Alpackor kan leda till bättre influensavaccin.

Alpackor kan leda till bättre influensavaccin.
Nummer 1 2025 | FEBRUARI (HJÄRTEMÅNADEN)
Magnus räddade livet på sin gravida sambo
Forskning kan göra livet enklare med syrgas
Jennie Waldén hjälper dig att sätta smakerna
Läs i sex minuter och stressa mindre
Brita Götvall, snart 90 år, leder vattengympan
Eldsjälarna Anita & Kaare
n Med bra musik mår du bättre. Hur fungerar det? Och vilken musik är det bäst att lyssna på? Status reder ut tillsammans med en expert på ämnet. Vi besöker också kören i Linköping som funnits i över sextio år.
strax innan jul antog de 27 hälsoministrarna i EU enhälligt Europeiska rådets slutsatser om behovet av en kardiovaskulär plan för EU. Detta var ett mycket välkommet beslut. Nu behövs vårt arbete mer än tidigare i Europa och samtidigt måste vi även växla upp vårt arbete här i Sverige.
Riksförbundet HjärtLung är tacksamt för att hjärtsjukvården har haft god utveckling de senaste åren. På 25 år har andelen dödsfall i Sverige som är orsakade av hjärt-kärlsjukdom minskat från 48 till 30 procent. Detta innebär dock att fler personer lever med hjärtsjukdom och behöver vårdens hjälp. Trots den mycket fina utvecklingen i Sverige är hjärtsjukdom fortfarande den största dödsorsaken.
redan 2023 tog vi inom Riksförbundet HjärtLung initiativ till att Sverige behöver antingen en egen nationell kardiovaskulär plan eller en nationell samordnare. Sedan dess har vi i olika sammanhang arbetat för detta. Vi har pekat på behovet av en hjärtsjukvård som fungerar hela vägen för individen som är hjärtsjuk, vilket inkluderar såväl vården som ges inom kommun och inom palliativa enheter som behovet av mer förebyggande insatser.
vi ser att sjukvården är ojämlik. Det spelar roll var du bor, det är skillnad på vården mellan män och kvinnor samt mellan grupper med olika utbildningar.
Hjärtsjukvårdens kvalitetsregister Swedeheart visar på att skillnaderna mellan svenska sjukhus är oacceptabelt stora. Swedehearts kvalitetsindex speglar insatser i hela vårdkedjan, från det akuta omhändertagandet till eftervården. Det bör tilläggas att kunskapen om primärvårdens resultat avseende hjärtvården är begränsad, vilket är oroande när utveck lingen mot en god och nära vård är prioriterad.
risken att drabbas av en hjärtinfarkt liksom vilken akut och uppföljande vård du får varierar i dag med socioekonomisk status, kön och bostadsort. Bland lågutbildade drabbas fler av hjärtinfarkt och fler avlider. För kvinnor med förgymnasial utbildning avlider nästan 20 procent inom 28 dagar efter akut hjärtinfarkt. Samma siffra för kvinnor med eftergymnasial utbildning är 11,4 procent. Nya möjligheter för diagnostisering och behandling framkommer samtidigt inom medicinsk forskning.
riksförbundet hjärtlung har verkat i nästan 90 år och alltid jobbat för att fler hjärtan ska klappa längre och bättre. Detta kommer vi aldrig att sluta med.
Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung
RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING
STATUS
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-556 062 00
Mejl: status@hjart-lung.se
Webbplats: www.hjart-lung.se
Adressändringar: medlem@hjart-lung.se
Gåvobankgiro: 901-0109
ansvarig utgivare
Anders Åkesson
produktion
Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se
redaktör
Magnus Jonson magnus@erstamedia.se 070-482 02 33
korrektur
Fredrik Johansson
annonser
SB Media AB Lars Öman lars@sb-media.se 08-545 160 65
tryckeri Stibo Complete utgivning 5 nummer per år. Finns även som taltidning.
Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår qrkod.
Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.
redaktionsråd
Ulrica Sundholm ulrica.sundholm@hjart-lung.se
Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com
Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se
Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se
omslagsbild
Shutterstock
12–17
10 18–21 25
4–6: AKTUELLT
8–9
Bättre vaccin tack vare alpackor och därför är läsken så onyttig.
8–9: INTERVJU
Med sina HLR-kunskaper räddade Magnus Kviske livet på sin gravida sambo. I april sätter han upp en pjäs om den dramatiska händelsen.
10: SMÅTT & GOTT
Nu är det säsong för både nyttiga citrusfrukter och rotfrukter! Stressa av med hjälp av läsning.
11: HJÄRTEMÅNADEN
Det livsviktiga hjärtat – nio fakta om pumpen som håller oss vid liv.
12–17: TEMA MÅ
BRA MED MUSIK
Lyssna på musik – och må bättre! Hur fungerar det? Och vad är glädjen med att sjunga i kör tillsammans?
18–21: RECEPT
Laga mat tillsammans med Jennie Walldén som hjälper till att sätta smakerna från hela världen.
22–23: FORSKNING
Syrgas i hemmiljö i ”bara” 15 timmar i stället för 24 timmar för patienter med svår syrebrist visar ny forskning.
24–30: LANDET RUNT
Hembakat, HLR-succé och flera jubileum i föreningarna runt om i Sverige.
32: FÖRBUNDSNYTT
Häng med på digitalt träningspass var tredje onsdag. Och välkommen alla 1 169 nya medlemmar som gick med i Riksförbundet HjärtLung under värvningstävlingen oktober–november i fjol.
34: KORSORD
Tävla om Sverigelotter!
Riksförbundet HjärtLung har nominerat Anita Andersson, Norrtälje, och Kaare Andersson, Borlänge, till Årets eldsjäl. Tävlingen Årets eldsjäl är ett pris instiftat av
Folkspel där svenska folket kan nominera sina eldsjälar i kategorierna Inkludering, ledare, hälsa och årets idrottsförening. Tävlingen avslutas varje år med en varm galakväll. Kommande gala genomförs på Cirkus i Stockholm den 15 april.
Grattis Anita Andersson, som nominerats till utmärkelsen Årets eldsjäl!
– Tack så mycket! Jag ska kanske inte förminska min egen insats, men jag tänker att jag egentligen bara gör vanlig föreningsverksamhet. Folk brukar fråga mig hur jag orkar, men jag tycker att det här ger mig energi. Det sprudlar i mig av idéer och det är så roligt när jag lyckas genomföra saker.
Du är aktiv i Riksförbundet HjärtLung Norrtälje, vad gör du där?
– Jag har varit med i styrelsen sedan 2007 och har tidigare varit ordförande. Just nu är jag sekreterare och kassör. Dessutom jobbar jag också i valberedningen och har mycket idéer om vad vi ska hitta på. Det går bra för oss just nu, vi fick hela 53 nya medlemmar under 2024.
Vad är hemligheten bakom att värva så många?
– Det viktigaste är att våga fråga. Sedan är vi rätt synliga här i Norrtälje, vi gör mycket. Vi har till exempel arrangerat föreläsningar som varit öppna för allmänheten. Då kommer det andra än vi som redan är frälsta och då kan man passa på att rekrytera nya medlemmar.
Text: Elisabet Wahl
Motivering: Anita är den där eldsjälen som är så viktig för att hålla föreningslivet i Sverige i gång. Hon deltar i många träffar i Riksförbundet HjärtLungs lokalförening i Norrtälje, hon hjälper till med styrelsearbetet och med kassörsuppdraget, tillika är hon sekreterare för föreningen. Hon är en hejare på att rekrytera medlemmar vilket gör att föreningen växer, något som är helt
nödvändigt för att vara en livskraftig förening och kunna skapa bra verksamhet. Anita fyller 80 år i februari nästa år och är ett utmärkt exempel på att ålder inte är något hinder för att vara en aktiv eldsjäl som starkt bidrar till att skapa en stark förening. En förening som kan ge sina medlemmar stöd och utbildning i sina diagnoser, för en bättre livskvalitet.
Grattis Kaare Andersson, som nominerats till utmärkelsen Årets eldsjäl! – Tack! Det känns verkligen uppmuntrande och roligt att man är värd att nomineras till en sådan fin sak. Det är inte något man går och förväntar sig direkt, man gör sina insatser för att det är kul.
Du är aktiv i Riksförbundet HjärtLung Borlänge, vilken är din roll där?
– Jag är väl den drivande i föreningen och är involverad i det mesta vi gör, även om jag så klart är långt ifrån ensam. Jag är ordförande, leder programgruppen och så är jag med och leder vår kör. Jag jobbar också en hel del med opinionsbildning. Vilken är den viktigaste frågan ni driver opinion för?
– Flera saker, bland annat brukarinflytande. Att patienterna ska ges möjlighet att få komma till tals och vara med och planera sin rehabilitering. Det är viktigt att känna sig lyssnad på och att läkare och annan personal inte pratar över huvudet på en. Vi jobbar också för att vården måste få mer utbildning och resurser när det gäller till exempel hur man följer upp misstankar om KOL. I dag kan folk få vänta upp till tre år innan de blir kallade på uppföljning och då kan de ha tappat femtio procent av sin lungkapacitet.
Text: Elisabet Wahl
Motivering: Mannen, eldsjälen, bollplanket, som jobbar för att gammal som ung ska känna sig betydelsefull på sitt sätt. För Kaare är ingenting omöjligt! Kaare är ankaret i Riksförbundet HjärtLungs lokalförening i Borlänge, samtidigt som han arbetar tillsammans med de andra i styrelsen och i föreningen. Han är en outtröttlig motor i arbetet med att skapa en förening som
medlemmarna vill vara med i och i sin tur bidra till att skapa bra verksamhet. Kaare jobbar med allt som föreningen erbjuder, från att sjunga i HjärtLungkören leda vattengymnastik till att arbeta opinionsbildande för en bättre vård i Borlänge med omnejd.
När ska du ge hjärt-lungräddning?
• När personen är medvetslös och inte andas eller andas onormalt.
Vad ska du göra?
• Ring 112.
• Starta hjärt-lungräddning.
• Finns en hjärtstartare nära – använd den eller be helst någon annan hämta den.
• Fortsätt göra hjärt-lungräddning tills vårdpersonal tar över.
Så här gör du hjärt-lungräddning
• Lägg personen på rygg – och om möjligt på hårt underlag.
• Placera ena handen på den andra mitt på bröstkorgen och tryck ned 5 till 6 cm, släpp upp bröstkorgen och tryck ned igen.
• Upprepa 30 gånger, takt 100–120 gånger per minut.
• Håll för näsborrarna med ena handens fingrar, för huvudet lätt bakåt med din andra hand för att öppna luftvägarna.
• Blås in luft genom personens mun tills bröstkorgen höjer sig.
• Gör två inblåsningar i rad.
• Varva 30 tryckningar med två inblåsningar tills vårdpersonal tar över, eller att personen andas med normala andetag.
Källa: HLRrådet
Vi mår bra av musik. Det finns mycket forskning som slår fast det. Varför? Vad är det som händer i kroppen?
text Catarina Gisby
Töres Theorell är en nestor på det här området. Han är läkare, specialist i internmedicin, och en välkänd stressforskare.
Dessutom sjunger han och spelar fiol, och det har han gjort sedan han var barn.
När vi pratas vid berättar han att han håller på att lära sig ny stråkmusik och beklagar att det är lite svårare att få den att fästa i minnet när man är äldre. Men det är absolut inte omöjligt. Töres Theorell är 82 år och säger att spela i en stråkkvartett fortfarande är något av det mest fantastiska och energigi vande han kan tänka sig.
Tillbaka till frågan om vad som händer i kroppen när vi kommer i kontakt med musik.
– Det är sällan bara en sak som händer, snarare handlar det om ett knippe reaktioner, och de kan skifta från män niska till människa, svarar Töres Theorell.
Avgörande är vilken sinnesstämning du befinner dig i från början. Sedan handlar det om hur stark eller svag musiken är, och om tempot. Går musiken fortare än din puls tenderar pulsen att stiga. Lugn musik får pulsen att gå ner, men det finns också personer som drabbas av oro. Och reaktionen kan skifta från gång till annan hos en och samma person.
Är musiken harmonisk eller disharmonisk? Även det har betydelse.
– Ofta reagerar vi utifrån vilka upplevelser vi bär med oss sedan tidigare. Men man kan säga att det vi uppfattar
Töres Theorell berättar om en finsk studie där människor som just haft en stroke slumpmässigt valdes ut till två grupper. Den ena gruppen fick lyssna på musik och den andra på berättelser under tre månader, varje dag. ”På magnetresonansbilder som togs vid start och tre månader senare kunde man se att det växt ut fler förbindelser i hjärnan hos de personer som lyssnade på musik jämfört med dem som lyssnade på berättelser.”
som bra musik, oavsett genre, innehåller en väl avvägd blandning av igenkänning och överraskning.
Oxytocin är spännande i sammanhanget.
Det är ett hormon som alla barnafödande kvinnor är bekanta med. Ammande kvinnor som inte producerar tillräckligt med mjölk kan öka mjölkproduktionen genom att ta oxytocin i form av nässprej.
Oxytocin utsöndras även när människor tar i varandra, och det finns kopplingar till sexuell lust.
I en finsk studie lät man en grupp människor som genomgått hjärtkirurgi lyssna på musik (som de själva valt ut före operationen) vid uppvaknandet. Individer i en kontrollgrupp vaknade upp till enbart tystnad.
– Det visade sig att människorna som vaknade upp till musik hade en ökad utsöndring av oxytocin, vilket dämpade deras oro och smärta. I kontrollgruppen kunde man inte se de effekterna alls, tvärtom sjönk oxytocinnivåerna hos individerna i den här gruppen och de mådde inte alls lika bra.
annan forskning visar att människor som får oxytocin i nässprej också blir bättre på att följa en rytm.
– Här finns kanske bryggan till den känsla av gemenskap som man kan ha när man lyssnar på eller utför musik tillsammans med andra, säger Töre Theorell. Musik har vidare visat sig ha mycket god effekt som tilläggsbehandling vid kronisk smärta, depressioner och hjärtinfarkter, och människor som drabbats av stroke tillfrisknar fortare om de får lyssna på musik. Musik tycks påverka köns- och tillväxthormoner som är viktiga för att reparera, återställa och ersätta sådant som är utslitet i våra kroppar.
Är det då någon skillnad mellan att ”bara” lyssna på musik och själv utöva den?
– Generellt för all form av kulturkonsumtion är att effekterna är starkare om man ”gör det själv”, det kan man se i studier där man följer människor över lång tid, säger Töres Theorell. Men det finns saker och ting som komplicerar saken. Yrkesmusiker kan till exempel påverkas av konkurrens och scenskräck och vara hårdare i kritiken mot sig själva. Amatörmusiker har bevisats vara lyckligare.
många forskningsstudier inriktade på körsång visar att det är något som verkligen är toppen för hälsan. En studie som gjorts i Österbotten i Finland visar att svensktalande österbottningar lever lite längre än finsktalande österbottningar. Det enda som skiljer dem åt (när man tittat på alla möjliga faktorer som rökning, missbruk, motion, etcetera) är att de svensktalande har en större kulturell gemenskap, och i den verkar körsången vara viktig – även för dem som inte sjunger själva. Inser sjukvården vilken potential musiken har? – Nja, det varierar från plats till plats. Det finns de som tar åt sig av kunskapen, men det finns också ett motstånd, konstaterar Töres Theorell. Man tycker inte att man är utbildad för att hålla på med musik och man vill inte ha fler arbetsuppgifter. Fast man behöver inte vara utbildad, och det har visat sig att vårdinsatser som till exempel matning och tvättning går lättare att utföra till musik. l
Margrit Hensler, till höger i bilden, är kören Pro Musicas ordförande. Hon är också en av körens altar. ”Bäst av allt med att sjunga i kör är att det är något man kan göra livet ut”, säger hon. Beate Schedl Lindberg och Ulla Franzén sjunger här bredvid Margrit Hensler.
Berth Hermansson har alltid hållit på med musik, men körsjungandet började han med först för tio år sedan. ”Det är stimulerande,” säger han.
”Att sjunga i kör ger så mycket energi”, säger Johanna Palmstierna. ”Man blir glad! Det är så mycket måbrakänsla. Jag brukar tralla hela cykelvägen hem sedan.”
Eva Frånlund är sopran. Hon är även notansvarig, vilket innebär att det är till Eva man kan vända sig till för att få aktuella noter.
Kören Pro Musica i Linköping har funnits i över 60 år. Medlemmar har kommit och gått, men gemenskapen och sångarglädjen består.
text Catarina Gisby • foto Zandra Erikshed
Det är en tisdagskväll i december, en ganska dyster sådan. Mörkret är kompakt utanför fönstren och en rå fuktighet ligger i luften. Men här inne, i S:t Larsgymnasiets musiksal som kören hyr av kommunen, är det ljust och varmt.
– Och så sträcker vi på oss, säger körledaren Karin Westberg och ungefär fyrtio par armar höjer sig över sina människors huvuden och vajar likt något som växer på en svensk sommaräng.
Så-å-å-å-å och nia-nia-nia-nia-ni (vanliga uppsjungningsövningar) ljuder genom rummet.
Jag går i gång hela jag, börjar röra på mig, kan absolut inte vara still.
– Tarmarna ska nedåt! ropar Karin Westberg. Släpp, så kommer luften in!
johanna palmstierna är sopran och medlem i kören sedan ett antal år tillbaka. Hon kommer inte ihåg när hon gick med. Tiden i olika körer flyter ihop för henne.
– Jag har sjungit i kör sedan jag var 4 år, och nu är jag 44, säger hon. Först var det i en kyrkokör, sedan i kulturskolans kör, därefter sjöng jag i gymnasiekören, i Östgöta nations kör i Uppsala, och under en tid när jag bodde i Paris sjöng jag i Svenska kyrkans kör där.
n Så kallat flow är en känsla som alla vill uppleva på nytt efter att ha varit med om det här tillstån det. Flow kan uppstå i en massa olika situationer, men många förknippar den med musik. När flow uppstår stämmer precis allting. Lyckokänslan är förhöjd. Livet är underbart. Skrattmusklerna är mer engagerade när människor känner flow. Och pulsen är högre, ett tecken på att man är engagerad. Andningen är ofta djup och långsam, och långsamma, djupa andetag är bra för hälsan. Det vet vi.
Gåshud – både till musik och förälskelse
eller dansbandsmusik. Slutsatsen drogs i forskning som genomfördes vid Göteborgs universitet för ungefär femton år sedan. Då studerades sambandet mellan musiklyssnande och positiva känslor hos 200 försökspersoner.
Amerikansk forskning understöder detta. Enligt American Music Therapy Association framkallar musik gensvar utifrån igenkänning, förutsägbarhet och känslor av trygghet och säkerhet som väcks i anslutning till musiken. Den musik vi själva väljer ger därmed mer fördelaktiga effekter än musik som valts ut av någon annan.
Vid Århus universitet i Danmark har man studerat vilken typ av musik som människor laddar ner via strömningstjänster för att lyssna på när de ska somna. Flertalet av de personer som ingick i undersökningen valde musik i lugnt och långsamt tempo, men det fanns de som föredrog rytmisk och pulserande musik. Hur vi uppfattar ljud är alltså väldigt individuellt. En del jobbar och pluggar till exempel bäst till någon form av musik, medan andra bara vill att det ska vara tyst.
Fast kanske är tystnaden objektivt sett lite bättre ändå.
Forskare vid Högskolan i Gävle och universiteten i brittiska Lancashire och Lancaster undersökte i ett gemensamt projekt hur människor påverkades av bakgrundsmusik som de lyssnade till samtidigt som de skulle lösa olika problem.
Forskarna fann att förmågan att lösa problemen minskade när försökspersonerna hade musik i sina hörlurar. Det spelade heller inte någon roll vilken inställning personerna hade till musiken. Positiv eller negativ, resultatet var detsamma.
Text: Catarina Gisby
När Jennie Walldén vann Sveriges mästerkock på TV4 för tolv år sedan tog hon steget in i offentligheten som tv-kock, ofta med fokus på det asiatiska köket. I hennes senaste kokbok Smak vidgas vyerna med just smaker från nästan hela världen.
text Lennart Weibull
4 portioner Sesampotatis
• 900 g mjölig potatis
• 100 g smör
• 1 dl sesamfrön
• 2 vitlöksklyftor, finhackade
• salt och svartpeppar
Asiatisk skagenröra
• 500 g handskalade räkor
• 1 dl majonnäs
• 3 msk turkisk yoghurt
Gör så här
• 1 vitlöksklyfta, riven
• 2 msk srirachasås
• 4 msk finhackad gräslök (spara lite till att toppa med)
• ½ liten rödlök, finhackad
• 1 knippe koriander, hackad
Till servering
• 2 nävar späda salladsblad
• 1 lime, i klyftor
1. Sätt ugnen på 225 grader, varmluftsfunktion.
2. Koka potatisen med skal i cirka 20 minuter.
3. Bryn smöret i en liten kastrull tills det börjar dofta kola. Dra av från värmen och rör ner sesamfrön och vitlök.
4. Låt potatisen ånga av på plattan i 1 minut, lägg sedan över den på en plåt med bakplåtspapper och tryck till varje potatis med undersidan av ett stort glas eller en liten kastrull. Fördela sesamsmöret över potatisarna. Salta och peppra, rosta sedan i ugnen tills potatisen är gyllene, det tar cirka 20 minuter.
5. Blanda majonnäsen med yoghurt, vitlök, sriracha, gräslök, rödlök och koriander i en bunke. Krama ut vätskan ur räkorna, lägg i dem och blanda väl. Smaka av med salt och peppar.
6. Fördela potatisen på fyra tallrikar och toppa med skagenröran. Strö över extra gräslök och servera genast med salladsblad och limeklyftor.
Tips! Den heta skagenröran är även god att lägga på rostade baguetteskivor och servera till fördrinken.
n Stor variation med små medel är Jennie Walldéns signum. I kokboken Smak kommer inspirationen från barndomens Sydkorea, tonårstiden i Italien, åren i London och vardagen i Sverige.
”Gör slut med slentrianen!”, uppmanar du. Hur gör man det?
– Har man alltid bråttom, både när man handlar och när man lagar, då blir det lätt slentrian. Vill man ha lite mer spänning i vardagen är det värt att lägga en stund på att fundera över vad man gillar att äta och vill ha mer av.
Hur kan man tänka för att sätta i gång?
– Testa att laga de råvaror du brukar använda men på ett nytt sätt. I stället för att koka grönsaker, kör dem i woken. Och gå då från medeltemperatur till högsta. Det kommer ryka, men det är inte farligt. Med ganska små medel kan man göra maten mer spännande.
Har du några tips på enkla genvägar till mer smak?
– Absolut! Japansk soja, med dess fina umami. Jag ersätter gärna salt med soja i vissa rätter, man får ta mer eftersom den inte är lika salt som salt, men umamin ger ett sådant lyft. Sedan behöver man något som är lite hett. Alla bör ha en burk gochujang hemma! Det är en fermenterad
koreansk chilipasta som inte är dunderstark, utan har en rund fyllighet. Testa att blanda med rumsvarmt smör och skeda över stekt kyckling i pannan. Det blir en fantastisk sås! Mitt sista tips är ostronsås. Det är fantastiskt – gillar man att woka behöver man många gånger inget mer. Woka grönsaker och ett protein du gillar, häll på ostronsås. Klart! Text: Jenny Damberg
Namn: Jennie Walldén.
Bor: Utanför Malmö.
Gör: Driver restaurangerna Namu och Gajibaren i Malmö. Producerar Uma, kylda asiatiska såser, och receptinspirerar på Instagram (@jenniewallden).
Aktuell: Med kokboken Smak
n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se
n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor.
Så gör du om du vill skicka in material till oss:
1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening.
2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.
3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.
4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.
5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång. Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.
n Skicka gärna med bilder –men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen. Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Worddokument eller i en pdffil.
n I november hade Riksförbundet HjärtLung Korpilombolo och PRO en gemensam aktivitet. Från ett gemansamt bord på Tallhallens julmarknad sålde vi hembakat bröd och hade ett lotteri. Information om Riksförbundet HjärtLung fanns på borden och vi delade ut några reflexer till barn som kom på marknaden. Insänt av Birgitta Haurula
n Riksförbundet HjärtLung Luleå firade den 20 november sitt femtioårsjubileum med god mat och skön musik. Ett fyrtiotal medlemmar deltog. Några av våra äldsta kunde bidra med skildringar och visdomsord från förr. Vår ordförande Margareta hade sammanställt ett bildspel med bilder och artiklar som speglade föreningens aktiviteter genom åren. Vid bildandet 1974 hade föreningen 13 medlemmar, medlemsavgiften var 20 kronor. I början på 1980-talet hade vi över 700 medlemmar, i dag har vi drygt 150. Vi antog såklart utmaningen att nå upp till högsta nivån igen.
Insänt av Christian Nordkvist
ÖVER TVÅ MILJONER människor lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom i Sverige. Var med oss för kraft och engagemang till ett längre och rikare liv.
Genom att bli månadsgivare bidrar du till att vi kan:
• Utbilda fler personer i hjärt-lungräddning
• Ge personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdom kunskap, råd och stöd
• Stödja och sprida information om forskning
• Ge vården kunskap och utbildning
• Vara en stark röst i samhället för en bättre vård
Just nu får alla nya månadsgivare vårt fina armband.*
Din månadsgåva används där den behövs som mest och gör störst nytta. Bli månadsgivare redan idag!
Skanna qr-koden eller skicka in medgivande blankett (bifogat i tidningen).
*Erbjudandet gäller till och med 31 mars 2025. Armbandet skickas hem efter första dragningen.
n Riksförbundet HjärtLung Hässleholm har haft en mycket trevlig och gemytlig träff med samtliga aktivitetsledare, styrelsen och revisorer. Träffen har vi varje år strax före jul som ett litet tack till alla som ställer upp för föreningen och för sina kamrater i föreningen. Alla väntar på denna träff eftersom vi gör det lite extra mysigt inför julen och det är som en uppskattning från föreningen eftersom vi alla jobbar ideellt. Vi åt med god aptit och sedan var det mycket pratande nästan i munnen på varandra.
Insänt av Agneta Petersson
Tage Söderlind Riksförbundet HjärtLung har överlämnat en check på 200 000 kr för lungforskning i Umeå.
n I november hade Riksförbundet HjärtLung Örnsköldvsik en KOL-dag i församlingshemmet med professor Thomas Sandström från Umeå och överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin som föreläsare. Tanken var att föreläsningen skulle hålla på i en halvtimme, men det blev närmare tre kvart då han lyckades hålla publikens intresse på topp. KOL är en förkortning av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, som kännetecknas av inflammation i luftrören som leder till bestående begränsning av luftflödet i lungorna. KOL är inte enbart en lungsjukdom, utan påverkar hela kroppen. Att få rätt behandling är viktigt och då komma fram till om astma är inblandat är jätteviktigt. Det är inte bara medicinering som hjälper, utan att vara fysiskt aktiv på lagom nivå hjälper mer än man kan tro, liksom att ha ett rikt socialt liv. Det blev en lång frågestund där professorn gav uttömmande svar, innan Riksförbundet HjärtLung Örnsköldvsiks konferencier Tage Söderlind delade ut 200 000 kronor till professorn för att använda inom lungforskning. Thomas Sandström öste beröm över Riksförbundet HjärtLung Örnsköldvsik föreningsarbete att samla in pengar till forskning, då han kände till att man tidigare i höst delat ut lika mycket vid Hjärt-dagen.
Insänt av Kjell Larsson
n Med den traditionella julgröten inledde Riksförbundet HjärtLung Härnösand julfirandet. Gröten och skinksmörgåsarna smakade utmärkt, men den största behållningen blev ändå musikern Chris O Bergs medverkan. Han underhöll med ett spännande musikprogram med både traditionella julsånger och allsång. Stämningen i Brunnskyrkans samlingslokal hamnade snabbt på topp. Ett trettiotal glada medlemmar deltog i julfirandet.
Christer Öberg (bilden), som artisten egentligen heter, har en mycket stor repertoar och han lekte friskt med sin synt. Deltagarna serverades en tilltalande blandning av äldre tiders julpsalmer som Nu tändas tusen juleljus och Gläns över sjö och strand till modernare låtar. Christer varvade låtarna med spännande personliga kommentarer.
Vi fick till exempel veta hur artistnamnet Christ O Berg kom till.
– Jag spelade på Robert Linds krog i Lunde i slutet på 80- talet. K G Westerlund , som drev restaurangen, tyckte att jag behövde ett roligt artistnamn och han kläckte idén. På den vägen är det.
Christer lever för sin musik och han började tidigt spela piano.
– Jag hade åtta år gammal en spelfröken i skolan i Luleå som heter Sonti Öhman. Hon fick mig att fastna för musiken och sedan har det hängt med. Numera lever jag till stor del på att spela i många olika sammanhang.
Familjen Öberg flyttade till Härnösand från Luleå 1975 och här fortsatte Christers musikintresse.
– Jag gick på Franzénskolan de tre sista åren och hade John Helge som musiklärare. Han lärde mig massor som jag haft och har enorm nytta av. År 1978 kom musikläraren Kåre Tyrén med i bilden. Han var allround och vi spelade blues, ragtime jazz och mycket annat.
n Värvningstävlingen som utlystes under oktober och november är nu avgjord och vilken framgång det blev! Tillsammans värvade Riksförbundet hela 1 169 nya medlemmar, nytt rekord!
I år lyckades Filipstad både öka mest procentuellt i medlemsantal och värva flest antal personer, hela 53 stycken! Stort grattis!
n En nyhet för vårterminen är digitala lättstyrketräningspass med hushållsredskap som träningsredskap. Träningspassen hålls var tredje onsdag, klockan 09.30, med Anita Svensson som ledare.
Som träningsredskap kommer vi använda sådant som de flesta redan har hemma, så-
som petflaskor fyllda med vatten, handdukar och liknande.
Anmäl dig via webben, hjart-lung.se/tillsammans. I mejlet med deltagarlänken som vi skickar kvällen före lättstyrketräningspassen berättar vi vilka hushållsredskap som kommer att användas just den här gången.
Jag är:
Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung
Fyll i dina uppgifter.
Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till:
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14
118 50 STOCKHOLM
SVARSPOST
Kundnummer 110043801
110 09 STOCKHOLM
n Ni har väl inte missat att vi finns på Facebook, Instagram, X (tidigare Twitter) och Youtube. Där får ni kontinuerlig information om vad som är aktuellt inom Riksförbundet HjärtLung.
• Facebook: www.facebook.com/ RiksforbundetHjartLung
• Instagram: www.instagram.com/ riksforbundet_hjartlung/
• X (tidigare Twitter): twitter.com/hjartlung
• Youtube: www.youtube.com/ @riksforbundethjartlung2482
n Nu i februari är Hjärtemånaden i gång igen! Varje förening anordnar aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Det kan exempelvis vara föreläsningar om hjärtsjukdomar, träningsaktiviteter eller att medlemmar får testa blodtrycket.
Rätt svar, Mellofrågorna: 1, 2, 1, x
Hjärtsjuk Kärlsjuk Lungsjuk Närstående Stödjande
Föreningsönskemål
Personnummer
Namn
Telefon
Adress
Postadress E-post
Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack.
Namn
Skriv ditt testamente online kostnadsfritt
Riksförbundet HjärtLung
har ett samarbete med Lawly och med hjälp av deras tjänst kan du enkelt skriva ett personligt anpassat och juridiskt korrekt testamente. Om det uppstår några frågor medan du fyller i testamentet finns deras jurister tillgängliga i chatten.
Ge en gåva till
Så här går det till:
1. Svara på frågor Med hjälp av några frågor skapas ett personligt testamente anpassat efter din situation.
2. En jurist upprättar avtalet
En neutral jurist från Lawly finns med hela vägen och ser till att ditt testamente blir juridiskt korrekt och precis som du vill ha det.
3. Testamentet levereras Ladda ner testamentet direkt eller välj att få det hemskickat.
Skanna för att upprätta ditt kostnadsfria testamente online
Just nu, bjuder vi på livstidsförvaring om du inkluderar en tilltestamentesgåva Riksförbundet HjärtLung!
Låt din vilja leva vidare genom att inkludera Riksförbundet HjärtLung i ditt testamente. Ditt stöd kan hjälpa oss att sprida kunskap, stärka forskning som gör vardagen lättare efter diagnosen och göra livet bättre för människor som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.
Som tack för din omtanke bjuder vi på livstidsförvaring av testamentet när du väljer att inkludera en gåva till Riksförbundet HjärtLung. Detta ger dig tryggheten att din sista vilja verkligen respekteras när du inte längre finns.
En gåva i ditt testamente gör skillnad – för alla som behöver en bättre morgondag.
Önskar du mer information om att testamentera? Allt fler väljer att skriva in en ideell organisation i sitt testamente. Läs mer hur du kan inkludera en gåva i ditt testamente till Riksförbundet HjärtLung på vår hemsida hjart-lung.se/testamente
Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 1” och måste vara Status till handa senast den 5 mars 2025.
Skicka korsordet till Status Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm eller ta en bild på löst korsord och mejla till info@hjart-lung.se. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 2 2025.
Namn:
Adress: Postadress:
Bror
Wennström
Stenungsund
Margaretha
Frankén
Filipstad
Kerstin
Sjöqvist
Västerås
Lars Alfons
Lund Rolf
Holmgren Umeå
Hans Haasma Katrineholm
Hjälp oss att hitta Årets hjärt-lungräddare
Vi söker en okänd hjälte som räddat livet på en medmänniska genom hjärt-lungräddning. Är det du eller någon du känner?
Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat livet på någon vars hjärta stannat. Nominera senast den 31 augusti.
Tipsa oss senast 31 augusti på: hjart-lung.se/aretshjartlungraddare eller 08-556 06 200
Årets hjärt-lungräddare 2022
Riksförbundet HjärtLung
Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm, info@hjart-lung.se
Ibland känns det helt enkelt bäst att prata med någon annan som vet hur det är. Därför har vi Diagnosstödjare som du enkelt kan nå för att dela erfarenheter, ställa frågor eller bara få en pratstund med någon som är i samma situation. Enkelt och kravlöst.
Våra Diagnosstödjare är bara ett samtal bort. Skanna QR-koden eller besök hjart-lung.se/diagnosstod för att anmäla dig.
hjart-lung.se 08-556 06 200