_omslag_original.indd 1
8/24/17 7:15 AM