den som drabbats av en hjärtinfarkt ska starkt rekommenderas att delta i ett strukturerat hjärtrehabiliteringsprogram, lett av ett multiprofessionellt team, för att minska risken för återinsjuknande. Programmen ska innefatta behandling av kardiovaskulära riskfaktorer och levnadsvanor, farmakologisk behandling och fysioterapeutledd fysisk träning. Förskrivning av fysisk träning för patienter med hjärtsjukdom följer samma grundläggande principer som för friska, men doseringen behöver alltid anpassas med hänsyn till den grundläggande hjärtsjukdomen.
forskning visar att deltagande i ett fysioterapeutlett fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering minskar risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt med hela 28 procent. Trots detta ser vi i det nationella kvalitetsregistret Swedeheart, som samlar vårdens resultat avseende hjärtsjukvården vid sjukhusen, att endast 14 procent av alla patienter som haft en hjärtinfarkt slutfört ett träningsprogram som leds av en fysioterapeut. Programmet ska innehålla minst två pass per vecka i minst tre månader.
Tittar man närmare på Swedeheart ser man att skillnaderna över landet är stora när det gäller hur stor andel av patienterna som genomgått programmet.
trots positiva effekter är deltagandet lågt, och det kan finnas olika orsaker till det. Det kan säkert finnas exempel på att man som individ inte förstår värdet av fysisk träning efter en hjärtinfarkt, men jag menar att det låga resultatet främst beror på att vården inte har tillräckligt fokus på sekundärprevention och i detta fall fysisk träning ledd av fysioterapeut.
Vi har tillsammans med professionsförbundet Fysioterapeuterna lyft att behovet av att den fysiska träningen måste vara en del av vården efter en hjärtinfarkt. Innan näst intill alla infarktpatienter får en fysioterapeutledd fysisk träning kommer jag och våra samlade krafter i Riksförbundet HjärtLung inte ge oss.
Vi vet hur viktig frågan om fysisk aktivitet är genom hela livet, och inte minst för personer med en kronisk sjukdom.
Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung
Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår qr-kod.
RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING
STATUS
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm
Tel: 08-556 062 00
Mejl: status@hjart-lung.se
Webbplats: www.hjart-lung.se
Adressändringar: medlem@hjart-lung.se
Gåvobankgiro: 901-0109
ansvarig utgivare
Anders Åkesson
produktion
Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se
redaktör
Magnus Jonson magnus@erstamedia.se 070-482 02 33
korrektur
Fredrik Johansson
annonser
SB Media AB Lars Öman lars@sb-media.se 08-545 160 65
tryckeri Stibo Complete utgivning 5 nummer per år. Finns även som taltidning.
Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.
redaktionsråd
Anders Holgersson anders.holgersson@hjart-lung.se
Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com
Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se
Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se
Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se
omslagsbild
Johan W Avby
INNEHÅLL
8–10 14–20 12 27 22–23
#5 2024
Gösta, 99 år, mannekäng
4–6: AKTUELLT
Lungsjuka kan slippa syrgas dygnet runt och en bastu kan göra hälsan bättre.
8–10: INTERVJU
Elsa Ask, 85, är kulstötaren med hjärtsvikt. I somras var hon med i både SM och VM.
12: SMÅTT & GOTT
Sugen på julmys? Status tipsar om tre finfina julplattor och tre mysiga filmer.
14–20: TEMA DEN NYTTIGA JULMATEN
Är julmaten bara onyttig med en massa salt och fett? Nej då! Dietisten Sara Ask går igenom vad du ska frossa med på julbordet och samtidigt må prima. Det bjuds också på ett gäng recept till ditt eget julbord.
22–23: FORSKNING
Den svenska uppfinningen hjärtboxen gör förutsättningarna för en hjärttransplantation bättre.
24–25: ATT TÄNKA PÅ
Juristen Josefine Frisk om vad du ska kolla upp när du skriver ett testamente.
26–31: LANDET RUNT
Sång, fika, samtal på hjärtat, 99-årig mannekäng, surströmmingsfest, 120 mjölkkor, häxavrättningar och mycket annat hos föreningar runt om i Sverige.
32–33: FÖRBUNDSNYTT
Nätverket för dig som överlevt hjärtstopp och för dina närstående hade sin första träff.
34: KORSORD Tävla om Sverigelotter!
Sverige sämst på att anställa seniorer
n Sverige är sämst i Norden på att anställa arbetslösa seniorer, enligt en forskningsrapport från Pluskommissionen. En arbetslös i åldern 55–74 år har till exempel mer än dubbelt så stor chans att få ett jobb i Danmark jämfört med Sverige. Även länderna Island, Finland och Norge överträffar Sverige på detta område.
Samtalsstöd kan förbättra livet efter en hjärttransplantation
n Patienter som fått ett nytt hjärta kan få långvariga problem med smärta och trötthet, men också sämre psykiskt mående. Men forskning vid Lunds universitet visar att samtalsstöd för att hantera olika symtom kan göra stor skillnad.
Varje år får ett sextiotal svenskar med livshotande hjärtsvikt ett donerat hjärta. Forskare i Lund följt en grupp patienter under fem års tid.
– Vi är med dessa studier först i världen med att följa patienternas långsiktiga smärta och övrig symtombörda efter en hjärttransplantation, säger Anna Forsberg,
professor inom transplantationsvård vid Lunds universitet.
För att minska lidandet ville forskarna testa ett stöd för symtomhantering. Tretton av de mest smärtpåverkade patienterna fick tre stödsamtal, som hade ett systematiskt och personcentrerat upplägg.
Efter stödsamtalen uppgav patienterna att de nu, för första gången, hade fått berätta om hur de faktiskt mår och hur deras liv påverkats efter transplantationen.
Källa: Lunds universitet
– Samtidigt som många branscher kämpar med kompetensförsörjningen blir det här något av ett underbetyg för hur svensk arbetsmarknad tar till vara på seniora medarbetare. Om inget förändras utmanas både pensionsnivåer och Sveriges framtida välstånd i stort, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia som är huvudpartner till Pluskommissionen.
Ny markör för hjärtkärlsjukdom upptäckt hos äldre kvinnor
n En studie visar att antikroppar mot fettämnet fosforylkolin kan användas som en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor. Tidigare studier har visat att så är fallet hos män.
– Vi kan visa att en låg nivå av den naturliga antikroppen mot fosforylkolin kan användas som en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom även hos kvinnor, oberoende av tidigare kända riskfaktorer, säger Johan Frostegård som är professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Forskarna hoppas att studien kan bidra till utvecklingen av ett vaccin mot åderförkalkning.
Källa:
n Varje år påbörjar cirka tusen personer med svår syrebrist syrgasbehandling i hemmet. Patienten ska ha på sig syrgasgrimman dygnet runt, något som många tycker är både begränsande och påfrestande. Gasen är dessutom kall och torr. Det kan orsaka besvär som torrhet, sår och inflammation i luftvägarna.
Syftet med syrgasbehandlingen är att förlänga livet, men det vetenskapliga stödet för behandlingen har varit bristfälligt. I en stor studie har nu forskare undersökt hur syrgasbehandling påverkar patienter med lungsjukdomar.
Drygt 240 patienter vid tjugo kliniker i Sverige lottades till två olika grupper. Ungefär hälften behandlades med syrgas dygnet runt. Den andra gruppen fick syrgas under femton timmar per dygn. De följdes sedan under ett års tid. – Resultaten visar att det verkar säkert att vara utan syrgas en ganska stor del av dygnet för den här typ av patienter. Detta är viktigt eftersom det kan minska biverkningar av behandlingen och gör att patienterna kan anpassa den mer till sitt dagliga liv, säger forskaren Magnus Ekström vid Lunds universitet. Källa: forskning.se
Karolinska institutet
Namn: Ulrica
Sundholm. Ålder: 51 år. Bor: Sollentuna norr om Stockholm, är uppvuxen i Dorotea i Västerbottens inland.
Familj: Man och tre tonårsbarn. På fritiden: Läser, spelar brädspel, påtar i trädgården, fjällvandrar – helst i Borgafjäll och Hemavan.
Välkommen
till nya jobbet, Ulrica Sundholm, ny generalsekreterare för Riksförbundet HjärtLung.
Varför vill du jobba för förbundet?
– Det är det viktigaste och roligaste som finns: att driva på för att förändra och förbättra för dem som drabbas av sjukdom och dem som står nära. Jag är övertygad om att vården framåt kräver många som är engagerade i att utveckla den. Där måste patienterna måste vara med, och vi i civilsamhället har en enorm kraft att kunna bidra.
Patienten måste få stöd att förstå sin sjukdom, de behandlingar som krävs och vilket som är nästa steg.
Vad har du gjort tidigare i ditt yrkesliv?
– Närmast kommer jag från Cancerfonden där jag varit chef för en stor enhet som heter Kunskap och stöd. Den ansvarar bland annat för stöd till drabbade och närstående, framför allt genom Cancerlinjen. Före det arbetade jag med vårdpolitiska frågor på Cancerfonden. Dit kom jag ifrån Regeringskansliet där jag var politiskt sakkunnig hos dåvarande socialministern Göran Hägglund. Jag har även
jobbat i riksdagen och i Västra Götalandsregionen.
Vilka är dina hjärtefrågor för att öka patientinflytandet?
– Helt enkelt att vården ser personen. Vi ska inte ha ett vårdsystem för systemets skull, utan en vård som är till för patienterna. Det rymmer perspektivet ”Vem sitter här? Vad är viktigt för den? Och VEM är viktig för den?”. Man måste också vara säker på att information till patienten når fram. Patienten måste få stöd att förstå sin sjukdom, de behandlingar som krävs och vilket som är nästa steg. Den som är sjuk befinner sig i en svår situation och vården måste hjälpa till att bygga trygghet. För detta behövs en sammanhållen vård med en fast vårdkontakt – särskilt för dem som befinner sig i vården under lång tid, vilket inte är ovanligt när man drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom.
Text: Linda Swartz
Därför är det svårare för äldre att lära sig nya saker
n Hjärnan både rensar det oviktiga och ser samtidigt till att spara det vi bör komma ihåg. Men när vi blir äldre avtar förmågan att glömma kunskap som vi inte behöver. Det gör att vi också då får svårare att lära oss något nytt, visar en avhandling från Örebro universitet.
Hjärnan gallrar kontinuerligt ut kunskap som inte längre är nödvändig. Det lämnar plats för nyare och mer relevant information som vi har större nytta av.
Under åldrandet avtar emellertid denna funktion. Gammal information kan då ”störa” arbetsminnet när vi försöker lära oss nya saker. Det är en form av minnesstörning som kallas för proaktiv interferens.
Källa: forskning.se
30%
Så många av svenskarna upplever själva att de har tillgång till en fast läkare. Det visar en ny rapport från Vård- och omsorgsanalys.
Dödlighet i hjärtsvikt minskar i Sverige
n Dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste decennierna, visar en studie. En förklaring är att behandlingen blivit bättre, särskilt för de patienter som har nedsatt funktion i hjärtats vänsterkammare.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt dödligheten i hjärtsvikt i Sverige. Forskarna har tittat på perioden mellan 1997 och 2022. Här märks en positiv utveckling. – Våra resultat tyder på att de senaste decenniernas framsteg inom hjärtsviktsbehandling har minskat dödlighet i hjärtsvikt, både på befolkningsnivå och för enskilda patienter, säger Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid Karolinska institutet.
562 personer
räddades efter hjärtsstopp utanför sjukhus
n Årsrapporten från Svenska HLR-registret visar att 562 personer 2023 räddades till livet efter hjärtstopp utanför sjukhus. I rapporten noteras den högsta överlevnaden någonsin: 12,4 procent överlevde och i vissa grupper (när förutsättningarna var goda) överlevde upp till 60 procent av fallen. Det är andra året i rad där det ses en tydlig förbättring i överlevnad för hjärtstopp utanför sjukhus.
Hjärtstimulator
i spruta kan bli verklighet
n Svenska forskare har utvecklat en injicerbar hjärtstimulator som kan återställa hjärtats rytm vid akuta tillstånd – när en hjärtstartare inte finns till hands.
Genom att använda nanopartiklar som bildar en ledande polymer runt hjärtat kan forskarna styra hjärtrytmen. Metoden kan bli en livräddande spruta för exempelvis friluftsmänniskor med hjärtproblem.
Patentansökan är inlämnad, men det är oklart när produkten kan bli verklighet.
Källa: Forskning & framsteg
Läkarens chef bad KOL-sjuka Åsa om ursäkt efter märkligt svar
n ”Vi jobbar på en vårdinrättning och inte på Ministeriet för magi.” Det svaret fick KOL-sjuka Åsa Edman, 56, när hon hörde av sig till sjukvården med förhoppning om att få syrgas, skriver Aftonbladet.
Åsa Edman har haft KOL i flera år och är också drabbad av så kallad Alfa1-antitrypsinbrist (AAT-brist), en ärftlig sjukdom som i vissa fall kan utvecklas till KOL.
Aftonbladet den 3 november.
”Tyvärr har du rökt i många år, vilket har gjort dina
lungor mycket sjukare än de skulle varit annars”, står det i meddelandet från läkaren.
– Min KOL är ju inte orsakad av enbart rökning, jag har fått det på grund av min AAT-brist. Jag tycker att hennes svar var väldigt empatilöst och förminskande, sade Åsa Edman till Aftonbladet.
Läkarens chef har även hört av sig till Åsa Edman för att be om ursäkt.
”Risken att drabbas är 20–30 procent lägre om man har fått tre doser”
Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Fullt covidvaccinerade har påtagligt lägre risk för att drabbas av svårare hjärt-kärltillstånd kopplade till covidinfektion. Det visar en rikstäckande studie från Göteborgs universitet.
Bastubad kan förbättra hälsan
n En ny studie som leds av forskare från bland annat
Luleå tekniska universitet, visar att bastubadning kan ha positiva effekter på både fysisk och mental hälsa hos invånarna i norra Sverige. Studien som inkluderade deltagare från Norrbotten och Västerbotten fann att personer som badar bastu regelbundet rapporterar bättre allmänhälsa, högre energi och minskad förekomst av högt blodtryck jämfört med dem som inte bastar.
– Bastubadning verkar kunna fungera som en form av passiv värmeterapi med effekter som liknar dem vid fysisk träning. Våra resultat tyder på att regelbundet bastubadande kan hjälpa till att minska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar och andra hälsoproblem, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad.
Källa: Luleå tekniska universitet
Trött på övervikten?
Rekommenderas av sjukgymnaster
BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad.
Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar.
Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.
Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy
När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder.
Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper.
Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande
mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna.
Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.
Rovena Westberg
Leg. sjukgymnast. Toppform Sjukgymnastik
När Elsa Ask fick diagnosen hjärtsvikt ställdes livet på ända. Nu har hon hittat ett sätt att hålla ångan uppe –att stöta kula. Det nya intresset har tagit henne både till SM och VM. – Man måste våga pröva nya saker, även om man är gammal och har en diagnos, säger hon till Status.
Kulstötaren med hjärtsvikt
Känslan av att gå upp överst på prispallen. Den var fantastisk, säger Elsa Ask och fortsätter med en hel del skratt i rösten: – Fast en prispall är ganska hög för en 85-åring, så jag behövde hjälp. De fick putta mig i rumpan för att jag skulle komma upp, det glömmer jag aldrig!
Det hon berättar om inträffade när hon vann guld i sin åldersklass i friidrotts-SM i Karlstad i somras.
– Jag var den enda som tävlade i min klass, men det var ändå en begivenhet utan dess like. Vi bodde på stadshotellet och när jag tävlade var jag i en bubbla.
Det var en stor upplevelse.
För att förstå varför Elsa Ask hamnade på den där prispallen behöver vi backa bandet några år. Hon bör-
jade få hjärtflimmer år 2018 och efter ett jobbigt 2022 – där hon var inlagd på sjukhus vid fem olika tillfällen – fick hon till slut diagnosen hjärtsvikt.
– Trots att jag har arbetat inom sjukvården var det gastkramande att själv vara patient och få den här diagnosen.
Men när den nya verkligheten hade sjunkit in började hon blicka framåt. Under sitt yrkesliv arbetade hon med rehabilitering och ledde bland annat ”Passion för livet”, en stor satsning kring äldres hälsa. Nu var det dags för henne att ta med sig de erfarenheterna till sitt eget liv.
– Självklart är medicinering betydelsefullt, men jag tror också att livsvalen är väldigt viktiga. Hur mycket man aktiverar sig, vad man äter, vilka sociala kontakter man har.
Med detta i bakhuvudet var det aldrig något alternaforts. på nästa uppslag – vänd
text Elisabet Wahl • foto Johan W Avby
Trots att jag har arbetat inom sjukvården var det gastkramande att själv vara patient och få den här diagnosen. ”
Namn: Elsa Ask.
Ålder: 85 år.
Bor: Jönköping.
Familj: Min man Nils-Åke, döttrarna Ulrika och Anna Klara med familjer.
tiv att bli passiv och alltför försiktig. Så när hennes fysioterapeut föreslog friidrott i en veterangrupp så tackade hon ja direkt. Trots att hon i princip aldrig idrottat aktivt tidigare.
– Jag är uppvuxen i Älmhult där min pappa var rektor på läroverket. Det viktigaste för honom var att man läste sina läxor och lärde sig språk. Så han tyckte nog att jag inte hade på idrottsplatsen att göra.
Men hon fick också med sig en annan sak hemifrån: att göra sitt bästa och att försöka hitta lösningar på problemen. Så att börja med friidrott blev ett sätt att kunna fortsätta hålla sig rörlig och aktiv.
den grupp hon är med i träffas en gång i veckan varje onsdag förmiddag. Alla är över 65 år och Elsa Ask är med sina 85 äldst i gruppen.
– Det är fantastiskt att se när 15–20 åldringar springer, hoppar tresteg, hoppar längdhopp och stöter kula. Vi har en sådan fin sammanhållning också, ingen måste vara bäst.
Själv tycker hon att det där med att hoppa höjd och längd känns för svårt, så det är kulan som har blivit hennes gren. Hon har försökt sig på slägga också, men inte riktigt fått till armrörelserna.
Hon och några andra i gruppen tävlar också och förutom SM i Karlstad åkte hon även till veteran-VM i Göteborg. Där kom hon på sjätte plats av åtta tävlande. Men viktigare än placeringen var att det blev nytt personrekord med tre centimeter.
– Det här att göra personbästa, det är ett nytt begrepp för mig. Men jag tror att det skulle göra oss alla lite gott var och en, då skulle vardagen bli mycket lättare.
En förbättring på tre centimeter kan tyckas liten, men
Elsas ledord
”Prova dig fram och våga testa saker även om du har fysiska åkommor.”
”Var nyfiken – man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker.”
”Sätt upp mätbara mål, de är lättare att uppnå.”
Elsa Ask menar att just det här med att mäta saker och att sätta upp tydliga mål är viktigt.
– Det har stor betydelse. Det kan räcka med att man skriver ner någonstans att det här ska jag göra ett visst datum. Det blir ett stöd och man vet vad man ska göra.
Har du något råd till andra med hjärtsvikt eller hjärtproblem som känner att de kanske inte vågar ta ut sig särskilt mycket fysiskt?
– Man måste testa. Det är som att saker är förbjudna när man är plus 65, men så behöver det inte alls vara. Vill man stöta kula kanske man inte ska börja med en tvåkiloskula, utan man kan börja med en tennisboll. Sedan tar man en lite större och tyngre boll och provar sig fram.
Att våga och att prova sig fram är två saker Elsa Ask ofta återkommer till. En tredje viktig ledstjärna är nyfikenheten. Hon hävdar bestämt att det aldrig är för sent att lära sig nya saker.
– Jag tror att många seniorer tänker att de är för gamla för att pröva något nytt. Men det finns ingen åldersgräns för nyfikenheten. Det kan vara små saker som gläder en mycket. För något år sedan hade jag aldrig trott att det skulle ge mig så mycket att stöta kula tre centimeter längre än tidigare, men så är det.
själv siktar elsa ask för tillfället ännu längre än tre centimeter framåt. Sommaren 2025 hoppas hon kunna åka till Madeira och tävla i EM.
– Jag är med i en grupp med 40 veteraner från Sverige som leds av tidigare längdhopparen Mattias Sunneborn. Han har satt ihop träningsprogram åt oss och om livet är snällt mot mig ska jag försöka vara med. Då blir det kula och eventuellt ska jag titta på släggan igen. l
Vem känner du som behöver oss?
Tipsa en vän att bli medlem!*
Få en lott som tack!
Vi är en patientorganisation som vet hur vardagen ser ut för människor som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom.
Hos oss får du och din vän:
Aktiviteter för en bättre livsstil
Gemenskap, stöd och glädje
3 4 5
Kunskap, motivation och erfarenhet
En stark röst för bra vård
Forskning för en bättre vardag
Tillsammans har vi kunskap, kraft och engagemang att ge dig som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom ett längre och rikare liv.
*Kampanjen gäller enskild medlem som värvar, ej förening. Personen du värvar måste själv gå in och anmäla sig som medlem och betala sitt medlemskap för att lott ska skickas. 1 2 Sk annameddin kamera så kommerdudirekt
Redan sugen på julmys?
Det är några veckor kvar till julafton, men tveka inte att redan nu mysa med jul både i högtalarna och på tv:n. Här kommer musik- och filmtips!
5 saker att tänka på för att hålla din hund trygg i jul
1. Hundar tål inte choklad. Ställ alla chokladaskar högt upp där hunden inte når.
En jazzig jul, kanske?
n Musiktjänsten Spotify kryllar av julmusik. Här är tre tips som funkar både till julens förberedelser och höjdpunkter:
1. Ella Fitzgerald’s Christmas n Underbar julskiva från 1967 med en av jazzhistoriens främsta sångare. Kan gå på repeat från första advent till nyår.
2. Weeping Willows: Christmas time has come n Den svenska gruppen Weeping Willows släppte 2014 en samling fantastiska sånger där en jul med amerikanska färger, country och Las Vegas sätter tonen. När du vill ha mer Weeping Willows byter du till Songs of winter – en nyare platta där Lisa Nilsson gästar på flera spår.
3. Svenska julsånger (spellista) n Visst det är enkelt att sätta ihop en egen spellista – men ännu lättare att söka ”Svenska julsånger” på Spotify och vips har du älskade svenska julsånger med våra folkkära artister strömmande ut i dina högtalare.
3 engelska julfilmer
n Vill du unna dig lite nostalgi finns det en uppsjö av fina filmer från 90- och 00-talet.
1. Love actually (2003) n Har du sett den? Se den igen och hamna i ett juligt London där kärlekens för- och nackdelar står i fokus.
2. The holiday (2006) n En engelsk sagovinter på landsbygden mixas med soliga Kalifornien under en julhelg som är svår att inte ta sig till.
3. Bridget Jones dagbok (2001) n En klassiker med både skratt och gråt. Följ Bridget Jones i jakten på kärleken när julhelgen väntar runt hörnet.
Vi ska vara ödmjuka inför våra gener, men det finns en hel del vi kan göra själva som ökar våra chanser till ett längre och friskare liv. Det handlar bland annat om fasta, vissa former av träning, att stötta tarmfloran, hitta djup gemenskap och utveckla en maximalt positiv förväntan på livet.
2. Samma sak gäller russin. Russin kan orsaka akuta njurskador och ska hållas långt borta från din hund.
3. Mata inte din hund med julmat som är salt, fet eller innehåller lök. Lök är giftigt för hundar och salt och fett kan ge din hund magknip.
4. Lägg undan glitter, paketsnören och godispapper direkt så att hunden inte får tag på dem.
5. Lämna aldrig eld obevakad. Din hund kan råka svepa svansen i elden eller välta ljuset. Källa: Arken Zoo
Måste vi åldras som vi gör? Kan vi leva mer fullt ut och längre? Vad kan vi lära av forskarna, medicinska traditioner och av de blå zoner där långlevarna bor? Maria Borelius har under sju års tid rest och samtalat med de forskare och guruer som ligger längst fram i världen. Det har resulterat i boken Långlevnadsrevolutionen som kommer ut efter årsskiftet.
Foto:
Låt ditt sparande bidra till en bättre värld.
Att välja fonder som arbetar mot specifika mål är ett bra sätt att påverka framtiden. Swedbank Humanfond placerar i företag som jobbar med miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning. När du investerar i fonden ger du också en gåva – 2 procent av ditt sparande skänks till en organisation som du väljer. Med Humanfonden investerar du inte bara för och i framtiden. Du kan vara med och påverka den.
Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se
Så hittar du guldkornen under julen
Fett, salt, knäck och alldeles för mycket. Kanske en stadig snaps till det. Julbordet kan framstå som en orgie i onyttigt frossande. Men det behöver inte alls vara så.
– Det finns mycket som är riktigt hälsosamt. En hel del av rätterna borde vi äta mer av året om, säger dietisten Sara Ask.
Alla julrätterna och tillbehören i vår lista är alltså riktigt nyttig mat. Där är det bara att ta för sig.
Dietisten Sara Ask har dock stött på ett problem.
– Hmm, jag hittar inte grisfötter i näringsdataprogrammet.
Nå, ett mindre bekymmer när det finns så mycket annat gott.
– Vi ska vara stolta över vårt julbord. Utmaningen är att äta lagom. Du kanske inte behöver ta av allt utan bara det du tycker är godast. Och det viktiga är inte vad vi äter till jul utan vad vi äter resten av året. Knäcken, godiset, kakorna är inte nyttiga, men de har också sin plats under julen.
Hon har ett tips för att begränsa mängden mat. – Jag tycker att det är trevligt att lägga upp julmaten i små portioner. Det ser godare ut än berg av mat och gör ofta att du äter mindre. I decennier har allt svällt, exempelvis kanelbullarna som blivit jättestora. Krymp i stället formatet på julbordet. Bjud på små munsbitar.
Några rätter som borde bannlysas?
– Jag är generellt emot förbud när det gäller mat. Ett problem är att det kan vara svårt att sluta äta när man väl har börjat – och så kan ju tandprotesen fastna i knäcken – men jag tycker att man kan ta av allt. Fast det är ju inte bra om du nästan inte gör något annat än äter under julen och fortsätter så in på det nya året.
Har du någon måsterätt på ditt julbord?
– Grönkålspajen ska vara med. Den brukar dessutom både vegetarianer och köttisar gilla. Och så ugnsrostar jag brysselkålen med lite parmesan. Den blir roligare än den kokta. Jag brukar också göra en grönkålssallad som jag strör över med julpärlor, alltså granatäppelkärnor. Om jag får besök av veganer steker jag alspånsrökt tofu. Det blir godare än griljerad kålrot eller andra försök att härma julrätter. l
text Jon Hansson
Foto : U L R I K A POUSETTE
Dietisten Sara Ask hjälper till att hitta rätt på julbordet.
Fem hälsosamma
Här är listan på de hälsosamma guldkornen på julbordet. Vi har delat upp rätterna i fem turer, den metod
Tore Wretman föreslog för att på bästa sätt begå ett smörgåsbord eller julbord.
i dag förekommer även varianten med sju turer där man särar på ost, dessert och gotter. Men vi håller oss till Tore Wretman.
Stommen är hämtad från hans kokbok ”Svensk husmanskost” från 1967, men vi har lagt till några nyare juliga rätter. Framför allt har vi tagit bort ett stort antal godsaker som vi
1. Sill och strömming
Lägg på tallriken:
• matjessill
• löjrom eller annan fiskrom
• hackad lök
• inlagd sill
• glasmästarsill
• löksill
• sherrysill
• senapssill
• ansjovis
• gravad strömming
• ättiksströmming
• sillsallad
• gubbröra
• böcklingsallad
• knäckebröd
• kokt potatis
gissar inte är allmänt förekommande längre. När dukade du senast fram hönsaladåb, friterad nors, klabbströmming, halstrad ål med äggröra eller kall griljerad grisknorr?
Vi har kanske också bommat någon av just dina måsterätter till jul. Vi ber om överseende med detta och hoppas att det ändå ska smaka. l
Sara Ask kommenterar:
Feta fiskar som sill, strömming och lax samt även skaldjur och magra fiskar är sådant vi i gemen behöver äta mer av för att få i oss bra fettsyror, jod, selen och D-vitamin. Få livsmedel är lika hälsosamma. Sjömaten innehåller näringsämnen som det inte finns så mycket av i andra råvaror. Vi bör dock äta sparsamt med strömming och andra feta fiskar från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern eftersom de kan innehålla höga halter av miljögifter. Mer information finns på livsmedelsverket. se. Läs på förpackningen varifrån fisken kommer. Välj också MSC- och ASC-märkt så att fisken kommer från hållbara bestånd.
2. Lax, annan fisk & skaldjur
Lägg på tallriken:
• gravlax
• kallrökt lax
• varmrökt lax
• inkokt lax
• ägghalvor med majonnäs och räkor
• tomatströmming
• marinerade musslor
Sara Ask kommenterar: Lax innehåller precis som sill bra fettsyror och mineraler. Ägg är också bra mat – men i måttliga mängder. (Det gäller för övrigt det mesta i matväg.)
Majonnäs är också helt okej – även det i rimliga lass – den innehåller bra fettsyror.
Potatisen, denna stackars knöl som fått så mycket ovett, har ett högt mättnadsindex och bidrar faktiskt också med näring som fibrer, C-vitamin och järn. Blir det kokt potatis över så spara i kylen och servera i exempelvis en sallad dagen därpå. I kylen återgår den nämligen i en mer okokt struktur med resistent stärkelse –och det är bra för tarmbakterierna.
Knäckebröd bakat på fullkorn är också ett välkommet inslag på julbordet. Samma med andra bröd på fullkorn. Fullkorn toppar listan av nyttig mat vi borde äta mer av, ett bra val även vardagsvis. Bröd på siktat mjöl som vetelimpa innehåller inte lika mycket nyttigheter och betydligt mindre fibrer. Samma med vörtlimpa och kavring.
Fem turer gäller, enligt
Tore Wretman. Foto:
turer till julbordet
Lägg på tallriken:
• rödbetssallad
• tomatsallad
• potatissallad
• tomatsallad
• äppelmos
• saltgurka
• ättiksgurka
• inlagda rödbetor
• syltade tomater
Sara Ask kommenterar:
Chark i form av korvar, pastej, syltor (och grisfötter!) finns det mycket av här men de platsar inte på vår extra hälsosamma lista. Men återigen, jag vill inte förbjuda något. Tänk i stället att du väljer det du gillar bäst. Skinkan har förstås sin heliga plats på julbordet. Men du behöver kanske inte köpa en gigantisk eller tänka att all skinka måste gå åt under julhelgen. Tärna det som blir över, frys in och använd i pytt, pajer och omelett i fattiga januari.
Inlagda rödbetor är ett nyttigt tillbehör. De innehåller bland annat nitrat som är positivt för blodtrycket. Inlagd gurka gör varken till eller ifrån. Men en del inläggningslag kan innehålla mycket socker och/eller salt. Å andra sidan handlar ofta om små mängder, det är ju inte så vanligt att man dricker lagen. Då är det viktigare att hålla igen lite på julmusten och andra söta drycker.
”Skinkan har förstås sin heliga plats på julbordet. Men du behöver kanske inte köpa en gigantisk.”
Lägg på tallriken:
• laxpudding
• brysselkål
• långkål
• brunkål
• grönkål
• rödkål
• lutfisk
Sara Ask kommenterar:
Janssons frestelse hör till det småvarma och innehåller både potatis och fet fisk – men den görs ju med vispgrädde. Man kan tänka sig att använda magrare grädde. Å andra sidan tycker jag att ”ska det va så ska det va” och tycker du att gratängen blir godare med vispgrädde så använd det men ta en mindre portion.
Chark finns även här i form av köttbullar, revbensspjäll, prinskorv och julkorv. Ät med måtta.
Kål är jättebra – i alla de olika rätterna. I det stora hela är det bra vegorätter på julbordet. Dessutom bidrar de med mycket vacker färg på julbordet. Lutfisken görs på mager långa men är även det en nyttig fisk.
Lägg på tallriken:
• rädisor
• fröknäcke
• ingefärspäron
• lingonpäron
• fruktsallad
• frukter
• nötter
Sara Ask kommenterar:
Trots att rubriken är ”Ostar, desserter och gotter” hittar vi några av julbordets hjältar här: Nötter och frön innehåller nyttiga fettsyror och proteiner. De kan du äta mycket av. Det är dessutom ett trevligt pyssel att knäcka nötter. Och även om de innehåller många kalorier på grund av fettet verkar de inte göra att folk går upp i vikt. Det är tvärtom så att de som dagligen äter en näve nötter tycks ha lättare att hålla vikten. Kanske för att man blir mätt av nötter och avstår annat som är mindre nyttigt eller att kalorier kan vara olika lättillgängliga beroende på källan. Nötter ingår också i de nordiska näringsrekommendationerna. Tips: rosta skalade nötter i panna och strö över olika desserter.
Färsk frukt innehåller både fibrer och vitaminer så det är en annan nyttighet i den här turen. Jag tycker att det är gott och fräscht med en citrussallad efter den lite stabbiga och salta julmaten. Äpplen slår jag gärna ett slag för, exempelvis tärnade i en rödbets- eller grönkålssallad. Äpplen är så fina, inte bara i grisens mun.
”Nötter
och frön innehåller nyttiga fettsyror och proteiner.
De
kan du äta mycket av.”
3. Kallskuret
4. Småvarmt
5. Ostar, desserter & gotter
Fem recept till ditt julbord där hemma
Dietisten Sara Ask och journalisten Jon Hansson är båda kokboksförfattare. Här serverar de recept som passar till det nyttiga julbordet.
Grönkålspaj med västerbottensost, oliver och valnötter Saras recept
Ingredienser
• 3 dl vetemjöl (ev lite mer)
• 100 g smör
• 1 msk iskallt vatten
• 1 krm örtsalt
• 150 g färsk grönkål
• 2 vitlöksklyftor
• olja att fräsa kålen i
• 150 g riven västerbottensost
• 1 dl svarta, urkärnade oliver
• 3 dl mjölk
• 3 ägg
• 3/4 tsk salt
• 1 krm svartpeppar
• 1 dl valnötter (kan uteslutas)
Gör så här
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Rör ihop pajdegen och tryck ut i en
vanlig rund pajform av standardmått.
3. Låt stå kallt om tid finns. Nagga och förgrädda 5 min i mitten av ugnen (inte nödvändigt dock).
4. Skölj och skär bort den grova ”stocken” från grönkålen. Strimla resten fint. Hacka vitlöken. Fräs tillsammans i olja i en vid stekpanna så att kålen tar lite färg.
5. Riv osten. Hacka oliverna. Lägg tillsammans med kålen i pajbotten.
6. Vispa ihop mjölk, ägg, salt och peppar. Häll i pajen. Grädda i mitten av ugnen i 30 minuter, eller tills pajen stannat och fått fin färg. Sista minuterna, hacka nötterna och strö över pajen och låt rosta med.
Ur Ännu mera vego av Sara Ask och Lisa Bjärbo (Ordfront)
Juldorfsallad
Jons recept
n En variant på waldorfsallad med lite grön bjällerklang.
Ingredienser
• 400 g rotselleri
• 100 g valnötter
• 3 äpplen
• 2 endiver
• 2 dl kaprisbär
Gör så är
Majonnäs:
• 1 äggula
• 2 tsk osötad senap
• ½ citron
• 2 dl olja
• 2 dl gräddfil
• salt
• svartpeppar
1. Börja med majonnäsen: Rör ihop äggulan, senapen, lite pressad citron, salt och peppar i en bunke. Vispa i oljan, först droppvis, sedan i större skvättar. Smaka av med mer pressad citron och salt. Blanda med gräddfilen och kolla sältan en gång till.
2. Koka upp en liten kastrull med saltat vatten. Värm ugnen till 200 grader.
3. Skala sellerin och skär i 0,5 cm tunna skivor. Skär skivorna i lika tunna strimlor. Koka dem 30 sekunder. Spola av med kallt vatten och låt rinna av ordentligt.
4. Rosta nötterna några minuter i ugnen.
5. Skölj äpplena. Skär bort kärnhusen och skär fruktköttet i skivor. Skär bort rotänden på endiverna och plocka bort fula blad. Dela resten i snygga blad.
5. Lägg sellerin, äpplena och endiverna i en stor skål, gärna med tomtar på. Vänd ihop med dressingen. Ta inte all dressing på en gång. Den ska bara binda ihop selleri & co – inte göra salladen rinnig. Strö över nötterna och kaprisbären.
Silltartar och laxtartar Jons
Sillen:
• 75 g salt sill
• 75 g matjes
• 75 g inlagd sill
• ¼ rödlök
• 5 cm purjolök, det gröna
• 2 msk hackad dill
• ½ saltgurka
• rostad lök
Gör så här:
Sillen:
Laxen:
• 75 g färskrökt lax
• 75 g gravad lax
• 75 g rå lax
• 3 msk hackad gräslök
• 1 citron, ekologisk/ obesprutad
• 2 msk sötad senap
1. Tärna all sill smått. Skala och hacka rödlöken fint. Ansa och skölj purjon, skiva tunt. Hacka dillen. Tärna gurkan fint som sillen. 2. Vänd ihop allt i en skål.
Laxen:
1. Tärna all lax smått. Hacka gräslöken. Lägg allt i en skål. Tvätta citronen och riv hälften av skalet ner i skålen. Vänd ihop allt försiktigt med senapen.
recept
TÄNK PÅ ATT
…
… recepten i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredienser som inte passar alla.
2. Servering: Olja insidan på ett litet glas med hyfsat raka kanter. Packa sillröran en dryg centimeter upp i glaset. Vänd glaset över en tallrik och knacka (ganska) försiktigt ut den lilla tartarpucken. Upprepa med laxen. Garnera sillen med rostad lök och laxen med gräslök.
Tips: Är du inte road av pucktillverkning så servera tartarerna i sina skålar så får gästerna ”bre” dem på macka. Apelsin-
Kanel- och stjärnanisnötter Jons
n Ett omstökat favoritrecept. I originalet ska det vara hackad färsk rosmarin. Nu har jag julat till det med kanel och stjärnanis.
2. Lägg folie eller bakplåtspapper på en plåt och sprid ut nötterna/ fröna. Baka i ugnen tills de får lite
Ingredienser
• 2 fänkålshuvuden
• ½ rödlök
• 1 msk vitvinsvinäger
• 50 g pinjenötter
Gör så här:
• 3 apelsiner
• 3 msk nöt- eller olivolja
• salt
• svartpeppar
1. Ansa fänkålen och skiva så tunt du kan. En mandolin är perfekt till jobbet. I avsaknad av ett sådant verktyg kan du använda en vass kniv och lite tålamod. Skala och skiva rödlöken tunt.
2. Lägg fänkål och lök i en skål, salta lätt och häll över vinägern. Blanda och låt stå några minuter. Rosta pinjenötterna i torr stekpanna så att de får lite färg.
3. Skär bort skalet från apelsinerna och skär fruktköttet i skivor.
4. Häll bort den vätska som bildats från fänkålen/löken. Smaka – behövs mer salt?
5. Lägg ut fänkålen/löken och apelsinerna lite tjusigt på ett stort fat. Peppra väldigt lätt. Strö över pinjenötterna och ringla över oljan.
färg. Det tar 5–10 minuter. Vakta noga. De bränns fort.
3. Mal eller mortla kanelen och stjärnanisen.
4. Smält smöret i en kastrull och blanda i kanelen, stjärnanisen, cayennepepparn, sockret och saltet.
5. Häll i de varma nötterna och blanda noga så att kryddorna fastnar. Servera bums.
Jons recept
När du har lagt krutet på det nyttiga till det hemlagade julbordet kan du unna dig att snabbfixa med halvfabrikat på annat.
Fyra snabbaste tipsen
1 3 2 4
1 Köttbullar
Mamma Scans och andra industrimorsors köttbullar blir aningen mer hemlagade om du värmer dem med lite krossad kryddpeppar.
2 Sillar
Byt burk på den färdigköpta sillen så kan du säkert få några av gästerna att tro att det är din alldeles egna inläggning. Både vanlig inlagd och löksill kan dessutom stajlas med ny skivad rödlök, purjo, skuren gräslök, lagerblad och några snygga morotsslantar. Dessutom blir det godare.
Till sist: Nyttiga drycker
Häll i glaset:
• vatten
• alkoholfri öl
• kaffe/te
Sara Ask kommenterar:
Vatten – det bjuds över lag mycket god dryck till jul och man blir törstig av all den salta maten. Försök att inte bara dricka söt must och/eller alkoholhaltiga drycker. Glöm inte vanligt hederligt kranvatten. Jag brukar frysa in lingon i iskuber så blir det ett juligt isvatten.
Många juliga drycker hamnar utanför listan och här finns de enda inslagen på julbordet där jag vill ställa fram en varningsskylt.
3 Skinka
Om du inte äter den egna hushållsgrisen till jul, helst rimmar själv eller har andra riter för dig så köp färdigkokt skinka. Mycket kan sägas om livsmedelsindustrin men bra på att koka skinka är den.
Must, läsk och liknande söta drycker vill många ha och då är det bättre att välja lightvarianterna. De höjer inte blodsockret. Sockersötade drycker gör att vi inte registrerar mättnad så väl och det är förstås inte bra om du dricker must och liknande hela december. Jag lägger min sockerbudget på knäck och godis i stället. Lingondricka är ett nyttigare alternativ till läskedrycker.
Julöl, snaps och vin innehåller alkohol och det är inte hälsosamt alls. De innehåller också mer kalorier än man tror. Alkohol ligger någonstans mellan fett och kolhydrater/protein i energiinnehåll.
Glöggen innehåller rätt mycket socker och ofta även alkohol men det är ju oftast små mängder man dricker.
4 Gröt
Att gröten ska ur sin slang och ner i en vacker skål är väl självklart men ta gärna ut svängarna och pimpa till den med en skållad mandel och skivad apelsin. Gillar alla kanel så lägg ett pappershjärta eller stjärna på gröten och pudra tunt över hela ytan. Blir mycket elegant när du sedan tar bort hjärtat/stjärnan.
Skriv ditt testamente online kostnadsfritt
Riksförbundet HjärtLung har ett samarbete med Lawly och med hjälp av deras tjänst kan du enkelt skriva ett personligt anpassat och juridiskt korrekt testamente. Om det uppstår några frågor medan du fyller i testamentet finns deras jurister tillgängliga i chatten.
Ge en gåva till
Så här går det till:
1. Svara på frågor Med hjälp av några frågor skapas ett personligt testamente anpassat efter din situation.
2. En jurist upprättar avtalet En neutral jurist från Lawly finns med hela vägen och ser till att ditt testamente blir juridiskt korrekt och precis som du vill ha det.
3. Testamentet levereras Ladda ner testamentet direkt eller välj att få det hemskickat.
Skanna för att upprätta ditt kostnadsfria testamente online
Just nu, bjuder vi på livstidsförvaring om du inkluderar en tilltestamentesgåva Riksförbundet HjärtLung!
hjärtat, kärlen och lungorna med ditt testamente!
Låt din vilja leva vidare genom att inkludera Riksförbundet HjärtLung i ditt testamente. Ditt stöd kan hjälpa oss att sprida kunskap, stärka forskning som gör vardagen lättare efter diagnosen och göra livet bättre för människor som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.
Som tack för din omtanke bjuder vi på livstidsförvaring av testamentet när du väljer att inkludera en gåva till Riksförbundet HjärtLung. Detta ger dig tryggheten att din sista vilja verkligen respekteras när du inte längre finns.
En gåva i ditt testamente gör skillnad – för alla som behöver en bättre morgondag.
Önskar du mer information om att testamentera? Allt fler väljer att skriva in en ideell organisation i sitt testamente. Läs mer hur du kan inkludera en gåva i ditt testamente till Riksförbundet HjärtLung på vår hemsida hjart-lung.se/testamente
Den svenska uppfinningen som underlättar hjärtbyten
Den svenska uppfinningen hjärtboxen förbättrar förutsättningarna för hjärttransplantationer. Den har bland annat använts vid de första transplantationerna av hjärta från gris till människa.
Varje år får 60 till 70 svenskar ett nytt hjärta. Det sker antingen i Göteborg eller i Lund, där Johan Nilsson arbetar som professor och överläkare inom thoraxkirurgi på Skånes universitetssjukhus. Han är också projektledare för hjärtboxen, en uppfinning signerad den pensionerade kollegan Stig Steen som visat sig kunna förbättra förutsättningarna vid hjärttransplantation på flera sätt.
Vanligtvis ligger det donerade hjärtat på is, i en plastpåse, i väntan på operation. Tillvägagångssättet ger ett tidsfönster på cirka fyra timmar från donator till mottagare. Det räcker i Sverige, där avstånden är överkomliga och transporterna effektiva. Men även här är tidspressen påtaglig, konstaterar Johan Nilsson. Fyra timmar utesluter också matchningar över större avstånd.
Tanken bakom hjärtboxen, som utvecklats sedan tidigt 2000-tal och som för
Varje år får 60–70 svenskar nytt hjärta.
närvarande utvärderas i flera studier, är att förlänga fönstret från donator till mottagare. Principen påminner om en hjärtlungmaskin, men i mindre skala. Hjärtat placeras i en skål och via slangar cirkuleras det med en blodtillblandad vätska, som syresätts på väg in i aortan.
– Vi tror att det är bättre att ta hand om hjärtat så här, med ett kontrollerat flöde, än att bara lägga det på is och låta det klara sig själv under transport. Vårt mål är att hjärtat ska kunna förvaras i boxen i tolv timmar. Det är något vi har fått indikationer på fungerar, bland annat från Australien, säger Johan Nilsson.
en annan situation där hjärtboxen kan göra skillnad är vid så kallade xenotransplantationer, mellan arter. När hjärtboxen började användas vid sådana försök från gris till apa ökade överlevnaden dramatiskt.
Hjärtboxen har också använts vid de två transplantationer som hittills har genomförts där människor har fått grishjärtan. Transplantationerna utfördes i USA och i båda fallen på patienter som var i dåligt skick, men som tack vare ingreppet fick ytterligare några månader.
– Vi undersöker nu bland annat om hjärtboxen kan minska risken för avstötning av det nya organet. Det är något man sett tecken på i djurstudier och skulle kunna vara en bidragande orsak till de senaste framgångarna inom xenotransplantation, säger Johan Nilsson.
En tredje fördel ligger i att hjärtboxen kan minska tidspressen under själva operationen.
– Kan du lägga en timme extra på en operation och undvika att stressa underlättar det stort vid komplicerade fall, säger Johan Nilsson. l
text Jenny Damberg
Johan Nilsson tillsammans med Victoria Jernryd, perfusionist på thoraxavdelning operation på Skånes universitetssjukhus.
år med hjärt-lungmaskiner
1954: Clarence Crafoord och Åke Senning genomför Europas första hjärtoperation och världens andra lyckade operation med hjärt-lungmaskin.
1973: En modifierad version av hjärt-lungmaskin som kallas ecmo, extracorporeal membrane oxygenation (syresätt-
ning utanför kroppens organ via ett membran) tas i bruk i USA.
1984: Eva Berglin och Göran William-Olsson genomför den första svenska hjärttransplantationen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
2010: Små bärbara hjärt-
lungmaskiner som underlättar transporter av svårt hjärt- och lungsjuka tas i bruk.
2017: Första hjärttransplantationen där hjärtat transporterats under icke-ischemiska förhållanden med hjälp av en mini-hjärt-lungmaskin (Hjärtboxen). Transplantationen
utfördes vid Skånes universitetssjukhus av Johan Nilsson.
2022: Den första lyckade xenotransplantationen av ett hjärta från gris till människa genomförs i USA. Hjärtboxen används i samband med transplantationen.
Därför är det bra att skriva ett testamente
Det underlättar för dina anhöriga och du kan dessutom känna dig trygg i att du får som du vill. Därför bör du skriva ett testamente.
– De efterlevande behöver inte fundera på hur du skulle ha velat ha det och det finns inte heller något att bråka om, säger Josefine Frisk på juristbyrån Lawly.
text Elisabet Wahl
Det är inte ovanligt att man skjuter upp beslutet om vad som ska hända med tillhörigheter och tillgångar efter att man har gått bort. Men att skriva ett testamente är ett sätt att hjälpa
både sig själv och sina anhöriga tycker juristen Josefine Frisk på Lawly som är en digital juristbyrå specialiserade inom familjerätt och testamenten.
Om man inte har upprättat något testamente fördelas
Frisk, jurist på Lawly.
tillgångarna enligt lagen. Den sätter upp en turordning där make eller barn och barnbarn går i första hand, föräldrar och syskon i andra hand och mor- och farföräldrar i tredje hand. Kusiner kan till exempel aldrig ärva.
Finns det inga efterlevande så går peng-
Josefine
arna till Allmänna arvsfonden. Men det finns också saker man inte kan styra över – oavsett om man skrivit ett testamente eller inte.
– Man kan inte göra sin barn arvlösa. Man kan skriva i testamentet att man inte vill att de ska få sin laglott, men de kan alltid kräva att få den.
det finns situationer när det är extra viktigt att skriva ett testamente menar Josefine Frisk. Äger man saker tillsammans med andra, är sambo eller om det finns särkullbarn kan ett testamente göra stor skillnad.
– Vill man skydda sin partner i lägen där han eller hon inte skyddas av lagen, då behöver man ett testamente.
Finns det några vanliga misstag folk gör?
– Ja, man gör det för krångligt och tänker för långt i olika scenarier där man sätter villkor i generationsled framåt. Det kan lätt bli för många villkor som är svåra att följa. Mitt råd är därför att, om möjligt, hålla det enkelt och inte krångla till det.
För många är det viktigt att skänka pengar till verksamheter eller organisationer som ligger en varmt om hjärtat. Väljer man att testamentera pengar till en ideel organisation, till exempel Riksförbundet HjärtLung
Fyra punkter att tänka på när du skriver testamente
1. Testamentet ska vara skriftligt.
2. Det ska vara underskrivet av den som upprättar testamentet.
3. Underskriften ska bevittnas av två personer som är samtidigt närvarande.
4. Vittnena måste vara över 15 år och de ska förstå vad de bevittnar. De får inte vara omnämnda i testamentet eller vara släkt eller arvingar till den som skrivit testamentet.
GRATIS RÅDGIVNING
n Du får hjälp av Lawly att upprätta ett testamente genom att svara på ett antal frågor i ett digitalt formulär via företagets webbplats. Processen tar ungefär en kvart och i formuläret uppger du hur du vill att arvet ska fördelas. Riksförbundet HjärtLung bjuder på livstidsförvaring av testamentet när du väljer att inkludera en gåva till förbundet. Efter att du har skickat in testamentet tar Lawly hand om det livet ut och testamentet riskerar inte att tappas bort.
Webbinarium med Lawly
n Riksförbundet HjärtLung arrangerar en digital föreläsning med en jurist från Lawly, som kommer ge svar på vanliga frågor och berätta om fallgropar som kan uppstå när man skriver sitt testamente. Juristen kommer även att ge konkreta tips och vägledning för att göra processen enklare och mer tydlig.
När: 9 december klockan 12.00–12.45 Mer information om hur du anmäler dig får du i medlemsbrevet och på webbplatsen www.hjart-lung.se
gäller särskilda skatteregler. De behöver inte betala skatt på reavinster vid försäljning av värdepapper eller fastigheter som de har fått genom arv. Därför är det en fördel om organisationen själv får sälja egendom i stället för att den säljs av dödsboet. – Vi brukar påpeka att alla gåvor är uppskattade, det behöver inte vara en stor förmögenhet. Vi brukar också rekommendera att man inte öronmärker pengarna till något speciellt. Det finns som sagt alltid risker med att vara för specifik. Vad händer om den lokalavdelning man vill ge pengar till läggs ned? Då är risken att Riksförbundet HjärtLung inte får någonting. l
n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se
Berätta
om vad ni gör i er förening!
n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor.
Så gör du om du vill skicka in material till oss:
1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening.
2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.
3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.
4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.
5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.
TÄNK PÅ!
n Skicka gärna med bilder –men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen. Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Worddokument eller i en pdf-fil.
Som vanligt på HjärtLungs medlemsmöten bjöds det på fika.
Möte
med sång och fika i Gävle
n Riksförbundet HjärtLung Gävle har haft sitt första månadsmöte för hösten på Tullbomsgården. På programmet stod musikunderhållning med det elva man starka Måndagsgänget under ledning av Olle Lindblom. Det blev många kända melodier och de
drygt sjuttio personer som valt att närvara fick mer än gärna sjunga med. Detta underlättades också av att sångtexterna visades på en whiteboard. I vanlig ordning bjöds det på fika.
Insänt av Krister Jakobsson
Samtal om hjärtat med Pigge Werkelin och hjärtläkare
n I september anordnade Riksförbundet HjärtLung
Gotland ett möte ”med fokus på hjärtat”. Pigge Werkelin mötte hjärtläkaren Hans Eriksson för ett öppet samtal och lokalen fylldes med intresserade åhörare. Pigge berättade om när han fick sin infarkt och Hans
förklarade och berättade vad som händer i hjärtat. Mötet avslutades med kaffe och smörgås, samt underhållning. Det blev en fantastisk kväll! Stort tack till alla som var där.
Insänt av Margareta Närström
Vikten av att sköta sin munhälsa
n Vid Riksförbundet HjärtLung Alvestas medlemsmöte i september informerade tandhygienisten Anneli Schippert från Folktandvården om munhålans påverkan på hjärta och lungor. Hon berättade om hur viktigt det är att sköta sina tänder och hur detta påverkar den övriga kroppen. Många goda tips och råd: bland annat att man ska äta 5–6 mål per dag. Däremellan gäller det att bara dricka vatten. Borsta tänderna morgon och kväll.
För underhållningen svarade Alva CarlssonSkarp, som mycket vackert framförde ett antal Abbamelodier.
Eftermiddagen avslutades med lottdragning och information om höstens verksamhet.
Insänt av Gunilla Nilsson
HLR-kurs i Norrköping
n Riksförbundet HjärtLung Norrköping hade i oktober HLR-kurs för medlemmar och deras anhöriga. Tidigare har föreningens 600 medlemmar haft chansen att delta två gånger varje vår och höst, men intresset har inte varit så stort som det borde för denna livsviktiga utbildning. Kursledare har som vanligt varit Stefan Skilberg, som på ett erfaret, lättsamt sätt lärt deltagarna kunskapen att kunna rädda liv.
Vi elva deltagare fick först en teoretisk genomgång och sedan parvis öva på dockor om hur man ska agera när någon plötsligt får oväntat hjärtstopp. Flera av oss har även tidigare deltagit i Stefans kurser, som helst ska repeteras årligen. Efter den drygt två timmar långa kursen och med godkänt intyg känner vi oss nu redo att rädda ditt liv vid plötsligt hjärtstopp.
Insänt av Bo Sonelin
Marknadsföring av medlemmar i Lund
n Riksförbundet HjärtLung Lund deltog på Klostergårdsdagen i Lund. Eric Andersson, Lennart Ekdahl och Björn Carlqvist berättade om vår förening och delade ut broschyrer. Ett stort intresse visade våra besökare för HLR och hur man använder hjärtstartare. Det var många ungdomar som tyckte HLR och hjärtstartare var spännande. Några skulle särskilt ta upp det med sina lärare.
Insänt av Björn Carlqvist
n Riksförbundet HjärtLung Malå-Norsjö hade i år förlagt höstens medlemsmöte I Norsjö och ett sextiotal medlemmar hade anammat inbjudan och mötte upp i pingstkyrkans lokaler. Den här gången var alla även icke-medlemmar inbjudna att vara med i vår gemenskap. Fördelningen mellan Norsjöbor och Malåbor uppskattades till 50–50. När allt var till ända kunde vi till vår stora glädje konstatera att hela åtta medlemsansökningar hade kommit in.
Föreningens vice ordförande Martin Eriksson hälsade alla hjärtligt välkomna och höll en kort information med temat vad vi gjort och vad vi planerar att göra under resten av året. Därefter bjöds alla till bords och kunde ta för sig av ett fantastiskt rikt buffébord som hade dukats upp. Det serverades tjälknöl, potatissallad, västerbottenspaj, kallrökt lax. kaffe, te och kaka.
Insänt av Sture Hedström
Gösta, 99 år, som mannekäng
n Riksförbundet HjärtLung Östra Sörmland bjöd på modevisning i slutet av september. Dagarna allt kortare, regn och rusk i faggorna. Dags att pigga upp sig med att titta på fina höstkläder. Det gjorde vi hos Svedlindhs i Oxelösund. När vi värmt upp med alkoholfritt bubbel och läckert tilltugg gick våra stjärnmodeller Laila, Elisabeth, Birgitta, Björn och Gösta i gång och vi fick se både vackra och praktiska plagg. Mest applåder fick Gösta Lagnesten, 99 år och still going strong. Vi kan bara hoppas att inte något av de stora modehusen är framme och stjäl honom inför nästa års visning!
Insänt av Susanne Carlsson
Surströmmingsfest i Skellefteå
n I september återupptogs den traditionsenliga surströmmingsfesten hos Riksförbundet HjärtLung Skellefteå efter år av pandemi och strömmingsbrist. Ett stort antal medlemmar hade samlats i IOGTNTO-gårdens lokaler och där serverades den sedvanliga delikatessen med tillbehör av föreningens festkommitté med Gunilla Forsell i spetsen.
Insänt av Henry Dahlbäck
Calle Rising underhöll med en variation av låtar som var mycket uppskattat.
För underhållningen i Norsjö svarade Marta och Klas Eriksson. De framförde fina nostalgiska låtar
Tre bjöd på berättelser om sina problem med hjärtat
n Riksförbundet HjärtLung Arvidsjaur hade bjudit in tre av sina medlemmar till en liten föreläsning för att de skulle få berätta om sina hjärtproblem.
Annika Fagermo Dahlberg var först och hon har en så ovanlig sjukdom att hitills har bara sjuttio personer i världen hittats.
Det var läkare i Piteå som tillsammans med läkare i Lund förstod att det var smärtsamt skänkelblocksyndrom som hon led av. Hon har i dag en pacemaker inopererad och lever ett mycket gott liv.
Efter Annikas berättelse blev det kaffe och te med fikabröd som föreningen bjöd på.
Därefter var det Bernt Engdahl som berättade om en bypassoperation som han har
genomgått. Han hade varit på gymmet på förmiddagen och inte känt någonting, men senare under dagen var han tvungen att uppsöka vårdcentralen för han mådde inte bra. Det slutade med att han fick åka till Umeå och genomgå bypassoperationen. Bernt har nu återupptagit sina motionsaktiviteter men har tagit det lite lugnt nu i början efter operationen.
Sist ut att berätta om sina hjärtproblem var Torbjörn Johansson som genomgick en bypassoperation för sju år sedan. För tre år sedan fick han en pacemaker eftersom vilopulsen var alldeles för låg och för sex veckor sedan fick han inopererat två stycken stents. Insänt av Torbjörn Johansson
Resa till motorcyklar och andra maskiner i Huskvarna
n Den 26 september hade Riksförbundet HjärtLung Oskarshamn en resa. 57 medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Oskarhamn mötte i september upp för en trevlig utflykt till Husqvarna.
Dagen bjöd in till ett mysigt program när vi dels fick uppleva Husqvarnas museum med mer än 300 års historia om ett varumärke och en fabrik. Dessa fantastiska hushållsmaskiner, motorcyklar, mopeder, Vapen, trädgårdsmaskiner, ja allt som gjort Husqvarna berömt.
n En fin sensommardag gjorde 47 medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Överkalix en resa i södra Tornedalen med buss. Första stopp blev Stadshotellet i Haparanda där hotellägaren
Susanne Wallin tog emot och informerade om nuvarande verksamhet på hotellet samt om hotellets historik ända från invigningen den 5 december 1900.
Nu var det dags för en guidad busstur i Haparanda och Torneå med Lars Sou vid bussens mikrofon. Lars har bott i Tornedalen i princip hela sitt liv och gav en mycket intressant historiebeskrivning av gränsorterna Haparanda och Torneå.
Sedan fortsatte resan norrut till Kukkolaforsen där lunch med rökt sik väntade som smakade alldeles utmärkt. När lunchen var klar samlades alla på Torneälvens strand och i älvens brus informerade Mattias Spolander om håvfisket som har hundraårig tradition i Kukkolaforsen.
Bussfärden gick sedan norrut på väg 99 och på gränsen mellan Haparanda och Övertorneå kommuner mötte Arne Honkamaa (före detta kommunalråd i Övertorneå) oss och steg ombord på bussen och fattade mikrofonen omgående. Arne har bott hela sitt liv i den här delen av Övertorneå kommun som heter Hietaniemi och som har det svenska namnet Hedenäset. Arne berättade många intressanta historiska händelser från Hietaniemi.
Efter Hietaniemi gick färden till Armasjärvi där vi stannade vi den minnessten som rests till minnet av de 46 personer som omkom vid den tragiska färjeolyckan 1940. Det var 44 militärer samt 2 civila personer som var färjkarlar på färjan som drunknade. Arne gav en inlevelsefull beskrivning av olyckan och han berättade bland annat att byborna i Armasjärvi har pratat om hur de hörde ropen på hjälp från sjön från dem som höll på att drunkna.
Insänt av Lars Nilsson
När vi kände oss klara med Husqvarna museum tog vi oss vidare till dagens lunch på Gyllene Uttern. Mätta och belåtna sa vi tack och hej då till Gyllene Uttern för en kortare resa till Vistakulle fruktodling och gårdsbutik. På Vistakulle fick vi smaka på Vistakulles mousserande vin, cider och nyrostat kaffe. Vi fick också en guidad visning av ägaren Fredrik Knutsson. Vi avrundade besöket på Vistakulle med kaffe, äppelkaka samt vaniljsås. Insänt av Sten-Bertil Myhrén
Torbjörn Johansson, Bernt Engdahl och Annika Fagermo Dahlberg berättade om hjärtproblem de har haft.
Här ses en del av ressällskapet vid Kukkolaforsen med Finland i bakgrunden.
På besök hos 120 mjölkkor
n En vacker tisdagsförmiddag ställde en grupp medlemmar i Riksförbundet HjärtLung Borlänge kosan söderut. Resmålet var nämligen Floda by utanför Borlänge. Där bedriver makarna Lena och Per Eriksson ett jordbruk med cirka 120 mjölkkor.
Att bedriva en verksamhet med så många kor kan ju verka som stordrift som inte är bra för korna, men när besökarna fick gå in och titta ner i ladugården, från ett särskilt utsiktsrum, fick de se kor som gick fritt inne i ladugården. De kunde när de ville gå till en foderautomat och äta och när de kände behov av att få mjölka ur sig gick de till en mjölkrobot som mjölkade dem. – Vi har inga grindar eller sådant för vi tror och har sett att korna lär sig själva hur det fungerar, säger Per och Lena, som förutom mjölkkor har många kvigor och kalvar som också måste skötas.
– Lena tar hand om korna och jag om kalvarna, säger Per.
Insänt av Kaare Andersson
En sensommarutflykt till nordvästra Skåne
n Medlemmarna i Riksförbundet Hjärt Lung
Malmö har haft en trevlig dagsutflykt med Vannarpsbuss och chaufför Dennis.
Färden startade i ett gråmulet väder och dimma, dock med förhoppning om ett ljusare molntäcke!
Första anhalten blev Sveriges cirkusmuseum som öppnade år 2007 i Ingelsträde, utanför Höganäs, inrymt i en gammal byskola.
Mats Carling, en av de berömda musicerande syskonen Carling, bjöd på piano och klarinettspel, akrobatik, information och visning av museets föremål och dräkter.
Därefter gick färden gick vidare till hotell och restaurang Klitterhus, där vi intog en god lunch och en promenad vid havet.
På en slingrande väg, kantad av bok, Björkar och granskog, alla i höstens vackra färger, åkte vi
Härlig båtutflykt till Tjäro
n Riksförbundet HjärtLung Ronneby startade höstterminen med en härlig båtutflykt till Tjärö. Där åt vi lunch med kaffe. Vädret var soligt och varmt, lite för varmt för promenad på ön, så det blev mingel i skuggan där vi mindes många tidigare utflykter, till exempel Stenstugan där vi hörde om biodling, Hönsalottas luffarmuseum (som länet ordnade) och en utflykt till Korrö.
Insänt av Kerstin Robertsson
till Stenestads kyrka från 1100-talet, där vi mottogs av kyrkoherden som berättade om bygden, kyrkan och deras verksamhet.
Efter kyrkobesöket gick färden vidare till gårdsförsäljning i ”Tomatens hus” i Vallåkra. Dagen avslutades på Flinckmans café, som startade år 1998 av Lars Flinckman, dragshowartist i After Dark.
Insänt av Gärd Hallberg
OPTIKER OM ÖGONPROBLEM FÖR ÄLDRE
n Riksförbundet HjärtLung Köping-ArbogaKungsör hade besök av optikern Lisa Arwsbo från ögonmottagningen på Västerås sjukhus. Hon berättade om våra ögonproblem där de flesta var åldersrelaterade.
Mycket uppskattat föredrag där frågorna var många från den stora åhörarskaran.
Insänt av Rune Jagestad
UPPSTART MED MÖTE I KORVKÖK
n Riksförbundet HjärtLung Arvika startade höstterminen med ett möte i korvköket i föreningslokalen där ett trettiotal medlemmar lät sig väl smaka. Alltid lika trevligt att ses igen efter sommaren. Frågesport, kaffe och kaka stod också på programmet. Underhållningen stod Ingbritt, Ole och Hans för. De framförde trallvänliga låtar från 60- och 70-talen till stor behållning för publiken. Serveringsgruppen bjöd på kaffe och klengås, vilket också uppskattades. Insänt av Agneta Magnor
Lena Eriksson, till högerhälsade besökarna från Riksförbundet HjärtLung Borlänge välkomna till gården.
Tänk på hjärtat – lev sunt
n Riksförbundet Hjärt Lung Örnsköldsvik ordnade i september en hjärtdag med musik och föreläsning av en hjärtspecialist från Umeå. Det var öppet för allmänheten, vilket gjorde att det blev mer än fullsatt i församlingshemmet.
Glädjestrålande utbrast Tage Söderlind att 140 personer kommit. Man fick ta till en reservplan för att alla skulle få plats och kunna smaska i sig en hjärtbakelse, för är det fest kan man unna sig en gobit, men det får inte bli en ful ovana.
och då ska man hitta något som är kul, för soffpotatis vill ingen bli kallad. Att motionera i grupp är för de flesta en bra väg att komma i gång. Efter att publiken blivit uppvärmd under tjugo minuter med musik och skämt gjorde hjärtspecialisten Ulf Näslund entré. Han var mycket tacksam för det stöd till forskningen som Riksförbundet HjärtLung Örnskldsvik givit.
Ulf Näslund fick ta emot 200 000 kr från HjärtLung-föreningen till hjärtforskning.
De sunda vanorna ska man ha med sig hela livet, men det är aldrig för sent att hoppa av sitt osunda liv, där diabeteskosten är något som alla kan ha som föredöme. Vardagsmotion är viktigt
Efter att Tage Söderlind överlämnat en check på 200 000 kronor blev det kaffe, innan Christer
Joald tog fram saxofonen och rev ned applåder till När en stjärna från himlen faller och Tweedle dxee
Insänt av Kjell Larsson
Ivrigt lyssnande på Lars Högbergs spännande föredrag, från vänster Margareta Carlhed, Hjördis Höglin, Inger Johansson, Margit Norberg och Carl-Axel Carlhed.
Masshysteri orsakade häxavrättningar
n Intresset för de ruskiga häxprocesserna med åtföljande avrättningar är fortfarande stort i Härnösand. Vid ett möte med Riksförbundet HjärtLung deltog drygt trettio medlemmar. Forskaren och lokalhistorikern Lars Högberg berättade kunnigt och intresseväckande om den hysteri som rådde och massavrättningar på bland annat Bålberget i Kramfors och på Brännan
i Härnösand. Om pigan Karin Larsdotter har Lars fått fram mycket information. Deltagarna fick följa pigan Karin Larsdotter genom livet. Hon anklagades för att med hjälp av djävulen ha tjuvmjölkat kor för att ge till barnen i familjen. Hon dömdes och avrättades i april 1673. Eftersom Karin inte erkänt sitt samröre med djävulen fick hon inte ta emot
nattvarden och begravdes därför också utanför kyrkogården. – Det märkliga är att högt utbildade jurister, präster och politiker satte tilltro till vad barn berättade när de förhördes som vittnen, påpekade Lars. Det fanns också så kallade vispojkar som ofta i samband med högmässan i kyrkan pekade ut kvinnor som de påstod hade fört barn till Blåkulla.
Tomas Lundegard,
Härliga låtar med gitarr och dragspel
n Drygt 70 medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Vetlanda-Sävsjö träffades i Korskyrkan för att äta lunch. Ordförande Per Andersson hälsade alla välkomna och presenterade musikerna som underhöll. Tomas Lundegard, dragspelare från Björköby, och Rune Lindström, gitarrist från Ädelfors, spelade och sjöng gamla härliga låtar. En del var välkända och några mindre kända. De började spela tillsammans redan 1976. Båda tillhör dragspelsklubben i Vetlanda. Rune och Tomas reser runt nästan varje vecka för att underhålla.
Lunchen bestod av en exotisk bricka från en lokal catering. Alla åt sig mätta under glatt småprat och gladdes åt att träffas igen. Efter kaffe med kaka drogs vinsterna i dagens lotteri.
Insänt av Kicki Wernersson
LUNGSPECIALIST. Riksförbundet HjärtLung Botkyrka-Salems medlemmar fick lyssna på ett intressant föredrag av Anna-Lena Johansson, lungspecialist, om lunginflammation, från vad det är, orsaker till behandling. Minst 45 medlemmar kom i det regniga vädret!
Insänt av Britta Berglund
dragspelare från Björköby, och Rune Lindström, gitarrist från Ädelfors.
Samarbete med Region Norrbotten fördjupas
n Representanter från Riksförbundet HjärtLungs länsförening och lokalföreningarna i Luleå och Boden träffade den 28 oktober ansvariga regionråd och verksamhetschefen för hjärtsjukvården. Syftet med mötet var att redovisa resultatet från en medlemsenkät om hjärtsjukvården i olika delar i Norrbotten. Väntetider, bristande kontinuitet och ojämlikheter inom länet tillhörde diskussionspunkterna. Regionens företrädare var tacksamma för Riksförbundet HjärtLungs initiativ till mötet och ser ett fördjupat samarbete som mycket värdefullt i det fortsatta förbättringsarbetet.
Insänt av Christian Nordkvist
Från vänster: ordförande i Riksförbundet HjärtLung Norrbotten Lars Nilsson, verksamhetsområdeschef för hjärtsjukvården Katarina Johansson, regionråd med ansvar för hälso- och sjukvård, Camilla Friberg, representanter från lokalföreningarna i Boden respektive Luleå Birgit Nilsson, Christian Nordkvist och Lisbeth Eriksson.
Två utbildningsdagar och en kväll med trubad
Trubaduren
n Riksförbundet HjärtLung Gävleborg har genomfört två utbildningsdagar för lokalföreningarna med 33 deltagare. Första dagen började med information om vikten av fysisk aktivitet.
Vi fick exempel på hur vi kan förbättra vår muskelstyrka och kondition samt information om hur viktig kosten är vid träning. Därefter informerade Region Gävleborg om appen ”Min vård Gävleborg”. Dagen avslutades med trerätters middag med underhållning av trubaduren Valle.
Dag 2 inleddes med information om hjärt- och lungräddning och hjärtstartare. Gäst var Riksförbundets ordförande Anders Åkesson, som informerade om förbundets ekonomi och att vi skall vara tydlig opinionsbildare.
Insänt av Jan Fagerström
Tack för alla texter och bilder!
n Vilka fantastiska rapportörer ni är landet runt! Till detta nummer av Status kom det in över fyrtio bidrag till redaktionen om vad riksförbunden runt om i Sverige har pysslat med den senaste tiden. Det angenäma problemet är dock då att allt inte får plats på dessa sidor. Men fortsätt att skicka in texter och bilder till status@hjart-lung.se – det uppskattas mycket av både läsarna och redaktionen.
Lokalföreningen
i Falun är i full gång igen!
n Riksförbundet HjärtLung Falun hade den 30:e oktober 2024 ett fint medlemsmöte där jag, Björn Sonnentheil, som Dalarnas läns ordförande blev inbjuden av ordförande, Karl-Åke Dahlgren.
Walters Börje Edenius, kantor i Svärdsjö, underhöll oss med fin musik, sång och ett lite knepigt melodikryss. I pausen bjöds det på goda mackor och kaffe, gjorda av köksteamet under ledning av Lilian. Under tiden informerade ordförande om olika aktiviteter, och om man ville åka med på julmarknad i Nora, som arrangeras av lokalföreningen i Borlänge, fick man vara på hugget.
Insänt av Björn Sonnentheil
Tänk på … att inte skriva för långt Max 800 tecken, tack. att bilderna inte ska vara inklistrade i ett dokument. De ska alltså inte läggas in i Worddokument eller pdf:er. bildtexter! Vi vill gärna veta vilka det är på bilderna.
Bli månadsgivare – prenumerera på en friskare framtid!
Som månadsgivare till Riksförbundet HjärtLung bidrar du till att alla med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska få bästa möjliga vård och livskvalitet. Som tack får du, dina barn och kommande generationer chansen till längre och friskare liv.
Tack för din omtanke!
Skanna QR-koden och kom igång direkt!
hjart-lung.se 08-556 06 200
Nätverket för dig som överlevt hjärtstopp och för dina närstående hade sin första träff
n Måndagen den 30 september 2024 var en alldeles speciell dag. Då träffades för första gången Nätverket för dig som överlevt hjärtstopp och för dina närstående fysiskt, på plats på Stockholmsmässan i Älvsjö. Detta som ett förmöte till HLR 2024, en stor kongress arrangerad av Svenska rådet för HLR. Vi var ungefär 30 personer som träffades under en eftermiddag, de allra flesta överlevare eller närstående, men några även som arrangörer eller föreläsare. Mötet bestod av spännande föreläsningar samt tid att dela berättelser och lära känna varandra.
Nätverket startades hösten 2020 av några personer som själva drabbats av hjärtstopp, antingen som överlevare eller som närstående, tillsammans med Riksförbundet HjärtLung och Svenska rådet för HLR. Våren 2021 startade nätverket en Facebookgrupp som i dag har drygt 530 medlemmar.
Nätverkets syfte är att erbjuda möjligheter för personer som drabbats att mötas och dela erfarenheter, bidra till en ökad kunskap om livet efter hjärtstopp och vara en pådrivande kraft för att förbättra behandling av hjärtstopp i Sverige.
Text: Grundarna av nätverket
Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung
Fyll i dina uppgifter.
Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till:
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14
118 50 STOCKHOLM
SVARSPOST
Kundnummer 110043801
110 09 STOCKHOLM
Jag är:
Katarina Hjerdin och Katarina Andersson var båda med på träffen.
”Jag hittade nätverket och gick med rätt tidigt. Det har gett mig en känsla av trygghet att veta att man inte är ensam. Det har nog varit det svåraste att man känner sig så ensam. Jag har träffat så många fantastiska och varma människor i denna grupp,” säger Katarina Hjerdin.
”Nätverket är fantastiskt fint. Känner stor trygghet att jag kan fråga om allt som kan dyka upp och får snabba svar och tips,” säger Katarina Andersson.
Hjärtsjuk Kärlsjuk Lungsjuk Närstående Stödjande
Föreningsönskemål
Personnummer
Namn
Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack.
Namn
Vi håller vår 39:e kongress i juni 2025
n Vart tredje år håller Riksförbundet HjärtLung sin kongress där vi samlar ombud från hela landet. Det är riksförbundets högsta beslutande organ.
Den 2–4 juni träffas vi på Aronsborg i Bålsta. Våra 75 ombud har ett viktigt uppdrag före, under och efter kongressen för att förbereda sig, ta för organisationen viktiga beslut och sedan att sprida information om detta efteråt till sina föreningar och medlemmar.
På webbplatsen uppdaterar vi löpande om kongressen, handlingarna läggs upp i slutet av april. Valberedningen kommer att presentera sitt förslag till nya förtroendevalda under våren. Efter midsommar kommer en kongressbilaga i Status där besluten sammanfattas.
Följ oss i sociala medier
n Ni har väl inte missat att vi finns på Facebook, Instagram, X (tidigare Twitter) och Youtube. Där får ni kontinuerlig information om vad som är aktuellt inom Riksförbundet HjärtLung.
Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst.
Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.
Motionär Björn Carlqvist yrkar bifall till sin motion om tandvård, vilken även klubbades av kongressen 2022.
BIFORM AVBETALNINGAR KAN DEN SKADADE KRYDDÖRT SKREV KUL FÅR GAGE
HUR SA?
SY IHOP ISRAELITISK KUNG
TALARSTOL KRISTIDER
BLIR PUBLIK DISKRET HALLÅ
SÅDAN FÅR BRONS I OS VAR BISKOP I LUND
FINSKT NEJ STÅR FÖR TRYCK
LAND I ENS
DRÖMMAR MÄTER UPPLAGA MASHEM STAD PÅ NORDJYLLAND AGNFISK
HABIT
VOLYMBERÄKNA & INDISK GUD FROM ENSLING GALLRA BAKSTRÖM ÖVERFYLLA DAMON I FILM RANGORDNA STRECK
GRÖN FÖRR I TIDEN DRICKA A I APEC
STEGRAD KÖRDE I NORGE
KATOLSK HÖJDARE
LITEN PLATTA BAKMOTSATS SYNAR ARBETSMILJÖN
FÄRGSYSTEM STÄLLA IN TA I SPÄDISFARA PLATT FISK
FIN DANSFEST STENARNA STRÅLNING KATLA
STRÅLAR FRÅN NAV KORT FÖR ARSENIK
LOVORDA
ULF PEDER MED VISORNA
OLJESTAT KRIGARPRINSESSA
MOTSÄGELSEFULL ORD SOM LÅTER LIKA
Ö I FRANKRIKE "FJÄLL" HASSES GÖSTA
ENORMT NÄTVERK FARGALT KATTVAPEN
BLÅSDOKTOR
ÄR MYRPIGGSVIN SKALDAS
LIGGER I TYCKA ILLA OM
DEN SKRIVS IN I CV
VINN Sverigelotter!
KROSSNING
ÄDELGAS
GER FÖDA ÖVERGICK TILL LRF
GÅR EJ DEN SOM VADAR SKOJIG
PUNKT PÅ NÄTET
SCHNEIDER SOM SISSI OTÄTA
OÄRLIG HOLLIDAY ... VINCI BLIR FIOLER IBLAND
LYFTER ARBETSLÖS
UPPMUNTRA KIM JONG
NÅGOT KORT STÄNDIGT
UPPMANA LUNGSJUKDOM
ROCKAR MED BIFALL I NORR
ANPASSA SIG
NÄRA IBLAND I TONART
RIGGADES PÅ VASA
VÄNDA SIDOR
Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 5” och måste vara Status till handa senast den 23 december 2024. Skicka korsordet till Status Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm eller ta en bild på löst korsord och mejla till info@hjart-lung.se. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 1 2025.
Namn:
Adress:
Postadress:
FOTO: BIGSTOCK
&
Korsordet nr 4 • 2024
Maud
Östlund
Falun
Lars
Troedsson
Lidingö
Björn
Naeslund
Stockholm
Kerstin
Eriksson
Katrineholm
Sven Axel
Lindström
Ekerö
Kerstin Olsson
Sundsvall
Värva en vän!
n Passa på att få dina nära och kära att gå med i Riksförbundet HjärtLung! Fram till årsskiftet kan de bli medlemmar och få hela 2025 års medlemskap på köpet.
Har du hjärtsvikt
och vill delta i en forskningsstudie? Vi söker deltagare som har hjärtsvikt och vill delta i en läkemedelsstudie.
Syftet är att ta fram bättre behandlingsalternativ mot hjärtsvikt. Studien genomförs på Ribocure Clinic, en specialiserad forskningsmottagning i Mölndal.
Kriterier för deltagande:
• Diagnostiserad hjärtsvikt
• Behandling med SGLT2-hämmare, t.ex. Forxiga eller Jardiance
Genom att delta i studien bidrar du till viktig forskning samt till att utveckla bättre behandlingsalternativ för hjärtsviktspatienter. Du får även utförliga undersökningar av din hälsa avseende hjärta, njurar och livsstilsrådgivning. Studier på Ribocure Clinic är godkända av etikprövningsmyndigheten och läkemedelsverket. Vid behandlingskrävande fynd ombesörjer vi uppföljning samt remiss.
Vill du veta mer? Kontakta oss!
Tel: 0765-278800 clinic@ribocure.com
Kära medlem,
Vi närmar oss en tid då vi tänder ljus eller slår på elljustaken. Ljuset besegrar vintermörkret och för oss samman för att fira högtider och glädjas. Det gäller dock inte alla. Ensamheten kan upplevas som störst då många firar i gemenskap. Låt oss alla försöka vara så inkluderande som vi kan även i tider av julstress. Låt oss även skänka en tanke till de som arbetar när julljusen brinner. Utan personal på landets alla vårdboenden och sjukhus hade vi alla varit mer otrygga. Vi som patientförening ska alltid värna de som är skörast och har störst behov och vi kommer aldrig vika ner oss när det gäller allas rätt till en tillgänglig och jämlik vård över hela landet, oavsett plånbok eller vem man är.
Inom Riksförbundet HjärtLung har vi målet att bli den största och mest synliga patientföreningen. Detta mål kan vi nå tillsammans! Vi vet exempelvis att aktiviteten HLR-utbildning som erbjuds hos många av våra föreningar är livsviktig, då tidig HLR ökar chansen till överlevnad betydligt. Det ger också förståelse till varför ett medlemskap hos oss gör skillnad. Det kan verkligen kallas operation hjärtstart!
Avslutningsvis, om du skulle skänka en julgåva till Riksförbundet HjärtLung så bidrar du ytterligare till att organisationen kan bli starkare och livet för hjärt-, kärl- och lungsjuka bli bättre.
Året närmar sig sitt slut och vi vill passa på att önska dig och dina nära och kära en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Tillsammans betvingar vi det mörker som finns.
Anders Åkesson
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Tillsammans har vi kunskap, kraft och engagemang att ge personer som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom ett längre och rikare liv.