Vissa moln finns bara i blicken. Mina ögon molnar himmelskupan vit och blå och vit igen. Det blåser. Vinden hindrar världen från att röra sig fortare än så. Vågkrönen är vita som marmor eller kalksten och rör sig lika tung. Vinden är inte lika osynlig som den tror. Är det där ett moln eller en dagsljusmåne? Vem vet om inte månen är lika blyg som vinden? Det sägs om blicken att den mulnar, mulnar och släcks. Vissa månar syns bara om dagen. Mina ögon tävlar med skyarna om att hinna först till horisonten. Molnen har redan passerat horisonten.
Det jag saknar mest är de oavsiktliga molnen. Så närsynt är ingen i sin dröm. Måne eller moln, en suddig fläck betyder: dags att packa väskan. Mitt ansikte har blivit för stort för mitt ansikte. Man måste gömma sig och visa upp sig för världen, som vore man en måne och inte kunde gå i moln. Mitt ansikte suddas ut ur mitt ansikte och förvandlar mina ord till moln. Varje språk är ett främmande språk i min mun. Varje ansikte är främmande i min spegel. Månen har inget ansikte, det är molnen som har. Mitt ansikte lossnar från mitt ansikte, mitt ansikte svävar över skyn.
19