Tidningen Status #6 2023

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 6 2023 | DECEMBER

God jul & gott nytt år!

Reccept: Julmat som den lagas i Astrid Lindgrens böcker

Tema tbc: Så sällsynt är sjukdomen i Sverige

Därför mår du bra av att leka med din hund

Forskning: Så ska KOLpatienter kunna må bättre

Landet runt:

Årets hjärt-lungräddare

De räddade livet på Joachim

Bassäng viktigt i Härnösand HLR-utbildning i Arvidsjaur Grattis, Älmhult och Skellefteå Filosof i Köping Extra pengar i Sollefteå

VÄLKOMMEN

Digitaliseringen måste gå rätt till

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

i tidningen dagens medicin kunde man läsa att en vårdcentral i Hallsberg tvingats beställa ut papperskopior på omkring 2 300 patientjournaler. Anledningen var att en annan vårdcentral i Pålsboda har gått i konkurs och att man inte hade samma journalsystem som Region Örebro län. Journaler, ibland upp mot 200 sidor, måste nu gås igenom manuellt och sammanfattas. Detta fall är inte på något sätt unikt utan det finns flera exempel på när dagens olika journalsystem inte kan kommunicera med varandra. Ytterligare ett belägg för denna snårighet är att faxen fortfarande används inom vården. Bara i Västra Götalandsregionen skickas varje dag tusentals fax enligt regionen själv. Detta i en tid då nästan alla bankärenden görs via nätet.

STATUS Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm Tel: 08-556 062 00 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: medlem@hjart-lung.se Gåvobankgiro: 901-0109

frågan är inte om vården ska digitaliseras eftersom det är en nödvändighet. Däremot ska inte all digitalisering som sker i vården omfamnas.

Vi ska verka för att utvecklingen sker utifrån oss som individer och våra vårdbehov. Dessvärre ser vi att den digitaliseringen som skett fram till nu inte alltid prioriterat patientens eller personalens perspektiv. Jag kan inte bedöma vilka perspektiv som format digitalisering hittills, men framåt måste patientens behov komma allra först.

Eftersom det tidigare har brustit i samordningen mellan regionerna görs det i dag insatser från flera håll för att täta sprickorna i det digitala sjukvårdsnätet. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna bygga en digital vård som säkrar upp även för dem som inte använder digitala verktyg i sin vardag. Som patientorganisation har vi en viktig roll i förbättringsarbetet så att ingen lämnas utanför.

produktion Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se

framtidens vård kommer att erbjuda såväl fysiska som digitala möten, och det måste vara grundläggande att formen utgår från individens behov. Digitaliseringen av vården kommer öka och vårt motto är och måste vara att tryggheten, kontinuiteten och patientsäkerheten ska vara vägledande. Digitaliseringen har i sig inte något egenvärde utan är av värde endast då den används rätt. från nationellt håll inom Riksförbundet HjärtLung följer vi noga den digitala utvecklingen inom vården eftersom digitaliseringen rätt anväd kan stärka patientsäkerheten och göra vården mer personcentrerad. Ett exempel på detta är när man själv kan följa sina mätvärden. För att vi än bättre ska kunna arbeta vidare behöver vi ta reda på hur du ser på de digitala tjänsternas utbyggnad.

Har du några goda exempel där du bor eller kanske exempel på brister så hör gärna av dig till oss.

ansvarig utgivare Anders Åkesson

redaktör Magnus Jonson magnus@erstamedia.se 070-482 02 33 korrektur Fredrik Johansson annonser MediaKraft AB Andrea Åhslund andrea.ahslund@mediakraft.se 073-508 05 73 tryckeri V-TAB utgivning 6 nummer per år.

Finns även som taltidning.

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd Christine Cars-Ingels christine.cars-ingels@hjart-lung.se Gunilla Thofeldt gunillathofeldt@gmail.com Patrik Hassel patrik.hassel@metamatrix.se Anders Åkesson anders.akesson@malmo.hjart-lung.se Tove Forsberg tove.forsberg@hjart-lung.se

2

S

omslagsbild Maria Hansson N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0189

K T

Anders Åkesson Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung

Nu är det ännu enklare att stödja Riksförbundet HjärtLung, använd vår QR-kod.

STATUS #6/2023

VÄLKOMMEN

Foto: MARIA HANS S ON

INNEHÅLL INNE

#6 2023 4–5: AKTUELLT Undersökning visar att även för läkare kan det vara tufft att ge svåra besked. Andra studier visar hur bra både du och din hund mår av att vara tillsammans.

6–10: ÅRETS HJÄRT-

6–10

5

LUNGRÄDDARE Joachim Björk skulle ut på joggingrunda när han plötsligt drabbades av hjärtstopp. Kollegan Rebecka Augustin och sms-livräddarna Tomas Eriksson och Andreas Qvick fanns nära till hands och räddare Joachims liv.

14–17

12: SMÅTT & GOTT Julen väntar runt hörnet. Här finns tips till både förberedelserna och när vi är framme till den 24:e.

14–17:

TEMA: TUBERKULOS I DAG Behöver vi vara rädda för tuberkulos och ska vi springa till vårdcentralen och vaccinera oss?

Nej, inte vi som bor i Sverige!

18–19: RECEPT Vad sägs om hemlagad kalvsylta på julbordet? Testa eller inspireras till att få till ett mysigt julbord – såsom det ofta beskrivs i Astrid Lindgrens böcker.

23

20–21: FORSKNING För dem med KOL kan det betyda mycket att ändra bara lite på sina levnadsvanor. Forskare Sara Lundell undersöker vad som händer.

22–30: LANDET RUNT Massor med aktiviteter runt om i Sverige, till exempel: HLR-utbildning, jubileum, möten med sång, besök på bilmuseum och mycket annat.

32: FÖRBUNDSNYTT

18–19 STATUS #6/2023

2 213 654 kronor!

Så mycket har Riksförbundet HjärtLung tjänat genom att sälja Bingolotter och Sverigelotter under året.

3

AKTUELLT

Tufft för läkare att ge svåra besked Missa inte vaccinationen!

obstruktiv lungsjukdom (KOL) varje dag i Danmark.

Det visar en ny analys från danska Lungförbundet med siffror från landets död­ sorsaksregister, enligt TT. Det är första gången någonsin som sjukdomen toppar listan över vanligaste dödsorsaker i landet. Under 2021 dog 3 570 danskar i KOL.

55

procent av befolkningen i Sverige ska en namngiven fast läkarkontakt i primärvården är regeringens mål. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar att enligt verksamhetsstatistiken är målet uppfyllt i cirka hälften av regionerna. Men samma resultat ges inte i myndig­ hetens enkätundersökningar.

Där svarar cirka två tredje­ delar av befolkningen att de inte har en fast läkarkontakt.

4

UIST

n Tio personer dör i kroniskt

TQ

KOL – den vanligaste dödsorsaken i Danmark

utbildningsmålen att de på ett empatiskt sätt ska kunna Foto: ING EM lämna svåra besked.

AR Mattias Tranberg är psykolog och forskar vid Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet. Han har undersökt hur det upplevs för en läkare att ge en patient ett dåligt besked, ett UL

äldre är vaccinationen mot säsongsinfluensan kostnadsfri fram till den sista februari.

är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

För alla läkare som vill uppnå specialistnivå är ett av

H

n För personer 65 år och

n Svåra besked om sjukdom

som ger patienten ”en negativ syn på sin egen framtid”.

– Det kan vara besked om obotlig sjukdom, men även sådant som att en yrkesförare aldrig kommer att kunna köra bil igen. Att ha en person framför sig vars framtid står på spel är en situation som både stressar och utmanar läkarens kommunikativa förmåga.

Källa: Lunds universitet

Att snooza kan hjälpa dig att vakna n Det påstås ofta att snoozning

kan vara dåligt för sömnen och hjärnan, utan att några direkta bevis har presenterats. Nu visar forskning från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet att snoozning till och med kan stödja uppvaknandet för dem som snoozar regelbundet.

– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen jämfört med dem som aldrig snoozar, men vi såg inga negativa effekter av att snooza när det gäller kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet. Det säger Tina Sundelin, forskare vid Stockholms universitet och huvudansvarig för studierna.

Källa: Stockholms universitet

"För en stillasittande person är det bra med fibrer, men för en hårt tränande individ kan ett överdrivet hälsotänk med för lite kolhydrater till och med vara ohälsosamt.

De kan behöva lite lördagsgodis ibland!" Åsa Tornberg, forskare vid Lunds universitet och legitimerad fysioterapeut, forskar om fysisk aktivitet och träning – från dem som endast kan röra sig minimalt, till dem som tränar extremt mycket.

STATUS #6/2023

AKTUELLT

62%

n Så många fler personer som

var 100 år eller äldre i Sverige fanns 2022 jämfört med 2010.

Källa SCB

Socialstyrelsen: Anhöriga behöver bättre stöd n Ungefär var sjätte person i

Må bra tillsammans med din hund n Hunden mår bra. Du mår också

Foto: L AR S JANS SON / S SMF.SE

bra av det – en vinn-vinn-situation helt enkelt. Flera studier visar att lek eller kel med hundar inte bara är bra för hunden. Hundägare får

en dos oxytocin, som även kallas för ”må-bra-hormonet”, bara genom att klappa, titta sin hund i ögonen och att leka med den.

Relationen mellan människa

och hund är unik i djurvärlden. Ett förhållande där båda parter lever i symbios. Det vill säga båda lever i samspel och gynnar varandra.

Källa: forskning.se

Kan mera vatten rädda oss från sjukdomar? n Kan allvarliga sjukdomar undvikas om man dricker mer vat-

Sofia Enhörning ska ta reda på hur viktigt det är att dricka vatten.

ten? Det ska forskaren Sofia Enhörning tar reda på. Frågeställningen kan verka enkel – svaret kan få stor effekt.

Vintertid drabbas fler av hjärt-kärlsjukdom och havandeskapsförgiftning. Sofia Enhörning, specialistläkare i intern­ medicin på Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitet, ska i ett projekt som finansieras av SSMF undersöka om det är så att vi dricker mindre vatten vintertid och vilken betydelse det kan ha för ett hormon som påverkar risken att utveckla flera allvarliga sjukdomstillstånd.

Så ska AI minska långvarig smärta

Kanske dags att kolla om brandvarnaren fungerar.

Fler äldre dör i bränder n Nu när julen väntar tänder

vill säga smärta som har varat längre än tre månader. Nu tar forskare AI till hjälp för att fler smärtpatienter ska få rätt behandling. En forskargrupp från Högskolan Dalarna, finansierad av forskningsrådet Forte, utvecklar ett digitalt beslutstödssystem som kommer att kombinera stora datamängder om bland annat ålder, fysisk funktion och smärtintensitet från ett antal olika patientregister med artificiell intelligens, AI. Målet är att det på sikt ska bli möjligt att ta fram en sammansättning av olika insatser och en dos för att kunna ge en bättre behandling.

många ljusen hemma. Det gäller dock att vara försiktig.

Dödsbränder sker främst i bostäder och riskutsatta och äldre är överrepresenterade i statistiken. 97 personer omkom förra året i bostadsbränder. Hälften av alla som dör i bostadsbränder är över 60 år – och personer över 80 år är kraftigt överrepresenterade.

Källa: forskning.se

Källa: Brandskyddsföreningen

n Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta, det

Foto: SH UT TER STOCK

Sverige ger vård eller stöd till någon de står nära på grund av sjukdom, hög ålder eller funktionsnedsättning. Studier har visat att de har sämre upplevd hälsa än befolkningen i övrigt. Socialstyrelsen har nu tagit fram stöd till kommuner och regioner om hur anhörigas situation och behov bättre kan uppmärksammas och mötas.

STATUS #6/2023

5

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

Polismannen Joachim Björk i Fagersta skulle springa ett andra varv i terrängbanan när han drabbades av plötsligt hjärtstopp. I närheten fanns kollegan Rebecca Augustin som startade HLR och larmade 112. Sms-livräddarna Tomas Eriksson och Andreas Qvick fick larmet och körde i ilfart till platsen. Tillsammans fick trion i gång Joachims hjärta och räddade hans liv.

Joachim var medvetslös i flera minuter text Karin Janson • foto Maria Hansson

6

STATUS #6/2023

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

D

et blir ett kärt återseende på polisstationen i Fagersta, när Tomas Eriksson och Andreas Qvick dyker upp.

De har inte träffat Joachim Björk och Rebecca Augustin sedan den där dagen i maj, som slutade med att båda poliserna försvann i ambulans.

– Vi har undrat hur det är med dig Joachim, säger Tomas Eriksson och kramar om

STATUS #6/2023

Joachim Björk, som i dag känner sig helt återställd efter hjärtstoppet.

Joachim och Rebecca arbetar båda som chefer för ingripande verksamhet i Sala och Fagersta, och brukar ibland träna ihop. Den där dagen i maj var Joachim i form igen efter en skada.

– Jag halkade utanför jobbet i februari och fick dubbla benbrott. De senaste åren forts. på nästa uppslag – vänd

7

”

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

Årets hjärtlungräddare 2023 n Motivering till 2023 års pris: Rebecca Augustin, Tomas Eriksson och Andreas Qvist har genom aktiv hjärt-­ lungräddning på ett livsavgörande sätt bidragit till att rädda livet på en medmänniska som drabbats av plötsligt hjärtstopp.

Priset Årets hjärt-lungräddare delas ut för trettonde året i rad och är instiftat av Riksförbundet HjärtLung, Svenska rådet för hjärt-lungräddning i Sverige och Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige för att öka kunskapen om HLR. De tre vinnarna:

Rebecca Augustin

Tomas Eriksson

Andreas Qvick

8

Han föll ihop och jag kopplade inte riktigt så jag sa ’skitkul, Jocke’.

Sedan kom det saliv ur munnen och då insåg jag genast att det måste vara något med hjärtat.

har jag sprungit flera långdistanslopp och även åkt Vasaloppet, så jag var envis med att börja träna igen så snart som möjligt. Det är också viktigt att vi håller oss i form i tjänsten, vi bär på 20 kilo utrustning och det kan bli en del springande vid utryckningar.

De båda poliserna hade anmält sig till ett fjällmaraton och skulle löpträna i Hälleskogsbrännan i Virsbo utanför Sala, tillsammans med sina hundar. Spåret är fem kilometer och tanken var att springa två varv.

– Rebecca stack i väg i högt tempo direkt men jag kände mig konstig, jag fick inte i gång andningen och det kändes som om jag inte syresatte mig riktigt, säger Joachim.

När de kom tillbaka till bilarna sa Joachim åt Rebecca att springa det andra varvet ensam. Han lade sig på marken mellan bilarna och hade sinnesnärvaro nog att känna på handleden.

– Pulsen var borta. Som tur var höll Rebecca på att ta av sig sin jacka, så hon var fortfarande kvar vid bilarna.

Rebecca trodde först att kollegan skojade.

– Han föll ihop och jag kopplade inte riktigt så jag sa "skitkul, Jocke". Sedan kom det saliv ur munnen och då insåg jag genast att det måste vara något med hjärtat. Jockes hund var lös så jag fick snabbt in den i baksätet, ringde 112 och började med kompressioner och inblås.

Hon försökte få över honom i stabilt sidoläge, men varje gång han kom i den positionen gav han ifrån sig ett snarkande ljud.

– Det lät som om han inte fick luft, så jag vände honom på rygg igen och fortsatte med HLR. tomas eriksson och Andreas Qvick åt lunch på SSAB i Virsbo när sms-larmet ljöd i mobilen. De är båda anslutna till sms-livräddarna, Andreas jobbar som deltidsbrandman och Tomas Eriksson har tidigare varit deltidsbrandman, men är nu ansvarig för HLR på arbetsplatsen. Han har också sett till att företaget har köpt in flera hjärtstartare.

– Vi såg att det bara var 600 meter bort så vi tog en hjärtstartare, sprang till Andreas bil och åkte dit, berättar Tomas.

– När jag efter 7–8 minuter såg att det kom några med en hjärtstartare kände jag att yes, vi kommer att klara det här, säger Rebecca.

De hittade snabbt ett samarbete där Rebecca gjorde inblås och Andreas defibrillerade med hjärtstartaren och gjorde kompressioner, medan Tomas övervakade arbetet. På den tredje starten fick de lite kontakt med Joachim, som då varit medvetslös i flera minuter.

– Det enda jag uppfattade var att det kändes som om någon gjorde illa mig i bröstet.

Jag tror också att jag hörde en hund skälla i bakgrunden.

Ambulansen var på plats 20 minuter efter att larmet kommit in.

– De informerade mig i ambulansen om att jag fått hjärtstopp. Jag kände mig som om någon kört över mig med en bil, det värsta var de brutna revbenen.

– Det var nog mitt fel, inflikar Andreas med ett leende. efter en vecka på sjukhuset fick Joachim åka hem, utan några men eller skador. Exakt vad som orsakat hjärtstoppet kunde läkarna inte svara på.

– Det kan ha varit en blodpropp från mitt opererade ben, men samtidigt konstaterade man både högt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden, vilket också är riskfaktorer.

Efteråt har alla inblandade reflekterat över vilken tur Joachim hade, ur flera aspekter. Att han inte sprang ensam den dagen, vilket han ofta gör. Att Rebecca stannade kvar och tog av sig jackan. Och att Tomas och Andreas fanns så nära och tog med en hjärtstartare.

– Spåret ligger mitt ute i skogen egentligen, så det var också tur att det hände vid bilen och inte i själva spåret, säger Tomas.

Som polis är Rebecca van vid akuta händelser. Men hon är också tacksam över att ha fått gå flera HLR-utbildningar.

– Jag kände att jag hade tillräckligt med övning i bagaget för att kunna hantera situationen. Men samtidigt var det en chock och jag hade fysiska stressreaktioner i flera dagar efteråt. Polismyndigheten är väldigt proffsiga på att ta hand om sin personal forts. på nästa uppslag – vänd STATUS #6/2023

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

Återträff efter det dramatiska som hände i maj.

Joachim Björk, till höger, tillsammans med sina livräddare från vänster Andreas Qvick, Rebecca Augustin och Tomas Eriksson.

STATUS #6/2023

9

6000

Reportage: ÅRETS HJÄRT-LUNGRÄDDARE

hjärtstopp rapporteras varje år utanför sjukhus i Sverige.

Cirka 600 som drabbas överlever.

Sms-livräddare n Systemet Sms-livräddare länkas

samman av en app för mobiltelefoner.

När 112 får samtal om en person som drabbats av misstänkt hjärtstopp går ett larm samtidigt ut till ambulans och frivilliga sms-livräddare som befinner sig i närheten. Några av sms-livräddarna får en karta till den drabbade personen medan övriga sms-livräddare får en karta till närmaste hjärtstartare. Smslivräddarna tar sig till hjärtstoppsplatsen och påbörjar livräddande insatser tills ambulans eller räddningstjänst tar över.

Mer info: smslivraddare.se

Kunskap för att hjärtat ska fortsätta slå n Hjärt-lungräddning är viktigt för Riksförbundet HjärtLung. Förbundet

är stolta över att ha utbildat nästan 30 000 personer i hjärt-lungräddning bara de senaste tio åren. Hör av dig till din förening om du vill gå en kurs i hjärt-lungräddning eller utbilda dig till HLR-instruktör. Här är en instruktion som du kan klippa ut och sätta upp hemma eller lägga i plånboken!

KLIPP UT OCH SÄTT UPP !

När ska du ge hjärt-lungräddning?

• När personen är medvetslös och inte andas eller andas onormalt.

Vad ska du göra?

• Ring 112.

• Starta hjärt-lungräddning.

• Finns en hjärtstartare nära – använd den eller be helst någon annan hämta den.

• Fortsätt göra hjärt-lungräddning tills vårdpersonal tar över.

Så här gör du hjärt-lungräddning • Lägg personen på rygg – och om möjligt på hårt underlag.

• Placera ena handen på den andra mitt på bröstkorgen och tryck ned 5 till 6 cm, släpp upp bröstkorgen och tryck ned igen.

• Upprepa 30 gånger, takt 100–120 gånger per minut.

• Håll för näsborrarna med handens fingrar, för huvudet lätt bakåt med din andra hand för att öppna luftvägarna.

• Blås in luft genom personens mun tills bröstkorgen höjer sig.

• Gör två inblåsningar i rad.

• Varva 30 tryckningar med två inblåsningar tills vårdpersonal tar över.

10

Poliskollegerna Joachim och Rebecka hälsar sms-livräddarna Tomas och Andreas välkomna till polishuset i Fagersta.

”

Vi gjorde bara vad jag hoppas att någon annan hade gjort för mig om det var jag som hade fått hjärtstopp. när något händer, så jag fick hjälp och även stöttning av kolleger. Det fanns också ett behov av att prata om händelsen i personalgruppen, många blev oroliga och hade fått höra om det ryktesvägen.

För att minska oron deltog Joachim i ett arbetsplatsmöte från sjuksängen. Själv grubblar han inte så mycket på det som hänt.

– Jag fick klartecken av läkaren att börja springa igen i juni, så jag knöt på mig skorna och stack ut ensam. Jag är en nog en person som inte tittar bakåt och funderar över det jag inte kan påverka. I det här jobbet får man uppleva och se en hel del, då pratar vi om det i polisbilen och så släpper jag det sedan. Det är så jag fungerar, på gott och ont.

Sms-livräddarna Tomas Eriksson och And­reas Qvick har fått en del uppmärksamhet efter händelsen, många har kommit fram och berömt insatsen.

– Men vi gjorde bara vad jag hoppas att någon annan hade gjort för mig om det var jag som hade fått hjärtstopp. Vi tycker inte att det är någon insats att skryta om, säger Tomas Eriksson.

– Men samtidigt hade ju Joachim inte klarat det utan er, betonar Rebecca.

– Och samma sak åt andra hållet. Hade du inte gjort HLR från början så hade det inte hjälpt att vi varit på plats med hjärtstartare sju minuter senare. Då hade det varit försent, säger Tomas Eriksson. l STATUS #6/2023

Prova hur tungt det känns att andas med MADE IN EU

huvudet framåtböjt istället för bakåtböjt.

Pröva igen med huvudet bakåtböjt, även i sängläge, på sidan, nu helt avslappnad.

Känn det friare luftflödet. Eezyflow hjälper dig att sova i denna position liknande framstupa (stabilt) sidoläge.

Friare luftvägar

EEZYFLOW SOVKRAGE – VID SOCIAL SNARKNING – LINDRIG & POSITIONSBEROENDE SÖMNAPNÉ EVIDENS: FRAMSTUPA (STABILT) SIDOLÄGE = FÖRSTA HJÄLPEN = FRIARE LUFTVÄGAR FRIARE LUFTVÄGAR REDUCERAR ELLER ELIMINERAR SNARKNING Att eftersträva en sovposition liknande stabilt sidoläge leder även till att snarkning reduceras i olika grad allt beroende på anatomi, vikt, leverne, ålder och hur länge man snarkat. Det unika med Eezyflow är att den är utvecklad just för denna sovposition, att hålla huvudet uppåt, lätt bakåt, något framskjuten käke och stängd mun. Man vaknar mer utvilad utan muntorrhet.

Alla nämnda orsaker gör att det är så individuellt hur mycket det reduceras. En del slutar snarka medan andra får en reduktion då snarkningar även kan växla i svårighetsgrad från natt till natt, beroende på kroppsläge, variationer i nästäppa, trötthet eller alkoholintag.

EEZYFLOW SOVKRAGE

• Mjuk, fjäderlätt och hudvänlig

CE-MÄRKT MEDICINTEKNISK PRODUKT (MDR)

• Formas av kroppsvärmen

Ett hantverk - Gjuts en och en och i specialtillverkade formverktyg

Tillverkning Til lverkning i Sverige och Danmark

• Tryckavlastande skum

PATENTERAD

1. Fjäderlätt material 2. Fjädrande 3. Skönt stöd & support för haka/käke 4. Inställbar i höjdled - kan varieras efter behov

• Ger en behaglig och luftig känsla 4.

• Skönt stöd för hakan • Överdrag av härlig svensktillverkad bomullstrikå • 100 % ekologisk bomull bomull

Luftigt skum

Bra hjälpmedel även vid positionsbehandling/lägesträning för de med positionsberoende sömnapné (POSA). Den behandlingsformen handlar om att undvika sömn i ryggläge. Men det räcker inte, med Eezyflow blir det komplett då man inte får glömma huvudets position och de övre luftvägarna som vid första hjälpen.

Vid misstanke om obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS) – från 5 andningsuppehåll per sömntimme och uppåt – be om en remiss för utredning och effektiv behandling med CPAP eller apnébettskena.

Copyright / All rights reserved by Anti-Snore Partner Sweden AB

EEZYFLOW I KOMBINATION

• Vid CPAP-behandling med näsmask kombinerar en del med Eezyflow då det ger möjlighet att inta optimal kroppsposition och stängd mun.

• En del kombinerar med apnébettskena (ABS) när enbart apnébettskena inte hjälper hela vägen. Även av läkare inom vården, för eget bruk. Enkel kombination när man arbetar mycket jourtid.

Stödkrage - Stödjande /avlastande utan mottryck Resekrage - Mer utvilad utan nackspärr /muntorrhet Vid stunder - När du inte har tillgång till el för CPAP ®

Bättre sömn - Bättre liv!

HTA-projektet "Medicinteknik för framtiden" – Ett samarbetsprojekt mellan SBU, TLV, SKL, LfU, Socialstyrelsen, Linköpings universitet, Läkemedelsverket, Swedish Medtech, Vinnova.

En diagnostisk metod kan ofta ha fler användningsområden Utdrag ur 2.5: Användare av en medicinteknisk metod övar med tiden upp sin skicklighet Utfall kan bero på skickligheten hos användaren av en medicinteknisk behandlingsmetod Källa: https://www.swedishmedtech.se/sidor/hta-och-evidens.aspx

• • •

FINNS ÄVEN I HJÄLPMEDELSBUTIKER: Askim - Gävle - Helsingborg - Kristianstad - Lidköping - Lomma - Luleå Norrköping - Stockholm - Sundsvall - Umeå - Uppsala • Telefon 08 636 50 30 • www.eezyflow.com

STATUS #6/2023

11

SMÅTT & GOTT GOTT

Glöm inte musiken på jul och nyår! n Med färdiga listor på Spotify kommer du långt. Sök ”julmusik 2023” och du hittar en lista

med över 13 timmar julmys. När du är några mellandagar in och tröttnar kan du enkelt söka efter ”nyårsafton 2023” för att hitta en lista med både ny och gammal musik som passar dig.

Enkla munsbitar till julbordet, tips på bra dryck och för den som föredrar tv:n finns mängder av klassiker. Välkommna till årets Statustips inför julen!

I år både gammalt och nytt i tv-tablån n Klockan 15.00 på julafton bänkar

sig 3,5 miljoner framför tv-apparaterna, men för den som vill ha mer är tv-tablån på julafton sedan länge fylld med klassiska program.

Nytt för i år: På julafton sänder SVT Jul med Astrid Lindgren, en magisk julberättelse för hela familjen baserad på Astrid Lindgrens stämningsfulla berättelser.

Gammalt som tål att ses om och om igen: 1. Svensson Svensson. Klassisk svensk tv-serie om en ”vanlig” svensk familj som i ett avsnitt firar julen.

2. Karl-Bertil Jonssons julafton.

Klassisk tecknad kortfilm som bygger på Tage Danielnssons berättelse ur hans bok Sagor för barn över 18 år.

3. Kan du vissla Johanna. Novellfilm med bland andra Per Oscarsson. Har visats på julafton sedan 1994.

3 enkla munsbitar på julbordet Brysselkål med citron och honung n Ansa och förväll färsk brysselkål 10 min i lättsaltat vatten och spola den därefter direkt i kallt vatten. Fryst brysselkål behöver inte förvällas. Hetta, inför serveringen, upp en stekpanna och smörstek brysselkålen. Smaksätt den med citron, honung, salt och peppar.

12

Ägghalvor

n Hårdkoka äggen, skala och

dela dem i halvor. Blanda crème fraiche och majonnäs och klicka ut krämen på äggen. Toppa med isbitsrom eller räkor.

Rostade potatisskivor

n Skär den råa potatisen i tunna

skivor (gärna 0,5 cm tjock) och blanda dem med olja, salt och peppar. In med skivorna i ugnen på en plåt och rosta dem i 15–20 minuter i 225 grader. Toppas sedan med tunna skivor rökt lax och pepparotskräm eller med små sillbitar och dill.

Öl och bubblor

Jämtlands Julöl Nr 11382, 25,90 kr/33 cl n Maltig smak med liten sötma, inslag av mörkt knäckebröd, torkade aprikoser, kryddor, dadlar, pomerans, choklad och kaffe. Sägs vara lite sötare i år än förra året, men det gör inget, den kommer att vara perfekt till julmaten Nils Oscar Alkoholfri Julöl Nr 11942, 17,80 kr/33 cl n Maltig smak med inslag av sirapslimpa, torkade aprikoser, kryddor och pomerans.

Bonus för elegant etikett som passar på till dukningen.

ALKOHOLFRITT!

LXRY Sparkling Nr 7408, 79 kr/75 cl n Fruktig, ungdomlig, mycket frisk smak med inslag av gröna äpplen, päron, krusbär och lime. Perfekt för dig som vill addera en gnista av lyx till var­ dagen utan att tömma plånboken Sencha Cultured Tea Non Alcoholic 2023 Nr 92424, 109 kr/75 cl n Svenskt alkoholfritt mousserande med nyanserad smak med sötma, inslag av torkade örter, äpplen, vita vinbär, mandelblommor, ljust bröd och grönt te.

ALKOHOLFRITT!

STATUS #6/2023

logiken.se

Vad händer när du inte finns?

Ingen lever för evigt. Men våra gärningar kan leva vidare och bli till stor glädje för kommande generationer. Genom att skriva ett testamente underlättar du livet för dina efterlevande samtidigt som du förvissar dig om att din vilja blir respekterad när du inte längre finns.

Vilken är din vilja?

Beställ vår broschyr om att skriva testamente på hjart-lung.se/testamente eller skanna QR-koden! Du kan också beställa materialet på telefonnummer: 08- 556 06 200.

www.hjart-lung.se Bankgiro 901-0109 STATUS #6/2023

08- 556 06 200 13

Tema: TUBERKULOS I DAG

TBC En och en halv till två miljoner människor dör av tuberkulos varje år, vilket gör tbc till världens dödligaste infektionssjukdom. text Catarina Gisby

är världens dödligaste infektionssjukdom – men i Sverige behöver vi

N

ya och bättre läkemedel finns, men de är dyra och många låginkomstländer har inte råd att köpa in dem.

Resultatet är att medicinerna sällan når de människor som behöver dem mest.

– Vi arbetar med att pressa priserna, säger Mia Hejdenberg, sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare på organisationen Läkare utan gränser. Men det finns and­ra hinder också, att det till exempel är svårt för folk att ta sig till vårdcentraler och sjukhus. Och själva diagnostiseringen är knepig. I stora delar av världen tittar man fortfarande på upphostningar i mikroskop för att avgöra om en individ har tuberkulos eller inte.

Det är alltså det mänskliga ögat som fäller avgörandet.

– Det är en svår uppgift. Bara hälften av fallen upptäcks.

Bättre diagnostiseringsverktyg finns i form av testkassetter, men varje kassett kostar 8–15 dollar, vilket innebär enorma kostnader för ett land där tuberkulos förekommer i hög utsträckning. Med andra ord gäller samma sak som för de nya läkemedlen: låginkomstländer har inte råd.

14

”Diagnostiseringen är knepig. I stora delar av världen tittar man fortfarande på upphostningar i mikroskop för att avgöra om en individ har tuberkulos eller inte,” säger Mia Hejdenberg, sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare på organisationen Läkare utan gränser.

STATUS #6/2023

Tema: TUBERKULOS I DAG

Tuberkulos orsakas av en bakterie och är en luftburen infektion. Enligt världshälsoorganisationen WHO insjuknar ungefär tio miljoner människor i tuberkulos varje år.

Väldigt många fler infekteras (upp till en tredjedel av jordens befolkning har smittats med tuberkulosbakterier enligt Folkhälsomyndigheten) men utvecklar aldrig sjukdomen. Några blir friska av sig själva, hos andra ligger infektionen vilande i kroppen och bryter kanske ut senare i livet när man drabbas av någon annan sjukdom.

De flesta tbc-fallen hittar man i låg- och medelinkomstländer även om tuberkulos finns i hela världen. Enligt WHO finns hälften av världens tuberkulosfall i följande länder: Bangladesh, Kina, Indien, Indonesien, Nigeria, Pakistan, Filippinerna och Sydafrika. jerker jonsson är tbc-expert på Folkhälsomyndigheten. Han påpekar att WHO-siffran är en uppskattning av antalet fall och inte speglar antalet fall som rapporterats.

Det är många som aldrig diagnostiseras och får behandling.

– Gapet mellan antalet estimerade och antalet dokumenterade fall har dock minskat på senare år.

STATUS #6/2023

Förenklat skulle man vidare kunna säga att det finns två olika former av tbc: antibiotikakänslig och resistent.

Antibiotika är det man tar till i båda fallen. För den icke-resistenta varianten handlar det om sex månaders behandling, för den resistenta (även multiresistenta) formen handlar det i stora delar av världen fortfarande om en behandling som varar under hela två år, med svåra biverkningar i form av psykoser och dövhet – och bara fem av tio personer blir ändå av med sjukdomen, delvis för att många inte orkar med behandlingen. de nya behandlingsformerna, som nämndes inledningsvis, är mycket skonsammare. Antibiotikan tas under sex till nio månader, biverkningarna är jämförelsevis små och nio av tio personer blir friska.

– Resultaten av de nya behandlingarna är fantastiska.

Otroliga framsteg har gjorts, säger Mia Hejdenberg.

Därför önskar man verkligen att de kommer till användning. Bortsett från att de nya behandlingarna innebär långt mindre lidande för patienterna behöver vi få i gång användningen av de nya läkemedlen innan ytterligare resistens uppstår. Jag ser det som en kamp mot klockan. l

nästa uppslag – vänd

Upp till två miljoner dör årligen

Foto : SHUT TE R STOCK

inte vara rädda att bli smittade

n Globalt in-

sjuknar ungefär 10 miljoner människor i tuberkulos varje år enligt WHO. 1,5-2 miljoner människor dör av sjukdomen årligen, trots att det finns verksamma behandlingar att få.

15

Tema: TUBERKULOS I DAG

I Sverige är antalet fall av tuberkulos få. Det finns inte någon anledning att vara rädd för att bli smittad, och det finns inte heller någon anledning att vaccinera sig. text Catarina Gisby

”De allra flesta som får tuberkulos i Sverige har smittats av någon som de bor med”

D

e flesta som insjuknar i turberkulos, tbc, i Sverige är födda i länder där sjukdomen är vanlig. De smittades innan de kom hit men insjuknar här.

Svenskfödda som får tbc är ofta barn till föräldrar som har sitt ursprung i ett annat land. De har då smittats av mamma eller pappa eller av andra släktingar, eller kanske när de varit i föräldrarnas hemland på besök.

Ju högre smittdoser man utsätts för, desto större risk är det att bli sjuk.

– Det är därför det är vanligast att bli smittad inom familjen. De allra flesta som får tuberkulos i Sverige har smittats av någon som de bor med, säger Jerker Jonsson, tbc-expert på Folkhälsomyndigheten.

Det är rätt svårt att få tuberkulos. Av alla som smittas är det dessutom bara tio procent som blir sjuka någon gång i sitt liv. Hälften av dem som insjuknar gör det under åren efter smittotillfället. De andra som blir sjuka blir det långt senare, då ofta i samband med någon annan allvarlig sjukdom, som cancer eller hiv, när immunförsvaret är nedsatt.

– Sedan finns det en väldig spännvidd i sjukdomsbilden, fortsätter Jerker Jonsson. En del blir mycket sjuka, andra nästan inte alls.

När någon blir sjuk i tuberkulos i Sverige görs en smittspårning. Kontakterna i den människans liv kartläggs.

Små barn, före puberteten, är nästan aldrig smittsamma. Och den som får behandling räknas som helt smittfri efter två veckor.

I Sverige slutade man att generellt vaccinera mot tbc på 70-talet. Risken att bli smittad i Sverige var lägre än risken för att få biverkningar av vaccinationen.

Om någon som en gång vaccinerades skulle få för sig att vaccinera om sig så hjälper inte det eftersom det inte går att förstärka effekten av en tidigare vaccination mot tbc. De enda som vaccineras i dag är barn som kommer

16

”

En del blir mycket sjuka, andra nästan inte alls.

från familjer som ursprungligen kommer från länder med hög risk för tuberkulos (40 fall per 100 000 invånare eller mer). Vuxna rekommenderas inte vaccin eftersom det är oklart om det vaccin som finns gör någon nytta i deras fall.

De flesta tänker nog på tuberkulos som en lungsjukdom, men sjukdomen kan också finnas i andra delar av kroppen, till exempel i lymfkörtlarna eller på huden.

Tuberkulos utanför lungorna smittar inte. l

Bara 10 procent av de smittade blir sjuka n Infektionssjukdomen tuberkulos orsakas främst av

tuberkelbakterien Mycobacterium tuberculosis

n Vanliga symtom på aktiv tuberkulos är slemhosta,

ibland med blod, bröstsmärtor, svaghet, viktminskning, feber och nattsvettningar.

n Tuberkulos sprids vanligtvis genom upphostningar

eller nysningar som en luftburen smitta. Det kan räcka med att andas in några få bakterier för att bli smittad vid nära kontakt. Men långt ifrån alla fall är smittsamma och smittsamheten minskar snabbt och försvinner inom några veckor vid behandling. Bara tio procent av alla som smittas blir sjuka.

Källa: Folkhälsomyndigheten

STATUS #6/2023

Tema: TUBERKULOS I DAG Jerker Jonsson är tbc-expert på Folkhälsomyndigheten.

Från 300 fall per år till minder än fyra n I Sverige tidigt 1940-tal var det 300 fall av

per 100 000 invånare.

I dag räknar man med 3,8 fall per 100 000 invånare. Det är en låg siffra, internationellt sett.

Ser man enbart till tbc-fall bland svenskfödda är siffran 1 per 100 000 invånare.

Vaccination i Sverige ges endast till barn som kommer från familjer med ursprung i länder där antalet fall av tuberkulos är 40 per 100 000 invånare eller mer.

Läs om Alva Asps liv på sanatoriet på hjart-lung.se Alva Asp drabbades av tuberkulos EXKLUSIVT FÖR HJART-LUNG.SE som ung och tvingades leva sin sista tid i livet på sanatorium. Upplevelserna av sjukdomen skildrade hon i detaljrika illustrationer och dagboksanteckningar. Riksförbundet HjärtLung har fått ta del av det unika materialet som både berättar om ett mänskligt öde och påminner om en fruktad folksjukdom i 1930-talets Sverige.

Du hittar artikel och bilder på www.hjart-lung.se/diagnoser/lungor/ tuberkulos/alvas-liv-pa-sanatoriet/

EXKLUSIVT FÖR HJART-LUNG.SE

EXKLUSIVT EXKLUSIVT FÖR FÖR HJART-LUNG.SE HJART-LUNG.SE

EXKLUSIVT EXKLUSIVT FÖR FÖR HJART-LUNG.SE HJART-LUNG.SE

ALVAS LIV OCH ÖDE PÅ SANATORIET Alva Asp drabbades av tuberkulos som ung och tvingades leva sin sista tid i livet på sanatorium.

Upplevelserna av sjukdomen skildrade hon i detaljrika illustrationer och dagboksanteckningar. Riksförbundet HjärtLung har fått ta del av det unika materialet som både berättar om ett mänskligt öde och påminner om en fruktad folksjukdom i 1930-talets Sverige. berättelsen om alva asp och utdrag ur hennes bild- och dagböcker fortsätter på nästkommande sidor.

text Anna-Karin Andersson

TIO SIDOR OM EN TBC-SJUK I SVERIGE PÅ 1930-TALET

Alva Asp var en glad och kreativ kvinna. Hon dog redan vid 23 års ålder efter att ha drabbats av tuberkulos. Fotot är taget på Spenshults sanatorium där hon bodde i slutet av sitt unga liv, i hopp om att bli frisk i mitten av 1930-talet.

HJART-LUNG.SE HJART-LUNG.SE

HJART-LUNG.SE HJART-LUNG.SE

EXKLUSIVT FÖR HJART-LUNG.SE EXKLUSIVT FÖR HJART-LUNG.SE

EXKLUSIVT FÖR HJART-LUNG.SE EXKLUSIVT FÖR HJART-LUNG.SE

”Varför får vi inte leva när vi en gång kommit till jorden?”

”D

det blir alldeles tyst i båsen. Doktorn kommer, viskas det. Vår doktor Nilsson syns komma vandrande längs gången mellan sängarna, ett litet leende syns som vanligt under hans mustasch.

Ibland stannar han framför ett bås och en kort tillrättavisning hörs. Det kan gälla att en patient trots förbudet ligger och läser eller endast sitter upp. Så fortsätter han sin rond och är ej väl utom hallen förrän pratet är i full gång igen.”

Det är ett utdrag ur Alva Asps dagbok, den 21 februari 1935. Hon var då 22 år och bodde på Spenshults sanatorium i Halland i hopp om att bli frisk från tuberkulos. Men hon blev aldrig av med lungsjukdomen, som drabbat henne. År 1936 dog Alva.

Minnet av Alva Asp lever dock vidare tack vare hennes detaljrika dagböcker. I dem varvas korta komihåganteckningar med mer ingående reflektioner och personliga tankar. Hon lyckas ofta fånga både allvaret och humorn kring livet på sanatoriet. Som i det tidigare utdraget, som beskriver den förväntande tystnaden och lugna vilan i ligghallarna, men som avslöjar både ett dolt leen-

de hos läkaren och att stillheten bryts så snart den medicinska patrulleringen är utom synhåll.

Men det finns också ett djup. I oktober 1932 skrev Alva: ”Varför finns jag? Jag blir ju intet och är intet. (…) Varför får vi inte leva när vi en gång kommit till jorden? Somliga uträtta storverk, och deras namn lever. De har ju haft en mening med sitt liv, men så finns det andra, sådana som jag. Vi äro endast parasiter, vi behöva allt vad andra behöva, men vi kunna inte som de skaffa det själv.” många av sina upplevelser har Alva även illustre-

rat. Bilderna skildrar glädje och fin vänskap men även hopplöshet, ovisshet och den enorma saknaden efter familjen som hon på grund av sjukdomen tvingades separera ifrån och sällan fick träffa under sin tid på sanatoriet. Vissa teckningar är i färg, andra gjorda i blyerts.

Tack vare Alvas kvarlevande släktingar har dagböckerna bevarats i fint skick och nu ser släkten gärna att fler ska få ta del av berättelsen om Alvas sista tid i livet.

– Det känns roligt att kunna föra det vidare, säger Sven Asp, Alvas brorson.

Sven var bara var sex år när hans faster Alva dog men han minns henne tydligt.

– Hon var väldigt trevlig. Jag fick ett par strumpor av henne när jag fyllde år en gång, berättar han.

GAMMELMODIG BEHANDLINGSMETOD n Innan antibiotikan var uppfunnen fanns det inte mycket för läkarna att göra för att behandla tuberkulossjuka. Att spruta in luftgas till ena lungsäcken var en metod som man hoppades kunde hjälpa.

Alva fick gas insprutad vid flera tillfällen.

n Alvas dagboksanteckning: ”Den 5:e maj var jag inne på undersökning och blev då föreslagen gas. Försträckt sade jag nej, jag ville ej ha någon. Jag fick då betänketid och efter några dagar då andra patienter övertalat mig gick jag in på gasningen.”

”

Enligt systers uttalande tog jag gasningen som en man och själv tyckte jag att det inte alls gjorde ont.

… och fler sidor finns på hjart-lung.se

sven asp kände att han själv inte visste hur han

Alva Asp fick många goda vänner under sin tid på sanatoriet. Hon var själv en uppskattad medpatient som bland annat tecknade gratulationskort när någon fyllde år.

HJART-LUNG.SE HJART-LUNG.SE

STATUS #6/2023

skulle kunna göra sin fasters fina alster rättvisa.

På sitt tidigare jobb på Nordvästra Skånes Tidningar tog han därför kontakt med sin kollega, journalisten Ove Torgny, och bad honom förvalta materialet. Tack vare Ove Torgny har utdrag ur dagböckerna publicerats i tidningsartiklar och han har även sett till att göra en egenproducerad bok om Alva Asp. Genom Ove Torgny har nu även Riksförbundet HjärtLung fått låna Alvas originalteckningar och dagböcker, vilket bokstavligen är en hel låda med en ung kvinnas personliga livsberättelse.

För Ove Torgny har djupdykningarna i Alvas liv gjort att han kommit henne nära. Det är med sorg

n Alvas dagboksanteckning: ”Den 11 maj fick jag alltså min första gas insprutad. För att lugna mina nerver, som jag sant att säga inte hade känning av, fick jag en spruta och så brom.

Enligt systers uttalande tog jag gasningen som en man och själv tyckte jag att det inte alls gjorde ont. Några dagar efter de första gasningarna skrev jag hem och berättade att jag börjat med gas.

Nåja, de sade bara att doktorn visste nog bäst vad som var bra. ”

HJART-LUNG.SE HJART-LUNG.SE

17

IN

: C

AT

O

LE

RECEPT

Astrid Lindgrens berättelser har präglat de svenska drömmarna om julen där maten ofta spelar en avgörande roll. Här är tre recept ur boken Min barndoms jul för att komma in i den rätta julstämningen. Vågar du testa att göra kalvsylta?

Foto

Julmat recept Fredrik Eriksson • foto Lina Eidenberg

som i Astrid Lindgrens värld Mumma

Ingredienser • 50 cl julöl • 33 cl porter • 8 cl madeira • ev en skvätt gin • 50 cl ljus öl • ½ flaska (33 cl) sockerdricka

Gör så här Blanda alla ingredienser i en kanna eller tillbringare. Tillsätt sockerdrickan sist så att det inte skummar över. Låt mumman få en härligt skummig krona på toppen. Önskas en starkare variant, häll i cirka 6 cl gin av valfri sort.

Alkoholfri mumma Ingredienser • 66 cl alkoholfri julöl • 33 cl ljus alkoholfri öl • ½ flaska (33 cl) julmust • 33 cl sockerdricka Gör så här Blanda ihop alla ingredienser i en kanna eller tillbringare. Tillsätt sockerdrickan sist så att det inte skummar över.

Sillsallad Ingredienser • 200 g inlagda sillfiléer • 1 äpple, gärna Ingrid Marie • 1 liten gul lök • 2 stora kokta kalla potatisar • 1–2 saltgurkor • 2 dl inlagda rödbetor • ½ dl rödbetsspad • 1 tsk strösocker • salt och svartpeppar 18

Gör så här Skala och hacka löken. Tärna sill­filéer, äpple, potatis, saltgurka och rödbetor. Blanda samtliga ingredienser i en bunke och smaka av med salt och peppar.

Låt sillsalladen stå minst ett dygn i kylen så att smakerna mognar innan servering.

STATUS #6/2023

RECEPT

TÄNK PÅ ATT …

… recepten i tidningen Status väljs ut efter vad som kan ge inspiration i det egna köket. Det kan dock dyka upp ingredien­ser som inte passar alla.

Kalvsylta Ingredienser • 1 ½ kg kalvlägg med ben • 1 msk salt • 8 vitpepparkorn • 2 lagerblad • 1 morot Gör så här Spola köttet med kallt vatten och lägg det i en kastrull. Häll på vatten så att det täcker.

Tillsätt salt, vitpeppar och lagerblad och koka upp. Sänk värmen så att det sjuder och skummar väl.

Skala och dela moroten och tillsätt den i kastrullen. Fortsätt sjuda under lock tills köttet är mört och börjar lossna från benet. Det tar ganska lång tid, cirka 1,5 timme.

Ta upp köttet ur kastrullen och låt det svalna lite. Plocka köttet i småbitar, ta bort brosk och fett. Kyl köttet helt. Sila buljongen och koka ner till en kraftig buljong, smaka eventuellt av med mer salt och vitpeppar. Det behövs inte så mycket vätska, cirka hälften så mycket som den färdiga köttmängden.

Lägg i köttet i buljongen, koka upp och skumma igen.

Häll över massan i en plastad form och ställ i kyl ett dygn.

Skär upp syltan i skivor.

STATUS #6/2023

19

RIKSFÖRBUNDETS STÖD TILL FORSKNING

Så kan ändrade levnadsvanor få KOL-patienter att må bättre

n Tack vare allmänhetens gåvor

till Riksförbundet HjärtLung kan vi ge stöd till forskning som syftar till att förbättra livskvaliteten för hjärt-, kärl- och lungsjuka. Forskningsprojektet som belyses i det här reportaget har fått ekonomiskt bidrag från Riksförbundet HjärtLung.

n Du kan

stödja Riksförbundet HjärtLungs verksamhet genom bankgiro 901-0109.

Det går även bra att swisha på nummer 123 90 101 09 eller använda QR-koden.

Vad kan ge positiv beteendeförändring vid KOL? Det ska forskaren Sara Lundell ta reda på genom att intervjua personer som lyckats genomföra och hålla i bättre levnadsvanor – något som kan göra stor skillnad för hur man mår i sin sjukdom. text Jenny Damberg

F

örändring av levnadsvanor kan göra stor skillnad vid KOL. Den som rör sig mer, äter bättre eller fullt ut följer intentionen med medicineringen förbättrar förutsättningarna för att må bättre i sin sjukdom. Men att genomföra en beteendeförändring kan vara lättare sagt än gjort.

– Att genomföra beteendeförändringar är väldigt svårt, för alla. Oavsett om man har en diagnos eller inte.

När det gäller fysisk aktivitet vid KOL kan det vara ännu svårare. Den som anstränger sig kan få andnöd, något som kan leda till dödsångest i ögonblicket. Därför är det extra imponerande med de personer som ändå kan genomföra

20

den här typen av förändringar, säger Sara Lundell, universitetslektor och forskare.

I ett forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker Sara Lundell för närvarande erfarenheter av beteendeförändring som en del av egenvården vid KOL. De personer som intervjuas i studien ska ha genomfört en beteendeförändring och hållit i denna i minst tre månader.

– Nivån spelar ingen roll, det är att det är en positiv förändring som är grejen. Det kan vara att man börjat gå och hämta posten vid brevlådan från att tidigare ha suttit still. Eller en person som börjat gå till gymmet tre dagar i veckan.

Men vi är inte bara intresserade av fysisk

aktivitet och träning. Vi är intresserade av alla beteenden och livsstilsförändringar som får någon att må bättre i sin sjukdom.

Det kan också vara att man slutat röka, börjat följa intentionen kring medicinering eller ändrat något i kosten. deltagarna i studien får svara på frågor för att ringa in vad som fick dem att inleda förändringen, vad de har upplevt längs vägen, vilka hinder de stött på och hur de har hanterat dessa.

– Vi är intresserade av vilka strategier som har hjälpt dem och vad som har gjort att de har satt i gång. Därför är det så viktigt att titta på dem som har tagit sig igenom hela processen, säger Sara Lundell.

Totalt 10–20 personer ska intervjuas för studien, som pågår till hösten 2024.

Kunskapen ska användas för att utveckla rekommendationer för hur hälso- och sjukvårdspersonal kan stödja personer med KOL, men även personer med andra besvär, i deras egenvård och beteendeförändring.

Sara Lundell är legitimerad sjukgymnast och forskare vid Umeå universitet. I tidigare STATUS #6/2023

Foto: S HU T TER STOCK

FORSKNING

FORSKNING

Beteendeförändringar behöver inte betyda ut och jogga eller börja styrketräna på ett gym. Kortare promenader är också ett positivt steg i rätt riktning.

”

Nivån spelar ingen roll, det är att det är en positiv förändring som är grejen.

Det kan vara att man börjat gå och hämta posten vid brevlådan från att tidigare ha suttit still. projekt har hon bland annat kartlagt KOLvården inom primärvård och kommunal vård och utvecklat e-hälsoverktyg för att stödja egenvård, både för patienter och personal. Ett sådant verktyg är kolwebben.se, med information för patienter, anhöriga och personal, och Min KOL, ett behandlingsprogram för Vårdguiden 1177:s stödoch behandlingsprogram.

STATUS #6/2023

– Både KOL-webben och Min KOL har vi utvecklat i samverkan med patienter, anhöriga och personal. kolwebben.se är öppen för alla, medan Min KOL är under utvärdering.

Tanken är att den ska öppnas upp för alla berörda via hälso- och sjukvården framöver. egenvård eller ännu hellre self-management är helt avgörande vid KOL, menar Sara Lundell. Medan det svenska ordet ”egenvård” syftar mer direkt på hälso- och sjukvårdsåtgärder är self-management ett bredare begrepp som också omfattar sådant som hur man hanterar de konsekvenser sjukdomen medför, till exempel i kontakt med andra.

– Det finns ingen riktigt bra översättning av ”self-management”. Jag tycker om det eftersom det är ett begrepp som fångar in hela livet. Det är inte kopplat bara till hälsooch sjukvård utan omfattar även andra saker som är viktiga.

– Egenvård eller self-management är viktigt för att hantera sin sjukdom och kanske även minska vissa symtom – helt enkelt för att må så bra som möjligt i sin sjukdom. l

Studerar beteendeförändring vid KOL n Studien ”Upplevelser av beteende-

förändring som en del av egenvården för personer med KOL” pågår vid Umeå universitet till hösten 2024. De intervjuade personerna ska ha en KOL-diagnos och ha genomfört en förändring med ökning av fysisk aktivitet eller träning och bibehållit förändringen under minst tre månaders tid.

n Forskarna är intresserade av att

komma i kontakt med fler studiedeltagare så om du som läsare känner dig träffad och skulle vilja veta mer, kontakta gärna sara.lundell@umu.se.

För att inkludera personer från hela landet genomförs intervjuerna på telefon eller via videosamtal.

Riksförbundet HjärtLung finansierar studien med 200 000 kronor.

21

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Berätta om vad ni gör i er förening! n Har ni till exempel arrangerat

en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare?

Status vill gärna höra om vad ni gör i er läns-, lokal- eller medlemsförening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang. Många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest. Det vill vi gärna skildra här på våra Landet runt-sidor.

Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om något ni gjort tillsammans i er Riksförbundet HjärtLungförening.

2. Ta bilder på aktiviteten eller fotografera några av dem som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang.

3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till Status, Riksförbundet HjärtLung, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm.

4. A nge ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. Dina kontaktuppgifter publiceras inte.

5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen. Material tas in utifrån platstillgång.

Skriv kort så ökar chanserna att materialet kan tas in.

TÄNK PÅ!

n Skicka gärna med bilder –

men glöm inte att bilderna måste vara högupplösta för att kunna tryckas i tidningen.

Skicka bilderna separat, alltså inte i ett Word­dokument eller i pdf-fil.

22

Marita Ericsson, Gun Mörtsell, Gun Granström och Ingrid Gardfjäll övar på bröstkompression.

Aktiv HLR-månad i Arvidsjaur n Riksförbundet HjärtLung Arvidsjaur har haft aktiviteter under HLR-månaden. Medlemmar har varit på Coop-

butiken och visat HLR, hjärt-lungräddning, där flera skolungdomar stannade till och berättade att dom hade fått prova på det i skolan. I föreningens regi har det även varit kurser i hjärt-lungräddning. Varje kurs tog in åtta deltagare och det har varit fulltecknat varje gång.

Insänt av Torbjörn Johansson

Ny hjärtintensiv i Norrköping n I början av november invigdes nya

hjärtintensiven (HIA) på Vrinnevisjukhuset, ViN, och Riksförbundet HjärtLung Norrköpings styrelse hade glädjen att vara inbjudna.

Fina, ljusa och ändamålsenliga lokaler har hjärtenheten fått, där nu hela vårdkedjan finns på samma ställe till nytta för både personal och blivande patienter. Föreningen har ett väldigt gott samarbete med kardiologkliniken och det var glädjande att kunna se hur bra det blivit.

Vi önskade ett stort lycka till med det fortsatta viktiga arbete med en blomma från föreningen.

Insänt av Jan Lundqvist

Klinikchefen Christofer Digerfeldt klipper det röda bandet.

Föreläsning om förmaksflimmer i Köping n Riksförbundet HjärtLung Köping-Arboga-Kungsör hade besök av specialistläkaren Tommie Jagestad

från Köpings sjukhus som höll en föreläsning om förmaksflimmer. Frågorna var många från åhörarna i den välfyllda lokalen.

Insänt av Rune Jagestadt

STATUS #6/2023

LANDET RUNT

Sjuksköterskor informerade om flimmermottagning n För att få veta mera om förmaksflimmermottagningen

i Bollnäs hade Riksförbundet HjärtLung Bollnäs-Ovanåker engagerat flimmersköterskorna Ingela Berggren och Emma Hedberg till sitt månadsmöte i oktober.

I januari 2023 startades den första flimmermottagningen i regionen på Bollnäs sjukhus. Syftet är att ge patienter med förmaksflimmer ett strukturerat omhändertagande genom att erbjuda kunskap och ge trygghet i sin sjukdom.

Ingela och Emma berättade på ett engagerande och intressant sätt hur de arbetar. Patienter får de på remiss från akutmottagningen eller hälsocentralen eller den egna kliniken.

Arbetssättet bygger mycket på att de inventerar patientens livsstilsfaktorer. Här är det som vanligt tobak, alkohol, kost och fysisk inaktivitet som kan påverka och det gäller att se vad man som patient kan förändra.

Insänt av Jan Fagerström

Ingela Berggren och Emma Hedberg är sjuksköterskor på flimmermottagningen i Bollnäs.

Underhållning på mötet i Säffle n Riksförbundet HjärtLung Säffle fick

fint besök på medlemsmötet i oktober.

Medlemmarna blev underhållna av de populära musikanterna i Lilla Bandet från Färgelanda i Dalsland. De kallar sig också Sveriges minsta orkester eftersom de består av bara två personer, Ulrika Claesson sångare som kallas primadonnan, och Johan Pettersen, keyboard, som kallar sig själv för bäraren.

De sjöng och spelade en hel del av Lasse Berghagen och på begäran kom Dan Anderssons Gunnar Vägman, enligt undertecknad en fantastisk visa.

Cirka ett 30-tal medlemmar som hade hörsammat kallelsen och kommit till Silvénska villan.

Insänt av Kurt Karlsson

I bilmuseet i Hoting finns en Mercedes-Benz 300 AL från 1957 kallad Måsvingen

Från höger Monica Skytt, Allan Andersson, Inger Eliasson och Gudrun Sjödin från hembyggdsområdet i Tåsjö

Sevärd samling av bilar i Hoting n Riksförbundet HjärtLung Vilhelmina har i ett vackert höstväder varit på dagsutflykt till Tåsjö.

Första stoppet blev på anrika Görans Konditori i Dorotea. Därefter besök på Ivars bilmuseum i Hoting som överraskade med en stor och sevärd samling av olika bilmodeller och motorcyklar av äldre slag.

Resan gick sedan vidare till hembyggdsområdet i Tåsjö där många passade på att köpa både ost och tunnbröd. Slutligen anlände vi till Tåsjöberget för intagande av god lunch och vacker utsikt.

Insänt av Inga-Britt Wiman Sjölin

STATUS STATUS#6/2023 #6/2023

Sverige minsta orkester med Ulrika Claesson och Johan Pettersen.

23 23

LANDET RUNT

Rundvandring i Turning Torso n Riksförbundet HjärtLung Malmö anordna-

Jubileet avslutades med musik av Schlagerkompaniet. En härlig kavalkad av gamla kända låtar från 50-, 60- och 70-talet.

de en intressant rundvandring i byggnaden Turning Torso. Vår guide Anette Hansson informerade oss på ett kunnigt och trevligt sätt under tiden som vi intog gott kaffe och kakor.

Den internationella och banbrytande arkitekturen är skapad av arkitekten Santiago Calatrava, från Valencia i Spanien.

Turning Torso skissade han som en människokropp i rörelse och vid hårda vindar kan man känna små vibrationer längst upp på toppen.

Efter att ha sett lokalerna blev förstås frågan hur många fönster det finns och hur de putsat dess. Svaret blev 2 436 fönster som putsas två gånger varje år och arbetet tar tre till fem månader månader varje gång!

Insänt av Gärd Hallberg

50-årsjubileum i Älmhult n Hösten 1973 tog några Älmhultsbor initiativ

till att bilda en sektion för hjärt- och lungsjuka i Älmhult och, efter en del namnbyten är namnet i dag Riksförbundet HjärtLung Älmhult.

Nyligen samlades medlemmar och inbjudna för att högtidlighålla 50-årsjubileet. Drygt 75 personer deltog i festligheterna som hölls hos PA Restaurang i Älmhult. Ordförande Leif Svensson hälsade välkomna till föreningsmedlemmar, representanter för länsföreningen samt lokalföreningarna Alvesta, Ljungby och Växjö.

Dessutom välkomndes sponsorer från Sparbanken Eken, ABF samt Älmhults kommun.

Efter en god middag visades Gerhard Ohmes bildspel med historik över föreningens 50-åriga

historia. Bland annat föreningens första styrelsemöte från den 8 december 1973 och där valdes Birger Åkvist, Inez Åkvist, Inger Green, Einar Bengtsson och Elsie Bladh. Under jubileet deltog en medlem, Birgitta Fransson, som var styrelsemedlem under några år i början av föreningens historia. Efter bildspelet visades en länk där förbundsordförande Anders Åkesson gratulerade till de 50 åren och önskade lycka till i fortsättningen. Älmhultsföreningen är synnerligen aktiv och har mycket på programmet för att aktivera och engagera medlemmarna. Under innevarande år har 25 nya medlemmar tillkommit och medlemsantalet har nu passerat 125.

Insänt av Leif Svensson

Skrapan är med sina 190 meter ett av Nordens högsta bostadshus.

Höstmöte om nya lokaler i Norrköping n Riksförbundet HjärtLung Norrkö-

Anna Sotkasiira Wik tackade Mats Guldstrand med blommor för den viktiga informationen och 30-talet medlemmar för visat intresse.

24

ping hade i november sitt stadgeenliga höstmöte, med information och möjlighet att ställa frågor och diskutera. Vår ordförande Anna Sotkasiira Wik öppnade mötet och berättade bland annat om viss kommande ombyggnad av vår lokal. Mats Guldstrand från Region Östergötaland var inbjuden gäst som informerade om egenmonitorering gällande trygg- och säkerheten av att vara personligen uppkopplad via sin mobil till sjukvården.

Insänt av Bo Sonelin

STATUS #6/2023

LANDET RUNT

Resa med guidning om guldbrytning n Riksförbundet HjärtLung

Heri Eysterlid flyttade till Sverige 1985 när han var 38 år.

Färöarna och Heri lockade rekordpublik n Heri Eysterlids bilder och

berättelser om livet på Färöarna blev en succé när han återigen besökte Riksförbundet HjärtLung Härnösand. Ordförande Uno Gradin kunde välkomna nästan 40 deltagare vid HjärtLungs arrangemang på Brunnskyrkan.

– Det är ofta numera lite svårt att locka till våra arrangemang, säger Uno Gradin.

Vetlanda-Sävsjö har tillsammans med Hörselskadades förening Vetlanda-Sävsjö genomfört en bussutflykt i kommunen. Ordförande Per Andersson hälsade ett 50-tal medlemmar välkomna i det varma och vackra höstvädret.

Målet var bland annat Ädelfors gruvmuseum och färden dit gick över Alseda och Repperda. En historisk återblick av orterna gavs av Per Andersson och Leif Jardbring.

Framme vid museet möttes vi av två guider som berättade om det

gamla Stenmagasinet som byggdes i slutet av 1800 talet. Det berättades mycket intressant om hur det gick till vid guldbrytningen. Guldgruvan var i drift från 1738 och fram till slutet på 1800-talet. Det hittades 222 kilo guld under den tiden.

Under färden till Karlstorp berättade Leif Jardbring om byarna vi passerade. I Karlstorp blev det ett stopp för att beskåda den fina och gamla klockstapeln. På denna finns högst upp en kyrktupp som 2002 utsågs till Årets kyrktupp.

Insänt av Kicki Wernersson

15–20 på åhörarplats är ganska vanligt. Den här gången var det dubbelt så många som mötte upp. Heri fångade direkt åhörarnas intresse med att skildra livet på Färöarna. Han berättade också om märkliga sägner och visade många bilder från den spännande ögruppen ute i Atlanten där han själv är född och uppväxt.

Insänt Uno Gradin

”Drick mer mjölk” n Tankarna gick tillbaka till

ungdomens tid då mjölkgårdar fanns lite varstans, när dokumentärfilmen om mjölkbonden Anna Ohlström visades för medlemmarna från Riksförbundet HjärtLung Norduppland på kafé Björken i Tierp. Filmaren Håkan Karlsson har följt Annas liv som bonde vid Eriksbergs gård, i byn Valparbo, utanför Tierp, Mjölkbonden Anna Ohlström berättade under ett helt år. om arbetet på sin gård.

Filmen gav en god inblick i en mjölkbondes vardag som den ser ut på 2000-talet. Vi får bland annat se hur en mjölkrobot fungerar, hur en avhorning går till och hur arbetet med en modern balmaskin fungerar.

Känslosamt blir det när kon Hjärtrosa föder fram en liten kalv. Vi får följa hur noggrant och omtänksamt hon tar hand om sin nyfödda kalv under de första minuterna i livet, allt till musik från den vackra psalmen Härlig är jorden.

Huvudpersonen själv Anna Ohlström fanns på plats och svarade på medlemmarnas frågor efteråt. Hon konstaterar med glädje att intresset för att se gårdens kosläpp på våren hela tiden ökar. Senast var mellan 200 till 300 personer på plats när korna släpptes ut på vårbete.

Det som är mindre bra är att vi svenskar dricker allt mindre mjölk, vilket så klart påverkar priset till bonden. Därför blev hennes uppmaning: – Drick mer mjölk.

Insänt av Roger Larsson

STATUS STATUS#6/2023 #6/2023

25 25

LANDET RUNT

Filosofi och humor om prostatacancer n Riksföreningen HjärtLung Köping-Arboga-

Kungsör hade besök av filosofen och komikern Gunnar Åsberg som roade och oroade oss samt berättade om sin prostatacancer, en hälsosam resa genom livet blev det.

Dessutom hade vi besök av Mats Lindberg och Roland Löfdahl från prostatacancerföreningen Aros.

Insänt av Rune Jagestad

Runar Lindberg, Ulf Edlund, Alf Wallgren, Inga-Lisa Bäcklund och Gunlög Jacobsson som utgör delar av föreningens styrelse.

Välkommet tillskott i kassan n Riksförbundet HjärtLung Sollefteå fick 5 040

kronor från Sollefteåbladet och Kramforsbladet. Från årsskiftet skänker de båda tidningarna månadsvis 20 kronor per annons i dessa tidningar till en lokal förening – varannan månad

i Kramfors och varannan i Sollefteå kommun.

I oktober blev det Riksförbundet HjärtLung Sollefteå som fick ta emot pengar att stärka sin kassa med.

Insänt av Gunlög Jacobsson

Filosofen och komikern Gunnar Åsberg roade och informade i Köping.

Information om sömnproblem i Borlänge n Ett 50-tal seniorer kom till Riksförbundet Hjärt-

Malin Neijman, Sömnlab i Avesta, höll ett mycket uppskattat föredrag om sömn- och sömnproblem.

Mötesdeltagarna lyssnade intresserat och visade inte ett uns av trötthet.

26 26

Lung Borlänges medlemsmöte i oktober för att lyssna på Malin Neijman från Sömnlab i Avesta. Malin talade om den välgörande sömnen, hur sömn- och snarkproblem påverkar hälsan och hur man kan avhjälpa problemen.

Våra sömnvanor har förändrats genom åren, vilket är helt normalt och det är normalt att vi sover 8–9 timmar per dygn. Vi sover alltså bort en tredjedel av våra liv och undrade förstås om det är nödvändigt? Ja, sa Malin, det är under sömnen som hjärnan återhämtar sig och utvecklas. Så, varsågoda, passa på och sov under mitt föredrag sa Malin med ett leende på läpparna. Men för att sova gott behöver vi också vara vakna 14–15 timmar.

Vi fick också veta att det är helt normalt att vakna flera gånger under natten. Ingen sover en hel natt i ett sträck och behovet av sömn växlar genom livet.

Sömnen växlar mellan djupsömn, drömsömn och vakenhet. Malin försäkrade att det inte är farligt med sömnapné, man kommer att vakna. Det är först när andningsuppehållen blir väldigt många som man bör söka hjälp.

Insänt av Elisabeth Munther

STATUS #6/2023 STATUS #6/2023

LANDET RUNT

Kåseri och visor i Uddevalla n På Riksförbundet HjärtLung Uddevallas medlemsmöte i oktober samlades ett 40-ta med-

lemmar för att umgås, bli underhållna och njuta av kaffe, smörgås och kaka. Som underhållare lyssnade vi till Lasse Petersson som kåserade och sjöng visor. Allt handlade om tidigt 1900-tal, Tjörn, Orust, segelfartyg och en fiktiv sjöresa med fullriggare från Morlanda till Australien. Till en hamn norr om Melbourne. Med målande beskrivning av fartygets färd genom Malö strömmar förbi Islandsberg och ut i Skagerrak. Varvat med visor från en gammal visbok, nu med musik och sång av Lasse Pettersson.

Mycket livfullt berättat med Tjörndialekt och därtill fina visor.

Insänt av Leslie Forsberg

Bassängfrågor viktiga på konferens n Hur kan vården utvecklas i Region

Västernorrland? Denna mycket viktiga fråga diskuterades ingående vid en konferens i Härnösand. Vid podiet fanns två personer med olika centrala roller inom området, Riksförbundet HjärtLungs förbundsordförande Anders Åkesson och hälsooch sjukvårdsnämndens ordförande i Västernorrland, Elina Backlund Arab. Från länsföreningen deltog representanter för lokalföreningarna i länet samt distriktsstyrelsens ordförande Rolf Eriksson.

En fråga som speciellt lyftes fram var hur patienternas kostnader för bassängbad bättre kan anpassas efter bassängernas standard.

I nuläget är standarden på bassängerna mycket olika, men hyran är ändå densamma. Detta har föranlett många synpunkter om dessa orättvisor från lokalt håll. Varmvattenbassänger finns bland annat i Örnsköldsvik, Sollefteå, Härnösand och Sundsvall.

– Detta måste lösas i närtid, sa Elina Backlund Arab i en kommentar.

Elina Backlund Arab och Anders Åkesson medverkade vid konferensen i Härnösand.

Insänt av Uno Gradin

Bli månadsgivare – prenumerera på en friskare framtid!

Som månadsgivare till Riksförbundet HjärtLung bidrar du till att alla med hjärt-, kärl- och lungsjukdom ska få bästa möjliga vård och livskvalitet. Som tack får du, dina barn och kommande generationer chansen till längre och friskare liv.

Tack för din omtanke!

Skanna QR-koden och kom i gång direkt!

hjart-lung.se 08-556 06 200

STATUS STATUS#4/2023 #6/2023

27 27

LANDET RUNT

Föreläsning om KOL i Robertsfors n Riksförbundet HjärtLung Roberts-

fors bjöd in till en föreläsning om KOL. Ordförande i föreningen Kers­ tin Pettersson hälsade välkommen till de 20-tal som kommit till lokalen.

Den som skulle hålla föreläsningen var Eva Sunna, som är KOL-sjuksköterska. Föreläsningen hade namnet ”KOL-i går-i dag-i morgon”. KOL är en vanlig sjukdom, det finns cirka 800 000 fall i Sverige.

Vi fick bland annat lära oss att det är viktigt med en utredning tidigt, med screeningsmätare kan man ställa diagnos. Detta finns på alla vårdcentraler. Med tidig upptäckt förändras sjukdomsförloppet. Det är också viktigt för patienten att äta rätt mat, få rätt medicin som lindrar svårigheter och att kunna ha rätt andningsteknik.

Insänt av Ann-Charlott Nordlund

Från vänster föreningens egenvårdsombud Agneta Pettersson, KOL-sköterskan Eva Sunna och Camilla Wickström.

Sparesa till Sopot i Polen n I år gick Riksförbundet HjärtLungs Borås-Ulricehamns årliga sparesa till Sopot,

en känd bad- och kurort i norra Polen. Vi var 55 deltagare på resan. Många hade varit med flera gånger tidigare och för en del var det första gången.

Vi åkte buss till Karlskrona och sedan vidare med Stena Line till Gdynia. Därifrån var det inte långt till vårt hotell Sopotorium.

I vårt spapaket ingick förutom helpension tillgång till bad och efter konsultation två kortare behandlingar per dag och person. Givetvis kunde vi köpa till både fler och längre behandlingar.

De första dagarna bjöd på ett fantastiskt vackert och varmt väder. Oavsett vädret så kunde vi flanera utmed stranden eller på den intilliggande promenadvägen.

På hemresedagen fick vi en mycket trevlig guidning i både Gdynia och Gdansk.

Vi besökte bland annat Mariakyrkan i Gdansk, en katolsk kyrka från 1300-talet.

Den är en av världens största tegelkyrkor och kan rymma upp till 25 000 personer.

Här njuter våra sparesenärer Anna-Lena och Ilkka av lunchen på hotellet.

Ja tack, jag vill bli medlem hos Riksförbundet HjärtLung Fyll i dina uppgifter.

Lägg i ett kuvert och skicka portofritt till: Riksförbundet HjärtLung Wollmar Yxkullsgatan 14 118 50 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM

SKICKA PORTOFRITT

Kärlsjuk

Lungsjuk

Närstående

Föreningsönskemål

Adress

Personnummer

Postadress

Namn

E-post

Stödjande

Telefon

Blev du värvad av en befintlig medlem? Fyll i deras uppgifter så skickar vi en Sverigelott till din vän som tack.

Namn

28 28

Hjärtsjuk

#

Jag är:

Insänt av Lena Bengtsson

Adress

Postadress

STATUS#6/2023 #6/2023 STATUS

Sk

an n

me a me d din kamera så kom

t i ll

Få en lott som tack!

dir ekt

Vem känner du som behöver oss?

vär v n

ingsanmälan!

Tipsa en vän att bli medlem!*

u rd

Vi är en patientorganisation som vet hur vardagen ser ut för människor som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom.

Hos oss får du och din vän:

1

Aktiviteter för en bättre livsstil

2

Gemenskap, stöd och glädje

3

Kunskap, motivation och erfarenhet

4

En stark röst för bra vård

5

Forskning för en bättre vardag

Tillsammans har vi kunskap, kraft och engagemang att ge dig som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom ett längre och rikare liv. *Kampanjen gäller enskild medlem som värvar, ej förening. Personen du värvar måste själv gå in och anmäla sig som medlem och betala sitt medlemskap för att lott ska skickas.

hjart-lung.se 08-556 06 200 STATUS #6/2023

29

LANDET RUNT

55-årsjubileum i Skellefteå n För att uppmärksamma 55-årsjubileet

bjöd Riksförbundet HjärtLung Skellefteå till fest på Scandic där ett 60-tal medlemmar deltog. Vi bjöds på en god trerättersmeny och underhölls av dansbandet Kvarnby.

Ordförande Henry Dahlbäck drog en kort historik om föreningen. På Hällnäs sanatorium som invigdes 1926 fanns en patientförening, men så småningom ansåg man att det var nödvändigt att bilda lokalföreningar även på andra ställen ute i länet. År 1943 bildades Norra Västerbottens konvalescentförening men 1957 upphörde föreningen på grund av avflyttning.

Men det behövdes en förening i Skellef-

teå och 1968 återupptogs verksamheten.

Efter några namnbyten heter vi nu Riksförbundet HjärtLung Skellefteå och vi har i nuläget cirka 300 medlemmar som inbjuds till föreläsningar, kurser, motionsaktiviteter och resor. Vi har gymnastikgrupper i Skellefteå, Skelleftehamn och Burträsk och vi har vattengymnastik i Eddahallen. Vi har sammankomster för medlemmar och anhöriga som till exempel vårfest och julfest.

En tävling hade ordnats där det gällde att gissa hur många kramhjärtan det fanns i en glasvas och de 16 som kom närmast fick var sitt hjärta i pris eftersom det var just 16 hjärtan i vasen.

Av Henry Dahlbäck

Kost och motion i Västervik n – Det är aldrig försent att börja styrketräna

och bromsa åldrandet.

Det var ett budskap från Therese Johansson som föreläste inför ett 40-tal medlemmar i Riksförbundet HjärtLung Västervik. Therese är medarbetare hos Tjust Rehab där HjärtLungföreningen har två träningsgrupper i gång.

Styrketräning minskar bland annat risken för högt blodtryck och benskörhet och ökar psykologiskt välbefinnande.

På kostområdet talade Therese om ”tallriksmodellen” med allsidigt intag av protein och kolhydrater men även fett. Allt behöver dock inte vara nyttigt, en och annan godsak kan få muntra upp tillvaron. 80 procent nyttigheter kan vara tillräckligt. Den mycket trevliga och informativa föreläsningen avslutades med kaffe och toscatårta, vilket väl får sägas ingå i de 20 mindre nyttiga procenten.

Insänt av Jan Andersson

RONNEBY: Önskeambulansens Ingegärd Stockhaus gästade Riksförbundet HjärtLung Ronnebys medlemsmöte i november. Trevlig medlemsträff med intressant information om Önskeambulansens verksamhet och resor.

25 medlemmar deltog och det avslutade med god fika.

Insänt av Kerstin Robertsson

Therese Johansson, hälsokoordinator på Tjust Rehab, tillsammans med Christer Schöldquist, verksamhetssamordnare Riksförbundet HjärtLung Västervik.

30 30

NORRKÖPING: Peter Hjortmark och Tommy Sjöberg sjöng välkända artisters något mindre kända schlagermelodier på Riksförbundet HjärtLung Norrköpings fjärde öppet hus efter sommaruppehållet.

Insänt av Bo Sonelin

STATUS #5/2023 #6/2023 STATUS

Foto: U NO GRADIN

LANDET RUNT

Låt ditt sparande bidra till en bättre värld.

Att välja fonder som arbetar mot specifika mål är ett bra sätt att påverka framtiden. Swedbank Humanfond placerar i företag som jobbar med miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning. När du investerar i fonden ger du också en gåva – 2 procent av ditt sparande skänks till en organisation som du väljer. Med Humanfonden investerar du inte bara för och i framtiden. Du kan vara med och påverka den.

Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se

#6/2023 STATUS #5/2023

31

FÖRBUNDSNYTT

NMI: nöjd medlemsindex n Riksförbundet HjärtLung genomför regelbun-

det en undersökning bland medlemmar som kallas NMI, nöjd medlemsindex. Denna undersökning är en del i vår strävan att hela tiden förbättra vårt stöd och våra kontakter med dig som medlem. Under november månad 2023 fick alla medlemmar möjlighet att tycka till om oss som organisation och om sitt medlemskap.

Undersökningen skickades ut via mejl och var anonym. Tack till alla som deltog! Redovisning av resultatet kommer lyftas i Status under nästa år.

Uppdatera dina uppgifter på ”Min sida” på hjart-lung.se

Riksförbundet HjärtLungs generalsekreterare Christine Cars-Ingels med summan från Folkspel som går till förbundet efter gediget arbete av medlemmarna med att sälja lotter.

Över två miljoner till förbundet n Riksförbundet HjärtLung har tjänat 2 213 654 kronor genom att sälja Bingolotter och Sverige-

lotter under året.

– Varje dag drabbas 25 personer i Sverige av hjärtstopp. Tack vare hjärt-lungräddning kan många liv räddas. Och tack vare ekonomiska bidrag kan vi utbilda mer och rädda fler. Därför är vi i Riksförbundet HjärtLung oerhört glada över att få ta del av överskottet från Folkspel, det kommer att bidra till att fler liv kan räddas. Att sälja Folkspels olika produkter ger bra ekonomiska tillskott till Riksförbundet HjärtLungs viktiga verksamhet. Det är också en uppskattad aktivitet bland många av våra medlemmar, vilket ju syns i att vi tillhör dem som sålt flest Bingolotter och Sverigelotter, säger Christine Cars-Ingels, generalsekreterare.

Spännande digitala möten!

Missa inte våra erbjudanden i medlemsbrevet! n I våra medlemsbrev får du de senaste nyhe-

terna från Riksförbundet HjärtLung direkt till din mejl. Bland annat får du via medlemsbrevet möjlighet att anmäla dig till olika digitala träffar, så som diagnosdukar och tematräffar. Alla som har sin mejladress registrerad i medlemsregistret får medlemsbreven. Om du inte får medlemsbrevet kan det bero på att du inte lagt in din mejladress i medlemsregistret. Logga in på ”Min sida” på vår webbplats hjart-lung.se och uppdatera dina uppgifter eller kontakta oss via medlem@hjartlung.se.

n Anders möter är en webbinarie-serie där vår förbundsordförande Anders Åkesson

träffar olika intressanta personer och diskuterar frågor som rör dig som medlem. Han har bland annat träffat sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung. På tur står Annica Ravn-Fischer, MD, PhD, docent och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Samtalet kommer bland annat handla om ojämlikhet i hjärtsjukvården. Besök vår webbplats hjart-lung.se för att anmäla dig till det digitala seminariet och se de tidigare inspelade mötena.

VISA ATT DU ÄR MEDLEM! n I vår webbutik hittar du nu snygga t-

shirtar med vår logga och nya devis Kraft att förändra! På ryggen har t-shirtarna olika budskap, ”Det handlar om dig” på den svarta och ”Bli medlem du också!” på den vita.

32

Följ oss i sociala medier n Ni har väl inte missat att vi finns på Facebook,

Instagram, X (tidigare Twitter) och Youtube. Där får ni kontinuerlig information om vad som är aktuellt inom Riksförbundet HjärtLung och kan också interagera med andra medlemmar.

• Facebook: www.facebook.com/ RiksforbundetHjartLung • Instagram: www.instagram.com/ riksforbundet_hjartlung/ • X (tidgare Twitter): twitter.com/hjartlung • Youtube: www.youtube.com/ @riksforbundethjartlung2482 STATUS #6/2023

Medlemmar värda ett hjärta I varje förening finns det flera eldsjälar som gör det där lilla extra för att medlemmar landet runt ska må bra och ha kul. Vem vill du ge ett hjärta i nästa nummer av tidningen Status? Mejla till status@ hjart-lung.se och berätta! Bifoga gärna en bild på den som du tycker är värd ett hjärta!

Börje – en klippa i vår förening Börje Jönsson är värd ett hjärta. Han var en av dem som var med och bildade Riksföbundet HjärtLung YstadSjöbo-Skurup för 35 år sedan och har nr 1 i vår ursprungliga medlemsförteckning.

Han har under åren haft många olika uppdrag, och är fortfarande synnerligen aktiv i föreningen. Alltid med kameran på lut är han den som sköter allt datortekniskt. Börje har fortfarande hand om vår hemsida och är tillsammans med ordföranden ansvarig för utgivning av vår medlemstidning På Gång. År 2011 utsågs han av medlemmarna till Årets hjärtevän.

Meta är alltid positiv och sprider glädje till oss alla Jag går på senior qigong arrangerat av Riksförbundet HjärtLung Markaryd. Där finns en av ledarna som är kanon – Meta Bengtsson! Alltid positiv och glad och sprider det till oss alla! Det var tack vare henne som jag började efter att ha provat på!

Insänt av Anne-Li Persson

Insänt av Rune Mårtensson

VINNARE & LÖSNING

Är du intresserad av Är du intresserad av att delta i en klinisk att delta i en klinisk studie om KOL? studie om KOL?

krysset nr 4 • 2023

6 VINNARE SOM VINNER TVÅ SVERIGELOTTER VAR. GRATTIS! ALTERNAMISSTIV TILL TÄNKA KRÄFTOR

VIS INDIER

KAN MAN PÅ MATTA

KORTARE SÅDANA

KORT LESOTHO MAGINNEHÅLLET

MAJAS MAN HAR BUSKAR

SLINGGÖRS RANDE MED KULA SPÅR

BIODIESEL

SUGA

KORT FÖR ST RKA I LEDNING

STÖRST I ANGOLA

JOHNSON

MARITIM GLÄDJA FÖRR I FEMININA INNETIDEN HAVARE

BÄTTRE ÄN BRA

ÄR E PLOSIVT RÄTT

STAD I LETTLAND

"BENIG"

STAD PÅ HONSHU

TORR TOPP

BOR I BERGEN

SKRIFTSAMLING

KRISTET RO KBAND VIRUS

ÄR GÅGATA

TILL MEN FÖR BILÄGARE

Kerstin Zettelman Trelleborg

SÄTTS I SIST

I G R Å T A S Å N A S R R K I N G D I A V R Å N G A R E E J G R M O A R T I S K O R K S K Ö R D E T I T R I D I D I S I S K D V A O D E S S A H S M A L K H O K A M Å F Å I T E A D A G I F I K E R A D O S K A D A O O R HÖJDER

GR M

ÖMMAR AV GIKT

Susanne Öberg Gävle

GÖR RADIO

DRAPERI

KVI KHET

"PAPPERSÖ" I MELANKOLI ÖSTERGÖTLAND

REAGERAR MED REAKTION STRÅLPUMP ÄR KLARA SOPPOR

HADE ELDARE I MASKINRUM

GÅ SAKTA

GRUSMARKER

KRAFTORD RINGDES FÖRR

KALLAS HÖSTEN EFTER MÅ

KROPPSVÅRD

GÖR NERVÖS DELSTAT I USA

UNDERVISNINGSTEORI

LUGNT VATTEN

DJUP SÖMN SE

STAD I UKRAINA

LÄKS

BJÖRN

"LUST"

ERSÄTTNING SOLOSÅNG

LOPP

LITEN BÅT

BOKBORI KA

SLUMPMÄSSIGT GÅR SAKTA SVÄR VITTNE

INTE FILTRERAT

ÄR RÖRIGA RUM

FOTO: BIGSTOCK

E E K A O R D A K L A E L N O P O S R E D N

DALLAS- KOMMER MAN IGEN

FADÄSORD HELÄGDA JORDEN

O KÖTTSRÄTTEN

FUSKPÄLS SKRIVS HÄR

TJIMMAT

T J O A T BLAD I NÄRKE GRANDE

A R I A N A

NAMN PÅ NORSKA

RAGGMUNK

O R D Å A R A I K N A S A R L E T S A T D E

Magnus Blom Jönköping Marianne Åström Lycksele

KAN SILL BLI

GJORDE STIGHELMER MED OLE

slluB©

H S Ö S T L G U R U B R O T L S S Å T E T R E S T Ö T N R M E A M P J I L L N A U F Ä G N A G T N P A R A D R I G A I S E N O R S N T K O T R A R O S T

INTENSIVT FÄRGAD

FRÅN FINLAND

Vi letar just nu efter patienter vars KOL-symtom har blossat minst 1 gång under de senaste Vi letar just upp nu efter patienter vars KOL-symtom 12 harmånaderna. blossat upp minst 1 gång under de senaste 12 månaderna.

6WXGLHQ VRP KHWHU 2EHURQ XQGHUV|NHU KXUXYLGD HWW OlNHPHGHO VRP lU XQGHU XWYHFNOLQJ NDQ KMlOSD WLOO DWW KDQWHUD H[DFHUEDWLRQHU DY .2/ 6WXGLHQ VRP KHWHU 2EHURQ XQGHUV|NHU KXUXYLGD HWW OlNHPHGHO VRP lU XQGHU GYV SHULRGHU Gn .2/ V\PWRPHQ EOLU YlUUH KRV SDWLHQWHU VRP I|U QlUYDUDQGH XWYHFNOLQJ NDQ KMlOSD WLOO DWW KDQWHUD H[DFHUEDWLRQHU DY .2/ EHKDQGODV I|U VLQ .2/ GYV SHULRGHU Gn .2/ V\PWRPHQ EOLU YlUUH KRV SDWLHQWHU VRP I|U QlUYDUDQGH EHKDQGODV I|U VLQ .2/

Vem kan delta?

Du kan kan vara lämplig om du: Vem delta?

Du kan vara lämplig om du: Har diagnostiserats med KOL minst ett år innan studien inleds Har diagnostiserats med KOL minst ett år innan studien inleds Är 40 år eller äldre 40+

40+

Barbro Göthe Göteborg Folke Björkman Kalix-Nyborg

Är 40 år eller äldre ­r före detta rökare ­r före detta rökare

Vad innebär det att delta i studien?

Vad innebär det att delta Under studien ska du: i studien?

Under studien ska du: för att Besöka kliniken

få studiebehandlingen Besöka kliniken för att få studiebehandlingen Komma till inbokade tester

och undersökningar Komma till inbokade tester Fylla i frågeformulär som handlar om och undersökningar hur du mår under studiens gång med Fylla frågeformulär som handlar om hjälp iav en elektronisk dagbok hur du mår under studiens gång med av en elektronisk dagbokatt Mot slutethjälp av studien blir du ombedd komma på ett sista uppföljningsbesök.

Mot slutet av studien blir du ombedd att komma på ett sista uppföljningsbesök.

2P GX lU LQWUHVVHUDG DY DWW GHOWD L 2EHURQ VWXGLHQ VNULY LQ I|OMDQGH ZHEEDGUHVV IRUVNQLQJVSDQHOHQ VH REHURQ I|U PHU LQIRUPDWLRQ 2P GX lU LQWUHVVHUDG DY DWW GHOWD L 2EHURQ VWXGLHQ VNULY LQ I|OMDQGH ZHEEDGUHVV IRUVNQLQJVSDQHOHQ VH REHURQ I|U PHU LQIRUPDWLRQ 4&

4&

STATUS #6/2023

33

KORSORD ENSTÖRING

LÄNGA

HAR KOLL PÅ MÅNGEN RAMSES

ÅSIKT

ÄR CITADELLET I KIRKUK

KOSACKHÖVDING

SÄTTS PÅ PROV

SUDDIGT

KORT TONGA JOLLE INGREPS KRAFTFULL KAN VI REAGERA PÅ

SMAKRIKA FLASKLAPP

HAFFADES FOTO: BIGSTOCK

SMÄLTA

FINKA

MEDELHAVSSTAT

KAN LOCKAR

EN SPIKAD AV LUTHER

VRICKA

GREKISK GUD

ORDNING

LÄMNAR BÅGEN DEPARTEMENT

KUSTARTILLERI SNURRSPEL

FÖRR MELLANFÖR RUM PESETA KAN DÖRR GÅ

RATAR BORIS VÄ ELVERKA

HOLMAR

ROPADE NOG FRIDA KAHLO DEKORATIV SPIRAL

FORNTIDA BUSKEN KONSER- NUMERA VERA NEUTRALLEDARE

TRE LIKA

VAR FENA PÅ FIOLER

MINDRE ÄN F RA ANDRA GRODDJUR

AVISA I SMÅLAND BANTA

BLIR FALLSKÄRM

FÖTT FRAM DANSKT LÄN

KAN DOLMAR SÄGAS BLI

SLÄT PERSIKA

N TTIG FÖDA L

DÅ OCH DÅ

BRÖD I INDIEN

SALT

DÅLIG VANA HAR OFTA FANS

HALVGRÄS

FÖREFALLIT MED SIG

DOMINO BRÄDSPEL STARK DR CK

NOGGRANN SÅ LOVAS I DOMSTOL

ALAN I TASSFILMER AVTR CK OCH MASH VALUTAFOND VÅGRÄNDER LEKMAN KORT

Sve tter! lo

34

DET ATT HÅLLA T ST VILD KISSE BILIK

EN STOR SJÖ MED LAKE

SES I TRÄ BASEN I EG PTEN

HÄNGPR LEN

slluB©

NN I V rige

MOBILS STEM RASRISK

HAN HAR ÄNNU INTE NÅTT KISTAN

EN SORTS SKED DEN LÅNGA PERIODEN

SÄTTET

MISS I DALLAS

VIKTIG ÅDER KÄND HASSE

K LA

GJORDE KÖREN LEVER I HAVET

I PIUS BLIR MÅNGEN SUPUT

AGATON SA TA

Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 6” och måste vara Status, Wollmar Yxkullsgatan 14, 1 tr, 118 50 Stockholm, till handa senast den 23 januari 2024. Sex pristagare vinner två Sverigelotter var.

Lösning och pristagare meddelas i Status nr 2 2024.

Namn:_____________________________________________________________________________________________________ Adress:_____________________________________________Postadress:____________________________________________

STATUS #6/2023

Kära medlem, Vi lever i en orolig tid som gör att tillvaron kan kännas oviss.

Desto viktigare är det att samla krafterna och stå starka tillsammans.

Du är en viktig del av vår landsomfattande organisation, den näst största patientorganisationen i landet, med 35 000 medlemmar.

Tillsammans har vi kraft att förbättra livet för många personer med en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vi har även kraft att förändra vården till det bättre genom vårt opinionsbildande arbete i hela landet. Det är när vi är många som vår röst väger tungt i debatten, det är då vi blir lyssnade på.

Skanna QR-koden med din kamera och ge din julgåva

I Riksförbundet HjärtLung har vi ett stort utbud av verksamhet

för våra medlemmar. Främst i våra föreningar där medlemmar stöttar varandra med kunskap och erfarenheter om hur det är att leva med olika diagnoser. Vi genomför också anpassade livsstilsaktiviteter. En livsviktig aktivitet är den HLR-utbildning som erbjuds hos många av våra föreningar. En tidig insats med hjärtlungräddning ökar väsentligt chansen till överlevnad. Varje dag drabbas 25 personer i Sverige av hjärtstopp. Tack vare hjärtlungräddning kan många räddas.

Med ett bidrag från dig kan vi utbilda mer och rädda fler.

Skänker du en julgåva till Riksförbundet HjärtLung bidrar du ytterligare till att organisationen kan bli starkare och livet för hjärt-, kärl- och lungsjuka bli bättre.

Varje dag drabbas 25 personer i Sverige av hjärtstopp.

Tack vare hjärt-lungräddning kan många räddas.

Med en julgåva från dig kan vi utbilda mer och rädda fler.

Året närmar sig sitt slut och vi vill passa på att önska dig och dina nära och kära en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Anders Åkesson FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Christine Cars-Ingels GENERALSEKRETERARE

Tillsammans har vi kunskap, kraft och engagemang att ge personer som lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom ett längre och rikare liv.

Riksförbundet HjärtLung Telefon: +46(0)8 556 06 200 (vxl). E-post: info@hjart-lung.se Bankgiro: 901-0109. hjart-lung.se

STATUS #6/2023

35

25 Vinn upp til l 25

miljoner!

miljoner

Vinst på var 4:e Tre lika ger

vinst

lott

Extra vinstchans!

Skrapa alltid!

För Sverige s

föreninga r

25 kr

Välj rätt lott!

Folkspel är föreningslivets eget lotteribolag. En ideell organisation som sedan starten 1991 genererat ett överskott på över 17 miljarder kronor. Pengar som oavkortat gått till Sveriges klubbar, föreningar och organisationer.

Bara det senaste året har vi på ideella Folkspel betalat ut 320 miljoner via försäljningen av bland annat bingolotter och Sverigelotter. Riksförbundet HjärtLung har tjänat 3 190 628 kronor.

Det är därför Folkspel finns. Vi gör som eldsjälarna där ute – vi ger allt!

överskott till föreningar!

Allt Allt överskott tillSveriges Sveriges föreningar.