KVALITETSREGISTER - RIKSSVIKT
HUR SER TVÅ AV VÅRA PARTNERS PÅ PROBLEMATIKEN FÖR VÅRA PATIENTER? Peter Vasko, hjärtläkare och registerhållare för kvalitetsregistret RiksSvikt kommenterar hjärtsvikt och förmaksflimmer. Om underdiagnostiseringen ”Det finns de som har förmaksflimmer som inte alls märks, så kallat tyst förmaksflimmer. Då slår hjärtat inte så fort men oregelbundet. Ett sätt att hitta dessa patienter är att man kontroller sitt blodtryck och puls och därigenom lär känna sin hjärtrytm. Då kan man märka att pulsen förändras. Sen finns möjligheten av att sjukvården aktivt kan leta efter förmaksflimmer. Socialstyrelsen rekommenderar dock inte ett allmänt screeningprogram med så kallat tum-EKG.* När det gäller hjärtsvikt så är det också så att många människor är trötta och andfådda utan att veta om att det Peter Vasko, hjärtläkare och registerhållare för kvalitetsregistret finns en sjukdom som kan behandlas. Att söka vård och RiksSvikt. berätta att man är mer trött och andfådd än tidigare och mer än till exempel jämnåriga är det första steget. Sjukvården kan då med ett prov så kal�lade natriuretiska peptider får reda på att besvären beror på hjärtsvikt.” Om behandlingen ”Det varierar vilken behandling patienterna får. Det är viktigt att följa kvaliteten i sjukvården med kvalitetsverktyg som till exempel nationella kvalitetsregister. Då kan man uppmärksamma skillnader i vårdens kvalitet. Patienter kan också genom kunskap och engagemang påverka sin egen vård. Att lära sig mer om sin egen sjukdom är en bra början på ett bra samarbete med sjukvården.” Åtgärder för förbättring ”Medvetenhet om problemet och samarbete med patienterna. Att patienter mäter sitt eget blodtryck och kontrollera sin egen puls borde vara självklart för alla med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och allmänt när man blir lite äldre. När det gäller hjärtsvikt så är det återigen kunskap och engagemang, kanske framför allt i sjukvården. Att det finns ett enkelt blodprov som kan avslöja en allvarlig behandlingsbar sjukdom som hjärtsvikt hos patienter som har trötthet, andfåddhet och kanske svullnad i kroppen.” * Kommentar från Riksförbundet HjärtLung: I oktober 2016 gick Socialstyrelsen ut med en rekommendation att inte erbjuda screening. Deras motivering löd ” Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör screening för förmaksflimmer med tum-EKG i syfte att förebygga stroke inte erbjudas. Avgörande för rekommendationen är att det i dagsläget saknas vetenskapligt stöd för om screening för förmaksflimmer har avsedd effekt att förebygga stroke. Det går därmed inte att säga om hälsovinsterna överväger de negativa effekterna av screeningprogrammet.” Rekommendationerna utgjorde en remissversion och öppen för synpunkter till 9 januari 2017.
25