i den franska kulturella och politiska gemenskapen. Den gul-röda flaggan symboliserar däremot Provences egenart och oavhängighet från det nordliga Frankrike och är därför mycket mer populär.
Franska liljan Den heraldiska liljan (fleur de lys på franska) är ett av världens äldsta emblem och förekommer i stora delar av världen. Det finns ett otal förklaringar till vad den föreställer, hur den uppkommit och var dess ursprung finns. Den var bl.a. en tidig kristen symbol i både den romerskkatolska och den bysantinska grenen, och var under tidig medeltid särskilt populär hos lombarder och visigoter. Vanligast är att uppfatta den som en stiliserad svärdslilja. I Frankrike symboliserar liljan framför allt kungahuset och har så gjort sedan karolingisk tid – sent 700-tal – och fram till revolutionen.
Den galliska tuppen Tuppen (le coq gaulois på franska) anses ha använts som nationell symbol under den keltiska tiden, först för en stam som bodde i nuvarande Belgien och senare för samtliga keltiska nationer i nuvarande Frankrike. Galler var romarnas beteckning på kelterna. På latin är ordet för tupp detsamma som
för kelt, men det är förmodligen en ren tillfällighet. Tuppen som symbol för franska kungar och för kungadömet har haft varierande popularitet genom åren, med början under renässansen. Under revolutionen och julimonarkin (18301848) ersatte tuppen den tidigare dominerande franska liljan. Napoleon uppskattade däremot inte tuppen, som han ansåg vara alltför kraftlös, och ersatte den därför med örnen som symbol för kejsardömet. Örnen som kejserlig symbol kom tillbaka under Napoleon III (1852-1871) och därmed förlorade den galliska tuppen slutgiltigt sin ställning som främsta symbol för Frankrike. Däremot är den fortfarande nationell symbol för Valloniet, dvs. den franskspråkiga delen av Belgien.
Det napoleonska biet Vid sidan av örnen använde Napoleon I – och senare även Napoleon III – biet som symbol. Örnen var hämtad från romerska förebilder medan biet uppfattades som den första etablerade symbolen för det franska kungadömet. År 1653 hade man nämligen funnit Childeric I:s grav i den belgiska staden Tournai. Childerik grundade den merovingiska dynastin år 457 och var den första frankiske härskaren i norra delen av nuvarande Frankrike. I graven fann man ett flertal guldsmycken som uppfattades föreställa bin – i själva verket rörde det sig om cikador. För Napoleon, som sökte en ny symbol att ersätta den franska liljan, framstod biet som länken till Frankrikes äldsta rötter.
Marianne Vid sidan av trikoloren är Marianne förmodligen den franska symbol som vi oftast möter, bl.a. när vi frankerar brev.
Hon framställs som en kvinna med frygisk mössa och symboliserar friheten och republiken sedan revolutionens dagar. Ursprunget till namnet är omdiskuterat. En populär revolutionssång från 1792 har titeln ”La garisou de Marianno” (ungefär ”Mariannes tillfrisknande”). Textens språk är occitanska och sången kommer från Albi i sydvästra Frankrike. En annan förklaring är att revolutionärerna valde ett namn som utmanade motrevolutionärerna: sammanskrivningen Marianne uppfattades som folklig medan aristokraterna föredrog särskrivningen Marie Anne. Mariannes röda frygiska mössa är en gammal grekisk symbol, som bl.a. prydde den trojanske prinsen Paris. Senare har den burits av romerska frigivna slavar, amerikanska oavhängighetskämpar och bretonska revoltörer. Under den franska revolutionen blev mössan populär som frihetssymbol. Marianne blev med tiden ett uppskattat motiv i konsten, både som skulptur/ staty och målad. Delacroix målning Friheten på barrikaderna (La Liberté guidant le peuple) är kanske det mest kända exemplet. Den handlar dock inte om 1789 års revolution utan om den s.k. julirevolutionen 1830. Bilden av Marianne används flitigt på franska frimärken, officiella dokument och på mynt, numera på 10-centimesmyntet. En byst av Marianne finns också i alla franska stadshus (Mairie). Som nybliven ägare till ett hus i La Garde Freinet, för 15 år sedan, gick jag runt och filmade byns märkvärdigheter, bl.a. Marianne på en kolonn framför La Mairie. Ett gäng glada sjuåringar på rullskridskor förklarade då för mig vad statyn föreställde: Notre Dame de La Garde Freinet, dvs. La Garde Freinets jungfru Maria. Så det finns kunskapsluckor även när det gäller de mest kända nationalsymbolerna.•
Av Lennart ”Geson” Göranson Foton: Wikimedia Maj 2014 - RIVIERANYTT
13