REPORTAGE
” Andreas Edsfeldt är läkare och forskar om åderförkalkningsprocessen hos personer med diabetes.
ska ha en stabil sockerbalans över dygnet, samt att blodtryck och blodfetter ska hållas under kontroll. Ofta krävs därför behandling med blodtryckssänkande läkemedel och statiner. Trots aggressivare behandling för personer med diabetes är behandlingsresultaten sämre för dessa patienter jämfört med de patienter som inte har diabetes. – Behandlingen bromsar åderförfettningsprocessen hos personer med diabetes, men med nya läkemedel skulle man kunna bromsa processen ytterligare och förhoppningsvis kunna anpassa behandlingen allt mer efter individens behov. skulle också kunna användas för att förbättra diagnostiken. – På sikt kan vi genom ökad förståelse av orsakerna bakom plackruptur finna nya metoder, både inom bilddiagnostik och blodmarkörer, som kan hjälpa oss att hitta personer som har sårbara åderförkalkningsplack och behandla dem innan placken hinner brista, säger Andreas Edsfeldt. l den nya kunskapen
STATUS #4/2015
Två olika former av diabetes n Normalt regleras kroppens nivåer av blodsocker (glukos i blodet) mycket noggrant. Hos en frisk person varierar inte blodglukos mer än mellan 3,5 och 8,0 mmol/l oberoende av matintag, fasta och fysisk aktivitet. Vid diabetes klarar inte kroppen av att reglera detta. Hormonet insulin spelar en central roll i blodsockerregleringen och för cellernas upptag av glukos. Glukos transporteras in i muskel-, lever- och fettceller från blodet med hjälp av insulin. När blodsockerhalten i blodet stiger frisätts insulin från bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler. Det finns två former av diabetes, typ 1 och typ 2. Vid typ 1-diabetes uppstår brist på insulin till följd av att antalet betaceller som producerar insulin i bukspottkörteln är kraftigt reducerad till följd av att kroppens immunsystem uppfattar dem som främmande och förgör dem, det vill säga via en autoimmun reaktion. Sjukdomen debuterar vanligen i barn- eller ungdomsåren. n Vid typ 2-diabetes som är den vanligaste formen (cirka 80 procent av all diabetes) minskar känsligheten/svaret för insulin i cellerna. Insulinet förmår inte fylla sin funktion som glukostransportör. Blodsockret stiger och det gör att betacellerna insöndrar ännu mer insulin i blodet. Efter 10-15 år orkar inte betacellerna med produktionen och insulinbrist uppstår. Typ 2 diabetes är vanligast bland gamla och medelålders personer, men under de senaste åren har sjukdomen gått ner i åldrarna. Typ 2-diabetes ökar i hela världen. Ökningen är starkt kopplad till övervikt, fetma och ett stillasittande liv. Genom kost, motion, rökstopp och viktkontroll kan man förebygga eller skjuta upp denna form av diabetes upp i åldrarna. Törst, stora urinmängder och trötthet är typiska diabetessymtom. KÄLLA: Ericson E & Ericson T (2012) Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur: Lund.
17