Tidningen Status #2 2025

20 minuter sol om dagen räcker

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 2 2025 | APRIL

Recept: Återupptäck den smarriga gröten

Ett ögonblick, socialministern, hur gick det på HLR-kursen?

Forskning: Fysisk träning gör stor skillnad vid KOL Valberedningen: Vårt förslag till ny styrelse Kom ihåg: Kongress 2-4 juni

n När Annette Andersson fick veta att hon

hade förmaksflimmer upptäckte hon möjligheten att prata med en diagnosstödjare. Det hjälpte henne att gå vidare i livet med sin diagnos.

Annette får hjälp av diagnosstödjare Så kan din insats påverka läkarbesöket

Tema: Hjärtkärlsjukdom & klimakteriet

Hitta din Hälsans stig där du bor och ta en promenad!

Rapporter om årsmöten landet runt

VÄLKOMMEN

Därför är barnens hälsa så viktig för framtiden

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

små barn i sverige har generellt en god hälsa. Spädbarnsdödligheten är låg och det allmänna hälsotillståndet uppges för de flesta vara gott. Samtidigt visade Folkhälsomyndighetens (FHM) kartläggning under 2024 att alltför många barn under sex år har hälsoutmaningar, exempelvis genom övervikt, astma och karies.

Enligt rapporten från FHM så kan upp till hälften av barnen under sex år ha levnadsvanor eller livsvillkor som ökar risken för ohälsa. De största skillnaderna finns mellan grupperna barn till föräldrar med olika utbildningsnivå samt mellan grupperna barn till svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar.

Så gott som samtliga hälsorelaterade utfall skiljer sig mellan dessa grupper. Hushållsinkomst, moderns ålder, familjetyp, bostadskommun och regional tillhörighet spelar också roll. För att nämna några resultat från rapporten äter endast cirka 40 procent av 4–5-åringarna dagligen grönsaker, samtidigt som de äter godis två gånger i veckan. Cirka 9 procent av de som är 4 år är överviktiga och 60 procent av barnen som är 4 år dagligen lägger en timme vid skärmen. varför är detta viktigt för oss inom Riksförbundet HjärtLung? För att vi vet att levnadsvanor som sätter sig tidigt påverkar oss upp i åldrarna med kroniska sjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdom.

Att vi i dag har en ung befolkning som redan i tidig ålder är överviktiga och inte har med sig vettiga måltidsvanor ökar risken för ökad ohälsa framåt och därmed också kronisk sjukdom. Vi ser även i dag ökad användning av så kallat vitt snus och vejping, vars hälsorisker vi i dag saknar bra kunskap om.

STATUS Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-556 062 00 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: medlem@hjart-lung.se Gåvobankgiro: 901-0109 ansvarig utgivare Anders Åkesson produktion Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se redaktör Magnus Jonson magnus@erstamedia.se 070-482 02 33 korrektur Fredrik Johansson annonser SB Media AB Lars Öman lars@sb-media.se 08-545 160 65 tryckeri Stibo Complete utgivning 5 nummer per år.

Finns även som taltidning.

vårt uppdrag ligger och kommer att ligga på att arbeta med att säkerställa för personer som har en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom får bästa möjliga vård och lyfta det preventiva arbetet efter i samband med detta, men jag ser att vi även behöver lyfta förebyggande insatser som kan göras i samhället i stort. För att detta också är viktigt och för att samhällets resurser ska räcka. l

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd Ulrica Sundholm ulrica.sundholm@hjart-lung.se Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se

2

S

omslagsbild Nora Eriksson N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0189

K T

Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung

Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår qr-kod.

STATUS #2/2025

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL INNE Foto: NORA ERIKS S ON

5

#2 2025

4–7: AKTUELLT Läkaren Rita Fernholm är aktuell med boken Konsten att gå till doktorn och på Regeringskansliet har det varit HLR-utbildning.

10: SMÅTT & GOTT Sola inte för mycket, men unna dig både nässelsoppa och promenader på Hälsans stig.

8–9

12–17: TEMA HJÄRT-KÄRL-

Foto: LENNART WEIBULL

12–17

Foto: GET T Y IMAGES

Foto: EVA LINDBL AD

8–9: REPORTAGE Annette Andersson har fått hjälp av diagnosstödjare Claes Åberg.

SJUKDOM & KLIMAKTERIET En svensk vetenskaplig studie visar att svåra besvär under klimakteriet kan kan bero på åderförfettning i hjärtats kranskärl. Experter förklarar och ger råd om vad man kan göra åt problemen.

18–19: RECEPT Gröt behöver inte vara havregrynsgröt gjord i mikron. Med läckra tillbehör och olika tillagningsätt kan du äta god gröt hela dagen om du känner för det.

18–19

20–21: FORSKNING Sex sekunder! KOL-forskaren André Nyberg har kommit fram till hur långa intervallerna ska vara vid träning.

24–30: LANDET RUNT Ann Kalla blev utsedd till hedersmedlem på årsmötet med Riksförbundet HjärtLung Malmö och runt om i landet rapporterat många andra föreningar om årsmöten.

25

SEKUNDER

20–21 STATUS #2/2025

30: FÖRBUNDSNYTT I juni är det kongress för Riksförbundet HjärtLung. Här presenteras valberedningens förslag på den nya styrelsen.

34: KORSORD Tävla om Sverigelotter!

Hedersmedlem!

3

AKTUELLT

Fortsatt medicinering viktig för hjärtsviktspatienter n En ny studie från Karolinska Institutet visar att

31 500

patienter med förbättrad hjärtpumpsfunktion efter behandling för hjärtsvikt fortfarande löper högre risk för hjärtrelaterad död eller sjukhusvistelse om de slutar med sina mediciner. Forskningen baseras på data från över 8 700 patienter och visar att de som avbröt läkemedel som RASi, ARNi eller MRA hade 36–38 procent högre risk för negativa hälsoeffekter inom ett år.

Att sluta med betablockerare ökade risken

endast hos patienter med måttlig förbättring av hjärtfunktionen.

Resultaten stöder vikten av att fortsätta med hjärtsviktsmediciner, men öppnar för att överväga avbrott av betablockerare hos vissa patienter med god återhämtning.

Forskarna planerar ytterligare studier för att förstå läkemedels påverkan på patienter med förbättrad hjärtfunktion och utveckla riktlinjer för säkra avbrott av behandlingar.

Så många dödsfall i covid-19 kan massvaccinationerna kan ha förhindrat. n Under 2021 dog drygt 5 500 perso-

Protein och styrketräning bra för äldres muskler

n Styrketräning och intag

Dyrare för den som regelbundet tar mediciner n Tidöpartierna föreslår trots hård kritik

att egenavgiften för läkemedel ska höjas från 2 900 kronor per år och person till 3 800 kronor per år och person – en höjning med 30 procent.

Regeringen pekar på att statens kostnader för högkostnadsskyddet de senaste åren har ökat betydligt mer än patienternas egenavgifter. Inget tyder heller på lägre kostnader för staten framöver, enligt regeringen.

Man menar att höjningen från den 1 juli måste göras bland annat för att framöver klara långsiktig finansiering av läkemedelssystemet.

4

av proteiner ger god effekt i processen för äldre att behålla förmågan att bevara muskelmassa och dess funktion visar en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan. Studien visade att muskelns förmåga att nybilda proteiner ökade efter intag av aminosyror och

styrketräning, utan att åldrandet negativt påverkade denna process. Resultaten visar att äldre med en hälsosam kroppssammansättning och en fysiskt aktiv livsstil behåller förmågan att skapa nya muskelproteiner.

Aminosyror är byggstenar i proteiner. En del av dem kan kroppen producera själv,

medan de essentiella tillförs via kosten. Du får i dig aminosyror om du äter kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. För den som är vegan eller vegetarian som inte äter ägg eller mjölkprodukter finns det andra vegetabiliska källor till aminosyror som till exempel sojabönor, baljväxter, nötter och sädeskorn.

Kaffe från automater innehåller ämnen som höjer kolesterolet n Forskning från Uppsala universitet och Chal-

mers visar att kaffe från kaffeautomater på arbetsplatser har betydligt högre halter av kolesterolhöjande ämnen än bryggkaffe.

Tidigare har det varit känt att kokkaffe innehåller mycket av dessa ämnen, men nu har forskare undersökt hur kaffeautomater filtrerar dem.

Studien omfattade

fjorton kaffemaskiner och fem fabrikat av färdigmalet kaffe. Resultaten visade stora variationer i nivåerna av de kolesterolhöjande ämnena cafestol och kahweol mellan olika maskiner och mättillfällen. Den vanligaste typen av maskin producerade det kaffe med högst koncentration av dessa ämnen.

Källa: forskning.se

STATUS #2/2025

Fo to : SHUT TE R STOC K

ner i covid-19. Men utan vaccin hade statistiken sett värre ut. Massvaccinationerna kan ha förhindrat ytterligare 31ª 500 dödsfall i covid-19 i Sverige under pandemins andra år, 2021. Det visar beräkningar från forskare vid Stockholms universitet.

Foto: EVA LINDBL AD

AKTUELLT

Läkaren Rita Fernholm är aktuell med boken Konsten att gå till doktorn.

Nöj dig inte med luddiga läkarsvar Att förbereda sig väl för ett läkarbesök – och ställa rätt frågor – kan leda till bättre vård.

Det är två av huvudbudskapen i den nyutkomna boken Konsten att gå till doktorn. n Allmänläkaren Rita Fernholm kombinerar

jobbet på en vårdcentral med att arbeta som chefsläkare och att forska om patientsäkerhet. I sin privata omgivning märkte hon behovet av ett slags guide till sjukvården: hur den fungerar och

hur man själv kan få rätt vård för sina besvär.

– God sjukvård är ett resultat av läkarens och patientens gemensamma ansträngningar. Ett av syftena med min bok är att du som patient ska känna dig stärkt i att du är expert på dig själv, säger Rita Fernholm.

Några av kapitlen handlar om hur ett läkarbesök kan bli så bra som möjligt. Det är en fördel om man har en långvarig relation till sin läkare, men oavsett detta är förberedelse viktigt.

Checklista för bättre läkarbesök 4 Lista dig hos en namngiven läkare på en vårdcentral med rimlig patienttäthet.

Hur många som är listade kan du få veta av personalen. Färre än 2 000 patienter per distriktsläkare räknas som bra. Ännu färre är ännu bättre.

4 Förbered dig inför besöket genom att formulera dig så noggrant du kan enligt formeln ”tanke, oro, önskan”: • Vad har du för besvär och vad tänker du att de beror på?

• Vad är du orolig för att dina besvär kan leda till, eller bero på?

• Vad önskar du att besöket ska leda till: förklaring, remiss, läkemedel, sjukskrivning …?

4 Se till att du får veta vad som förväntas följa på diagnosen eller behandlingen, som att ett knä som tappats på vätska kan göra ont efteråt. Fråga också vad du ska vara vaksam på, till exempel om knät blir rött och varmt. Se till att läkaren är konkret, nöj dig inte med ett ”hör av dig om det inte blir bättre”.

4 Avsluta besöket med att sammanfatta, så att du vet att du har förstått. Ibland ber läkaren dig att göra det, men även du kan ta initiativet. Läkaren är ansvarig för den vård du får, men du kan själv bidra till goda förutsättningar.

Ur boken Konsten att gå till doktorn – och gå därifrån med dina frågor besvarade av Rita Fernholm, utgiven på Natur & Kultur.

– Skriv ner det du vill ta upp. Det är lätt att glömma när man väl sitter där. Sätt ord på dina farhågor, annars är det svårt för läkaren att bemöta funderingarna.

Rita Fernholm uppmuntrar också till att ställa frågor – ända tills man förstår. Man bör avsluta besöket med att själv sammanfatta inför läkaren det man fått veta: ”Har jag förstått rätt?”

Text: Linda Swartz

”

Vi vill säkerställa att patient- och anhörigorganisationerna har de bästa förutsättningarna att vara medskapare i vårdens utveckling. Deras insikter och erfarenheter är ovärderliga för att skapa en vård som verkligen möter patienternas behov.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson betonar vikten av organisationernas insikter för att möta patienternas behov. n Regeringen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga och analysera patient-, brukar-

och anhörigorganisationers roll i hälso- och sjukvården.

STATUS #2/2025

5

AKTUELLT

Se upp för bedragare!

När det gäller bedrägerier ser vi en ökning över tid som sammanfaller med den digitala utvecklingen. Kortbedrägerier står i dag för nästan hälften av brotten, men vanligast när man är äldre är att man faller offer för någon som försöker manipulera en socialt. n Lotta Mauritzson arbetar som

”

Studier visar att regelbundet bastubadande kan minska risken för död i hjärt-kärlsjukdomar med upp till 50 procent.

Hans Hägglund, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och författare till Bastuboken – heta fakta om bastu och hälsa skriver om bastubadets hälsoeffekter på Forskning & Framstegs webbplats fof.se.

brottsförebyggare och nationell samordnare på polisens nationella operativa avdelning, NOA. – Vi följer Brås definitioner och då räknas man som äldre från 65, säger hon.

I statistiken utgör äldre och personer med funktionsnedsättningar en egen grupp.

Ungefär en femtedel av det totala antalet bedrägerier riktades förra året mot just den här gruppen, och den kategori av bedrägerier som är störst i sammanhanget är bedrägerier genom social manipulation.

– Det handlar om romans- och investeringsbedrägerier, inte sällan i kryptovalutor,

telefonbedrägerier, och så har vi de så kallade sms-barnen, berättar Lotta Mauritzson.

De sistnämnda utger sig för att vara barn eller barnbarn vars telefon gått sönder, och nu ringer de från ett annat nummer och behöver givetvis pengar för att de är i nöd.

– Äldre är inte en homogen grupp, men jämfört med yngre är fler ovana vid mobiltelefoner och datorer och har svårare att förstå att de blir lurade. Därför är de mer utsatta.

Skammen över att ha blivit bedragen kan vara stor, så stor att man inte berättar för någon, varken anhöriga, polisen eller banken. Därför tror polisen att det finns ett mörkertal.

– Men som brottsoffer ska man verkligen inte känna någon skam, för de kriminella är väldigt duktiga på att manipulera.

När det gäller romansbedrägerierna skapar de till exempel ofta en du-och-jag-mot-världensituation.

Text: Catarina Gisby

Tre saker du kan tänka på för att inte blir lurad 1. Var källkritisk. Är det som påstås i sms:et eller telefonsamtalet rimligt? Ungefär hälften av alla telefonbedrägerier startar med ett sms där du uppmanas att ringa

ett visst nummer. Ring inte det numret.

2. Använd aldrig mobilt bank-id eller bankdosa på uppdrag av en okänd person.

3. Bedragarna har alltid bråttom. Ibland blir de aggressiva. De stressar dig för att du inte ska kunna tänka klart. Låt dig inte stressas.

Tänk klart. Lägg på luren.

AI bättre än människan på att hitta arytmi n Långtids-EKG är resurskrävande och

Kraftig ökning av unga vuxna med högt blodtryck n Andelen unga vuxna med högt blod-

tryck, eller hypertoni, har fördubblats på tjugo år, enligt statistik från Hjärt-lungfonden. Mellan 2004 och 2024 ökade andelen 16–29-åringar med högt blodtryck från 2,7 till 5,5 procent, och bland 30–44-åringar från 5,1 till 9,6 procent.

6

tidsintensivt, vilket har lett till forskning om AI:s potential att analysera dessa data.

En studie från Lunds universitet visade att AI-algoritmen Deeprhythm AI är överlägsen människor i att upptäcka arytmier, hjärtrytmrubbningar, med en missad andel på 0,3 procent jämfört med 4,4 procent för mänskliga tekniker. Med över 200ª000 dygn av EKG-data från nästan 15ª000 patienter, visade resultaten att AI kan göra diagnoser både snabbare och billigare, vilket kan avhjälpa bristen på utbildad personal och minska väntetider.

STATUS #2/2025

Foto: NINNI ANDER S S ON / REGERINGS K ANS LIET

AKTUELLT

Stefan Jutterdal, överlevare efter hjärtstopp, ambassadör Hjärtuppropet, Therese Djärv, akutläkare, professor Karolinska institutet, ordförande Svenska HLR-rådet, Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung, Ulf Kristersson, statsminister, Jakob Forssmed, socialminister, Björn Jadeland, initiativtagare Hjärtuppropet, ambulanssjuksköterska och Ulrica Sundholm, generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung, på HLR-utbildning på Regeringskansliet.

Testosteron ökar skadorna vid hjärtinfarkt n En studie från Göteborgs universitet

visar att testosteron förstärker inflammation och skador vid hjärtinfarkt genom att öka mängden vita blodkroppar. Detta kan förklara varför män ofta får större hjärtskador än kvinnor.

Forskningen, som baseras på djurförsök och patientdata, visar att testosteron påskyndar frisättningen av neutrofiler, en typ av vita blodkroppar, vilket förvärrar skadan på hjärtat.

– Vi ser att testosteron förstärker inflammationen hos hanmöss och därmed leder till större hjärtskador.

Testosteron spelar en tydlig roll i att förvärra inflammationen vid hjärtinfarkt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Ett ögonblick …

… JAKOB FORSSMED, socialminister, du firade alla hjärtans dag med HLR-utbildning på Rosenbad. Hur gick det för dig?

och hantera olyckor, allvarliga händelser och – Det gick bra, men HLR är en kunskap som kriser. behöver repeteras kontinuerligt för att det ska Forskning visar att upp till sjuttio procent sitta i ryggmärgen eftersom varje sekund räknas fler liv skulle kunna räddas om hjärtvid ett hjärtstopp! lungräddning startas direkt och hjärtstarHur jobbar socialdepartementet för att fler tare används inom tre minuter. Hur ska kunna HLR? ska vi få flera hjärtstartare ute i – Vi försöker bland annat öka medsamhället? vetenheten om behovet av HLR – Hela samhället behöver bidra – det var bland annat därför jag för att dödligheten i hjärt- och tog initiativ till att regeringen på kärlsjukdomar ska fortsätta minsalla hjärtans dag skulle fräscha upp ka, och vi arbetar brett med denna sina kunskaper. Men även anställda fråga med många aktörer. En viktig på departementet erbjuds att gå del är att det finns tillgång till HLR-utbildningar. Men alla de hjärtstartare. Regionerna gör insatser som sker inom frivilStatsminister Ulf Kristersson insatser för att hjärtstopp som ligorganisationer genom att och kulturminister Parisa Liljestrand genomgick HLRsker utanför akutsjukvården utbilda i hjärt- och lungräddutbildning med hjärtstartare. bättre ska kunna omhändertas. ning är otroligt viktiga, och det Sjukvården har hjärtstartare finns även statligt stöd att söka placerade i olika delar av sina verksamheter för denna typ av insatser. Exempelvis fördelar och flera regioner har avtalat med kommunala Myndigheten för samhällsskydd och beredskap räddningstjänstorganisationer om att utföra uppdragsersättning till ideella organisationer åtgärder vid hjärtstopp i väntan på ambulans. som genomför utbildning riktad till allmänheten för att öka den enskildes förmåga att förebygga Text: Magnus Jonson STATUS #2/2025

Grattis, Sahlgrenska & Södersjukhuset n Varje år sammanställer kvalitetsregist-

ret Swedeheart hur olika akutsjukhus uppfyller olika kvalitetsindikatorer i vårdkedjan vid hjärtinfarkt.

I år kom Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södersjukhuset på en delad förstaplats. Bakom vinnarna finns Danderyd, S:t Göran och Västerås på delad tredjeplats.

Inget av Sahlgrenska eller Södersjukhuset har tidigare varit etta på kvalitetsindexet, men medan Södersjukhuset ofta har haft höga poäng har Sahlgrenska mer sällan legat i det absoluta toppskiktet.

7

Reportage: eportage DIAGNOSSTÖDJARE

Den som just har fått en diagnos kan behöva någon som lyssnar. Vården eller anhöriga är kanske inte en tillräcklig resurs. Då finns Riksförbundet HjärtLungs diagnosstödjare. Claes Åberg har stöttat fler än femtio personer med förmaksflimmer, varav Annette Andersson är en. text Linda Swartz • foto Nora Eriksson

”Det var så skönt att få höra: Lev! Gör vad du vill!”

I

AH

höstas fick 53-åriga Annette Andersha flimmer, men framför allt lyssnade han son veta att hon har förmaksflimmer. på mig, säger hon.

En av de första saker hon gjorde var att gå in på Riksförbundet Hjärtclaes säger att det viktigaste för honom Lungs webbplats för att söka fakta. är att förmedla att förmaksflimmer inte är – Jag är typen som gillar att gå till botten farligt. med saker och ting, säger Annette och ler.

– Du kan leva ditt liv precis som vanligt.

Väl inne på webben hittade hon möjligDu måste såklart känna efter själv vad du heten att prata med en diagnosstödorkar, men det är viktigt att rädslan inte gör Foto: jare. Det ingår i medlemskapet. att du låser in dig och bara sitter i ME LK ER D Annette bestämde sig för att bli soffan, säger Claes. medlem direkt och anmälde Detta råd var värdefullt för sitt intresse. Kort därefter Annette. Det bekräftade hennes blev hon uppringd av Claes tankar om att hon inte ville Åberg. Han har själv haft förbegränsa sig eller bli överdrivet maksflimmer i sjutton år och försiktig. är aktiv i förbundet sedan tio – Det var så skönt att få höra: år. Claes har arbetat på frivillig Lev! Gör vad du vill! säger hon. basis som diagnosstödjare sedan Annette fick diagnosen förmaksflimverksamheten startade i januari 2024. Han mer i oktober i fjol. Det började med att ser det som en chans att använda sina egna hon vaknade en morgon och hjärtat rusade erfarenheter på ett positivt sätt. väldigt. Eftersom hon tänkt ta en promenad – I samtalet kan man mötas på samma tog hon på sig smartklockan: pulsen låg på nivå och verkligen förstå varandra, säger 180 slag i minuten. Efter att hon hade vilat han en timme hade hon nästan lika hög puls.

Annette uppskattar mycket att Claes inte Hon blev inte bättre och ringde efter ambupratade ”sjukhusspråk”. lans. När den kom var pulsen uppe i 200.

– Han berättade om sin erfarenhet av att – När jag kom in på sjukhuset bemötte LS

TR

AN

D

läkaren mig på ett trist sätt. Sade ”det är bara ett flimmer”. Då sade jag ”för dig är det kanske bara – men inte för mig”.

Fem dagar senare genomgick Annette en elkonvertering. Det är en behandling där hjärtat får en elektrisk stöt för att återgå till normal rytm, men man blir inte frisk efteråt. En person med förmaksflimmer måste livet ut äta blodförtunnande och pulsdämpande läkemedel (betablockerare).

Annette upplevde att vården enbart gav henne medicinsk information och inte råd om vad hon kan göra själv. Där tror Claes att diagnosstödjare kan göra en insats. I samtalen berörs ämnen som motion och kost, och att till exempel alkohol och kaffe kan trigga i gång flimret. det första samtalet med en diagnosstödjare varar cirka en timme. Sedan erbjuds man uppföljning efter ett par månader. Inte alla vill ha det, men Annette nappade.

– Jag såg fram emot att berätta att allt gått bra: ”jag klarade mig”. Det kändes fint att ha den här kontakten med Claes. Han satte förmaksflimmer i proportion till vad det är. Det är inte döden – bara en grej jag får dras med. l

Detta är förmaksflimmer n Hjärtats rytm styrs av elekt-

riska impulser från sinusknutan, som sitter i höger förmak. Vid förmaksflimmer fungerar inte systemet, utan de elektriska signa-

8

lerna kan komma från flera andra ställen i förmaken. Då gör inte signalerna sin uppgift, utan hjärtat börjar slå oregelbundet och oftast snabbare än normalt.

Funktionen i hjärtat blir nedsatt, men effektiviteten är oftast ungefär åttio procent. Det gör att man kan leva med sitt flimmer även om det är slitsamt för hjärtat i läng-

den. Dessutom finns en risk att blod samlas till en propp som kan lossna, följa med upp till hjärnan och orsaka en stroke.

Källor: 1177 och Riksförbundet HjärtLung

STATUS #2/2025

Reportage: eportage DIAGNOSSTÖDJARE

Om Anette Andersson Ålder: 53 år. Bor: I hus med stor trädgård, en bit söder om Hjo vid Vätterns västra strand. Familj: Sambo, två vuxna barn, två barnbarn (Fem och 1,5 år gamla). Gör: Frisör med egen firma.

På fritiden: ”Odlar! I år blir det ätbara grejer som lök och potatis, barnbarnen har egna plantor. Och så ska vi göra i ordning en grillplats i trädgården. Vi älskar att ha projekt på gång.”

Ansöka om diagnosstöd n På Riksförbundet HjärtLungs webbplats finns fördjupad information om förmaksflimmer och ett formulär för att ansöka om diagnosstöd.

STATUS #2/2025

9

SMÅTT & GOTT

4 maj är nässlans dag

n Brännässlan är mest känd som ogräs och sommarplåga mot bara ben och

Välj bland 159 promenader!

armar. Men plockar du de små späda skotten från april till juni kan du använda nässlor i maten – med ett både gott och näringsrikt resultat. Denna dag känns det självklart att avnjuta vårens i särklass godaste primör i form av en nässelsoppa. Tag med handskar och sax ut i naturen och plocka ett par liter späda nässlor.

11 21

Hitta din Hälsans stig n Den 26 april är promenadens dag! Fira det med att ge dig

ut i förhoppningvis vårsolen. Och, det där med 10 000 steg varje dag är inte nödvändigt. Både kort och lång promenad är bra för måendet. Här hittar du närmaste Hälsans stig att promenera på: www.naturkartan.se/sv/halsansstig

20

n Med våren kommer fler

minuter sol om dagen räcker

soltimmar. Solen ger oss värme och hjälper oss att reglera vår dygnsrytm. Solstrålarna gör också att kroppen bildar D-vitamin som alla behöver.

Det räcker dock att du får sol på händerna och i ansiktet i cirka tjugo minuter varje dag. Då får kroppen tillräckligt med D-vitamin.

Källa: 1177.se

Poddtips:

VARFÖR ÄTER 1,2 MILJONER SVENSKAR ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL?

n I dag tar ungefär 1,2 miljoner

svenskar antidepressiva läkemedel.

Under tio år var radiojournalisten Johan Cedersjö en av dem.

– Medicinen förändrade allt för mig. Jag gick från en önskan om att allt skulle ta slut, till att kunna träffa kärleken, skaffa familj, ta plats på jobbet och socialt. Jag blev en annan person, säger Johan Cedersjö.

Efter tio år bestämmer han sig för att sluta – och i åtta avsnitt får lyssnaren följa hans nedtrappning i podden Det sista pillret.

10

Smycken som hjärtat n Vascular Heart Collection heter en kollektion med

smycken framtagna inspirerad av kroppens naturliga ådror och hjärtats kraftfulla rytm. Varje smycke i kollektionen är designat för att återspegla rörelse, passion och livskraft.

STATUS #2/2025

Har du haft hjärtinfarkt och upplever oro för ditt hjärta?

Hjärtstöd är en studie som jämför två internetbaserade beteendeinterventioner för att undersöka om de kan hjälpa personer som haft hjärtinfarkt att minska oro och förbättra livskvaliteten.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersöker om strategier och verktyg, tillsammans med psykologiskt stöd, kan hjälpa personer att hantera oro och öka välbefinnandet efter hjärtinfarkt.

Vill du veta mer eller anmäla dig till studien, gå in på:

www.hjärtstöd.se

STATUS #2/2025

11

Tema: HJÄRT-KÄRLSJUKDOM & KLIMAKTERIET

Svåra besvär med värmevallningar och svettningar under klimakteriet har ett tydligt samband med åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det visar en svensk vetenskaplig studie som publicerades i höstas. text Linda Swartz

Problem under klimakteriet kan vara hjärtkärlsjukdom

D

ata i studien kommer från 3 000 kvinnor mellan 50 och 64 år. Av dem som uppgett att de har eller har haft svåra problem med värmevallningar under fem år eller längre hade 40 procent åderförfettning av kranskärlen. Motsvarande siffra för kvinnor med inga eller lätta besvär var knappt 30 procent. Åderförfettning av hjärtats kranskärl ökar risken för hjärtinfarkt. en av forskarna är Karin Leander, som är docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Tillsammans med forskare från Linköpings universitet har hon använt data från den så kallade SCAPIS-undersökningen. Där har deltagarna bland mycket annat fått hjärtats kranskärl avbildade med avancerad teknologi.

– Vi hade möjlighet att dela ut en enkät när studiedeltagarna besökte SCAPIS-centret. Nästan alla kvinnorna svarade, så vi fick en unik möjlighet att kombinera subjektiva svar med objektiva mätningar, säger Karin Leander.

FORTS. PÅ NÄSTA UPPSLAG – VÄND

12

STATUS #2/2025

Foto: GET T Y IMAGES

Tema: HJÄRT-KÄRLSJUKDOM & KLIMAKTERIET

STATUS #2/2025

13

Tema: HJÄRT-KÄRLSJUKDOM & KLIMAKTERIET

”

Det som behövs är en chans till balans för de kvinnor som drabbas av besvär, och förståelse från omgivningen och samhället.

De som besvarade enkäten fick svara på om de har, eller tidigare har haft, besvär med värmevallningar och svettningar. De skattade sina besvär på en fyrgradig skala: inga, måttliga, medelsvåra och svåra. Drygt 14 procent hade haft svåra besvär och 18 procent medelsvåra.

– Många av kvinnorna uttryckte att de uppskattade att enkäten handlade om dessa kvinnospecifika besvär. ”Vad bra att ni frågar, det är ingen som har frågat mig förut” eller ”det var en glad överraskning att ni intresserar er för dessa frågor”. Och många skrev i enkätens marginaler mer information än vi frågat om, säger Karin Leander.

Om klimakteriet n Klimakteriet är en övergångsperiod som inträffar

före och efter den sista menstruationen, det som kallas menopausen. Orsaken är minskad produktion av östrogen och klimakteriet kan pågå från några månader till över tio år. Medianåldern för menopaus är i Sverige 52 år, men det är vanligt att tidpunkten varierar mellan 45 och 57 år.

Före 45 års ålder räknas klimakteriet som tidigt.

Illus tration : GE T T Y IMAGES

Många kvinnor får besvär med exempelvis värmevallningar, svettningar, torra slemhinnor, sömnproblem, nedstämdhet, trötthet, led- och muskelvärk samt sexuella besvär.

Vilka besvär, och hur svåra, som kvinnor drabbas av är mycket individuellt. Behovet av behandling beror på hur besvären påverkar livskvaliteten.

14

Efter menopaus ökar kvinnors risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom (främst kranskärlssjukdom) och typ 2-diabetes, vilket i sin tur ger förhöjd risk för hjärtinfarkt.

Källa: Socialstyrelsen

Karin Leander, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.

forskarna frågade också under hur lång tid kvinnorna hade haft sina besvär. Om besvären pågått längre än fem år och dessutom började före menopaus förstärktes sambandet med åderförfettning. Besvär med värmevallningar kan tolkas som tecken på att cirkulationssystemet har svårt att anpassa sig till de minskade östrogennivåerna, förklarar Karin Leander. Ett belastat system skulle kunna ge upphov till eller påskynda en åderförfettningsprocess.

Karin Leander understryker att resultatet visar på just en koppling och inte ett orsakssamband. Det finns alltså inga bevis för att svåra problem med svettningar och vallningar i sig kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Vi vill försöka göra en långtidsuppföljning av den här studien – hur många utvecklar faktiskt hjärtinfarkt eller stroke? Ett sådant resultat skulle kunna påverka bedömningen av sjukdomsrisk. Det behövs helt enkelt ett stärkt kunskapsläge på det här området.

Karin Leander skulle också vilja titta på betydelsen av östrogentillskott. Det har visats lindra dessa besvär, men minskar det eventuellt även åderförfettningen?

I väntan på fler svar om klimakteriebesvär, deras orsaker och eventuella samband med sjukdomar anser Karin Leander att vården måste bli bättre på att arbeta utifrån den kunskap som redan finns.

– Kvinnor med klimakterieproblem måste uppmärksammas inom hjärt-kärlprevention. De ska få standardriskfaktorerna mätta: högt blodtryck och höga blodfetter. Vårdcentralen kan göra de enklare mätningarna och sedan slussa vidare. karin leander anser också att sjukvårdens olika specialiteter behöver utveckla sitt samarbete. Några exempel är obstetrik-gynekologi (kvinnosjukdomar), endokrinologi (hormoner) och kardiologi (hjärta-kärl). Hon lyfter också fram betydelsen av rådgivning om levnadsvanor.

(Läs mer om detta här intill.)

– Men vi ska inte sjukdomsklassificera klimakteriet, då försvagar vi kvinnor som grupp. Det som behövs är en chans till balans för de kvinnor som drabbas av besvär, och förståelse från omgivningen och samhället. l STATUS #2/2025

Tema: HJÄRT-KÄRLSJUKDOM & KLIMAKTERIET

”

Kvinnor åker till oss från hela Norrbotten, och det kan vara många mil. De tar ledigt och kör kanske längs mörka vintervägar.

Dessa kvinnor har hög motivation att söka hjälp.

Överkalix

Maria Karlström jobbar som barnmorska på mottagningen i Överkalix

Mottagningen där kvinnan är i centrum

I Överkalix ligger Region Norrbottens första klimakteriemottagning.

Kvinnor i klimakteriet får ofta dålig hjälp vid besvär. De skickas mellan primärvård och specialister och ingen ser helheten. Det säger barnmorskan Maria Karlström, som därför har tagit initiativet till Region Norrbottens första klimakteriemottagning. text Linda Swartz

P

å mottagningen i Överkalix, som startade i fjol, arbetar Maria Karlström två dagar i veckan. Tidboken har varit fulltecknad från start.

– Kvinnor åker till oss från hela Norrbotten, och det kan vara många mil. De tar ledigt och kör kanske längs mörka vintervägar. Dessa kvinnor har hög motivation att söka hjälp, säger hon. besöket varar en timme och mycket ska hinnas med.

Fokus ligger på det kvinnan själv tycker är viktigast. De som besöker Maria Karlström har nästan alltid svåra besvär. De har själva försökt göra sitt allra bästa genom livsstilsförändringar.

STATUS #2/2025

– Många upplever att de har gjort allt rätt, men inget blir bättre. Därför landar det oftast i att jag rekommenderar hormonbehandling. Det är inte lämpligt för alla och är inget trollspö, men kan ge god hjälp mot besvären.

Maria Karlström betonar att en klimakteriemottagning är väldigt kostnadseffektiv. Innan kvinnorna kommer dit har de flesta tagit prover, gjort EKG, fått sömntabletter eller antidepressiva. Hjärtklappning är ett ganska vanligt besvär i klimakteriet, men leder ibland till långa utredningar. Symtom som skulle kunna vara allvarliga ska inte förringas, men Maria Karlström tror att mer kunskap i FORTS. PÅ NÄSTA UPPSLAG – VÄND

15

Tema: HJÄRT-KÄRLSJUKDOM & KLIMAKTERIET vården skulle kunna leda till att man oftare överväger klimakteriet som möjlig orsak.

Den främsta insatsen mot besvären man kan göra själv är att träna. Motion och styrketräning påverkar nästan allting till det bättre.

– Men jag kan inte säga till en kvinna som aldrig har tränat att hon ska börja styrketräna tre gånger i veckan.

Jag försöker lyfta fram de goda vanor hon redan har, och se om de kan utvecklas.

På Överkalix hälsocentral finns en träningsgrupp för

kvinnor i klimakteriet. Den har inspirerats av en studie från Linköpings universitet. Deltagarna, som tränat minst femton veckor, berättar för Maria Karlström om olika sätt som träningen påverkat dem.

– Det säger att de sover bättre, har bättre psykiskt mående och i ett fall sluppit migrän.

Maria Karlström har även ordnat klimakteriekafé i Luleå. Det kom 25 kvinnor.

– Det märks att det finns ett oerhört behov av att prata om detta. Det gick inte att få stopp på dem. l

Maria Karlströms råd för att lindra klimakteriebesvär 1. Rör på dig – och styrketräna gärna n Träning gör att du bibehåller, eller till och med utvecklar, muskelmassa. Träning kan förebygga benskörhet, förbättra sömnen och den psykiska hälsan samt minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Styrketräning har visat sig vara effektivt mot svettningar.

2

2. Ät klokt

n Tre måltider om dagen, fasta inte. Se till att få tillräckligt med

protein, det behövs för att bygga muskelmassa. När östrogenhalterna sjunker fördelas kroppsfett till magen och vissa kvinnor kan behöva bromsa en viktökning. Men jaga inte kilon till varje pris. Slut fred med kroppen.

1

3. Drick alkohol sällan och rök inte

n Alkohol kan förstärka klimakteriesymtom som sömnbesvär,

oro och ångest. Dessutom bryts alkohol ner långsammare hos kvinnor än män, och extra långsamt i klimakteriet. Om du röker: sluta. Rökning förvärrar klimakteriebesvären.

4. Hitta energibalansen

n Se på klimakteriet som en skörare tid i livet. Var rädd om dig.

Identifiera energitjuvarna och hitta var du kan ”ladda”. Är det att gå i skogen, yoga eller sitta på trappen med en kaffe i morgonsolen?

3

4

”Det var som om det brann en eld inuti mig” Vallningarna och svettningarna kunde slå till när som helst. Under den värsta perioden var Irene Berggren i Piteå tvungen att ta med sig extrakläder så fort hon skulle i väg någonstans. Men hon var öppen med sina besvär – något hon tycker att alla borde vara.

Text: Linda Swartz

Irene Berggren kom i klimakteriet tidigt, när hon var 43 år. Alla kvinnor i hennes släkt har varit tidiga, men Irenes klimakterium gick snabbare och blev extra tufft. Allra värst var de kraftiga svettningarna.

– De var fruktansvärda. Vem svettas på vaderna? Och på fötterna? Det var som om det brann en eld inuti mig.

Jag blev genomblöt, ibland flera gånger om dygnet – både dag och natt.

Av sin läkare fick Irene rådet att dricka ordentligt med vatten för att stötta regleringen av kroppstemperaturen 16

och minska risken för uttorkning. Därför hade hon alltid en tillbringare vatten framme för att inte glömma.

– Det gjorde faktiskt stor skillnad. Svettningarna blev ännu värre när jag inte drack.

Irene har den kroniska autoimmuna sjukdomen SLE, där kroppen angriper de egna organen. Därför var det uteslutet med hormonbehandling, något som ännu bättre hade kunnat lindra besvären.

Efter ungefär ett halvår lugnade svettningarna ner sig, men varade i totalt 1,5 år. Irene tycker att det är viktigt att man berättar för sin omgivning att man är i klimakteriet, så att de förstår att det är en ”hemsk övergång” för kroppen.

– En gång satt jag i samtal med en potentiell arbetsgivare. Då hettade det i ansiktet och han måste ha sett att jag blev knallröd och började svettas. Jag sa ”det här är en vallning, jag håller på att bli kärring”. Men jag fick jobbet! l STATUS #2/2025

Trött på övervikten?

Rekommenderas av sjukgymnaster BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad.

Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar.

Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.

Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy

När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder.

mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna.

Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.

Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper.

Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande

Rovena Westberg

Leg. sjukgymnast.

Toppform Sjukgymnastik

www.bungypump.se w www.webbshop.bungypump.se w info@bungypump.se w Tel: 0660-585 89 17

STATUS #2/2025

RECEPT

Det är dags att upptäcka allt gröten kan vara, för den kan vara så mycket mer än bara vardagsfrukost. I Hedvig Billengren Lindenbaum bok Gröt: frukost, savoury & söt finns grötrecept för alla måltider.

till frukost, Gröt lunch och middag foto Lennart Weibull

Havregrynsgröt med varma apelsinkörsbär, grekisk yoghurt & pekannötter Ingredienser 15 minuter 1 portion 4 portioner 1 dl 4 dl havregryn 1 ½ dl 5 ½ dl havremjölk 1 dl 3 ½ dl vatten 1 krm 4 krm mald kanel 1 krm 4 krm salt Apelsinkörsbär 1 portion 4 portioner 1 dl 4 dl urkärnade körsbär, frysta eller färska ½ msk 2 msk ljust muscovadosocker 1 msk 4 msk pressad apelsinjuice 1 tsk 4 tsk finriven apelsinzest Servering • grekisk yoghurt • pekannötter, rostade och hackade Gör så här 1. Apelsinkörsbär: Värm körsbären med socker, apelsinjuice och -zest i en liten kastrull cirka 5 minuter tills de är mjuka och lite såsiga.

2. Gröt: Koka upp havremjölk, vatten, kanel och salt. Tillsätt havregrynen, sänk till medelvärme och koka 3–5 minuter under omrörning.

3. Toppa gröten med yoghurt, varma körsbär och nötter.

18

STATUS #2/2025

RECEPT

Brynt sojasmör, forellrom & gräslök Ingredienser 30 minuter 1 portion ½ dl ca 1 cm 1 3 dl

4 portioner 2 dl jasminris ca 4 cm ingefära i tunna skivor 4 vitlöksklyftor 1 liter grönsaks- eller kycklingbuljong

Sojasmör, ingredienser 1 portion 4 portioner ½ msk 2 msk smör ½ tsk 2 tsk ljus soja Servering • forellrom • gräslök, finhackad

TÄNK PÅ ATT …

…ÁÁrecepten i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredienser som inte passar alla.

Gör så här 1. Gröt: Koka upp buljong med ingefära och vitlök. Tillsätt riset och koka cirka 15 minuter tills det är mjukt. Plocka ur och släng vitlök och ingefära. Vispa för hand tills riset bryts sönder lite och blir en soppig gröt.

2. Sojasmör: Bryn smöret, ta från värmen och vispa i sojan.

3. Toppa gröten med sojasmör, forellrom och gräslök.

Saffransgröt med björnbärssylt & mandel Ingredienser 30 minuter 1 portion 4 portioner 3 msk 1 ¾ dl grötris 3 dl 7 dl mjölk, 3 % 1 dl 3 dl vatten ½ pkt 2 pkt saffran (à 0,5 g) 1 krm 4 krm salt Servering Björnbärssylt, mandel, rostad och hackad varm mjölk Gör så här 1. Gröt: Koka upp mjölk, vatten, saffran och salt. Tillsätt riset under omrörning. Sänk värmen lite och låt koka cirka 25 minuter.

Rör om då och då, ofta mot slutet.

2. Toppa gröten med sylt och mandel, servera med varm mjölk.

Björnbärssylt, ingredienser 15 minuter • ca 3 dl • 2 msk vatten • 250 g björnbär • 1 dl syltsocker Gör så här Värm björnbär med vatten i en kastrull, mosa lite med en slev. Häll syltsocker i de varma bären och låt koka 3 minuter.

STATUS #2/2025

19

Forskning

Tiden för intervaller i studien om träning med KOL-sjukdom.

SEKUNDER

Han söker det optimala sättet att träna vid KOL Fysisk träning gör stor skillnad vid KOL. Nu undersöker KOL-forskaren André Nyberg effekten av högintensiv träning – i extremt korta intervall. text Jenny Damberg

S

ex sekunder. Så långa, eller korta, är intervallerna i den studie KOL-forskaren André Nyberg leder vid Umeå universitet. Patienterna tränar på motionscykel där belastningen i korta stunder är högre än vad som uppnås vid ett test av maximal syreupptagningsförmåga.

– Går det verkligen, är en fråga jag ofta får, berättar André Nyberg.

– De allra flesta som är med i studien är 75 och uppåt och lungsjuka. Och ja, det går.

Det är fullt möjligt. Träningspassen är framför allt intensiva för muskulaturen, medan belastning för lungor och hjärta är lägre. kol är en lungsjukdom. Men för många påverkas även andra organ. Kognitiva besvär är två till tre gånger vanligare, konditionen är sämre än i en frisk population och upp till fyra av fem personer med KOL har förändringar i muskulaturen.

– De här faktorerna är tydligt kopplade

20

Det är supramaximal högintensiv intervall träning n Att träningsformen är supramaximal innebär att den utförs på intensiteter/belastningar

som är högre än vad en person når vid ett test av maximal syreupptagningsförmåga. Oftast bedrivs träning på belastningar under detta. Att använda sig av mycket korta intervaller har tidigare studerats av mina kolleger inom ”Umeå-HIT”-studien med lovande resultat bland friska äldre personer. Att det är möjligt att genomföra träning på intensiteter/belastningar ovan maximal syreupptagningsförmåga beror på att intervallerna är väldigt korta, i den pågående studien sex sekunder på målintensiteten

Källa: André Nyberg, Umeå universitet

till prognos och livskvalitet. Fysisk träning är den utan konkurrens viktigaste behandlingen av KOL utanför lungorna. Träning gör att patienterna mer sällan hamnar på sjukhus, de blir mindre andfådda, får bättre livskvalitet och det finns även stöd för att de lever längre.

För att träningen ska vara givande är det viktigt att uppnå en tillräckligt hög träningsintensitet. Något som kan vara svårt när man begränsas av andfåddhet.

– Syftet med att använda mycket kortvarig men intensiv intervallträning är att möjliggöra tillräckligt hög intensitet för STATUS #2/2025

Foto: S HU T TER STOCK

Forskning

”

Det här är en fantastisk grupp att jobba med! Många med KOL har inte kännedom om att sjukdomen medför konsekvenser utanför lungorna och att vi, tillsammans med patienten, kan göra mycket genom träning.

en bättre behandlingseffektivitet än de träningsupplägg som är vanliga i dag, säger André Nyberg.

Studien av högintensiv träning i korta intervaller genomförs i samarbete med belgiska kolleger och ska pågå till 2028.

92 personer som har KOL i Sverige och 46 personer i Belgien deltar, samt 70 friska äldre i en jämförelsegrupp.

Deltagarna tränar inledningsvis på plats med forskare i 3 månader, följt av 21 månader på egen hand.

Passet startar med en kort uppvärmning på motionscykel. Sedan följer själva intervallerna. Under tio minuters tid stegras till och från motståndet i intervall på tolv sekunder varav sex sekunder på målintensiteten. Varje intensiv intervall följs av vila innan det drar i gång igen. Totalt ger ett pass ungefär en minut mycket högintensiv träning.

STATUS #2/2025

– Det är problematiskt för många med KOL att uppnå hög intensitet eftersom man blir begränsad av andfåddhet. Men det hindret kan vi minska och i många fall undvika genom att intervallens längd är mycket kort, säger André Nyberg. andré nyberg har en bakgrund inom idrottsmedicinen. Hans ingång i KOL var en doktorandtjänst i Karin Wadells forskningsgrupp vid Umeå universitet. Han fastnade för fältet och är i dag professor i fysioterapi vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.

– Det här är en fantastisk grupp att jobba med! Många med KOL har inte kännedom om att sjukdomen medför konsekvenser utanför lungorna och att vi, tillsammans med patienten, kan göra mycket genom träning. Som fysioterapeut är det nästan lite svårt att se andra områden där vår kompe-

tens kring träning och aktivitet kan ha så stor positiv betydelse.

I det pågående projektet ska forskarna bland annat utvärdera hur fysisk träning vid olika intensitet påverkar hjärnans struktur och funktion över tid.

– Vi vet att sjukdomen innebär förändringar utanför lungorna, men det diskuteras om det är förändringar som beror på sjukdomen eller om de ska ses som en del av sjukdomen. Det område där vi vet allra minst är effekten av behandlingar kopplade till hjärnan, säger André Nyberg.

– Det mest innovativa i vår studie är därför kanske att vi valt att titta på kopplingen mellan muskel och hjärnan, mellan träningsintensitet och hjärna, och mellan inflammation och hjärna. Inflammation kan finnas i stora delar av kroppen vid KOL. Vår hypotes är bland annat att de högintensiva träningsprogrammet kan minska den. l 21

n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Foto: KRISTER J AKOBS S ON

LANDET RUNT

Berätta om vad ni gör i er förening! n Har ni till exempel arrangerat

en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare?

Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor.

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatanª 14, 118 50 Stockholm.

4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång.

Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

Margareta och Sivert Schönning, till höger, två av föreningens mest lojala ideella krafter uppskattade föreställningen.

Riksförbundet HjärtLung Gävle besökte Iggesundsrevyn n Allt går att räkna ut med statistik. Till exempel

svenska folkets sammanlagda tid för orgasm räknat från Sveriges kristnande, men även räknat från vikingatiden.

Detta redogjordes det för i ett av en lång rad av underhållande nummer som framfördes då en busslast med medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Gävle besökte Iggesundsrevyn. Bland övrigt som kan nämnas var en parodi på den svenska pilsnerfilmen. Något lite mer allvarligt var Sveriges medlemskap i Nato som

n Riksföreningen HjärtLung Karlskrona har hållit årsmöte. Ord-

n Skicka gärna med bilder –

22

Insänt av Krister Jakobsson

Årsmöte med stämningsfull musik

TÄNK PÅ!

men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen.

Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Worddokument eller i en pdf-fil.

togs upp i ett annat nummer. Herrarna Trump och Musk var förstås också omöjliga att ta sig runt utan att passa på att raljera med.

Efter två timslånga akter så avslutades besöket i Iggesund med middag i Folkets hus där även föreställningen visats dessförinnan. Allt som därefter återstod var hemresan som utfördes av Lönns Buss som är föreningens förstahandsval när det kommer till researrangemang.

Ordförande Monica Jacobsson lyssnar på duon Angelika och Bosse.

förande Monica Jacobsson hälsade ett 50-tal medlemmar välkomna. Hon höll därefter parentation över avlidna medlemmar under det att duon Angelica och Bosse framförde stämningsfullmusik. Sedvanliga årsmötesförhandlingar hölls. Glädjande var att vi fått 29 nya medlemmar, vilket uppmärksammats av förbundet att vi kommit på tionde plats i riket. Den nya styrelsen består av ordförande Monica Jacobsson, kassör Tommy Gustafsson, övriga ledamöter är Gittan Gustafsson, Lizzie Johansen, Margareta Nilsson, Helen Lundell och Christina Hansson.

Insänt av Siv Elofsson

STATUS #2/2025

LANDET RUNT

Nya planer för aktiviteter som ger glädje och kamratskap i Piteå

n Riksförbundet HjärtLung Piteå har hållit sitt årsmöte 2025. Ord-

förande Ulf Hartman öppnade mötet med att hälsa de medlemmar som kommit för att delta välkomna. Efter den inledande lunchen och kaffet hölls en parentation med ett tänt ljus och en tyst minut för de medlemmar som avlidit under det gångna året.

Av styrelsens verksamhetsberättelse framgick det att verksamheten under 2024 bland annat varit i gång med att representera föreningen vid olika träffar hos Piteå kommun, Funktionsrätt Piteå och Riksförbundet HjärtLung Norrbotten med mera. En av föreningens viktigaste uppgift är bland annat att erbjuda medlemmarna fysisk aktivitet. Friskvårdsledarna har under året haft många grupper både inom bad och friskvård. Föreningen planerar att arbeta lokalt med aktiviteter som ger glädje och kamratskap för medlemmarna, till exempel ordna föreläsningar, dagsresor, teaterbesök.

De som lämnade sina uppdrag inom föreningen avtackades med en gåva för det arbete de utfört under många år inom Riksförbundet Piteå HjärtLung. Därefter tackade årsmötets ordförande Gunnar Eriksson styrelsen och valberedningen för ett bra arbete, som de utfört inom föreningen under år 2024 och avslutade därefter årsmötet.

Insänt av Lilian Sjöström

Ann Kalla utsedd till hedersmedlem i Malmö n Ann Kalla har verkat i Riksförbundet HjärtLung Malmö på många sätt.

När jag blev medlem i januari 2011 var hon sedan flera år etablerad som entusiastisk ledare för föreningens gymnastik, vilket hon fortsatte med tills sjukdom lade hinder. Hon deltog även på riksnivå på möten angående utformningen av gymnastikprogram. Även i styrelsen var Ann en mycket aktiv deltagare. Under alla åren i egen lokal på Möllevångsgatan stod föreningen själv för förtäringen. Den som organiserade detta med viss hjälp av sina kaffeflickor var Ann. Hon skötte inköpen, dukade och gjorde fint. Och inte nog med det så bakade hon också. Så även till sista fredagsgympan, färska brödbullar till hela gruppen varje gång. Ann var också angelägen om samarbete utåt. Till exempel hade hon mångårig kontakt med kranskärlssköterskan på sjukhuset och med kardiologens gymnastikledare. Hon såg det som viktigt att göra oss kända.

Insänt av Anne-Marie Sjöberg

logiken.se

Ritva Nilsson, Lennart Thelin, Anita Jonsson och ordförande Ulf Hartman på årsmötet.

Vad händer när du inte finns?

Ingen lever för evigt. Men våra gärningar kan leva vidare och bli till stor glädje för kommande generationer.

Genom att skriva ett testamente underlättar du livet för dina efterlevande samtidigt som du förvissar dig om att din vilja blir respekterad när du inte längre finns.

Vilken är din vilja?

Beställ vår broschyr om att skriva testamente på hjart-lung.se/testamente eller skanna QR-koden! Du kan också beställa materialet på tel 08- 556 06 200.

www.hjart-lung.se Bankgiro 901-0109 STATUS #2/2025

08- 556 06 200 23

LANDET RUNT Foto: Y VONNE HAGLÖF

Sätt stopp för en propp n Den från Riksförbundet HjärtLung

Botkyrka-Salem som ville friska upp sina kunskaper om hjärtinfarkt och förebyggande av sjukdomen deltog i en samtalsgrupp kring hjärtinfarktsduken med frågor, diskussionsuppgifter och möjlighet gavs också till erfarenhetsutbyte.

Gunilla Velin diagnosstödjare från Riksförbundet HjärtLung, deltog och berättade om sin hjärtinfarkt och sitt hjärtstopp. De tretton deltagarna var mycket nöjda och gav ledaren Britt Bergh, EVO hjärta, högsta betyg vid utvärderingen.

Insänt av Yvonne Haglöf

Synskadades riksförbund besökte medlemsmöte i Härnösand ställer. Är det svårare att vara blind än döv? Hur fungerar vardagen om man inte har någon syn? Vilket stöd går det att få från samhället?

Riskerar man att som blind bli socialt isolerad?

Riksförbundet HjärtLung Härnösand fick vid ett medlemsmöte i besök av Peter Tjernberg som är helt blind och aktiv inom Synskadades riksförbund. Med vid besöket var även SRF-konsulenten Fredrik Lundström som arbetar inom SRF med placering i Härnösand. Duon framförde ett program där information om blindhet varvades med sång och musik på ett mycket trevligt sätt.

Peter var inte blind från födseln, men tappade synen helt från tvåårsåldern.

– Att hantera datorer och jobba med punktskrift är inga problem för mig, berättade Peter. Dagens teknik omvandlar det som den seende ser på skärmen till såväl punktskrift som tal. Det ger möjlighet att ta del av information som tidigare var omöjlig att få.

Samhället stöder blinda och personer med starkt nedsatt syn på olika sätt. Tillgång till syntolkning, av främst kulturarrangemang, är en viktig del, liksom ledarhundar och de välkända vita käpparna.

Peter demonstrerade under medlemsmötet hur en blind arbetar med sin vita käpp.

Peter berättade att problem för synskadade som rör sig ute i samhället. Gäller bland annat de så kallade trottoarpratarna och numera även sparkcyklar som ligger kastade lite hur som helst även på gångbanor.

Insänt av Uno Gradin

Foto: UNO GRADIN

n Hur är det att leva som blind? Det är en fråga som många av oss

Peter Tjernberg, till höger, och Fredrik Lundström berättade om hur blinda och synsvaga lever i vårt samhälle.

Musikalisk underhållnig på årets tredje öppet hus i Norrköping n Riksförbundet HjärtLung Norr-

Benny Wagnberg spelade 1960-talslåtar.

24

köping hade i mars öppet hus för tredje gången i år i våra lokaler. Omtyckta musikern Benny Wagnberg var med och underhöll med sina populära i huvudsak 60-talslåtar.

Efter en halvtimme blev det fikapaus med kaffegruppens hemmagjorda, smakfulla mackor. Efter pausen kom Benny i gång igen och vi fick önska låtar från hans sånghäfte, som vi gärna sjöng allsång till. Som avslutning

tackade styrelsens Sven Bergström snabbinkallade Benny för fin underhållning, kaffegruppen för god förtäring och tjugotalet medlemmar för visat intresse och fullgod allsång.

Insänt av Bo Sonelin

STATUS #2/2025

LANDET RUNT

Tillsammans har vi kraft att förändra – bli månadsgivare

Just nu får alla nya månadsgivare vårt fina armband.*

ÖVER TVÅ MILJONER människor lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom i Sverige. Var med oss för kraft och engagemang till ett längre och rikare liv.

Genom att bli månadsgivare bidrar du till att vi kan: • Utbilda fler personer i hjärt-lungräddning • Ge personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom kunskap, råd och stöd

Du blir månadsgivare genom att: Skanna qr-koden eller skicka in medgivande blankett (bifogat i tidningen).

• Stödja och sprida information om forskning • Ge vården kunskap och utbildning • Vara en stark röst i samhället för en bättre vård Din månadsgåva används där den behövs som mest och gör störst nytta. Bli månadsgivare redan idag!

*Erbjudandet gäller till och med 31 mars 2025.

Armbandet skickas hem efter första dragningen.

hjart-lung.se/stod-oss 08-556 06 200 STATUS #5/2024 #2/2025

25

LANDET RUNT

Fler medlemmar till styrelsearbete sökes i Kungsbacka n Årsmötet i Riksförbundet HjärtLung

Kungsbacka började med en parentation över medlemmar som under året lämnat oss.

Därefter övergick mötet till sedvanliga årsmötesförhandlingar. Lars-Erik Berg omvaldes till ordförande. Tackkort i form av presentkort till avgående ledamöter i styrelsen och funktionärer delades ut.

Därefter bjöd föreningen på kaffe med semla. Trion Hallands Fläder gästade oss och inledde sin spelning med att spela en marsch som följdes av för publiken välkända gamla godingar.

Ordföranden avslutae detta årsmöte med att berätta om framtida aktiviteter inom föreningen. Han poängterade också att vår förening är i behov av medlemmar som kan delta i styrelsearbetet och ledarskap till de olika aktiviteterna.

Drygt sextio medlemmar slöt upp till Riksförbundet HjärtLung Borlänges årsmöte.

Idel omval i Borlänge n När Riksförbundet HjärtLung Borlänge kallade

till årsmöte slöt över sextio medlemmar upp för att besluta om föreningens verksamhet och ekonomi för 2024 samt utse en ny styrelse för 2025.

Inledningsvis berättade ordföranden om att man under våren kommer att arrangera månadsmöten som vanligt, med både kulturinslag och faktainformation. Dessutom kommer alla som är intresserade av att lära sig spela boule få komma till Klotskallarna en förmiddag och de som vill besöka en levande bondgård kommer att få möjlighet till det.

Efter att mötet förklarats öppnat hölls en tyst stund för de medlemmar som avlidit under året och dessutom gick tankarna till offren för den tragiska händelsen i Örebro. HjärtLung-kören framförde En ton från himlen.

När frågan om verksamheten behandlades framkom det att föreningen haft en väldigt omfattande verksamhet under året. Tio medlemsmöten, lättgymnastik, körverksamhet, vattengymnastik, läsecirklar, hemlig resa för dem som är åttio år eller äldre, Borlängerevyn och en hel del annan verksamhet. Årsmötet godkände både verksamhetsberättelsen och ekonomiska berättelsen samt beslutade att ge styrelsen ansvarsfrihet för 2024.

Under valen blev det idel omval. Till kassör valdes Sigvard Åkesson och till ordinarie styrelse Sven-Erik Borg, Lennart Öst och Birgitta Johansson. Till ersättare valdes Lars Östlund, Leif Svensson samt Yngve Rönnstedt. Enda nyvalet blev Rune Andersson som valdes till revisor.

Insänt av Britt-Marie Olsson

Bra jobbat av valberedningen i Norrköping n Riksförbundet HjärtLung Norrköping

Insänt av Kaare Andersson

Årsmöte med berättelse om bönhus årsmöte handlade inte bara om val av styrelse och verksamhetsberättelse. Bo Anders Öberg har under en rad av år fungerat som årsmötesordförande. Så var fallet även i torsdags men Bo Anders Öberg passade också på att berätta om arbetet med sin nya bok om bönhusen i Västernorrland.

Att berätta om bönhus kan kanske låta tråkigt, men Bo Anders Öberg fick direkt åhörarna på alerten, med många frågor och intressanta inlägg.

Totalt handlar det om närmare 400 bönhus av vilka de flesta finns kvar i en eller annan form eller har rivits eller brunnit.

– Jag tror inte att vi missat ett enda, säger Bo Anders som haft hjälp av Härnösandsbon Åke Öberg med fotograferingen.

Insänt av Uno Gradin

26 26

Foto UNO GRADIN

n Riksförbundet HjärtLung Härnösands

Bo Anders Öberg berättar för nyvalda styrelseledamoten Ann-Louise Öberg om dokumentationen av samtliga 400 bönhus i Västernorrland.

hade sitt årsmöte i Frälsningsarmens lokaler på Vattengatan i Norrköping.

Av föreningens drygt 600 medlemmar kom ett 40-tal till mötet. Starten blev en halvtimmes musikunderhållning med populäre trubaduren Mikael Leonardsson. Därefter öppnade ordföranden Anna Sotkasiira Wik mötet med en parentation för under året avlidna medlemmar. Till mötesordförande utsågs Kjell Helbro och mötessekreterare Patrik Wik. Det blev återval på de flesta posterna.

Valberedningens Lars-Ove Bohman, Kerstin Fridh och Rutger Brodd hade gjort ett bra jobb.

Föreningens stora utbud med bland annat motionsgrupper, öppna hus, after work, resor, HLR-kurser, boule och andra aktiviteter i och utom lokalen är positivt stigande. I samband med kaffegruppens fint fixade fika tilldelades flera medlemmar uppmuntringspriser och diplom.

Ordförande Anna tackade mötesordförande och sekreterare för gott jobb och övriga medlemmar för visat intresse och avslutade därefter mötet.

Insänt av Bo Sonelin

STATUS STATUS#2/2025 #2/2025

LANDET RUNT

Föreläsning i Skellefteå om hjärtsjukvård Hjärtsjukvård utvecklas snabbt med nya behandlingar och diagnostiska metoder med fokus på hjärtsvikt och hjärtinfarkt.

Det finns stora utmaningar och behov vid hjärtsvikt på grund hög mortalitet

n Riksförbundet HjärtLung Skellefteå

spelade rörelsebingo. Efteråt fick vi en mycket intressant föreläsning av doktor Jonas Andersson (bilden) från forskningsenheten vid medicinsk-geriatriska kliniken i Skellefteå sjukhus.

och sjukhusinläggningar. Behandlingsutveckling har förbättrat prognosen, men fler alternativ behövs.

Ett stort antal deltagare tackade Jonas för en utmärkt föreläsning.

Inslnt av Henry Dahlbäck

Tomas smörjde kråset och såg så här nöjd ut.

Alla hjärtans dag med våfflor i Arvika n Alla hjärtans dag firades traditionsenligt med våffelkafé

hos Riksförbundet HjärtLung Arvika. Serveringsgruppen fick mycket att göra när drygt 70 våffelsugna medlemmar dök upp.

Att steka cirka 150 våfflor tar sin lilla tid, men stämningen var god vid borden och Kerstin Israelsson roade oss med Jacehistorier på jössehärska medan vi väntade. Mycket uppskattat!

Insänt av Agneta Magnor

Fyll i dina uppgifter.

Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till: Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14 118 50 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM

SKICKA PORTOFRITT

Kärlsjuk

Lungsjuk

Närstående

Föreningsönskemål

Adress

Personnummer

Postadress

Namn

E-post

Stödjande

Telefon

Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack.

Namn

STATUS #2/2025

Hjärtsjuk

#

Jag är:

Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung

Adress

Postadress

27

LANDET RUNT

Sune Lantto, Karl-Erik Kjellberg, Fredrik Andersson enhetschef, Lars Skoglund, Lena Strand, Eva Moberg, Kalle är pilot, Julia Aukea, Eivor Lantto framför helikoptern.

Bengt Strand testade att provsitta inne i kupén.

Inblick i en ambulanshelikopter i Gällivare n Nyligen fick en grupp intresserade styrelse-

ledamöter från Riksförbundet HjärtLung Gällivare besöka ambulanshelikopterbasen i Gällivare. Under besöket fick deltagarna en grundlig genomgång av hur ambulanshelikoptern fungerar, både vad gäller teknisk utrustning och medicinska insatser. Personalen på plats, bestående av piloter, sjuksköterskor och läkare berättade om sitt arbete och de utmaningar de möter i vardagen. De beskrev hur helikoptern används för att snabbt nå patienter i avlägsna områden och vilken avgörande roll den spelar för akut sjukvård i regionen.

Deltagarna fick även möjlighet att se helikoptern på nära håll och bekanta sig med den avancerade utrustningen ombord. För många var det en unik chans att få en inblick i den högteknologiska miljö som möjliggör snabba och effektiva insatser vid olyckor och sjukdomsfall i fjällmiljö – Det var en fantastisk upplevelse att få lära sig mer om hur ambulanshelikoptern fungerar och vilken betydelse den har för vården i Norrbotten. Personalen var otroligt engagerade och delade med sig av sin kunskap på ett inspirerande sätt, sade en av besökarna.

n Vi var fyrtio personer som

Insänt av Kerstin Robertsson

n Vilka fantastiska rapportörer ni är landet

n Riksförbundet HjärtLung Klippan samlade 87 av 184

runt! Till detta nummer av Status kom det in över 35 bidrag till redaktionen om vad riksförbunden runt om i Sverige har pysslat med den senaste tiden. Det angenäma problemet är dock då att allt inte får plats på dessa sidor.

Men fortsätt att skicka in texter och bilder till status@hjart-lung.se – det uppskattas mycket av både läsarna och redaktionen.

Insänt av Jörgen Ahnfeldt

Tänk påÁÁ… …ªªatt inte skriva för långt. …ªªatt bilderna inte ska vara inklistrade i ett dokument.

De ska alltså inte läggas in i Worddokument eller pdf:er. …ªªbildtexter! Vi vill gärna veta vilka det är på bilderna.

Nästan hälften av medlemmar kom till årsmötet i Klippan medlemmar till årsmötet. En i mitt tycke fantastisk siffra. Årsmötet avlöpte i enighetens tecken och efter förhandlingarna så vankades det landgång, öl eller vatten med kaffe och kaka samt dragning på lotteriet.

Kvällen avslutades med underhållning av Lasse Sigfridsson, en del av Lasse Stefanz en gång i tiden. Lasse sjöng helt underbara sånger till medlemmarnas njutning och belåtenhet.

28

Insänt av Bengt Strand

Tack för alla texter och bilder!

Lunch, underhållning och avtackning samlades på KJ:s restaurang i Ronneby för årsmöte i Riksförbundet HjärtLung Ronneby.

Vi bjöds på god lunch, underhållning av Jens U Nilsson och årsmöte. Dessutom tackades Göran Olsson (bilden) av med en blomma efter många års arbete i styrelsen.

Region Norrbotten uttryckte glädje över det stora intresset för verksamheten och ser fram emot fler liknande initiativ i framtiden.

Ambulanshelikoptern är en livsviktig resurs för regionen, och genom besök som detta kan allmänheten få en bättre förståelse för dess betydelse.

Ett stort tack riktas till personalen för deras engagemang och för att de tog sig tid att visa upp sin verksamhet. Tack också till Fredrik och Kalle samt akutläkare som deltog i en trevlig träff

STATUS #2/2025

LANDET RUNT

Söker du efter kolesterolvänliga recept?

Nu är LowChole här för att hjälpa dig - en digital kokbok för hjärtat 100+ kolesterolvänliga recept + 20 nya varje månad Dietistgranskade recept Håll dig motiverad med vårt belöningsprogram

Bara för 29 kr/mån. (ord. pris 79kr) Endast för medlemmar i Riksförbundet HjärtLung!

Ange koden: livsstil25 I sa

ma r be m te Rik sfö ed Hjä rbund rt L u e ng t

www.lowchole.se

STATUS #5/2024 #2/2025

29

FÖRBUNDSNYTT

Valberedningens förslag Förbundsstyrelsen och revision

”Erfarenhetsutbytena mellan de 25 medlemsländerna har visat sig vara ovärderliga för att utveckla arbetet kring hjärt-kärlsjukdomar.”

Förbundsordförande Anders Åkesson 1:e vice ordförande Jörgen Warberg 2:e vice ordförande Karin Thalén Ledamot Anders Teljebäck Gudrun Eliasson Sture Olsson Siw Gidlöf Maud Molander Thomas Andersson Ersättare Rolf Petterson Marie Kurtsdotter Ekelund Bernt Henriksson Eva Finn-Andersson Förbundsrevisor Anna-Marta Roos Näslund Lars Åkerblom Revisorsersättare Claes Åberg Mikael Nissen

Anders Åkesson, nominerad till förbundsordförande Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Jag har haft förmånen att leda Riksförbundet HjärtLung nuvarande mandatperiod, vilket gett mig ökad kunskap om vår fina organisation med dess möjligheter och utmaningar. Jag har ett brett nätverk sedan tidigare – regionalt, nationellt såväl som inom civilsamhället, yrkesföreträdare inom hälso- och sjukvården, myndigheter och inom de politiska partierna, detta efter min tidigare yrkeserfarenhet.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Förbundsarbetet är såväl ett internt som externt arbete. Vi måste fortsätta ha målet att vara den största patientföreningen och samtidigt bli den tydligaste rösten för patienter med hjärt-, kärleller lungsjukdom. Arbetet mot att bygga gemensamt är viktigt. Arbeta för att

”Jag vill fortsätta leda Riksförbundet HjärtLung för att vi är viktiga på riktigt. Tillgången till vård på lika villkor över hela landet oavsett vem man är är grundläggande.”

30

synliggöra allt arbete som görs i landet, detta kan ges oss fler medlemmar.

Vår närvaro i den digitala världen behöver stärkas utan att vi glömmer bort vår gemenskap. En sund stabil ekonomi möjliggör vår utveckling framåt och uppåt.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Jag vill fortsätta leda Riksförbundet HjärtLung för att vi är viktiga på riktigt. Tillgången till vård på lika villkor över hela landet oavsett vem man är är grundläggande. Vi ser att det iªdag finns en ojämlikhet i tillgången till vård utifrån postnummer och även socioekonomi. Så kan det inte vara. Vi måste fortsätta arbeta i vårt opinionsbildande arbete för att vi är unika.

Jörgen Warberg, nominerad som förste vice ordförande i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Jag är ordförande i lokalföreningen Öckerö sedan 2019, HLR-ansvarig i länsföreningen Västra Götaland samt 1:e vice ordförande i förbundsstyrelsen.

Genom dessa uppdrag har jag skaffat mig omfattande kunskap om förbundets verksamhet, utmaningar och möjligheter såväl på lokal, nationell som internationell nivå, genom EHN – European Heart Network.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Den internationella representationen inom European Heart Network (EHN) är ett område jag brinner för.

Erfarenhetsutbytena mellan de 25 medlemsländerna har visat sig vara ovärderliga för att utveckla arbetet kring hjärt-kärlsjukdomar. Jag ser stora möjligheter för oss att förstärka vårt engagemang och vår roll i detta nätverk genom att aktivt delta och ta ledarposition i de internationella diskussionerna.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Min mångåriga erfarenhet inom fastighetsbranschen har utvecklat mina färdigheter inom förhandling, juridiska frågor och strategiskt tänkande.

Vidare har mina nätverk från ideella organisationer STATUS #2/2025

FÖRBUNDSNYTTT

till kongressen 2025 och affärssammanhang gett mig goda förutsättningar att knyta och vårda relationer, vilket kan stärka förbundets synlighet och påverkansarbete på nationell nivå.

Karin Thalén, nominerad som andre vice ordförande i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Jag är sjuksköterska och har 45 års erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg.

De senaste 20 år har jag varit chef inom vård- och omsorgssektorn. Har varit ledamot i förbundsstyrelsen sedan kongressen 2022 och länsordförande i Riksförbundet HjärtLung Uppsala län sedan våren 2024. Och jag är politiker i både Uppsala kommun (äldrenämnd och kommunfullmäktige) och region Uppsala (vårdstyrelsen och regionfullmäktige) sedan 2022. Jag har även anhöriga som är hjärt- och lungsjuka.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Opinionsbildning är mycket viktigt. Till exempel att få politiska beslut vad gäller en nationell hjärtstrategi/plan. Det behövs till exempel hjärtsjuksköterskor på vårdcentraler.

Precis som det iªdag finns KOL- och diabetessjuksköterskor på vårdcentralerna.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Efter en mandatperiod i förbundsstyrelsen ser jag fram emot att fortsatt bidra med min erfarenhet och kunskap inom området.

Anders Teljebäck, nominerad som ledamot i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Jag har totalt 26 års erfarenhet av politiskt och folkrörelsearbete på nationell nivå i olika organisationer och Regeringskansliet.

Sedan 2021 sitter jag i

”Jag har totalt 26 års erfarenhet av politiskt och folkrörelsearbete på nationell nivå i olika organisationer och Regeringskansliet.”

STATUS #2/2025

”Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre och riskgrupper tycker jag är något som förbundet ska driva.” styrelsen för lokalföreningen i Västerås och är dess ordförande sedan 2022. Jag är aktiv i många föreningar. Jag har genom hela livet varit anställd och engagerad i olika folkrörelser bland annat som förbundssekreterare i PRO. Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Jag tycker det är viktigt med en nationell kraft som kan driva våra målgruppers frågor både när det gäller vårdens kvalitet och möjligheterna att leva ett bra liv. Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre och riskgrupper tycker jag är något som förbundet ska driva.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– För att vara med och utveckla förbundet till en stark kraft för våra målgrupper och att vara med och utveckla hela vår organisation. Så som jag beskrivit i andra svar.

nytta av för det här uppdraget?

– Min yrkesbana inom redovisning och ekonomi samt mina tidigare uppdrag i civilsamhället. Mitt stora intresse för sjukdomsförebyggande arbete.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbete?

– De viktigaste frågorna för mig är medlemsvärvning och livsstilsfrågor. Att som patientrörelse samverka med kommuner och regioner för utveckling av vården.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Har stort intresse för samhällsfrågor och intresse för människan. Jag ser en möjlighet att få vara med och påverka utvecklingen av vårt fina förbund, med dagens snabba samhällsförändringar är det viktigt att Riksförbundet HjärtLung driver aktuella frågor.

nytta av för det här uppdraget?

– Efter de tidigare sex åren så har man lärt sig att få råg i ryggen och har lättare att både ta till sig och komma med sunda synpunkter som ger framtiden.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Hur vi når nya medlemmar och yngre till föreningars styrelser.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Vill bedriva en aktiv bredd att nå flera samarbetspartner.

Siw Gidlöf, nominerad som ledamot i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Jag har varit aktiv i olika föreningar och organisationer.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Medlemsvärvning, medlemsutbildning och samverkan med vården.

Gudrun Eliasson, nominerad som ledamot i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha

Sture Olsson, nominerad som ledamot i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

FORTS. PÅ NÄSTA UPPSLAG – VÄND

31

FÖRBUNDSNYTT Jag är tillfrågad och nominerad. Det övergripande perspektivet är spännande.

”Jag tror att jag kan bidra utifrån de erfarenheter jag har sedan snart 20 års tid inom Riksförbundet HjärtLung, först som medlem och sedan som förtroendevald sedan 2011.” och sedan som förtroendevald sedan 2011.

Maud Molander, nominerad som ledamot i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Jag var ordförande i Riksförbundet HjärtLung Stockholms län och hade god kontakt med regionen, läkemedelsföretag och inte minst med länets alla lokalföreningar. Nu är jag sedan 2020 ordförande i Riksförbundet HjärtLung Sollentuna och alla de glädjeämnen och problem som finns i arbetet i en lokalförening.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Den främsta frågan för mig att prioritera är medlemsvärvning. Vi behöver medlemmar i alla åldrar och framför allt behöver vi yngre medlemmar. Att se till att vi blir den största medlemsorganisationen ger oss styrka för att påverka inom alla våra viktiga områden.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Jag har ett genuint intresse för de frågor som riksförbundet driver.

Jag tror att jag kan bidra utifrån de erfarenheter jag har sedan snart 20 års tid inom Riksförbundet HjärtLung, först som medlem 32

Thomas Andersson, nominerad som ledamot i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Sex år som ledamot i Patientföreningens styrelse varav två år som ordförande. Två år i en nationell arbetsgrupp (NAG) för framtagande av ett nytt vårdförlopp för lungfibros.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Jag brinner för patientfrågor som rör lungsjukdomar.

Rolf Petterson, nominerad som ersättare i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Har blivit bypassopererad, överlevt hjärtstopp, varit ordförande i Helsingborg i 10 år, ersättare i förbundsstyrelsen i en period.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Finns fortfarande mycket att göra bland annat för hjärtstopp. Samt även att vi finns med i vården fysiskt.

nytta av för det här uppdraget?

– Mina utbildningar: sjuksköterska och marknadsekonom. Arbetat 8 år på Riksförbundet HjärtLung som ansvarig för utbildning & livsstil samt marknadsansvarig. Kan organisationen. Nätverk inom läkemedelsindustrin.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Jag känner starkt för att medlemmarna ska se nyttan av att vara medlem.

Kunskapsförmedling kring diagnoserna, livsstilsaktiviteter och värvning. Locka yngre då diagnoserna går längre ner i åldrarna än tidigare.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Jag är numera engagerad i en länsförening. Det har gett mig nya ögon från att haft förbundskansliets ögon under 8 år. Det gör att jag kan koppla samman synen på vad som behövs för att organisationen ska växa och samtidigt locka nya medlemmar.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Hänvisar till mitt svar i föregående fråga.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Att få möjlighet att påverka och förändra patientfrågor i en stor och viktig patientorganisation som Riksförbundet HjärtLung är.

Marie Kurtsdotter Ekelund, nominerad som ersättare i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha

Bernt Henriksson, nominerad som ersättare i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Jag har jobbat med komplexa affärer under lång tid och har erfarenheter av att bygga långsiktiga relationer samt driva projekt, det

är erfarenheter som jag kan bidra med i kontakter med sjukvården och beslutsfattare.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Att samla erfarenheter från olika delar av sjukvården för att förbättra rutiner och arbetsmetoder inom vården, samt öka patientinflytandet.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Jag har själv drabbats av en hjärtsjukdom och ser att det finns en förbättringspotential inom vården och att den skiljer sig mellan olika regioner. Jag vill gärna bidra med att få en bra och jämställd vård.

Eva Finn-Andersson, nominerad som ersättare i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Engagemang för HLR. Erfarenheten från läraryrket har lärt mig att det är viktigt att börja redan i skolans värld och medvetandegöra och lära ut HLR. Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– HLR är mitt hjärteområde. Om så många som möjligt kan HLR och har nära till en hjärtstartare ökar möjligheten att överleva ett hjärtstopp.

STATUS #2/2025

FÖRBUNDSNYTTT

Anna-Marta Roos Näslund, nominerad som förbundsrevisor i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Många års erfarenhet från Grant Thornton AB Östersund (revisionsbyrå) arbetade som auktoriserad redovisningskonsult. Har egen redovisningsbyrå i Östersund iªdag. Ekonomiska frågor.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Öka medlemsantalet för att få bättre ekonomi, och därmed få större möjlighet till fortsatt utveckling.

”Självklart att man ställer upp när man blir föreslagen att stå till förfogande till förtroendepost på nationell nivå.”

Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Har erfarenheter som styrelseledamot och klubbordförande inom Grafiska förbundet, egenföretagare, ordförande i bostadsrättsförening och 8 år som kassör i Riksförbundet HjärtLungs lokal- och länsförening.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Eftersom jag är nominerad till revisor eller revisorsersättare kommer jag med stort intresse följa att beslut fattade av kongressen förverkligas på bästa ekonomiska sätt.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Självklart att man ställer upp när man blir föreslagen att stå till förfogande till förtroendepost på nationell nivå.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Därför att det är angeläget att utveckla Riksförbundet HjärtLung. Kanske effektuera vissa frågor.

Lars Åkerblom, nominerad som förbundsrevisor i FS STATUS #2/2025

Claes Åberg nominerad som revisorersättare i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Har bland annat tjänstgjort både som kassör och revisor i olika föreningar såsom idrottsförening, bostadsrättsförening och husägarförening.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Att utveckla samarbetet med vården för att fånga upp patienter med hjärt-, kärl- och lungdiagnos så att patienterna ska få en bra efterrehabilitering.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Riksförbundet HjärtLung är en mycket trovärdig och seriös organisation som jag med glädje vill jobba vidare med.

Mikael Nissen, nominerad som revisorersättare i FS Vilken tidigare erfarenhet kommer du ha nytta av för det här uppdraget?

– Bland annat mina 11 år i riksförbundets förbundsstyrelse tillsammans med mer än 12 år som ordförande i lokalföreningen.

Vilken fråga vill du helst prioritera i förbundsarbetet?

– Föryngringen i styrelser och aktivitetsledare samt it-frågorna.

KONGRESS 2–4 juni 2025

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Möjlighet att påverka och engagera. Lyfta fram den lilla lokalföreningens problematik.

Varför vill du engagera dig i Riksförbundet HjärtLung på nationell nivå?

– Jag tror mig kunna göra mer nytta med min insamlade erfarenhet inom riksförbundet.

33

KORSORD

NN I V rige Sve tter! lo

34

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 2” och måste vara Status till handa senast den 5 maj 2025.

Skicka korsordet till Status, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm eller ta en bild på löst korsord och mejla till info@hjart-lung.se. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 3 2025.

Namn:_____________________________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:____________________________________________

STATUS #2/2025

Har du räddat liv?

VINNARE & LÖSNING

Har Du räddat liv?

Korsordet nr 1 • 2025 6 VINNARE SOM VINNER TVÅ SVERIGELOTTER VAR. GRATTIS!

Hjälp oss att hitta Årets hjärt-lungräddare

Kurt Engman Piteå Bengt Sundén Hammenhög Maj-Britt Vennström Stenungsund Karin Andersson Vellinge

Vi söker en okänd hjälte som räddat livet på en medmänniska genom hjärt-lungräddning. personer utanför sjukvården som genom Är Vi detsöker du eller någon du känner?

hjärt-lungräddning räddat livet

Tipsa oss senast augusti på: på 31 någon vars hjärta stannat.

Nominera senast den 31 augusti. hjart-lung.se/aretshjartlungraddare eller 08-556 06 200

Årets hjärt-lungräddare 2022

Ann-Marie Sundien Frösön

Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm, info@hjart-lung.se

Barbro Göthe Göteborg

KOL? Prata med någon som vet hur det är!

Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst.

Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort.

Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.

hjart-lung.se 08-556 06 200

STATUS #2/2025

35

© UNICEF/UNI288585/Dejongh

PÅ BB I LINKÖPING, VID FRONTEN I UKRAINA, I EN TÄLTSÄNG I GAZA. Där ett barn föds, där föds också en förälder. Samma förväntan, samma oro, samma kärlek. Barnets första skratt och det första trevande steget.

Bli Världsförälder och hjälp familjer över hela världen att skapa trygghet i kaoset, möjlighet att sjunga godnattvisor och en chans att barnen får en första dag i skolan.

Bli Världsförälder.

Scanna QR-koden eller gå in på unicef.se