n Lars Filipsson har efter en operation hittat tillbaka till ett bättre liv. Lars berättar i detta nummer av Status om tiden efter hjärtoperationen.
Extra tjockt sommarnummer!
ALLT FRÅN KONGRESSEN
8 sidor om vad som hände på Riksförbundet HjärtLungs kongress
Sommarspecial:
Så grillar du fisken bäst
Lars nya liv efter operationen
Medicinsk historia:
Maskinen som räddade liv innan respiratorn
Forskning:
AI bäst på att hitta avvikelser i hjärtrytmer
Extra korsord och klassiska frågesporten bit för bit
Den palliativa vården för hjärt-, kärl- och lungsjuka måste bli mer jämlik
palliativ vård är en vårdform men även ett förhållningssätt där sjukvårdspersonalens bemötande och handlingar ska präglas av en helhetssyn på människan. Förhållningssättet bygger på ledorden närhet, helhet, kunskap och empati. Syftet är att denna vård ska bidra till värdighet och välbefinnande för patienten livet ut oavsett ålder, diagnos och bostadsort.
När en person drabbas av livshotande sjukdom är det vanligt att frågor av kulturell, religiös och andlig karaktär tar upp alltmer plats vilket kräver hela vårdens förmåga att möta sådana frågor. Hur hälsa, sjukdom och död tolkas kan påverkas av individens totala bakgrund.
förra året kom cancerfonden med en rapport kring palliativ vård. Den visade att …
… tillgången till palliativ vård i Sverige varierar över landet
… cancerpatienter har exempelvis lättare att få palliativ vård än patienter med andra diagnoser och det är skillnad på hur den palliativa hemsjukvården fungerar.
… det är bostadsadressen som avgör vilken typ av pal liativ vård man kan få tillgång till.
Utan tvekan är det oroande att det är så varierande i tillgången till palliativ vård över landet och inom regionerna och att rapporten så entydigt säger att den palliativa vården för individer med annan sjukdom än cancer har sämre tillgång till palliativ vård.
vi vet att flest personer avlider på grund av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Dessa sjukdomar kan var akuta som hjärtinfarkt, men inte sällan är det kroniska tillstånd upp i åren som individen har. Många av dessa personer får inte sin vård via palliativa enheter inom regionen utan har sin sista tid hemma eller på ett särskilt boende. Cancerfondens rapport har bara fokus på just regionernas palliativa verksamhet. Rapporten visar på att det redan inom regionerna finns brister i tillgång till palliativ vård för hjärt-kärlsjuka. Det finns anledning att befara att den kommunala vården har än större brister.
Vad är palliativ vård? Palliativ vård är behandlingar och stöd för att du ska kunna ha ett så aktivt, meningsfullt och bra liv som möjligt trots att du har en livshotande sjukdom. Alla delar av livet och tillvaron räknas.
Källa: 1177.se
STATUS
RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING
STATUS
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm
Tel: 08-556 062 00
Mejl: status@hjart-lung.se
Webbplats: www.hjart-lung.se
Adressändringar: medlem@hjart-lung.se
Gåvobankgiro: 901-0109
ansvarig utgivare
Anders Åkesson
produktion
Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se
redaktör
Magnus Jonson magnus@erstamedia.se 070-482 02 33
korrektur
Fredrik Johansson
annonser
SB Media AB Lars Öman lars@sb-media.se 08-545 160 65
tryckeri Stibo Complete utgivning 5 nummer per år. Finns även som taltidning.
Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.
redaktionsråd
det svenska registret bekräftar detta, även om täckningen kunde ha varit bättre. Bristerna gäller allt ifrån att det finns ordinerade läkemedel till mänsklig närvaro i dödsögonblicket i kommunerna. Vi behöver bli bättre på att lyfta detta i vårt arbete framåt.
Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung
Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår qr-kod.
Ulrica Sundholm ulrica.sundholm@hjart-lung.se
Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com
Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se
Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se
omslagsbild
Julia Sjöberg
INNEHÅLL
#3 2025
14–20 24–28
4–7: AKTUELLT
Ny teknik kan rädda fler liv vid hjärttransplantationer och nytt läkemedel bromsar lungfibros.
8–10: REPORTAGE
Fint väder? Missa inte att ta dig ut och promenera. Hur långt du går är inte det viktigaste.
SMÅTT & GOTT
Har du vägarna förbi Stockholm på semestern rekommenderas ett besök på Apotekarsocietetens museum som har öppnats efter renovering.
14–20: TEMA LIVET EFTER OPERATIONEN
Lars Filipsson och Ragnar Gudmundsson berättar om hur hjärtoperationerna hjälpte dem tillbaka till värdefulla liv. Anna Falk, sjuksköterska, talar om vad du ska tänka på inför en operation.
22–23: MEDICINSK HISTORIA
Järnlungan kunde rädda en av tio av de svårast andningsnedsatta patienten.
24–28: RECEPT
Så grillar du fiskar i sommar. Jon Hanson tipsar och ger recept på hur du bäst lyckas med fisken på grillen.
30–37: KONGRESSEN 2025
Vad hände på Riksförbundet HjärtLungs kongress i början av juni? Åtta sidor med allt från Aronsborg konferenshotell i Bålsta.
38–39: FORSKNING
Forskning visar att AI lyckas bäst med att hitta avvikelser i hjärtrytmen.
40–45: LANDET RUNT
Hemlig resa för medlemmar från Gävle och mycket annat från andra föreningar runt om i landet.
46: FÖRBUNDSNYTT
Lättare att hitta på riksförbundets webbplats för din hälsas skull.
48–50: EXTRA SOMMARPYSSEL
Extra sommarkorsord och frågesport till stranden eller under parasollet i skuggan.
Rapport: Äldres röster osynliggörs
n Äldre har samma mänskliga rättigheter som alla andra, men ålderism gör att deras behov och röster ofta osynliggörs. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport.
Trots att äldre är en växande del av befolkningen märks de knappt i politik, medierna eller undersökningar. I äldreomsorgen reduceras ofta deras behov till grundläggande vård, medan delaktighet och träning förbises.
Fördomar påverkar även möjligheterna till rehabilitering och individanpassad omsorg, då äldre ses som en enhetlig grupp, enligt årsrapporten.
Ekonomisk utsatthet
påverkar psykisk
hälsa livet ut
n En studie från högskolan i Jönköping visar att ekonomisk utsatthet och stress, både i barndomen och vuxenlivet, ökar risken för ångest, ensamhet och depression från 50 års ålder. God ekonomi i barndomen kan däremot fungera som en buffert mot psykisk ohälsa längre upp i åldrarna. Stabil ekonomi i vuxenlivet kan även mildra negativa effekter från en ekonomiskt svår barndom. Forskarna betonar vikten av politiska insatser för att motverka långsiktiga konsekvenser av ekonomisk utsatthet. Studien bygger på data från 1 596 vuxna och sträcker sig över 25 år.
Samband mellan lungsjukdomar och kronisk bihåleinflammation
n En ny svensk studie visar att personer med KOL eller astma oftare också har kronisk bihåleinflammation – även bland icke-rökare. Fynden tyder på en stark koppling mellan övre och nedre luftvägssjukdomar, vilket utmanar bilden av KOL som en rökarsjukdom.
Studien, som ingår i Scapisprojektet, visar att bihåleinflammation är 4–5 gånger vanligare hos
personer med lungsymtom. Forskarna betonar vikten av att se hela luftvägssystemet som en enhet, för att förbättra diagnostik och behandling. Scapis är en världsunik studie inom hjärta, kärl och lunga. Målet är att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår.
Ring och få hjälp med digitala verktyg
n Sedan i mars finns Post- och telestyrelsens Ring Digitalidag. Alla som behöver hjälp med digitala verktyg – som e-post, bank-id, Swish eller videosamtal – kan ringa och få stöd. Tjänsten är anonym och kan även hänvisa till var du kan få hjälp där du bor.
– För många är det i dag vardag att använda mobilen eller datorn för allt från att betala fakturor till att boka vårdmöten. Samtidigt som mycket blivit enklare med den här utvecklingen vet vi också att det finns de som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Äldre, personer med vissa funktionsnedsättningar och de som lever i hushåll med låga inkomster löper större risk. Genom sådana här insatser kan fler få praktisk hjälp för att lära sig använda digitala verktyg, säger civilminister Erik Slottner. Telefonen är öppen varje tisdag kockan 09–12. Ring: 010-55025 00.
Snabb
n En studie från Lunds universitet visar att tidig behandling med kolesterolsänkande läkemedel efter hjärtinfarkt kan minska risken för nya infarkter, stroke och dödsfall. Att snabbt kombinera statiner med läkemedlet ezetimib, helst inom
tolv veckor, ger bättre prognos än att vänta. Trots att statiner ges direkt, når många inte målnivåerna för kolesterol. Med en tilläggsbehandling kan fler nå målen snabbare. Forskarna uppskattar att 100–200 allvarliga hjärt-
händelser per år kan undvikas i Sverige. Skånes universitetssjukhus har infört en ny behandlingsrutin som fördubblat andelen patienter som når sina kolesterolmål. Resultaten kan påverka framtida riktlinjer i Europa.
8,3 miljarder
Sms med hälsoråd
kan sänka blodtrycket
n En studie från Lunds universitet visar att enkla sms med råd om kost, motion och livsstil kan förbättra kärlhälsan hos patienter med högt blodtryck. I studien deltog över 400 personer från olika regioner i Sverige. De som hade sämre självskattad hälsa och fick sms sänkte sitt diastoliska blodtryck med 5 mmHg – motsvarande effekten av läkemedel.
Sms-deltagarna ökade också sin fysiska aktivitet och minskade alkoholintaget. Deltagarna uppskattade meddelandena, särskilt när de var peppande och inte upplevdes som pekpinnar. Forskarna menar att sms kan bli ett effektivt och enkelt komplement i vården, särskilt med mer individanpassning. Systoliskt och diastoliskt blodtryck är två mätvärden som används för att beskriva blodtrycket i artärerna och hur hjärtat arbetar när det pumpar blod genom kroppen.
1. Systoliskt blodtryck: Det högre av de två värdena. Det mäter trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig (kontraherar) och pumpar blod ut i kroppen. Detta är det maximala trycket som uppstår under hjärtats slag.
2. Diastoliskt blodtryck: Det lägre värdet. Det mäter trycket i artärerna när hjärtat slappnar av mellan slagen och fylls med blod igen. Detta är det lägsta trycket som uppstår under hjärtcykeln.
n En amerikansk trettioårig studie, som nyligen publicerades i tidskriften Nature Magazine visar att en kost rik på växtbaserad mat och viss hälsosam animalisk mat gynnar både ett sundare åldrande och miljön. Forskarna har jämfört åtta kostmönster, däribland Medelhavskost och EatLancet-dieten, som bygger på att äta mycket mer frukt, grönsaker, nötter och baljväxter och samtidigt halvera konsumtion av kött och socker, och sett positiva effekter på fysisk, psykisk och kognitiv hälsa. Studien betonar att det inte finns en ”superkost”, utan flera hälsosamma sätt att äta – och att långsiktiga matvanor spelar störst roll.
Källa: Giva Sverige
Även lite rörelse gör skillnad för
äldres hälsa
n Fysisk aktivitet är bra för hälsan – men även mindre rörelse än rekommenderat har positiva effekter för äldre, visar en studie från Örebro universitet.
Forskarna följde över 800 personer i åldern 65–79 år i fyra europeiska länder. De såg att äldre som satt mindre än 8,3 timmar per dag hade lägre risk för metabola sjukdomar, oavsett hur mycket de tränade eller hur hälsosamt de åt.
– All rörelse räknas, även lättare aktiviteter, säger forskaren Andreas Nilsson. Den bästa effekten sågs hos dem som både rörde sig mer än 2,5 timmar i veckan och satt minst.
Därför är det bra att komma ut och promenera – se nästa uppslag!
Ensamhet påverkar äldres hälsa negativt
n Var tionde person över 75 år upplever att ensamhet påverkar deras mående negativt, enligt en avhandling från Lunds universitet. Ensamhet bland äldre kopplas till sömnproblem, hälsobesvär, ökad läkemedelsanvändning och risk för fall. Efter pandemin ses ensamhet som ett växande folkhälsoproblem. Förlust av partner, nedsatt funktion och livsförändringar som pension bidrar till minskad social kontakt. Trots att många äldre inte är socialt isolerade upplever de ensamhet – en känsla som ofta handlar mer om brist på meningsfulla relationer än antal kontakter.
Ny teknik kan rädda fler liv vid hjärttransplantationer
n Antalet hjärttransplantationer i Sverige begränsas i dag bland annat av att donerade hjärtan kan skadas under transporten. Forskare vid Lunds universitet utvecklar nu en ny metod som förser hjärtat med syre och näring under transporten, vilket kan öka antalet transplantationer. Projektet stöds av Hjärt-Lungfonden.
Donerade hjärtan förvaras i dag på is och klarar bara några timmar utanför kroppen. Den nya metoden bevarar hjärtat bättre
och möjliggör längre transporttid. Dessutom har forskarna utvecklat en apparat som testar hjärtats funktion innan det opereras in.
– Vår metod kan förbättra resultaten och rädda fler liv, säger
Johan Nilsson, professor och överläkare i thoraxkirurgi vid Lunds universitet.
Johan Nilsson tilldelas nu Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på femton miljoner kronor för att vidareutveckla tekniken.
Ny studie: KOL ökar risken för hjärtinfarkt
n En ny studie från Örebro universitet visar att personer med KOL löper nästan dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt. Fynden baseras på data från över 20 000 deltagare i forskningsprojektet Scapis. Risken var förhöjd oavsett kön, ålder, rökning och andra faktorer, vilket tyder på att KOL i sig kan vara en oberoende riskfaktor för hjärtsjukdom. Forskarna vill nu undersöka biomarkörer och möjligheten att förebygga hjärtinfarkt hos KOL-patienter med rätt behandling.
Ny behandling vid svår lungkärlssjukdom
n I en ny studie på svårt sjuka patienter med pulmonell arteriell hypertoni (PAH) minskade sotatercept risken för död, lungtransplantation och sjukhusinläggning kraftigt jämfört med placebo. Endast 17 procent av patienterna i sotaterceptgruppen drabbades av någon av dessa händelser, jämfört med 55 procent i placebogruppen. Dödsfallen var nästan dubbelt så många i placebogruppen. Vanliga biverkningar var näsblod och små kärlmissbildningar. En hälsoekonomisk bedömning av läkemedlet pågår nu hos TLV.
Källa: Dagens Medicin
Foto: KENNET
Enkelt test kan förutsäga risken för hjärtinfarkt
n Ett enkelt blodprov kan ge bättre information om risken för hjärt infarkt än dagens kolesteroltester, enligt en stor studie från Chal mers och Harvard. Genom att mäta nivåerna av vissa lipoproteiner, särskilt de som innehåller proteinet apoB, kan man få en mer exakt bild av en persons risk.
Forskarna analyserade blodprov från över 200 000 personer och fann att höga halter av apoB-bärande lipoproteiner tydligt kopplas till ökad hjärtinfarktsrisk. Även lipoprotein(a), som också transpor terar ”dåligt kolesterol”, bör mätas eftersom det hos vissa individer förekommer i mycket höga nivåer och kan innebära kraftigt förhöjd risk.
Studien visar att dessa nya tester kan komplettera eller ersätta nuvarande metoder och potentiellt rädda liv genom tidigare och mer träffsäker riskbedömning.
”Att
hjärt-kärlsjukdom
är
vanligare på vintern beror snarare på faktorer som att vi då rör oss mindre och är mer utsatta för luftföroreningar och luftvägsinfektioner medan D-vitaminet däremot i stort sett tycks sakna betydelse i sammanhanget.
Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Forskare vid Umeå universitet har undersökt om det finns en samband mellan D-vitaminbrist och hjärt-kärlsjukdom. De kom fram till att den högre dödligheten i hjärt-kärlsjukdom under vintermånaderna har andra orsaker än D-vitaminbrist.
15 miljarder
Nytt läkemedel bromsar lungfibros
n Det nya läkemedlet nerandomilast har visat sig bromsa försämringen av lungfunktionen vid både idiopatisk och annan typ av lungfibros. Det visar två stora fas 3-studier publicerade i New England Journal of Medicine. Effekten sågs oavsett om patienterna redan stod på annan behandling eller inte.
Lungfibros innebär att ärrvävnad bildas i lungorna, vilket gör det svårt att andas.
Källa: Dagens Medicin
Män löper högre risk för svår covid-19
n En ny studie visar att män har tre gånger högre risk än kvinnor att behöva intensivvård vid covid-19. Forskare vid Umeå universitet har analyserat blodprover från över 200 patienter och funnit könsskillnader i immunsvaret.
n Sverige skulle kunna spara femton miljarder kronor om året genom att halvera antalet hjärtinfarkter. Därför behövs ett nationellt grepp om hjärtsjukvården, det skriver Riksförbundet HjärtLungs ordförande Anders Åkesson i en debattartikel i Altinget. Läs debattartikeln genom att använda qr-koden.
Framför allt var nivåerna av inflammatoriska ämnen och aktiverade neutrofiler – en sorts vita blodkroppar – högre hos män. Detta kan bidra till allvarligare sjukdomsförlopp. Resultaten kan bli viktiga för framtida behandlingar, där målet är att minska skador i lungorna genom att dämpa överaktiverade neutrofiler. Forskningen fortsätter nu med att kartlägga dessa skillnader mer i detalj och bekräfta fynden i större studier.
Värdet av en promenad ligger inte i antalet steg – gå så långt du klarar av och helst varje dag. Det rådet ger fysioterapeuten Edvin Diskin Wetter, som även slår ett slag för övrig vardagsmotion.
Därför är det bra att promenera mera
Det är väl känt att en promenad förlänger livet, men det finns också en allmän uppfattning att man bör gå 10 000 steg varje dag. Forskning har visat att det räcker med betydligt mindre än så. Dessutom finns det andra enkla sätt att röra på sig i vardagen.
Edvin Diskin Wetter, som är fysioterapeut på KOLcentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, ser i sitt arbete det stora värdet av att patienterna håller sig aktiva.
– Mitt allmänna råd är att vara så fysiskt aktiv du kan, genom promenader och gärna andra enkla övningar i vardagen. Fysisk träning ökar muskelstyrkan och uthålligheten, vilket kan leda till att man känner sig förvånansvärt mycket mindre andfådd under ansträngning.
ter uteslutande patienter med KOL. Han märker tydligt att rädsla för att bli andfådd hindrar många från att röra på sig så mycket som de egentligen skulle orka.
– Det är viktigt att lära sig att det inte är farligt att bli andfådd. För patienter med KOL är det normalt att syresättningen sjunker, även vid lättare fysisk ansträngning. Man kan behöva stöd av fysioterapeut för att under kontrollerade former lära känna sina egna gränser. Förutom promenader finns det gott om enkel fysisk aktivitet som är smidig att utföra i vardagen. Edvin Diskin Wetters favorit bland hemövningarna är uppresning från stol. Den går helt enkelt ut på att man ställer sig upp och sätter sig ner på en vanlig stol upprepade gånger.
edvin diskin wetter propagerar för användningen av gånghjälpmedel, som käppar eller rollatorer. Det gäller även om man har bra balans.
– En person som blir väldigt andfådd av att gå kan få ett unikt stöd av en rollator. Andningsmusklerna avlastas och man orkar längre. Stödet från en käpp kan också göra skillnad för hur långt och säkert man kan gå. Om fler människor använde käpp skulle vi sannolikt också se färre fall och benbrott i samhället, säger han. I sitt arbete möter Edvin Diskin Wet-
Om fler människor använde käpp skulle vi sannolikt också se färre fall och benbrott.
– Den är ett bra sätt att utmana lårmusklerna utan särskilda redskap. Man kan också göra olika varianter.
antingen kan man göra så många man orkar i sträck, sedan vila och därefter ta en ny runda. Man kan även välja att fokusera på att göra rörelsen långsamt och kontrollerat. En tredje variant är intervaller med så många uppresningar man orkar på en minut eller en halvminut. Den sistnämnda övningen kan den som har hjärt-kärlsjukdom behöva vara försiktig med.
– Gör den här övningen en gång per
text Linda Swartz
Regelbundna promenader kan bland annat öka konditionen, stärka skelettet och muskler.
dag – eller flera. Räkna antalet repetitioner från att det börjar brännas i låren, för det är bara dessa repetitioner som räknas. Med tiden klarar du fler och fler. Ju starkare rumpa och lår du har, desto lättare blir det för dig att ta dig an en trappa eller backe. Starkare ben innebär också mindre risk att du faller.
edvin diskin wetter tycker att alla med hjärt-kärl- och lungsjukdom ska kunna få stöd av en fysioterapeut för att få ”rätt dosering” av fysisk aktivitet utifrån den egna förmågan. Som det är i dag erbjuds många som
har haft en hjärtinfarkt ledarledd träning. Men detta erbjuds ytterst få av dem som varit inlagda vid försämring av KOL, trots Socialstyrelsens tydliga rekommendationer. En studie från 2013 uppskattar att endast 0,2 procent av svenska patienter med KOL har fått genomgå lungrehabilitering.
Edvin Diskin Wetter hoppas att den siffran ska stiga. Sammanfattningsvis säger han:
– Hade det funnits ett läkemedel som åstadkommer det som en period av träning kan göra så skulle alla ha fått den medicinen. l
3 tips: Ta första stegen – och öka på
1. Promenader är hälsosamma även om du måste ta många pauser.
2. Lyssna på kroppen. Trötthet och andfåddhet är okej, men inte bröstsmärta eller yrsel.
3. Anpassa aktiviteten efter dagsform. Utmana gärna dig själv, men det viktigaste är inte höga prestationer vid enskilda tillfällen utan regelbundenhet över tid.
10 000 steg om dagen är en myt
n Det har blivit något av en sanning att en person bör ta minst 10 000 steg per dag för att leva ett hälsosamt liv. Men enligt färsk forskning minskar risken för sjukdom i hjärta och kärl redan vid 2 300 steg per dag.
Upptäck Hälsans stig!
Det motsvarar cirka en kvarts promenad.
Det är dock ännu nyttigare att gå relativt långt: maximala hälsoeffekter uppnår man vid 7 000–8 000 steg. Men det allra största hälsosprånget sker då
man går från inaktiv till att bli lite aktiv.
Måttet 10 000 steg har sitt ursprung i en japansk reklamkampanj för stegräknare, som gjordes på 1960-talet. Siffran i stegräknarens namn valdes för
n 1995 upprättade Irländska hjärtfonden den första Hälsans stig, på iriska Slí na Sláinte, som betyder ”stigen av hälsa”. Tanken var att främja motion i alla åldrar och att förebygga hjärt-kärlsjukdomar.
I Sverige har Riksförbundet HjärtLung tillsammans med landets kommuner cirka 160 promenad- och motionsslingor. Gemensamt för stigarna är att de är lätta att ta sig fram på och går i en slinga som oftast är mellan tre och sex kilometer. Hälsans stig underlättar för alla att nå folkhälsomålet att röra sig minst trettio minuter om dagen.
På hälsansstig.se finns det en karta med information om alla stigar. Det finns också en app som heter Naturkartan som går att ladda ner till mobiltelefoner och även där finns all information om stigarna.
att det lät som ett bra och realistiskt mål. Dessutom liknar det japanska tecknet för 10 000 en gående människa.
Källor: Lodz medicinska universitet i Polen, Harvarduniversitetet i USA
Välj bland 158 promenader runt om i Sverige!
Skriv ditt testamente online kostnadsfritt
Riksförbundet HjärtLung
har ett samarbete med Lawly och med hjälp av deras tjänst kan du enkelt skriva ett personligt anpassat och juridiskt korrekt testamente. Om det uppstår några frågor medan du fyller i testamentet finns deras jurister tillgängliga i chatten.
Ge en gåva till
Så här går det till:
1. Svara på frågor Med hjälp av några frågor skapas ett personligt testamente anpassat efter din situation.
2. En jurist upprättar avtalet
En neutral jurist från Lawly finns med hela vägen och ser till att ditt testamente blir juridiskt korrekt och precis som du vill ha det.
3. Testamentet levereras Ladda ner testamentet direkt eller välj att få det hemskickat.
Skanna för att upprätta ditt kostnadsfria testamente online
Just nu, bjuder vi på livstidsförvaring om du inkluderar en tilltestamentesgåva Riksförbundet HjärtLung!
hjärtat, kärlen och lungorna med ditt testamente!
Låt din vilja leva vidare genom att inkludera Riksförbundet HjärtLung i ditt testamente. Ditt stöd kan hjälpa oss att sprida kunskap, stärka forskning som gör vardagen lättare efter diagnosen och göra livet bättre för människor som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.
Som tack för din omtanke bjuder vi på livstidsförvaring av testamentet när du väljer att inkludera en gåva till Riksförbundet HjärtLung. Detta ger dig tryggheten att din sista vilja verkligen respekteras när du inte längre finns.
En gåva i ditt testamente gör skillnad – för alla som behöver en bättre morgondag.
Önskar du mer information om att testamentera? Allt fler väljer att skriva in en ideell organisation i sitt testamente. Läs mer hur du kan inkludera en gåva i ditt testamente till Riksförbundet HjärtLung på vår hemsida hjart-lung.se/testamente
Molly!? Charlie!? Bella!?
Glöm inte flytvästen!
n Nu är det dags för sol, sommar och bad. Kanske också en tur i båten för många. Då gäller det att inte glömma bort den där viktiga flytvästen. Fakta är att årligen, i Sverige, mister cirka trettio personer livet till följd av drunkning i samband med olyckor där fritidsbåtar är inblandade. I genomsnitt är 80 procent av drunkningsoffren män mellan femtio och nittio år och hela 85 procent saknar flytväst när de hittas.
…
och kolla upp din simkunnighet
n Med flytväst eller inte är det alltid vettigt att kolla att simkunnigheten duger genom att ta simborgarmärket. I år glänser märket i guld och vitt. Och vad var det nu som gällde? Jo, så här: Vad: Simma 200 meter med valfritt simsätt i bröst- eller ryggläge på djupt vatten utan tidtagning.
Hur: Utförs på djupt vatten utan tidtagning. Visste du för övrigt att man kunde ta det första simborgarmärket redan år 1934, så att testa sin simkunnighet har en lång tradition.
n Lisbeth Ericsson har testat mängder av alkoholfria alternativ och delar här med sig av sina bästa tips. Boken innehåller lättlagade drinkrecept, goda alkoholfria viner och spritsorter.
n Vilket hundnamn hör vi oftast ute på promenaden? Här är de tio vanligaste namnen.
1. Molly 2. Bella 3. Charlie 4. Doris
5. Sally
Ett hus- och reseapotek från 1700-talet.
6. Sigge
7. Bosse
8. Luna
9. Ludde
10. Elsa
Källa: Jordbruksverket
såg ut förr i tiden
n Efter flera år av renovering öppnade
Apotekarsocietetens museum igen i vintras. Mitt i centrala Stockholm ligger den dolda kulturskatten som erbjuder en unik inblick i läkemedlens och apotekens his toria. Det farmacihistoriska museet har länge varit en väl bevarad hemlighet i Stockholms kulturliv. Under renoveringen har samlingarna varit nedpackade, men nu återvänder museet i ny skepnad.
– Utställningen visar hur djup och bred kunskap farmaceuter har haft genom historien – om kemi, växter, latin och läkemedelstillverkning. Det blir en aha-upplevelse för många! säger Annika Wickman, kulturarvschef på Apotekarsocieteten.
Adress: Wallingatan 24, Stockholm Webbplats: www.apotekarsocieteten.se på nacken.
n Sedan den 8 augusti 1998 har orgasmen firats världen över. Gör en notering i kalendern så du vet vad som händer …
Trött på övervikten?
Rekommenderas av sjukgymnaster
BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad.
Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar.
Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.
Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy
När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder.
Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper.
Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande
mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna.
Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat.
Rovena Westberg
Leg. sjukgymnast. Toppform Sjukgymnastik
Efter en operation kan livet ta en ny vändning, där både kropp och sinne genomgår betydande förändringar. Många upplever en blandning av lättnad och osäkerhet när de återhämtar sig och anpassar sig till en ny verklighet. För tidningen
Status berättar Lars Filipsson och Ragnar Gudmundsson hur hjärtoperationerna hjälpte dem tillbaka till värdefulla liv.
Lars dödsångest försvann efter operationen
En tri clip-operation har gett 84-årige Lars Filipsson livsgnistan åter. – Nu kan jag gå igen. Före operationen satt jag bara stilla i soffan. Så fort jag rörde mig blev det kaos i bröstet.
text Catarina Gisby • foto Julia Sjöberg
Lars Filipsson, 84, gick för ett år sedan igenom en så kallad tri clip-operation som har gett honom livsgnistan åter. ”Jag har inte någon dödsångest längre”, säger han.
Från att bara ha kunnat sitta still kunde jag gå igen. Jag går inte långt, kanske hundra meter, men när jag har vilat lite kan jag gå hundra meter till. Upp till en kilometer klarar jag av i dag.
Lars Filipsson är född och uppvuxen i Borås. I många år bodde han och hans hustru en bit utanför staden, men nu har de flyttat tillbaka igen, till en lägenhet som ligger centralt.
– Det är nära till sjukhusvård, säger Lars Filipsson när vi pratas vid på telefon. Och det är viktigt för att vi ska känna oss trygga.
Lars Filipsson har en lång sjukdomshistoria. Problemen började 1988, när han var 47 år.
– Jag var ute och motionerade som vanligt och så kopplade hjärtat plötsligt bara ner. Det var så jag uppfattade det i alla fall.
det blev ambulansfärd till sjukhuset, men läkarna hittade till att börja med inte något fel. Så småningom visade det sig att Lars Filipsson hade en allvarlig hjärtsjukdom, ARVC, arytmogen högerkammardysplasi. Det är en ärftlig hjärtmuskelsjukdom som under senare år fått större uppmärksamhet. Man tror att den kan vara
anledningen till plötslig hjärtdöd hos många unga vuxna, främst idrottare.
Lars Filipsson fick diagnosen 1990. Han åkte ut och in på sjukhus och opererades flera gånger.
År 2010 sattes en så kallad ICD, pacemaker och hjärtstartare, in i hans kropp.
– Därefter var det bra ett tag, men året därpå blev det allvarligt igen och jag var nära att stryka med. Jag skrev min egen dödsannons då.
För ett år sedan föreslog hjärtläkarna på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg att Lars Filipsson skulle genomgå en så kallad tri clip-operation.
– Det är en rätt avancerad operation. De hade bara gjort tjugo sådana operationer tidigare. Skulle det gå att göra den på mig? En gubbe i min ålder? Jo, de hade kommit fram till att det skulle fungera.
Operationen tog sex timmar. Den krävde ett arbetslag om tio personer.
– När jag skickades hem var jag mer eller mindre ett
kolli. Det var en chock i sig. Men sedan blev det bättre och bättre. Från att bara ha kunnat sitta still kunde jag gå igen. Jag går inte långt, kanske hundra meter, men när jag har vilat lite kan jag gå hundra meter till. Upp till en kilometer klarar jag av i dag. Det är fantastiskt. Jag har fått livsgnistan åter och har inte längre någon dödsångest.
lars filipsson har varit allvarligt sjuk i stort sett i halva sitt liv. När han blickar bakåt är han delvis kritisk mot sjukvården. Han tycker att han inte alltid har blivit tagen på allvar och ordentligt lyssnad på. Han har också saknat någon som haft en helhetsbild när det gäller honom och hans sjukdomsbild. Det har varit ständiga brandkårsutryckningar där han visserligen har blivit väl omhändertagen, men sedan hemskickad utan, enligt honom, någon ordentlig uppföljning.
– Det har inte funnits någon röd tråd, ingen kontinuitet.
Han säger att han i grunden är en god och glad person
Den första tri clip-operationen i Sverige 2019
n En tri clip-operation behandlar det som kallas trikuspidinsufficiens, vilket är ett tillstånd där den så kallade trikuspidalklaffen i hjärtat inte stänger till ordentligt. Detta kan leda till att blod rinner från höger kammare in i hjärtats högra förmak, vilken i sin tur kan orsaka symtom som trötthet, svullnad, andningsproblem och hjärtrytmrubbningar.
En tri clip-operation är minimalt invasiv för patienten, det vill säga det handlar inte om en öppen hjärtoperation. I stället förs en kateteter in genom ett blodkärl (ofta genom ljumsken) för att nå hjärtat.
Ju mindre omfattande operation, som regel, desto kortare återhämtningstid för patienten.
Operationen har fått sitt namn på grund av att ett ”tri clip” placeras på trikuspidalklaffen för att hjälpa den att stänga sig ordentligt och på så vis minska risken för att blod läcker åt fel håll.
Trikuspidinsufficiens kan bero på förändringar i klaffens vävnad på grund av ålder eller på grund av skador på hjärtat efter till exempel en hjärtinfarkt, eller för att individen drabbats av infektioner som påverkat hjärtklaffarna.
Tri clip-operationer började utföras i Sverige 2019. Det är alltså en relativt ny metod, vilket innebär att erfarenheten av vilka effekter operationen har på lång sikt är begränsad.
Den första tri clip-enheten över huvud taget godkändes för användning 2015.
som ”gillar att skoja med folk”, men han inser att 35 år med en svår sjukdom som har orsakat flera traumatiska händelser har satt sina spår. Han har svårt att sova ibland. ”Då kan det veva som en bandspelare i huvudet.”
Sjukdomen har även inneburit mycket oro för hans nära och kära, särskilt för hustrun Sonja, säger han. Men något fint har också kommit ur allt det som varit svårt, och det är ett starkt band till barnbarnet Marcus, 22. – Vi satt tillsammans framför datorn en gång när jag tuppade av. Marcus fick ringa efter ambulans. Han påverkades starkt av det som hänt. När det hade gått en tid sa han till mig och min hustru att han ville hjälpa oss mer, så nu gör han det. Han har skaffat körkort och kör oss dit vi behöver åka, han städar åt oss, putsar fönster, lagar mat, ja, han gör så mycket.
Marcus följer också med till sjukhuset när det behövs.
– Han har läst på om min sjukdom och tar mycket ansvar. Vi pratar om livet, han och jag, och har kommit varandra nära. Det är jag så oerhört tacksam för. l
Namn:
Lars Filipsson.
Ålder: 84.
Bor: I Borås.
Familj: Hustrun Sonja, 83, två barn och två barnbarn.
”Jag var en frisk kille som gillade att motionera.
Min mamma födde sju barn varav sex överlevde, och jag var nog den starkaste.”
Därför ska du våga be om hjälp inför en operation
Inför en stor operation är det bra att förbereda sig mentalt genom att ta reda på vad som händer både före operationen, under den och efteråt. Det är också viktigt att inte vara ensam. Tänk i förväg ut vem du vill ha vid din sida, vem du vågar be om hjälp.
text Catarina Gisby
Anna Falk är sjuksköterska och forskare på Karolinska institutet, KI. För två år sedan doktorerade hon med en avhandling som handlar om depression och delirium hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Hon har handfasta råd till den som står inför en stor operation.
– Det är bra att läsa informationen som sjukhuset delar ut. För övrigt tycker jag att man ska försöka leva som vanligt, vara aktiv, äta näringsrik kost och låta bli att röka, säger Anna Falk.
Råden ovan gäller även efter operationen.
Sedan betonar Anna Falk något som hörs mera sällan, nämligen vikten av att behålla sitt sociala nätverk.
– Efter operationen kan man behöva hjälp med många saker. Bära matkassar, till exempel. Man får inte bära tungt.
En fjärdedel av alla som genomgår stora hjärtoperationer drabbas av akuta förvirringstillstånd eller det man kallar postoperativt delirium. Det kan vara skrämmande för man kan känna sig desorienterad, ha svårt att tänka klart och till med hallucinera och ha vanföreställningar.
Prata om det du upplever. Detta är vanliga reaktioner efter en hjärtoperation, inte tecken på svaghet.
Anna Falk sitter just nu i en arbetsgrupp på Karolinska som diskuterar hur informationen till hjärtpatienter i samband med en operation kan förbättras.
– Förvirringstillståndet kan likna demens, men det handlar om något helt annat och det är övergående. Att det existerar är dock bra att känna till för patienter och närstående. Jag har mött människor som drabbats men inte förstått vad de har varit med om och vågat prata om det. Det kan bli väldigt ensamt då.
hjärnan påverkas efter en hjärtoperation, särskilt hos äldre patienter. Den som slipper förvirring och delirium kan ändå bli glömsk, få svårare att lära in saker och tycka att det är svårt att fatta beslut.
– För det mesta blir det bättre över tid, men hos en del kvarstår problemen längre.
En tredje sak som kan hända efter en hjärtoperation är att man känner oro och hopplöshet. Många känner inte igen sig själva.
– Återigen, be om hjälp. Prata om det du upplever. Detta är vanliga reaktioner efter en hjärtoperation, inte tecken på svaghet. Kontakta mottagningen du varit på. De är vana vid att detta händer. Det är inte nytt för dem. l
”Jag fick mitt liv tillbaka”
Efter LAAO-operationen för ett och ett halvt år sedan kunde Ragnar Gudmundsson sluta med all blodförtunnande medicin förutom Trombyl. – För mig var det en fantastisk operation. Jag fick mitt liv tillbaka.
forts på nästa uppslag – vänd
text Catarina Gisby • foto Julia Sjöberg
”Jag cyklar tio, femton kilometer om dagen, och det har jag till och med kunnat göra under vintern, för den har varit ovanligt mild här i Halland.
Han har skrivit ner sin egen sjukdomshistoria (den är lång), och han berättar om hur det efter operationen var som att komma fram ur en dimma efter alla år med blodförtunnande medel: ”Den ständiga värken i benen började minska. Synen, hörseln, lederna, sömnen, minnet, balansen, allting fungerade bättre.”
Ragnar Gudmundsson är 87 år och menar själv att hans hjärtproblem har sin grund i en brusten blindtarm, som i sin tur ledde till femton tarmvredsoperationer, vilka resulterade i att en halv meter av tunntarmen opererades bort, vilket ledde till att han inte längre kunde ta upp tillräckligt med järn och vitamin B12. Sedan år 2000 har han fått injektioner av B12, men när det gäller järnet har det inte varit så enkelt.
– En läkare skrev ut järntabletter, men jag kunde ju inte ta upp tillräckligt med järn från dem heller.
År 2010 drabbades Ragnar Gudmundsson av hjärtflimmer, och han menar att flimret hade koppling till hans järnbrist, även om läkarvetenskapen har invändningar mot detta.
Flimmerproblemen blev värre och Ragnar Gudmundsson genomgick flera ablationer, men någon varaktig för-
En kateter når hjärtat via blodkärl
n LAAO står för Left Atrial Appendage Occlusion. Det är en typ av hjärtoperation som åtgärdar en liten utbuktning (den benämns också som ett ”bihang”) på hjärtats vänstra förmak (left atrial appendage) där blod kan samlas och koagulera, vilket ökar risken för blodproppar. Occlusion betyder stängning eller blockering. Precis som vid en tri clipoperation är proceduren minimalt invasiv. En kateter förs in genom ett blodkärl för att nå hjärtat.
LAAO är en relativt ny metod som används i ökande omfattning. Den är ett alternativ för patienter som inte kan ta blodförtunnande mediciner på grund av biverkningar eller andra medicinska tillstånd.
ändring till det bättre inträffade inte förrän han genomgick LAAO-operationen i september 2023. Under åren har han mött många läkare, och en läkare har sett till att han har fått järninjektioner, men andra läkare menar att Ragnar Gudmundsson inte ska ha några sådana över huvud taget. I dag äter han medvetet järnrik mat och tycker att han långsamt blir bättre av det.
– När jag sitter ner mår jag alldeles utmärkt. Allt som jag kan göra sittande fungerar. Jag kan till exempel köra bil utan problem, och jag kan också cykla. Jag cyklar tio, femton kilometer om dagen, och det har jag till och med kunnat göra under vintern, för den har varit ovanligt mild här i Halland. Men så fort jag ställer mig upp blir jag andfådd och får ont i benen. Och jag kan bara gå mycket sakta.
utan laaooperationen tror han dock att allting hade varit mycket värre.
– Den har fortsatt ge mig fördelar, säger Ragnar Gudmundsson. Jag slipper fortfarande ta blodförtunnande tabletter och när jag slipper dem sjunker inte järnvärdena på samma sätt. Dessutom har jag inte hjärtflimmer längre, även om hjärtat slår dubbelslag. l
Namn: Ragnar Gudmundsson. Ålder: 87.
Bor: I Onsala.
Familj: Sambon Gunilla, 80, två barn och fem barnbarn.
”Jag har alltid rört mig mycket och motionerat. Jag har till exempel kört femton Vasalopp.”
Låt ditt sparande bidra till en bättre värld.
Att välja fonder som arbetar mot specifika mål är ett bra sätt att påverka framtiden. Swedbank Humanfond placerar i företag som jobbar med miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning. När du investerar i fonden ger du också en gåva – 2 procent av ditt sparande skänks till en organisation som du väljer. Med Humanfonden investerar du inte bara för och i framtiden. Du kan vara med och påverka den.
Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se
Järnlungan var en föregångare till respiratorvård. Men det var när man aktivt började pumpa in luft i patienter med nedsatt lungfunktion som den moderna intensivvården såg sin början.
text Jenny Damberg
Järnlungan
som räddade liv innan respiratorn
Redan i Bibeln finns beskrivningar som tycks syfta på konstgjord andning, och där principen är att blåsa in luft. Men när den moderna västerländska medicinen tog form hade det etablerats ett starkt motstånd mot inblåsningstekniker, som man trodde kunde skada lungor och luftstrupe. I stället utvecklades en rad hjälpmedel som byggde på undertryck.
det mest kända exemplet är järnlungan, som såg dagens ljus för snart hundra år sedan vid Harvarduniversitetet i USA. Där använde Philip Drinker och hans team en lufttät järnlåda, två dammsugare, soffkuddar och ett par vagnar för att rädda livet på en poliosjuk åttaårig flicka.
Bygget skulle ha gjort MacGyver stolt, i synnerhet som det fungerade. I järnlungan har patienten huvudet utanför ”lungan” och resten av kroppen i den. När trycket i cylindern sänks skapas ett undertryck som gör att bröstkorgen vidgas och drar ner luft i luftvägarna. När trycket lättar andas patienten ut.
De följande årtiondena stod järnlungorna i långa rader på sjukhus världen över, i spåren av polio eller barnförlamning som sjukdomen också kallades.
Poliopatient i en järnlunga på Scots Mission Hospital i Tiberias i Palestina i mars 1940. När polio försvagade muskler som används vid andning, gav en järnlunga assisterad andning.
Järnlungan kunde rädda en av tio av de svårast andningsnedsatta patienterna. Fanns det verkligen inget mer effektivt sätt att ge andningsunderstöd? Frågan hängde i luften när en kraftfull poliovåg nådde
Skandinavien tidigt 1950-tal. På epidemisjukhuset Blegdammen i Köpenhamn samlades man för att diskutera behandlingsutsikter. Kanske kunde intubering och mekanisk ventilering av lungorna vara värt
att testa, föreslog den unge narkosläkaren Bjørn Ibsen.
– Intubering var något man använt tillfälligt, vid bland annat sömnmedelsförgiftningar. Det var inte en metod man tänkt sig kunde användas i dagar eller veckor. Men man provade, och det fungerade. Nio av tio svårt andningsnedsatta patienter klarade
professor emeritus i klinisk smärtforskning vid Uppsala universitet.
Metoden består i att göra ett hål i luftstrupen, där en tub placeras. Genom denna pressas luft på mekanisk väg in i luftvägarna. När trycket minskar töms lungorna på luft.
En fördel med järnlungan är att den i
inom fältet. Den svenska Engströmrespiratorn kom att användas över hela världen. Nu skapades också förutsättningar för många av de behandlingar som används inom modern intensivvård.
– Det gick inte att vårda ett trafikolycksoffer eller en patient med sepsis i en järnlunga, säger Torsten Gordh. l
Nej, det är inte svårt. Det är inte krångligare att grilla fisk än korv. Jag hör vad du säger. Det blir torrt. Men använd termometer.
Lätt som en plätt. Och våga grilla hela fiskar. Benet ger smak. Det blir godaste firren 2.0. Nej, det är verkligen inte svårt.
Till och med jag fixar det. Nu kör vi.
Våga grilla
Fotnot 1: Jag hoppar över momentet ”starta grillen” i recepten. Rätt tidpunkt hänger på om du använder gas- eller kolgrill. Men
om du använder kol – var ute i god tid så att du hinner få en fin glödbädd.
Fotnot 2: Fisk är gott och nyttigt
Helgrillad fisk med asiatisk dressing
n Är asiatiska smaker inte din grej så byt dressingen mot ditt favoritkryddsmör eller gör en gräddfilssås med hackat kryddgrönt.
4 personer
• 2 stora guldsparider (sea bream) eller liten gös på 750 g styck (fjällade och urtagna, be att de fixar det i butiken)
• 1 lime
• ett par rejäla kvistar koriander
• halster eller steksnöre
Dressing:
• 2 små salladslökar
• 1 vitlöksklyfta
• 1 cm ingefära
• 1 dl grovt hackad koriander
• 1 nypa chiliflakes
• 1,5 msk asiatisk fisksås
• 1,5 msk japansk soja
• 2 msk sesamolja
men tyvärr bidrar det till att många arter och bestånd överfiskas. Köp därför exempelvis aldrig torsk fiskad i Östersjön. Torsk från andra
bestånd är okej att äta några gånger om året. Samma med guldsparid (sea bream) och lax. Kolla på wwf.se/fiskguiden vad som gäller.
Gör så här:
Fyll buken på fiskarna med några limeskivor och korianderkvistar. De ger i ärlighetens namn inte supermycket smak men ser snyggt ut. Går att hoppa över.
För att hålla ihop fisken lägger du den i halster eller knyter ihop med ett par slingor blött steksnöre.
Dressingen: Ansa och skiva sallads-
lökarna tunt. Skala och hacka vitlöken och ingefäran smått. Hacka koriandern grovt. Blanda med chiliflakesen, fisksåsen, sojan och sesamoljan i en skål. Grilla fisken först rätt hårt någon minut på båda sidor så att den får färg. Lägg över till en svalare plats på grillen och låt den grilla klart. Kolla med stektermometer en bit in vid ryggbenet där filén är som tjockast. Firren är klar
vid cirka 52 grader. Ingen termometer? Lyft från gallret när köttet börjar gå lätt att lyfta från ryggbenet.
”Skyffla” av fiskköttet med en stekspade. Se upp med lösa ben. Skinnet går också att äta men alla är kanske inte med på den idén. Skeda såsen över fisken. Servera med exempelvis nudlar och broccoli.
text & recept Jon Hansson • foto Stefan Bladh
hela fiskar
Lax på ena sidan
n Finessen här är att du låter laxen ligga med skinnet nedåt på grillen tills den blivit genomvarm. Du slipper vända en stor fiskbit och skinnet gör att den håller ihop och inte bränner fast i grillgallret. Vid servering är det bara att lyfta av lagom stora bitar från skinnet.
En hel grillad laxsida gör sig också väldigt bra på sommarbuffén.
4 personer
• 600 g laxsida med skinnet kvar
Chimichurri:
• 1 knippa persilja
• 1 knippa mynta
• 1 knippa koriander (skippa eller byt mot annan örtkrydda om du inte gillar koriander)
• 1 klyfta vitlök
• 1 snäll chilifrukt
• 2 tsk vinäger
• 3 msk olivolja
• salt
Gör så här:
Salta laxen lätt på köttsidan. Lägg på medelvarm grill med skinnsidan nedåt. Fisken är klar när ovansidan just blivit matt i färgen. Den ska vara runt 50 grader mitt i tjockaste biten. Det tar cirka 15 minuter. Det går fortare om du låter locket vara på.
Blomkål med gräslökssås
n En pampig rätt som också gör sig bra på en buffé.
4 personer
• 1 medelstort blomkålshuvud
• 2 msk olivolja
• 1,5 dl svarta oliver utan kärna
Yoghurtsås:
• 1 vitlöksklyfta
• 1 citron ekologisk/obesprutad
• 3 msk fint skuren gräslök
• 3 dl grekisk yoghurt
• salt
• svartpeppar
Gör så här:
Ansa och skölj blomkålshuvudet. Dela det och pensla med olivoljan.
Under tiden hinner du göra chimichurrin.
Skölj och hacka de gröna örterna fint. Låt även stänglarna vara med om de inte är träiga. Lägg i en bunke.
Skala och riv vitlöksklyftan ner i bunken. Skölj chilin, dela den och ta bort kärnorna och de vita hinnorna. Provsmaka en liten bit av fruktköttet
så att chilin inte är jättehet. Då kanske inte hela ska vara med. Hacka fruktköttet smått. Ner i bunken.
Smaka av med salt och vinäger. Rör i oljan. Servera laxen med chimichurrin. Grön sparris och/eller bakad potatis är gott till.
Salta och peppra. Lägg blomkålshalvorna på en relativt sval plats på grillgallret,
alltså inte direkt över glödbädden eller någon gasbrännare. Grilla med locket på tills blomkålen är
mjuk rakt igenom. Det ska inte vara råkost men inte heller mosigt. Det tar ungefär 30 minuter. Testa med sticka eller en liten vass kniv. Skiva oliverna och lägg i en liten aluminiumform – eller knyckla till en skål av folie. Ställ olivhacket i grillen på hög värme i cirka 10 minuter så att det blir lite frasigt.
Såsen: Skala och riv vitlöksklyftan ner i en liten skål. Tvätta citronen och riv det mesta av skalet ner i samma skål. Skär gräslöken. Vänd ner yoghurten och gräslöken i skålen. Smaka av med salt och peppar. Servera till blomkålen och strö över de grilltorkade oliverna.
Torsk- och räklåda
n Det går att göra mer sedvanliga foliepaket men risken för läckage är betydligt mindre med en folieform. Vrenskas vädrets makter går det väldigt bra att tillaga lådan i ugnen på 150 grader.
4 pers0ner
• 2 nävar färska eller frysta räkor
• 4 frysta portionsbitar torsk, MSC-märkt (färsk går förstås precis lika bra)
• 3 små salladslökar
• 300 g cocktailtomater
• 1 folieform och grillfolie
• 3 dl vispgrädde (använd matlagningsgrädde om du vill ha det magrare)
• 1 knippa dill
• salt
• svartpeppar
Gör så här:
Tina räkorna om de är frysta. Sprid ut på en tidning så går det fort och de blir inte så blaskiga. Skala dem.
Tina torsken. Låt portionsbitarna ligga kvar i plastförpackningarna och lägg i en stor bunke kallt vatten. (Att frysvaror ska tina så långsamt som möjligt är en myt.)
Ansa salladslökarna och skiva dem. Skölj tomaterna och dela dem.
Ställ torskbitarna i folielådan. Salta lätt. Strö i salladslöken och tomaterna. Häll i grädden. Täck med folie.
Ställ in i grillen, indirekt värme, cirka 125 grader. Grilla i 10 minuter. Titta in under folien. Torsken ska precis hunnit bli ogenomskinlig längst in eller 50 grader mitt i tjockaste biten. Hacka dillen under tiden.
Lägg upp på tallrikar eller ställ byttan på matbordet. Strö över räkorna och dillen. Peppra lite.
Servera med sockerärtor, kokt potatis eller ett potatisstomp.
Rabarbamamma
n Hon är skär och god.
4 drinkar
• 3 medelstora stjälkar rabarber
• 8 dl vatten
• cirka 1 dl socker
• ev 1/2 citron
• 4–5 dl tonic
Gör så här: Skölj, ansa och skär rabarbern i 5 cm bitar. Sjud med vattnet och cirka hälften av sockret. Låt det småputtra tills rabarbern är i upplösningstillstånd. Sila upp i en bunke. Smaka av med mer socker om det behövs och kanske lite pressad citron. Späd med vatten om det blir för starkt. Rabarberdrickan ska vara som drickfärdig saft.
Häll upp saften i groggglas (cirka 1 dl i varje glas) med mycket is. Toppa med tonic. Om det är party kan mamma få en skvätt gin.
Grillad ratatouille
n Sydfransk grönsaksröra som både är skitgod som tillbehör till lamm eller kyckling eller som huvudnummer i sällskap med bröd, ost och kanske lite kallskuret.
4 personer
• 5 stora tomater
• 1 medelstor aubergine
• 2 små zucchini
• 1 gul paprika
• 1 röd paprika
• 1 liten knippa färsklök
• 1 vitlöksklyfta
• 1 citron
• 3 msk kallpressad olivolja
• några kvistar färsk timjan
• salt
• svartpeppar
Gör så här:
Nu ska det vara fullt ös i grillen. Du behöver inte ha något lock men det skadar inte.
Skölj grönsakerna och ansa lö-
Jons tre heta grilltips
1. Locket på!
n Med lock funkar grillen som en ugn och tillagningen går fortare. Det gör även att du kan kontrollera värmen genom att öppna eller stänga ventilerna. Utan lock blir råvaran lätt skitvarm (och bränd) på undersidan och sval och otillagad ovanpå. Den locklöse kan göra en hajklösning med en upp- och nedvänd långpanna eller stor kastrull som du ställer över fisken, köttbiten eller vad som nu ska grillas.
karna. Dela tomaterna på mitten. Skär auberginen och zucchinin på längden i knappt centimeterbreda skivor. Dela paprikorna i kvartar och kärna ur. Dela lökarna om de inte är pyttesmå. Skala och hacka vitlöken fint.
Lägg allt vegot utom vitlöken på grillen. Tomaterna och lökarna behöver mest tid så att de hinner bli lite såsiga och löken mjuk och söt. Lägg både tomater och paprika med skalet nedåt. Det får gärna bli
bränt, det är lätt att dra bort när du grillat klart.
Aubergine- och zucchiniskivorna behöver lite omsorg och kärlek. Först händer liksom ingenting men när tillräckligt med vatten dunstat från dem blir de snabbt brända. Håll koll.
Skär allt grillat i mindre bitar och vänd ner i en skål tillsammans med den hackade vitlöken och olivoljan. Smaka av med pressad citron, salt och peppar. Repa över timjansblad.
Jon Hansson är journalist med över fyrtio år i yrket, har skrivit tolv kokböcker, över 2 500 recept, är diplomerad sommelier, vin- och matfantast.
2. Zona in, zona ut!
n Bred ut de glödande kolen över bara halva botten på grillen. Då får du en het och en något svalare zon. Du kan till exempel ge zuc chiniskivor fin grillyta i det heta hörnet och sedan låta dem baka klart i det svala. Tricket funkar förstås också i gasgrill. Tänd bara någon/några av brännarna så får du olika heta zoner.
När biffen är lika studsig som din hakspets är den medium rare. Biffen alltså. Det finns olika ”kockknep” för att avgöra när fisken eller köttet har den stekgrad du önskar. Men det blir en gissningslek. Vi har ju så olika hakor. Använd stektermometer i stället. Så gör proffsen. De vill inte gissa. Och webben är full av behändiga listor med stektemperaturer.
Folkspel är föreningslivets eget lotteribolag. En ideell organisation som sedan starten 1991 genererat ett överskott på närmare 18 miljarder. Pengar som oavkortat gått till Sveriges klubbar, föreningar och organisationer.
Bara det senaste året har vi på ideella Folkspel gett 319 miljoner från försäljningen av bl.a. bingolotter och Sverigelotter. Det är därför Folkspel finns. Vi gör som eldsjälarna där ute – vi ger allt!
I början av juni samlades deltagarna i Riksförbundet HjärtLungs kongress 2025 på Aronsbergs konferenshotell utanför Bålsta. Här kommer åtta sidor om vad som hände och diskuterades under dagarna tre. Vill du veta mera finns allt om kongressen på www.hjart-lung.se – använd qr-koden för att enkelt komma direkt dit.
Vad betyder förbundet och kongressen för dig?
Olle Flodin och Monica Nyström, Riksförbundet HjärtLung Västra Götalands län:
– Att komma hit ger nya impulser till vår verksamhet. Och så får man ett ansikte på dem som väljs till olika poster. Det som ligger mig varmast om hjärtat är att alla ska få den vård de behöver, säger Olle Flodin.
– Det handlar om att finnas till för, och dela erfarenheter med, de som är nyinsjuknade. Att stötta dem ut i livet igen. För mig betyder kongressen att människor från hela landet gör något stort och viktigt tillsammans, som ger kraft till vårt kommande jobb, säger Monica Nyström.
” Det som ligger mig varmast om hjärtat är att alla ska få den vård de behöver
– I vanliga fall jobbar man i sitt eget lilla län, men här på kongressen får man träffa alla från hela Sverige. Men mellan kongresserna blir det något av ett glapp, då blir verksamheten vad vi i länen gör den till. Det viktigaste för våra medlemmar är att få träffas. Det är det som är grejen! Därför är det viktigt att vi i Riksförbundet HjärtLung är rustade på andra sätt än bara det digitala. Många medlemmar är inte redo att ”bli digitala”.
Ordföranden:
”Det är medlemmarna som har kunskapen om hur vården bör förbättras”
Fler medlemmar, stärkt bas i organisationen och ännu bättre samverkan med omvärlden. Det är receptet på riktigt gott genomslag för Riksförbundet HjärtLungs frågor i samhällsdebatten, enligt Anders Åkesson.
– Vår organisation byggs från botten och upp. Det är våra medlemmar ute i landet som har kunskapen om hur vården bör förbättras, säger Anders Åkesson, som har fått nytt förtroende som förbundsstyrelsens ordförande.
För att samla in insikter från medlemmarna har förbundsstyrelsen ett nytt grepp: en stående punkt på mötena där någon lokal- eller länsförening eller medlemsorganisation berättar om sitt arbete. För Anders Åkesson är det även viktigt att utveckla föreningarnas förutsättningar att rekrytera förtroendevalda.
Riksförbundets uppdrag är att verka för att individer som har hjärt-, kärl- eller lungsjukdom ska få ett bättre liv. Men Anders Åkesson tror att förbundet även behöver prata samhällspolitik kring sjukvård och ohälsa i stort.
– Jag är lite oroad för vårdens utveckling generellt, att samhället inte kan erbjuda jämlik vård och att jämlik hälsa inte kan upprätthållas. Din plånbok eller var du bor ska inte avgöra vilken vård du får.
Därför hoppas Anders Åkesson att förbundet kan samverka ännu mer med andra aktörer inom vården, näringslivet och civilsamhället. Siktet är inställt på en nationell hjärtplan för hjärtsjukvården och fortsatt fokus på en personcentrerad KOL-vård.
Anders Åkesson understryker också betydelsen av lyckad medlemsrekrytering.
– Ju fler medlemmar vi blir, och från fler olika grupper i samhället, desto starkare blir vår organisation. Och desto starkare blir genomslaget för våra idéer. l
Anders Åkesson fortsätter som Riksförbundet HjärtLungs ordförande i ytterligare fyra år. Han tackade ödmjukt kongressen för det förnyade förtroendet och lovade att förvalta det väl.
fokus krävdes av kongressdeltagarna
Att delta i kongressen är inte bara allvar. Det är också roligt och socialt. Gudrun Eliasson, Mikael Nissen och Kerstin Haglö satt bredvid varandra.
Under vissa punkter fylldes talarlistan på när ombuden ville framföra synpunkter eller yrkanden. Här är det Anders Norman från Apné Sverige som har ordet.
Vad fyller kongressen egentligen för funktion? Vilka är på plats?
Och på vilket sätt kan kongressen ha betydelse för dig som enskild medlem? Här får du svaren.
Datorer och mobiltelefoner kan behövas för att hänga med. Här kollar Henry Dahlbäck och Agneta Pettersson upp något. På samma rad satt också Siw Gidlöf, Alf Olsson och Bertil Nilsson.
Vad gör kongressen – och varför är den viktig för dig?
Riksförbundet HjärtLungs kongress brukar hållas vart tredje år, men från och med nu vart fjärde. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Kort sagt fungerar den som ett stort årsmöte där man bestämmer vad organisationen ska arbeta med framöver. Det är här den gemensamma färdriktningen sätts.
på kongressen väljs bland annat en ny förbundsstyrelse och en ordförande utses. Ombuden tar även ställning till inkomna motioner, ekonomiska frågor och förslag om
framtida satsningar – som vilka utvecklingskliv som ska prioriteras, hur mycket som ska satsas på aktiviteter eller om särskilda diagnosgrupper ska lyftas fram lite extra.
Det är du som medlem som har makten. Du kan skriva en motion till kongressen och föreslå vad du tycker att Riksförbundet HjärtLung borde göra. Oavsett om du är väldigt aktiv eller bara brukar gå på något enstaka vattengympapass: alla medlemmar har rätt att påverka.
Men att samla alla 35 000 medlemmar på ett och samma ställe är förstås omöjligt. Därför utses upp till 75
ombud som representerar dig och övriga medlemmar. Ombuden väljs vid länsföreningarnas eller medlemsorganisationernas årsmöten, men du kan föreslå personer i din lokalförening som du tycker skulle göra ett bra jobb. kongressen pågår i tre dagar. Kongressen fokuserar på förhandlingar, samtal och sociala aktiviteter. Det är alltså här – efter samtal, diskussion och omröstningar – besluten fattas som påverkar vad ditt medlemskap i Riksförbundet HjärtLung kommer att innehålla de närmaste åren.l
Fullt
så att de bästa besluten kunde fattas.
Pausjympa håller hjärnan igång. Motionsledaren
Anita Svensson fick fart på Anna-Marta Roos Näslund, Jörgen Warberg och övriga deltagare.
Som ombud har man ansvar att stå upp för sin och medlemmarnas åsikt. Här har Björn Carlqvist från Skåne greppat mikrofonen.
Ombudens roll på kongressen
n Sådant som ombuden är med och beslutar om:
• Röstar på de personer hen tycker ska sitta i förbundsstyrelsen och är med och utser förbundsordförande.
• Bestämmer vad Riksförbundet HjärtLung ska arbeta med övergripande, exempelvis hela organisationens verksamhetsinriktning eller om stadgeändringar.
• Avgör vilka förslag från medlemmarna, det vill säga inkomna motioner, som hen anser är bra för riksförbundet och vilka som inte är det.
• Tar ställning till ekonomiska frågor, exempelvis medlemsavgifter och förbundsavgift,
• Avgör om förbundsstyrelsen har arbetat på överenskommet sätt, alltså om ledamöterna bör få ansvarsfrihet.
Vad betyder förbundet och kongressen för dig?
Kicki Fjellström, Riksförbundet HjärtLung Stockholms län:
– Jag tycker att det ska vara mycket debatt på en kongress, att alla är verkligt involverade i besluten om framtiden. Förbundets viktigaste roll är att lyfta fram hjärt-, kärl- och lungsjukas livsvillkor. Vi borde vara en värdefull röst gentemot regionerna och beslutsfattare. Intressepolitiken är mycket viktig, men man måste också som medlem kunna komma och ha roligt hos oss!
” Jag tycker om det sociala, här på kongressen träffar man likasinnade och kan knyta nya kontakter. När jag själv drabbades av hjärtinfarkt kände jag mig som ett frågetecken.
– Det är första gången för mig. Jag tycker om det sociala, här på kongressen träffar man likasinnade och kan knyta nya kontakter. När jag själv drabbades av hjärtinfarkt kände jag mig som ett frågetecken. Hur skulle det bli nu? Men i Riksförbundet HjärtLung fick jag chans att prata med sådana som gått före, som kommit längre än jag. Nu kan jag själv ge information till någon som är nysjuk.
I kongressalen varvades föreläsare på scenen med diskussioner om motioner och andra förslag som det skulle beslutas om. Här är några av de viktiga besluten som togs.
De klubbade besluten
Föreningarna
måste fungera och ha årsmöten
för att vara demokratiska
n Det är inte vanligt men ibland händer det att en förening inte har årsmöte. Då får länsföreningen eller förbundsstyrelsen lov att ta över tillfälligt och kalla medlemmarna till ett sådant. Detta är viktigt – vi behöver kunna visa att alla våra föreningar fungerar, både för medlemmarna och när vi söker statsbidrag.
Fokus på medlemsorganisationerna
n Riksförbundets medlemsorganisationer har nu fått ett eget kapitel i stadgarna. På så vis blir både deras rättigheter och ansvar tydligare än i dag. Alla har också ett mandat till riksförbundets kongress. Har organisationen 500 eller fler medlemmar får den två mandat.
250 kr/år
FYLLNADSVAL I FÖRENINGEN
n En nyhet i stadgarna: om ordföranden eller kassören avgår mellan två årsmöten kan styrelsen – efter förslag av valberedningen – kunna utse en ersättare. Det gör att arbetet lättare kan rulla på utan uppehåll till nästa årsmöte.
n Med fyra år mellan kongresserna får vi mer tid för bättre kvalitet, effekt och delaktighet i de beslut som tas. Förbundsstyrelsen och förbundskansliet får också bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt med våra viktiga frågor. 4år
KONGRESS
VART FJÄRDE ÅR
n Största debatten i kongresshallen handlade om medlemsavgifter. Styrelsen hade föreslagit en ny avgift på 300 kronor per person och år under 2026–2029, mot dagens 200 kronor. Dessutom ingick i förslaget ett familjemedlemskap till lägre avgift och att den del av avgiften som går till förbundet centralt skulle öka från 40 till 50 procent.
Flera ombud kom med argument emot dessa höjningar, bland annat att det var en för stor höjning på en gång – i en tid då många människor har fått försämrad ekonomi. Efter ett antal inlägg i debatten valde styrelsen att överlägga en stund i ett annat rum. De återkom med ett nytt förslag: 275 kronor i medlemsavgift, inget särskilt familjemedlemskap samt avgiftsfritt för minderåriga. De hade behållit sitt förslag om att förbundet får 50 procent av medlemsavgifterna.
Ytterligare diskussion och yrkanden från ombud, alltså motförslag, följde. Sedan landade kongressen i beslutet att medlemsavgiften blir 250 kronor och förbundsavgiften fortsatt 40 procent. I frågan om att ha avgiftsfritt för unga under 18 år men inget familjemedlemskap var ombuden och styrelsen överens.
JOURNALER ÖVER GRÄNSERNA
n Kongressen sade ja till en motion – ett medlemsförslag –som kommit in. Resultatet är att riksförbundet ska arbeta ännu hårdare för att patientjournaler ska vara tillgängliga för behandlande läkare oavsett region. Patienten ska inte själv behöva se till att läkaren kan läsa journalen.
Genomgång av stadgarna
n En städning har gjorts av stadgarna för att följa sin tid. En större smidighet finns nu kring föreningar som har problem att fylla sin styrelse och är på väg att lägga ner. I stället för att direkt behöva ta ett slutligt beslut om nedläggning så har man två verksamhetsår på sig. Målet är att behålla alla våra viktiga föreningar.
– Det är intressant för mig att lära mig vad alla har för roller och hur en kongress fungerar, eftersom det är första gången jag är med. Det har varit bra föreläsningar och samtal. Jag är här för att kunna ta med mig kunskap hem till min lokalförening i Malmö. Mitt uppdrag är ju att få personer med hjärt-, kärloch lungsjukdom att känna sig engagerade i verksamheten.
Anders Norman, styrelsen för Apné Sverige:
– För mig är det viktigt att vi har en dynamisk dialog och en konstruktiv diskussion om verksamheten. Självklart om det vi har gjort, men framför allt om det vi ska göra framöver. Jag är diagnosstödjare och då får jag prata om en människas hela liv, inte bara den medicinska dimensionen. När förbundet stöder forskning ska den handla om människans situation i vården, inte medicinska frågor. Ett patientförbund ska syssla med livet.
Mia Häll, Riksförbundet HjärtLung Kronobergs län:
– Det är fantastiskt att komma hit och få så mycket input från andra i förbundet. Man jobbar ofta mycket lokalt, i sin lilla hörna, och då är det så viktigt att träffa andra. Det är också intressant med proceduren, valen och argumentationen. Lokalt tycker jag att det viktigaste är att vi ses fysiskt. Den sociala gemenskapen är så mycket värd. Ett bra sätt är genom fysiska aktiviteter. Hos oss har vi till exempel en populär bassänggrupp.
Huvudtalare:
”En ideell organisation som vill locka fler måste ha en engagerande vision – det är grundläggande”
Hur kan en ideell organisation hitta nya sätt att engagera människor – och förbli relevant i framtiden? De frågorna har årets huvudtalare Silvia Kakembo funderat mycket på.
– Det finns en myt om ideellt engagemang i dag: att folk inte är intresserade av att vara med. Men forskning visar att andelen av befolkningen som arbetar ideellt har varit stabil runt femtio procent i åtminstone trettio år, säger Silvia Kakembo som är chef för pr- och kommunikationsbyrån Arena Opinion.
” Ett patientförbund ska syssla med livet
Hon förklarar att bilden av det minskade engagemanget grundas på att klassiska ideella rörelser som politiska partier och fackförbund tappar medlemmar. Men människor ägnar sig i stället åt idrotts- och patientföreningar eller socialt arbete. Dessutom finns det en stor andel som inte engagerar sig i dag, men kan tänka sig att göra det i framtiden.
– En ideell organisation som vill locka fler måste ha en engagerande vision, det är grundläggande. Man måste vara på väg någonstans och vara tydlig med vilket samhälle man vill ha, säger Silvia Kakembo.
Organisationen måste också erbjuda ett sammanhang där nyttan av att vara med överväger bekvämligheten i att stå utanför. Silvia Kakembo framhåller också att framtidens föreningsmedlemmar vill ha fler former för djupare engagemang, inte bara möjligheten att sitta i styrelsen. Nästa steg är att organisationen måste få alla grupper som berörs av verksamheten att känna sig inkluderade.
– Jag tror också att digitala engagemangsformer blir allt viktigare. Riksförbund är ofta indelade utifrån geografi, men är det verkligen det bästa sättet 2025 – och i framtiden? l
medlemmar.
Huvudtalare Silvia Kakembo engagerade kongressdeltagarna med sina inspirerande tips om hur man hittar och välkomnar nya
De 13 som ska leda Riksförbundet HjärtLung
Vilka ska styra Riksförbundet
HjärtLung framåt och vad kan var och en av dem bidra med under den kommande mandatperioden? Här får du hela listan på personerna i nya styrelsen.
Jörgen Warberg, förste vice ordförande i FS, Öckerö (omval)
”Jag bidrar med lång erfarenhet från näringslivet och föreningslivet. För mig är det viktigt att vara ute i organisationen! Jag hoppas att vi till 2030 har blivit 50 000 medlemmar. Vi bör också stärka vår roll i European Heart Network och bidra till mer tillgänglig vård och fast läkarkontakt.”
Thomas Andersson, ledamot, Halmstad/ Lungfibrosföreningen (nyval)
”Jag hoppas kunna bidra med ett stort engagemang och ett brett nätverk i lungsjukvården i Sverige. Jag vill medverka till att Riksförbundet HjärtLung framöver utvecklas till en stor och viktig partner till svensk hälso- och sjukvård rörande hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.”
Karin Thalén, andre vice ordförande i FS Uppsala (omval, ny roll)
”Jag tar med mig min erfarenhet som sjuksköterska och chef i arbetet för att påverka vården till det bättre – nationellt, regionalt och lokalt.
Samarbetet med HjärtLungfonden är viktigt: vi stärker patienter och närstående med kunskap, fysisk aktivitet och gemenskap.”
Maud Molander, ledamot, Sollentuna (omval)
”Jag vill bidra som god företrädare för riksförbundet i medlemsvärvning och opinionsbildning. Mitt mål är att marknadsföra våra frågor så att vi inte sammanblandas med Hjärt-Lungfonden. Om 3–4 år vill jag att vi är Sveriges största patientorganisation med lägre medelålder bland medlemmarna.”
Ordförande
Förbundsordförande: Anders Åkesson, Malmö (omval)
”Jag vill fortsätta leda förbundsstyrelsen genom att lyssna aktivt i både styrelsen och föreningarna. Jag vill leda vår fina organisation framåt, men det är alltid laget före jaget. Vi ska vara välkomnande på alla nivåer, få fler medlemmar än i dag, samverka med civilsamhället och stärka opinionsbildningen.”
Anders Teljebäck, ledamot, Västerås (nyval)
”Jag kan bidra med min långa erfarenhet från folkrörelser och politik samt min lokala förankring. Jag vill att Riksförbundet HjärtLung ska bli en starkare kraft för bättre hjärt-, lung- och kärlsjukvård och ökad livskvalitet för målgruppen. Vi ska vara den kraften på alla samhällsnivåer.”
Eva Finn-Andersson, ersättare, Sotenäs (nyval)
”Jag vill bidra med mitt engagemang, intresse för HLR och min erfarenhet från skolans värld. Framtidens Riksförbundet HjärtLung företräder som tidigare alla med hjärt- och lungbesvär. Vi har fler och yngre medlemmar, utvecklar HLR och ökar antalet tillgängliga hjärtstartare över hela landet.”
Gudrun Eliasson, ledamot, Lycksele (omval) ”Mitt bidrag är att vara förändringsbenägen och lyhörd. Verksamhetsplanen är vårt verktyg för att bygga en modern organisation för alla medlemmar. Vår patientorganisation ska ha ett tydligt och starkt varumärke och vara en självklar partner till kommuner och regioner i utvecklingen av vården.”
Bernt Henriksson, ersättare, Luleå (nyval)
”Jag kommer att bidra med kompetens och engagemang för att påverka beslutsfattare och utförare inom vården. Som patientorganisation ska vi vara en samarbetspartner med vården för att förbättra förutsättningarna för oss med hjärt- och lungproblem. Vi ska också bli fler medlemmar.”
Sture Olsson, ledamot, Umeå (omval) ”Eftersom jag har varit säljare hela livet hoppas jag att den kunskapen och kompetensen ska leda Riksförbundet HjärtLung framåt. Jag vill se större bredd på samarbete med olika myndigheter, regionerna, kommunerna och den akademiska världen.”
Marie Kurtsdotter Ekelund, ersättare, Stockholm (nyval)
”Med min erfarenhet från näringsliv och civilsamhälle förstår jag vikten av samarbete. Jag vill lyfta fram betydelsen av gemenskap som en väg till ökad livskvalitet. Riksförbundet ska i framtiden ha god ekonomi, vara Sveriges största patientorganisation och locka fler och yngre medlemmar. ”
Siw Gidlöf, ledamot, Karlstad (nyval) ”Som ledamot i förbundsstyrelsen kan jag bidra med min erfarenhet från lokalt och regionalt föreningsengagemang. Jag vill se att Riksförbundet HjärtLung de närmaste åren utvecklas till en ännu mer välkänd patientorganisation och att vi blir 5 000 fler.”
Rolf Petterson, ersättare, Helsingborg (omval)
”Jag kan bidra med bland annat min erfarenhet som patientföreträdare i regionen. Ett mål för förbundet ska vara att vården tar hjälp av oss och vår samlade kunskap. Jag hoppas inför framtiden att vår verksamhet gör att fler håller sig friska och klarar att leva ett bra liv efter en hjärthändelse.”
Anders Åkesson i diskussion med den omvalde styrelseledamoten Maud Molander.
Efter kongressen är nu Riksförbundet HjärtLung redo att satsa framåt. Här är fem punkter riksförbundet kommer att fokusera extra på.
Sex punkter att satsa på nu
Stötta föreningarnas verksamhet
n Vi vill stödja och stimulera läns- och lokalföreningarnas samt medlemsorganisationernas verksamheter, och vid behov bidra till att nya föreningar bildas.
Värva nya medlemmar
n Vi vill värva nya medlemmar, behålla befintliga medlemmar och nå nya målgrupper som vi inte har nått tidigare.
Få fler förtroendevalda och föreningsaktiva
n Vi vill skapa goda förutsättningar för föreningarna och dess valberedningar att rekrytera förtroendevalda och föreningsaktiva.
Ha hållbar ekonomi
n Vi vill nå en hållbar ekonomi genom att ha koll på kostnaderna och öka intäkterna via medlemsavgifter, insamlingar, samarbeten och sponsring.
Göra det enklare för alla att använda digitala verktyg
n Vi vill satsa på digitala verktyg och kunskap i hela organisationen för att öka säkerheten och göra verktygen lättare att använda.
Stärka varumärket
n Vi vill stärka vårt varumärke som en modern patientorganisation genom att följa vår plan för kommunikation.
Generalsekreterare:
”Det viktigaste är att vi lyckas möta alla de människor som skulle behöva vårt stöd”
I ungefär ett halvår har Ulrica Sundholm varit Riksförbundet HjärtLungs generalsekreterare. Nu är det hon som ska leda det praktiska förvaltandet av kongressens beslut.
Ulrica Sundholm säger att hennes första tid på jobbet har varit fantastisk. Hon känner sig glad, ödmjuk och tacksam för möjligheten att arbeta på förbundet. – Redan i förväg hade jag en mycket positiv bild av uppdraget och organisationen, men varje dag blir jag förbluffad över medlemmarnas oerhörda engagemang. Alla ger av sin tid och sin kraft på ett mycket generöst sätt. Det har gjort starkt intryck på mig.
I en orolig omvärld, där principer om människors värde och ansvar är hotade, upplever Ulrica Sundholm att det är extra värdefullt att få arbeta för Riksförbundet HjärtLung – en organisation som är med och bygger demokratin. Hennes fokus under de kommande åren framåt är att öka intäkterna till riksförbundet, både på befintliga sätt och på nya. Några idéer att utvärdera är till exempel att arbeta mer i projekt som finansieras av stiftelser och att samarbeta med företag.
– Vi är en stark organisation med mycket viktiga frågor, jag tvivlar inte på att vi kommer att hitta goda samarbetspartner.
Ett annat fokus är att rekrytera nya medlemmar med målet att bli Sveriges största patientorganisation.
– Det är ett mål som går att mäta, men det får inte bli ett självändamål. Det viktigaste är att vi lyckas möta alla de människor som skulle behöva vårt stöd. Och vi ska vara den starkaste patientrösten. l
Riksförbundet HjärtLungs nya generalsekreterare Ulrica Sundholm deltog i sin första kongress och mötte medlemmarnas samlade representanter.
AI överlägsen på att hitta avvikelser i hjärtrytmer
Uthållig, billig i drift och – framför allt – mer träffsäker än mänskliga bedömare. Fördelarna med att låta artificiell intelligens analysera långtids-EKG är flera, konstaterar forskaren Linda Johnson.
Avvikelser i hjärtrytmen kan vara ofarliga, men också tecken på allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Förmaksflimmer, som hör till de vanligaste arytmierna, ökar risken för stroke med flera gånger och är en orsak till hjärtsvikt, för tidig död och demens. Tillståndet kan behandlas och förebyggas med blodförtunnande medicin. – Missar man en diagnos är risken att patienten inte får behandling. Ventrikulära arytmier och pauser kan leda till plötslig död och svimningar. De patienterna kan behöva en implanterad defibrillator eller pacemaker och dem vill vi hitta i tid, innan de råkar ut för en farlig svimning eller plötslig hjärtdöd. Det här är helt enkelt tillstånd vi vill känna till, säger Linda Johnson, läkare och forskare i kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet.
för att identifiera arytmier behöver hjärtat följas under lång tid, i vissa fall fjorton dagar eller mer. Det mänskliga hjärtat slår cirka 100 000 slag på ett dygn: det rör
sig med andra ord om en ansenlig mängd data som ska analyseras. Nu finns nya verktyg att ta till hjälp i form av artificiell intelligens som utformats specifikt för uppgiften.
– Att gå igenom långa mätserier är väldigt ansträngande för människor, vi har en övre gräns för hur mycket information av den här typen vi kan ta in. Till slut börjar slagen bara flimra förbi och man ser dem knappt. Men en AI tröttnar inte, säger Linda Johnson. Nyligen ledde hon en stor internationell studie där den AI teamet konstruerat visade sig vara ”chockerande bra” på att upptäcka arytmier. Träffsäkerheten var högre än för biomedicinska analytiker.
– De biomedicinska analytikerna missade kliniskt intressanta arytmier i 4 procent av fallen. Det innebär att 1 på 25 patienter som skulle ha det blir utan diagnos. AI:n missade i gengäld i bara 0,3 procent av fallen. Den vinner stort på det sättet, säger Linda Johnson.
Linda Johnson, läkare och forskare i kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet.
En annan fördel är att en AI är billig i drift, medan människors arbetstid är dyr. I många rika länder är väntetiden för långtidsEKG lång, i mindre privilegierade delar av världen finns ibland inte ens möjlighet att bli undersökt.
Artificiell intelligens kan beskrivas som en maskins förmåga att lära in, resonera, planera och finna kreativa lösningar – kort sagt egenskaper vi
text Jenny Damberg
Studie från Lund och universitet i Ontario
n Linda Johnson, läkare och forskare i kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet, har lett studien tillsammans med Jeff Healey, professor vid McMaster University i Ontario i Kanada. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine. Studien inkluderade EKG-registreringar som i snitt var 14 dagar långa från 14 606 individer – sammanlagt över 200 000 dygn – som granskats slag för slag av EKG-tekniker. Samma underlag analyserades därefter med en specialutvecklad AI-algoritm – DeepRhythmAI. Därefter valdes slumpmässigt 5 000 episoder av arytmier för bedömning av sjutton paneler med tre experter vardera, främst kardiologer från hela världen. Mot denna ”gyllene standard” jämfördes sedan EKG-teknikernas och AI:ns bedömningar – där AI:n alltså visade sig vara en överlägsen analytiker.
Källa: Lunds universitet
brukar förknippa med mänsklig intelligens.
AI:n tränas upp genom att matas med både data och instruktioner för hur denna data ska hanteras. Det ger upphov till en så kallad algoritm. Utfallet värderas och förfinas allt eftersom.
Den algoritm som användes i studien är
i skrivande stund godkänd för användning inom vården i Europa, USA och Kanada, på villkor att en biomedicinsk analytiker går igenom dess fynd innan de rapporteras till läkare.
Linda Johnson programmerade inte algoritmen, men specificerade dess funktion.
– Det centrala var avvägningen mellan risken att missa något och att den skulle flagga för fara i onödan alltför ofta. Skapar du en algoritm som flaggar för alla arytmier missar du inga, men då är den å andra sidan i princip oanvändbar, eftersom någon måste granska de positiva fynden, förklarar hon. När kriterierna formulerades tillät de därför fler falska positiva flaggningar för de allra mest allvarliga arytmierna.
studien är ett exempel på företagsdriven forskning, där den produkt som tas fram och utvärderas är algoritmen för att identifiera arytmier. Att arbeta på de premisserna har varit givande, säger Linda Johnson.
– Jag vill göra forskning som kommer patienter till gagn. Jag har forskat i tretton år, och förhoppningsvis bidragit till att öka kunskapen om arytmier på flera sätt, men det som är extra roligt med den här studien är att jag vet att algoritmen omedelbart används hos patienter. Det här kommer att användas nu. l
n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se
Berätta om vad ni gör i er förening!
n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor.
Så gör du om du vill skicka in material till oss:
1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening.
2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.
3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.
4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.
5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.
TÄNK PÅ!
n Skicka gärna med bilder –men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen. Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Worddokument eller i en pdf-fil.
Riksförbundet HjärtLung Vetlanda-Sävsjös äldste medlem, snart hundraårige Sven Hedlund, tillsammans med Ola Gustafsson
Ola Gustafsson berättade om livet med ett nya hjärta
n Efter många år med hjärtproblem har Anebyprofilen Ola Gustafsson fått ett nytt hjärta. Ola som var inbjuden berörde verkligen med sitt föredrag på ett möte hos Riksförbundet HjärtLung Vetlanda-Sävsjö. Medlemmarna fick både humor, fakta och en stor dos av positivt tänkande under en timmes tid. Han har under tjugo år haft hjärtproblem. Flera gånger har en defibrillator räddat livet på honom. Trots alla problem med hjärtat har Ola motionerat mer än de flesta gör. Den 27 maj 2023 fick Ola ett nytt hjärta inopererat i
Lund och en helt ny del av hans liv påbörjades. Den tacksamhet och ödmjukhet han känner inför denna andra chans i livet är svår för honom att beskriva.
Bland femtiotalet medlemmar som träffades så var vår äldste medlem Sven Hedlund som fyller hundra år i höst med och lyssnade intresserat.
Efter föredraget tackades Ola med en stor applåd och en bukett tulpaner av ordförande Per Andersson. Kaffe med landgång efteråt smakade bra.
Insänt av Kicki Wernersson
Vattengymnastik i Höör
n Riksförbundet HjärtLung Skåne län har haft utbildning i vattengymnastik på Orupssjukhuset i Höör. Det var femton medlemmar som anmälde sig och som deltog. Instruktör var Pernilla Oxler som är en van vattengympaledare. Vi började dagen med en liten fika och sedan blev det badet. Efter första passet blev det en lättare lunch och därefter kom pass två. Deltagarna fick med sig två nya program hem, vilket uppskattades väldigt mycket. Det var ett gäng som var ganska trötta efter dagens övningar men väldigt nöjda. Insänt av Agneta Petersson
Insändare:
Så kan du begära delbetalning på apoteket
n Det är mycket debatt om att högkostnadsskyddet på läkemedel ska höjas. Gamla och sjuka kan inte köpa ut sina läkemedel och blir ännu sämre.
Nu är det så att alla kommer inte upp till högsta beloppet och om man gör det så finns det hjälp.
På apoteket kan man begära att få delbetalning. Då har man ett helt år på sig att betala beloppet. Det är gratis om man har autogiro, annars kostar det 19 kronor för faktura.
Man kan begära det från första kronan och då blir det lättare att veta sin utgift varje månad. Insänt av Dois, tidigare apotekschef
Filosof på besök
n Riksförbundet HjärtLung Köping-ArbogaKungsör fick besök av filosofen Gunnar Åsberg som höll en föreläsning med rubriken ”Livet är det konstigaste jag varit med om”. Den väckte tankar och funderingar om livet för oss åhörare. En trevlig dag med både skratt och allvar.
Insänt av Rune Jagestad
Värdering av antika föremål på en lunch
n I april träffades cirka trettio medlemmar i Riksförbundet HjärtLung Ronneby på KJ:s restaurang. Vi åt gott och fick lyssna på en intressant föreläsning av Jennie Ekenberg på Ekenbergs Auktioner AB. De som hade föremål med sig fick dessa värderade. Vi hade en trevlig eftermiddag tillsammans.
Insänt av Kerstin Robertsson
Medlemmar i Borlänge besökte Frostbrunnsdalen
n När Riksförbundet HjärtLung Borlänge besökte Frostbrunnsdalen fick de uppleva en fantastisk förmiddag med sol och vacker natur. Sjutton morgonpigga medlemmar samlades vid Hushagsparkeringen för att via cykel eller bil göra en gemensam utflyk. Trots ett blåsigt väder bespetsade man sig på en härlig förmiddag, vilket infriades med råge.
När man kom ner i dalen var det i princip vindstilla och solen flödade så att det kändes som en högsommardag. Vackra blommor
och härlig fågelsång förhöjde njutningen så när man slog sig ner för en fikastund var alla överens om att det finns många vackra platser att besöka i Borlänge, där Frostbrunnsdalen är en av de vackrare.
Förutom att dricka kaffe passade förstås deltagarna på att ”dricka brunn” av det goda och kalla källvattnet. När Stora Tunas kyrkklockor klämtade för tolvslaget kände sig deltagarna nöjda med dagens besök.
Insänt av Kaare Andersson
Föreningar på plats på Blodomloppet i Dalarna
n Föreningar från Ludvika och Borlänge tillsammans med länsföreningen Dalarna gjorde succé i sin monter under Blodomloppet där cirka 5 000 personer samlades, och där många ville pröva HLR-dockan och få information. Några nya medlemmar och kontakter blev det. Tack för gott samarbete och engagemang.
Insänt av Björn Sonnentheil
Carina Flood ville ”dricka brunn” och lät sig väl smaka av det goda källvattnet.
Föreningens kassör och dagens reseledare Bert Andersson njuter av utsikten tillsammans med Inga Olofsson.
På den anrika hälsingegården Pallars bjuds det på ostprovning hos Jarseos.
Riksförbundet HjärtLung Gävle
på hemlig resa
n Den som gör en resa har något att berätta.
Det kända talesättet kan den busslast med medlemmar från Riksförbundet HjärtLung Gävle instämma i efter att ha deltagit i föreningens hemliga resa av årgång 2025.
Spekulationerna gällande resmålet var många under den inledande transportsträckan norrut längs E4:an. Efter en dryg timme och därmed framme i vårt grannlandskap Hälsingland var det dags att vända västerut.
Första stoppet när kaffesuget började göra sig påmint blev Forsa plantskola vackert belägen vid Kyrksjön i Sörforsa. Efter fikastund och toabesök fanns det också tid över för att beundra växt- och färgprakten och göra eventuella inköp.
Färden gick vidare mot nordväst utmed sjöarna Sördellen och senare Norrdellen. Det blev sedan en avstickare till Delsbo som avnjöts ge-
nom bussfönstren innan det var dags att sätta kurs mot Friggesund och närmare bestämt Avholmsberget. Väl uppe på bergets högsta punkt var det så dags för dagens lunchstopp på värdshuset som bjuder inte bara på lunch utan även på en anslående utsikt. En stor del av bygden inklusive Dellensjöarna breder ut sig nedanför där också det fina vädret bidrog till behållningen.
Mätta efter både lunch och vackra vyer blev det så dags att rulla nedför berget och börja styra söderut igen.
Men ett stopp återstod, nämligen på gårdsmejeriet Jarseost eller Järvsöost på rikssvenska. Här tillverkas små ostar med stor smak i liten skala på den anrika hälsingegården Pallars. Sofia Pallars Lindström tog emot tillsammans med Marianne Pallars.
Insänt Krister Jakobsson
60 plus-mässan med Riksförbundet HjärtLung Uppsala på plats
n Under 60 plus-mässan på Fyrishov i Uppsala deltog Riksförbundet HjärtLung Uppsala tillsammans med 130 andra utställare. 5 600 besökare fick ta del av info från resor, träning, mode, skönhet, bilar och föreningar med mera. Vi hade många intresserade besökare. Vi delade ut broschyrer, mätte blodtryck och syresättning. Torbjörn Trolte och Claes Åberg höll ett kort anförande om förbundet från scenen och visade även HLR. Det var två intensiva men väldigt givande och roliga dagar och vi ser gärna en repris nästa år.
Insänt av Lena Persson
HLR-övning med Torbjörn Trolte och Claes Åberg.
Våren sista öppet hus
n Riksförbundet HjärtLung Norrköping hade den 19 maj 2025 vårens sista öppet hus i föreningens egna lokaler. Det var trubadur Peter Waerme, som tillmötesgående och vänligt ställde upp med kort varsel, då den annars tänkta spelemannen fick förhinder. Med Peters sång och gitarrspel, blev det allsång med textstöd från Peters utdelade sånghäften.
Insänt Bo Sonelin
n Riksförbundet Hjärtlung Arvidsjaur har som tradition att ha en sopplunch för sina medlemmar, så även i år. Det var cirka 75 medlemmar som hade hörsammat kallelsen och infunnit sig. De fick avnjuta antingen köttfärssoppa eller kycklingsoppa som köksgruppen hade gjort i ordning, samt hembakade pain riche.
Under lunchen berättades det att Riksförbundet Hjärtlung Arvidsjaur har skänkt pengar till olika aktiviteter och Sara Holmberg från Abborrträsk berättade vad som hade inhandlats till gymmet. Camilla Norström hade inhandlat saker till äldreboendet och hon berättade att cirka 25 personer hade visat sitt intresse och provat
på olika aktiviteter när de hade haft invigning. Susanne Karlsson som jobbar på trygghetsboendet hade också fått ett bidrag och berättade vad de pengarna hade använts till.
Som avslutning tittades det på ett webbinarium om palliativ vård.
Insänt av Torbjörn Johansson
På besök i riksdagen
n Det finns nästan fyra tusen konstverk i riksdagshuset. Ett litet fåtal av dem fick nöjda medlemmar i Riksförbundet HjärtLung Stockholm titta på med bra guidning en solig måndag i april. Vi vandrade runt i den fina byggnaden och fick förutom att titta på konst höra roliga anekdoter, även besöka dagens kammare och andrakammarsalen – där togs fotot. Alla kan kostnadsfritt boka visningar.
Insänt av Judit Hadnagy
Repetition av HLR i Kvarnåsen
n Man brukar säga att repetition är kunskapens moder och det stämmer säkert .Genom att upprepa och träna finns det förhoppningsvis större möjligheter för oss att tänka och handla klokt när något oväntat händer.
I april bjöd Kvarnåsens byaförening in till en repetitionskurs i vuxen-HLR och första hjälpen. Genom Riksförbundet Malå Norsjös två rutinerade instruktörer Hervor Johansson och Elsa Wiklund fick vi både teoretisk kunskap och praktisk övning. Byn äger sedan lång tid tillbaka en hjärtstartare.
Det märktes tydligt att det var en repetionskurs då dom flesta av dom 16 personer som var med under kvällen även deltog nov. 2022. Nu tog man sig an uppgiften att utföra HLR på provdockorna med större säkerhet.
Tack Hervor och Elsa samt till alla som deltog. Efter kursen bjöds det på fika och ett påskägg till våra duktiga instruktörer.
Underhållning med egen kör på medlemsmöte
n Riksförbundet HjärtLung Ängelholm höll ett som vanligt välbesökt medlemsmöte i vår föreningslokal i mars. På programmet stod underhållning av vår egen kör Corallerna, som består av ett femtontal personer varav två herrar. Det var blandad musik som uppskattades mycket av de närvarande. Det var som vanligt fullt hus i lokalen och stämningen var hög. Efter underhållningen var det fikastund.
Insänt av Thomas Hammargren
Kalvning under besök på bondgård
n När Riksförbundet HjärtLung Borlänge besökte Floda gård för att se hur en bondgård med modern mjölkproduktion fungerar fick de uppleva hur en ny kalv föddes till världen. De arton besökarna fick information om hur arbetet på gården går till av ägarna Per och Lena Eriksson när plötsligt en ko började föda fram en kalv. En begeistrad grupp fick vara med och ta emot den lilla nyföda kalven, en kviga, som Rita Gustafsson förslog borde döpas till ”Hjärtrud”.
Insänt av Kaare Andersson
Trubadur på mötet i Söderhamn
n Vårens trivselträff i Riksförbundet HjärtLung Söderhamn på Restaurang Rewind hade lockat ett sextiotal medlemmar, vilket var lika med fullsatt. Ordförande Bengt Thyrsson hälsade alla välkomna och informerade om vad som skulle hända. Först serverades en god hemlagad taco-paj och sedan kaffe med hembakade kakor. Under tiden gick dagens trubadur, Gunnar ”Walle” Wallman omkring och spelade musik från 70- 80- och 90-talet vilket många stämde in i då många kunde texterna.
Insänt av Bengt Thyrsson
Insänt av Gunilla Holm
Modevisning i Oskarshamn
n En måndag i mars genomförde Riksförbundet HjärtLung Oskarshamn en modevisning i Folkets park. 118 medlemmar hade bokat sig för att se vårens nyheter från Lundins Skor och Rågårds Modehus. Efter sedvanliga möteshandlingar bjöds det upp till modevisning.
Det blev en succe där applåderna duggade tätt, dels till våra egna mannekänger för sitt fina genomförande, dels för det fina utbudet av vårkläder och skor. Det var mycket nöjda deltagare som efter visningen även fick inbringa en rabattkupong.
Insänt av Sten-Bertil Myhrén
Katarina Andersson, Lillvor Bergh, Ann-Marie Vedberg, Bertil Vedberg, Tord Holm och Lars Andersson.
B0ulesäsongen i Säffle har varit i gång hela vintern
n Under vintern har Riksförbundet HjärtLung Säffle haft träffar för våra medlemmar där huvudtemat varit boule. Platsen vi har utövat detta har varit gymnastiksalen på Tingvallaskolan. Det totala antalet deltagare har ju skiftat under tiden förstås, ibland har vi varit sex spelare och ibland tolv.
Vi som har spelat hade inga fasta lag, de blev uttagna på plats efter hur många som var där. Morgan Tällsjö såg till att det hela fungerade. Morgan som är organisatören för hela arrangemangen så att alla skulle kunna vinna, men utav någon outgrundlig anledning kom alltid undertecknad i det lag som förlorade. Det kanske beror hur duktig man ä r …
Insänt
Medlemsmötet med bildvisning från Samoaöarna
n På Riksförbundet HjärtLung
Borås-Ulricehamns medlemsmöten brukar vi alltid ha någon föreläsare. Denna gång var det vår ”egen”
Per-Ove Rosengren (bilden), som visade bilder och berättade om Samoaöarna. Vi fick även höra musik från dessa öar.
Per-Ove har varit på väldigt många platser i världen. Samoaöarna besökta han och hans fru Birgitta 1992.
Vi fick se många fina bilder från deras resa. Bland mycket annat visade han utbudet på marknader blandat med kyrkobesök och en vackert sjungande barnkör. De fick under sin resa även bevista ett bröllop, varifrån vi fick höra när man blåste i stora snäckor. Men även hemska kablage gällande telenätet.
Den moderna historien om tatueringar börjar runt 1700-talet då upptäcktsresande från Europa besökte Polynesien. Då använde man griständer för att utföra tatueringar. Så nu vet vi varifrån tatueringar kommer.
Insänt av Lena Bengtsson
Tack för alla texter och bilder!
n Vilka fantastiska rapportörer ni är landet runt! Till detta nummer av Status kom det in över 30 bidrag till redaktionen om vad riksförbunden runt om i Sverige har pysslat med den senaste tiden. Det angenäma problemet är dock då att allt inte får plats. Men fortsätt att mejla in texter och bilder till status@hjart-lung.se – det uppskattas mycket av både läsarna och redaktionen.
Tänk på … … att inte skriva för långt att bilderna inte ska vara inklistrade i ett dokument De ska alltså inte läggas in i Worddokument eller pdf:er. bildtexter! Vi vill gärna veta vilka det är på bilderna.
Från vänster, åtta boulespelare: Jan-Olof Persson, Morgan Tällsjö,
Möte med läkarbesök
n Härnösandsläkaren Torgny Jarl är en kändis efter många års tjänst inom regionen. Nyligen medverkade Torgny vid ett medlemsmöte med Riksförbundet HjärtLung Härnösand. Torgnys föredrag kom till stor del att handla om sjukdomar som kan drabba lite äldre, till exempel hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, artros och cancer.
– Mycket går dessbättre att förebygga eller lindra med bra kost och fysisk aktivitet, till exempel gymnastik och promenader. Läkarvetenskapen gör stora framsteg, vilket resulterar i allt högre medelålder, konstaterade Torgny Jarl.
– Åldrandet medför att kroppens egna förmåga att klara av sjukdom och fysiska påfrestningar minskar. Det tar också ofta längre tid för äldre att återhämta sig.
Föredragshållaren hade inför besöket utarbetat ett formulär med aktuella frågor som delades ut bland deltagarna vid de olika borden. Att hitta svaren föranledde en hel del huvudbry. Genomgången av lösningarna gav mycket behållning.
Under en paus serverades gott fika. Många passade också på att få hjälp av Fru Fortuna i lotteriet.
Torgny Jarl har till stor del arbetat som geriatriker i både Härnösand och Sundsvall. Det har inneburit mycket kontakter med äldre människor och sjukdomar som speciellt kan drabba äldre personer. Numera har Torgny lämnat yrkeslivet för att i stället efter en lång yrkeskarriär leva som pensionär med mycket kontakt med naturen.
Insänt Uno Gradin
Infomöte om hjärtlungsjukvården i Norrbotten
n Riksförbundet HjärtLung Piteå höll ett möte där även allmänheten var inbjudna för att lyssna till Katarina Johansson, verksamhetsområdeschef inom hjärt-lungsjukvården vid Region Norrbotten.
Katarina Johansson startade med att berätta att hjärtsjukvården bedrivs i hela länet inom ramen för internmedicinens verksamhetsområde och där ingår även primärvården. Hjärtsjukvården spänner sig över ett stort fält.
Katarina pratade även om jämställdheten mellan kvinnor och män. Kvinnor insjuknar i allmänhet cirka tio år senare i livet än män och forskning utgår mer för män än kvinnor. Hon uppmanade alla att alltid söka till sjukvården vid akuta bröstsmärtor då tidsfaktorn är viktig.
Norrbotten har bland de längsta väntetiderna i landet. Utmaningar för att arbeta för en länsövergripande samverkan bland annat med läkarbristen, klara måldatum på våra mottagningar för prioriterade grupper, att regionsjukhuset kan öka sin kapacitet med mera.
Insänt av Lilian Sjöström
Katarina Johansson, hjärt-lungsjukvården vid Region Norrbotten och Riksförbundet HjärtLung Piteås ordförande Ulf Hartman.
Vårfest i Älmhult
n Riksförbundet HjärtLung Älmhult har haft sin årliga vårfest i Föreningshuset ABF. Ordförande Leif Svensson hälsade sjuttiotalet medlemmar välkomna jämte duon Marianaz Nostalgi från Emmaboda som senare kom att framträda. Inledningsvis bjöds det till en mycket välsmakande lunchbuffé. Därefter spelade Marianaz Nostalgi upp sin repertoar av nostalgiska dansbandslåtar från 1970- och 1980-tal. Sedan avbrott för kaffe och kaka följt av information om kommande aktiviteter, närmast gratisutflykt till Linnés Råshult där man kommer att träffa självaste Carl von Linné.
Efter kaffet fortsatte Marianaz Nostalgi sitt bejublade framträdande på temat dansbandslåtar. Publiken kände igen gamla godingar och klappade takten.
Insänt
av Leif Svensson
Föredragshållaren Torgny Jarl tar del av åsikter vid grupparbetet, från vänster Karl-Axel Carlhed, Margareta Carlhed och Hjördis Höglin.
Lättare att hitta på webben för din hälsas skull!
n Ni har väl inte missat att vi har uppdaterat vår webb för att göra det lättare att hitta träning, aktiviteter och digitala träffar?
Vi har också lanserat en ny struktur under Din hälsa – där vi samlat allt om risk- och friskfaktorer, egenvård och hur du kan leva ett aktivt och rikare liv, oavsett om du vill förebygga sjukdom eller lever med en diagnos.
Kika in på vår webb och klicka in på Din hälsa!
Koll på trycket - för god hjärthälsa och ett friskare liv
n Högt blodtryck är ett av våra mest utbredda och samtidigt mest förbisedda hälsoproblem. I Sverige lever uppskattningsvis en tredjedel av den vuxna befolkningen med högt blodtryck, och många vet inte om det eftersom blodtrycket sällan ger tydliga symtom. Det visar en ny rapport från Riksförbundet HjärtLung och Apoteket, som finns att läsa på vår webb hjart-lung.se.
Dags att putsa glasögon?
n På vår webbshop finns den här fina putsduken och mycket att annat att kika på och kanske köpa. Du hittar oss här: webbshop.hjart-lung.se.
Jag är:
Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung
Fyll i dina uppgifter.
Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till:
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14
118 50 STOCKHOLM
SVARSPOST
Kundnummer 110043801
110 09 STOCKHOLM
Följ oss i sociala medier
n Ni har väl inte missat att vi finns på Facebook, Instagram, X (tidigare Twitter) och Youtube. Där får ni kontinuerlig information om vad som är aktuellt inom Riksförbundet HjärtLung.
Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack.
Namn
Tipsa en vän att bli medlem!*
Vem känner du som behöver oss?
Vi är en patientorganisation som vet hur vardagen ser ut för människor som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom.
Hos oss får du och din vän:
Aktiviteter för en bättre livsstil
Gemenskap, stöd och glädje
3 4 5
Kunskap, motivation och erfarenhet
En stark röst för bra vård
Forskning för en bättre vardag
Tillsammans har vi kunskap, kraft och engagemang att ge dig som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom ett längre och rikare liv.
*Kampanjen gäller enskild medlem som värvar, ej förening. Personen du värvar måste själv gå in och anmäla sig som medlem och betala sitt medlemskap för att lott ska skickas. 1 2
Få en lott som tack!
Sommar, sol, bad och extra tjockt nummer av tidningen Status! Då bjuder vi på lite extra sommarpyssel att ta med sig till stranden eller till fikabordet i skuggan. Korsordet till höger löser ni för skojs skull – tävlar om Sverigelotterna gör ni som vanligt på korsordet på nästa uppslag. Knepa på!
Bit för bit
5 poäng:
En affärs-
Startade bland annat företagen Millicom och Radio Rix.
man
n Dags för en omgång av den klassiska frågesporten bit för bit. Fem frågor och fem ledtrådar till varje fråga. Första ledtråden är svår, andra halvsvår men så blir det allt lättare. Klarar du alla fempoängarna?
Gifte sig 1976 med Merrill McLeod.
Storasyster var Sveriges utrikesminister 1991–1994.
En dryck
Vissa arter är livsfarliga, de beräknas ligga bakom hundratusentals människors död varje år.
Brad Pitts och Angelina Jolies barn äger en känd producent av den här drycken.
En konstnär
Ett berg
Konstnärens utställning Nya minnen öppnade i våras på Nationalmuseum.
Kontinentens högsta med 6 190,5 meter över havet. Vi vill ha ursprungsbefolkningens namn.
Flera irriterande arter i familjen Culicidae finns i Sverige.
Producenten heter Miraval.
Hockeyspelaren och sedermera landslagschefen Claes-Göran Wallin hade det smeknamnet.
På bolaget har en av deras produkter beställningsnummer 99111. Pris 199 kronor.
Det är inte Bruno Liljefors men hen är känd för att måla djur.
Bytte en period namn till Wilhelm von Kröckert.
President Trump beslöt 2025 att byta tillbaka till det namn som användes 1896–2015.
Då hette det Mount McKinley efter USA:s 25:e president, William McKinley.
Fotboll-EM inleds onsdag den 2 juli och pågår i tre veckor. Finalen spelas söndag 22 juli.
n Sommarens internationella fotbollshändelse är damernas EM-slutspel. Här kommer en kort frågesport som passar i uppladdningen till Sveriges premiär mot Danmark den 4 juli.
1. Vem är Sveriges förbundskapten för damlandslaget inför EM 2025?
1. Pia Sundhage
x. Peter Gerhardsson
2. Tony Gustavsson
2. Vilken svensk spelare gjorde flest mål under EM 2022?
1. Stina Blackstenius
x. Fridolina Rolfö
2. Lina Hurtig
3. Vilket nordiskt land, förutom Sverige, har tidigare vunnit damernas EM?
1. Danmark
x. Finland
2. Norge
Förknippas med en egenkomponerad maträtt bestående av mycket smörigt potatismos och rysk kaviar.
Han låg också bakom TV3 och tidningarna Metro och Moderna Tider.
Små mikrofoner kallas också så. I Matteusevangeliet talas om att sila det här djuret men att svälja kameler.
Domaine Ott och Château Minuty är två andra kända provençalska producenter.
Mest omskrivna målningen på Nya minnen är parafrasen Karl XII:s luftfärd
Det ingår i Alaska Range och namnet börjar på D.
Rätt svar under korsordet på sidan bredvid
4. Vilket land vann det senaste damernas fotbolls-EM, som spelades 2022?
1. Tyskland
x. England
2. Nederländerna
Rätt svar under korsordet här intill.
Och nej, man blandar inte rött och vitt.
Dottern Elsa är bland annat influencer, poddare och författare.
Sista tre bokstäverna är samma som en känd boxares efternamn. Han hävdade själv att han var ”The greatest”.
Ordflätan
n Här gömmer sig ett ord på nio bokstäver.
E G O U B R D J B
SMÅ SIGNALER
GÅ I VÅGOR TÄMJA TALLIUM GRÄDDA ÖNSKAS HELA FLICKA MELLAN TVÅ JA:N
VATTENVÄSEN
HJÄLMPRYDNADER
VAR PÅ JAKT
APAR KAN KOCK MED
LOCK VID STÖK I ETT ...
BLIR EN FÄRG MED TUR
SOM TRASDOCKOR SEGLIVAD HISTORIA
UNDER SPARK HITTAS I BROTT
DEN ÄR EN LÄNGTAN EFTER RETUR
TRIVS MAN I
BÄRS MELLAN HÅL
VILE OCH VE
RENGOTT TA LÄTT PÅ SVÄNG
MUSIK MED SJÄL
MÅSTE
KLÄDKÖPARE INSE VIDDEN AV
BOKORM TV-SERIE STÄLLET
RINGSPEL HALV FLUGA NALLEPUST BLÅÖGD
ÄR
SMÅTT GALEN
TÄNKER MAZARINKUSIN
MANSPROV PÄRLAR I GLAS
ÄR DÅLIG UNDER PÅ PLATS LÄR VILSEN
RÖD TRÅD MINIMALT VUXEN
SKJUTER UT I HAVET PAJAS
TÖLP HAR MAUSOLEUM SKRAMLA VRED SLAGORD
SPOLA UTAN VATTEN BLÅSA
KAN HA HÅRRESANDE EFFEKT KAN MAN INTE KALLAS
STOPP I KROPP
SKA EJ VARA VALFRITT
ILLA SKICK FILTRERA RÖRA
FYNDPLATSEN BILDMEDIUM
Dags för några garv?
Två klassiska Bellman och några vitsar:
Bellman skulle uppför en backe med en tung skottkärra. När han var nästan uppe välte kärran och Bellman blev så arg att han svor. Just då kom en präst förbi och sa:
INTAS UNDER FRI TID
MATBRÖD
HAR RÖKARE SKREV CAESAR I
FÖR SÄKERT BREV KLUBBA KÄRT KORTORD KAN MAN OST STANDARDORD
GULDPENGEN PLATTFORM
STÄLLER BESTÄMD PÅ PLATS
TVÅL I REBUS VÄGGGIFT
SVANTE DREJENSTAM
HOPPAR ILAND
”Om Bellman svär kommer han aldrig till himlen.”
Då sa Bellman:
”Jag ska inte till himlen, jag ska bara uppför backen!”
En gång ställde sig Bellman att pinka invid ett plank. Då kom en polis och fick se honom.
Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 3” och måste vara Status till handa senast den 18 juli 2025.
Skicka korsordet till Status, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm eller ta en bild på löst korsord och mejla till info@hjart-lung.se. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 4 2025.
Namn:
Adress: Postadress:
VINNARE & LÖSNING
Korsordet nr 2 • 2025
6 VINNARE SOM VINNER TVÅ SVERIGELOTTER VAR. GRATTIS!
Dick Elfström
Växjö
Karin
IngelssonBaker
Åsele
Tor-Björn
Waldemark
Skellefteå
Betty Hansson
Gävle
Linda KarasmaaKarlsson
Köping
Torbjörn
Sjöqvist
Västerås
Hjälp
oss att hitta Årets hjärt-lungräddare
Har Du räddat liv?
Vi söker en okänd hjälte som räddat livet på en medmänniska genom hjärt-lungräddning. Är det du eller någon du känner?
Tipsa oss senast 31 augusti på: hjart-lung.se/aretshjartlungraddare eller 08-556 06 200
Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat livet på någon vars hjärta stannat. Nominera senast den 31 augusti. Årets hjärt-lungräddare 2022
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm, info@hjart-lung.se
Sömnapné? Prata med någon som vet hur det är!
Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst.
Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.
hjart-lung.se 08-556 06 200
Visste du att vi i Sverige äter för mycket salt (eller natrium, rättare sagt), vilket kan påverka vår hälsa? För att göra ett hälsosammare val enklare har vi lanserat flera smakrika salter med naturligt lägre natriumhalt.
I serien hittar du vårt Mineralsalt samt tre goda örtsalter: klassiska Original, friska Citron & Örter samt heta Chili & Paprika.
Att minska intaget av natrium kan bidra till att bibehålla ett normalt blodtryck*. Genom ett enkelt byte av salt kan du sänka ditt natriumintag (från salt) med upp till 35 % – helt automatiskt, och med samma goda smak.
Läs mer om vårt initiativ för en bättre folksälta. Skanna koden.
* Tänk på vikten av en mångsidig balanserad kost och en hälsosam livsstil.