Bollnäs tog hem bowling-RM
Tema: PAH – en sällsynt och allvarlig lungsjukdom
Elliot fick nya lungor och blev frisk
Gåfotboll på
Gotland lockar medlemmar
Recept:
Laga indiskt med Currymamman
Dags att nominera och motionera till kongressen!
Blodprovet som minskar risken för stroke
Bahira forskar för bättre hjärtvård
hösten bjuder oss på vackra färger och gott om svamp i skog och mark. Men med hösten kommer också influensan. Den orsakas av virus och är mycket smittsam. Viruset sprids genom luften, framför allt om någon som är sjuk hostar eller nyser. Du kan skydda dig och andra mot influensa genom att vaccinera dig.
Alla regioner erbjuder alla över 75 år vaccination mot influensan samt mot pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Säsongen 2022/2023 var vaccinationstäckningen för influensa hos åldersgruppen 65–74 år 53 procent, för åldersgruppen 75–84 år 69 procent och för personer 85 år eller äldre 73 procent. Folkhälsomyndighetens statistik visar även på betydande regionala skillnader. WHO har ett mål om att 75 procent av åldersgruppen ska vaccinera sig.
genom att vaccinera sig minskar man betydligt risken att själv insjukna, samtidigt som man minskar risken för smittspridning i samhället. Det tycker jag är att visa kärlek och respekt för varandra.
I Sverige finns sedan länge nationella vaccinationsprogram för barn. Detta eftersom åldersgruppen är extra skör. Dessvärre finns inte något vaccinationsprogram för äldre eller kroniskt sjuka personer. Detta trots att vi vet att nationella vaccinationsprogram fungerar. Vaccinationsprogrammen som finns för barn visar detta. Uppskattningsvis är det 97 procent av barnen som vaccineras. Själva programmet möjliggör också för att nya vaccin tas in i barnvaccinationsprogrammet när de godkänts och bedömts effektiva.
det är utan tvekan dags för ett nationellt allmänt vaccinationsprogram för personer i riskgrupp och äldre. Detta skulle ge ett effektivt skydd mot ohälsa och därmed ett längre och rikare liv för många människor. Det är inte heller rimligt att den enskildes plånbok ska avgöra om man kan bli vaccinerad eller inte. En friskare befolkning som är vaccinerad skulle också ge lägre belastning på hälso- och sjukvården.
Det är dags för regeringen att realisera vad riksdagen redan för två år sedan beslutade om och som det råder konsensus om i både regering och riksdag, nämligen att införa ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper och äldre. För oss handlar det om att vi vet hur allvarlig en infektion kan vara för individer som har hjärt-, kärl- eller lungproblem. Låt oss alla tänka på vår gemensamma hälsa och glöm inte bort att vaccinera dig! l
Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung
Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår qr-kod.
RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING
STATUS
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm
Tel: 08-556 062 00
Mejl: status@hjart-lung.se
Webbplats: www.hjart-lung.se
Adressändringar: medlem@hjart-lung.se
Gåvobankgiro: 901-0109
ansvarig utgivare
Anders Åkesson
produktion
Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se
redaktör
Magnus Jonson magnus@erstamedia.se 070-482 02 33
korrektur
Fredrik Johansson
annonser
MediaKraft AB Andrea Åhslund andrea.ahslund@mediakraft.se 073-508 05 73
tryckeri Stibo Complete utgivning 5 nummer per år. Finns även som taltidning.
Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.
redaktionsråd
Anders Holgersson anders.holgersson@hjart-lung.se
Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com
Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se
Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se
Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se
omslagsbild
Stefan Bladh
5 8 6–7 10–14 18–22 24–25 27
4–5: AKTUELLT
Ett blodprov kan visa risken för stroke för patienter med förmaksflimmer visar en ny studie.
6–7: REPORTAGE
Fotboll utan att springa? Jajamänsan! På Gotland träffas ett gäng pensionärer som tränar gåfotboll en gång i veckan.
8: SMÅTT & GOTT
Populära På spåret är snart tillbaka med en ny säsong på SVT. Här kan du värma upp med ”gamla” frågor från programmet.
10–14: ÅRETS HJÄRTLUNGRÄDDARE
Annika Wennman vaknade mitt i natten av att hennes man Pär andades konstigt. Annika ringde 112, Pär slutade att andas och först på plats var brandkåren som med en hjärtstartare fick i gång Pärs hjärta.
16–17: RECEPT
Malin Mendel bjuder på tre recept med indiska smaker att laga hemma.
18–22: Tema LUNGSJUKDOMEN PAH
Patrik Hassels son fick tidigt den ovanliga lungsjukdomen PAH. Tuffa år väntade för familjen innan sonen Elliot blev frisk. Behandlingar av PAH är i dag effektivare än för 30 år sedan.
24–25: FORSKNING
En klaffsjukdom kan leda till hjärtsvikt, hjärtarytmier och plötslig hjärtdöd. Bahira Shamins forskning ska leder till bättre behandling av sjukdomen.
26–31: LANDET RUNT
Båttur, bowling-RM, 80-årsfirande, tipspromenad med 105 korvar och en massa annat hos föreningarna runt om i Sverige.
32–33: FÖRBUNDSNYTT
Värva en vän till Riksförbundet HjärtLung som får årets medlemskap på köpet.
n Nu kan kopplingen mellan kost, blodfetter och sjukdomar bevisas, enligt forskare bakom en stor studie. Att skippa smör och grädde och i stället äta Medelhavsmat, med vegetabilisk olja och nötter, minskar risken för sjukdomar.
I studien som letts från Chalmers har forskarna analyserat fetter, lipider, i blodet med hjälp av en metod som kallas lipidomik. De har sedan kombinerat metoden med tidigare så kallade interventionsstudier, där människor fått äta en kontrollerad kost. De har också vägt in studier som undersöker hur hälsan utvecklas över tid.
− Vår studie bekräftar att det finns hälsofördelar med en kost rik på omättade växtfetter, såsom Medelhavskost.
Denna kunskap kan lägga grunden för riktade kostråd till de personer som drar störst nytta av att ändra sina matvanor, säger Clemens Wittenbecher.
Källa: Forskning.se
Nästan en tredjedel, 31 procent, av alla vuxna världen över är för stillasittande, enligt en ny rapport från Världshälsoorganisationen, WHO.
n E-hälsa kan förbättra blodtryckskontrollen i primärvården. Det visar en ny studie. Huvudsyftet med studien var att öka andelen personer som uppnådde målblodtryck med hjälp av e-hälsa som verktyg i personcentrerad primärvård. Deltagarna i gruppen fick en blodtrycksmätare, och via ett program på mobiltelefonen rapporterade de sitt blodtryck samt uppskattningar av beteende, livsstil, symtom och biverkningar under åtta veckor. Efter ett år hade 47 procent av patienterna kontrollerat blodtryck jämfört med 35 procent när studien startade. Källa: Läkartidningen
n Allt fler patienter får råd och tips om hur de kan förbättra sin hälsa, men oftast saknas vetenskapligt stöd för att rådgivningen verkli- gen leder till en livsstilsförändring. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Gå ner i vikt, sluta röka, äta bättre kost och motionera mer. Det här är exempel på några livsstilsföränd- ringar som vårdpersonal kan rekommendera för att förbättra hälsan. Forskarna bakom en ny studie är inte kritiska till själva råden, men menar att vetenskapliga bevis saknas för att patienterna verkligen följer dem och faktiskt ändrar sin livsstil.
– Det saknas ofta forskning som visar att rådgivning till patienter får effekt. Sannolikt är det sällan som råden faktiskt hjälper människor, säger Minna Johansson som är allmänläkare och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Källa: Forskning.se
n Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsan kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer.
− Eftersom risken att drabbas av stroke avgör vilken typ av behandling som är lämplig, kan det här bidra till att öka precisionen i valet av behandling, säger Julia Aulin, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet och huvudförfattare till studien.
Källa: Uppsala universitet
Lennart Ekdahl som tog många medaljer på EM för transplanterade i Lissabon i somras. Berätta mer!
– Det är som ett litet OS kan man säga där vi tävlar i fjorton sporter. Det händer en massa saker: parader, kulturkvällar och en galamiddag. Man är uppdelad efter ålder och också efter vilken transplantation man har gjort. Vi som har gjort hjärt- eller lungtransplantation tävlar i en egen klass, det blir inte riktigt rättvist om vi ska tävla mot någon som transplanterat en njure.
Hur ser din transplantationshistoria ut?
– Jag utvecklade lungemfysem och när jag var som sämst hade jag bara 12–13 procents lungkapacitet. Till slut fick jag en dubbelsidig lungtransplantation och nästa år är det 25 år sedan jag gjorde den.
Vilka sporter ställde du upp i?
– Bordtennis som vanligt, både singel och dubbel, och trots att jag inte tränat friidrott så mycket det senaste året var jag med i längdhopp, 100 meter och 400 meter. Jag är egentligen ingen idrottsnörd på det viset, men det här är ett sätt att hålla i gång.
Och hur gick det?
– Det blev fyra guld och ett silver. Jag har varit med i elva mästerskap, nio EM och två VM, och det här var mitt bästa mästerskap hittills. Det händer mycket mellan 60 och 70, så vi är inte så många som tävlar.
Vilket tips vill du ge till andra medlemmar som också vill komma i gång och röra sig?
– Jag brukar säga att man ska gräva där man står och hitta något som passar en själv. Alla kanske inte vill åka till Lissabon och tävla, men man kan göra något annat. Det behöver inte vara avancerat alls.
Text: Elisabet Wahl
Namn: Lennart Ekdahl. Ålder: 73 år. Bor: Lund
Gör: Aktiv i Viking, en medlemsorganisation i Riksförbundet HjärtLung.
Förkylningar är en vanlig orsak till korttidsfrånvaro.
Därför fick Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) nyligen ett uppdrag från regeringen att granska kunskapsläget för den här typen av behandlingar, som särskilt när det gäller medicintekniska produkter säljs med påståenden om att de kan förkorta och förhindra förkylningar. Det finns ingen enig forskning om att vitaminer, mineraler eller medicintekniska produkter kan förhindra, lindra, förkorta eller bota en förkylning.
Men SBU:s rapport visar att C-vitamin och zink möjligen kan hjälpa till att förkorta förkylningen. Inga tillskott som kan förhindra din snuva, men inte heller helt meningslöst för dem som dricker C-vitaminbrus eller tar en zinktablett då och då.
– Det lät som en så fånig sport att jag var tvungen att komma hit och se vad det var för knas, men det var skitroligt! säger Gördis Wallier som aldrig spelat fotboll och inte ens hört talas om gåfotboll. Nu tränar hon en gång i veckan på fotbollsplanen strax söder om Visby.
Gördis Wallier tycker att fler ska testa, om inte för träningen så för den sociala biten.
– Jag har fått massor av nya vänner här, folk som jag aldrig ens sett förut. Blir man trött finns det alltid avbytarbänkar där man kan vila.
”Den där gubben han är farlig!” ropar en av spelarna. Uppvärmningen är klar och veckans match har inletts. Septembersolen värmer och det blir många dryckespauser. Det var i våras som Benny Althin fick idén att starta en grupp för gåfotboll genom Riksförbundet HjärtLung Gotland. Efter ett sommaruppehåll drog de i gång igen, och Benny ser att de som var med från början gjort framsteg.
– Det märks skillnad i tänket och att de vågar, att de inte är för försiktiga. Vissa har
spelat fotboll innan vilket märks tydligt, men det spelar egentligen ingen roll här. Poängen med gåfotboll är att alla kan vara med, du får röra på dig, känna gemenskap och ha roligt.
Träningen är ett sätt att betala tillbaka. 71-åriga Ann-Marie Thall har aldrig spelat fotboll tidigare.
– Nej, jag har bara stått och sparkat lite med barnbarnen, jag har aldrig idrottat över huvud taget.
Ann-Marie har kämpat med både psoriasisartrit och svår astma, en rätt ovanlig sort som kallas eosinofil astma, men har i dag inga problem med att träna.
– Jag har haft förmånen att bli väl medicinerad så jag vill betala tillbaka genom att sköta mig. Det lilla man kan röra sig är viktigt.
Deltagarna redo när tidningen Status besökte en träning utanför Visby. Bakre raden från vänster: Ann-Marie Thall 71, Margareta Närström 77, Olle Karlström 85, Gördis Wallier 77, Kent Klintberg 69, Kjell Österberg, 64. främre raden från vänster: Göran Linhatte, 78, Benny Althin, 50 år och EvaLisa Lindby, 73 år.
n En social tränings- och tävlingsform för dig som gillar fotboll och hellre går än springer.
n Man får inte springa eller skjuta högre än knäna.
n Fem till sju spelare per lag.
Margareta Närström är ordförande för Riksförbundet HjärtLung Gotland.
– Maken hade hjärtproblem och jag hoppade in som kassör för det fattades folk. Sedan fick jag själv hjärtflimmer och försöker förhöja pulsen genom att anstränga mig på olika sätt. Det är viktigt att pulsen stiger när man är hjärtsjuk.
maken olle karlström är med sina 85 år äldst i gruppen. Han har haft hjärtinfarkt och är bypassopererad.
– Det funkar jättebra. Man gör så gott man kan och tar det i den takt man själv vill. Jag spelade fotboll förr i tiden, mycket fotboll! Därför är det kul att vara med, och det är faktiskt rätt jobbigt att bara gå och sparka. Med exakta kliv stegar Kjell Österberg ut planen och placerar små plastkoner för
att markera. I gåfotboll är planen betydligt mindre än i vanlig fotboll.
– Det handlar om att röra på sig, fika efteråt och umgås. Det är det som är grejen, tycker jag.
65-årige Kjell älskar fotboll. Som ung spelade han seriefotboll i Stockholm och efter hemflytten spelade han i korpen.
– Gåfotboll är svårt för man vill springa men det går inte för sig, dessutom märks min sjukdom på det viset att jag fått dålig kondition. Däremot har jag fått en massa goda vänner på ett bräde här, säger Kjell. En riktig målskytt i gruppen är 73-åriga Eva-Lisa Lindby, och hon är stolt över att ha lyckats imponera på sina barnbarn och barnbarnsbarn.
– Jag som är gammelfarmor och aldrig spelat fotboll förut! Barnen har hållit
på med idrotter, men jag har aldrig varit idrottsmänniska.
eva-lisa är 73 år och lider av KOL.
– Jag kämpar med att gå uppför, till exempel, det är jättesvårt med andningen, men jag knogar på för det enda som hjälper lungorna är att jobba. Jag har haft flera lunginflammationer och vill inte ha fler. Inlagd har jag också varit, och det var jättejobbigt. Nu mår jag väldigt bra, men man måste röra sig och kämpa på. Med gåfotbollen får du ju inte springa och tar det emot är det bara att sätta sig. Det finns inga tvång utan du gör det du orkar.
Eva-Lisa är engagerad i förbundet och precis som de andra i styrelsen försöker hon nå folk som nyligen drabbats.
– Det är mycket social samvaro också och
1. Matchen är i gång. Göran Linhatte pressar bollhållaren Benny Ahltin.
2. Göran Linhatte hade en hjärtinfarkt för 3,5 år sedan, men i dag är han fullt återställd. ”Jag känner mig frisk och tycker det är en kul grej. Det är roligt att lära känna nya kompisar och fikastunden efteråt är nästan det viktigaste.”
3. Under uppvärmningen möts spelarna för en vänlig tackling i mitten av planen.
4. Gördis Wallier gillar att stå i mål. ”Jag är Kalle Bakom, alltså jag är målvakt, men jag vågar inget annat för höftens skull. Här står jag och gapar lite på spelarna.” 1
4
den är viktig. Är du ensam och får en sådan här sjukdom gäller det att få social kontakt också. Man behöver komma ut bland folk och ha roligt, få skratta lite.
– Och glömma bort att man är sjuk, inflikar Margareta.
Kent Klintberg är 69 år och har spelat fotboll tidigare, men det var länge sedan.
– Jag ville röra på mig så då gick jag med här. Det är jättesvårt att inte springa när bollen rullar framför en. Det rycker i en, men man får ta några extra steg i stället.
För några år sedan fick Kent förmaksflimmer.
– Nu har jag även fått KOL, vilket märks direkt på flåset, men man ger inte upp utan kämpar så gott man kan. Grejen är att komma ut och träffa folk samtidigt som man rör sig. l
Var kommer alla bokstäverna
n ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess är en bok för alla som blir tillfredsställda av sammanhang, historia och kuriosa, och som inte har något emot en och annan udda liknelse och oväntad illustration. Sara Lövestams bok ger ett helt nytt historiskt perspektiv på bokstäverna vi använder varje dag.
n Den 1 november är det dags igen att sjunka ner i soffan framför tv:n. SVT:s långkörare På spåret är då tillbaka. Som brukligt bjuder vi här på några frågor som uppvärmning. Det är fem frågor som varit med i På spåret tidigare. Rätt svar finns längst ner på sidan.
1. Vad heter delstatshuvudstaden i Florida?
2. Den stora gruvstrejken drabbade gruvorna utanför Sheffield hårt. Vad hette premiärministern som krossade fackföreningarna och inte vek en tum?
3. Schweiz är uppdelat i 26 stycken enheter med eget styre, vad kallas dessa regioner?
4. Vad heter fotbollsmålvakten från Trelleborg som hann göra 133 landskamper mellan 2002 och 2016?
5. Vilken Landskronabördig sångerska fick sitt genombrott med låten Augustin?
skådespelare i världen hade kunnat
spela Lars Hammar bättre än Lars Hammar
n Dokumentärfilmaren Tom Alandh skriver i tidningen Vi om filmen Den sista resan, Sveriges bidrag till Oscarsgalan. Filmen som är gjord av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson – kända som Filip & Fredrik – har setts av över 400 000 biobesökare.
n Enligt Svenska diabetesförbundet har 600 000 personer diabetes i Sverige i dag, av dem har 85–90 procent typ 2-diabetes. Mörkertalet är stort, det är cirka 150 000 i Sverige som har sjukdomen utan att veta om det. Sjukdomen uppmärksammas den 14 november då det är världsdiabetesdagen.
Rätt svar, På spåret-frågorna: 1. Tallahassee 2. Margaret Thatcher 3. Kantoner 4. Andreas Isaksson 5. Siw Malmkvist
Det finns fler än 2,7 miljoner skäl att vaccinera sig mot säsongsinfluensa
De tillhör alla en riskgrupp
Fler än 2,7 miljoner svenskar tillhör en riskgrupp. Dessa personer har en ökad risk för komplikationer vid säsongsinfluensa. I genomsnitt dör 600 personer i Sverige varje år till följd av säsongsinfluensa.1,2 I år är det extra viktigt att vi tar hand om varandra. Ta vaccinet du också. Kanske räddar du ett liv? Läs mer om hur kan du skydda dig och dina närmaste mot influensa på www.vaccininfo.se
Referenser:
1.Folkhälsomyndigheten (Augusti 2022) Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper. https://www.folkhalsomyndigheten.se/ publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-influensavaccination-till-riskgrupper/. [2023-07]
2.Folkhälsomyndigheten: Oktober 2018. Influenza in Sweden – Season 2017-2018. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/ publikationsarkiv/i/influenza-in-sweden-2017-2018/. [2021-08]
https://qrco.de/be8yZL
Sanofi AB Franzéngatan 6, 112 51 Stockholm MAT-SE-2300555-1.0-08/2023
I oktober förra året stannade Pär Wennmans hjärta mitt i natten. Hustrun Annika fick med hjälp av barnen, larmoperatören och så småningom blåljuspersonal i gång det igen. Hon har nu fått priset Årets hjärt-lungräddare 2024.
Årets
hjärtlungräddare
n Priset Årets hjärt-lungräddare delas ut för trettonde året i rad och är instiftat av Riksförbundet HjärtLung, Svenska rådet för hjärtlungräddning i Sverige och Stiftelsen för hjärtlungräddning i Sverige för att öka kunskapen om HLR.
Kvinnan som svarade förstod direkt att det var ett hjärtstopp.
Hon sa att jag måste få ner honom på golvet. Det går inte att göra kompressioner på någon som ligger på en mjuk madrass. Men jag ville inte rulla ner honom. Tänk om han hamnade på mage?
På köksbordet i den duvgrå villan i Upplands Väsby norr om Stockholm står en liten kalender med kloka ord, en ny sentens för varje dag. Denna septemberfredag: ”Mod är att vara rädd men ändå fortsätta.”
– Det var ju passande för det vi talat om, säger Annika Wennman.
Vi håller just på att packa ihop efter intervju och foto. Och visst har vi pratat om mod men inte använt just det ordet. Annika och Pär har berättat om tankarna efter hjärtstoppet, hur de vågar se ljust på framtiden, se möjligheterna.
Mer om det snart. Men först får Annika berätta om det som hände den där natten – och om lagarbetet.
– Det var runt midnatt. Plötsligt vaknade jag. Det lät konstigt från Pär. Något med andningen. Jag insåg att det var jätteallvarligt, tände lampan och ringde direkt 112. Då hade han slutat andas helt. Kvinnan som svarade förstod omedelbart att det var ett hjärtstopp. Hon sa att jag måste få ner honom på golvet. Det går inte att göra kompressioner på någon som ligger på en mjuk madrass. Men jag ville inte rulla ner honom. Tänk om han hamnade på mage?
Vid det här laget hade deras tre barn – då 17, 15 och 11 år – vaknat.
– Jag bad äldste sonen Lukas att hjälpa mig med Pär. Vi fick ner honom från sängen och började med hjärtlungräddning. Kvinnan förklarade för oss att vi skulle turas om för att orka trycka tillräckligt hårt och ofta. Hon tipsade om en låt som vi kunde använda för att hålla takten. Hon var bara en röst i luren men så oerhört viktig.
Hon höll tiden åt oss. Många små detaljer. Utan henne hade det tagit mycket längre tid och jag hade heller inte heller tryckt tillräckligt hårt. Jag ville ju inte skada Pär. Men nu knäckte vi några revben.
Mellanbarnet, sonen Gustav, skickade Annika ut på gatan.
– Jag var orolig för att ambulansen inte skulle hitta hit. Han sprang ut direkt i bara kalsongerna. Emma, vår
yngsta, stannade kvar på sitt rum. Hon kände att hon inte ville vara i vägen.
Trots känslan av totalt kaos fortsatte Annika och Lukas att turas om att göra kompressioner.
Cirka sex minuter efter hjärtstoppet var brandkåren på plats.
– Brandmännen hade med sig en hjärtstartare och fick i gång Pärs hjärta. Jag hörde att de avblåste helikoptern som var på väg.
nu anlände även ambulans och polis. Annika följde med Pär i ambulansen till akuten på Danderyds sjukhus. En granne kunde komma över och vara med barnen.
– Vi kom direkt in i ett undersökningsrum. Det var säkert femton personer där. Pär mådde inte bra så de försatte honom i medicinsk koma och han kopplades till respirator. Det fantastiska var att under hela den här tiden satt det en person bredvid mig och förklarade vad de gjorde. Hon var där bara för min skull.
Vet ni varför hjärtat stannade?
– De håller på och utreder fortfarande. Jag var där så sent som i tisdags, säger Pär.
Pär har fått en ICD (implantable cardioverter defibrillator) inopererad. Det är ett slags pacemaker som hjälper Pärs hjärta att hålla en jämn rytm. Den kan också vid behov fungera som hjärtstartare.
Hade du haft några symtom före hjärtstoppet?
– Nej, det kom verkligen out of the blue, säger Pär som brukade löpträna, åka skidor och ”leva ganska sunt”.
– Det enda är väl att vi känt oss lite gamla, skojar Annika. (Ingen av dem har fyllt 50.) Men Pärs mamma fick också hjärtstopp för ett par år sedan.
– Ja, vi vill ju få orsaken utredd för barnens skull. Om det finns en ärftlighet, säger Pär.
Hur mår du?
– Nu känner jag inte av det alls. Jag joggar och åker skidor igen. Går på gym.
Efter en tids sjukskrivning har han gradvis gått upp till heltid på jobbet som testingenjör på Ericsson.
forts. på nästa uppslag – vänd
n Ofta beror hjärtstoppet på en hjärtinfarkt som orsakar en rytmrubbning i hjärtat och får det att stanna. Men det finns en mängd andra orsaker. Hjärtstoppet leder till att blodcirkulationen omedelbart upphör och den drabbade faller ihop medvetslös inom sekunder. En strömstöt från en hjärtstartare är livsavgörande och om den kan ges inom 3–5 minuter kan 50–70 procent överleva.
Källa: Karolinska institutet
”Jag är så tacksam”, säger Pär Wennman till hustrun Annika. Tillsammans med barnen och larmoperatören fick hon igång hans hjärta igen. ”Sedan har så många varit involverade och alla har varit så proffsiga.”
hjärtstopp rapporteras varje år utanför sjukhus i Sverige.
Cirka 700 som drabbas överlever. Källa: HLR-rådet
n Systemet Sms-livräddare länkas samman av en app för mobiltelefoner. När 112 får samtal om en person som drabbats av misstänkt hjärtstopp går ett larm samtidigt ut till ambulans och frivilliga sms-livräddare som befinner sig i närheten. Några av sms-livräddarna får en karta till den drabbade personen medan övriga sms-livräddare får en karta till närmaste hjärtstartare. Smslivräddarna tar sig till hjärtstoppsplatsen och påbörjar livräddande insatser tills ambulans eller räddningstjänst tar över.
Mer info: smslivraddare.se
Kunskap för att hjärtat ska fortsätta slå
n Hjärt-lungräddning är viktigt för Riksförbundet HjärtLung. Förbundet är stolta över att ha utbildat nästan 30 000 personer i hjärt-lungräddning bara de senaste tio åren. Hör av dig till din förening om du vill gå en kurs i hjärt-lungräddning eller utbilda dig till HLR-instruktör. Här är en instruktion som du kan klippa ut och sätta upp hemma eller lägga i plånboken!
KLIPP UT OCH SÄTT UPP !
När ska du ge hjärt-lungräddning?
• När personen är medvetslös och inte andas eller andas onormalt.
Vad ska du göra?
• Ring 112.
• Starta hjärt-lungräddning.
• Finns en hjärtstartare nära – använd den eller be helst någon annan hämta den.
• Fortsätt göra hjärt-lungräddning tills vårdpersonal tar över.
Så här gör du hjärt-lungräddning
• Lägg personen på rygg – och om möjligt på hårt underlag.
• Placera ena handen på den andra mitt på bröstkorgen och tryck ned 5 till 6 cm, släpp upp bröstkorgen och tryck ned igen.
• Upprepa 30 gånger, takt 100–120 gånger per minut.
• Håll för näsborrarna med handens fingrar, för huvudet lätt bakåt med din andra hand för att öppna luftvägarna.
• Blås in luft genom personens mun tills bröstkorgen höjer sig.
• Gör två inblåsningar i rad.
• Varva 30 tryckningar med två inblåsningar tills vårdpersonal tar över.
De har morgonsol i trädgården och växthuset. Här har de till och med fått en vinranka att trivas. ”Systembolagets viner är mycket godare men vi gör bra marmelad”, säger Annika Wennman.
– Det enda är att hjärnverksamheten inte är helt på plats än. Jag kan inte hålla lika många bollar i luften. Det kan bero på syrebrist. Jag var ju totalt borta i femton minuter.
Hur går tankarna nu?
– Att jag hade jättetur. Att Annika vaknade. Tänk om jag hade varit på konferens med jobbet. Ingen hade märkt om jag fått hjärtstopp på ett hotellrum. Det där tänker jag ofta på, varje morgon och kväll. Stjärnorna stod rätt den natten.
– Och att barnen vågade agera, säger Annika. Kan ni sova om nätterna?
– Ja, jag har aldrig haft svårt att sova, säger Pär.
– Du nej, ler Annika. Men när du var på sjukhuset sov jag på soffan – och jag stängde dörren till vårt rum.
– Jag tror att det blev ett mindre trauma för mig än för dig. När jag vaknade till på onsdagen mindes jag inget alls. Och jag är så tacksam, uppskattar livet till 230 procent nu. Det regnar i dag, vad bra!
– Det har nog bara kommit bra saker av det här. Men allt är såklart inte ett rosa skimmer, säger Annika. Hon framhåller också att hela familjen fått ”superbra” hjälp.
– Ja, kuratorn lyckades få in rätt tankar i mitt huvud, säger Pär. ”ICD:n är din kompis”, sa hon. Den är ju min försäkring. Så att det inte ska hända igen. Annika kan sova med öronproppar nu.
Hur har barnen tagit det?
– Bra, tycker jag, säger Annika. De har minnesbilder de vill prata om. Men det är också många skratt. ”Mamma var så förvirrad att hon inte kom ihåg vår ålder.”
Snart ett år sedan. Hur ska ni fira?
– Hmm, det har vi inte tänkt på, men det ska vi givetvis göra. Då fyller jag 1, säger Pär, 49.
– Du gör vad som helst för att bli yngre. Men du blir ändå först till 50, säger Annika, 48.
– Fylla år har blivit en bonus för mig. Kompisarna har 50-årsfrossa. Inte jag.
Förresten, vad var det för låt som larmoperatören sa åt er att använda för att hålla takten?
– ”Här kommer Pippi Långstrump”.
Ytterligare en i laget som räddade Pär. l
BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad.
Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar.
Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.
Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy
När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder.
Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper.
Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande
mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna.
Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.
Rovena Westberg
Leg. sjukgymnast. Toppform Sjukgymnastik
Att ta sig in i indiska kök – både på restaurang och hemma – är något av Malin Mendels specialitet. Till vardags jobbar Malin Mendel som SVT:s Indienkorrespondent sedan många år och nu är hon aktuell med kokboken Currymamman: mina indiska favoriter. Här är tre recept med indiska smaker att laga hemma.
recept Malin Mendel • foto Lina Eidenberg Adamo
4 portioner
• 4 kycklingfiléer eller 600 g vegetariska chicky bits
• 4 msk rapsolja
• 1 tsk hel spiskummin
• 1 indisk bay leaf
• 8 gröna kardemummakapslar
• 2 stjärnanis
• 3 hela nejlikor
• 1 kanelstång
• 1 msk garam masala
• 1 msk paprikapulver
• ½ tsk malen gurkmeja
• 2 msk tomatpuré
• 1 tsk socker
• 3 dl vatten
• salt
• 2 dl cashewnötter
• 100 g rostad lök
• 1 dl turkisk yoghurt
• 1 dl hackad färsk koriander
Gör så här
Dela kyckling eller vegetariskt alternativ i bitar. Hetta upp olja i en gryta och stek alla hela kryddor. Lägg i kyckling eller vegobitar och stek tills de får en stekyta. Pudra över de malda kryddorna och stek under omrörning i 1 minut.
Tillsätt tomatpuré, fräs ytterligare några varv, sedan i med socker, vatten och en nypa salt. Låt puttra medan du mixar cashewnötter, rostad lök och yoghurt.
Vänd ner nötmixen i grytan. Rör runt och låt puttra under lock i 10 minuter.
Späd med mer vatten om såsen känns för tjock. Smaka av med salt och eventuellt en nypa socker till.
Strössla över lite koriander och servera som en del av en thali eller med ris och en sallad.
4 portioner
• 2 + 2 + 2 msk rapsolja
• 2 potatisar, i små bitar
• ½ blomkålshuvud, i små bitar
• ½ + ½ tsk malen gurkmeja
• 1 tsk hel spiskummin
• 2 rödlökar, hackade
• 1–2 gröna chilifrukter, hackade
• 1 msk ingefära, riven
• 1 tsk chilipulver
• 1 tsk malen spiskummin
• 1 tsk malen koriander
• 1 tsk garam masala
• 2 tomater, hackade
• 1 dl hackad färsk koriander
• salt
Gör så här
Stek potatis och blomkål i 2 msk olja i en djup stekpanna – var för sig. Salta under stekningen och pudra över lite gurkmeja på slutet.
Värm samtidigt 2 msk olja i en gryta och häll i hel spiskummin. När den ”sisslar” tillsätter du rödlöken och steker i cirka 5 minuter tills den är mjuk. Häll i grön chili och ingefära och stek några minuter till.
Pudra över gurkmeja, chilipulver, malen spiskummin, malen koriander och garam masala. Fräs runt några varv.
Blanda i tomaterna och låt puttra under lock i 5 minuter.
Tillsätt blomkål och potatis, rör runt så att bitarna täcks ordentligt. Puttra under lock i 5–10 minuter.
Strössla över hackad koriander.
Passar bra som en del i en thali eller tillsammans med ris eller tunna indiska bröd, som chapati, samt en sallad med kikärter. Om man har pickles är det gott att ha till också.
4 portioner
• 2 dl röda linser
+ 5 dl vatten
• 3 msk rapsolja
• 1 tsk senapsfrön
• 1 hel röd torkad chili (kan uteslutas)
• ½ dl curryblad (kan uteslutas)
• ½ tsk malen gurkmeja
• 1 nypa hing (krydda, kan uteslutas)
• salt
Gör så här
Lägg om möjligt linserna i blöt en halvtimme innan, skölj dem sedan tills vattnet är klart.
Hetta upp olja i en gryta, lägg i senapsfrön och stek tills de ”poppar”.
Lägg i chilin och curryblad, fräs runt några varv. Tillsätt linser och vatten, samt gurkmeja och hing.
Koka tills linserna helt kokat sönder, 10–15 minuter.
Smaka av med rejält med salt. Späd eventuellt med mer vatten.
TÄNK PÅ ATT
…
… recepten i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredienser som inte passar alla.
Sonen Elliot fick tidigt den ovanliga lungsjukdomen PAH. Nu nitton år
senare har pappa Patrik Hassel fått lite distans till de turbulenta första åren, men han är lika engagerad som tidigare i patientföreningen PAH Sverige.
Lägenheten i en söderförort till Stockholm är ljus och ombonad. Överallt syns att tre barn har vuxit upp här: teckningar, pyssel, foton. När äldsta barnet Elliot föddes 2005 blev det inte som föräldrarna hade tänkt sig. Elliots mamma drabbades av havandeskapsförgiftning och förlöstes med akut kejsarsnitt i vecka 34, berättar Patrik Hassel.
– Det blev en dramatisk start. Sedan kom chock på chock under de första åren.
Redan vid födelsen upptäckte läkarna blåsljud på hjärtat och ett förhöjt tryck i lungornas blodkärl, något som inte är ovanligt hos barn som födds för tidigt. Det var först när Elliot började närma sig 1 år som man upptäckte ett stort hål mellan hjärtats kamrar. Efter det gick det snabbt, Elliot opererades för sitt hjärtfel på sin 1-årsdag, men
det höga blodtrycket i lungorna gick inte ner. Varför vet man inte riktigt. Efter operationen fick han börja med syrgasbehandling. Som 1,5-åring tultade Elliot omkring hemma med en syrgasgrimma i ansiktet. När han var 3 år fick han slutligen diagnosen PAH och läkarna började prova ut behandling (se faktaruta om PAH).
– Elliot fick mediciner som bara hade testats och godkänts för vuxna. Medianåldern bland dem som får diagnosen är runt 65 år, säger Patrik.
Vid den här tiden, i slutet av 00-talet, var utbudet av behandlingar inte lika stort som i dag. Elliot fick i olika steg prova allt som fanns, men ingenting hjälpte.
I 7-årsåldern började han snabbt försämras. Så fort Elliot ansträngde sig blev han blå om läpparna och var tvungen att ha syrgas hela tiden.
– Vi gick från syrgas till tabletter till inhalatorer till läkemedelspumpar, säger Patrik.
Vad du kan göra om någon som står dig nära blir sjuk
1. Skaffa dig kunskap om diagnosen – symtom, behandlingsformer, rehabilitering och så vidare.
2. Gå med i en patientförening för att komma i kontakt med andra närstående i samma situation. Du får också ytterligare kunskap och bidrar till utveckling av vården och effektivare läkemedel.
3. Följ med på läkarbesöken, var ett extra par öron så att både du och den sjuke får all viktig information.
4. Berätta för din närstående när du ser förbättringar. De kan var lättare att uppmärksamma utifrån, särskilt om ni inte ses så ofta.
Trots alla insatser blev Elliot bara sjukare. Den sista möjligheten var lungtransplantation. Elliot utreddes och fick klartecken som kandidat.
– Nu stod han på listan, men det kunde ju ändå dröja länge. Lungorna måste passa storleksmässigt, så de kan bara komma från ett annat barn. Frågan var om vi skulle hinna. Elliot satt i rullstol, hade syrgas och läkemedelspump och blev allt sämre. Han levde på lånad tid.
Men så en dag kom samtalet från Sahlgrenska uiversitetssjukhuset i Göteborg. En ambulans hämtade Elliot och hans föräldrar, därefter flögs de alla tre med privatflyg till Göteborg och Drottning Silvias barnsjukhus.
– Elliot var här och nu: ”Jag åker ambulans!”, ”Jag flyger!”. För min fru och mig var det alla känslorna samtidigt, hopp och rädsla och skräck. Det var svårt att balansera i det läget.
Detta var första gången en lungtransplantation genomfördes på Drottning Silvias barnsjukhus. Efter mycket oro fick Patrik och hans fru äntligen beskedet: Allt hade gått bra!
Elliot satt i rullstol, hade syrgas och läkemedelspump och blev allt sämre.
– Vi fick komma upp på intensiven och se vår extremt tunne lille 8-åring med slangar överallt. Efter tio dagar var Elliot ute på lekplatsen och kunde göra saker utan att bli blå om läpparna. Det var otroligt att se.
Han fick stanna kvar på sjukhuset ungefär en månad, eftersom lungor är det svåraste organet att få att fungera efter transplantation. Under den följande tiden av täta återbesök bodde familjen mer eller mindre isolerad i sin sommarstuga i skogen i Halland. Elliot var mycket infektionskänslig. Fokus låg på att hans nya lungor skulle börja fungera ordentligt. Att vara transplanterad innebär livslång medicinering och regelbundna uppföljningar på sjukhus.
– Vägen tillbaka till ett normalt liv har varit lång och krokig, men Elliot är en kämpe! I dag mår han bra och till våren tar han studenten.
för patrik blev det tidigt viktigt att komma i kontakt med andra som kunde förstå hans och familjens situation. Allra helst ville han nå andra föräldrar som har barn med PAH. Han försökte hitta kontakter exempelvis
genom sjukvården och efter några år startade han en Facebookgrupp.
– 2010 kom en vändpunkt, när jag blev inbjuden till en PAH-träff i Barcelona. Här träffade jag många yngre med PAH men också dem som blivit transplanterade. Gemenskapen och livsglädjen gjorde starkt intryck på mig.
På planet hem bestämde Patrik sig för att försöka göra ännu mer. Därför startade han patient- och närståendeföreningen PAH Sverige.
– I dag är vi runt 220 medlemmar och jag är mycket stolt över vad vi åstadkommit.
Föreningen har ett nära samarbete med de PAH-center som finns på universitetssjukhusen (se artikeln sidan 22) och ett stort stöd från Riksförbundet HjärtLung samt den europeiska medlemsorganisationen PHA Europe där föreningen ingår.
PAH Sveriges främsta uppgift är att stötta patienter och närstående och regelbundet anordnas träffar på något av PAH-centren, men på dessa träffar är det nästan bara äldre personer som deltar.
Gör: Ordförande i patientföreningen
PAH Sverige. Till vardags säljansvarig på ett it-företag.
Ålder: 54 år.
Bor: Kärrtorp i Stockholm.
Familj: Fru och tre barn. Elliot, som Patrik berättar om i artikeln, är äldst.
Jag är mycket stolt över vad vi åstadkommit.
människor lever med sjukdomen i Sverige.
n Sjukdomen innebär att blodtrycket i lungornas pulsådror är för högt. Det beror att kärlen blir stela och trånga. Varför är ännu inte helt klarlagt. Hjärtat måste pumpa hårdare genom lungorna, vilket på sikt leder till att höger kammare blir förstorad och hjärtsvikt kan uppstå.
PAH kan vara svårt att upptäcka, eftersom symtomen från början är ganska diffusa: andfåddhet, trötthet, sämre kondition, yrsel, orkeslöshet.
PAH kan vara ärftlig, idiopatisk (okänd) eller associerad med andra sjukdomar och tillstånd. Sjukdomen går inte att bota, men det finns bromsande behandling som kan förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Därför är det mycket viktigt att personer med PAH tidigt får rätt diagnos och utprovad behandling. I sista hand kan en lungtransplantation bli aktuell, som för Elliot i artikeln här intill.
Varje år drabbar PAH cirka 8 personer per miljon invånare. I Sverige lever drygt 500 personer med sjukdomen. Både kvinnor och män i alla åldrar kan bli sjuka, men ungefär 75 procent av de personer som diagnosticeras är 50 år eller äldre.
Källa: Socialstyrelsen, PAH Sverige, Riksförbundet HjärtLung
– Vi kände att vi måste göra något för de yngre, så 2018 startade vi ett läger på Fårö för unga med en diagnos. Lägret blev succé och många av dem som deltagit har knutit starka band. De äldre i föreningen tyckte att det var orättvist att bara de unga fick chansen så numera turas yngre och äldre om vartannat år. Nästa läger är i maj 2025 och då är det de yngres tur.
Förutom att ge stöd till patienter och närstående bidrar föreningen med patientperspektivet till såväl vården som läkemedelsbolagen. Sedan föreningen startades har PAH-vården hela tiden utvecklats. Sverige ligger i framkant och det bedrivs mycket spännande forskning, säger Patrik.
– Jag hoppas att utvecklingen under min livstid kommer att gå från allt effektivare bromsmediciner till behandlingar som kan bota. Även om den punkten ligger långt borta så finns den på kartan.
På Elliots och familjen Hassels egen karta finns, tack vare lungtransplantationen, ett liv och en framtid tillsammans. l
PAH är en sällsynt men allvarlig sjukdom. Ett symtom är andfåddhet, vilket är så pass diffust att människor söker vård sent. Dessutom dröjer ofta en diagnos.
Därför anser PAH-läkarna att andfåddhet måste utredas bättre av vården i stort.
–i den svenska vården är man relativt duktig på att utreda andfåddhet. Men eftersom det är ett så vanligt symtom, som kan ha många olika orsaker, är det viktigt att alla utreder andfåddhet på ett strukturerat sätt ända fram till en klar diagnos.
Det säger Göran Rådegran, som är överläkare på PAHmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Han är också ordförande i professionsföreningen Svensk förening för pulmonell hypertension, SveFPH. Den samlar läkare och andra yrkesgrupper som jobbar med sjukdomen.
Att det kan dröja att få rätt vård bekräftar patientföreningen PAH Sverige. De har gjort en undersökning där det bland annat framkom att så många som var fjärde drabbad hade gjort minst tio vårdbesök innan de fick remiss till en specialist.
för att diagnosen pah ska kunna ställas måste man göra en så kallad hjärtkateterisering på patienten för att mäta tryck, motstånd och blodflöde i lungkärlen. Det gör man med hjälp av en mycket tunn slang som förs in i ett blodkärl i hjärtats högra kammare och vidare ut i lungartären. Även flera andra undersökningar utförs, dels för att utesluta andra lung- och hjärtsjukdomar, dels för att ge utgångsvärden som kan användas när man vill se hur behandlingarna fungerar framöver.
Det finns tre huvudgrupper av läkemedel mot PAH, men utvecklingen går framåt och ett fjärde är på väg.
Före 1995 fanns det inga behandlingar alls.
Göran Rådegran, som är överläkare på PAH-mottagningen på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Han är också ordförande i professionsföreningen Svensk förening för pulmonell hypertension, SveFPH.
Dessa måste ofta kombineras för att ge en så bra behandlingseffekt som möjligt. Valet av läkemedel styrs av en riskvärdering utifrån sjukdomens svårighetsgrad. Detta görs i samband med mottagningsbesöken på PAHcentren.
ett unikt samarbete har genomförts mellan SveFPH, landets PAH-centrum, och patientföreningen PAH Sverige. De arbetade fram en samsyn kring hur vården ska bedrivas och skapade ett gemensamt dokument. I fokus står bland annat att patienterna alltid ska ha tillgång till ett PAH-centrum och att centret i sin tur ska ha hög kompetens och även vara en resurs för andra vårdgivare kring PAH.
– Så pass strukturerad samverkan mellan profession och patientföreningar är ovanligt, men vi i Sverige ligger långt fram jämfört med övriga världen, säger Göran Rådegran.
En annan del av samsynsdokumentet betonar att varje patient ska tillhöra ett specialistteam med både läkare och kontaktsjuksköterska. Patienterna bör också ha tillgång till rehabilitering. Det senare har blivit viktigare i takt med att behandlingarna mot PAH har förbättrats, enligt Göran Rådegran:
– Före 1995 fanns det inga behandlingar alls. Nu finns det en uppsjö. PAH har gått från en dödlig sjukdom till närmast kronisk i många fall. Då behövs i högsta grad ett helt team kring patienten. l
Vi på CTC utför klinisk forskning på uppdrag av universitet, läkemedelsindustrin och andra forskningsföretag.
Kliniska prövningar görs för att få fram så effektiva och säkra behandlingar som möjligt och har gjort att läkemedel och behandlingsmetoder, som vi idag tar för givet, har utvecklats.
Vi har pågående och kommande studier för dig med bland annat:
• KOL
• Höga blodfetter
• Hjärt-kärl-sjukdom
Alla våra studier är kostnadsfria med möjlighet till reseersättning.
Läs mer om oss och våra studier på Telefon: 018-30 33 99
FORSKNINGSPERSON.SE
Mail: info@ctc-ab.se
Mitralisklaffsjukdom kan ge allvarliga hjärtrytmrubbningar och leda till klaffläckage som kräver kirurgi. Bahira Shamin forskar på sjukdomens molekylära mekanismer. Målet: att på sikt utveckla förebyggande behandling och att hitta den optimal tidpunkten för operation.
En av fyrtio har så kallad mitralisprolaps, en utbuktning av vänster kammares hjärtklaff. Det kan medföra klaffläckage som måste behandlas kirurgiskt, och kan leda till hjärtsvikt, hjärtarytmier och plötslig hjärtdöd.
Trots att tillståndet är både vanligt och förknippat med allvarlig risk är sjukdomsmekanismerna relativt outforskade. I nuläget saknas förebyggande åtgärder, berättar Bahira Shahim, som är ST-läkare i kardiologi och biträdande lektor på Karolinska institutet. Mer forskning behövs.
– Mitt intresse för denna klaff växte under mina tre år som postdoc på Cardiovascular Research Foundation i New York. Där kom jag att arbeta med flera kliniska prövningar som sedan dess har förändrat behandlingsriktlinjerna världen över inom klaffsjukdomar. Jag identifierade kunskapsgap när det gäller hjärtarytmier i samband med klaffsjuk-
dom, där de underliggande mekanismerna är relativt outforskade, säger Bahira Shahim.
i ett fyraårigt forskningsprojekt kartlägger Bahira Shahim nu de mekanismer som ligger till grund för kopplingen mellan mitralisklaffprolaps och livshotande hjärtrytmrubbningar, samt hur denna koppling påverkas över tid av mitralisklaffkirurgi. En frågeställning är om tidigare operation kan vara motiverat i vissa fall. I dag behandlas inte mitralisklaffprolaps förrän klaffen leder till ett uttalat läckage, där blod läcker tillbaka över klaffen.
– Allvarliga kammararytmier som orsakar oro, nedsatt livskvalitet och plötslig hjärtdöd tas inte med i beräkningen för val av tidpunkt för kirurgi. Därför kan mina studier vägleda oss i valet av tidpunkt för kirurgi, säger Bahira Shahim.
Genom att undersöka hjärtat med mag-
netkamera kartlägger hon hur ärrbildning på hjärtmuskeln hänger ihop med allvarliga kammararytmier.
– Om klaffkirurgi kan reversera tidiga stadier av ärrbildning i hjärtmuskeln och om det kan leda till minskad arytmibörda efter klaffoperation betyder det att dessa patienter med allvarliga kammararytmier borde erbjudas klaffkirurgi tidigare än i dag, säger Bahira Shahim.
Trots att mitralisklaffprolaps är vanligare hos kvinnor än män är det i dag fler män som genomgår denna kirurgi i Sverige.
– Jag ser i vår sammanställning av alla patienter som opererats på Karolinska sjukhuset för mitralisklaffprolaps att endast trettio procent är kvinnor. En förklaring till det är att kvinnorna har hunnit utveckla hjärtsvikt när de väl övervägs för kirurgi, och då exkluderas på grund av för dålig prognos efter operation. Man har helt
” Allvarliga kammararytmier som orsakar oro, nedsatt livskvalitet och
plötslig
hjärtdöd tas inte
med i beräkningen för val av tidpunkt för kirurgi. Därför kan mina studier vägleda oss i valet av tidpunkt för kirurg.
n Bahira Shamins forskningsprojekt genomförs inte med stöd från Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond. Men tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLung ger förbundet stöd till annan forskning som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt-, kärl- och lungsjuka.
Bahira Shahim arbetar som ST-läkare i kardiologi och biträdande lektor på Karolinska institutet i Stockholm.
enkelt väntat för länge med att reparera klaffsjukdomen, säger Bahira Shahim. Inom projektet gör hon också molekylära studier på hjärtmuskelceller och bortopererade klaffar för att förstå underliggande sjukdomsmekanismer. Förhoppningen är att de insikterna på sikt ska kunna ligga till grund för utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet.
Därtill är det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som är mest betjänta av aktiva insatser.
– I min forskning hoppas jag att kunna undersöka utvecklingstakten av mitralisklaffsjukdom och mitralisringglapp över tid i en grupp individer med bindvävssjukdom och naturligt hög förekomst av dessa tillstånd, för att erbjuda dem som har snabbast sjukdomsutveckling tätare kontroller och tidigarelagd kirurgisk behandling, säger Bahira Shahim. l
n Vad händer i
n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor.
Så gör du om du vill skicka in material till oss:
1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening.
2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.
3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.
4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.
5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.
n Skicka gärna med bilder –men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen. Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Worddokument eller i en pdf-fil.
Britt-Inger Hedkvist och Gunnel Oldenmark trivdes under turen med Ådalen 3.
n En tur med Ådalen 3 på Ångermanälven har blivit en uppskattad tradition inom Riksförbundet HjärtLung Härnösand. Även denna sommar kunde medlemmarna välja en fantastisk tur på böljan blå. Under den fyra timmar långa kvällsturen åkte fartyget bland annat in i Norafjärden. Fartyget färdades bitvis nära stranden med omkringliggande små öar som bebyggts med gemytliga sommarstugor.
Trubadurer brukar normalt underhålla endast på fartygets akterdäck. Men den här gången valde tru-
n I september var det åter dags för Hjärnruset i Nykvarn. Som tidigare år var det Kenneth Bingströms och Elisabeth Säfströms insatser, tillsammans med fantastiska sponsorer som bidrog med fina priser, som gjorde att loppet kunde gå av stapeln. De deltagare som vill springer en mil medan andra går i sin egen takt. Representanter från Riksförbundet HjärtLung BotkyrkaSalem var på plats och visade hur man gör hjärt-lungräddning och använder en hjärtstartare. Arrangörerna Kenneth Bingström och Elisabeth Säfström är också medlemmar där. I ett lotteri var en av vinsterna att få låna en bil av Skoda i Södertälje en helg. Skodas bil hade texten ”Hjärtstartare finns i bilen”.
Insänt av Yvonne Haglöf
badurerna Pontus Larsson och Fredrik Lockner från Musikbolaget att även framföra några låtar i aktersalongen där övriga gäster befann sig. – Vi hade turen att få fint väder och alla var nöjda med turen på Ångermanälven och i Norafjärden. Resan blev en fin upptakt på hösten och vinterns kommande aktiviteter inom vår livaktiga förening, konstaterar Uno Gradin, ordförande i inom Riksförbundet HjärtLung Härnösand.
Insänt av Uno Gradin
n Riksförbundet HjärtLung Köping-Arboga-Kungsör hade besök av företagaren Gheorghe Cojocaru. Han berättade om sin flykt från Rumänien där diktatorn Nicolae Ceaușescu regerade med hemska metoder. Flykten gick över bergen tio mils vandring tills de nådde floden Donau som desimmade över
till Jugoslavien. Till slut hamnade han i Hallstahammar. Fick jobb i Köping, öppnade senare en pizzeria och började plugga till jurist. Och nu driver han flera företag. Detta kan man kalla en framgångssaga.
Insänt av Rune Jagestad
med
n Årets riksmästerskap hölls i Trollhättan. Riksförbundet HjärtLung Bollnäs-Ovanåker fick en förfrågan om att ta tag i detta för att se vilket intresse som fanns hos våra medlemmar. Jag tog ut två fyramannalag (Bollnäs lag 1 och Bollnäs lag 2) och två som skulle spela individuellt.
Efter det att vi hade spelat klart på fredagen så
även till Gävle
n Riksförbundet HjärtLung
Gävle åkte den 23–26 maj för att spela riksmästerskapet i bowling i Trollhättan.
Det blev en riktigt lyckad tävling. Två nya medlemmar klev in i vår förening lagom till tävlingen. En dam och en herre. Ann-Christin Söderman och Stig Lindberg, de satte samtliga tävlande på plats direkt. Men vårt ena lag lyckades även nå fram till en andra plats.
Insänt av Hans Ove Andersson
n Inför sommaren åkte Riksförbundet HjärtLung Älmhult på utflykt mot Kosta, hjärtat i det småländska Glasriket. femtiotalet deltagare äntrade bussen på morgonen i Älmhult och första stoppet blev lunchbuffé på Matmagasinet i Kosta. Sedann följde en guidad rundtur av Kosta glasbruk och Kosta Art Gallery. Vi fick även en inblick i glasblåsningens fantastiska hantverk och att i konsthallen beskåda glaskonst av olika kända formgivare. Besöket avslutades med shopping på Kosta Outlet.
Insänt av Leif Svensson
hade Bollnäs lag 1 vunnit och där ingick Kjell Karlsson, Maggan Schöning, Karin Larsson och Jonny Sund. Bollnäs lag 2 blev 9:a och där ingick Monica Morell, Leif Wenngren, Catharina Wedholm och Sigbritt Östling. Tack alla som var med härifrån, nu tar vi nya tag inför nästa år.
Insänt av: Kjell Karlsson, lagledare
Från vänster:
Stig Lundberg.
n Med siktet inställt mot Karlskrona fylldes en buss med glada medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Vetlanda-Sävsjö för en dag med underhållning. Resan mot Blekinge gick genom den småländska skogen med diken fyllda med lupiner och andra sommarblomster. God lunch intogs på Utsikten i Karlskrona vars namn verkligen stämde, fantastisk utsikt. Karlskrona är verkligen en vacker stad. Insänt av Kicki Wernersson
n Riksförbundet HjärtLung Söderhamn har funnits i 80 år. Det firades den 3 augusti på Turbinen i Ljusne. Föreningens ordförande Sven-Erik Jansson hälsade alla välkomna och informerade om dagens program samt dagens underhållning av Trio Fobi från Borlänge. Trio Fobi som består av Hasse Karlin, Sven-Erik ”Ecke” Borg och Kaare Andersson, un-
derhöll med sång och historier medan medlemmar som kommit bjöds på fläskfilé och röding. Musikunderhållningen bestod bland annat av låtar av Lasse Berghagen, Jailbird Singers och Povel Ramel. Föreningens ordförande gjorde ett överraskande gästspel i trion och sjöng ett par låtar.
Insänt av Bengt Thyrsson
n Ett glatt gäng efter premiärpromenad på nyinvigda Hälsans stig Öckerö med ett flertal medlemmar från lokalföreningen samt kommunanställda. Från vänster: Jörgen Warberg, ordförande Riksförbundet HjärtLung Öckerö, bichonhunden Coco Chanel, Hans Wickstrand, ordförande miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Jan Utbult, ordförande kommunstyrelsen och Linn Wass, folkhälsoutvecklare. Insänt av Jörgen Warberg
n I september åkte femtio medlemmar i Riksförbundet HjärtLung Lycksele på en resa till Vilhelminafjällen. Vi åkte förbi den magiska Trappstegsforsen och sedan vidare till Stekenjokk, Klimpfjäll och Norgefarargården där Eva Hed guidade oss. Efter besöket intog vi en delikat lunch på Klimpfjällsgården. Mätta och belåtna åkte vi vidare till Saxnäs och Ricklundgården där vi fick möjlighet att besöka detta konstnärshem så som det såg ut när det lämnades 1965. Sista anhalten blev middag på Bergmans Vilt & Fisk där vi serverades en uppskattad fisk- eller kötttallrik.
Insänt av Inger Nilsson
Lennart Johansson och Johnny Johansson tackades för deras engagemang att genomföra läsecirklarna och dess resor under flera år.
n Sedan flera år tillbaka har Riksförbundet HjärtLung Borås-Ulricehamn bedrivit läsecirklar. Deltagarna i läsecirklarna har gemensamt enats om ett resmål, inte alltför långt bort, som man sedan åkt till. Under höst och vår har man läst om det bestämda resmålet och cirklarna har avslutats med en tredagars resa. I år gick färden till Södermanland och Eskilstuna. De 29 medlemmarna gav sig i väg från Borås i ett vackert vårväder. I Eskilstuna besöktes Rademacherområdet med lunch på Jernberghska. På kvällen var det samkväm med allsång, dragning på tipspromenad, lite tilltugg och ett gott umgänge.
Insänt av Lena Bengtsson
n Den 17 juni startade resan till Åland för medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Berg. 49 glada pensionärer plus chauffören Urban Handler fanns på bussen mot Grisslehamn där Eckeröfärjan skulle ta oss över till Åland. Väl ombord intogs våra förbokade bord för att avnjuta det gående bordet. Perfekt service av serveringspersonalen. I Mariehamn vaknade resenärerna upp på hotell Savoy och en rundresa med buss väntade. Det blev tidig väckning på hemresedagen. Redan 05.30 var det avfärd från hotellet. Återigen har Riksförbundet Hjärt Lung Berg genomfört en väldigt trevlig och uppskattad resa till havs ...
Insänt av Gillis R. Wikander
n Riksförbundet HjärtLung Sundsvall har deltagit i Sundsvalls 400-årsjubileum genom att med åtta skolklasser från årskurs 9 lämnat information om hjärt-lungräddning och hur man använder en hjärtstartare. Varje pass har varit trettio minuter och totalt antal besökare har varit 175 elever. Föreningen har också utbildat tjugo cirkelledare från ABF i ”Vuxen-HLR samhälle” där också kunskap hur man använder hjärtstartare ingår. Utbildningen har skett i Sundsvall och Härnösand. Insänt av L Peter U Helsinger
Inger
n Riksförbundet HjärtLung Arvidsjaurs rörelsegrupp träffades och gick Prästtjärnsstigen från Gamla Prästgården. Stigen är 2,5 km lång. Det finns skyltar uppsatta med information om växter och fåglar. Guide var Marita Eriksson. De avslutade en strålande promenad med fika på Gamla Prästgården.
Insänt av Torbjörn Johansson
n Det var perfekt väder för en bussresa när 47 medlemmar i Riksförbundet HjärtLung Arvika äntrade Wikmans Buss med kurs mot Dalsland. Första stopp blev förstås kaffepaus utanför Åmål. Sen mot Dals Rostock där vi hämtade upp vår guide Kerstin Ljungqvist som tog oss med till Kroppefjälls sanatorium. Detta sanatorium öppnade 1911 och tog emot tuberkulospatienter till 1960 då verksamheten lades ner. Anläggningen är numera i privat ägo och byggnaderna hyrs ut som privatbostäder och några företag har sin verksamhet där.
Nästa anhalt blev Brunnsparken där man fortfarande kan dricka brunn. Kerstin berättade om parkens historia och det gamla apoteket som hon byggt upp. I parken finns också en örtagård med medicinalväxter och så kan man förstås köpa hantverk, böcker i antikvariatet, fika och glass i Gula Villans café. Nu var det dags för lunch som intogs i Sunnanå Restaurang vid Melleruds golfklubb. Mätta och belåtna åkte vi vidare till Håverud och tittade på akvedukten och Kanalmuseet. Museet bjöd på intressant historia om kanalbygget och livet runt älven på 1860-talet. En berättelse som återges på ett fascinerande sätt. En guide fanns tillgänglig för oss om vi hade frågor. Nu hade det blivit tid att vända hemåt. Markku samlade ihop oss och vi satte kurs mot Säffle där vi träffade medlemmar från den lokala HjärtLung-föreningen i deras lokal i Silvenska villan. Där bjöds på kaffe med smörgås och kakor.
Insänt av Agneta Magnor
n Riksförbundet HjärtLung Oskarshamn, avslutade sin årliga tipspromenad som pågått från maj till och med augusti med start vid Stadsparksscenen. För dem som haft svårt att gå har möjligheten varit att lösa frågorna vid scenen. På avslutningen där cirka hundra medlemmar slutit upp bjöds det på grillad korv och saft och det var mycket uppskattat.
Efter prisutdelningen fick styrelsen motta många värmande applåder och med hopp om att ses nästa vår igen i den vackra stadsparken där vi går på Hälsans stig. Det har varit bra uppslutning och att tipspromenaden är uppskattad det förstår man när det varit runt sjuttiotalet deltagare varje gång oavsett väder.
Insänt av Sten-Bertil Myhrén
n Medlemmarna i Riksförbundet HjärtLung Ludvika samlades vid fäboden för att äta kolbullar med fläsk och lingonsylt. Smaskens. Yngve och Bengt var kolbullegeneraler med bravur. Festgruppen hade ordnat det så fint, på alla sätt och vis. De bjöd också på fint väder. Deltog gjorde också tio nya medlemmar. Träffen avslutades med musik, skönsång, kaffe och tipspromenad.
Insänt av Björn Sonnentheil
n Varje år åker Riksförbundet HjärtLung Tierp (Norduppland) och Östhammar på en gemensam utflykt. Det här gången stod Östhammar som arrangörer och det blev ett besök i Österby och Dannemora.
Dagen började på hembygdsgården i Österby där det serverades kaffe och smörgås. Där mötte guiden Carin Cassel upp och tog sällskapet vidare till Dannemora gruva, där företaget Grangex planerar att återuppta gruvbrytningen 2025, efter att den legat nere under flera år.
Färden gick sedan vidare mot Österby herrgårdsområde där deltagarna under färden kunde beskåda landets nordligaste ekbestånd.
Väl framme fick gruppen bekanta sig med Vallonsmedjan, världens enda intakt bevarade vallonsmedja. Guiden Karin berättade hur arbetet gick till i smedjan och hur slitsamt det kunde vara.
Därefter blev det en kort promenad till en av arbetarbostäderna som än i dag ser ut som de gjorde då de användes. Många som jobbade i Österby på den tiden var valloner som kom från södra Europa. Lokalbefolkningen tyckte att dessa valloner var lite märkliga. De hade som rutin att bada varje lördag. Svenskarna nöjde sig med att bada till jul och varför göra detta varje vecka?
Insänt av Roger Larsson
n I stället för vår vanliga boulematch i Folkparken på torsdagar fixade boulechefen Lasse Bohman till ett Kolmårdsbesök för Riksförbundet HjärtLung Norrköping. På Trollerimuseumet bjöd trollkarlen Tim Star på en mycket fin föreställning, som lurade oss alla. Efter trettio års resande i USA är han en mästare i illusioner. Sedan for vi nio deltagare till Oscarshällsbackens restaurang och åt en smakfull, valfri lunch.
Insänt av Bo Sonelin
Medlemmarna i Riksförbundet HjärtLung Borlänge sjöng så det ekade över nejderna.
n En härlig sensommardag i augusti samlades cirka 100 personer för att delta i Riksförbundet HjärtLung Borlänges kickoff i Gammelgårdens trädgård. Temat för upptakten var allsång och den leddes av föreningens egen HjärtLung-kör, tillsammans med Trio Fobi. Träffen inleddes med att ordföranden Kaare Andersson berättade om höstens innehållsrika program. Förutom månadsvisa medlemsmöten inbjöds man att delta i sångkör, lättgympa, tisdagspromenader, vattengympa, cykelutflykter, läsecirkel och olika samtalsgrupper på teman om stress, sömn samt hjärt- och lungsjukdomar. Därefter tog allsången vid. För dagen hade föreningen tryckt upp ett eget allsångshäfte med sånger som deltagarna sjöng för full hals.
n Vilka fantastiska rapportörer ni är landet runt! Till detta nummer av Status kom det in över 35 bidrag till redaktionen om vad riksförbunden runt om i Sverige har pysslat med den senaste tiden. Det angenäma problemet är dock då att allt inte får plats på dessa sidor. Men fortsätt att skicka in texter och bilder till status@hjart-lung.se – det uppskattas mycket av både läsarna och redaktionen.
n Riksförbundet HjärtLung Malå-Norsjö drog en riktig vinstlott när de valde att lägga våravslutningen på Monikas café i Norsjövallen. Ordföranden Hervor Johansson kunde hälsa ett femtiotal medlemmar välkomna till den trevligt ombyggda bensinstationen belägen med utsikt över Norsjön och de med skarp syn kunde se bron över till Rännudden och med fantasi skönja Arnbergssundet långt i sydost. Ute på baksidan hade Monika placerat ut ett flertal utemöbler och en uppförd utescen. Efter den mättande goda salladsbuffén kunde alla som hade möjlighet stanna kvar och delta i det musikkafé som Monika ordnar varje tisdagskväll. Kvällens gäster var Accord som underhöll med 60–70-talsmusik, vilket passade bra med tanke på den åldersgrupp som var där.
Tänk på … att inte skriva för långt Max 800 tecken, tack. att bilderna inte ska vara inklistrade i ett dokument. De ska alltså inte läggas in i Worddokument eller pdf:er. bildtexter! Vi vill gärna veta vilka det är på bilderna.
Som månadsgivare till Riksförbundet HjärtLung bidrar du till att alla med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska få bästa möjliga vård och livskvalitet. Som tack får du, dina barn och kommande generationer chansen till längre och friskare liv.
Tack för din omtanke!
Skanna QR-koden och kom igång direkt!
hjart-lung.se 08-556 06 200
n Riksförbundet HjärtLung är anslutet till den digitala brevlådan Kivra. Om du redan är ansluten till Kivra kommer din medlemsavi automatiskt att gå till Kivra i stället för via post. Du behöver inte göra ett aktivt val för att detta ska hända när du anslutit dig till Kivra. Vill du inte längre få medlemsavin digitalt ställer du enkelt om till post för Riksförbundet HjärtLung i Kivra.
Tänk på att alltid ha en uppdaterad e-postadress hos Kivra och hos oss på Riksförbundet HjärtLung. Är din e-postadress inte aktuell hos Kivra får du inget meddelande om ny post. Kontakta kansliet om du har frågor: medlem@hjart-lung.se, 08-556 06 200
Den 2–4 juni är det dags för kongress igen! Vid förra kongressen fanns bland annat sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson med på videolänk.
n Den 15 november 2024 är sista dagen för att nominera till förtroendeuppdrag på förbundsnivå till kongressen som är den 2–4 juni 2025. Det är också sista dagen för att lämna in motioner. Alla medlemmar kan göra detta. På webbplatsen finns mer information och mall för motioner. Här hittar du också material från den förra kongressen. Kontakta projektledare Lotta Sondell om du har frågor: lotta.sondell@hjart-lung.se, 08- 556 06 200.
n Under vecka 38 hölls demokrativeckan, en uppstart och kickoff inför kongressen den 2–4 juni 2025. Där hölls en verkstad om hur man skriver en motion och Jonny Clefberg, ABF, höll i en föreläsning om föreningsdemokrati. Agneta Petersson (bilden), sammankallande i valberedningen, deltog.
n Passa på att få dina nära och kära att gå med i Riksförbundet HjärtLung! Fram till årsskiftet kan de bli medlemmar och få hela 2025 års medlemskap på köpet.
n Ni har väl inte missat att vi finns på Facebook, Instagram, X (tidigare Twitter) och Youtube. Där får ni kontinuerlig information om vad som är aktuellt inom Riksförbundet HjärtLung.
Jag är:
Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung
Fyll i dina uppgifter.
Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till:
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14
118 50 STOCKHOLM
SVARSPOST
Kundnummer 110043801
110 09 STOCKHOLM
• Facebook: www.facebook.com/ RiksforbundetHjartLung
• Instagram: www.instagram.com/ riksforbundet_hjartlung/
• X (tidigare Twitter): twitter.com/hjartlung
• Youtube: www.youtube.com/ @riksforbundethjartlung2482
Hjärtsjuk Kärlsjuk Lungsjuk Närstående Stödjande
Föreningsönskemål
Personnummer
Namn
Telefon
Adress
Postadress
E-post
Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack.
Namn Adress
Postadress
n Du har väl inte missat HLR-rådets webbutbildning ”Alla kan HLR”?
Den finns på HLR-rådets webbplats tillsammans med mer information: www.hlr.nu/allakanhlr. På en kvart lär du dig grunderna i HLR, den är helt gratis och passar vuxna och barn från tio år och uppåt. Utbildningen kan enkelt genomföras hemma, på jobbet eller i skolan. Allt som behövs är en mobil och en kudde.
Obs: den här webbutbildningen ersätter inte praktisk HLR-utbildning på en riktig HLR-utbildningsdocka, men har visat sig ge en första god beredskap.
n Just nu kan du skriva ditt testamente helt kostnadsfritt med hjälp av en jurist från Lawly. Väljer du att testamentera en del till Riksförbundet HjärtLung står vi för kostnaden av förvaring av testamentet. Besök vår webbplats www.hjart-lung.se för mer information.
Vem känner du som behöver oss?
Just nu
Får du medlemskap för både 2024 och 2025 för endast 200 kronor. *Erbjudandet gäller nya medlemmar 240901241231
Var femte svensk lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vi jobbar för att var och en av dem ska:
• Bli sedd i vården
• Få möjlighet till anpassad motion och en bättre livsstil
• Uppleva trygghet och gemenskap
Riksförbundet HjärtLung är en rikstäckande patientorganisation. Lär känna oss – bli medlem på hjart-lung.se
Skanna så kommer du direkt till anmälan
hjart-lung.se
08-556 06 200
PRYDER STUDENTMÖSSA RÄKNAT OLE DOLE DOFF LEVER ÅKARE PÅ KORT LÄGENHET FÖRLED FÖR FÖRNÄMST ÄR GOD BIFF HARDEL VAPEN ORKAT
ÄR TRASIG I BILDAR SEKRET BILDAR TÄCKE
DEL AV PAKISTAN
BÖR SMÅ BARN
FÖRST I HAMLETREPLIK SPILLVIRKE ELDENS GUD I INDIEN VARM KULÖR
UTGIVNING BETALADE BALLOPTIKON
FINT RENOVERA KAN GRAN HIMLAPUNKT GLATT
ÄR NEW YORK EN STAD I BOBBY M PUCK TVEKAMPER
STOMME ÖVERGICK TILL LRF RHESUS
MINDRE BLÖT
DYGDIG TJUT GÖRA VACKERT FLÖDE ÖGONSMINK LÖN TILL ARTIST FINT
BLOD KRAVLA
MITT I FOTLED
GREPP SPRUNGIT
INLÅNAT AVTAL SKOJA DE HAR VI INTE MAKEN TILL
AVSATS MITT I NÄBB SLUTLED
ÅRHUNDRADE FÖRSTE SONEN TÄNDER MAN PÅ HAR SIN HÄLL ÄR VÄL KINESISKA STÄDER VEJPTANK
LAND I AFRIKA KYRKLIG HELLE HIMMELSKT SKYDD
FISKORGAN VAKT MED VY KORT NEJ
DEN ANVÄNDS I BASTUN
"PRAT"SLANG SPELKORT
FÖR LESOTHO GOLFSTART
SAMEGRUPPEN
FALLA VITT
FLÖG ÖRNEN LIKA PÅ BATTERI
VARA VARLIG PRÄSTPLAGG
SYDVÄST SJÖNAMN SNEDA SIGNAL
KAN TERESIA BLI
STIG CLAESSON KLIBBA TVÅ LIKA TIDIGT SKEDE
STICKA UT
OSTÄTARE FÖRSÄNDELSE WAERLAND
MARE SOM SKREV
ÄR ENKLA SEGELSKUTAN
KONSTSKÖLD LA PÅ TILLVÄ T
RÅDDE I SYDAFRIKA SMAKAR LAKRITS AMERIKANSK AKTRIS SANDRA
Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 4” och måste vara Status till handa senast den 5 november 2024. Skicka korsordet till Status Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm eller ta en bild på löst korsord och mejla till info@hjart-lung.se. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 5 2024.
Namn:
Adress:
Postadress:
Korsordet nr 3 • 2024
6 VINNARE SOM
Sven Alriksson
Kristianstad
Gunnel och
Erik Jansson
Växjö
Susanne Öberg
Gävle
Berit Trygg Mårdh
Falköping
Kersti Ell Kungsbacka
Folke
Björkman Kalix-Nyborg
Vi söker en okänd hjälte som räddat livet på en medmänniska genom hjärt-lungräddning. Är det du eller någon du känner?
Tipsa oss senast 31 augusti på: hjart-lung.se/aretshjartlungraddare eller 08-556 06 200
Vi söker personerutanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat livet på någonvars hjärta stannat. Nominera senast den 31 augusti. Årets hjärt-lungräddare 2022
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan14, 11850 Stockholm, info@hjart-lung.se
Hjärtsvikt? Prata med någon som vet hur det är!
Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst.
Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.
hjart-lung.se 08-556 06 200
Åldersgräns 18 år, stodlinjen.se
Ett digitalt lotteri med en chans att vinna stort –både för dig och för Riksförbundet HjärtLung
Vinn upp till 10 miljoner
JOYNA är ett helt nytt sätt att stötta och vinna tillsammans. Varje vecka har du chansen att vinna 10 miljoner kronor. Varje vecka dras även en vinnare som vinner 100 000 kronor, och då vinner föreningen som sålde lotten samma summa.
Där och då blir JOYNA mer än ett lotteri. Något större. En positiv kraft och en vinnande rörelse.
Mer info hittar du på: www.folkspel.se/joyna
