Tidningen STATUS #4 2015

STATUS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

Nummer 4 2015 | SEPTEMBER

PATIENTEN GAV DOKTORN SIN MEDALJ

Vimmel från förbundets kryssning med Hjärtebåten

SÅ FIXAR DU FISKEN TILL MIDDAG

LJUSET PÅ DOLDA FOLKSJUKDOMAR

Därför kan det vara nyttigt att äta insekter

Nytt utseende på tidningen!

Nya klaffen gav Peter nystart

n Titanprotesen har gjort att han känner sig frisk.

VÄLKOMMEN

Välkommen med idémotioner! Jag hoppas sommaren varit skön och att batterierna är laddade för en aktiv höst. Själv har jag vilat och för första gången i mitt liv vandrat i alperna i Österrike. Det var fantastiskt, och så fick jag bra motion. Jag vill gärna i denna ledare summera vårens framgångar. Jag är övertygad om att Riksförbundet HjärtLung tagit viktiga steg i opinionsarbetet för alla våra medlemmars och förhoppningsvis kommande medlemmars möjlighet att påverka vardagen och möjligheten att leva ett bra liv med en kronisk sjukdom. Vår kampanj ”Ljuset på våra dolda folksjukdomar” KOL, förmaksflimmer och hjärtsvikt är nu igång. Kampanjen lanserades internt i maj och det gjordes på Hjärtebåten. Det var en fantastisk resa där inte bara kampanjen lanserades utan där det pågick en massa aktiviteter: seminarier, Bingolotto och naturligtvis mat och dryck och en varm gemenskap. Utvärderingen visade att 96 procent av deltagarna var nöjda. Jag hoppas att vi kan göra fler sådana resor med ännu fler medlemmar. ”Ljuset på” lanserades externt i samband med Almedasveckan i Visby. Detta skedde på förbundets första egna seminarium. Många twittrade under och efter seminariet om vår kampanj och behovet av den. Vi hade professionella föreläsare som verkligen styrkte vikten av vår satsning. Du kommer att kunna läsa mer i tidningen om Ljuset på men jag vill också här uppmärksamma dig på att du kan gå in på: Ljusetpa.se och läsa mer. Kampanjen ska pågå fram till februari 2017. Jag hoppas att hela organisationen engagerar sig så att vi på allvar kan se goda resultat för våra medlemmar och alla som behöver tidig diagnos, vård och behandling. Jag hoppas att vårt arbete ska leda till att vi inte längre behöver prata om dolda folksjukdomar.

hej och välkomna tillbaka till höstens aktiviteter.

så lite kort om vad vi har framför oss. 2016 är kongressår. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ och här är det medlemmarna som beslutar om vårt fortsatta arbete och väljer förbundsstyrelse. Kongressen går av stapeln i början av juni 2016. Det kan kännas långt dit men det är nu under hösten som förberedelsearbetet i organisationen lägger grunden för bra beslut. Jag hoppas på många bra motioner med förslag och idéer för en utveckling av Riksförbundet HjärtLung. Förra kongressen hade vi motioner som till övervägande delen handlade om formalia och stadgar. Det är viktigt för att hålla ihop en organisation men det är minst lika viktigt att utveckla våra medlemsaktiviteter, bli intressanta för omvärlden och göra vardagen lättare för alla hjärt- och lungsjuka. Vi behöver också vara fortsatt starka och bli fler medlemmar. Så med detta – stadgar är viktiga men jag hoppas att vi till kommande kongress ser mer av idé- och utvecklingsmotioner.

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING STATUS Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvopostgiro: 90 10 10-9 ansvarig utgivare Inger

Ros

redaktör Ulrika Juto ulrika.juto@hjart-lung.se 08-55 606 208 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser PÅAB Gruvgatan 35 B, 421 30 Västra Frölunda 0709-943055 tryckeri

Exaktaprinting, Malmö

utgivning 6

nummer per år. Finns även som taltidning.

prenumerationspris 200

kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. redaktionsråd

Professor Jan Lisspers Mittuniversitetet, Östersund Jan.lisspers@miun.se Dietist AnneMarie Grönberg Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Annemarie.gronberg@vgregion.se Professor Christer Janson Akademiska sjukhuset, Uppsala Christer.janson@medsci.uu.se omslagsbild

Anders Norderman

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

STATUS #4/2015

VÄLKOMMEN

INNEHÅLL

#4 2015

AKTUELLT 4–6: Fler får HLR – tack vare SMS. Fler donerar organ – och ät gärna insekter!

TEMA: KLAFFSJUKDOM 10–15: I Sverige genomförs cirka 3 000 hjärtklaffs­ operationer varje år.

REPORTAGE 8–9: Över 300 medlermmar hängde med på Hjärtebåten.

REPORTAGE 16–17: Diabetikers risk för hjärt-kärlsjukdomar.

SMÅTT & GOTT 18: Ta det lugnt i trädgården.

LANDET RUNT 26-28: Lokalföreningarna.

REPORTAGE 20-21: Kampanjen Ljuset På lanserades i Almedalen.

KORSORD 29: Nytt kryss.

RECEPT 22–23: Laga fisken från din sjö.

FÖRBUNDSNYTT 30-31: HjärtLungs breda motionsprogram.

10 4 6

18

22 STATUS #4/2015

3

Sömn kan skydda hjärtat n Dålig sömn är kopplad till ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, enligt en ny studie. Drygt 650 män som inte tidigare haft hjärtinfarkt, stroke eller diabetes deltog i studien. De följdes i 14 år. Män med sömn­ problem löpte 2-2,5 gånger högre risk att få hjärtinfarkt och 1,5-4 gånger högre risk att få stroke än de män som inte hade problem med sömnen. Källa: Science daily

Mer pengar läggs på män n Vården som kvinnor får vid akut hjärtinfarkt kostar mindre än den som män får samtidigt som risken att dö på sjukhus är större för kvinnor, visar en studie som innehåller data från 70 procent av Sveriges sjukhus. Genomsnittskostnaden per vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt var 180 000 kronor för kvinnor och 250 000 för män.

Flera fördelar med person­centrerad vård n Patienter med kranskärlssjukdom fick större tilltro till sig själva om de fick vård efter ett så kallat personcentrerat synsätt, enligt en ny svensk studie. Forskarna lottade 199 patienter till antingen personcentrerad vård eller konventionell rehabilitering efter att de fått hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp. Den personcentrerade vården innebar att patienten och vårdpersonalen tillsammans upprättade en hälsoplan som

n Unga vuxna som använder sociala medier för att sluta röka lyckas dubbelt så ofta som de som använder traditionella metoder. I den amerikanska studien jämfördes en grupp unga vuxna som deltog i en kampanj för att sluta röka som är baserad i sociala

Foto: S H U T T E R S TO C K

7 184 000 Källa: nyteknik.se

situationer, enligt måttet General Self-Efficacy Scale, GSE, eller om patienten inte behövt söka akut vård för hjärt-kärlrelaterade orsaker eller om patienten hade kunna återgå till jobbet eller tidigare aktivitetsnivå. Sett till de olika parametrarna för förbättring var det bara den första, alltså om deltagarna blivit bättre på att handskas med stressfulla situationer, som skiljde sig mellan grupperna. Källa: Dagens medicin

Hjälp att fimpa med sociala medier

Källa: Dagens medicin

n Så många människor i världen uppskattas varje år dö på grund av konsumtion av läsk och andra sötade drycker. Det borde ha hög prioritet globalt att minska eller utesluta sockrade drycker ur kosten, anser författarna bakom studien som är publicerad i tidskriften Circulation.

sedan följde patienten genom hela vårdkedjan. Hälsoplanen utformades efter patientens egen berättelse. Både berättelsen och planen infördes i journalen. Vid en uppföljning efter ett halvår hade 22 procent förbättrats i interventionsgruppen, jämfört med 9 procent i kontrollgruppen. Med förbättring avsågs i studien om patienten på ett kliniskt betydelsefullt sätt blivit bättre på att handskas med stressiga

medier med en grupp unga som använde ett telefonbaserat stöd. Efter tre månader hade 32 procent av rökarna i sociala medier-gruppen slutat jämfört med 14 procent av dem som fick stöd via telefon. Källa: Science daily

anledningar att äta insekter

Foto: S H U T T E R S TO C K

Foto: S H U T T E R S TO C K

AKTUELLT

1. De har ett högt proteininnehåll. 2. Högt näringsvärde. Insekter är fyllda med vitaminer och mineraler. 3. M ånga insekter har ett lågt fettinnehåll på mindre än fem gram per portion. 4. Är ett bra miljöval. 5. K an ätas på många olika sätt. De kan kokas, friteras, rotas eller bakas i ugn med lite olja och salt. De kan också blandas ner i bröd, kakor och kex. 6. De finns i överflöd. I vissa delar av världen finns över 300 arter. 7. D e smakar gott. Människor brukar likna smaken vid räkor och kyckling. På många håll i världens anses gräshoppor, myrägg och getingar vara en delikatess. Källla: Science daily

4

STATUS #4/2015

3 år

Foto: S H U T T E R S TO C K

AKTUELLT

n Så mycket längre lever i genomsnitt personer som har låga halter av fett i blodet, så kallade triglycerider, än de som har höga nivåer. Studien bygger på blodprover från cirka 14 000 danskar som följts i 24 år. Personer som hade lägre än 1 mmol/liter löpte 41 procents lägre risk att dö än personer med 3-5 mmol/liter. Källa: Sund.nu

n SMS-meddelanden till presumtiva livräddare ökar antalet patienter som får hjärt-lungräddning, HLR. Överlevnaden efter hjärtstopp är fördubblad hos patienter som får HLR, innan ambulansen anländer. Det visar två svenska studier. Den ena studien visar att behandling av HLR innan sjukvårdspersonal kommer till platsen gör nytta. I den aktuella undersökningen har forskarna analyserat över 30 000 bevittnade fall av hjärtstopp i Sverige från och med 1990 till och med 2011. I cirka hälften av fallen där lekmän gav HLR var 30-dagarsöverlevnaden 10,5 procent, jämfört med 4,0 procent där HLR inte gavs.

När forskarna tagit hänsyn till olika bakgrundsfaktorer motsvarade det en 2,15 gånger ökad chans att överleva i fallen där HLR genomfördes. Forskarna menar att studien pekar på nyttan av den stora insats som gjorts för att utbilda runt tre miljoner svenskar i HLR. Det finns en koppling mellan antalet personer som fått utbildning i HLR och antalet genomförda livräddningsförsök och i slutändan antalen personer som överlever. Den andra studien är en utvärdering av projektet SMS-livräddare i Stockholm, där personer som tränats i HLR får ett SMS från larmcentralen om de befinner sig

inom 500 meter från ett misstänkt hjärtstopp. Andelen patienter som fick HLR innan ambulans, polis eller brandkår kom till platsen var 62 procent vid hjärtstoppsfall där systemet lottats till att aktiveras. Motsvarande siffra i kontrollgruppen där systemet inte aktiverades var 48 procent. Studien, som omfattade 667 fall av hjärtstopp, var dock för liten att visa en effekt på överlevnaden men forskarna tror att SMS:en bidrar till att rädda liv. Flera andra landsting och regioner i Sverige är också på gång att införa systemet med SMS-livräddare. Källa: Dagens medicin

Över­medicinering vanligt n Mer än varannan äldre medicineras mot sjukdomar de inte diagnosticerats för. Detta framkommer i en ny avhandling. Det gällde bland annat läkemedel mot hjärt-kärl-

sjukdom, magsår och psykiska sjukdomar. Onödig medicinering kan ge biverkningar eller att läkemedlen tar ut varandra. Källa: Dagens medicin

Kolloidalt silver stoppas

Ny pacemaker utan sladdar

n Läkemedelsverket har beslutat att företaget Ion Silver måste sluta sälja och marknadsföra produkten kolloidalt silver med påståenden om att produkten förebygger och behandlar olika sjukdomar, bland annat KOL. Läkemedelsverket anser att dessa påståenden kan locka konsumenter att köpa Ionosil i stället för att vända sig till sjukvården och få korrekt behandling. Källa: Läkemedelsverket.se

n Med en pacemaker utan sladd kan patienter med hjärtflimmer återhämta sig snabbare, samtidigt som de får en lägre risk för infektioner och komplikationer jämfört med en vanlig pacemaker. Det skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Sjukhuset blir nu först i Sverige med att operera in den här nya typen av pacemakrar. Till skillnad från traditionella varianter är den nya modell kompakt och sladdlös. Den väger två gram och är inte större än en femkrona.

STATUS #4/2015

n På tio år har utbetalningarna av närståendepenning mer än fördubblats, men många känner fortfarande inte till bidraget. Närståendepenning finns för att människor som drabbas av livshotande tillstånd ska kunna ha en anhörig eller vän i sin närhet. Källa: Dagens medicin

Förmaks­ flimmer upptäcks med tum-EKG

Illustration: S H U T T E R S TO C K

SMS gör att fler får HLR

Närstående­ penning ökar

n Det går att upptäcka förmaksflimmer med tumEKG. Det visar en svensk studie där 7 200 äldre deltog. Deras tum-EKG registrerades två gånger dagligen i två veckor. Efter screeningen startades behandling med antikoagulantia för 3,7 procent. Av dem som hade okänt flimmer påbörjade cirka 90 procent behandlingen som förebygger stroke. Källa: Dagens medicin

5

Foto: S H U T T E R S TO C K

AKTUELLT Svensk vård dålig på bemötande n Enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, ligger i Sverige i topp inom det kvalitetsindex som mäter bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke och cancer. Däremot hamnar Sverige långt ner på listan när det gäller patientdelaktighet, service och väntetider.

12 000 Källa: Svenska dagbladet

Foto: S H U T T E R S TO C K

n Så många svenskar drabbades 2014 av multiresistenta bakterier. Trots minskad antibiotikaförskrivning ökar spridningen av dessa bakterier. Förutom begränsad antibiotikaanvändning kan hygien minska spridningen. Det kan både sjukvården och privatpersoner förbättra. Det handlar om att tvätta händerna, vara hemma vid sjukdom, vara renlig när man hanterar livsmedel, tipsar antibiotikaexperten Malin Grape på Folkhälsoinstitutet.

Chili bra för hälsan n En ny studie visar att chili i maten minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer och luftvägsproblem. Forskarna undersökte en halv miljon kinesers matvanor. De deltagare som sa sig äta chili nästan varje dag hade 14 procent lägre risk att dö i förtid jämfört med de som bara åt chili någon gång i veckan. De var allmänt friskare och hade mindre risk att få hjärtsjukdom, cancer och sjukdomar i luftvägarna. Källa: Netdoktor

6

Stor ökning av donerade organ n Fler organdonatorer än någonsin, men de geografiska skillnaderna är stora. Det framkommer i en rapport från Socialstyrelsen. Under förra året togs 814 organ från 166 avlidna personer tillvara. Det är det högsta antalet avlidna donatorer som rapporterats inom intensivvården i Sverige och det är en ökning med tio procent sedan 2013. Antalet donerade organ är det högsta uppmätta sedan år 2000. Av dessa organ kom 157 från levande donatorer och 657 från avlidna donatorer.

Enligt Socialstyrelsen, är hälso- och sjukvårdens målmedvetna arbete på området samt att donationsfrågan har synliggjorts möjliga förklaringar till de positiva siffrorna. Men Socialstyrelsens rapport visar också på stora skillnader mellan landets sex donationsregioner. Flest organdonatorer finns i norra Sverige samt UppsalaÖrebroregionen: 21,5 respektive 21,4 donatorer per en miljon invånare. I Sydöstra regionen var antalet mindre än hälften: 9,8 per en miljon invånare.

Skillnaden i donationsfrekvens innebär att bostadsorten kan spela roll för hur lång väntetiden för transplantation blir. Socialstyrelsen har inget svar på vad skillnaderna beror på, men uppmanar vårdgivare att studera de regioner som har en bra utveckling vad gäller donationsfrekvensen. I slutet av förra året väntade 756 personer i Sverige på en transplantation av ett eller flera organ. KÄLLA: Vårdfokus

Aktiva ICD-­bärare klarade sig bättre n Patienter som är aktiva efter att de fått en implanterbar defibrillator, ICD, överlever längre än dem som inte är det. I en amerikansk studie analyserades hur aktiva patienterna var de första 30-60 dagar

efter implantationen och de följdes upp till fyra år. Resultatet visade att den mest aktiva gruppen löpte 40 procents lägre risk att dö inom fyra år jämfört med de patienter som var minst aktiva. Källa: Science daily

Nya regler för patientorganisationer? n I en rapport föreslår Vårdanalys att staten skapar bättre rutiner för samverkan med patientorganisationerna och ser över bidragen till organisationerna. I dag förmedlas statsbidragen till patientorganisationerna enbart utifrån deras roll som företrädare för en patientgrupp. Detta kan, enligt Vårdanalys, skapa problem. I rapporten skriver myndigheten att det finns risk för att patientorganisationernas arbete med att stötta medlemmarna i deras sjukdomssituation blir lidande med nuvarande bidragsmodell. Förutom att bidragen ska

kunna riktas till det stödjande arbetet så vill myndigheten också att det ska bli lättare för fler att ta del av bidragen. I dag finns det kriterier om antal medlemmar och antal lokalföreningar som kan vara svåra att nå upp till. Att se över statsbidragen är en av två rekommendationer i rapporten. Den andra rekommendationen är att regering, myndigheter och landsting utvecklar tydligare rutiner för samverkan med patientorganisationer. Vårdanalys skriver att patientinflytandet i dag i allt större utsträckning sker i andra former

än i den traditionella patientföreningen. Det kan exempelvis handla om diskussionsgrupper i sociala medier. De patienter som finns i dessa forum nås inte alltid av patientorganisationerna som ofta bara har en liten del av alla i patientgruppen som medlemmar. Därför vill Vårdanalys att stat, myndigheter och sjukvården ska bli bättre på att fånga upp det engagemang som finns utanför patientorganisationerna. Till exempel genom att vända sig direkt till patienterna i fokusgrupper, enkäter och andra former. Källa: Dagens medicin

STATUS #4/2015

Hjärtats Vuxenkonvention • Du har rätt att slippa svid i ögat vid hårtvätt • Du har rätt att slippa kli under armarna • Du har rätt att slippa små röda utslag • Du har rätt att slippa hormonstörande bisfenol A • Du har rätt att slippa hälsofarliga ftalater • Du har rätt att slippa miljöfarliga silverjoner • Du har rätt att slippa utsätta dig för nickel • Du har rätt att slippa en massa parfymallergener • Du har rätt att slippa allergiframkallande diazolidinylurea

Alla har rätt att behandlas som barn, i alla fall i badrummet Vi är väldigt stolta över Hjärtats egen vardagsserie. På den ställer vi lika höga krav på kvalitet och renhet som när vi tar fram produkter för barn under tre år. Det innebär att vi säger nej till 74 ganska vanliga ämnen inom hud- och hårvård.

apotekhjartat.se STATUS #4/2015

7

REPORTAGE

Lyckad seglats med

Hjärtebåten Drygt 300 medlemmar från HjärtLungs föreningar över hela landet, reste med Riksförbundet HjärtLungs Hjärtebåt och deltog i seminarier, tävlingar och diskussioner. text

Pär Hommerberg

foto

lämnade Viking Line Cinderella terminalen vid Slussen med 300 förväntansfulla medlemmar. Väl ombord samlades alla för välkomstdrink, goodie-bag och tal av förbundsordförande Inger Ros. Hon talade om hur stolt hon är över att leda förbundet och hur föreningarnas alla motionsaktiviteter ger hjärt-lungsjuka ett oumbärligt stöd. Efter en trevlig buffé var det dags

tisdagen den 26 maj 2015

Magnus Östnäs

för ett musikquiz. Stämningen var på topp och på den efterföljande tipspromenaden kunde man träffa personal från kansliet som berättade om HjärtLungs verksamhet. I anslutning till föreläsningssalen informerade våra utställare från Handelsbanken, Tryckeriet Åtta.45, Apoteket Kronan, Folkspel, RiksSvikt samt Luftvägsregistret. Dag två inleddes med Bingolotto där många vann fina priser. Därefter

I anslutning till föreläsningssalen informerade våra utställare från Handelsbanken, Tryckeriet Åtta.45, Apoteket Kronan, Folkspel, RiksSvikt samt Luftvägsregistret.

Förbundsordförande Inger Ros välkomnade alla medlemmar med ett tal, där hon bland annat framhöll hur stolt hon är över att leda ett förbund som sätter hjärt-lungfrågor på agendan och är ett stöd för personer med hjärt-lungsjukdomar och deras närstående.

Det fanns också tid för mingel och trivsamt umgänge.

8

var det dags för spännande föredrag av Pelle Johansson om Forskningsfonden, Peter Vasko om RiksSvikt, Kerstin Fjällman om Luftvägsregistret. Pär Hommerberg från förbundskansliet och Petra Zillén informerade om förbundets stora satsning för att hitta de dolda folksjukdomarna, kampanjen Ljuset På. Förbundsordförande Inger Ros avslutade med att tacka alla för en mycket framgångsrik seglats med Hjärtebåten 2015. l

Apoteket Kronan erbjöd blodtrycksmätningar. STATUS #4/2015

REPORTAGE

Det var Vikings flaggskepp Cinderella som HjärtLung färdades med.

Sune Uusitalo hade åkt ända från Norrbotten för att delta.

Riksförbundets Pär Hommerberg berättar om kampanjen Ljuset På tillsammans med projektledare Petra Zillén.

Inger Ros och Birgitta Gustafsson i samspråk.

Två veteraner. Riksförbundets Pelle Johansson och Bingolottos Ingvar Oldsberg. STATUS #4/2015

Rikssvikts ordförande Peter Vasko föreläste om arbetet med hjärtsvikt.

9

TEMA: KLAFFSJUKDOM Hjärtklaffs­ operationer

Hjärtslagen låter som en tickande klocka och så måste han ta sina tre blå piller varje dag. I övrigt märker inte Peter Edfelt att han har en inopererad mekanisk hjärtklaff. text

Anna-Karin Andersson

foto

n I Sverige görs cirka 2 500 öppna hjärtklaffoperationer varje år.

Anders Norderman

n De kateterburna klaffoperationerna är i dagsläget cirka 500 per år men ökar ständigt i antal.

”JAG VALDE SNABBT ATT GILLA MITT NYA HJÄRTLJUD” n Risken att dö som följd av en klaffoperation beräknas vara mindre än tre procent.

rör gärna på dig men inte för mycket. Ditt hjärta klarar inte överansträngningar. Det rådet och til�lika diffusa riktlinje har präglat Peter Edfelt som barn. – Jag är nog den unge som varit på flest fotbollsträningar utan att någonsin ha spelat en match. Att ruscha efter bollen var för riskabelt, säger Peter Edfelt. Redan på BB, när Peter var nyfödd år 1981, upptäcktes det att han hade aortastenos. Det innebär en förträngning i den klaff som sitter där blodet lämnar hjärtat för att gå ut i stora kroppspulsådern. Fotbollstränare, lärare och annan skolpersonal informerades om hans medfödda hjärtfel. Trots att diagnosen innebar vissa restriktioner kring fysiska aktiviteter beskriver Peter sin uppväxt i den lilla orten Järbo utanför Sandviken som fin och harmonisk. Han var med på det mesta i sin egen takt. – Mina föräldrar var väldigt modiga. De lät mig få vara som vilket barn som helst.

efter en stund lyckades jag på något sätt sakta ta mig framåt tills jag stupade på nytt i hallen framför mina föräldrar. Efter en bilresa i ilfart till sjukhuset i Gävle kunde läkare med hjälp av ultraljud konstatera att hans ena hjärtklaff hade kollapsat. Med sjuktransport skickades han till universitetssjukhuset i Uppsala där han akut blev opererad.

”

men en dag, när han som tolvåring cyklade hem efter en fotbollsträning, tog det plötsligt stopp. – Jag hade bara två hundra meter kvar men klarade inte uppförsbacken. Det svartnade för ögonen. Jag föll ner på asfalten. När jag vaknade till

10

Jag hade bara två hundra meter kvar men klarade inte uppförs­ backen. Det svartnade för ögonen.

en tid efter ingreppet blev Peter så gott som friskförklarad. Men problemen tog ny vändning några år senare och det gjorde även Peters levnadsvanor. Efter studenten blev hans tillvaro mer och mer stillasittande samtidigt som läskintaget ökade lavinartat. Peter blev tyngre och tyngre och som mest visade vågen på 136 kilo. Peter var då 20 år. – En dag bestämde jag att det fick vara nog, slängde all skräpmat och köpte en motionscykel.

men Peter märkte att konditionen inte förbättrades överhuvudtaget trots att han stegvis trappade upp träningsintensiteten. Det blev varningsklockan som ledde honom till en läkarkontroll år 2006. Han fick beskedet att det blivit för trångt mellan hans klaffar och att en ny operation var nödvändig. Den här gången skulle han få en helt ny mekanisk klaff i materialet titan.

midjemåttet minskade

STATUS #4/2015

TEMA: KLAFFSJUKDOM Namn: Peter Edfelt. Ålder: 34 år. Jobb: Kommunikatör på Riksförbundet HjärtLung. Familj: Sambon Johanna. Peter om att ha en hjärtklaff i titan: När det är tyst i omgivningen hörs det speciella klingade ljudet från mitt hjärta. Jag valde snabbt att gilla ljudet. I övrigt tänker jag inte på det. Jag ser mig som fullt frisk idag. Peters råd till andra som kan komma att behöva göra en klaffoperation: Ta till dig information stegvis. Först om ingreppet därefter om rehabiliteringen. Du är inte mottaglig för all fakta på en gång. Göm inte din oro utan se till att få stöd för att hantera den. Gläd dig åt att Sverige har hjärtsjukvård i världsklass och var tacksam över att vi har skattefinansierad vård. Peters råd till andra som gjort en klaffoperation: Prata med andra om dina upplevelser. Att gå med i föreningar som HjärtLung skapar en skön känsla av samhörighet.

forts.

STATUS STATUS#4/2015 #4/2015

11 11

TEMA: KLAFFSJUKDOM Peters två klaffoperationer 1. År 1993 när Peter är 12 år blir han akut opererad. Klaffen repareras med en teknik kallad klaffplastik. Kirurgen måste vid operationen ta hänsyn till att Peter och hans hjärta inte har vuxit klart. 2. År 2007 när Peter är 26 år planeras den andra operationen in på grund av att hans klaffar ”vuxit samman”. Den här gången byts klaffen ut mot en mekanisk klaffprotes i materialet titan.

Flytten till Stockholm gjorde Peter Edfelt gott. Han kände han kom bort från allt det gamla.

– Det gjorde mig nervös och rädd. Min farbror dog av komplikationerna efter en exakt likadan operation som jag nu själv skulle gå igenom. att kompisarna försökte trösta genom att hävda att det var en minimal risk att tillhöra den där lilla enda procenten som kunde mista livet vid operationen lugnade honom inte. På nätet läste Peter allt han kom över kring ingreppet vilket även inkluderade skräckscenarier. – För mig gav det trygghet att få vetskap om operationen. Att blunda för riskerna skulle inte ha varit en fungerande strategi för mig. Jag tror att det är bättre att hantera sin oro.

”

peters operation gick bra. Det var visserligen en tuffare rehabilitering än han räknat med men efter ett par månader var han tillräckligt stark för att kunna promenera runt på stan i Sandviken. Parallellt med tillfrisknandet fick han veta att han blivit antagen på journalistprogrammet på Stockholms universitet.

12

För första gången i livet kan jag till och med ta i så mycket jag vill.

– Det var det bästa som kunde hända just då. Den flytten betydde så mycket. Bort från allt det gamla. I Stockholm var jag inte Peter med hjärtfel utan kunde plötsligt bara vara Peter. Och känslan av att bara vara Peter har hållit i sig. Nu, dryga sju år efter operationen, ser han sig inte som sjuk överhuvudtaget. Övervikten är helt borta och konditionen har han byggt upp. – För första gången i livet kan jag till och med ta i så mycket jag vill. Jag tar visserligen blodförtunnande medicin. Men de tre blå pillren jag ska få i mig dagligen är en liten uppoffring för att kunna må så här bra. när det är tyst i omgivningen kan man höra det klingande ljudet från den mekaniska klaffen i Peters hjärta. – Det låter som en högt tickande klocka men min flickvän störs inte utan somnar gott om natten som tur är. Själv bestämde jag mig tidigt för att gilla ljudet. Det påminner mig om att hjärtat fungerar, att det slår som det ska. l STATUS #4/2015

TEMA: KLAFFSJUKDOM

Expert: Nyttan måste vägas mot riskerna Proteser gjorda av grisars hjärtsäckar och reparationer med modern kateter­ teknik. Kirurgimetoderna vid klaffsjukdomar förbättras ständigt men inga ingrepp är okomplicerade. Läkarna står inför svåra beslut vid en eventuell operation. text

Anna-Karin Andersson

en ultraljudsundersökning av hjärtat ger oftast svaren som krävs för att kunna ställa diagnos på en patient med hjärtklaffssjukdom. Läkaren bedömer också hur allvarlig sjukdomen är på en tregradig skala. Den vanligaste klaffsjukdomen, aortastenos, delas exempelvis in i kategorierna lindrig, måttlig eller svår och på liknande sätt avgör man svårighetsgraden vid läckage i mitralisklaffen. – Hur allvarligt klaffelet är avgör behandlingen, förklarar Petur Petursson, kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Är sjukdomen bara lindrig eller måttlig räcker det många gånger med att ha patienten under bevakning och säkerställa att problemen inte förvärras. Det kan också bli aktuellt med medicinering. Läkemedel kan exempelvis vara bra för att sänka blodtrycket och reglera vätskebalansen, vilket

patienten samtidigt kan ha besvär med, men det finns inga preparat som botar själva klaffelet. eller stort läckage blir det ofta aktuellt med en operation. Men det är fler parametrar än bara klaffelet som ligger till grund för beslutet. Patientens ålder, övriga sjukdomar och patientens egen vilja ska också vägas in. För trots att hjärtkirurgin i Sverige håller god kvalitet och ständigt utvecklas är en operation alltid förknippad med risker. – En 90-åring med dåliga njurar, lungsjukdom, diabetes och stort läckage i mitralisklaffen har ett annat utgångsläge än en 60-åring som bara har ett stort klaffläckage. Det är alltid individuella bedömningar. Som läkare är det många gånger ett svårt beslut att väga risken vid en operation mot nyttan, säger Petur Petursson. l

vid en svår förträngning

Petur Petursson är kardiolog på Sahlgrenska Universitets­ sjukhuset i Göteborg.

Vanliga operationsmetoder vid aortastenos n Biologisk klaffprotes Biologisk klaffprotes innebär att man opererar in en klaff som tillverkats av hjärtsäckar från gris eller kalv alternativt gjorda av klaff från gris och människa. Det är skräddarsydda produkter där man använt djurens hjärtan som grundmaterial, man ska inte tro att det är själva hjärtklaffarna från djuren som opereras in. Biologisk klaffprotes är idag den vanligaste operationsmetoden vid aortastenos. Tillvägagångssättet är så kallad öppen hjärtkirurgi vilket innebär att bröstkorgen öppnas upp vid ingreppet. Metodens fördel: Kräver inte långtidsbehandling med blodförtunnande medicin.

STATUS #4/2015

Metodens nackdel: Protesens hållbarhet. Efter 10 till 15 år börjar den oftast att fungera sämre vilket kan få till följd att operationen måste göras om. Passar dock äldre personer. n Mekanisk klaffprotes En mekanisk klaffprotes är gjord av metall och finns i olika utseenden beroende på modell. Klaffprotesen sys fast på platsen för den borttagna klaffen. Mekaniska klaffar var förr den vanligaste metoden men den biologiska klaffprotesen är numer oftare använd. Metodens fördel: Protesen håller länge, ofta livet ut. Metodens nackdel: Kräver livslång behandling med blodförtunnande medicin.

n Kateterburen klaffoperation Istället för att öppna upp bröstkorgen vid en operation har hjärtspecialister börjat använda kateterteknik, vilket innebär att en protes förs in med hjälp av instrument via ett blodkärl i ljumsken. Metoden har blivit möjlig de senaste tio åren och ökar i användning hela tiden. Metodens fördel: Mindre omfattande operation med snabbare återhämtning. Passar därför högriskpatienter som äldre och multisjuka som skulle ha svårt att klara av öppen kirurgi. Metodens nackdel: Saknar forskning som styrker metodens effekt på lång sikt. Dyrt ingrepp.

Vanliga operations­ metoder vid läckage i mitralisklaffen n Sedan tio år kan de flesta läckage i mitralisklaffen behandlas genom att man reparerar klaffen med hjälp av plastik. Ungefär två av tre operationer sker med den typen av plastikkirurgi. I ungefär 25 procent av fallen ersätts klaffen med en biologisk klaff och vid 10 procent av fallen kan det bli aktuellt med en mekanisk klaff.

13

TEMA: KLAFFSJUKDOM

Närmare var tionde person över 65 år har fel på sina hjärtklaffar och många, speciellt kvinnor, kan ha det utan att känna till det. text

Anna-Karin Andersson

SVÅRT ATT UPPTÄCKA FEL PÅ KLAFFAR hjärtat har fyra klaffar som har till uppgift att se till så att blodet pumpas ut i rätt riktning. Som ett slags ventiler skulle man lite förenklat kunna säga. Klaffarna kan bli för trånga eller börja läcka vilket kan ge upphov till hjärtklaffsjukdomar. De två klaffarna på den vänstra hjärthalvan bär det tyngsta lasset och drabbas därför betydligt mer än de två på högra sidan. Bland de hjärtklaffsjukdomar som behandlas i Sverige är aortastenos den vanligaste, vilket innebär en förträngning i aortaklaffen. Näst vanligast är läckage i den så kallade mitralisklaffen. I stort sett alla klaffsjukdomar ger liknande symtom. Andfåddhet vid ansträngning och minskad ork kan exempelvis tyda på klaffel. – Flera patienter beskriver hur de märkt att de blivit ansträngda och flåsiga av att gå i trappor eller i uppförsbackar som de tidigare gjort med lätthet. Men det är ett diffust tecken vilket gör att klaffsjukdomar kan vara svåra att upptäcka, säger Petur Petursson, kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. att bli gammal är den största riskfaktorn för hjärt-

klaffsjukdomar. Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas. Ser man till hela den svenska vuxna befolkningen är det ungefär två procent som har fel på sina klaffar. För de som är över 65 år är andelen fem till tio procent och bland de över 75 år är det mer än var tionde som har klaffel. 14

Symtom som kan tyda på klaffsjukdom: n Andfåddhet vid ansträngning. n Mindre ork. n Att man svimmar vid ansträngning. n Tryck för bröstet vid fysisk aktivitet. n Mer trött än vanligt.

Några har medfödda fel på sina klaffar, men det är ovanligt. Bara ett av hundra barn föds med fel på klaffarna. inte klarlagt vad som kan orsaka klaffsjukdomar. Vissa klaffel hänger samman med livsstilen och drabbar oftare den som har kranskärlssjukdom men det sambandet gäller inte för alla klaffbesvär. Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning. Vid klaffel kan symtomen vara lindriga och otydliga. Det finns därför människor som har fel på sina klaffar utan att känna till det och som därför saknar behandling. – Vi vet inte varför, men kvinnor är överrepresenterade i den gruppen, säger Pétur Petursson.

utöver ålder är det

eller är orolig för att det kan vara fel på klaffarna kan be att få bli undersökt på vårdcentralen. Läkaren lyssnar då efter blåsljud från hjärtat. Om det karakteristiska ljudet hörs blir patienten remitterad till en hjärtspecialistmottagning där man kan ställa diagnos med hjälp av ultraljud. Och att få sin sjukdomsbild känd är viktigt för att kunna få rätt behandling. – Hjärtklaffsjukdomen kan påverka hjärtats pumpförmåga och ge upphov till bestående skador om den inte behandlas i tid. Att tidigt upptäcka fel på klaffarna är därför betydelsefullt, säger Petur Petursson. l

den som misstänker

STATUS #4/2015

Foto: S H U T T E R S TO C K

TEMA: KLAFFSJUKDOM

Infekterade hjärt­ klaffar kan ge stroke Bakterieangripna klaffar kan vara svårbehandlade och i värsta fall skada hjärtats funktion. En hjärtklaff kan bli infekterad av bakterier eller svamp vilket kan leda till sjukdomen endokardit. Ungefär hälften av de som drabbas har sedan tidigare fel på sina klaffar. Det finns en ökad risk att få sjukdomen efter en klaffoperation men även andra ingrepp som djupare tandlagningar eller bukoperationer kan ge upphov till bakterieinfektionen i en klaff. Andra infektionssjukdomar, som lunginflammation, kan också sprida sig till klaffarna och orsaka endokardit. Den som får endokardit får ofta långvarig feber. Många infektionssjukdomar presenterar liknande symtom och det är därför svårt att härleda tecknet till just problem med klaffarna. I vissa fall kan pålagringar från den infekterade klaffen åka ut i blodbanan till andra organ. Sprider det sig till huden kan det ge speciella utslag men oftast är tecknen på endokardit diffusa. – Endokardit kan vara svårt att diagnostisera, säger Petur Petursson (bilden), kardiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Förutom symtom krävs det ultraljud och laborationsprover på blodet för att säkerställa sjukdomen. I många fall kan endokardit behandlas med antibiotika men det händer att infektionen ändå inte vill ge med sig. Den angripande infektionen kan skada klaffen och det kan bli läckage. – Det kan bli riktigt allvarligt. En skadad klaff kan leda till hjärtsvikt. Klaffpålagringar, så kallade vegetationer, kan lossna och spridas med blodet till andra delar av kroppen exempelvis till hjärnan och orsaka stroke, säger Petur Petursson. Sjukdomens spridning och allvarlighetsgrad avgör hur och var patienterna kan få vård. Många gånger kan adekvat behandling ges på infektionsavdelningar men i de fall då klaffarna och hjärtats funktion skadats är det i första hand på kardiologiska avdelningar som patienten kan få den behandling som krävs.

Kardiologens tre tips: Det ska du göra du misstänker klaffsjukdom

1

Håll koll på symtomen. Klaffsjukdomar kan vara svårupptäckta. Att du själv är vaksam på om till exempel din kondition och ork försämras är därför betydelsefullt. Det kan vara ett första viktigt steg för att klarlägga din sjukdomsbild.

STATUS #4/2015

2

Se till att bli undersökt. På vårdcentralen kan husläkaren lyssna efter blåsljud från hjärtat och vid misstanke om klaffel remittera dig till en kardiolog som kan ställa diagnos med hjälp av en ultraljudsundersökning av hjärtat.

3

Vänta inte. Dröj inte för länge med att söka vård. Fel på klaffarna kan förvärras med tiden. Tidig upptäckt ger ökade möjligheter att få adekvat behandling.

Symtom vid endokardit n Feber, ofta långvarig. n Samma symtom som vid klaffsjukdom om bakterieangreppet är så stort att klaffen skadats, det vill säga andfåddhet och minskad ork. n Hjärtsvikt. n Viktnedgång vid långvarig infektion. n Spridning av vegetationer ger varierande symtom beroende på vilket organ som drabbas.

Så behandlas endokardit n Med antibiotika i första hand. n Operation kan bli nödvändig för att få bort svårbehandlade infektioner. n Har klaffen förstörts, samma behandling och operationer som vid övriga klaffsjukdomar. 15

REPORTAGE

DÄRFÖR ÖKAR DIABETES RISKEN FÖR HJÄRTKÄRLSJUKDOM Allt fler människor får diabetes. Den som har diabetes löper flerfaldigt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med dem som inte har diabetes. Det finns flera teorier kring varför personer med diabetes är mer utsatta. Nu visar svensk forskning att det delvis kan bero på att diabetiker har sämre förmåga att läka skador i blodkärlens väggar. text

Ulrika Juto

diabetiker oftare drabbas av hjärtinfarkt, stroke och perifer kärlsjukdom, även kallad fönstertittarsjuka. Man vet också att personer med diabetes har fler sårbara åderförkalkningsplack i kärlen som lätt brister. När ett plack brister bildas en blodpropp som kan sätta sig i hjärtat eller hjärnan och orsaka en infarkt. Mekanismerna varför plack brister är dock inte helt klarlagda och man vet idag inte heller varför plack hos diabetiker lättare brister. Den teori som hittills använts för att förklara sambandet mellan diabetes och den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom är ökad inflammation i kärlväggarna hos diabetiker.

det är väl känt att

pågår forskning kring sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Andreas Edsfeldt är forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö på Lunds universitet samt läkare vid kranskärlskliniken på Skånes universitetssjukhus. Han berättar om en studie där man undersökt blod- och åderförkalk-

vid lunds universitet

16

ningsplack från patienter: 63 patienter hade typ 2-diabetes och 131 patienter hade inte diabetes. – I vår studie såg vi att patienter med diabetes inte hade mer inflammation i kärlväggen än de som inte hade diabetes. Däremot såg vi en skillnad i två stabiliserande bindvävsproteiner; kollagen och elastin, som är viktiga för vävnadsläkning och för att stabilisera åderförkalkningsplacken så att de inte brister. Patienterna med diabetes hade lägre nivåer av dessa protein. Vi tror att detta kan vara kopplat till nedsatt läkningsförmåga och att det i sin tur kan förklara varför placken lättare brister hos personer med diabetes. det är allmänt känt att diabetiker har försämrad läkningsförmåga när

”

I vår studie såg vi att patienter med diabetes inte hade mer inflammation i kärlväggen än dem som inte hade diabetes.

det gäller sår. Svårläkta fotsår är till exempel en inte ovanlig komplikation vid diabetes. Studien visade också att plack från personer med typ 2-diabetes även innehöll lägre nivåer av tillväxtfaktorer och enzym som krävs för bildandet av bindvävsproteiner. – Kunskapen är intressant eftersom den visar att andra processer än enbart inflammation spelar en extra viktig roll för bildningen av sårbara åderförkalkningsplack hos patienter med diabetes. Nu gäller det att identifiera de mekanismer som leder till den nedsatta vävnadsläkningen i kärlväggen. Det kanske finns fler mekanismer som vi inte känner till. I framtiden kan denna kunskap hjälpa oss att identifiera nya mål för läkemedelsbehandling, till exempel genom att stimulera förmågan till vävnadsläkning och därmed minska risken för personer med diabetes att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. hjärt-kärlsjukdom hos patienter med diabetes är behandlingsmålet inriktat på att patienterna

för att förebygga

STATUS #4/2015

REPORTAGE

” Andreas Edsfeldt är läkare och forskar om åderförkalkningsprocessen hos personer med diabetes.

ska ha en stabil sockerbalans över dygnet, samt att blodtryck och blodfetter ska hållas under kontroll. Ofta krävs därför behandling med blodtryckssänkande läkemedel och statiner. Trots aggressivare behandling för personer med diabetes är behandlingsresultaten sämre för dessa patienter jämfört med de patienter som inte har diabetes. – Behandlingen bromsar åderförfettningsprocessen hos personer med diabetes, men med nya läkemedel skulle man kunna bromsa processen ytterligare och förhoppningsvis kunna anpassa behandlingen allt mer efter individens behov. skulle också kunna användas för att förbättra diagnostiken. – På sikt kan vi genom ökad förståelse av orsakerna bakom plackruptur finna nya metoder, både inom bilddiagnostik och blodmarkörer, som kan hjälpa oss att hitta personer som har sårbara åderförkalkningsplack och behandla dem innan placken hinner brista, säger Andreas Edsfeldt. l den nya kunskapen

STATUS #4/2015

Två olika former av diabetes n Normalt regleras kroppens nivåer av blodsocker (glukos i blodet) mycket noggrant. Hos en frisk person varierar inte blodglukos mer än mellan 3,5 och 8,0 mmol/l oberoende av matintag, fasta och fysisk aktivitet. Vid diabetes klarar inte kroppen av att reglera detta. Hormonet insulin spelar en central roll i blodsockerregleringen och för cellernas upptag av glukos. Glukos transporteras in i muskel-, lever- och fettceller från blodet med hjälp av insulin. När blodsockerhalten i blodet stiger frisätts insulin från bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler. Det finns två former av diabetes, typ 1 och typ 2. Vid typ 1-diabetes uppstår brist på insulin till följd av att antalet betaceller som producerar insulin i bukspottkörteln är kraftigt reducerad till följd av att kroppens immunsystem uppfattar dem som främmande och förgör dem, det vill säga via en autoimmun reaktion. Sjukdomen debuterar vanligen i barn- eller ungdomsåren. n Vid typ 2-diabetes som är den vanligaste formen (cirka 80 procent av all diabetes) minskar känsligheten/svaret för insulin i cellerna. Insulinet förmår inte fylla sin funktion som glukostransportör. Blodsockret stiger och det gör att betacellerna insöndrar ännu mer insulin i blodet. Efter 10-15 år orkar inte betacellerna med produktionen och insulinbrist uppstår. Typ 2 diabetes är vanligast bland gamla och medelålders personer, men under de senaste åren har sjukdomen gått ner i åldrarna. Typ 2-diabetes ökar i hela världen. Ökningen är starkt kopplad till övervikt, fetma och ett stillasittande liv. Genom kost, motion, rökstopp och viktkontroll kan man förebygga eller skjuta upp denna form av diabetes upp i åldrarna. Törst, stora urinmängder och trötthet är typiska diabetessymtom. KÄLLA: Ericson E & Ericson T (2012) Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur: Lund.

17

Foto: S H U T T E R S TO C K

SMÅTT & GOTT Mys med ljus i höstmörkret

Foto: S H U T T E R S TO C K

n Den första söndagen i oktober är det Mikaelidagen som i det svenska bondesamhället var en viktig dag som kunde markera skiftet mellan sommar- och vinterhalvåret. På många platser var det först den kvällen som man fick tända ljus, enligt Institutet för språk och folkminnen. Nu för tiden har vi mer liberala regler. Så tänd ett ljus när du vill och känner för det, men glöm inte att blåsa ut när du myst färdigt.

Bättre resultat med nya träningskläder?

Foto: S H U T T E R S TO C K

n Förr gav vi oss ut på en löparrunda i lösa shorts och t-shirt. Idag är träningskläderna tajta och av material som andas och transporterar bort fukt från kroppen. Flera sportklädersmärken hävdar att det förbättrar resultatet. Men spelar kläderna egentligen någon roll för hur bra vi motionerar? När SVTs konsumentprogram Plus undersökte om de hårt åtsittande så kallade kompressionskläderna hjälper musklerna att prestera bättre kom de fram till att tillverkarna många gånger saknar vetenskapliga belägg för det. ”Andra faktorer som din egen träningsgrad har en överlägsen betydelse jämfört med om du har kompressionsplagg eller inte.”, kommenterade Johan Ullman, läkare och personlig tränare i programmet.

Trädgårdsexpertens septembertips:

Softa!

n Städa lagom i din trädgård under hösten, råder trädgårdsingenjören Katarina Kihlberg på sajten odla.nu. Att kratta lite för att göra snyggt är inte fel om man har ett behov av ordning, men lämna gärna en hel del löv till maskarna både på gräsmattan och i rabatterna. På så vis får jorden bästa tänkbara näringstillskott, skriver hon. Så låt maskarna jobba och njut av sensommaren i vilstolen.

av

personer i Sverige över 55 år är vårdare av anhörig. Mer än var tredje av dessa anhörigvårdare upplever en så pass hög belastning att det försämrar deras egen livskvalitet och livstillfredställelse.

Källa: Lunds Universitet

18

BodyArt & Foto: EVGENIA.SE Modell: MICHELLE LEHULT

14

Konst på bara skinnet n Konstnären Evgenia Parhatskaja rankas som den bästa i Sverige på kroppsmålningar. Hennes projekt ”Heart Disease in Art” är en stark känslomässig reflektion av drabbade i hennes närhet. Att munnen på modellen är tillknäppt illustrerar hur svårt vi har att prata om allvarliga saker och det svarta mönstret som slingrar på kroppen och upp på huvudet kan man tolka som att en stor del av oss, våra celler och tankar, påverkas när hjärtat är sjukt. STATUS #4/2015

Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så kan också du årligen bidra med två procent av din fondförmögenhet till Riksförbundet HjärtLungs viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Läs mer på swedbank.se/hjartespara Swedbank Robur i stolt samarbete med Riksförbundet HjärtLung

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som fondbolaget använder sig av. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se STATUS #4/2015

19

REPORTAGE

I ett fullt tält lanserade Riksförbundet HjärtLung kampanjen och rekordsatsningen Ljuset På våra dolda folksjukdomar i Hälsodalen i Almedalen. Kampanjen ska sätta strålkastarljuset på mörkertalen och visa på vikten av tidig diagnos och korrekt behandling. text

Peter Edfelt

foto

Per Jeppsson (stora bilden)

LJUSET PÅ LANSERADES I ALMEDALEN HjärtLungs kampanjseminarium var stort. Ett 80-tal personen fanns på plats när seminariet inleddes. Först ut var Peter Vasko, registerhållare för kvalitetsregistret RiksSvikt. – Vad är problemet?, frågade Vasko retoriskt. Hur vi ska kunna hjälpa människor med hjärtsvikt om ingen känner till att de har sjukdomen? Cirka 200 000 beräknas ha hjärtsvikt, och det finns lika många till som idag är odiagnostiserade. Allt för få får dessutom rätt behandling, något som leder till onödigt lidande, konstaterade Peter Vasko. Han efterföljdes av Frieder Braunschweig, ordförande i svenska kardiologföreningen, som målade

20

Foto: PETER EDFELT

intresset för riksförbundet

Pär Hommerberg tillsammmans med SKL:s chef Hans Karlsson, Veronica Palm (S) och Anna Starbrink (FP).

upp en bild av hur 300 000 beräknas ha förmaksflimmer – och att av dessa har cirka 100 000 inte fått en diagnos. Dagens sista inledningsanförande hölls av Socialstyrelsens prioriteringsordförande i arbetet med att ta fram de nya nationella riktlinjerna för ast-

ma- och KOL, Peter Odebäck, specialist i allmänmedicin. 500 000 svenskar beräknas ha KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, men endast 20 procent känner till att de bär på sjukdomen. – KOL är inom några år världens tredje största folksjukdom. Det finns ingen tvekan om att tidig diagnos och korrekt behandling stoppar stort lidande, säger Peter Odebäck.

hjärtlungs ordförande Inger Ros berättade om kampanjen och hur hon genom åren som ordförande märkt hur de tre diagnoserna konsekvent underdiagnosticeras, något som nu fått förbundet att ta beslutet att genomföra rekordsatsningen på att sprida kunskap om mörkertalen och att STATUS #4/2015

REPORTAGE Inger Ros, Pär Hommerberg, Christine Cars-Ingels, Karin Jeppsson, Peter Edfelt och Britt Frendin representerade förbundet.

det rör sig om minst 700 000 människor som har en av folksjukdomarna. Moderatorn för dagen, HjärtLungs Pär Hommerberg, bjöd upp Hans Karlsson, SKL:s chef för Vård och omsorg, och politikerna Veronica Palm (S) och Anna Starbrink (FP) för att diskutera vad man kan göra för att komma till rätta med mörkertalen. Hans Karlsson betonade vikten av att vi måste göra saker annorlunda och tänka nytt. – Börja med dig själv. Ställ er upp!, sade han och fick överraskade seminariebesökare att ställa sig upp under ett par minuter. ordförande i Socialutskottet, fokuserade på vikten av att se patienten som en person,

veronica palm (s), vice

STATUS #4/2015

inte någon som ska slussas runt och styckesindelas i stuprörstänkandet i vården. – Vården behöver även vara mer uppmärksam på rökare och mer personcentrerad, sade Veronica Palm. Hennes motpart, Folkpartiets Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, pekade på att det är viktigt att säkerställa en positiv utveckling av kvalitetsregistren. På frågan om huruvida vi kan förvänta oss ett mindre mörkertal nästa år i Almedalen, var panelen enig om att det tvärtom troligen kommer att öka. – Men vi kommer, tack vare den här kampanjen, ha lärt oss mer om vilka åtgärder som måste till för att fler ska

få en diagnos och rätt behandling, sade Inger Ros. Den ska fortsätta fram till Alla hjärtans dag 2017 då Riksförbundet HjärtLung ska överlämna resultatet av kampanjen till Folkhälsominister Gabriel Wikström (S). Fram tills dess kommer förbundet att jobba intensivt med att sprida kunskap om mörkertalen. l

kampanjen är därmed igång.

Hemsida n På hemsidan kan du se en film om lanseringen av kampanjen: ljusetpa.se/film-fran-lanseringen-avljuset-pa/

21

RECEPT

Så fixar du fiskarna från svenska sjöar och hav Det går att göra mer än att steka abborren. Här är tre recept hur fiskar som gös, abborre och torsk går att til�­ laga en bit bort från traditionellt sätt. Recept och bilder kommer från boken Fiskelycka (Massolit förlag). foto

Patric Johansson

Grillad gös med örtpuré n Gös är kungen av middagsfiskar. Här serveras gösfilén på en bädd av grillad zucchini med knaprigt göschips och örtpuré. Ingredienser (4 portioner) 700 g gösfilé 2 zucchini 2 msk rapsolja salt och peppar 2 msk olivolja Göschips gösskinn, fjällade och med fiskköttet bortskrapat salt brynt smör

Örtpuré 1 dl olivolja 2 msk hackad persilja 2 msk finhackad gräslök 2 msk finhackad dill 500 g nykokt, skalad mjölig potatis 100 g smör 1 citron, saft och zest 1 tsk finriven vitlök salt och peppar

Gör så här med gösen 1. Skiva zucchinin på längden. Pensla med rapsolja och grilla på hög värme. 2. Grilla även fisken och smaka av med salt och peppar. Så här gör du göschips 1. Sätt ugnen på 130 grader. Lägg gösskinnen på smörpapper på en ugnsplåt. Salta och pensla med brynt smör på båda sidor. 2. Lägg ytterligare ett smörpapper och en plåt ovanpå så att skinnen kan torka under press i ugnen tills de är helt torra, 45–60 minuter. Ärtpurén gör du så här 1. Mixa olivoljan med persilja, gräslök och dill. 2. Pressa potatisen och blanda i smör, citron och den mixade örtoljan. Smaka av med vitlöken samt salt och peppar. Vid servering Lägg fisken på den grillade zucchinin tillsammans med purén och ringla över olivolja. Garnera med gösskinnschips.

22

STATUS #4/2015

RECEPT

Abborrpiccata med tomatsås n En vardagshjälte! Servera gärna med ugnsbakade ­cocktailtomater och nykokt tunn spagetti. Ingredienser (4 portioner) Abborrpiccata 600 g abborrfiléer 3 ägg 150 g prästost, riven salt och peppar 2 dl vetemjöl 100 g smör Tomatsås 3 ½ msk olivolja 40 g smör 8 sardeller, finhackade 3 vitlöksklyftor 4 torkade små chilifrukter

400 g cocktailtomater, halverade 75 g oliver, kärnfria 2 tsk kapris 2 msk hackad persilja salt Ugnsbakade cocktailtomater 20 cocktailtomater, gärna kvar på kvisten 1 ½ msk flytande honung 3 msk olivolja 2 vitlöksklyftor, skivade salt och peppar

Börja med de ugnsbakade cocktailtomaterna 1. Lägg tomaterna på ett ugnsfast fat med smörpapper och ringla över honung och olivolja. Salta och peppra och lägg över tunt skivad vitlök. 2. Baka i ugnen på 120 grader i 30–45 minuter. Gör så här med tomatsåsen 1. Värm upp olivolja i en vid ­kastrull, tillsätt smöret och sardeller, vitlök och chili. Låt fräsa sakta i cirka 5 minuter och lyft sedan upp chilin. 2. Lägg i tomater, oliver och ­kapris. Låt sjuda på låg värme i 20 minuter, rör om försiktigt då och då. Ta upp vitlöken och strö över persiljan. Smaka av med salt. Så här gör du abborrpiccatan 1. Vispa upp äggen och blanda med osten, smaka av med salt och peppar. 2. Vänd filéerna i mjölet och i ostsmeten och stek på medelvärme i smöret.

Misostekt torsk n Miso är fermenterade sojabönor och används flitigt i det japanska köket. Precis som smör och salt är naturliga smakförhöjare så fungerar miso i det här receptet på exakt samma sätt och ger torsken en naturligt hög smak av sötma och sälta. Ingredienser (4 portioner) 800 g torskfilé, med skinn, fjällad, 4 bitar à 200 g 50 g misopasta (finns i välsorterade livsmedelsbutiker) 1 dl fiskfond

Till servering Servera abborrpiccatan med tomatsås, ugnsbakade cocktailtomater och nykokt tunn spagetti.

½ dl mirin (finns i välsorterade livsmedelsbutiker), eller sockerlag rapsolja och smör att steka i ca 2 klyftor vitlök timjan

Gör så här: 1. Blanda misopasta, fiskfond och mirin. Lägg ner torsken i marinaden och låt marinera 4–5 timmar i kyl. 2. Skölj fisken och torka den torr med hushållspapper. Värm oljan i en stekpanna och lägg i filéerna med skinnsidan ner. När filéerna börjar få en bra gyllenbrun färg tillsätt smöret, krossade vitlöksklyftor och timjan. Sänk värmen, vänd filéerna och ös smöret med en sked över fisken tills den är färdig. En innertemperatur på cirka 45–48 grader är perfekt. 3. Servera med dillstekt potatis och eventuellt hovmästarsås.

STATUS #4/2015

23

Tack vare en lyckad operation mot hjärtflimmer kunde Johan Hjalmarsson börja motionera. När han klarade av att springa ett maraton ville han visa sin uppskattning till den som gjort det möjligt. text

Anna-Karin Andersson

Foto: SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS

STATUS FRÅGAR

Johan Hjalmarsson gav sin maraton­ medalj till sin läkare Johan Sjögren.

Foto: ELLINOR FERMFELT, HELSINGBORGS MARATHON

SPRANG MARAN – GAV MEDALJEN TILL LÄKAREN n Hallå där Johan Hjalmarsson, varför skickade du din maratonmedalj till din läkare? – Under 15 års tid har jag hindrats från att löpträna på grund av mitt förmaksflimmer. När jag blev frisk tack vare en så kallad labyrintoperation bestämde jag mig för att försöka göra det som tidigare varit omöjligt. Att springa en mara var ett av mina mål. När jag ett par år efter ingreppet klarade av det och satt där och tittade på min medalj tyckte jag att det var så coolt. Jag ville ge medaljen till den som gjort det möjligt. n Hur reagerade läkaren? – Johan Sjögren, som han heter, blev jätteglad. Han och den övriga sjukvårdspersonalen berättade att de sällan får höra hur det går för deras patienter. Att få en medalj och ett tackkort visade betydelsen av deras insats. Det var verkligen uppskattat. 24

n Berätta om ditt flimmer… – Det började när jag var 23 år. Då började hjärtat plötsligt att rusa då och då. Några år senare fick jag diagnosen förmaksflimmer. Med tiden blev det värre. Till slut var det kroniskt. Jag behandlades med waran och gjorde fyra ablationer med några års mellanrum men inget hjälpte. Det var knäckande och jag var på väg att ge upp hoppet om att bli av med besvären. n Hur påverkade sjukdomen din fysiska aktivitet? – Jag har alltid gillat att röra på mig. Som ung spelade jag mycket tennis och var ute och sprang. Men flimret hindrade mig. När jag en gång försökte mig på att springa en mil rusade pulsen upp i 230. Det gick helt enkelt inte. n Varför blev det aktuellt med en ny operationsmetod? – Det kom på tal när jag var på en efterkontroll på universitetssjukhuset i Lund. Jag fick förklarat för mig hur

den så kallade labyrintoperationen går till och fick frågan om jag ville testa. n Hur reagerade du på det föreslagna kirurgiska ingreppet? – Jag var överlycklig. Ringde till min fru och grät. Jag fick hoppet tillbaka. n Och allt gick bra? – Ja. Det är klart att det var jobbigt efteråt. Det tar tid att hämta sig efter en operation. Men jag mår toppen och kan som sagt röra på mig som jag vill igen. n Kan patienter bli bättre på att visa sin uppskattning när de är nöjda med vården? – Absolut. Det är lättare att klaga när vi är besvikna. Och vi förväntar oss oftast att en operation ska gå bra och därför glömmer vi att visa vår tacksamhet. Jag trodde inte riktigt det förut, men även överläkare på hjärtkliniker behöver uppmuntran. n Hur ska man göra för att berömma vårdpersonalen? – Det viktigaste är nog att man gör det. Att det inte stannar vid tanken. l STATUS #4/2015

Du kan göra skillnad Det pågår mycket forskning för att hitta nya behandlingsformer som kan rädda livet på hjärt- och lungsjuka. Men ganska lite kring det som händer efter att man har skrivits ut. Forskningsfonden HjärtLung stödjer patientnära forskning för att alla som lever med hjärteller lungsjukdom ska kunna leva ett så långt och bra liv som möjligt. Tack vare de bidrag vi har fått in under åren har forskningen tagit flera kliv framåt. Men det behövs mer resurser om utvecklingen ska gå snabbare fram. Tack för din omtanke!

Gåvoplusgiro 90 10 10 - 9 Ange Forskningsfonden i meddelanderutan.

BINGOLOTTO VINSTER FÖR MILJONER

Få två lotter utan extra kostnad!

ALLT KAN HÄNDA – ALLA KAN VINNA

Stöd din HjärtLung-förening.

BingoLotto med Oldsberg & Co förgyller söndagskvällarna med musik, underhållning och intressanta gäster. Och såklart massor av spelglädje. Bli prenumerant och stöd din HjärtLung-förening så får du två Bingolotter utan extra kostnad. Läs mer på bingolotto.se/hjartlung Kampanjkod: 2500

STATUS #4/2015

25

LANDET RUNT

n Vad händer i din lokalförening? Skicka in text och bilder till status@hjart-lung.se

Vad är på gång i er förening? n Har ni till exempel arrangerat en promenad, haft en träff eller bjudit in någon föreläsare? Status vill gärna höra om vad ni håller på med i er lokala förening. Det behöver inte handla om ett storslaget evenemang, många medlemmar lyfter fram att det är gemenskapen som betyder mest och det vill vi gärna skildra här på våra Landet-runt-sidor. Så välkommen att höra av dig! Så gör du om du vill skicka in material till oss: 1. Berätta i korthet om någonting ni gjort tillsammans i er lokalförening. 2. Ta bilder på aktiviteten eller fota några av de som varit med. Berätta vilka bilderna föreställer, var bilden är tagen och i vilket sammanhang. 3. Skicka texten och bilderna till oss genom att mejla till: status@hjart-lung.se eller skicka med vanlig post till: Status, Riksförbundet HjärtLung, Box 9090, 102 72 Stockholm. 4. Ange ditt namn och dina kontaktuppgifter så att redaktionen kan nå dig vid eventuella frågor. De uppgifterna publiceras inte. 5. Var medveten om att redaktionen kan behöva redigera materialet för att det ska passa in i tidningen.

Skådespelaren Peter Sundh som Alfred Nobel.

Nobel tog emot örebroare n Tisdagen den 19:e maj gjorde Föreningen HjärtLung i Örebro årets vårresa. Denna gång gick färden till Björkborns herrgård i Karlskoga. När vi kom fram serverades kaffe i stallet. I detta stall var Alfred Nobels tre ryska hästar en gång inhysta, vilket hade en avgörande betydelse för Nobelpriset. Därefter var det dags att promenera till herrgården. Skådespelaren Peter Sundh, utklädd som Alfred Nobel, gav en intressant inblick i Alfreds liv och Nobelprisets tillkomst. Alfred bodde under sina tre sista år av och till på Björkborns herrgård. Han hade även bostäder i Paris och San Remo. Alfred innehade c:a 300 patent, men av dessa var det bara tändhat-

ten och dynamiten som gav några pengar. Alfred var intelligent och språkbegåvad, men hade svårt i umgänget med andra människor. Efter en rundvandring i herrgården begav vi oss till laboratoriet. Där guidade Peter Sundh, Alfred, och gav oss ännu fler upplysningar. Jag nöjer mig med att notera att Alfred var liten till växten, 1,64 m, och att han avled 63 år gammal i San Remo. Efter besöket i Björkborn åkte vi till restaurang Strandkanten, vackert belägen vi sjön Möckelns strand, för att äta lunch. Mätta och nöjda kunde vi sedan anträda resan hem till Örebro. Insänt av: Bengt Persson

Fika med blodtryck i Strömsund

Medlemmarna i HjärtLung Falkenberg njöt av naturen, sällskapet och solen under utflykten.

MEDLEMMAR I FALKENBERG NJÖT AV SOL OCH VÄRME n HjärtLung Falkenberg anordnade en resa till Backa, Gällared för att fira Gökotta, på Kristi himmedfärdsdagen. Ett sextiotal medlemmar ställde upp och fick uppleva en härlig förmiddag med sol och värme. Vi fick också uppleva Hallandsnaturen när den är som vackrast. Det är vår kommitté för promenader som hade arrangerat resan, som alla var mycket nöjda och belåtna med.

n Föreningen HjärtLung Strömsund arrangerade ett musikkafé med spirometri och mätning av blodtryck. 40 personer hade kommit för att bland annat lyssna till Mera Drag i Dur, Ranco Antonios och Jack-Runes som gav en omväxlande musikupplevelse. Efter en timmes musik presenterade Tony Olofsson en kampanj som Riksförbundet startar på Hjärtebåten den 25 maj där landets samtliga Länsordföranden träffas för året men även medlemmar har inbjudits till resan med Vikinglinjens Cinderella. Kampanjen belyser våra dolda folksjukdomar, KOL, hjärtflimmer och hjärtsvikt. Föreningen i Strömsund kunde förhandsvisa hur kampanjen initierades vid Almedalen 2014 samt dess innehåll

och tidplan. Under två år skall denna kampanj tillsammans med föreningar, registreringsansvariga och företag samarbeta för att visa resultatet vid förbundets konferens 2017. Därefter serverades kaffe och smörgåsar och ett lotteri med 200 lotter såldes under tiden musiken flödade. När fikat avslutats och lotterivinsterna funnit sina vinnare kunde de som var intresserade blåsa i föreningens nya spirometer och därmed få reda på sin lungstatus. Åtta personer testade sina lungor. Linn Heimdal som utbildar sig till sjuksköterska och siktar på att bli ambulanssköterska hjälpte föreningen att mäta blodtrycket på 25 personer. Nästa musikkafe blir 19 november, om inte tidigare. Insänt: Tony Olofsson

Insänt av: Lennart Fast

26

STATUS #4/2015

LANDET RUNT

Föreläsning om Kirunas flytt n Vår förening, Kiruna HjärtLung, hade den 22 april en föreläsning på vårt medlemsmöte om vår stadsflytt. Den informerande hette Stefan Sydberg, andre vice ordförande i kommunstyrelsen och han höll en väldigt intressant information om att vår stad som måste flyttas på grund av gruvans utbredning. Vi har även haft en utställning i vårt stadshus den 11-12 maj där vi bland annat informerade om vår förening. Vår förening har idag sju aktiva cirklar, bland annat vattengymnastik, hjärt- och lunggymnastik, mat/ bak, fria textilier, tennbroderi och allsång varje fredag som är väldigt välbesökt och uppskattat. Den 2 juni hade vi en endagsresa till Torneträsk, det ligger cirka fem mil norr om Kiruna. Vi var 40 personer som deltog. Vi grillade, hade tipsrunda, och besökte hamnen. Det blev en uppskattad resa. Vi har väldigt trevligt i föreningen, där medlemsvård är vår högsta prioritet.

Resan gick till Rom n Den 11 maj blev 21 förväntansfulla medlemmar från HjärtLung Österlen upphämtade för att åka till Kastrup och sedan vidare för en 5-dagars resa till Rom. Med oss hade vi vår guide Ewa. Vi såg muren runt Vatikanstaten och Colosseum, denna stora amfiteater där 60 000 personer fick plats för att titta på skådespelen med gladiatorer och djur. Strax intill står kejsar Konstantins imponerande triumfbåge. Vatikanen med Sixtinska kapellet där påvarna genom historien har beställt konstverk av de allra största mästarna och samlat konst av ofattbara värden var en upplevelse. Peterskyrkan med bländande konst och arkitektur var också en otrolig upplevelse som nästan tog andan ur oss. Vi fick även se Palazzo Corsini, där vår svenska drottning Kristina levde efter abdikeringen. Det var intressant att se hennes konstsamlingar. Vidare gick vi uppför Palantinen, en av Roms historieomsusade kullar till Forum Romanom från 700-talet med kejsar Titus triumfbåge som var centrum för stadens politik, gudadyrkan och handel. Några timmar egen tid hade vi också då vi kunde njuta av att bara vara i Rom och insupa atmosfären. Sista dagen åkte vi till Albanosjön och Frascati, en liten stad ett par mil utanför Rom som kallas påvens berg. På kvällen var det gemensam middag och sedan en rundtur för att se alla vackra byggnader i kvällsbelysning. Med mycket att smälta av både information och upplevelser lämnade vi Rom och många av oss tänkte nog att dit vill vi åka fler gånger. Insänt av: Ulla Nilsson

Insänt av: Mariann Ek

Forskningsstudie om biverkningar av läkemedel Forskningsstudien Swedegene undersöker om det finns ärftliga (genetiska) orsaker bakom biverkningar av läkemedel. Målet är att i framtiden förhindra biverkningar genom genetiska test. Vi vänder oss till dig som är minst 18 år och sökt sjukvård för någon av följande biverkningar:

PROMENAD I ÖSTHAMMAR n Den 2 juni promenerade HjärtLung Östhammar, tillsammans med medlemmar från vår systerförening i Tierp, Hälsans Stig i Östhammar. Under promenaden blev vi guidade av Peggy Rohdin från Visit Roslagen. Total var vi 19 personer som hade trevligt samtidigt som vi fikade, promenerade och åt lunch tillsammans. Insänt av: Olle Andersson

FRÅN ÄNGELHOLM TILL JONSTORP n Hjärt-Lung Ängelholm avslutade sitt vårprogram den fjärde juni med en utfärd till Tunneberga gästgivargård i Jonstorp. Vi bjöds på sillbuffé med tillbehör. Till efterrätt fick vi en fin glassbomb. Sång och musik förgyllde samvaron. Många blev säkert nostalgiska av all skön musik. Det var ett glatt gäng som åkte hem till Ängelholm.

STATUS #4/2015

•

Svullnad i ansikte, mun, tunga, läppar eller hals av blodtrycksmediciner.

• •

Låga nivåer av vita blodkroppar av alla typer av läkemedel. Muskelsmärtor eller -svaghet av blodfettssänkande läkemedel.

Att vara med i studien innebär:

•

Att du per telefon talar med en forskningsassistent som ställer frågor kring biverkningen, din läkemedelsbehandling och sjukhistoria.

•

Att du lämnar blodprov vid ett tillfälle vid din närmaste vårdcentral eller sjukhus.

•

Att vi ber om din tillåtelse att få använda den information om dig och den biverkning du drabbades av som finns i din journal från sjukhus eller vårdcentral.

Vi är även intresserade av studiedeltagare som drabbats av andra biverkningar. För mer information, gå in på www.swedegene.se. Frågor och intresseanmälan mejlas i första hand till info@swedegene.se. Vi nås även på tfn: 018-611 29 30 (telefonsvarare). Uppge namn, kontaktuppgifter, biverkning och misstänkt läkemedel så kontaktar vi dig.

27

LANDET RUNT Boulegäng gjorde en sommarutflykt

Boulesektionen i Norrköping var nöjda med sommarens heldagsresa.

n HjärtLungs boulesektion i Norrköping gjorde sin årligen återkommande heldagsresa (utan klot) den 23 juli i 20-gradigt bra resväder. Samordnaren Lasse Bohman såg till att det blev stopp vid sex tillfällen för sevärdheter samt förtäring. 15-talet deltagare besökte bland annat Hantverksbyn i Kolmården, loppis i Strömsfors, Rinkeby gårdsbutik i Jönåker, Bilmuséet i Sparreholm och Café Kvarnen i Vadsbro. Vid 19-tiden var vi åter i Norrköping. Alla var nöjda och glada efter givande och intressant utflykt. Insänt av: Bo Sonelin

TRIVSAM TRÄFF I ARVIKA n Cirka 65 medlemmar i Arvika Hjärt-Lung träffades för årets trivseleftermiddag i strålande solsken. Vi samlades på Gunnevi IP där våra värdar AnnCharlotte och Gunnar Frisk, med för dagen inhyrd personal, väntade med nygrillade hamburgare som serverades med diverse tillbehör. För underhållningen svarade två blivande dragspelsvirtuoser, bröderna Anders och Gunnar Edman. De framförde flera välkända melodier. Eftermiddagen avslutades med bingo och kaffe med dopp. Ordförande Bertil Nilsson avslutade med att önska alla en skön sommar. Insänt av: Agneta Magnor

28

Medlemmar i HjärtLung Filipstad gjorde en resa med buss till Borgvik och von Echstedtska gården.

Medlemmar i Filipstad besökte bevarad bruksmiljö n Onsdag den 10 juni startade medlemmar i HjärtLung Filipstad sin sommarresa med buss till Borgvik och von Echstedtska gården. Väl framme i Borgvik var det dags för kaffe, därefter följde information om bland annat järnbruket i Borgvik som startade redan 1627 och lades ned 1925. Vår guide som hette Gunilla Ekström berättade om vilken stor betydelse Borgvik har haft genom åren och att det är en av Värmlands bäst bevarade bruksmiljöer. Vi fortsatte sedan färden till Borgviks kyrka som invigdes 1718. Vår guide var även här Gunilla Ekström och efter den mycket intressanta historien om kyrkan ville hon skicka med oss ett budskap. Hon sjöng då psalm 199 vers tre och fem efter en gammal dalamelodi. Det var en fantastisk upplevelse, vilken sångröst och vilken inlevelse psalmen framfördes med. Deltagarna kommer nog aldrig att glömma detta ögonblick. Besök på sliperiet var nästa programpunkt där vi

välkomnades av ägaren Oscar Magnusson som berättade om sliperiet och att han vill skapa ett galleri. För närvarande pågår bland annat en fotoutställning med den brittiska fotografen Terry O`Neill och svensk-ukrainska fotokonstnären Nathalia Edenmont samt från Värmland glaskonstnären Inga-Lena Klenell som visar fantastiska glashantverk. När vi hade tagit del av utställningarna serverades vi lunch. Vi åkte vidare till resans sista mål von Echstedtska gården där vi välkomnas av en guide som berättade om gården som byggdes 1762-1764 och har spännande rokokoinredning, väggmålningar och landets vackraste utedass. Nöjda och belåtna med många kulturella och intressanta upplevelser startade vi hemresan och ett stort tack framfördes till Lilian Karlsson som ordnat den trevliga sommarresan. Insänt av: Karin Ivarsson

FÖRENINGEN ÅKTE TILL NORGE n Länsföreningen Jämtland-Härjedalen HjärtLung anordnade i slutet av juni en resa till Trondheim för länets medlemmar. I Trondheim blev det först en sightseeingtur innan det var dags att checka in på hotellet. Under eftermiddagen besökte många den lokala marknaden. Karl-Erik Hermansson, ordförande i länet, träffade tillsammans med några styrelsemedlemmar ordförandena från LHL Trondheim Vest och LHL Trondheim Öst för att diskutera ett eventuellt samarbete mellan föreningarna. Inga beslut togs men diskussionerna kommer att fortsätta vid ett senare tillfälle. Till middagen som intogs på restaurang Tasting hade de

Från vänster Jan Jonsson, vice ord­förande Jämtland-Härjedalen, Asbjörn Johnsen, ordförande LHL Trondheim Vest, Gunnar Störseth, ordförande LHL Trondheim Öst och Karl-Erik Hermansson, ordförande Jämtland-Härjedalen.

båda norrmännen inbjudits. Följande dag var ett besök på Sankt Olavs Hospital inplane-

rat. Där bjöds alla på kaffe och våffla innan det var dags för en information om sjukhuset, som är ett av norra Europas modernaste. Överläkare Gustav Östberg berättade därefter om hjärtlungcentret. Tillsammans med akutvården bildar de en egen enhet. Innan hemresan blev det ett besök i Tyholttårnet, som är ett TV och radiotorn. På 75 meters höjd ligger restaurang Egon där lunchen intogs. Restaurangen har ett golv som sakta roterar och på en timme kan man se hela Trondheim. Mycket nöjda resenärer återvände så småningom hem till Jämtland. Insänt av: Margareta Eriksson STATUS #4/2015

KORSORD LINDRAD STRED FÖR KARL XII

BERGSMÅTT HUVUD- NYMFER I SOM BONAD GREKISK FÖRGÅTT MYTOLOGI

KÄNSLIG HABIT

STAT I STATERNA SES PÅ MARKNAD

HUSSPILLROR SKREV OM FRIBERG LÄRA

KNÄPPA HÄNDERNA GÅR SVENSÄLLAN BERTIL UT FREKVENT DÖ PÅ ENGELSKA

KINGROMAN STING AV SMÄRTA

SILUETT I BACKEN

TRÅNGT SUND

HÄRK

STENFRUKT

BOKHYLLA BRASSE MED BOLLKÄNSLA GÖR SIG BRA PÅ BILD KOLOSSAL

FÖRÄNDRA

MISS-

HUSHÅLLA KYLVARA

NATIONER

TILL STILLHET INGEN GRÖNNYTTA VALL

KUNGDOS LIGT NATTLÄGER LEVEBRÖD UTOMHUS

BILDFORMAT SPORRAD DRABBAR LÖVTRÄD

DRÖJSMÅL

BRÖDKRYDDA HAR MURARE BRUK FÖR

GAMMALBÖRDA

MISSTÄNKA PIPTOBAK

VÅP SKADA

UTSETT

KORS HAR VI INTE KVAR I BÖRSEN GARDELL MONARK

DRABBAR ÖGONEN

MANSSLÄKTING GNUTTA STORT VERK SÖTSAKER

TRAPPOR ALLIANS- KORT FÅR DOM I PARTI RINKEN

TELEFONTEXT STRECK

BLOMGRYMT-STRANDE TIDER OXE TENN KÖTT MED FYLLNING BREVSLUT

DAGMAR SOM SKREV FUL FISK

TÄ & V VLA INN STATUS #4/2015

GÅR PÅ ÅNGA

VINDTÄT JACKA

STRÅLA

STAD I ITALIEN

KJÄLLSTRÖM SPRINGAR KULLA MED I MARS

VINN 200 kronor! Lösningen ska vara märkt ”Bildkryss nr 4” och måste vara Status, Box 9090, 102 72 Stockholm, tillhanda senast den 30 september 2015. Tre priser på 200 kronor delas ut. Lösning och pristagare meddelas i Status nr 6 2015. Namn:________________________________________________________________________________ Adress:_______________________________________________________________________________ Postadress:___________________________________________________________________________ Om du vill, uppge bankkonto (clearingnr+kontonr):________________________________________ 29

FÖRBUNDSNYTT Bengt Strand, Marie Ekelund (studiesamordnare), Lilian Granberg, Anders Gustafsson och Anita Svensson och Britt Gabrielsson.

Motionsledarteamet till er tjänst n Riksförbundet HjärtLung har ett brett motionsprogram med allt från vattengympa till stavgång. Det är bland annat dessa program som lockar personer att bli medlemmar hos oss. Motionsprogrammen tar vid när sjukvårdens rehab avslutas och på så sätt kan våra medlemmar fortsätta att röra på sig för sin egen hälsas skull. Riksförbundet har ett Motionsledarteam bestående av engagerade och erfarna motionsinstruktörer vars uppdrag är att vara behjälpliga att utbilda nya och befintliga

instruktörer runt om i landet. Syftet är att utveckla och stödja lokalföreningarna i deras arbete att utbilda och hitta engagerade motionsledare för alla typer av motionsprogram. Teamet består av sex personer som täcker hela landet. De utbildar nya instruktörer, medverka i utvecklingen av motionsprogram och är bollplank till läns- och lokalföreningarna. På en del håll i landet har det varit svårt att rekrytera motionsledare.

VINNARE & LÖSNING krysset nr 2 2015 S S P R R I T P X E N Ö N A L U L S K T S T P E E N L O R

GRÄNSAR TILL BL.A OHIO

I N D I A N A

ORDEN GER ELEV HJÄLP MED TRAVEN

NEDRÄKNINGSSTART GAMMAL FRANSK DANS

FRÄMLINGSSKRÄCKEN NATRIUM HOLMEN

S STÖRST I NÄRKE TRAKTATET

A BABYLONISK GUD

A LINDRAD BOR I SJUMILASKOGEN BRITTISKT ROCKBAND SPELDEL

A

S T Ö V E L K N E K

A Å R P R E B R T A L E A Å S L E S S O V A S S E L O C T A K

NÅGOT OM BAKFOTEN 1955

YTA

BÄRFÄRG

STÅNDPUNKT BLEV STATOIL

NAZIKÅR GLOBAL KAMP

FICK LJUNG EGEN I EN SKETCH STÄMMA

RUNT FINA BUKETTEN

SVERIGEGUIDE

PÅ FINA BYXAN

K A L O T I K S K U L E L K A

TILLTRASSLAD

FUL SIMMARE

ANVÄNDA HUVUDET

BÄGARE BELLMANDAM

MJUK HÅRT VIRKE

SCHWEIZ HUVUDSTAD FÅNGÖ

I F

STÄMNING FARS

KOLASORT

A K O

FÖRVIRRAR VAR PAVAROTTI

KORT FÖR STILB DAY VI MINNS SKALDEL

VÄRLDENS UNDERGÅNG

F A

SERBISK PROVINS

K O S O V O GÅR I KÄRLEKENS TECKEN

B R Ö L L O P S D A G

L P I V K O R A N F O T E R O R P L A L L L B O R N N A

K S T O I O L L A N Y E A B I N E K K N E I S E S O N T K R K R A R A T A D E N I S E Ö R Ö K

DURK- BRÄNSLE FINNS SLAG FÖR BEHOV

STAD I TOSCANA

BLÅ BLOMMA

NORDAMERIKANEN

FÄRSK KONSTSNICKARE

MUNBLÅSOR

IDROTTSKLUBB

TYP AV ELKABEL KAJKA

GREKISK TÄNKARE

FYLLER PÅ SEINE

AVKOMMA

KAN MAN SKRIVA MED ERSÄTTER HAMMARE

KARTELL TVÅ GGR FEMTIO

ÄR KRONBLOM OCH TUFFA VIKTOR

TYSK STAD PRONOMEN

MÄTTAR MÅNGA

KAN LYFTA OCH TAPPAS UR

DUNANTVERK OMRÅDEN

GAMMAL DRAGARE

JP 2015 ©PERSSON

3 vinnare som vinner 200 kr var. Henry Jansson Hälsö

G-B Bäckström Västervik

PDF skapad med pdfFactory Pro testversion www.pdffactory.com

30

Anita Wallin Alfta

Nu kan föreningarna få hjälp av Motionsledarteamet att utbilda sina instruktörer och även få tips om var det går att hinna nya. Ibland finns de närmare än man tror, det är bara att höja blicken något. Motionsledarteamet får regelbundet utbildning kring aktuella ämnen som berör motion för personer med lung- och hjärtsjukdomar. De utbildas av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra kunniga inom området. Denna kunskap är det meningen att teamet ska få möjlighet att sprida.

Vill du bli forskningspartner? n Riksförbundet har sedan 2008 arbetat för att utöka brukarmedverkan i den medicinska forskningen. Det sker genom att medlemmar med erfarenhet av att leva med en hjärt- eller lungsjukdom och med intresse för forskning, deltar i en utbildning i förbundets regi för att bli forskningspartner. Forskningspartner deltar efter utbildningen i passande forskningsprojekt för att bidra med brukarsynpunkter. Uppgiften kan vara att lämna synpunkter på information till patienter, utformning av enkätfrågor och insatser att sprida forskningsresultat. Förbundskansliets uppgift är att passa ihop lämpliga forskningsprojekt med berörd forskningspartner. Kostnaderna för forskningspartner står riksförbundet för. Som forskningspartner ska du ha erfarenhet av hjärt- eller lungsjukdom, vara intresserad av forskning, vana vid internet och e-post samt ha kunskap om vår organisation. Tiden för uppdraget som forskningspartner varierar. Oftast handlar det om 4-6 möten per år samt kontakt via e-post. Vissa perioder kan vara mer intensiva, medan perioder som te x datainsamling kan vara betydligt lugnare. Du som är intresserad skriver några rader om dig själv och varför du är intresserad att bli forskningspartner och skickar det till handläggare Pelle Johansson på förbundskansliet: pelle.johansson@hjart-lung.se Mer information finns att läsa på förbundets hemsida eller kan fås av Pelle Johansson 08-55 606 206. Nästa grundutbildning sker i Stockholm helgen den 14-15 november 2015. STATUS #4/2015

FÖRBUNDSNYTT HjärtLungs förbundsordförande med på maktlista n HjärtLungs förbundsordförande Inger Ros finns nu med på Dagens Medicins maktlista (plats 50-100). Maktlistan bygger på bakgrundssamtal med ett 50-tal makthavare i svensk sjukvård. Bedömningen på listan ska spegla både formell makt och informellt inflytande. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) toppar årets lista. Källa: Dagens medicin

EFTERLYSES: BERÄTTELSER SOM SÄTTER LJUSET PÅ DOLDA FOLKSJUKDOMAR n Vi på rikskanliet kommer i samband med vår Ljuset På!-kampanj att ta fram en liten folder med personliga berättelser som sätter ljuset på de dolda folksjukdomarna KOL, förmaksflimmer och hjärtsvikt. Vi tänker oss två intervjuer per diagnos (kol, förmaksflimmer och hjärtsvikt) med folk från hela landet och med en bredd vad gäller bakgrund, kön och ålder där den personliga historien kring diagnosen står i fokus. Frågor som handlar om hur personen märkte att något var fel, kanske inte förstod eller ville se signalerna, hur vägen till diagnos såg ut, vad sjukdomen innebär praktiskt i livet. Har du någon sådan person du kan tipsa mig om så vore det fint. Kanske är det du? Vi behöver namn, ca ålder, tidigare sysselsättning och var i landet personen bor samt telefon och mejluppgifter. Mejla dina uppgifter till: kajsawiktorin@gmail.com

Tack!

n Ett stort tack till alla er som läste om vår Forskningsfond i Forskningsstatus och skänkte pengar! Vår lokalförening i Ljungby bidrog med 50 000 kronor. Är du intresserad av att veta mer om vår Forskningsfond eller har du någon vän som är intresserad? Ring kansliet på 08 55 606 200 eller gå in på vår hemsida hjartlung.se och klicka på forskning. Forskningsfonden HjärtLung har som ändamål att stödja forskning som är bra för personer med hjärtsjukdom och lungsjukdom. Tack vare allmänhetens bidrag har vi årligen kunnat ge ekonomiskt stöd till viktiga forskningsprojekt, främst inom rehabilitering och prevention. Pär Hommerberg, ansvarig Insamling

INFORMATION OM KONGRESSEN 2016 Riksförbundets högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder en gång vart tredje år. Förbundsstyrelsen kallar till Riksförbundet HjärtLungs ordinarie kongress den 1-3 juni 2016 på Aronsborgs Konferenshotell, Helgövägen, Bålsta. n Nomineringar Varje enskild medlem och medlemsorganisation äger rätt att nominera till förtroendeuppdrag. Nomineringar ska ha inkommit till valberedningen den 30 november 2015. Se särskild information från valberedningen. n Motionsrätt Alla medlemmar och medlemsorganisationer har också motionsrätt. Motioner till förbundskongressen ska vara förbundskansliet till handa senast den 31 december 2015. Motion från enskild medlem kan åtföljas av yttrande från

STATUS #4/2015

lokalförening. Motion från lokalförening kan åtföljas av yttrande från länsförening. n Kongressombud Anmälan av kongressombud ska ha inkommit till förbundsstyrelsen senaste den 31 mars 2016. n INFORMATION FRÅN VALBEREDNINGEN: Riksförbundets valberedning har beslutat att nomineringar till kongressen 2016 ska ha inkommit till valberedningen senast den 30 november 2015. Riksförbundet HjärtLungs stadgar finns på förbundets hemsida. n Nomineringarna sänds till följande adress: Riksförbundet HjärtLung, Att. Valberedningen Box 9090, 102 72 Stockholm n Styrelsens samman­ sättning Ordförande Inger Ros, Tumba

Ordinarie ledamöter Britt Frendin, Visby Anders Gustafson, Lidingö Johnny Jakobsson, Mölndal Karin Jeppsson, Bräkne-Hoby, 1:e vice ordförande Mona Johansson, Boden Allan Larsson, Uppsala Agneta Petersson, Hässleholm Sören Skoglund, Åsele, 2:e vice ordförande n Ersättare Leif Hassel, Sunne Yvonne Johansson, Värnamo Mikael Nissen, Kristianstad Christina Petersson, Gävle n Revisorer Ordinarie revisorer Lars-Åke Karlsson, Enköping Kjell-Åke Andersson, Ljungby – t.o.m. 23 augusti 2015 n Ersättare Sten Andersson, Västerås Clas Forsgren, Hallstavik n Valberedningen Ordföranförande Roland Carlstein, Norrköping,

011-16 56 60, 070-654 81 36, roland.carlstein@canro.se n Ordinarie ledamöter Birgitta Eriksson, Trollhättan, 0520-960 42, 070-675 10 37, bigline@outlook.com Birgitta Nilsson, Stockholm, 08-84 06 16, 070-606 67 69, birgitta.berndt@gmail.com Kerstin Pettersson, Robertsfors, 0934-149 34, 070-694 58 15, pettersson-kerstin@telia.com Kerstin Tillemar, Näsviken, 0650-300 74, 070-661 46 10, kerstin.tillemar@nasviken. hjart-lung.se n Ersättare René Ahlberg, 031-96 84 21, 070-604 82 28, bjarne.ahlberg@telia.com Jan Sonesson, 0456-12741, 0706-127411, jan.sonesson@ telia.com Den 30 november 2015 står kvar som sista nomineringsdatum om inte annat meddelas. Roland Carlstein Ordförande I valberedningen

31