Tidningen Status #2 2024

STATUS

Riksförbundet HjärtLungs

Christine Cars-Ingels mötte

Hjärt-Lungfondens Kristina

Sparreljung för samtal

och promenad på Sveriges första Hälsans stig.

Christine och

Kristina

vill göra Sverige friskare

Recept: Därför bör vi äta mera baljväxter 57%

av svenskarna äter vegetariskt minst en gång i veckan.

Forskning: AI ska förhindra hjärtstopp

EU-valet: De viktigaste frågorna

Frågesport: Vad vet du om gamla fotbollslirare?

Därför behövs ökat stöd till närstående

att leva med en långvarig eller kronisk sjukdom kan innebära en oplanerad och omfattande livsförändring. Sjukdomen kan ta sin början i ett dramatiskt skeende där ett sjukdomsbesked kan ge såväl psykiska som sociala konsekvenser. Sjukdomen kan också försämras under en längre tid, oavsett vad så påverkar det individen och dess närstående. Det kan för den som är sjuk handla om oro inför framtiden, sorg över förlorad självständighet eller till och med skuldkänslor över att vara beroende av andra. Som närstående kan man känna oro eller skamkänslor över att inte riktigt förstå eller orka vara så stödjande som man önskar vara.

Det finns ett stort behov av att hela hälso- och sjukvården utbildas i vad det innebär att få ett livsförändrande besked samt att närstående ges förutsättningar att just vara närstående. Med det svåra ekonomiska läget vi i dag har i regioner och kommuner så ökar risken att man som närstående tvingas bli vårdgivare i stället för att vara just närstående.

likväl som att vården blir bättre när man som individ involveras och blir medskapande i sin behandling, så är det viktigt att närstående involveras genom förhållningssättet för personcentrerad vård. Hälso- och sjukvården sträcker sig alltför ofta enbart till byggnadens väggar, men anhöriga är betydligt närmare patienten. Närstående tar redan i dag ett stort ansvar i samband med långvarig sjukdom, men involveras alltför sällan i helheten av vården.

att vara anhörig kan betyda att ständigt söka information, leva med oro och försöka följa med i behandlingen av den som är sjuk. Det finns behov av att underlätta strukturen inom hälso- och sjukvården så att anhöriga blir en mer naturlig del av ett personcentrerat förhållningssätt, om individen så önskar. Detta är en fråga som kortsiktigt riskeras att tonas ner i ett hårt pressat ekonomiskt läge. Detta måste vi tillsammans bevaka. Vi behöver i stället utveckla stödet till närstående. l

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

STATUS

Riksförbundet HjärtLung

Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-556 062 00

Mejl: status@hjart-lung.se

Webbplats: www.hjart-lung.se

Adressändringar: medlem@hjart-lung.se

Gåvobankgiro: 901-0109

ansvarig utgivare

Anders Åkesson

produktion

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se

redaktör

Magnus Jonson magnus@erstamedia.se 070-482 02 33

korrektur

Fredrik Johansson

annonser

MediaKraft AB Andrea Åhslund andrea.ahslund@mediakraft.se 073-508 05 73

tryckeri V-TAB

utgivning 6 nummer per år. Finns även som taltidning.

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

redaktionsråd

Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se

Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com

Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se

Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung

Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår QR-kod.

Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se

Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se

omslagsbild

Stefan Bladh

INNEHÅLL

#2 2024

6–9 12–18

4–5: AKTUELLT

Enligt ny forskning kan ett blodprov visa om en person löper risk för att drabbas av hjärtinfarkt.

6–9: CHRISTINE MÖTER …

Två generalsekreterare möttes i samtal på Sveriges första Hälsans stig om engagemanget att förebygga hjärt-, kärloch lungsjukdomar.

10: SMÅTT & GOTT

Vilken tysk proffsklubb representerade Bosse Larsson? Och håll koll på dina soltimmar när våren är här.

12–18: TEMA: SÖMN

Återhämtningen sker när du sover. Status reder ut varför det är viktigt att sova bra. För Dan Wiksten blev en maskin vägen till den goda sömnen.

19–21: RECEPT

Baljväxter är kolhydrat och protein i ett. Det är dessutom gott. Jenny Damberg bjuder på tre nyttiga och goda recept.

22–23: FORSKNING

När AI analyserar EKG kan vi i framtiden förutse hjärtstopp effektivare. Forskaren Markus Lingman förklarar hur.

24–30: LANDET RUNT

Thomas Ravelli hälsade på hos Riksförbundet HjärtLung

Vetlanda-Sävsjö och många förbund har hunnit med både årsmöte och firande av alla hjärtans dag.

32–33: FÖRBUNDSNYTT

Inför nästa års kongress är det nu öppet att nominera erfarna kandidater till förtroendeuppdrag inom Riksförbundet HjärtLung.

34: KORSORD Tävla om Sverigelotter.

Dyrarste aktumottagningen

600 kr

I Västernorrland är det dyrast i Sverige att besöka akutmottagningen efter nya priser. Billigast är 250 kronor i en del regioner.

Dyrarste vårdcentralnen

400 kr

I Jämtland Härjedalen är det dyrast i Sverige att besöka vårdcentralen.

Billigast är det i Västra Götaland där det kostar 100 kronor för ett besök.

Risk för hjärtinfarkt kan spåras i blodprov

n Ett blodprov kan ge svar på om en person löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt inom ett halvår. Forskare har även tagit fram ett webbverktyg som ska öka motivationen att förebygga infarkter.

– Men vi vet att tiden strax innan en hjärtinfarkt är mycket dynamisk. Månaden efter en skilsmässa är till exempel risken för en hjärtinfarkt fördubblad, och veckan efter en cancerdiagnos är risken för

hjärtdöd femdubblad, säger Johan Sundström som är hjärtläkare och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.

Han har tillsammans med forskare i Europa arbetat utifrån hypotesen att flera viktiga biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt – och att de skulle gå att hitta med ett enkelt blodprov.

Oväntat lite lakrits höjer blodtrycket

n Det är sedan tidigare känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid Linköpings universitet att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

– I studien såg vi att ett dagligt intag av lakrits som innehöll 100 mg glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska personer. Det har tidigare inte visats vid så små mängder lakrits, säger Peder af Geijerstam, doktorand vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och ST-läkare i allmänmedicin, och studiens huvudförfattare.

Ämnet glycyrrhizinsyra, som finns i lakrits, påverkar kroppens vätskebalans genom effekter på ett enzym i njuren. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom.

Källa: Linköpings universitet

– Vi ville utveckla metoder för att man i sjukvården ska kunna hitta personer som snart kommer att få sin första hjärtinfarkt, säger Johan Sundström.

Forskarnas studie har utgått från blodprover från nästan 170 000 personer utan tidigare hjärt-kärlsjukdom i sex europeiska grupper. Inom ett halvår fick drygt 400 sin första hjärtinfarkt.

Läkare positiva till sjukstugorna

n I norra Sveriges glesbygd finns så kallade sjukstugor som avlastar de stora sjukhusen. Läkarna på sjukstugorna är överlag mycket positiva till arbetssättet och många anser att systemet borde byggas ut i Sverige. Det visar en aktuell avhandlingen.

– För patienternas del handlar fördelarna om att man kan vårdas närmare sitt hem och att man känner personalen. Det ger trygghet. Är man på väg att dö kan det också vara en trygghet att vara på ett ställe där personalen är välbekant och kan ens sjukdomshistoria, säger Mante Hedman, distriktsläkare samt adjungerad adjunkt vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och författare till en avhandling om sjukstugesystemet.

”Att sjunga i kör kan hjälpa till med känsloreglering. Det sker en emotionell synkronisering när en grupp njuter av att göra något tillsammans. Dessutom är den sociala aspekten viktig, brist på umgänge är något som äldre ofta klagar på.”

Laszlo Harmat, docent vid institutionen för psykologi vid Linnéuniversitet, leder det pågående forskningsprojektet om körsång och hälsosamt åldrande. Det är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Karolinska institutet och Stockholms universitet.

EU-VAL 9 JUNI

De viktigaste valfrågorna för dig som medlem

n Den 7–9 juni går Europa till val. Sammanlagt ska 720 ledamöter röstas in i Europaparlamentet, 20 av dem är svenska.

Historiskt sett har valdeltagandet i Sverige varit lägre i de här valen än i riksdagsvalen. Och det kanske är lätt att tänka att det som bestäms i Bryssel och Strasbourg inte berör oss i Sverige. Men det stämmer inte, för även när det gäller hälsofrågor fattas det viktiga beslut i EU. Hur sjukvården ska utformas mer i detalj bestäms fortfarande här hemma, medan EU:s roll är att komplettera och stödja medlemsstaternas arbete med att förbättra folkhälsan och minska hälsorelaterade orättvisor. EU arbetar även med rekommendationer och olika typer av standarder för bland annat läkemedel och medicintekniska produkter. För några år sedan antog

Grattis!

parlamentet ett hälsoprogram med fyra allmänna mål:

• Att förbättra och främja hälsa inom EU.

• Att skydda människor mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot.

5 frågor till partiernas toppkandidater på hjart-lung.se

• Att förbättra läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter.

• Att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att förbättra deras motståndskraft och resurseffektivitet.

En av de mest aktuella hälsofrågorna som man arbetar med på EU-nivå just nu handlar om ett slags europeiskt 1177. Det skulle betyda att om du blir sjuk eller behöver någon typ av vård när

du är i ett annat EU-land kan vårdpersonalen få tillgång till journaler och recept.

Vilka hälsofrågor som EU ska fortsätta samarbeta kring och hur djupt det samarbetet ska gå avgörs dock av vilka partigrupper som får mest makt i EU-parlamentet. För att det ska bli lättare för dig och alla andra medlemmar i Riksförbundet HjärtLung att hitta vilket parti som bäst speglar dina åsikter har vi ställt fem frågor till de åtta riksdagspartiernas toppkandidater. Vi frågar bland annat om luftkvalitet och om EU bör ta ett större ansvar i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Text: Elisabet Wahl

n Det blev delad topplacering för Lasarettet i Motala och Västmanlands sjukhus i Västerås när hjärtregistret Swedeheart publicerade sitt kvalitetsindex för hjärtinfarktsjukvården år 2023.

Christine och Kristina blickar mot gemensam målsättning

Hjärt-Lungfonden kämpar precis som Riksförbundet HjärtLung för att färre ska drabbas av sjukdom, men med andra metoder. Generalsekreterarna Kristina Sparreljung och Christine Cars­Ingels möttes vid Brunnsviken i ett samtal om historia, Hälsans stig och de starka personliga skälen till Kristinas engagemang.

foto Stefan Bladh

n Hej Kristina! Våra läsare vill gärna veta mer om vad Hjärt­Lungfonden gör. Berätta!

– Jag ska försöka göra det kortfattat. Hjärt-Lungfonden är en insamlingsorganisation som stöder svensk hjärt-kärl- och lungforskning. Vi driver påverkansarbete och sprider kunskap baserad på forskningsresultat. Dessutom har vi valt att jobba med förebyggande insatser inom huvudområdena tobak, luftföroreningar, fysisk aktivitet och kost. Vi har nyligen börjat titta på hur vi kan jobba med forskningspolitik i samklang med resten av vår verksamhet. Det vi inte gör är att driva vårdfrågor, det gör ju ni i Riksförbundet HjärtLung.

n Ja, vi kompletterar och stöttar varandra. Våra målsättningar är desamma, att bidra till att förebygga hjärt­, kärl­ och lungsjukdomar och de bästa förutsättningarna för dem som drabbas. I år fyller Hjärt­Lungfonden hela 120 år. Grattis! Kan du nämna några milstolpar för organisationen?

– Det har varit olika faser genom åren: upplysningsarbete, konkret arbete med vård samt stöd till forskning. Det började med kampen mot tuberkulos. Kring förra sekelskiftet drabbades Europa hårt, ett av fem barn dog. Nationalföreningen mot tuberkulos, som vi hette då, gjorde både praktiska insatser och spred information. Till exempel gavs råd om hur man kunde undvika smitta. Det var samma råd som nu vid covid: håll god hygien och håll avstånd.

n Hur kom forskningsstödet in i bilden?

– På 1920-talet bildades den första vetenskapliga nämnden, motsvarande vårt forskningsråd i dag. De ägnade sig åt att se vilka rekommenderade behandlingar mot tbc som borde sättas in. Redan från början fick organisationen privata donationer och gåvor. Vi sålde också julbrevmärken för två

”På 1920-talet bildades den första vetenskapliga nämnden, motsvarande vårt forskningsråd i dag. De ägnade sig åt att se vilka rekommenderade behandlingar mot tbc som borde sättas in.

CHRISTINE MÖTER

Riksförbundet HjärtLungs

generalsekreterare Christine Cars-Ingels intervjuar Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung.

öre styck via Posten i exakt 100 år. Det var jag som bad Posten att behålla dem även efter att de blivit aktiebolag.

n Ni tog hit konceptet Hälsans stig –Slí na Sláinte – från Irland i slutet av 1990­talet. Nu är det vi som driver det sedan 20 år. Men hur började det? – Det var vår dåvarande generalsekreterare som kom i kontakt med Slí na Sláinte, som betyder ”stig för hälsa”, genom samarbetsorganisationen European Heart Network. Han tyckte att jag skulle etablera konceptet i Sverige. Den irländska hjärtorganisationens generalsekreterare hade hittat på det i mitten av 1990-talet. Han var själv ute och promenerade varje dag och ville gärna veta hur långt han hade gått. Då kom han på att om man mäter upp slingor och sätter stolpar varje kilometer, så kan människor kliva på och kliva av och räkna stolpar. Jag översatte konceptet och gjorde en manual för skapandet av nya slingor.

n Den första Hälsans stig i Sverige anlades här runt Brunnsviken i Stockholm. Varför blev det just här?

– Det beror helt enkelt på att jag ville att Hälsans stig skulle få uppmärksamhet. Jag ringde Kungliga Djurgårdsförvaltningen som äger marken. I maj 1998 invigde kungen slingan. Han gick faktiskt hela den tolv kilometer långa slingan. Jag var med och etablerade 13 stigar. Sedan tog en kollega vid och 2004 lämnade vi över Hälsans stig till er i Riksförbundet HjärtLung. Vi bestämde oss för att inte längre arbeta med praktiska preventionsprojekt, utan fokusera på att samla in pengar till forskning.

n Vi, och inte minst våra medlemmar, är glada över att kunna driva vidare

Min farfar dog i hjärtinfarkt när jag var 5 år, och min pappa fick sin första infarkt, en massiv, när jag var 8 år och han var 39 år.

Hälsans stig. Många lokala föreningar engagerar sig i och vid slingorna. Ett av flera exempel är Oskarshamn, som ordnar tävlingar och evenemang kring stigen. Det kommer jättemycket folk och det lokala näringslivet är engagerat. Stigen har betytt mycket för många människor. I dag finns 161 stigar runt om i landet. Kristina, när du är ute och reser till någon stad i Sverige, kollar du då om det finns en Hälsans stig där?

– Ja, absolut. Och jag går dem ofta. Då tänker jag att det här var jag med och startade.

n Det var 27 år sedan. Hur länge har du arbetat på Hjärt­Lungfonden?

– I 28 år i många olika roller: gåvoadministratör, drivande i Hälsans stig-projektet, it-ansvarig, marknads- och insamlingschef och sedan 2014 som generalsekreterare.

n Hur kommer det sig att du sökte dig just till Hjärt­Lungfonden?

– Min farfar dog i hjärtinfarkt när jag var 5 år, och min pappa fick sin första infarkt, en massiv, när jag var 8 år och han var 39 år. Pappa dog vid 66 års ålder i sviterna av sina infarkter. Hans hjärtproblem präglade hela min uppväxt, jag levde med en ständig oro. Min farbror dog också för tidigt i hjärt-kärlsjukdom. Därför kändes det så rätt att söka jobb på Hjärt-Lungfonden. Där kan jag vara med och bidra till kunskap om hur de här sjukdomarna kan förebyggas och behandlas.

n … och varför brinner du fortfarande för de här frågorna?

– Den här verksamheten är genuint viktig och har betydelse för så många människor. Mitt största kall är att få in ännu mer medel för forskning. Jag har känt mig så stolt när jag under åren sett att forskning vi har stöttat faktiskt leder till behandlingar, som kan rädda liv och som kan ge högre livskvalitet för människor. l

En generalsekretare möter en annan generalsekreterare på en Hälsans stigpromenad.

Om Kristina Sparreljung

Ålder: 57 år.

Bor: Stockholm.

Familj: Sambo, två utflugna barn och hunden Lovis.

På fritiden: Träning, familjen, hundpromenader, böcker, resor.

Favoritresmål: Malaysia och New York.

Startbild i mobilen: Mina nära och kära.

20 minuter sol räcker

n Med våren kommer fler soltimmar. Solen ger oss värme och hjälper oss att reglera vår dygnsrytm. Solstrålarna gör också att kroppen bildar D-vitamin som alla behöver. Det räcker dock att du får sol på händerna och i ansiktet i cirka tjugo minuter varje dag. Då får kroppen tillräckligt med Dvitamin. Beräkna din soltid på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats minsoltid.se. Där får du hjälp att uppskatta hur länge du kan stanna i solen utan att bränna dig. Källa: 1177.se

Skratta och förläng relationen

n Att ett gott skratt förlänger livet har vi hört förr. Nu visar en studie som publiceras i Psychological Science att skratt också förlänger relationen. Bara att skratta på – hahahahaha!

av svenskarna äter vegetariskt minst en gång per vecka, en ökning från 45 % 2016. Källa: Vegobarometern 2023 som kom ut i mars i år

Fysisk aktivitet = god livskvalitet

n Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem-i-topp-lista.

De topp fem faktorerna som associerades med en god livskvalitet var i fallande ordning:

1. Fysisk aktivitet

2. Arbete

3. Avsaknad av smärta

4. God sömn

5. Känslan av att ha kontroll över sitt liv

Frågesport!

Vad kan du om allsvenskan?

n Fotbollsallsvenskan för både damer och herrar har kickat i gång! Snacket om att regerande mästarna Malmö och Hammarby ska försvara guldet har gått på stan. Status bjuder i stället på en frågesport i nostalgins tecken. Kommer du ihåg hjältarna från förr?

1. Bosse Larsson räknas som en av Malmö FF:s största och viktigaste spelare genom tiderna. Men under sin karriär var han proffs under en tid i dåtidens Västtyskland? I vilken klubb?

1 Bayern München

x VfB Stuttgart

2 FC Kaiserslautern

2. En av damfotbollens stora svenska stjärnor genom tiderna är Pia Sundhage med fyra SM-guld med Jitex. Hon har också gjort en karriär som förbundskapten för bland annat Sverige, USA och Brasilien. Sedan januari i år har hon hand om ett annat landslag. Vilket?

1 Schweiz

x Norge

2 England

3. Torbjörn Nilsson, som var stjärna i IFK Göteborg under 1980-talet, var mellan 2008 och 2013 tränare för ett lag i damallsvenskan. Vilket?

1 Tyresö FF

x Jitex BK

2 Kopparbergs/Göteborg FC

4. Nu diskuteras VAR-regeln livligt. Om Sverige ska ta efter internationell fotboll där domarna med hjälp av videokameror kan granska sina beslut. År 1992 var det en helt annan fotbollsregel som infördes. Vilken?

1 Golden goal, laget som gör första målet i en förlängning vinner.

x Halvtidspausen i allvenskan ökade från tio till femton minuter.

2 Bakåtpassning till målvakt blev otillåten.

Rätt svar på sidan 32!

Läkemedelsstudier för nya behandlingar

Vi på CTC utför klinisk forskning på uppdrag av universitet, läkemedelsindustrin och andra forskningsföretag.

Kliniska prövningar görs för att få fram så effektiva och säkra behandlingar som möjligt och har gjort att läkemedel och behandlingsmetoder, som vi idag tar för givet, har utvecklats.

Vi har pågående och kommande studier för dig med bland annat:

• KOL

• Höga blodfetter

• Hjärt-kärl-sjukdom

Alla våra studier är kostnadsfria med möjlighet till reseersättning.

Läs mer om oss och våra studier på Telefon: 018-30 33 99

FORSKNINGSPERSON.SE

Mail: info@ctc-ab.se

Vad händer när du sover ? – eller

inte sover

Sömn är kroppens naturliga återhämtning. Framför allt hjärnan är beroende av sömnen, den kan inte återhämta sig på något annat sätt. Fungerar inte sömnen som den ska påverkas till exempel hormonsystemet som påverkar viktregleringen som bland annat påverkar hur känslig man är för hjärt-kärlsjukdom. Allting hänger samman.

Mirjam Ekstedt är professor på institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon är sjuksköterska i grunden och doktorerade 2005 med avhandlingen ”Burnout and Sleep” på Karolinska Institutet. Det händer mycket när vi sover.

– Vi bygger upp våra celler, lagrar energi och immunförsvaret rensar bort ”skräp” som bakterier och virus, förklarar Mirjam Ekstedt. Även felaktiga celler som skulle kunna utvecklas till cancerceller avlägsnas nattetid.

På dagen är cellerna i kroppen programmerade för att vara fullt aktiva. På natten är de inriktade på att rehabilitera sig.

– Detta är en nyckel till varför sömnen är så viktig, understryker Mirjam Ekstedt. Rubbas balansen märker vi snabbt av det. Alla som har rört sig över nästa uppslag – vänd

text Catarina Gsby

tidszoner känner till detta. Du blir irriterad och trött, och magen fungerar inte.

Därtill kommer en kognitiv påverkan.

– Det som först försämras när sömnsystemet rubbas är frontallobens funktion. Där finns beslutsfattandet och det logiska tänkandet.

Kanske reagerar du då inte lika snabbt. Humöret blir sämre och risken ökar för att du ser mörkare på saker och ting.

– Vi vet att det finns en koppling mellan långvarig sömnbrist och depression.

Det är faktiskt så att även förmågan att reproducera sig minskar. Det är som om kroppen stänger av den biten. Den är inriktad på ren och skär överlevnad. Din överlevnad. Fortplantningen får vänta.

Hur är det då med de personer som påstår att de klarar sig med lite sömn, kanske fem timmar per natt? Talar de inte sanning? Eller har de bara ännu inte råkat ut för några konsekvenser av att sova så pass lite?

– Gränsen för när man far illa är individuell. Men att regelbundet aldrig sova mer än fem timmar per natt är inte bra för någon. Man klarar bara av det i kortare perioder. Det handlar också om vilken typ av sömn man får. Djupsömnen är viktigast, och den inträffar i början av natten. Är man å andra sidan uppe i varv kommer man kanske aldrig ner i den sömnen.

Att sömnbrist ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar beror bland annat på att hormonsystemet påverkas. Stresshormoner utsöndras, bland dem kortisol, och sker det under en längre tid kan nivåerna bli för höga. En konsekvens av detta är att man kan öka i vikt, vilket i sin tur kan leda till högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. (Och fler andra sjukdomar, till exempel diabetes.)

– Vi borde planera vår sömn bättre, säger Mirjam Ekstedt, professor i hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Vi planerar ju in jobb och måltider, men när det gäller sömn kan det lätt bli ”nu kom jag inte i säng förrän vid midnatt fastän jag ska upp klockan fem”. Varför nedprioriterar vi en sådan viktig sak?

Christian Benedict jobbar vid Uppsala universitet och har forskat om sömn sedan femton år tillbaka

– Våra hjärnor likställer sömnbrist med fara, och när vi är i fara ska vi inte tappa i vikt.

Hur lugnar man den som blir orolig över att inte få tillräckligt med sömn?

– Dels är detta med hur sömnbrist påverkar en som sagt individuellt, dels är det inte farligt med enstaka nätter med dålig sömn, svarar Mirjam Ekstedt. Men ett tecken på att man sover illa är att man ofta är trött dagtid, då är det viktigt att man får hjälp att bryta mönstret. Då ska man höra av sig till sin vårdcentral. l

Har du sömnproblem?

Christian Benedict reder ut vad du kan göra!

Utred eventuell sömnapné n Det är svårt att själv veta om du har sömnapné så ta hjälp av din partner som vittne eller be din läkare om en sömnundersökning. Sömnapné kan försämras av alkohol, rökning och sömntabletter.

Utvärdera när du tar dina mediciner n Mediciner som du tar på kvällen kan påverka din sömn. Vätskedrivande preparat kan få dig att behöva gå på toaletten mitt i

natten. Betablockerare minskar melatoninfrisättningen som gör dig sömnig. Blodtryckssänkande medicin har nyligen visat sig ha särskilt goda effekter om de tas på kvällen. Rådgör dock alltid med din läkare innan du ändrar din medicinering.

Höj huvudändan på sängen n Om du lider av dålig blodcirkulation kan vätska samlas i armar och ben, och när du ligger ner ger vätskan ett obehagligt tryck över

Sömnforskaren: Rör på dig och vistas utomhus

Varje steg du tar är ett steg inte bara för hälsan utan även för sömnen. Att du rör på dig och vistas utomhus är det absolut bästa du kan göra för att sova bättre, menar sömnforskaren Christian Benedict.

text Catarina Gisby

Han är docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och har skrivit två böcker med fokus på sömn och sömnbrist. Den senaste heter Sov dig till ett bättre liv och kom förra året.

Söker man information om sömnsvårigheter på nätet dyker det upp mängder av tips. Det verkar finnas massor av knep att ta till, men Christian Benedict tycker att man ska ta många av dem med en nypa salt.

– Det enda som är helt säkert är att motion är toppen, även om ett högintensivt träningspass kanske inte är så bra strax innan man går och lägger sig, säger han.

Men kaffe sent på dagen är väl ändå helt fel?

– Det kan ha negativa effekter för en del, men inte för andra. För den som bryter ner koffein väldigt långsamt är det dåligt, men det finns människor som inte påverkas alls. Att alkohol är negativt för den som har sömnproblem är sant. Alkohol gör en visserligen trött, men rubbar sömnkvaliteten. Den som druckit alkohol somnar som regel lätt, men vaknar ofta, snarkar mer och riskerar till och med att få andningsuppehåll.

Sängens placering, är den av betydelse? Faktiskt kan den vara det, säger Christian

Benedict. Han hänvisar till forskning som visar att det kan vara lite bättre att sova med huvudet i norr och fötterna i söder. ”Lite roligt, eller hur,” säger han och skrattar, för det låter ju onekligen som hokuspokus. – Men det finns magnetfält, och det är väl inte otroligt att de påverkar oss. l

”Det enda som är helt säkert är att motion är toppen, även om ett högintensivt träningspass kanske inte är så bra strax innan man går och lägger sig.

bålen som kan göra det obehagligt och tungt att andas. Höj upp huvudändan av sängen så minskar trycket. Bär kompressionsstrumpor på dagen.

Skapa utrymme på dagen för reflektion n Hitta en stund för dig själv under dagen då du kan varva ner och tänka igenom saker som annars håller dig vaken på natten. Ta en promenad på egen hand – och stäng av mobiltelefonen.

Ta hand om din dygnsrytm n Skapa förutsättningar för sömn genom att vara mest aktiv under dagen, och minst aktiv på kvällen. Se till att du får mycket ljus under morgontimmarna och mindre under kvällen. Ät och motionera framför allt på dagen. Varva ner på kvällen med hjälp som meditation och andningsövningar.

Hitta rätt sovposition

n Att sova på sidan är bättre än ryggläge, särskilt om du har

sömnapné. Sy in en tennisboll i pyjamasens rygg så att du betingar dig själv till att ligga på sidan. Hitta vilken sida som passar dig bäst: på vänster sida avlastar du trycket till den stora venen som för blod till hjärtat.

Ta tag i din oro n Psykiskt triggad oro är inte bra för sömnen, och det finns hjälp att få. Med kbt-terapi kan du hitta strategier för att kunna sova, bland annat genom sömnrestrik-

tion där du lär dig att förknippa sänggående med känslan av att du har lyckats att sova.

Ta det lugnt under de sömnlösa timmarna n Om du vaknar på natten och inte kan somna om, byt rum men se till att du fortfarande har det mörkt omkring dig och inte aktiverar dig. Mörkret och vilan gör att kroppen kan återhämta sig, även om du inte sover. sova med sömnapné – vänd

Kraftig snarkning och sömnapné är en vanlig orsak till att par har skilda sovrum, berättar Dan Wiksten, som är redaktör för Apné Sveriges tidning Drömläget. Tidningen har en fråga-doktorn-spalt dit läsarna kan höra av sig. ”Många är oroliga för att CPAP:en påverkar sexlivet, men påverkar den sexlivet är det till det bättre”, menar Dan Wiksten. Man blir ju betydligt piggare.

Maskinen som gav Dan ett nytt liv

Dan Wiksten fick diagnosen obstruktiv sömnapné för tretton år sedan. Han var riktigt illa däran utan att veta om det. Nu är han inne på sin tredje CPAP, och han älskar den. Maskinen har gett honom nytt liv.

Dan Wiksten är 78 år. Han tycker att det låter mycket och att det låter gammalt, och det stämmer liksom inte alls in på honom.

– Jag är fortfarande väldigt aktiv. Jag har ett åkeri, bland annat. Och det är jag som gör tidningen Drömläget som ges ut av Apné Sverige. Jag är nog en ganska engagerad människa.

Det hörs att Dan Wiksten är det. Vi pratas vid på telefon och rösten förmedlar massor av kraft, energi och entusiasm.

För tretton år sedan var läget lite annorlunda. Han var uppe minst en gång i timmen nattetid för att gå på toaletten, och sängkläderna var våta av svett på morgonen. Vad det kunde bero på förstod han inte alls. Men en god vän vars make hade sömnapné kände igen symtomen och tyckte att Dan skulle kontakta en läkare.

– Så jag hörde av mig till Sophiahemmet här i Stockholm och fick låna hem en apparat över natten som registrerade och kontrollerade min sömnkvalitet.

Den var chockerande dålig. Dan Wiksten hade hundratals andningsuppehåll, de längsta långt över en minut. Han syresatte sig därför illa.

– Läkaren sa att min vän hade haft helt rätt, så jag fick omgående en CPAP och den fungerade direkt. Jag blev så att säga ”botad” redan efter första natten. Jag har använt den alla nätter utom två sedan dess. En gång var den trasig och en annan gång reste jag till USA och blev av med handbagaget, och där låg CPAP:en. Som tur var kom det till rätta efter ett dygn.

De två nätterna utan andningsmask minns han som mardrömsnätter.

– Det var som om någon satt på min bröst korg och hindrade mig från att andas.

det går inte att bara knalla in och köpa en CPAP var som helst. Man måste ha en läkares förskrivning. Även i USA.

– Men du kan förstå hur viktig den här maskinen är för mig när jag med sådan fasa så tydligt minns hur det var att vara utan den.

Dan Wiksten säger att det finns som två läger när det gäller CPAP:en. Det finns de som inte står ut med masken, och så finns det de som älskar den. Han hör till de sistnämnda.

Hej !

Vad är Apné Sverige?

Gert Grundström är ordförande i Apné Sverige. Han arbetar framför allt för att politiker ska förstå vidden av sömnapnéns konsekvenser, svåra och dödliga sjukdomar som är ett elände för den enskilde men som också kostar samhället mycket pengar.

Gert Grundström är ordförande i Apné Sverige, en medlemsorganisation i Riksförbundet HjärtLung.

– Vi är en ideell förening som har cirka 950 medlemmar. Vi arbetar för att förbättra livssituationen för oss som har sömnapné. Flertalet av medlemmarna bor i Stockholm eftersom vi startade som en Stockholmsförening för drygt tjugo år sedan, men en anledning till att vi bytte namn var att människor över hela landet ska känna sig välkomna.

Vad gör Apné Sverige?

– Vi arbetar framför allt intressepolitiskt. Vi lägger våra resurser på att informera om sjukdomen och dess konsekvenser.

Varför är det viktigt att verka intressepolitiskt?

– Obehandlad obstruktiv sömnapné kan leda till följdsjukdomar som i sin tur kan leda till döden. Får man hjälp kan man däremot räkna med en ökad livslängd på åtta tio år. En effektiv behandlingsmetod är CPAP, en maskin med andningsmask som förhindrar apné. Kostnaden för att hyra en sådan varierar från region till region. Vi tycker att kostnaden ska vara lika för alla oavsett var man bor och att högkostnadsskyddet ska gälla. Det gör det inte i dag. text Catarina Gisby

Fotnot: CPAP är en förkortning för ”continuous positive airway pressure”, på svenska översatt till ”kontinuerligt positivt luftvägstryck”.

– Jag är inne på min tredje CPAP nu. Den första var rätt enkel. En fördel med den var att den startade långsamt så att man hann somna innan den nådde full effekt. Den andra var mer intelligent och kunde reglera tryck efter behov. Den tredje CPAP:en är superintelligent. Den har en app bland annat. Jag kan själv gå in i appen och kolla hur varje natt har varit. Det är fantastiskt. l

Dan Wiksten är inne på sin tredje CPAP. ”Jag hör till dem som älskar min CPAP,” säger han. ”Den förlänger mitt liv. Den är alltid med mig när jag reser. Jag kan inte vara utan den”

Sömnapné ger andningsuppehåll när du sover

n Sömnapné är en sjukdom som innebär att du får kortare eller längre andningsuppehåll när du sover. Man brukar tala om två olika typer, central sömnapné och obstruktiv sömnapné. Det är den sistnämnda som är vanligast och den man i dagligt tal menar när man talar om apné.

Hos personer med obstruktiv sömnapné är de övre luftvägarna ofria. Snarkningar är vanligt förekommande och den som är drabbad kan känna sig mycket trött dagtid. Koncentrationsförmågan sätts ned och risken för både trafik- och arbetsplatsolyckor ökar.

Sjukdomen är vanligare hos överviktiga personer. Den drabbar också män i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor, även om färsk forskning från Uppsala visar att sömnapné är vanligare bland kvinnor än vad man tidigare trott.

Förekomsten av apné ökar med stigande ålder.

text Catarina Gisby • foto Stefan Bladh

Friare luftvägar

EEZYFLOW SOVKRAGE

• CE-MÄRKT MEDICINTEKNISK PRODUKT (MDR)

• Ett hantverk – Gjuts en och en och i specialtillverkade formverktyg

• Tillverkning i Sverige och Danmark

EEZYFLOW SOVKRAGE – VID SOCIAL SNARKNING – LINDRIG & POSITIONSBEROENDE SÖMNAPNÉ EVIDENS: FRAMSTUPA (STABILT) SIDOLÄGE = FÖRSTA HJÄLPEN = FRIARE LUFTVÄGAR FRIARE LUFTVÄGAR REDUCERAR ELLER ELIMINERAR SNARKNING

Att eftersträva en sovposition liknande stabilt sidoläge leder även till att snarkning reduceras i olika grad allt beroende på anatomi, vikt, leverne, ålder och hur länge man snarkat. Det unika med Eezyflow är att den är utvecklad just för denna sovposition, att hålla huvudet uppåt, lätt bakåt, något framskjuten käke och stängd mun. Man vaknar mer utvilad utan muntorrhet.

Alla nämnda orsaker gör att det är så individuellt. En del slutar snarka medan andra får en reduktion då snarkningar även kan växla i svårighetsgrad från natt till natt, beroende på kroppsläge, variationer i nästäppa, trötthet eller alkoholintag.

• Mjuk, fjäderlätt och hudvänlig

• Ger en behaglig och luftig känsla

• Tryckavlastande skum

• Formas av kroppsvärmen

• Överdrag av härlig svensktillverkad bomullstrikå

• 100 % ekologisk bomull

Gert Grundström Ordförande Apné Sverige

Björn Hellberg, författare, journalist & underhållare

Ylva Ehrnström-Rudsvik Cert. Embryolog

PATENTERAD

1. Fjäderlätt material

2. Tryckavlastande - Fjädrande

3. Skönt stöd & support för haka/käke

4. Inställbar i höjdled, kan varieras efter behov

Luftigt skum

BEKVÄM ÄVEN SOM

Stödkrage - Stödjande /avlastande utan mottryck

Resekrage - Anländ mer utvilad utan nackspärr/muntorrhet

Gert Grundström: Få professionell hjälp av en sömnklinik vid svårare sömnapné

Har du en svårare sömnapné så behöver du behandling med CPAP eller apnébettskena. Och du är inte ensam om det. Vi är över 400 000 som behöver professionell hjälp. Första steget är att gå till din läkare på vårdcentralen som skriver en remiss till en sömnklinik. Ni får gärna ställa frågor till mig på www.apnesverige.se/apneakuten/

Sov på sidan - En del snarkar eller har andningsuppehåll endast när de sover på rygg. Då är t.ex. behandling med tennisboll ett effektivt sätt att undvika denna sovställning. I tennisboll behandlingen sys en boll in i pyjamasens rygg. Detta gör det mycket svårt att sova på rygg. Det finns också färdiga produkter som sovkragar på marknaden som ger friare luftvägar i sidoläge. Funderar du på sovkrage så är det viktigt att det är en CE-märkt medicinteknisk sovkrage som Eezyflow. Välkommen till Apné Sverige! En rikstäckande förening för snarkare och apnoiker, www.apnesverige.se

Björn Hellberg:

”Under inspelningen av det David Batra-ledda SVT-programmet Sov gott stiftade jag för första gången bekantskap med Eezyflow, en specialkonstruerad krage. Denna innovation har haft en positiv effekt för mig vad gäller i första hand ett mångårigt problem med sömnapné. Dessutom har det dämpat oron hos min hustru Inger som i åratal legat vaken och ”lyssnat” på mina långvariga andningsuppehåll.”

Ylva Ehrnström-Rudsvik:

Jag fick upp ögonen för sovkragen i PRO. Har under större delen av mitt liv haft besvär med sömnapné då jag legat på ryggen. Har inte heller kunnat sova längre stunder på sidan som jag tycker bäst om, då har armarna domnat, mycket obehaglig känsla. I mitt yrke har jag arbetat med mikroskopi, därav också fått känningar av musklerna Trapezius och Levator scapulae. Genom olika kuddar genom åren har jag försökt få till en avlastning för nacke, hals och käke men det är först med Eezyflow som jag blivit helt besvärsfri, den är allt-i ett! Trodde aldrig jag skulle bli av med mina domningar i armarna, så det är en enorm bonus för mig. Nu sover jag hela nätterna utan att vakna av apnéer, muntorrhet, domnande armar eller nackstelhet. Eezyflow har gjort det omöjliga - möjligt! I min familj går Eezyflow under namnet ”snuttefilten”, för jag kan inte vara utan den. Extra bonus är att ha den vid alla sorters resor, när jag vill slumra lite i upprätt läge. Ett så otroligt enkelt och fantastiskt hjälpmedel, ”bara” genom att räta upp halsen!

FINNS ÄVEN I HJÄLPMEDELSBUTIKER: Askim • Gävle • Helsingborg • Kristianstad • Ring gärna 08 636 50 30 Lidköping • Lomma • Luleå • Norrköping • Stockholm • Sundsval • Umeå • Uppsala • www.eezyflow.com

Hallå där

Varför ska vi äta mer baljväxter?

– För att det är gott och ett kul sätt att laga mat. Baljväxter är så mångsidiga, de är kolhydrat och protein i ett. Man slipper undan kött-sås-potatis-tänket, i stället blir det en gryta, soppa, röra, sallad eller plåt med tillbehör. Dessutom är de goda, nyttiga, ett jättebra klimatval och billiga.

Vilken är din favorit?

Jenny Damberg, återkommande skribent i Status som nu är aktuell med kokboken Torkade och konserverade ärtor, bönor och linser.

– Något som är väldigt kul är att odlingen av baljväxter i Sverige tagit ny fart. Vi har historiskt odlat mycket, men det har varit ett långt uppehåll. Nu finns gamla kultursorter som gråärt och gotlandslins i odling på nytt. Men också för oss nya grödor som belugalinser, kikärtor och matlupin.

Blötlägga eller köpa färdigkokta?

– Jag använder båda. Att blötlägga kräver lite planering, men där har jag ett toppentips. Blötlägg på kvällen. Koka ärtorna eller bönorna på morgonen, medan du äter frukost, och låt dem sedan stå och svalna i sitt spad. Då är de redo att användas till lunch eller middag. Koka alltid mer än du behöver, de håller flera dagar i kylen och finns de väl där är de lätta att slänga ner i en gryta, en sallad eller soppa. l

JENNY BJUDER PÅ TRE RECEPT – VÄND

Sömnapné? Prata med någon som vet hur det är!

Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst.

Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.

hjart-lung.se 08-556 06 200

Svenskodlade ärtor, bönor och linser i centrum när Jenny Damberg tar fram recept till sin bok Torkade och konserverade ärtor, bönor och linser.

recept Jenny Damberg • foto Lennart Weibull

Bönor, ärtor och linser på tallriken

Hyvlad fänkål, citrus och gröna linser

n En variant på pizzasallad, inspirerad av den som serveras på den napolitanska pizzerian La Piccola Nonna i Stockholm. God även på julbordet och i motsvarande buffésammanhang, salladen har den nödvändiga syra och sötma som krävs för att bryta igenom det feta och salta där. Det blir både gott och snyggt att blanda blodgrape och apelsin, men bara en sorts citrus funkar så klart också.

4 mindre portioner

• 1 ½ dl torkade fasta linser, gärna korallins, grön lins, gotlandslins eller puylinser

• 2 apelsiner eller blodgrape, fileade

• ½ msk vit balsamvinäger eller god vitvinsvinäger

• ½ dl god olivolja

• 2 msk finhackad dill

• 1 stor fänkål eller 2 små, tunt hyvlad

• pressad saft från citrusresterna

• salt och nymald svartpeppar

Gör så här

1. Koka linserna enligt instruktion på förpackningen.

2. Skala och filea citrusen och pressa det som blir över till dressingen. Rör ihop vinäger, citrussaft, olivolja, dill och salt och blanda sedan dressingen med linserna. Smaka av.

3. Sväng ihop linserna med fänkål och citrusklyftor. Dra några varv med svartpepparkvarnen och strö över ytterligare lite dill. Servera!

TÄNK PÅ ATT

…  recepten

…

i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredienser som inte passar alla.

Svingoda refried beans med koriander och chiliolja

n Här är ett riktigt bra – och riktigt enkelt – tips för bättre matvardag: Köp en burk av Laoganmas preserved black beans in chili oil, fermenterade svarta bönor i chiliolja. De ger sting, sälta och umami åt det mesta och håller en evighet i kylen. Pancettan kan ersättas med bacon eller uteslutas helt –huvudpersonen här är ”den gamla gudmoderns” svarta bönor.

4 portioner

• 12 dl kokta svarta bönor, motsvarar 400 g torkade eller 4 burkar kokta à 400 g

• 80 g pancetta, finhackad

• 75 g smör

• 2 dl finhackad gul lök

• 2 msk finriven vitlök

• 1 dl finhackad koriander, använd även stjälkar

• 3 msk preserved black beans in chili oil, gärna Laoganma

Servering

• 4 stekta ägg

• 2 salladslökar, finhackade

• koriander, plockade blad

• chiliolja, ur burken med fermenterade bönor

Gör så här

1. Blötlägg och koka bönorna enligt instruktion på förpackningen, alternativt använd färdigkokta på burk som du häller av.

2. Lägg pancettan i kall stekpanna, sätt på värmen och stek 10–15 minuter på medelvärme. Det gör att fettet smälter och fläsket blir krispigt och gott.

3. Höj värmen något och smält smöret. Stek lök, vitlök, koriander och chilibönpasta 5 minuter, rör därefter i de vanliga svarta bönorna.

4. Stöt eller mosa bönorna tills omkring hälften är mosade. Har du kokspad kvar kan du spä med lite av detta, använd annars vatten tills konsistensen blir silkig.

5. Servera med stekt ägg, salladslök, koriander och chiliolja ur burken.

Gul ärtsoppa på snabb masala

n Gott och uppiggande i all enkelhet. Masalan gör du medan ärtorna kokar, så det här är en riktigt snabb soppa. Det går bra att koka med någon mer grönsak, som grön- eller svartkål och/ eller potatis i mindre bitar, för mer variation mellan tuggorna. Men jag tycker egentligen inte att det behövs.

4 portioner

• 400 g torkade gula ärtor

• ca 3–4 dl kokspad från ärtorna

• ½ dl neutral olja

• 3 dl grovhackad gul lök eller schalottenlök

• 1 dl grovhackad mild chili eller padronpaprika

• ½ dl finhackad ingefära

• 2 tsk mald koriander

• 2 tsk gurkmeja

• 2 tsk garam masala

• 2 msk grovhackad vitlök

• 1–2 dl grovhackad koriander, även stjälkar

• 4 stora tomater, grovhackade

• 1 lime, pressad saft

• salt

Gör så här

1. Blötlägg och koka ärtorna enligt instruktion på förpackningen.

Hetta upp oljan i en kastrull och fräs först lök, chili, ingefära och torra kryddor på hög medelvärme tills det blir en gyllene helhet. Tillsätt därefter vitlök, färsk koriander och sist tomater. Låt koka ihop cirka 5 minuter.

2. Mixa allt och häll tillbaka i kastrullen. När ärtorna är klara blandas de i, och så mycket kokspad som behövs för soppkonsistensen, ner i masalan. Smaka av med salt och pressad lime. Koka ihop 5–10 minuter på låg temperatur, servera!

I Lingmans forskning ska AI förhindra hjärtstopp

Plötslig hjärtdöd är svår att förutse. När artificiell intelligens får analysera EKG är träffsäkerheten dubbelt så hög jämfört med dagens metod, visar preliminära resultat från ny svensk forskning. Det kan förändra utsikterna för miljontals människor världen över.

text Jenny Damberg

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom har de senaste årtiondena minskat betydligt, tack vare förebyggande åtgärder och förbättrad vård under och efter insjuknande. Det vi fortfarande har svårt att komma åt är det som händer utan förvarning – plötslig hjärtdöd.

Det säger Markus Lingman, överläkare i kardiologi, forskare och strateg inom Region Halland där han bland annat varit med och initierat Centrum för informationsdriven vård. I över tio år har han och hans team använt artificiell intelligens för att förbättra vård och processer i vården, ett arbete som 2020 ledde till att han utsågs till Årets AI-svensk.

I ett pågående projekt har Markus Lingman och hans kolleger låtit artificiell intelligens analysera EKG-data, i hopp om att hitta ett bättre sätt att identifiera risk för plötslig hjärtdöd.

– De preliminära resultaten ser lovande

ut. När AI analyserar EKG blir träffsäkerheten ungefär dubbelt så hög som med den metod som används i dag, säger Markus Lingman.

varje år drabbas ungefär 5 000 svenskar av plötsligt hjärtdöd utanför sjukhus. För att fastställa om någon har en förhöjd risk att drabbas gör man i dag ultraljud. Visar ultraljudet på en kraftigt nedsatt pumpförmåga hos hjärtat kan man till exempel operera in en ICD, som fungerar som en intern hjärtstartare. Börjar hjärtat flimra avger ICD:n en smäll och hjärtat hoppar i gång. – Problemet är att förutsägelsen med ultraljud inte är så träffsäker. Många får en ICD utan att den till slut visar sig behövas, medan andra som hade haft nytta av en blir utan. Ultraljud är en svårtillgänglig undersökningsmetod som genomförs av läkare eller biomedicinska analytiker, säger Markus Lingman.

Markus Lingman är överläkare och strateg vid Region Halland och adjungerad professor i medicin vid Högskolan i Halmstad.

Riksförbundet HjärtLungs forskning

n Markus Lingmans forskningsprojekt genomförs inte med stöd från Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond. Men tack vare allmänhetens gåvor till Riksförbundet HjärtLung ger förbundet stöd till annan forskning som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt-, kärl- och lungsjuka.

– Därför frågade vi oss om vi kunde få till stånd en bättre riskbedömning, och om vi kunde använda EKG för att göra det. EKG utförs på vårdcentral, det är billigt och lätttillgängligt.

Den artificiella intelligensen lär sig utifrån de data det matas med att identifiera samband och att förutse risk inom ett givet område. I det här fallet matades AI:n med anonymiserade EKG:er från Region Halland, inklusive uppgifter om hur det gått för de undersökta personerna.

vid ekg mäts hjärtats elektriska aktivitet i hög upplösning. Som människor möter vi EKG genom en visualisering i form av en kurva på en skärm. AI:n analyserar i stället utan omvägar den strömsignal som går från hjärtat och som innehåller mycket mer information.

– Snart kunde AI:n identifiera mönster som innebar en förvarning. Den hittade

”AI:n kunde identifiera mönster som innebar en förvarning. Den hittade mönster som vi människor inte ens förstod att vi skulle leta efter.

USA, där medforskare från University of California, Berkeley finns. Det återstår flera steg innan algoritmen eventuellt kan användas i vården. På sikt skulle metoden kunna göra stor skillnad, inte bara i Sverige.

– ekg är en undersökningsmetod som är tillgänglig i hela världen och plötslig hjärtdöd är ett globalt problem, säger Markus Lingman.

Kort om AI

mönster som vi människor inte ens förstod att vi skulle leta efter, säger Markus Lingman.

AI:n har sedan testats på ett stort antal nya EKG:n och på EKG-databaser från Asien. Näst på tur står EKG-databaser från

– Bara genom att veta att du har en förhöjd risk finns det mycket du kan göra för att minska risken för hjärtinfarkt. Är du ung kan det vara så att du behöver göra ett ultraljud för att se om du har en medfödd sjukdom som inte upptäckts tidigare. Är du äldre ska du förmodligen titta på helt vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som blodfetter, rökning och att mäta blodtrycket. Det här är ett verktyg som signalerar risk och att det finns något du bör uppmärksamma. l

n Begreppet artificiell intelligens myntades av amerikanska forskare 1955. AI definierades då som vetenskapen och tekniken att skapa intelligenta maskiner. Numera beskrivs AI ofta som datorsystem som kan utföra uppgifter som tidigare ansetts kräva mänsklig intelligens, som igenkänning av bilder och tal eller problemlösning och beslutsfattande. Begrepp som ofta förekommer i samband med AI är maskininlärning och djup maskininlärning (djupinlärning). Maskininlärning använder algoritmer som möjliggör för ett AI-system att ”lära” sig att utföra en uppgift utifrån data, utan att ha fått specifika instruktioner för just den uppgiften.

Källa: Statens medicinsk-etiska råd

Berätta om vad ni gör i er förening!

n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare?

Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor.

Så gör du om du vill skicka in material till oss:

1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.

4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

TÄNK PÅ!

n Skicka gärna med bilder –men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen. Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Worddokument eller i pdf-fil.

Före detta fotbollsmålvakten Thomas Ravelli arbetar numera som föreläsare.

Thomas Ravelli om livet på och utanför fotbollsplanen

n Riksförbundet HjärtLung Vetlanda-Sävsjö fick under några timmar vara med om ett fantastiskt trevligt och lärorikt föredrag. De flesta kommer väl ihåg fotbollsmålvakten Thomas Ravelli som räddade i straffläggningen under VM 1994 i USA då Sverige blev bronsmedaljör.

Han gästade Ädelfors folkhögskola och åhörarna fick skratta åt Thomas dråpliga historier som hänt under hans karriär. Han kastade ur sig tänkvärda citat och han lyfte verkligen humöret på publiken med

sina tänkvärda ord. Som att skapa en positiv självbild genom att säga: Jag är okej!

Det gäller att leva i sin komfortzon. Strunta i prestationsångest, jantelag och inte lägga energi på saker som inte går att påverka.

Thomas fick publiken med sig genom sitt sätt att tala om hur lika vi människor är innerst inne. Efter föredraget åt föreningen en god lunch med kaffe och kaka.

Insänt av Kicki Wernersson

Alla hjärtans dag i Arvidsjaur

n Riksförbundet HjärtLung i Arvidsjaur är ofta på gång med aktiviteter och när det var dags för alla hjärtans dag var man bland annat på Apoteket och tog blodtrycket på dem som var intresserade och det var en hel del som passade på att kolla. Några timmar senare var medlemmar hjärtligt välkomna till Medan för en föreläsning om hjärtproblem och att fysisk aktivitet är bra för hjärta och hjärna. Föreläsare var Kurt Bojan, professor emeritus, och Mona Olofsson, biomedicinsk analytiker på forskningsenheten i Skellefteå. De berättade bland annat att vanliga sjukdomar för hundra år sedan var spädbarnsdöd och tbc, ovanliga sjukdomar var hjärtinfarkt och diabetes.

Trenderna numera är att vi har ökat stillasittande på arbetet, ökat tv-tittande, ökad datoranvändning och ökad bilåkning.

WHO har beräknat att det sker cirka 600 000 dödsfall i Europa på grund av för lite fysisk aktivitet. Insänt av Torbjörn Johansson

Årsmöte i Karlskrona

n Riksförbundet HjärtLung Karlskrona har haft årsmöte på Fregatten. Till stilla dragspelsmusik tände ordförande Monica Jakobsson ljus till minne av de medlemmar som avlidit under året. Efter att såväl verksamhetsberättelse som ekonomisk berättelse godkänts och ansvarsfrihet beviljats följde val. Till ordförande återvaldes Monica Jakobsson och till ny kassör Tommy Gustafsson. Flera ledare för kommande aktiviteter utsågs också. Avgående kassören Gunilla Jönsson Flyving avtackades med en blomma.

Insänt av Siv Elofsson

Under temadagen i Tumba blev det rörelse för åhörarna för att inte sitt still för länge.

Temadag i Tumba

n Under Hjärtemånaden 2024 riktade vi, Riksförbundet HjärtLung Botkyrka-Salem, speciellt fokus på hjärtinfarkt som är den vanligaste akuta hjärthändelsen. Vi bjöd in till föreläsning och till vår glädje kom 96 personer. Efteråt samlades de som ville veta mera i en mindre grupp. Britt Bergh berättade där vad vi gör i vår förening, visade diagnosduken och hur man når diagnosstödjare på riksförbundets webbplats.  En mycket uppskattad temadag av alla som var där!

Insänt av Yvonne Haglöf

ÅRSMÖTE

I RONNEBY

På trevliga Wienercaféet i Ronneby hade Riksförbundet HjärtLung Ronneby årsmöte den 1 februari. Vår kassör Christina Angantyr Olsson tackades av efter många års tjänst, och ny kassör, Lennart Persson, valdes in. Dessutom valdes Inge Persson in som förtroenderevisor. 36 medlemmar var närvarande. Vi bjöds på god lunch och trevlig samvaro som vanligt.

Insänt av Kerstin Robertsson

Deltagare

till forskningsstudie sökes

Har du erfarenhet av att ha förlorat en familjemedlem på grund av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus?

Vi söker närstående till personer i åldern 18-65 år som har avlidit av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus eller på en akutmottagning under perioden januari 2022–juni 2023, där du som närstående varit närvarande på akutmottagningen vid händelsen.

Syftet med studien är att utvärdera förutsättningarna för en ny donationsprocess i Sverige samt att fördjupa kunskap om och förståelse för närståendes tankar, känslor och upplevelser i samband med familjemedlems plötsliga hjärtstopp utanför sjukhus och död på akutmottagning, samt att utforska möjligheten till att ställa frågan om organdonation vid sådana händelser.

Studien innebär en intervju där du berättar om dina upplevelser och erfarenheter i samband med händelsen samt svarar på frågor om dina tankar om organdonation.

Deltagare från hela Sverige är välkomna.

Ingen ersättning utgår för deltagandet.

För mer information och eventuell intresseanmälan till studien, scanna QR-koden eller kontakta ansvarig forskare:

Gisela Vogel, specialistsjuksköterska, med Dr Telefon: 070-7180723

E-post: gisela.vogel@ki.se

Årsmöte med jubileumsfirande i Gävle

n När ungefär 140 av HjärtLung Gävles medlemmar samlades i februari i Lantmäteriets restaurang var syftet dubbelt. Dels stod det ordinarie årsmötet på agendan, dels firandet av föreningens 80-årsjubileum.

Christina Peterson med mångårigt förflutet som förtroendevald hade gått på jakt bland Arkiv Gävleborgs hyllor och med det hon hittat tog hon oss med på en resa från 1940-talet och fram till våra dagar. Från början var verksamheten en del av Gävle konvalescentförening med inriktning på lungsjukdomar. På 1950-talet kom hjärtsjukdomar med i bilden och som kuriosa kan nämnas att året 1951 var medlemsavgiften hela fyra kronor. Föreningens reseverksamhet har alltid varit populär med en topp år 2000 då man vid ett tillfälle fick ihop hela tre busslaster med ressugna medlemmar. Många olika träningsaktiviteter finns i dag i föreningen och redan år 2001 introducerade Viola Nilsson stavgång, något som var nytt då och även lite ifrågasatt av en del som ibland kunde raljera med kommentaren "Var har du skidorna då?".

Efter Christinas historiska exposé hölls en tyst minut för de medlemmar som lämnat oss under det gångna året. Därefter vidtog den mer formella delen av årsmötesförhandlingen. Som ordförande för mötet valdes som så många gånger förr Sune Eriksson. Av vår kassör Bert Andersson fick vi veta att ekonomin i föreningen är mycket god och att medlemsantalet är i  stigande. Information gavs också om att det nya programbladet kommer att skickas ut till alla medlemmar med post under början av mars månad.

Insänt av Krister Jakobsson

Lunchen avslutades med kaffe och jubileumstårta.

HjärtLungkören framförde bland annat ”Borlänge i mitt hjärta (Stockholm i mitt hjärta)” med text av Elisa Sundstedt och ”Fredens ljus (Ein bisschen frieden)” med text av Hans Karlin.

Årsmöte med HjärtLungkören

n I samband med Riksförbundet HjärtLung Borlänges årsmöte anslöt 60 personer för att bland annat fatta beslut om en ny styrelse samt att besluta om verksamheten och ekonomin för 2023. Ordföranden Kaare Andersson inledde med att berätta om året som gått och kunde konstatera att föreningen fått många nya medlemmar, band annat tack vare trevliga medlemsmöten, vattengymnastiken och HjärtLungkören. Även sittgympan, läsecirklar och tisdagspromenaderna bidrar till detta. Han kunde också berätta att styrelsen planerar för nya aktiviteter som riktar sig till medlemmar som fortfarande är förvärvsarbetande och som därför har svårt att ta del av all verksamhet som nu är förlagd till dagtid. I samband med den efterföljande parentationen, där det framgick att sexton medlemmar avlidit under 2023, framförde kören ”En ton från himlen (Amazing grace)”.

Under de efterföljande årsmötesförhandlingarna fick styrelsen godkänt för verksamheten 2023 och val av ny styrelse gjordes.

Efter den efterföljande fikastunden framförde HjärtLungkören ett mycket uppskattat program och som avslutning blev det dragning på dagens försålda lotter.

Insänt Kaare Andersson

Alla hjärtans dag på Centralsjukhuset i Kristianstad

n Riksförbundet HjärtLung Kristianstad fanns på Centralsjukhuset i Kristianstad under alla hjärtans dag. Vi mötte många egna medlemmar och värvade några nya.

Sjukhuset bjöd på musikunderhållning som drog stor publik till vårt informationsstånd. Vi fick registrera nya medlemmar från när och fjärran eftersom föreningen har medlemmar inte bara i Kristianstads kommun. Vi lockar medlemmar även i Bromöllas och Östra Göinges kommuner. Det är enkelt numera att skriva in nya medlemmar tack vare det nya medlemsregistret.

Insänt av Mikael Nissen

FÖRELÄSNING

OM FRISKVÅRD

Riksförbundet HjärtLung KöpingArboga-Kungsör hade föreläsning om friskvård. Föreläsare var Birgitta Knutsson, fysioterapeut och yogalärare. Hon talade om friskvård för hela livet, fysisk aktivitet och hälsa, lymfsystemet, egenvårdsmassage och yoga. Vi fick även prova på sittyoga och avslappning .

Insänt av Rune Jagestad

Årsmöte med semlor i Arvika

n Riksförbundet HjärtLung Arvika höll sitt årsmöte en lördag i mars. 64 medlemmar hade, trots att regnet öste ner, hörsammat kallelsen. Mötet inleddes med att ordförande Bertil Nilsson samlade oss till en tyst minut och tände ett ljus för de 10 medlemmar som avlidit under verksamhetsåret. Därefter överlämnades ordförandeklubban till Lars-Ove Jansson som tog oss genom dagordningen på ett säkert sätt. Traditionsenligt hann Lars-Ove med att dra några historier innan Bertil tackade honom för att han tog sig tid att leda mötet. Det formella mötet avslutades med att Bertil avtackade de förtroendevalda som valt att lämna sina uppdrag, Vivianne Källgren, Kjell Pettersson, Elvy Olsson och Olle Söderström. Därefter serverades kaffe med semlor varvid Lars Johansson informerade om olika aktiviteter som är på gång och bad om tips från medlemmarna på resmål, önskemål om utbildning och studiecirklar och liknande.

Avtackning av dem som valt att lämna sina uppdrag. Från vänster: Olle Söderström, Kjell Pettersson, Vivianne Källgren, Elvy Olsson.

Öppet hus med

”Gäddhänget”

n Riksförbundet HjärtLung Norrköping har haft sitt andra öppet hus för i år. Det var musikgruppen ”Gäddhänget” med tre glada damer: Ulla, Monika och Christina från Linköping som gästade vår lokal i Norrköping. De gjorde överaskande ombyten och populära musikaliska inslag, som vi 40-talet medlemmar ofta kunde sjunga med i. Det blev allt från bedjande nunnor till att ha ”En karl i byrålådan”! Förbundets Lasse Bohman fick fin ”uppvaktning” i ett kul inslag.

I halvtid njöt vi av fikat, med Agneta Jonanders välsmakande smörgåsar och kakor, innan de tre damerna fortsatte och avslutade sitt mycket uppskattade framförande. Styrelsens Gudrun Granberg tackade gruppen för underhållningen och medlemmarna för visat intresse.

Insänt av Bo Soneli

KOL? Prata med någon som vet hur det är!

Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst.

Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.

hjart-lung.se 08-556 06 200

Insänt av Agneta Magnor

och tidigare ordförande Stig Hild.

Grattis, Gerhard 100 år!

n Riksförbundert HjärtLung, Nässjö uppvaktade sin tredje medlem som fyllt 100 år. Det var Gerhard Jonasson som tidigare varit aktiv i föreningen och fortfarande är pigg och glad, och hade mycket att berätta om. Han hade i sitt yrkesliv arbetat på Televerket med att sätta ledningar men avancerat och slutade som arbetsledare.

År 2003 tilldelades han ABF:s kulturstipendium, för sin konstnärliga och skapande begåvning som inte många i dag skulle kunna jämföra sig med. Hans goda råd var: ”Håll i gång, när jag fyller 110 ska jag äta middag på hotellet.”

Möte om ”besvärliga” fötter

n I januari hade Riksförbjundet HjärtLung Kungbacka årets första medlemsmöte. Till detta möte hade Catrine och Lena från Fotoch hälsokliniken och vissångarna Gun och Susanne inbjudits.

Kvällens gäster, Catrine och Lena, presenterade sig och berättade om deras företag och hur man bland annat hjälper personer med ”besvärliga” fötter. De arbetar främst med medicinsk fotvård och tar även emot remisser. Fotriktiga skor finns också att köpa i deras butik.

Vi fick bland annat veta att foten består av många leder. Vårtor är ett virus som vanligtvis försvinner. Nageltrång behandlas och mot hälsporre och nagelsvamp använder man medicinsk laser. Med dessa damers kunskaper kan man verkligen få professionell hjälp med sina fötter och ”friska fötter ger ett aktivt liv”.

Musikduon, Gun och Susanne, tog sedan över scenen och med hjälp av en Sverigekarta bjöd duon på stämsång främst till gitarr och även med inslag av dragspel.

Insänt av Britt-Marie Olsson

Tips och råd om bättre livskvalitet

n Riksförbundet HjärtLung Luleå anordnade den 22 februari en välbesökt medlemsträff där Aase Wisten, med. dr. och sakkunnig inom vård och omsorg hos SPF Seniorerna, berättade om vad som är viktigt för hälsan och hur små förändringar i livsstilen kan ge stora förbättringar av hälsa och livskvalitet.

Det har visat sig att åldrande och sjukdomar kan påverkas av livsstilen mer än vad man förut trodde. Bra kost, fysisk träning, hjärngymnastik, sociala aktiviteter, och kontroll av medicinska riskfaktorer som blodtryck, blodfetter och blodsocker kan ge 25 procents förbättrad kognitiv förmåga (planering, snabbhet, komplexa minnesfunktioner), färre sjukdomar och högre livskvalitet.

Vi fick många värdefulla råd. Bra att skapa vanor, små förändringar i början som är lätta att och trevliga att följa, till exempel: egenträning hemma 10–20 minuter, bryta sittandet varje halvtimme, promenad/ stavgång 30–40 minuter.

Vi behöver också äta mycket mer av frukt och grönt. Börja med att äta basen i kostpyramiden, det vill säga grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, nötter och frön. Avsluta måltiden med toppen i kostpyramiden som rött kött och charkuterier.

Insänt av Margareta Rönnqvist

Aktiv höst för förbundet i Malå-Norsjö

n Riksförbundet HjärtLung Malå-Norsjö kan blicka tillbaka på en mycket intensiv verksamhet under hösten 2023. Strax innan sommaren kunde vi genomföra de länge utlovade besöken på kommunens äldreboenden. Eldsjälarna Hervor Johansson och Elsa Viklund besökte tillsammans med medlemmar från Malå dragspelsklubb alla tre äldreboendena bjöd på tårta och fin dragspelsmusik.

Den 24 augusti var medlemmarna inbjudna att delta i en ”hemlig resa”. När den svartgula bussen gled in på torget i Malå så var den omedelbara tanken för de ivrigt väntande att nu ska vi få vara med på Skellefteå AIK:s träning på ishallen. Så fel de hade. I stället bar det iväg norrut med besök på Markbygdens vindkraftspark i Skogsberget i Piteå, Framnäs folkhögskola, glasbruket Heta Hyttan och avlutning med eftermiddagsfika på Jävre kvarn.

Verksamheten på träningslokalen Jump In startade i september där våra medlemmar även erbjuds att delta i seniorgympan.

Insänt av Sture Hedström

Gerhard Jonasson uppvaktades på 100-årsdagen av nuvarande kassör Irene Lundén

Insänt av Roland Lundén

Träning med Ella Marit Pilto, Mona Hedström, Marita Lundgren och Harriet Lindblom.

Trött på övervikten?

Rekommenderas av sjukgymnaster

BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad.

Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar.

Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.

Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy

När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder.

Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper.

Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande

mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna.

Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.

Rovena Westberg

Leg. sjukgymnast. Toppform Sjukgymnastik

Välbesökt årsmöte i Oskarshamn

n Riksförbundet HjärtLung Oskarshamns årsmöte i Folkets Park Oskarshamn var välbesökt. Föreningen har i dagsläget över 600 medlemmar och 126 medlemmar hade mött upp till årsmötet, en fantastisk uppslutning och stort intresse.

Sedvanliga mötesförhandlingar genomfördes. Det informerades om årets aktiviteter som boule, stickkafé, vattengymnastik, mediyoga, zamba, canasta, läsecirkel, tipspromenader och HLR, hjärt-lungräddning. Det är kostnadsfritt för våra, medlemmar och de utbildas av våra HLR-instruktörer som alla är certifierade.

Viktigt är att vi kan meddela att under alla våra resor så finns hjärtstartare samt hjärtsköterska med.

Efter avslutade mötesförhandlingar som leddes av Jan Hadebrant serverades medlemmarna kaffe och smörgås samt kaka. Därefter framförde Sixties orkester 50-, 60- och 70-tals musik som var mycket uppskattat. Insänt av Sten-Bertil Myhrén

Sixties orkester avslutade mötet med uppskattad musik.

Familjejuridik stod på agendan när Riksförbundet HjärtLung Härnösand hade medlemsmöte i februari.

Vad händer när jag dör?

n Familjejuridik är något som berör alla. Det kan gälla till exempel arv och testamente, äktenskap, begravning, bouppteckning, vårdnad av barn, fastighetsfrågor, bank-id och mycket annat. Vid ett medlemsmöte med Riksförbundet HjärtLung Härnösand informerade familjejuristen Staffan Andersson om detta viktiga område. Knappt 30 medlemmar deltog. Efter föredraget svarade Staffan på många kniviga frågor från åhörarna. Staffan belyste också begreppet framtidsfullmakt som börjat dyka upp.

– Det är ett avtal där du anger vem som får företräda dig om du i framtiden inte kan göra det

själv. Du kan till exempel råka ut för en olycka eller drabbas av minnessjukdom, konstaterade Staffan. Då kan det vara bra att det finns en person som du litar på och som kan ta beslut för din räkning.

Av framtidsfullmakten ska det framgå vilka ärenden fullmakten gäller för och övriga villkor. Framtidsfullmakten ska innehålla vem som är fullmaktshavare, vilka ärenden fullmakten gäller, vilka övriga villkor som gäller och det ska även framgå att det är en framtidsfullmakt. En juridiskt korrekt framtidsfullmakt ska vara skriftlig, daterad, undertecknad av fullmaktsgivaren samt två utomstående vittnen.

Insänt av Uno Gradin

Tack för alla texter och bilder!

n Vilka fantastiska rapportörer ni är landet runt! Till detta nummer av Status kom det in över 30 bidrag till redaktionen om vad riksförbunden runt om i Sverige har pysslat med den senaste tiden. Det

angenäma problemet är dock då att allt inte får plats på dessa sidor. Men fortsätt att skicka in texter och bilder till status@ hjart-lung.se – det uppskattas mycket av både läsarna och redaktionen.

Underhållning av imitatör på årsmöte

n Riksförbundet HjärtLung Norrköping hade sitt årsmöte i Frälsningsarméns lokaler på Vattengatan. Av föreningens drygt 600 medlemmar kom 40-talet till mötet. Mötet öppnades av ordförande Anna Sotkasiira Wik, med en parentation för de under året 26 avlidna medlemmarna.

Innan mötesförhandlingarna informerade Stefan Skilberg om livsviktiga HLR och för underhållningen svarade imitatör Claes Martin Hoffsten, som imiterade många kända personer. Till mötesordförande utsågs Ulf Nersing för andra året i rad och som mötessekreterare Patrik Wik. De fick ett ganska tacksamt uppdrag för trots de 30-talet punkterna, blev det återval på de allra flesta av de många nomineringarna och posterna. Valberedningens Lars-Ove Bohman och Kerstin Fridh hade gjort ett bra jobb.

Föreningens stora utbud med bland annat motionsgrupper, öppna hus, resor, HLR-kurser, boule och andra aktiviteter i och utom lokalen, har åter ökat efter den tidigare pandemibegränsningen.

Insänt av Bo Sonelin

Tänk på  … …  att inte skriva för långt att bilderna inte ska vara inklistrade i ett dokument De ska alltså inte läggas in i Worddokument eller pdf:er. bildtexter! Vi vill gärna veta vilka det är på bilderna.

Ge en gåva till vårt livsviktiga arbete

För att den som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska ha ett bra liv

Vi arbetar för att alla med hjärt-, kärl- och lungsjukdom

ska få bästa möjliga vård och livskvalitet. Våra föreningar finns över hela landet, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder.

Ge en gåva eller skriv in oss i ditt testamente

Då hjälper du oss att fortsätta vårt livsviktiga arbete.

Skanna QR-koden!

Bankgiro 901-0109

Förra kongresen hölls i Bålsta 2022 i början av juni.

Inför kongressen 2025

n Den 2–4 juni 2025 håller Riksförbundet HjärtLung vår nästa kongress. Då samlas ombud från alla länsföreningar och medlemsorganisationer som riksförbundets högsta beslutande organ. En ny verksamhetsinriktning för hela organisationen antas för tre år, vi fastlägger våra gemensamma intressepolitiska mål och en ny förbundsstyrelse väljs. Som medlem kan du nominera kunniga och erfarna kandidater till förtroendeuppdrag inom Riksförbundet HjärtLung. Kontakta valberedningen senast den 15 november 2024.

Anders Åkesson i samtal med Malin Grape, som leder socialdepartementets arbete mot antibiotikaresistens, finns på hjart-lung.se.

”Anders möter” – webbinarier som ger dig kunskap

n ”Anders möter” är en serie webbinarier där vår förbundsordförande Anders Åkesson träffar intressanta personer och utifrån ett patientperspektiv diskuterar frågor som är intressanta för människor med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vi har samlat alla inspelade webbinarier på vår webbplats. Här kan du se Anders prata om framtidens sjukvård med sjukvårdsminister Acko Ankarberg, om ett förstatligande av vården med Jean-Luc af Geijerstam och nu senast Malin Grape om antibiotikaresistens. Titta in på vår webbplats och se alla repriser!

Nya HLR-instruktörer

n Medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Lycksele och Skellefteå blev utbildade av HLRhuvudinstruktörerna Lennart Thelin, Norrbottens länsförening/Riksförbundets HLR-team, och Hervor Johansson, Västerbottens länsförening. Vill du gå en HLR-kurs – kontakta gärna Riksförbundet HjärtLung på din ort.

Diplom med 660 768 kr från Swedbank visar Riksförbundet HjärtLungs generalsekrerare Christine Cars-Ingels upp.

Tack till dig som sparar i Humanfonden!

n Vi fick ta emot diplom av Swedbank, då vi är en av Humanfondens förmånstagare. Swedbank Humanfond placerar bara i företag som jobbar för miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning.

Stort tack till dig som sparar i Humanfonden hos Swedbank, och valt Riksförbundet HjärtLung som förmånstagare. Du hjälper till att rädda liv!

Följ oss i sociala medier

n Ni har väl inte missat att vi finns på Facebook, Instagram, X (tidigare Twitter) och Youtube. Där får ni kontinuerlig information om vad som är aktuellt inom Riksförbundet HjärtLung.

• Facebook: www.facebook.com/ RiksforbundetHjartLung

• Instagram: www.instagram.com/ riksforbundet_hjartlung/

• X (tidigare Twitter): twitter.com/hjartlung

• Youtube: www.youtube.com/ @riksforbundethjartlung2482

Till minne av

Jan Heidendahl

n Lungfibrosföreningens ordförande

Jan Heidendahl har avlidit. Jan var under flera år verksam i föreningen och gjorde betydande insatser för personer med lungfibros.

Jan betydde mycket som en värdefull tillgång i styrelsen och som en god företrädare och patientrepresentant i arbetet i Nationella arbetsgruppen för lungfibros, detta för att verka för livsviktiga och goda rutiner för sjukvården för dem som drabbats av sjukdomen. Jan bidrog även mycket med sitt positiva sätt. Genom föreningen samlade han till mingelträffar i landet där personer med lungfibros kunde mötas och utbyta viktiga erfarenheter med varandra. Det var av stort värde för många. Vi kommer att sakna honom.

Anders Åkesson, ordförande och Christine Cars-Ingels, generalsekreterare

Missa inte EVO- och SO-träffar

n För dig som är egenvårdsombud eller studieorganisatör kommer några väldigt viktiga och matnyttiga digitala föreläsningar med kunskaps- och erfarenhetsutbyte under våren.

• 23 april, kl. 10.00–12.00 EVO/SO

• 2 maj, kl. 14.00–16.00 SO

• 7 maj, kl. 14.00–16.00 EVO

Det är viktigt att det kommer minst en representant från varje förening!

Läs mer och anmäl dig via webben på sidan ”För föreningar”.

NEDLÄGGNING AV FÖRENINGEN I

LANDSKRONA

n Den 26 januari 2024 höll Riksförbundet HjärtLung Landskrona sitt sista årsmöte, med ett beslut om upplösning av föreningen. Medlemmarna har flyttats till Helsingborgsföreningen som närliggande förening.

Få kontakt med en Diagnosstödjare!

n Missa inte denna fina medlemsförmån! Diagnosstödjarna är utbildade medlemmar som erbjuder samtalsstöd för andra med samma diagnos. Vi erbjuder Diagnosstödjare inom sömnapné, KOL, hjärtsvikt, förmaksflimmer och för personer som haft en hjärtinfarkt.

På vår webbplats kan du enkelt fylla i en intresseanmälan för att få kontakt med en Diagnosstödjare. Det är kostnadsfritt för medlemmar.

Jag är:

Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung

Fyll i dina uppgifter.

Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till:

Riksförbundet HjärtLung

Wollmar Yxkullsgatan 14

118 50 STOCKHOLM

SVARSPOST

Kundnummer 110043801

110 09 STOCKHOLM

Ny policy för ekonomiskt stöd till forskning

n Riksförbundet HjärtLung har en ny policy för ekonomiskt stöd till forskning. Riksförbundet ska stödja vetenskaplig forskning som gagnar riksförbundets medlemmar och som bidrar till att lösa de problem de stöter på i vården. Vi arbetar utifrån angreppssättet patientvald och patientnära forskning som utgår från patientens perspektiv i riksförbundets strävan att bidra till att utveckla vården. Det omfattar både de organisatoriska problem i vården som riksförbundets medlemmar drabbas av och de diagnoser riksförbundet företräder, dock inte medicinsk forskning.

Hjärtsjuk Kärlsjuk Lungsjuk Närstående Stödjande

Föreningsönskemål

Personnummer

Namn

SKICKA PORTOFRITT

Adress Postadress E-post

Telefon

Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack.

Namn

Foto: STEFAN BLADH

BOULEVARIANT ALLDELES FÖR DÅLIGA

I SOKRATES BÄGARE MÖBELVIRKE GRANNLÅT OPSAHL EN LIBERAL KARL DEN BRUKAR HUNDAR

ANGER LÄGE

ORT I SKÅNE

BET DELSE

LANDSKOD FÖR ÖSTTIMOR

DANIEL MED CRUSOE

GREKORT EG PTISK VICEKONUNG

GRÅBEN FÖR VARG

BERGSKL FTA SLUTKLÄM ENSLING BEUNDRARE FINNAR ÄTA I HULL SALTBASSÄNG MATAR BESVÄRLIGT OGRÄS

VÄRDSHUS I ITALIEN BLIR ORT PÅ KARTA FÖR CAESAR TOFFEL MEN INGET MÄHÄ KARTLINJE EN AV ODENS BRÖDER ENSAM INGET FLODSLINGA H RA BIL

PORT SALUT ROSSI TENOR

BOR PÅ SESAMGATAN KISTA MISS PÅ SCEN I ÄLDRE RECEPT

KVITTNING AVKLARADE FLEMING BAKOM BOND "STÖVELLANDET"

BIL I LONDON HANDLAR OM MORAL VINDRELATERAD

GUMMILIKNANDE MATERIAL

DET ÄR MITT I PRICK I TÄTEN

SNÅL ORD SOM LÅTER LIKA

UTÖVAR MÅNGA SNABBA POLKOR

BÄDDA FÖR ÅKNING

VAR ROSA TAIKON REPTIL

TJÄDERLJUD GER HALS BRUKAR DEN SOM TAPPAR HAKAN

BAKAS I LERUGN VRÅ BLADVECK

RIDDARE AV NORDSTJÄRNE ORDEN RIKE I NORDEN TRALLAS FRAM

UPPBÄRS AV MÅNGEN ARTIST

TÄTA GLIDMEDEL

INTE SOM ANDRA LIVPLAGG SVID

DET TRÄDETS SJUKA

HÖRS FRÅN MÄTT

UTEKATTER LEENDE THEBEDROTTNING FÖRÅLDRAD

SNABB

KORTTIDSMINNE OPUS

FÖRS FRAM I MILJÖDEBATTEN

MÅRDDJUR KLOCKVIKT

LÄGGA VANTARNA PÅ SES MED T S

I HÖGRE GRAD STORBLADIG KRUKVÄ T STAT I USA GER EN SENSATION

VINN Sverigelotter!

MELLAN IVAR OCH JOHANSSON

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 2” och måste vara Status till handa senast den 10 maj 2024. Skicka korsordet till Status Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm eller ta en bild på löst korsord och mejla till info@hjart-lung.se. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 3 2024.

Namn:

Adress:

Postadress:

FOTO: BIGSTOCK

Korsordet nr 1 • 2023

6 VINNARE

Monika Becker

Hammarö

Mikael

Gillrup

Båstad

Kjell

Har

du räddat liv?

Har Du räddat liv?

Hjälp oss att hitta Årets hjärt-lungräddare

Vi söker en okänd hjälte som räddat livet på en medmänniska genom hjärt-lungräddning. Är det du eller någon du känner?

Jakobsson

Hässleholm

Ulla

Petersson

Färjestaden

Mona

Petterson

Falköping

Kersti Ell Kungsbacka

Tipsa oss senast 31 augusti på: hjart-lung.se/aretshjartlungraddare eller 08-556 06 200

Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat livet på någon vars hjärta stannat. Nominera senast den 31 augusti. Årets hjärt-lungräddare 2022

Riksförbundet HjärtLung

Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm, info@hjart-lung.se

L åt ditt sparande bidra till en bättre värld.

Att välja fonder som arbetar mot specifika mål är ett bra sätt att påverka framtiden. Swedbank Humanfond placerar i företag som jobbar med miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning. När du investerar i fonden ger du också en gåva – 2 procent av ditt sparande skänks till en organisation som du väljer. Med Humanfonden investerar du inte bara för och i framtiden. Du kan vara med och påverka den.

Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se

Åldersgräns 18 år, stodlinjen.se

Upptäck JOYNA!

Ett digitalt lotteri med en chans att vinna stort –både för dig och för Riksförbundet HjärtLung

Vinn upp till 10 miljoner

JOYNA är ett helt nytt sätt att stötta och vinna tillsammans. Varje vecka har du chansen att vinna 10 miljoner kronor. Varje vecka dras även en vinnare som vinner 100 000 kronor, och då vinner föreningen som sålde lotten samma summa.

Där och då blir JOYNA mer än ett lotteri. Något större. En positiv kraft och en vinnande rörelse.

Mer info hittar du på: www.folkspel.se/joyna