Officerstidningen nr 5, 2025

Hemvärnet övade på Grönland

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I OFFICERSFÖRBUNDET officerstidningen.se

GAMLA FARTYG

OCH NYA HOT ökar trycket på 42:a minröjningsdivisionen.

Kerstin, sonaroperatör, HMS Ven

PRESSAD MINRÖJNING

intervju Upprättandet av Natos framskjutna närvaro i Finland

debatt ”Dumsnålhet gör HOP till en förlorad investering”

mötet Denise Bäckström är sakkunnig åt generalläkaren

krönika ”Vi behöver generalskap och statsmannaskap”

förbundet Johan beskylldes för fusk – fick hjälp av facket

Comex Fältdator®

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

LÅT OSS BYGGA FÖRÄNDRING TILLSAMMANS

Officersförbundet växer – över 2 000 nya medlemmar på bara två och ett halvt år.

Det visar att fler ser värdet i en stark och handlingskraftig facklig part. Genom ökad och tydligare kommunikation, både internt och externt, har vi blivit mer synliga, relevanta och drivande. Vi definierar egna lösningar och driver medlemmarnas vilja till förbättring.

En del av våra förslag är de över 50 konkreta förändringar i villkor som vi lämnat över till Försvarsmakten. Förslagen syftar både till att öka attraktiviteten i de militära yrkena och till att säkerställa att de som redan är anställda upplever att de ersätts på en rättvis nivå. Det handlar om att stärka viljan att söka sig till yrket – men också om att skapa en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Vår ambition är att genom aktiv samverkan bidra till att Försvarsmakten utvecklar sin verksamhet, stärker sin förmåga och säkrar en stabil och motiverad militär kår. Tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar för både personal, operativ verksamhet och produktion.

man både kunskap, tid och förtroende. Då riskerar samverkan att reduceras till ett informationsmöte i stället för en gemensam process.

När vi involveras tidigt kan våra erfarenheter, kunskap och perspektiv göra verklig skillnad. Vi har sett det i lokala lönemålbildsprocesser där parterna, sida vid sida, arbetat fram produkter med hög träffsäkerhet och stark legitimitet. När besluten däremot presenteras i efterhand försvinner den möjligheten. Då ställs vi utanför själva processen i stället för att vara med och forma den.

»Vår roll är att representera våra medlemmar, men också att bidra till att Försvarsmakten lyckas med sitt uppdrag.«

FÖRSVARSMAKTEN BEFINNER SIG i ett historiskt skede. Tillväxt, Nato, nya och breddade uppgifter och ett skarpt säkerhetsläge kräver snabba och träffsäkra beslut. Men just därför blir samverkan ännu viktigare. Snabba beslut behöver vara välgrundade för att stå sig över tid – och de måste bygga på verkligheten i verksamheten. Och den verkligheten känner våra medlemmar bäst. De är varje dag en del av operationer och övningar samt den praktiska produktionen av försvarsförmåga.

Rätt använd är samverkan ett verktyg som stärker besluten. Men om samtalen alltid sker i slutet av processen – när besluten i praktiken redan är fattade – förlorar

DETTA HANDLAR INTE om att bromsa förändring – det handlar om att göra den bättre. Tidig samverkan leder till mer träffsäkra beslut, starkare förankring och snabbare genomförande. Det lärde vi oss redan 1976 i boken ”ledarskap”. När lösningar utvecklas gemensamt behöver de inte lappas och lagas i efterhand. Det är ingen facklig önskelista – det är en verksamhetsmässig nödvändighet i en tid då organisationen växer snabbt och kraven ökar.

För Officersförbundet handlar detta om att ta ansvar. Vår roll är att representera våra medlemmar, men också att bidra till att Försvarsmakten lyckas med sitt uppdrag. Vi vet att försvarsförmågan står och faller med kompetenta och motiverade medarbetare. Genom att vara en aktiv part i förändringsarbetet kan vi bidra till en starkare myndighet.

Så låt oss börja i rätt ände: gemensam analys, gemensamma förslag, gemensamt ansvar. Det är så vi stärker försvarsförmågan – och det är så vi bygger en försvarsmakt som står stark, både nu och i framtiden. ●

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 56–62.

Stockholm 20 oktober 2025

Stefan Morin

Förbundsordförande

Aktuellt

A 26 försenas ytterligare och blir 11 miljarder dyrare ........ 8

Sveriges bidrag till Natos styrkor ökar nästa år 9

Kontrakt påskrivet för nya transportflygplan ............... 12

Södra skånska brigaden testar nytt realtidsbaserat ledningsstödsystem 14

”Vår generation av officerare är liten smörklick som ska bredas på en till synes för stor skiva bröd”

Debatt, s.50

Intervju

Mathias Wallin: ”FLF Finland blir en oerhört potent enhet” ......... 18

Besöket

Minröjningsfartyget HMS Ven under Marinövning höst 22

Analys

Indien vill bli världens nästa militära stormakt 32

Mötet

Denise Bäckström är medicinskt sakkunnig åt generalläkaren ... 34

Reportage

Hemvärnet deltog i övningen Arctic Light 25 på Grönland 38

Debatt

”Kronisk dumsnålhet gör HOP till en förlorad investering” 48

Förbundsnytt

Beskylldes för fusk – fick hjälp av förbundet .................... 56

Förhandlingar är avslutade –flygteknikernas lön höjs 57

Porträttet: Marie Meigård, styrelseledamot ...................... 58

Fråga förbundet: Inför julen –kan arbetsgivaren ändra beviljad och beslutad semester? 62

Om intervjun som inte har blivit av

Jag hade hoppats att jag på denna plats kunnat skriva att vi publicerar en fördjupning om egeninköpt personlig utrustning i detta nummer. Men det kan jag inte. Vi har nämligen (trots att det gått över sex veckor sedan första förfrågan ställdes) inte lyckats få någon intervju med företrädare för Försvarsmakten om detta område, vilket gör det svårt att besvara de frågor som finns. Engagemanget från förbanden (som svarat på en enkät) och de anställda som vi har intervjuat har varit stort. Tack till alla er som har bidragit hittills. Jag hoppas och tror att vi kan publicera fördjupningen i december – och då även med intervjuer med centrala företrädare. Fortsättning följer således.

På temat egeninköpt utrustning kan jag för övrigt passa på att tipsa om Officersförbundets podd ”Bakom uniformen” och det senaste avsnittet ”Militär personal köper utrustning för egna pengar”.

”Historien har inte varit nådig mot överbyråkratiska krigsmakter.”

Nu till detta nummer. Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige leder arbetet med att bygga upp en Forward Land Force, FLF, i Finland. Vi har träffat överstelöjtnant Mathias Wallin. Han är chef för Arméstabens operationsplaneringssektion och ansvarar för planeringen inför upprättandet av förbandet. Läs intervjun med honom på sidorna 18–20.

Jag är glad att kunna berätta att David Carlqvist, reservofficer och tidigare utrikeskorrespondent, är vår nya krönikör. Han tjänstgör just nu i armén och har en examen i militärhistoria. Jag frågade honom om varför han vill skriva krönikor i Officerstidningen. ”Det finns två försvarsmakter. Dels verksamheten längst ut på linan, där löses problem oftast snabbt och effektivt. Och dels myndigheten Försvarsmakten, som är byråkratisk och för ineffektiv. Jag blir krönikör med förhoppningen om att kunna bidra kunna bidra till att den lösningsfokuserade inställningen som återfinns längst ut på linan, sprids uppåt i organisationen. Det är en fråga av akut karaktär, ty historien har inte varit nådig mot överbyråkratiska, topptunga, krigsmakter”, säger David Carlqvist. Läs krönikan på sidan 44.

Josefine Owetz

Chefredaktör

Redaktion och kontakt

Chefredaktör

och ansvarig utgivare

Josefine Owetz

070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

Reporter och redaktör

Linda Sundgren 070-820 39 88

linda.sundgren@officersforbundet.se

Grafisk form

Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se

Omslagsfoto

Margareta Bloom Sandebäck

Medarbetare i detta nummer

Margareta Bloom Sandebäck, Filip Erlind, Anna-Maria Stawreberg, Henrik Jansson, Maria Widehed.

Nummer 5, 2025

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte uttryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 51.

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

Besöksadress

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20

officerstidningen@bs-media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 6, 25 november

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se

Svepet

Ett urval av försvarsrelaterade nyheter, från media i stort och Officerstidningen.se. Redaktör: Josefine Owetz.

Drönarprojekt fick kungligt besök

■ I början av oktober besökte kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria Livgardet i Kungsängen där de fick en förevisning av Försvarsmaktens drönarförmågor. De fick en fördjupad inblick i de olika drönarprojekt som bedrivs och

fick även testa sina egna förmågor i bland annat VR-glasögon, skriver Kungahuset. De fick även möjlighet att provflyga drönare samt testa olika typer av anti-drönarsystem. Försvarsmaktens drönarprojektet genomförs i samarbete med FMV och FOI.

Unik armékamera från 1956 såldes på auktion ƀ Ett ovanligt föremål från Försvarets materielverk, FMV, dök i september upp på Formstad Auktioner: en Leica IIIf ”Swedish Army”. Det är en kamera ur en serie om 100 exemplar som 1956 tillverkades för den svenska armén. Den var särskilt anpassad för arktiska förhållanden och mekaniken var smord för att fungera även i extrem kyla. ”Det är en kamera framtagen under kalla kriget för soldater i snö och kyla, men är idag ett samlarobjekt av internationell rang”, skriver Formstad Auktioner i ett pressmeddelande.

"Att denna kamera nu (...) blir tillgänglig på marknaden är en unik händelse", säger Linnéa Holmer, värderare på Formstad Auktioner.

Kameran beskrivs som ett stycke svensk försvarshistoria i miniatyr. Efter nästan 70 år i FMV:s förvar har den nu lämnat myndighetens bestånd. Det var i samband med en större rensning i skåp och lådor som kameran hittades. Kameran hade ett utropspris på 600 000 kronor och såldes för 540 035 kronor.

Mikael Holmström ny krönikör i Axess magasin ƀ Mikael Holmström, tidigare försvarsreporter på Dagens nyheter och Svenska dagbladet är ny krönikör i Axess. ”De vill bredda sitt innehåll åt säkerhetspolitik och försvar. Mina läsare från SvD och DN lär känna igen ämnena, men jag kan skriva lite mer personligt”, säger han till Officerstidningen.

Ny logistikutbildning vid

I 21 från 2027

ƀ För att möta Försvarsmaktens behov av logistikutbildning i vintermiljö i norra Sverige ska Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, I 21, utöka utbildningsverksamheten. Arméstaben har gett I 21 i uppdrag att starta utbildningar från och med 2027. I Sollefteå

ska ett underhållskompani etableras och i Östersund en trafikpluton. Utbildningen kommer inledningsvis att bedrivas med stöd av Göta trängregemente. I 21 återetablerades 2022 och utbildar 350 värnpliktiga på de båda orterna.

Foto: Joel Thungren/FM

Simon lagar mat på F 17 ƀ I Hotellrevyn, som ges ut av Hotell- och restaurangfacket, publicerades tidigare i höstas ett reportage om Simon Olsson, restaurangbiträde som arbetar i restaurangen på Blekinge flygflottilj, F 17. ”Gröt, ägg, kroppkakor. Simon ser till att värnpliktiga och piloter är väl rustade – när han inte ägnar sig åt sina sex fackliga uppdrag”, står det i beskrivningen av reportaget. På frågan vilken mat som de värnpliktiga gillar bäst svarar han: ”Det är nog kroppkakorna, de blekingska, vita som är gjorda på bara kokt potatis.”

Citat om nya Jas 39 Gripen E

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

”En stor dag som markerar början på ett nytt kapitel i svensk flyghistoria.”

F 7:s flottiljchef Mattias Ottis i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Den 20 oktober överlämnades det första exemplaret av Jas 39 Gripen E formellt till flygvapnet. Ceremonin hölls på Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. Den nya modellen skiljer sig åt från sina föregångare och beskrivs som en helt ny flygplanstyp. Planet har bland annat längre räckvidd, nya sensorer och ny radar samt ett nytt kommunikationssystem. Flygvapnet kommer att behålla Jas 39 C/D parallellt med introduktionen av E och successivt kommer E att ta över arbetsuppgifter som JAS 39 C/D löser idag. Försvarets materielverk har beställt 60 stycken Jas 39 E från Saab.

”En milstolpe i försvaret av Sverige”

Försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

”Det är naturligtvis en investering i aktiebolaget Sverige.”

ÖB Michael Claesson i P4 Skaraborg på frågan om vad vad den vanlige svensken får för pengarna.

”Jag fick frågan och tackade gladeligen ja”

Peter Wiklund, rutine rad testpilot, om upp draget att överlämna och landa det första exemplaret Jas 39 Gri pen E, i en intervju i DN.

Mest läst på Officerstidningen.se

1. Kroppsskydd 22 på väg ut till förbanden

2. Paus i införandet av nya uniformssystemet

3. Ny plan för ytstridsfartyg –FMV letar efter befintlig fartygsmodell

4. Chefen Lv 6 fastställer instruktion för egeninköpt utrustning

5. Införandeledaren om MSU 24: ”Vi har underskattat svårigheten att mäta”

Läs nyheten om Kroppsskydd 22 på officerstidningen.se

Ju fler tänkbara situationer man tränat på, desto mindre kaotisk upplevs verklig strid. Det skapar trygghet, förmåga till improvisation och motståndskraft mot stress.

Det säger kapten Daniel Smith, doktorand i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, i en artikel på lärosätets webbplats. I sin avhandling ”Focalizing Warfighters: Combat Cohesion from Below” undersöker han stridens dynamik inifrån, baserat på etno -

Foto: Annika

Beijbom/Försvarsmakten

Foto:

Foto: Annika

Beijbom/Försvarsmakten

Svensk antidrönarförmåga under toppmöte ƀ Sverige erbjöd militärt stöd under EU-toppmötet i Köpenhamn i början av oktober, efter ett antal rapporter om drönare som siktats i danskt luftrum, skriver Försvarsmakten på sin webbplats. Bidraget bestod av ett förband med soldater och radarsystem med antidrönarförmåga och leddes av det danska försvaret. ”När det gäller nivån på våra tekniska system och arbetsmetoder ligger vi också väldigt långt fram i jämförelse med många andra länder”, sa Adonis, samverkansofficer i det svenska förbandet, i artikeln. LS

Gemensamma kartor för stärkt krisberedskap ƀ Totalförsvarets civila aktö rer har för första gången fått tillgång till samma nationella kartor som Försvarsmakten, som del i arbetet att stärka den svenska krisberedskapen. Det hand lar om Försvarsmaktens nationella militära kartor som nu finns tillgängliga via Lantmäteriet. Syftet är att myndigheter, regioner och kommuner ska kunna planera, öva och agera utifrån samma kartunderlag som Försvarsmakten. MW

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

De två nya ubåtarna av Blekingeklass beställdes 2015.

Genom att delta med konventionellt stridsflyg i Steadfast Noon så bidrar Sverige till att Natos kärnvapenavskräckning förblir trovärdig, robust och effektiv.

Försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande den 10 oktober om att Sverige för första gången deltog i Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon som genomfördes i oktober. Flygvapnet deltog med Jas 39 Gripen.

A 26 försenas ytterligare – och blir 11 miljarder dyrare

Materiel Marinens nya ubåtar av Blekingeklass som Försvarets materielverk, FMV, beställt från Saab försenas ytterligare. Planerad leverans blir 2031 och 2033, i stället för 2027 och 2028. Samtidigt blir projektet elva miljarder dyrare.

FMV OCH SAAB tecknade i oktober ett uppdaterat kontrakt för marinens nya ubåtar, A 26. De två ubåtarna försenas än en gång, något som Sveriges radio Ekot var först med att rapportera om. Leveranserna justeras till 2031 respektive 2033 och ny sammanlagd kontraktssumma blir 25 miljarder kronor.

– Att ta fram och bygga en helt ny ubåtsklass är ett väldigt komplext projekt och förenat med

ASÖ 25: simulerad övning på Nordkalotten ƀ Under Arméns stabsövning 25, ASÖ 25, i Enköping fick chefer och staber från division till kompani öva lednings- och stabsarbetsmetodik i simulerade stridssituationer. Övningskartan utgjordes av ett utvalt avsnitt på Nordkalotten. Övningen var ett viktigt steg mot målet att armén

ekonomiska och tekniska risker. Tillverkningen av ubåtarna har nu kommit så pass långt att dessa risker är på en betydligt lägre nivå. Det gör att FMV och Saab nu är överens om nya tidpunkter för leveranser och ett fast takpris, säger Fredrik Lindén, chef för verksamhetsområde marinmateriel på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

Ubåtarna, som går under benämningen Blekingeklass, beställdes 2015. År 2021 tecknades ett uppdaterat kontrakt som även innebar att nya förmågor tillfördes. Då uppgick kontraktssumman till cirka 14 miljarder kronor.

Josefine Owetz

2030 ska kunna verka med en division, fyra brigader och en stridsgrupp, skriver Försvarsmakten i en artikel.

Brigadstaberna kunde förmågeutveckla sig inom såväl ledning av egna krigsförband som strid med övriga brigader, liksom inom samordning av artilleri, fältarbeten, luftvärn, underrättelser, logistik och

ledning/samband. ”Vi måste förstå vad det får för inverkan på vår stridsteknik och taktik att bedriva manöverstrid på Nordkalotten i ett subarktiskt klimat. Det är avstånd och terrängtyper som vi inte är vana vid. Den här övningen har varit enormt givande för vår del”, säger överste Peter Andersson, chef för 4:e brigaden, i artikeln. MW

Illustration: SAAB

Foto: FMV

Fredrik Lindén

Försvarsminister

Pål Jonson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på pressträffen den 10 oktober.

Sveriges bidrag till Natos styrkor ökar nästa år

Nato Sveriges bidrag till Natos avskräckning och försvar på marken, till sjöss och i luften ökar nästa år, meddelar regeringen. Samtliga bidrag som är under Natos befäl ska också kunna stanna kvar i händelse av ett väpnat angrepp.

I OKTOBER LÄMNADE regeringen propositionen om det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026 till riksdagen.

– Under de dryga ett och ett halvt år som Sverige har varit allierad så har vi med brett stöd bidragit substantiellt till säkerheten i vårt närområde och därigenom till hela Natos säkerhet, sa utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.

Det svenska bidraget ska nästa år bland annat omfatta ett markförband till Natos multinationella brigad i Lettland, FLF (Forward Land Forces), marina förband till Natos stående

marina styrkor samt flyg- och luftförsvarsförband till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Därutöver är Sverige ramverksnation för Natos framskjutna närvaro som ska etableras i Finland, FLF Finland.

– Här kommer vi att genomföra övningar redan under slutet av det här året. Övriga länder som bidrar vid sidan av Sverige är de övriga fyra nordiska länderna men även Storbritannien och Frankrike, sa försvarsminister Pål Jonson (M).

division eller åtta stridsflyg med tillhörande personal, sa Pål Jonson.

Regeringen föreslår också att samtliga svenska bidrag som är ställda under Natos befäl ska kunna stanna kvar i händelse av ett väpnat angrepp och fortsätta att utföra uppgifter.

– Det är en självklarhet att Sverige ska uppfylla sina åtaganden som allierad även om det värsta skulle inträffa, sa Maria Malmer Stenergard och fortsatte:

– Ett sådant mandat finns med i den förra propositionen som gällde för våra insatser under 2025. Men gällde då enbart bidrag till FLF Lettland och Natos stående marina styrkor.

”Det är en självklarhet att Sverige ska uppfylla sina åtaganden som allierad även om det värsta skulle inträffa.”

DET SVENSKA BIDRAGET till Natos marina styrkor planeras att omfatta högst 300 personer, vilket motsvarar sex örlogsfartyg. Bidraget till Natos integrerade luft- och robotförsvar planeras att omfatta ungefär 300 personer.

– Det skulle kunna motsvara ungefär en halv

ERFARENHETERNA FRÅN I år visar att de resurser som Sverige bidrar med kan behöva utökas under året, sa utrikesministern.

– Försvarsmakten behöver ytterligare flexibilitet på såväl mark- som marinsidan för att fullt ut kunna utföra den bredd av uppgifter som också förväntas av dem. Det här har vi alltså tagit hänsyn till i årets planering, sa Maria Malmer Stenergard.

Josefine Owetz

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Transportflygskvadronen

övade masskadeutfall

ƀ Transportflygskvadronen deltog med transportflygplan TP 84

Hercules i beredskapsövningen

Resilient Care 2025 som genomfördes i slutet av september. Syftet var att träna Sveriges förmåga att ta emot och korttidsvårda evakuerade patienter från andra länder i händelse av kris eller

krig, enligt värdlandsstödsavtalet inom Natos ramverk.

Övningen simulerade ett väpnat anfall i Natos östra område, där Transportflygskvadronens uppdrag var att transportera ett femtontal skademarkörer tillsammans med ett nederländskt sjukvårdsteam.

”Om det värsta inträffar, till exempel en fabrikskatastrof i en

europeisk storstad eller ett terrorbrott, är det bra att vi har övat på många skadade”, säger major Mikael Andersson, tillförordnad chef på Transportflygskvadronen, F 7, i ett uttalande. MW

Svenska havsdrönare i Natoövning

ƀ Under Natoövningen Repmus/ Dynamic Messenger 25, som

Loke användes skarpt under Natoinsats ƀ Flygvapnets nya sensorkedja, Loke, har använts skarpt under en Natoinsats i Polen. Loke, som har utvecklats på mindre än ett år, ska upptäcka och bekämpa drönare. Från april till september har svenska flygförband deltagit i en operation i Polen, där Loke har varit ett av systemen som har integrerats för att skydda allierad infrastruktur mot drönarhot. MW

hölls utanför Portugals kust i slutet av september, deltog Sverige med ett 70-tal officerare, ingenjörer och tekniker.

Årets övning samlade över 2 000 deltagare och hade tyngdpunkten på användning och ledning av obemannade marina system. Sverige deltog bland annat med den autonoma farkosten AUV 62AT som används som ubåtsmål och den autonoma ytfarkosten 3T, skriver Försvarsmakten i en artikel. MW

Digernes Aase/Forsvaret

Invigning av Nordiskt luftoperationscenter i Norge ƀ Nato har invigt ett nytt luftoperationscenter, Combined Air Operations Centre, CAOC, i norska Bodö. Centret ska stärka alliansens förmåga att leda och samordna flygoperationer i Norden och Arktis. Norske generalmajoren Tron Strand är befälhavare för centret, men de anställda kommer från flera Natoländer, däribland Sverige. ”Nato utökar nu sin ledningsförmåga att bedriva luftoperationer. Sverige bidrar aktivt till bemanningen, vilket även bidrar till att utveckla vår egen personal och Sveriges nationella ledningsförmåga”, säger flygvapenchef Jonas Wikman i ett pressmeddelande. Nato har CAOC i Tyskland och i Spanien. De leds av flygkommandot, Allied Air Command, i tyska Ramstein. JO

Så många personer arbetar på Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, Metocc. Den 14 oktober överfördes förbandet till flygvapnet i samband med en ceremoni. Metocc, som är en försvarsmaktsgemensam resurs, har under flera år organisatoriskt tillhört Ledningsregementet.

Foto: Daniel

Gustafsson/Försvarsmakten

Foto: Onar

Foto:

Kontrakt påskrivet för flygvapnets nya transportflygplan

Materiel Försvarsmakten kommer att köpa fyra transportflygplan av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer. I början av oktober genomfördes en signeringsceremoni i Uppsala. Det första svenska planet beräknas att levereras i början av 2028.

VID EN CEREMONI på Upplands flygflottilj, F 16, den 6 oktober undertecknade Nederländerna ett kontrakt som för Sverige innebär fyra nya taktiska transportflygplan av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer. Det var under ett försvarsministermöte i Brasilien i november 2024 som försvarsminister Pål Jonson (M) undertecknade en avsiktsförklaring om ett utökat samarbete inom flygområdet. Sverige ansluter sig till ett befintligt sam-

C-390 är ett taktiskt transportflygplan för mellanlånga sträckor med kapacitet att transportera 80 passagerare eller en last på 26 ton.

arbetsavtal med Nederländerna och Österrike, vilket innebär en påskyndad process. Eftersom Sverige kliver in i ett redan befintligt avtal kan flygplanen levereras snabbare, skriver Försvarets materielverk, FMV, i en artikel.

– Genom att gå ihop med våra partners får vi inte bara tillgång till en modern och flexibel flygplattform, utan också ett effektivt införande som stärker Sveriges operativa förmåga. Vi är tacksamma för möjligheten att ansluta till Nederländernas pågående anskaffning och ser fram emot ett nära samarbete framöver, säger Mikael Granholm, generaldirektör på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

Han var på plats vid ceremonin med bland andra Pål Jonson, flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman och Nederländernas statssekreterare för försvar Gijs Tuinman.

– Med dess kapacitet kommer C-390 spela en nyckelroll i att stärka Sveriges nationella och internationella uppdrag och beredskap i turbulenta tider, säger försvarsminister Pål Jonson i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

DE NYA TRANSPORTFLYGPLANEN ska ersätta nuvarande transportflygplan 84, C-130 Hercules, som har använts i 60 år. Processen för att ersätta systemet har pågått under en längre tid och enligt flygvapenchef Jonas Wikman är C-390 ett välkommet bidrag till det svenska flygvapnet.

”Vi är i en fas av förändring inom flygvapnet där vi anpassar oss till nya utmaningar.”

– Det här är en viktig dag, en milstolpe och en språngbräda in i framtiden. För oss markerar detta en början på många sätt, vi är i en fas av förändring inom flygvapnet där vi anpassar oss till nya utmaningar, säger Jonas Wikman i artikeln.

Den svenska beställningen omfattar fyra flygplan med ett totalt värde på cirka åtta miljarder kronor. I beloppet ingår även utbildningstjänster, reservdelar och kringutrustning för att systemet ska kunna tas i drift i Sverige, skriver FMV i en artikel.

Det nya transportflygplanet har kapacitet att transportera 80 passagerare eller 26 ton last över medellånga till långa avstånd.

– C-390 innebär ett tydligt steg framåt jämfört med de Herculesflygplan som används idag. De nya transportflygplanen erbjuder högre lastkapacitet, längre räckvidd och förbättrad driftseffektivitet, vilket ger flygvapnet en större flexibilitet och ökad förmåga att lösa framtida uppdrag, säger George Massoud, projektledare på FMV, i artikeln.

Det första flygplanet beräknas levereras under första kvartalet 2028, skriver FMV.

Josefine Owetz

Nederländernas statssekreterare Gijs Tuinman, FMV:s generaldirektör Mikael Granholm, Embraers vd Bosco da Costa, försvarsminister Pål Jonson, flygvapenchef Jonas Wikman och Frederico Lemos, kommersiell chef på Embraer.

Foto: Kristoffer

Olofsson/Försvarsmakten

Foto: Kristoffer

Olofsson/Försvarsmakten

7:e brigaden testar nytt ledningsstödsystem

Utveckling I höst genomför Södra skånska brigaden pilotförsök med civilt utvecklade ledningsstödsystem som gör det möjligt att följa förband i realtid. Förhoppningen: att kunna leda med mindre stab och halvera tiden för beslutsfattande. Brigadledningen var nyligen medarrangör till ett så kallat hackathon i Lund.

ARMÉCHEF GENERALMAJOR JONNY Lindfors har gett Södra skånska brigaden i uppdrag att genomföra ett pilotförsök med civilt utvecklade och realtidsbaserade ledningsstödsystem som ett snabbspår för att skapa operativ förmåga.

– Södra skånska brigaden har lägst prioritet i brigaduppbyggnaden och kan ta störst risk. Vi kan också fortsätta experimentverksamheten i Baltikum med bataljonen, vilket gör att vi kan provtrycka oss mot andra länder, säger överstelöjtnant

Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande brigadchef.

Försöken drivs tillsammans med Markstridsskolan, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Personal från 71:a bataljonen vid P 7 har under hösten genomfört praktiska tester av danska ledningsstödsystemet Frontline, norska systenmet Facnav och den amerikanska plattformen Team Awareness Kit, TAK. – Ytterst syftar testerna till att rådge

Daniel Persson, chef för plattformen Amyna och ställföreträdande brigadchef Andreas Ziegenfeldt, i en pansarterrängbil 360.

arméchefen om detta är en framkomlig väg för morgondagens ledningsmetod samt undersöka hur vi kan leda förband med en mindre mängd personal, mindre materielbehov och kortare tid från inhämtning av information till verkan enligt Ukrainas devis ”let tech fight people”, säger Andreas Ziegenfeldt.

DET BEFINTLIGA LEDNINGSSTÖDSYSTEM Mark, LSS Mark, är ett taktiskt ledningsstödsystem för arméns markförband. Systemet ska öka markstridskrafternas taktiska ledningsförmåga och omfattar informationssystem, sambandssystem, ledningsplatsernas övriga tekniska utrustning samt tränings- och utbildningssystem. Tekniskt är LSS Mark decentraliserat och kopplat till fordon, medan de nya systemen ligger centralt i molnlösningar och nås via plattor och smarta telefoner, med wifi eller 5G som huvudtransmissionssätt.

”Jag vill lära av företagen och innovationsklimatet, och hjälpa dem så att de kan testa saker i Sverige i stället för i andra länder.”

– I och med att Södra skånska brigaden inte är utpekade för anfall på Nordkalotten så kan vi som brigad jobba med civil infrastruktur på ett annat sätt, säger Andreas Ziegenfeldt.

De civilt utvecklade systemen möjliggör en realtidsuppdaterad lägesbild med Blue Force Tracking, BFT, det vill säga egna styrkors position och status, i kombination med uppkoppling mot sensorer och sekundärkällor,

Tre GSS/T från K 3 är del av ett bolag som tillverkar FPVdrönare. Under hackathonet kopplade de drönarna till det realtidbaserade ledningsstödsystemet TAK.

informationsdelning och beslutsstöd. De system som testas möjliggör ledning på avstånd. Och ett av målen med experimentet är att brigadstaben, som idag består av 78 personer, ska kunna halveras.

– Således kan man skapa redundans med två brigadledningar av samma numerär. Vi vill också kunna byta ut rapportering i långsamma led mot realtidsinformation. Vi kommer att kunna fatta beslut snabbare och omhänderta utökade skjutavstånd, säger Ziegenfeldt.

Systemet Frontline kommer att följa med 71:a bataljonen till Nato Forward Land Forces, FLF, i Lettland. Parallellt utvärderas Android Tactical Assault Kit, som är den militära varianten av TAK, och tack vare modulär design och öppen källkod kan anpassas och kopplas till befintliga FMV- och FOI-moduler. I närtid ska tester ske med tjudrade drönare, det vill säga drönare som är förankrade i kabel.

DEN 21 OKTOBER kör brigaden fram en pansarterrängbil 360 utanför entrén till Ideon Science Park i Lund, en teknologisk innovationsmiljö. Under ett hackathon har plattformen Amyna, som fokuserar på så kallad dual-use-teknik – civila lösningar med militär nytta – samlat

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

techbolag, AI-utvecklare och hackare för att under tolv timmar bygga vidare på brigadens ledningsstödsystem.

– Vi får en mycket snabbare utvecklingstakt om de här människorna får möjlighet att jobba förbandsnära, säger Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6.

En påbyggnadsmodul för att att ersätta dagens radiokommunikation med en tal till text-lösning är en av förhoppningarna, enligt brigadledningen.

– Jag vill närma mig industrin och använda reservofficerare som har en fot i varje del för att bygga en språngbräda åt det civila. Jag vill lära av företagen och innovationsklimatet, och hjälpa dem så att de kan testa saker i Sverige i stället för i andra länder, säger Ziegenfeldt.

HACKATHONET HAR LOCKAT flera deltagare med försvarsbakgrund. I ett rum sitter bolaget Sweden Dynamics, som bland annat består av tre tidvis tjänstgörande soldater, GSS/T, vid Livregementets husarer, K 3. De utvecklar svenska versioner av de ukrainska FPV-drönarna.

– Under hackathonet testar vi att koppla taktiska drönarsystem med sensorer till TAK. Detta är precis det som behövs – direkt växel-

verkan mellan förband och teknikföretag, säger Sebastian Merlöv, styrelseordförande i bolaget.

Under hackathonet används information som är relevant, men inte korrekt eller precis vad gäller ytor och avstånd för att inte röja skarpa förmågor. I skarp användning pratar Ziegenfeldt om flera olika säkerhetslager.

Andreas Ziegenfeldt

Daniel Persson

– Sedan måste vi tänka nytt med säkerhetsklassning. Vi måste värdera informationssäkerhet visavi konsekvensen att inte veta på ett nytt sätt med framtidens teknik. Inom tre månader ska brigaden vara redo för ett storskaligt försök. Om det lyckas kan resultaten ligga som underlag för att justera LSS Mark i övriga brigader. Ziegenfeldt är tydlig med vinsten han ser i att använda kommersiell teknik: han vill inte först formulera krav och sedan leta leverantör.

– Det tar för lång tid idag. Vi vänder på detta och omdefinierar vår taktik, metod och organisation efter den teknik som finns tillgänglig. Vi har trots allt en ÖB som säger ”riskaptit”.

Maria Widehed

1630

Så många kilo väger det obemannade markfordon, UGV, från Milrem Robotics, som FMV lät personal testa vid en hemvärnsövning i Östersund i oktober.

Flera olika moment övades, som hämtning av förnödenheter och transport av skadade. "Vi har jättemånga idéer på hur UGV:n kan användas, men vi vill också få input från soldaterna så att det fungerar för dem", säger Jeanette Malm, systemingenjör tunga hjulfordon, FMV, i en artikel.

Svenska stridspiloter fick italienska flygarvingar

Foto: Felix

Sundbäck/Försvarsmakten

ƀ De första svenska stridspiloteleverna har fått sina italienska flygarvingar vid en examensceremoni på flygbasen Galatina. Att Försvarsmakten upphandlat flygutbildning av det italienska flygvapnet innebär att piloterna inledningsvis tränar i Sverige på SK 40 och därefter genomförs utbildningen i Italien.

”Det är ett stort ögonblick för flygvapnet när nu våra första svenska stridspiloter får sina italienska flygarvingar – det markerar ett epokskifte”, säger överste Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan i ett uttalande. MW

Nu syns äntligen vår känsla av stolthet över att vara infanterist även på utsidan.

Det säger överstelöjtnant

Mattias Otterström på Dalregementet, I 13, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om att infanteriet nu får en egen basker. Baskern är mörkbrun och kommer att bäras av I 13 och I 21 med infanteriets baskermärke, medan Livgardets infanteri har ett eget märke i form av Carl XVI Gustafs sigill.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

Foto: Hanna

Embretsen/FM

Foto: FMV

Utlandsveteraner: Vår kompetens tillvaratas inte ordentligt

Rapport Många utlandsveteraner upplever att deras erfarenheter från insatsområden inte omhändertas i yrkeslivet – varken i det civila eller i Försvarsmakten. Det visar en sammanställning av de över 15 000 fritextsvar som lämnades i den omfattande veteranstudie som genomfördes för drygt tre år sedan.

VÅREN 2022 GENOMFÖRDES en studie där samtliga veteraner som genomfört insats i utlandet fick svara på en enkät från Kantar Public om sin utlandstjänstgöring. Studien var en del i kunskapsinhämtningen inför beslutet om veteranstrategin som regeringen införde 2023, och 20 009 av de drygt 50 000 som fick enkäten valde att delta. Nu har forskare vid Mälardalens universitet gjort en samman-

Andel svarande fördelat på respektive stationeringsland

Personerna kan ha deltagit i flera insatser. Källa: Kantar public.

ställning av de över 15 000 fritextsvar som lämnades i enkäten, utöver de sedan tidigare redovisade svaren på kryssfrågorna. Fritextsvaren har delats in i sex huvudkategorier med ett stort antal underkategorier.

Det har också gjorts en grov indelning av de svarande utifrån ålder, kön, tid och insatsområde. Tillsammans representerar de över tio olika missioner, från Kongo på 1950-talet till Egypten på 1970-talet och fram till nutida insatser i Afghanistan och Mali.

Materialet är mycket omfattande, säger Anette Strömberg, universitetslektor och forskare som genomfört studien tillsammans med forskarkollegan Åsa von Heland.

MEN NÅGRA RESULTAT går ändå att urskilja. Anette Strömberg lyfter särskilt fram det relativt utbredda ointresse för veteraner som de svarande har mött efter hemkomsten.

– Beslutsfattare från både Försvarsmakten och politiken verkar vara så oerhört frånvarande när det handlar om veteraner. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt, säger hon. Ett uttryck för detta är bristen på omhändertagande av veteranernas kunskap och erfarenheter.

”Jag hoppas att Försvarsmakten inser vilken guldgruva de har i dessa svar”

– Vi har gjort materialet sökbart och lättare att hitta i. Däremot har det inte varit möjligt att göra några mer djuplodande analyser. Det hade krävt betydligt mer tid än den vi hade.

Att inte omhänderta utlandsveteraners kompetens är slöseri med resurser, menar

Anette Strömberg, universitetslektor vid Mälardalens universitet.

Foto: Jesper

Sundström/Försvarsmakten, Privat

– Varken Försvarsmakten eller samhället i övrigt erkänner den kompetens de kommer hem med. Det verkar som att det inte ens funnits ord som kan beskriva och förklara det de lärt sig. Att det brister på den civila arbetsmarknaden är kanske inte så förvånande, men att man inte tar tillvara deras erfarenheter i Försvarsmakten är anmärkningsvärt, säger Anette Strömberg och fortsätter:

– När det fungerar verkar det snarast handla om enskilda individer som lyckas göra sig tillgängliga så att de får vara med och utbilda andra som ska åka iväg. Någon upparbetad process som tar hand om deras kunskap tycks inte finnas.

ANETTE STRÖMBERG POÄNGTERAR att utlandsveteraner bär på kunskap som är värdefull i såväl det civila yrkeslivet som i Försvarsmakten.

– Det handlar dels om relationella kompetenser och förståelse för andra kulturer, men också om kognitiv utveckling där man bland annat skaffat sig förståelse för systematiken i olika system. Med Natomedlemskapet kommer ännu fler att tjänstgöra utomlands och Försvarsmakten behöver bygga upp ett system för att ta hand om den kunskap som det kommer att genera.

Enligt Anette Strömberg skulle Försvarsmaktens Veterancentrum, som också är beställare av studien, ha nytta av att arbeta vidare med fritextsvaren som en del i implementeringen av veteranstrategin.

– Jag hoppas att Försvarsmakten inser vilken guldgruva de har i dessa svar och att man möjliggör användningen av fritextsvaren i organisationens förändrings- och utvecklingsarbete i stort, säger hon.

Linda Sundgren

Total kontroll. Maximal säkerhet. Kompromisslös kommunikation.

Modernt: Kommunicera via röst, video och meddelande, enskilt eller i grupp.

Säkert: All kommunikation är skyddad av avancerad totalstreckskryptering.

Identitetskontroll: Systemet säkerställer att varje godkänd användare tilldelas en unik och korrekt digital ID-handling. Säkerställd identitet är lika viktigt som totalstreckskryptering!

Egen rådighet: Erhåll full och exklusiv kontroll över kommunikationssystemet, inklusive krypteringsnycklar och metadata. Ingen extern part har varken insyn, kontroll eller åtkomst till data.

Certifierat av tredje part: Kommunikationssystemet är godkänt för NATO RESTRICTED.

Svenskt system: Cryptify AB lyder under svensk lagstiftning och information riskerar därför inte att utelämnas till amerikanska myndigheter.

Support: Högkvalitativa supporttjänster för teknisk hjälp och assistans vid behov.

Join the Club: Cryptify Call är redan idag det självklara valet för daglig kommunikation för ett stort antal myndigheter, försvarsföretag och militära förband.

För mer information, se: www.cryptify.com

Intervju Mathias Wallin

”FLF Finland blir en oerhört potent enhet”

Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsett att leda Natos Forward Land Forces, FLF, Finland. Överstelöjtnant

Mathias Wallin, chef för Arméstabens operationsplaneringssektion, ansvarar för planeringen inför upprättandet av förbandet.

Text: Linda Sundgren

Foto: Filip Erlind

Vad handlar FLF Finland om?

– Att försvara Natos nordöstra flank, Nordkalotten, och gränsen mot Ryssland. Finland är värdnation medan Sverige är ramverksnation. Kärnan kommer att vara ett svenskt förband som vi klär på med förmågor och personal från andra länder vartefter de anmäler intresse för att delta. De länder som hittills anmält intresse är Storbritannien, Frankrike, Danmark, Island, Norge och Italien, men det ska ses som en dagsnotering. Det händer saker hela tiden inom det här uppdraget. Initiativet till förbandet togs av Finland som ställde frågan till Sverige. Därefter har det förankrats politiskt inom Nato. Tillvägagångssättet skiljer sig från övriga FLF:er där beslutet om etablering kommit inifrån Nato. Men frontstaterna ska ha en Forward Land Force, så det här hade kommit förr eller senare ändå. Genom finländarnas initiativ ligger vi i framkant. Hur ska förbandet organiseras? – Det handlar om en bataljonsstridsgrupp som är skalbar till brigad. Jag vill ogärna prata exakta numerärer, men en bataljonsgrupp är ju runt 500 och en brigad är en brigad, låt säga runt 3 000 personer. Uppsättande förband blir Norrbottensbrigaden i Boden. Vårt ingångsvärde är att vara grupperade i Sverige och för-

”Genom finländarnas initiativ skulle jag säga att vi ligger i framkant.”

flytta oss över gränsen vid behov. Hos oss finns infrastrukturen och personalen på plats vilket gör det hela rekryteringsbart och försörjningsbart. Dessutom ligger Boden inom operationsområdet. Styrkan heter FLF Finland, men operationsområdet utgörs av hela Nordkalotten och där ingår Boden. Uppdraget är en arméuppgift och Norrbottensbrigaden kommer inte att lösa det här isolerat, även andra arméförband kommer att involveras utifrån förmågebehov. Men jag vill poängtera att det vi talar om nu är det vi planerar för. Hur det faktiskt kommer att bli vet vi inte ännu, det beslutet ligger inte hos oss.

Vilka förmågor kommer FLF Finland att ha?

– Förbandet ska ha hög tillgänglighet, god rörlighet och förmåga till verkan i subarktisk miljö. Det ska ha sensorer för underrättelseinhämtning och kunna uppträda uthålligt, både självständigt och som en del av högre förband inom ramen för multidomänoperationer. FLF Finlands främsta uppgift är att bidra till alliansens avskräckning genom närvaro och verksamhet i operationsområdet, och vid behov kunna övergå till försvar tillsammans med övriga förband i området.

Vilka typer av materiel och vapensystem kommer att ingå?

– Den materiel som krävs för att lösa

Läs mer på nätet!

Scanna QR­koden för en längre intervju.

uppgiften och som är kopplad till vårt förband kommer vi att ansvara för. Att få materiel på plats i den här terrängen ställer stora krav på planering, men också på förhandslagring av ammunition, drivmedel med mera. Bland de större systemen kommer stridsvagn 122, stridsfordon 90 och Archer att ingå. Det är en del av bataljonsstridsgruppen och kommer att ingå i styrkan. Vi planerar för att de tyngre systemen kan förrådsställas i Sverige. Om även utländska tyngre system kan komma att förrådsställas i Sverige är under planering. Det här är kopplat till mycket som vi inte själva kan bestämma över, som lagar och avtal. Men avståndsmässigt är det inget problem. Man ska komma ihåg att det tar under fyra timmar att köra från Boden till exempelvis Rovaniemi. Som del i Natos avskräckning och försvar ska förbandet kunna verka tillsammans med andra delar ur alliansen, exempelvis med understöd av F-35-plan, attackhelikoptrar och långräckviddiga precisionsvapen. Det är ett utmärkt exempel på hur en redan stark enhet förstärks ytterligare genom vårt medlemskap i Nato. FLF Finland blir en oerhört potent enhet som kommer att lösa uppgifter i ett av våra viktigaste operationsområden utanför Sverige.

Förbandets huvudsakliga operationsområde ligger i Rovaniemi och Sodankylä i finska Lappland. Hur ser terrängen ut där?

– Den är mycket kärv och dessutom oerhört varierad. Inom operationsområdet är det stor skillnad mellan nordligaste Finland som har en till två vägar och terrängen ner mot Kajana, som har betydligt fler vägar och en helt annan typ av terräng. Klimatet är också prövande, men här har Sverige tillsammans med Finland – och för den delen även Norge – en otrolig styrka. Vi är vana att operera i den här typen av miljöer. Våra förband är utformade och tränade för det vilket gör det naturligt att FLF Finland är ett ansvarsområde för den svenska armén.

Överstelöjtnant Mathias

Wallin säger att det nära samarbetet mellan Sverige och Finland gör att planeringen inför upprättandet av FLF Finland går smidigt.

Intervju Mathias Wallin

Det är inte riktigt några andra europeiska länder som kan ta det huvudansvaret.

Däremot finns det förband från andra länder som är tränade för att nyttjas i den här typen av terräng och det är sådana förband som kan tänka sig att stödja och vara en del av FLF Finland.

Hur långt har ni kommit i planeringen?

– På taktisk nivå har vi kommit väldigt långt. Vi samplanerar med våra finska kollegor som vi har arbetat tillsammans med under lång tid och som vi känner väl, och det går väldigt bra. Vi har kommit så pass långt att vi har börjat fundera på vilka strukturer vi ska ha på förbandet, vilka uppgifter det ska kunna lösa och hur det ska integreras i våra länders respektive operationsplaneringar och i Natos operationsplan.

Finns det någon infrastruktur på plats i operationsområdet i Finland?

– Befintlig infrastruktur kommer efter smärre justeringar medge den initiala etableringen av en mindre stabsdel samt övning och träning i området, men det behöver utvecklas för att kunna verka uthålligt i området. Än så länge är det inga spadar i marken för ny infrastruktur, men vi åker över nu under hösten och tittar på området tillsammans och börjar projektera för vad som behövs. Finland ansvarar för infrastrukturen, men den kommer att utformas utifrån våra behov och i

samråd med oss. Infrastrukturprocesser tar generellt väldigt lång tid, men att få tillfälliga lösningar på plats kommer gå betydligt fortare. Det här projektet är också politiskt drivet vilket gör att jag bedömer att det inte kommer att sättas särskilt många käppar i hjulen för etableringen. Övningsterräng finns redan, exempelvis i form av Finlands största skjutfält som heter Rovajärvi. Vi har övat i det området i många år tillsammans, dock inte inom ramen för FLF såklart.

Hur kommer ledningen av FLF Finland att organiseras?

– Staben kommer att ledas av en svensk officer. Den kommer att bestå av ett begränsat antal personer och grupperas i någon befintlig infrastruktur i Finland för att kunna vara på plats tidigt. Det är viktigt för att kunna jobba tillsammans med finländarna dagligen så att det här blir så bra som möjligt. Förhoppningsvis får vi någon på plats redan nästa år.

”Det här projektet är också politiskt drivet vilket gör att jag bedömer att det inte kommer att sättas särskilt många käppar i hjulen för etableringen.”

Hur stor kommer staben att vara?

– Det är under planering, men någonstans mellan 10 och 40 personer är nog rimligt att tänka. Det viktiga är att rätt funktioner finns representerade. Chefen behöver vara där, men också infrastruk-

turpersonal och övnings- och träningspersonal för att FLF:en ska kunna integreras i den finländska övnings- och träningscykeln. Dessutom behövs personal som kan arbeta med nödvändiga tillstånd och lagar. Det här är en ny situation för oss att jobba med, att verka militärt på ett annat lands territorium på det här sättet har vi inte gjort tidigare. Nato Forward Land Forces är inte helt överförbart med erfarenheterna från internationella insatser som Afghanistan och Kosovo. Nästa vecka genomför vi en rekognoseringsresa till Estland och tittar på hur Storbritannien arbetar med sin FLF där och så tar vi såklart intryck av vår befintliga FLF i Lettland. Men den i Lettland är utformad på ett annat sätt med väldigt många nationer som bidrar. Vi kommer sannolikt att ha färre bidragande nationer och därför blir strukturen mer lik den i Estland. Dessutom har vi ett väldigt gott samarbete med Storbritannien. Av stabsofficerarna, hur många räknar ni med kommer vara svenskar?

Av Natos befintliga Forward Land Forces kommer FLF FInland att vara mest lik den i Estland, enligt Mathias Wallin.

– Kärnan kommer att vara från Sverige, men övriga länder som bidrar kommer också att avdela officerare. Att ha officerare på plats i staben är en oerhört viktig sak för att skapa integration och det måste vara en trovärdig styrka. Alla flaggor räknas, men vi måste också kunna slåss tillsammans och då behöver vi vara interoperabla. Vilka är de främsta utmaningarna i den här etableringen?

– Nu låter det kanske som att jag ljuger, men helt ärligt ser jag inte några direkta utmaningar på min nivå. Det finns en sådan gemensam samstämmig vilja att göra det här. Det handlar bara om att få saker gjorda och låta planeringen fortgå. När kommer FLF Finland att vara fullt ut operativ?

– Vi ska växa sekventiellt under de kommande åren. På kort sikt kommer vi att innan årsskiftet genomföra ett gemensamt spel på etableringen då vi fastställer det koncept som ska gälla för den här styrkan. Det är den första hålltiden. Nästa år är ett viktigt delmoment att öva delar av FLF under övningen Cold Response. När vi kommer att vara fullt ut operativa kan jag däremot inte säga eftersom det är en pågående planering. ■

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

Navigationsofficer

Sverker och vapen­

tekniker Abdelmohsen

på väg ut på Hårsfjärden.

Besök HMS Ven

Strid under ytan i ett oroligt hav

Det skärpta säkerhetsläget i Östersjön och Sveriges inträde i Nato ökar efterfrågan på marin undervattensförmåga.

Men trots att minröjningsfartygen närmar sig slutet av sin livslängd saknas beslut om anskaffning av ersättare.

Minröjningsfartyget HMS Ven deltog i Marinövning höst 2025 som i år hade särskilt fokus på just undervattensstrid.

Text: Linda Sundgren

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Från fartygets stridsledningscentral följer sonarofficer Karin undervattensfarkosternas färd genom vattenvolymen.

Det är en gråmulen förmiddag när

HMS Ven lämnar kajen på Berga örlogsbas i Haninge garnison utanför Stockholm. På nordostlig kurs inleder besättningen med en sladdrond för att säkerställa att utrustning och materiel är korrekt stuvad och surrad inför sjöresan. Därefter beordras klart skepp för att kontrollera att samtliga positioner är bemannade i enlighet med planeringen.

– Man kan se det lite som ett diagnostiskt prov av den generalfördelning vi har ombord. Exempelvis säger vår generalfördelning att navigationsofficeren är den som ska köra båten och att vår sonarofficer är rökdykare, säger fartygschefen örlogskapten Anton Holmberg där han står uppe på bryggan och fortsätter:

– Att gå upp i klart skepp ger oss möjlighet att skruva på organisationen om det skulle visa sig finnas några tokigheter.

Marinövning höst 2025 är en av de största årliga marina övningarna och har i år ett särskilt fokus på undervattensstrid. Den pågår mellan 8 och 15 oktober med ett 20-tal korvetter, minröjningsfartyg, spaningsbåtar samt skol-, stabs och stödfartyg.

Anton Holmberg berättar att övningens första dygn är momentstyrd, där deltagande plattformar själva väljer vilka funktioner de vill fokusera på. – Vi har valt att testa våra undervattensensorer. Vi

Örlogskapten Anton Holmberg tillträdde den 21 augusti som fartygschef på HMS Ven.

vill säkerställa att de fungerar som de ska och kommer att genomföra kalibreringar vid behov. Sonarerna är kärnan i vår förmåga och används för att söka av havsbottnar och vattenvolymer, säger han.

FARTYGET TILLHÖR 42:A minröjningsdivisionen i Stockholm och har till uppgift att säkerställa att sjöleder är farbara och att hamnar och basområden hålls tillgängliga. Det sker genom att bland annat söka efter förankrade och bottenliggande sjöminor och oskadliggöra oexploderad ammunition. Sensorerna på HMS Ven styrs från fartygets stridsledningscentral. Utrymmet är fyllt av skärmar, instrumentpaneler och pärmar; belysningen är dämpad. Översergeant Karin är sonarofficer ombord. Sedan hon inledde sin tjänstgöring som undervattensstridsofficer vid minröjningsdivisionen 2019, har det skett flera förändringar på fartygen och ny utrustning och nya system har tillförts. Även det skärpta säkerhetsläget i Östersjöregionen har gjort avtryck ombord, berättar hon. Stämningen har förändrats och uppdraget skiftat, från att främst hantera historiska lämningar till att handla om här och nu. – Man känner av allvaret och verksamheten är mer skarp idag. Alla är mer på hugget än tidigare och det känns på stämningen. Innan vi hamnade i det gråzonsläge vi befinner oss i idag, var det fokus på att söka och desarmera historiska mineringar från de båda världskrigen. Nu är vi fokuserade på varifrån hoten kan komma om det skulle hända någonting, säger Karin. Hanna, navigationsbefäl.

HMS Ven är ett av marinens fem minröjningsfartyg i Kosterklass. När fartygen kom på 1980-talet var de första minröjningsfartygen med sonar och fjärrstyrd farkost för minjakt. Tidigare metoder har byggt på svepning, som till exempel skärande vajer som kapar förtöjningar till minor förankrade i havsbotten. Ny teknik och system har tillförts eller uppdaterats och fartygen har i olika steg genomgått moderniseringar. Enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats håller den svenska minröjningsförmågan till havs numera världsklass, men trots uppdateringar märks det att det snart är 40 år sedan HMS Ven togs i bruk. Som i maskinkontrollrummet där det saknas kameraövervakning i de två obemannade maskinrummen. Fanjunkare Mattias Lundblad är maskintjänstchef ombord.

– Visst hade det varit en fördel med kameraövervakning, men det fungerar bra ändå. Vi ronderar maskinrummen regelbundet och efter ett tag blir man också väldigt bra på att uppfatta lukter och höra om något är fel. Sedan har vi instrument som gör att vi kan se alla värden i maskinrummen, säger han.

ETT ANNAT EXEMPEL på att fartyget är något daterat finns på bryggan där man navigerar med sjökort i pappersformat istället för de digitala versioner som annars är standard idag. Vid styrpanelen sitter fänrik Hanna som är navigationsbefäl. Hon sträcker sig efter papperskortet och pekar på de linjer som ritats upp i en formation över området för dagens övning.

– Vi lägger ut rutter så här. Egentligen är det inga konstigheter. Alla örlogsfartyg måste ha papperssjökort utöver de digitala korten för redundans, och genom att vi bara använder papperssjökort upprätthåller vi den kompetensen. Men det är klart att man inte får samma överblick som med ett digitalt kort, säger Hanna. Hon och hennes avlösare går vakt sex om sex, vilket innebär sex timmars tjänstgöring följt av sex timmars vila. Systemet gör det svårt att få ihop en längre sammanhängande sömn och det gäller att snabbt kunna gå ner i varv under frivakten för att få tillräckligt med vila.

– Det är alltid lite kinkigt de första dygnen, men sedan kommer man in i rytmen. Jag brukar lyssna på någon lagom tråkig podd för att somna. Ibland behöver man bara någon som pratar i örat på en, lite sövande så där, säger Hanna.

Marinens samtliga fem minröjningsfartyg i Kosterklass deltar i Marinövning höst 2025, som har ett särskilt fokus på just undervattensförmåga.

Fartygets andre navigationsofficer, löjtnant Sverker, säger att hans metod för god sömn är att träna.

– Jag behöver springa varje dag för att kunna sova. Jag har mycket spring i benen och träningen hjälper mig att slappna av i hytten. Men det behöver inte vara jättelänge, runt 40 minuter på löpbandet räcker.

Sonarerna är kärnan i vår förmåga och används för att söka av havsbottnar och vattenvolymer.

SVERKER BERÄTTAR ATT de flesta i besättningen tycker om att träna. Därför gäller det att vara snabb om man vill få tillgång till fartygets enda löpband.

– Kommer man för sent blir det kö. Efter vakten går man alltid och käkar, men eftersom jag inte får håll så lätt brukar jag gå och träna direkt efter maten. Då är det oftast inte så många där. Sedan har vi motionscykel och roddmaskin också, säger han.

Han har tidigare varit navigatör på Visbykorvet-

Anton Holmberg, fartygschef

Motortekniker Elsa och hennes kollegor förbereder fartygen inför avgång.

Politikerna börjar inse att man måste ha koll på det som sker under ytan också.

Anders Barrestedt, divisionschef.

terna. Även om ytstridsfartygen är större och snabbare än minröjningsfartygen, är navigationen här mer komplex, säger Sverker.

– Visst är det svårare att köra en snabbare båt, men korvetterna rör sig oftast längre ut till havs. Vi går mer inomskärs i tajta passager vilket gör navigationen mer utmanande och vi måste hålla koll på vad besättningen gör ute på däck eller om vi har något i vattnet eller luften.

Just idag består besättningen av 26 personer, varav hälften är befäl. Det är något färre än fartyget är byggt för. Bland annat saknas det en teknisk officer vilket gör att Mattias Lundblad, vars tjänst i grunden är vaktfri, behöver gå vakt. Även stridsledningscentralen är kort om folk sedan Karins avlösare blivit sjuk. Nu ska hon täcka upp för honom så långt det är möjligt tills han är tillbaka.

– Jag får dricka mycket kaffe eller något sådant, säger hon med ett snett leende.

– Sedan är jag småbarnsmorsa också så jag är van att sova typ ingenting. Men det löser sig. Min avlösare är säkert tillbaka snart.

HMS VEN PASSERAR söder om Ornö för att sedan vända västerut och lägga sig utanför Käringholmen. I området finns flera av marinens övningsminor som lagts ut för minröjningsfartygen att träna på. Att upptäcka och identifiera föremål på havsbotten sker i två steg. I första skedet sjösätts en sonar för att registrera eventuella föremål. Därefter skickas den något större fjärrstyrda undervattensfarkosten iväg för att undersöka fyndet. Med en manöverlåda i en rem om halsen kör Mattias Lundblad kranen som används vid sjösättning av farkosterna ute på det blåsiga akterdäcket.

När undervattensfarkosten träffar vattenytan kopplas kroken loss och plattformen försvinner iväg genom det mörka vattnet, ansluten till fartyget via en lång kabel som skickar information till stridsledningscentralen.

– Den har en egen liten sonar och en egen liten kamera som undersöker det som fartygets sonar givit utslag på. Det kan vara en sten eller kanske en mina. Befinner vi oss i skarpt läge och ska säkra en led, kan det ta flera dygn innan vi är klara, säger Mattias Lundblad.

Vapentekniker Ellen förbereder undervattensfarkosten inför sjösättning. Maskintjänstchef Mattias Lundblad är kranförare.

Med ombord på HMS Ven finns 42:a minröjningsdivisionens chef, kommendörkapten Anders Barrestedt. Han är nöjd med att Marinövning höst i år fokuserar på undervattensstrid. Minröjningsförmågan har under flera år hamnat i bakvattnet av behovet av nya ytstridsfartyg, säger han, men nu noterar han ett ökande intresse för minröjning.

– Skadade undervattenskablar och sabotagen mot Nordstream har gjort att politikerna börjar inse att man måste ha koll på det som sker under ytan också. Sedan har vi det som händer i Svarta havet, där vi ser exempel på hur man använder sjöminor och vilka konsekvenser

det kan få, säger Anders Barrestedt. Han tillträdde tjänsten som divisionschef den 21 augusti och håller nu på att skapa sig en bild av läget inom divisionen.

– Min uppfattning är att förbandet mår relativt bra, men att det finns sådant som behöver förbättras. De har lidit ganska mycket av materiella problem de senaste åren vilket jag tror har påverkat humöret och arbetsglädjen i stort. Det har varit ganska påtagligt.

Vilken typ av materiella problem handlar det om?

– Vi har haft vissa brister kopplat till våra sensorer. Det har pågått under ett antal år, men jag upplever att

vi börjar få bukt med det och att det sakta ljusnar vid horisonten, säger han.

Samtidigt konstaterar Anders Barrestedt att minröjningsfartygens ålder gör att förbandet ändå kommer behöva tillföras nya fartyg inom en inte alltför avlägsen framtid. Minröjningsfartygen beräknas nå sin fulla livslängd om tio år, men ännu finns varken beslut, planer eller pengar avdelade till nya plattformar.

– Det finns en tanke bortom 2035, men jag upplever att projektet kommit alldeles för kort. Materielanskaffning är ju långa processer där allting tar väldigt mycket tid, och här har man knappt börjat. I min

roll känner jag frustration över det. Det här borde ha startat för länge sedan, säger han.

Enligt Anders Barrestedt handlar behovet inte enbart om att omsätta befintliga fartyg. Minröjningsflottan behöver också utökas för att vid höjd beredskap kunna säkerställa öppna leder utmed hela den svenska kusten. – Svensk minröjningsförmåga är snudd på världsledande, men när vi nu pratar tillväxt och Nato med allt vad det innebär blir det tydligt att vi är alldeles för få. På västkusten finns ingen division och det har vi inte i Norrlandshamnarna heller, trots att de ökar i betydelse. Vi kan såklart flytta resurser, men vi har ju så få, säger han och fortsätter:

– I dag har marinen totalt sju minröjningsfartyg och sex spaningsbåtar. Att säga exakt hur många enheter vi skulle behöva är svårt, men jag skulle säga ungefär det dubbla jämfört med idag.

Och tillgängligheten på befintliga minröjningsfartyg, hur ser den ut?

– Det som kan ställa till det för oss är tillgången på varvsresurser. Vi lever i ett arv av olika tekniska problem som stundtals har begränsat tillgängligheten, men vi är på väg ut ur det nu, säger Anders Barrestedt.

EN ANNAN UTMANING för förbandet är personalförsörjningen. Enligt Anders Barrestedt är inflödet av yngre, nyanställda god och det finns också ett antal äldre, seniora officerare som tjänstgjort länge. Däremot saknas det befäl som befinner sig mer mitt i karriären.

– Jag brukar prata om mellanskiktet. Bland officerare handlar det om kaptener och pratar vi specialistofficerare så är det de som gränsar till att bli förvaltare. Det är bland de här vi har de största vakanserna, säger Anders Barrestedt.

Han konstaterar att det kommer dröja ett antal år innan organisationen är uppfylld och tror att det kan bli tufft på vägen dit. Framför allt för vissa specifika kompetenser.

– På divisionsnivå har vi en fyllnadsgrad på cirka 75 procent och det kan vi hantera, men inom vissa tjänstegrenar är det svårt att rekrytera. Framför allt gäller det luftförsvar, systemteknik och samband och där kan individer behöva jobba extra hårt. På sikt kan det leda till att man inte orkar vara till sjöss längre, att man upplever att

Enligt divisionschef Anders Barrestedt är det brådskande att komma igång med processen att ersätta befintliga minröjningsfartyg.

På HMS Ven används sjökort i papper istället för de digitala kort som annars är standard idag.

det blir för tufft. Det är en farhåga jag har, säger Anders Barrestedt.

Också medlemskapet i Nato kräver resurser, både i form av fartyg och personal. Från mars och drygt fyra månader framåt deltog fartyg ur 33:e och 42:a minröjningsdivision i Natos första stående minröjningsstyrka (SNMCMG1), vilket fick konsekvenser på hemmaplan.

Svensk minröjningsförmåga är snudd på världsledande, men […] vi är alldeles för få.

Anders Barrestedt, divisionschef.

– Det påverkade så till vida att vi var tvungna att sätta ihop en besättning. Jag upplever att vi inte tvingar iväg någon som på grund av familjeförhållanden eller av andra skäl inte kan åka. Då får man plocka ihop en besättning från olika delar, vilket skapar hål på andra håll i divisionen, säger Anders Barrestedt och fortsätter:

– Fartyget som är iväg blir prioriterat, medan de fartyg som är kvar hemma får dra hela lasset sam-

HMS Ven har legat förtöjd vid kajen på Berga.

Nu lossas förtöjningarna inför avgång.

tidigt som de inte har full uppfyllnad. Det är den stora utmaningen för oss vad gäller Nato.

MEN TROTS UTMANINGAR ser Anders Barrestedt positivt på minröjningsdivisionens framtid. De senaste årens tekniska bekymmer är på väg att lösas och nya, mer eller mindre autonoma system för undervattensdomänen är på väg in. På sikt förväntas den nya tekniken att effektivisera minröjningsförmågan.

– De här systemen kommer att börja levereras efterhand och de innebär en väldig ljusning. Jag tror att det kommer att skapa framtidstro, och det är också mitt mål som divisionschef, att blåsa liv i framtidstron igen. Har man problem är det lätt att börja fokusera på dem och se allting nattsvart, och det vill jag bort från.

Den framtida minröjningsförmågan kommer enligt divisionschefen att bestå av en blandning traditionella fartyg och autonomi.

– De autonoma systemen kommer göra vår verksamhet betydligt mer effektiv och tiden det tar att minröja ett område kommer att gå ner avsevärt, säger han.

Under eftermiddagen lättar himlen upp och solen tränger fram mellan molnen. Ombord på HMS Ven fortsätter Marinövning höst 2025 med minjakt, minsvepning och ubåtsjakt som ska fortgå under den kommande veckan. ■

Efter önskemål från divisionen skriver vi inte ut efternamn på vissa i besättningen.

MARINENS MINRÖJNINGSFARTYG

Marinens minröjningsfartyg ingår i 42:a och 33:e minröjningsdivisionerna och är baserade i Stockholm respektive Karlskrona. De omfattar fem minröjningsfartyg i Kosterklass, två röjdykarfartyg i Spåröklass och sex spaningsbåtar. Sju fartyg tillhör Fjärde sjöstridsflottiljen i Haninge garnison och övriga sex ingår i Tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona. Fartygens uppgift är att söka efter förankrade och bottenliggande sjöminor och oskadliggöra oexploderad ammunition i hamnområden, kustnära vatten och i öppet hav.

Sonaroperatör Alva ute på däck. Hon ingår i HMS Vens besättning som består av 26 personer, varav hälften är sjömän.

Minröjningsfartygens skrov är tillverkade i polyester kring en kärna av PVC ­plast vilket ger god motståndskraft och minimerar fartygens signatur. Ombord finns spanings­ och vapensystem för att upptäcka, identifiera och oskadliggöra hot i luften, på ytan och i vatten. Förutom att söka efter minor kan sonarsystemen ombord användas för ubåtsjakt.

Källa: Försvarsmakten

Sveriges ledande blåljus

Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.

Läs mer på www.standbygroup.com

Analys Indiens militära upprustning

Utvecklingen i Indien borde inte ha gått någon förbi. Indien har inte bara passerat Kina som jordens folkrikaste nation utan också som världens snabbast växande större ekonomi. Den indiska regeringen, ledd av hindunationalistiska BJP, strävar dessutom efter att förvandla Indien till en stormakt, även på det militära området.

Trots att Indien har en lång väg kvar att vandra för att nå sina mål, är ambitionen och makttillväxten påtaglig. Indien spelar en allt mer central roll på världsscenen –

men inte alltid på de sätt vi kanske trott eller hoppats på. Snabb ekonomisk tillväxt har gått hand i hand med nationalistisk politik och mer kraftfullt militärt agerande. Indien har stärkt relationerna till Europa och USA men bibehållit banden till Ryssland, framför allt inom försvarsmateriel och energi.

Det nya, starkare och självsäkrare Indien som nu börjar ta steget ut i rampljuset menar att militärmakt är centralt, men också att nationens intressen bäst främjas genom att parallellt utveckla relationerna till USA, Europa, Ryssland och i viss mån Kina. I Europa har det länge funnits en

INDIEN VILL BLI VÄRLDENS NÄSTA STORMAKT

Snabb tillväxt gör att Indien snart intar platsen som världens tredje största ekonomi. Efter decennier av återhållsamhet agerar Indien nu alltmer kraftfullt mot antagonister som Pakistan och Kina samtidigt som landets utrikespolitiska strategi är samarbete i såväl östlig som västlig riktning.

Indiens premiärminister Narendra Modi träffade USA:s president Donald Trump vid ett möte i Vita huset i Washington i februari i år.

Redaktör: Linda Sundgren

Foto: MPNC/BACKGRID US/TT

nedlåtande syn på Indien och dess militära kapacitet. Indien har ofta uppfattats vara maktpolitiskt svagt, försvarspolitiskt dysfunktionellt och strategiskt återhållsamt. Men tecknen är idag tydliga på att indisk makt ökar – något som bland annat tar sig uttryck i ett förändrat militärt och säkerhetspolitiskt agerande. Indien är i dag mer benäget än tidigare att använda militären och säkerhetstjänsterna som instrument för att uppnå politiska mål.

ATTITYDEN TILL PAKISTAN har förändrats. I decennier valde Indien främst diplomatiska kanaler framför militära maktmedel för att svara på terrordåd kopplade till Pakistan. Under de senaste åren har Indien förändrat sin hållning till Pakistan i frågan om stöd för terrorgrupper. Efter ett terrorangrepp 2016 genomförde indiska specialförband en operation över kontrollinjen till Pakistankontrollerade Kashmir. Tre år senare angrep det indiska flygvapnet ett träningsläger djupt inne i Pakistan – för första gången på decennier – som ett svar på ett annat terrordåd i Kashmir av en Pakistanbaserad terrorgrupp.

I maj 2025 tog Indien på allvar steget över Rubicon genom att de facto definiera terrordåd som en krigshandling. Efter en brutal terrorattack mot turister i Kashmir gick Indien till angrepp mot mål kopplade till jihadistorganisationer i Pakistan, utan att först lägga fram bevis i ansvarsfrågan. Det ledde till den allvarligaste militära sammandrabbningen mellan de två kärnvapenstaterna på över ett kvartsekel. När Pakistan gick till motangrepp tog Indien ytterligare steg upp på eskalationstrappan och genomförde en massiv attack mot ett stort antal militärbaser i Pakistan. Enligt Indien synade man Pakistans kärnvapenbluff och tvingade grannlandet till eldupphör. Oavsett orsak visar fyradagarskriget i maj att Indien inte längre tvekar att använda det militära maktmedlet.

INDIENS AGERANDE MOT Kina har också blivit mer kraftfullt. 2017 byggde Kina militär infrastruktur i Doklam, ett strategiskt viktigt område som Indien anser tillhöra Bhutan. Indien svarade med att flytta in trupper på Bhutans territorium. Under två månader befann sig de kinesiska och indiska väpnade styrkorna i ett allvarligt läge, men situationen löstes diplomatiskt.

Uppbyggnaden av Indiens militära försvar är en del av landets stormaktsambitioner. Bild på indiska soldater som deltar i självständighetsfirandet i den indiska delen av Kashmir.

Tre år senare, mitt under covidpandemin, flyttade Kina fram sina positioner i omtvistade områden. Det ledde fram till den första kinesisk­indiska sammandrabbningen med dödlig utgång på cirka 45 år. Indien svarade med ett sätta hårt mot hårt.

Även på den maritima arenan går det att urskilja ett nytt framlutat indiskt agerande. Det har delvis att göra med oron för Kinas snabba marina modernisering och ökande militära närvaro i Indiens närområde. Men Indien vill också ha en central säkerhetsroll i Indiska oceanen för att kunna skydda sin sjöburna handel. När de maritima handelsledarna hotades i och med krigsutbrottet i Mellanöstern 2023 frambaserade den indiska flottan ett dussintal fartyg och genomförde flertalet räddningsoperationer.

utveckling, nationalistiska politik och stormaktsambitioner.

Medan stora delar av världen kämpar med ekonomisk kräftgång växer den indiska ekonomin med mellan sex och sju procent per år. Indiens ekonomi är idag nästan dubbelt så stor som Rysslands. Inom kort kommer Indien ha världens tredje största ekonomi, efter USA och Kina. Försvarsbudgeten har också ökat kraftigt över tid.

”Indiens ekonomi är idag nästan dubbelt så stor som Rysslands.”

Även i skuggornas värld har Indien trappat upp sitt agerande. En rad individer, som Indien klassificerats som terrorister har dödats. Kanada har beskyllt indisk säkerhetstjänst för att ligga bakom mordet på en sikhisk separatist utanför Vancouver 2023. Amerikanska myndigheter uppges ha röjt åtminstone en indisk mordplan på en av hans kollegor i New York.

Indiens nya modus operandi kan förstås i ljuset av landets snabba ekonomiska

Premiärminster Narendra Modi från BJP, som har styrt Indien sedan 2014, strävar efter att göra Indien till en ledande makt och bidra till en multipolär världsordning som varken domineras av USA eller Kina. För att uppnå målen utgår Indien från ett realpolitiskt förhållningssätt och en multi-alignment­strategi, att utveckla relationerna till alla globala maktcentra samtidigt. I praktiken innebär det att Indien medvetet balanserar mellan USA, Europa, Ryssland och Kina för att främja sina egna nationella intressen.

INDIEN HAR VISSERLIGEN kraftigt stärkt de ekonomiska och försvarspolitiska relationerna till USA och Västeuropa, men samtidigt bibehållit nära relationer till Ryssland genom massiva köp av olja och omfattan­

I takt med att Indiens ekonomi växer stärker landet sina militära förmågor

Den ekonomiska utvecklingen från 1980-talet och framåt i några av världens största ekonomier samt Ryssland. Inga uppgifter finns för Ryssland före 1992. BNP redovisat i miljarder amerikanska dollar.

Indien USA

Ryssland Kina

Läs mer på nätet Läs fler analyser på officerstidningen.se

de försvarsmaterielsamarbete. Indien är i själva verket den största importören av sjöburen rysk olja och trots de säkerhetspolitiska spänningarna är Kina Indiens största handelspartner.

Den indiska geopolitiska balansakten kompliceras idag av att Trumpadministrationen infört tullar på 50 procent mot indiska varor, delvis på grund av oljehandeln med Ryssland. Det har fått Indien att närma sig Kina. Men risken att Indien allierar sig med Kina och Ryssland i ett antivästligt block ska inte överdrivas. Indien är starkt beroende av Västvärlden och vill sannolikt fortsätta sin geopolitiska lindans mellan öst och väst.

I vår turbulenta tid – med Rysslands anfallskrig i Europa, konflikterna i Mellanöstern och framväxten av Kina som supermakt – är det lätt hänt att negligera eller nedprioritera Indien. Men utan en god förståelse för världens nästa stormakt riskerar Sverige att trampa snett i geopolitiken och vara sämre förberedd inför framtiden. ■

SAMUEL NEUMAN

BERGENWALL Forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, specialiserad på Indien, Arabiska gulfen och Levanten.

”Försvarsmedicin har haft en undanskymd tillvaro”

Efter läkarutbildning och några år i det civila är major Denise Bäckström tillbaka i Försvarsmakten. Nu som generalläkarens medicinskt sakkunniga. ”Försvarsmedicin har länge setts som ett särintresse. Det behöver vi ändra på.”

Text: Anna-Maria Stawreberg

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det är måndag morgon och klockan har precis passerat åtta. Major Denise Bäckström, stabsläkare och sakkunnig till Försvarsmaktens generalläkare, har redan varit igång i flera timmar. Hon har hunnit träna, transportera sig från hemmet i Norrköping till Högkvarteret i Stockholm och jobbat en stund med den forskning hon bedriver vid sidan av sitt ordinarie arbete på generalläkaravdelningen.

– Jag forskar på tåget på väg till och från jobbet och kallar mig månskensforskare. Jag ägnar mig bara åt projekt som är roliga, en hel del internationella samarbeten med till exempel Ukraina och USA. Numera ser jag det som en hobby, där jag handleder studenter och skriver egna artiklar, säger Denise Bäckström.

Generalläkaravdelningen huserar i byggnadskomplexet Tre vapen på Gärdet och Denise visar vägen genom de långa korridorerna. Vi passerar hennes skrivbord som i princip är helt övertäckt av post-it-lappar i olika färger.

– Det är kom-ihåg-lappar på saker som ska göras och viktiga saker som någon sagt, förklarar hon. Hennes kontor ligger bredvid brigadgeneral Claes Ivgrens. Han är Försvarsmaktens generalläkare och chef över försvarsmedicin samt chef för generalläkaravdelningen, som består av bland annat läkare, psykologer, veterinärer och tandläkare.

– Vi är elva personer här på avdelningen. Det är intensiva dagar eftersom försvarsmedicin länge varit något av en anorektisk del av Försvarsmakten. Det verkar vara lättare att relatera till att det behövs resurser till X antal kanoner än till medicinsk utrustning, säger Denise Bäckström.

30 ÅR HAR gått sedan hon klev in genom grindarna på Skaraborgs regemente. Då som värnpliktig, utan planer på att stanna i Försvarsmakten.

– Jag hade egentligen tänkt utbilda mig till civilingenjör och hade aldrig tänkt göra karriär inom det militära. Men jag kände att jag behövde ett sabbatsår efter studenten. Exakt vad hon skulle göra under sabbatsåret hade hon inte tänkt ut i detalj. Men hon visste att hon inte ville åka iväg som au pair eller på någon långresa, något som annars var vanligt på den tiden.

– Alternativen var inte så många, så när jag hörde killarna prata om att mönstra bestämde jag mig för att hänga på. För mig handlade det mer om en fysisk utmaning, snarare än ett steg i karriären.

Hon fick förslag om att ”göra något tekniskt”, men hade en bestämd åsikt om att hon istället ville ”göra något med så mycket vapen som möjligt” och placerades i pansarskytteplutonen. Denise Bäckström trivdes, trots att en chef vid ett tillfälle kallade in henne och berättade att han skulle göra allt han kunde för att få bort henne därifrån.

– Han sa att ”vi ska inte ha kvinnor här”. Jag minns att jag blev lite ledsen, men jag hade plutonsbefäl som jag kunde lita på och jag tror inte att de hade den inställningen. I efterhand minns jag ändå värnplikten med värme. Under värnplikten vidgades Denises perspektiv, hon träffade människor hon aldrig skulle ha träffat annars och hon insåg att Försvarsmakten var ett sammanhang hon ville stanna kvar i.

– Så jag sökte till officershögskolan och efter muck hade jag inte ens en vecka ledigt innan jag påbörjade officersutbildningen på Kvarn för att bli markstridsofficer.

DENISE BLEV KVAR och under utbildningen träffade hon sin blivande man. Han blev placerad på Livregementets husarer, K 3, i Karlsborg medan hon fick en befattning på pansarbataljonen på Skaraborgs regemente. För att få ihop logistiken flyttade de båda till Karlsborg och Denise började pendla till Skövde.

Efter några år bytte hon tjänst och började arbeta på jägarbataljonen på K 3. Under årens lopp har hon utbildat värnpliktiga, varit plutonchef och instruktör för utbildning på automatkarbin 4, kulspruta 58 och stridsfordon 90.

– Jag träffade min man när jag var 20 år. Att ha sin partner i samma bransch är en otrolig fördel. Det gör att man har förståelse för varandra och kan kan hjälpas åt. Och att hjälpas åt var nödvändigt för snart började barnen komma. Idag har paret fyra barn vilket medför ett avancerat livspussel. När Denise blev gravid med första barnet hade hon och maken jobbat fem år som officerare. Nu förstod de blivande föräldrarna att tillvaron skulle komma att ändras markant.

– Vi insåg hur krångligt det skulle bli om vi båda

När Denise Bäckström var medicinsk verksamhetschef och stabsläkare på K 3 åkte hon på flera utlandsinsatser till Mali och Afghanistan.

skulle åka på utlandstjänstgöring samtidigt, så jag började plugga till läkare när vår förstfödda var två veckor gammal.

UNDER ÅREN I Försvarsmakten hade ett intresse för människokroppen, psyket och sammankopplingen mellan hjärna, psyke och kropp växt fram hos Denise. Läkarutbildningen kändes därför som ett naturligt val.

Men omställningen från jobbet som yrkesofficer till läkarstudier var stor. Så stor att Denise, åtminstone de första åren, kände att hon inte passade in.

– Jag hade arbetat i sammanhang där vi jobbat med

Under åren som Denise Bäckström arbetade inom den civila sjukvården fortsatte hon att jobba i Försvarsmakten på somrar och ledigheter.

Det hände faktiskt att min man och jag bokstavligen möttes på flygplatsen, när den ena av oss precis kommit hem och den andre skulle iväg på en mission.

vapen, att skjuta och att spränga, och nu kom jag till ett sammanhang där allt och alla kändes så tillrättalagda och ytliga, säger hon.

Samtidigt var det smidigt att plugga när barnen var små. De upplevde det som så pass smidigt att även Denises man påbörjade läkarutbildningen när andra barnet var nyfött.

– Jag tänkte nog att jag hade lämnat min militära karriär bakom mig, även om jag inledningsvis bara var tjänstledig och fortsatte att jobba i Försvarsmakten på somrarna med att utbilda värnpliktiga.

När det var dags för AT-tjänstgöring hade hon hittat en forskartjänst, och riktade in sig på trauma. Strax efter att barn nummer fyra föddes disputerade Denise på ämnet död orsakat av trauma.

Men hon hade fortfarande kvar ena foten i Försvarsmakten som reservofficer och deltog i flera internationella insatser. Ett av hennes första utlandsuppdrag gick 2014 till Afghanistan och ett tyskt fältsjukhus.

När Denise åter landade på svensk mark var det dags att växla roller. Hennes man, som haft ansvaret för hem och barn under tiden Denise var i Afghanistan, tog över stafettpinnen och åkte tillbaka till samma bas. Så fortsatte det, åtminstone under åren som barnen var små.

Denise och hennes man har växeldragit, den ena har varit hemma och den andra utomlands. Allt för att få tillvaron att gå ihop.

– Det hände faktiskt att min man och jag bokstavligen möttes på flygplatsen, när den ena av oss precis kommit hem och den andre skulle iväg på en mission, säger Denise och skrattar.

EFTER ATT HON specialiserat sig och blivit anestesi- och intensivvårdsläkare gick hon 2016 tillbaka till Försvarsmakten som officer på heltid. Hon arbetade som medicinsk verksamhetschef och stabsläkare på K 3 och nu kom utlandsmissionerna allt tätare.

– Under den här perioden blev det många missioner. Ebola hade kommit till Mali och eftersom alla sjukhus hade stängt för FN-personal åkte jag dit med ett kirurgiskt team från Sverige.

Denise var medicinsk verksamhetschef på K 3 och en stor del av hennes arbetstid gick åt till att rekrytera, utbilda organisera och starta upp verksamhet både utomlands och hemma.

– Det var en perfekt kombination av mina utbildningar, medicin och att leda, och jag gjorde åtta längre och flera korta missioner, säger hon.

Denise beskriver en situation där försvarsmedicin länge setts som en form av särintresse, och att Försvarsmakten därför har tappat kunskap om ämnet.

– Det syns i små detaljer, som i ordermallen för en gruppchef. När jag var gruppchef för tusen år sedan var det ett litet rött kryss, ”samlingsplats för skadade”. Någonstans på vägen föll det bort, för vi övade inte sjukvård, och i ordermallen finns inte det kvar. Vi har suddat ut försvarsmedicin och ser det som en civil verksamhet, och det är det verkligen inte.

Ytterligare ett exempel på det är att officerare idag får lära sig mycket lite om försvarsmedicin på utbildningen. Det är en stor utmaning, säger hon.

– Under tiden som vi skar ner i försvaret sågs försvarsmedicin som något som behövdes när vi åkte utomlands, i övrigt inte. Men då har man missat att det stora jobbet är planeringsfasen, innan något händer. Det går inte att lägga på försvarsmedicin när det redan finns en plan. Nu börjar man se att även försvarsmedicin behöver planeras in, precis som andra delar i krigsplaneringen.

Denise menar att betydelsen av försvarsmedicin blivit mer påtaglig sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Men precis som övriga delar av Försvarsmakten går personalen på generalläkaravdelningen tungt.

GENERALLÄKARAVDELNINGEN LIGGER UNDER Försvarsstabens stödenhet, FST stöd. Denise är anställd som generalläkare Claes Ivgrens medicinskt sakkunniga läkare, eller som det mer korrekt uttrycks: Som läkare med ledningsansvar till generalläkaren. Generalläkaravdelningen fungerar som medicinskt stöd till Försvarsmaktens samtliga stridskrafter. Uppgifterna för avdelningen har ökat i och med Sveriges inträde i Nato. Det handlar

Denise Bäckström

Gör: Läkare med ledningsansvar till generalläkaren.

Ålder: 48 år.

Bor: I Norrköping.

Familj: Man och fyra barn, 15, 16, 20, 22 år samt en hund.

Läser just nu: " Kvinnorna" av Kristin Hannah.

Lyssnar på: Nyheter. Flera gånger om dagen.

Karriär i urval:

1995: Värnplikt, P 4.

1999 – 2003: Olika befattningar på P 4 och K 3.

2003 – 2015: Läkarprogrammet och specialistutbildning till anestesi­ och intensivvårdsläkare. Traumaansvarig och medicinsk ledningsläkare för ambulansorganisationen och akutmottagningen Gävleborg.

2015: Tillbaka på heltid i Försvarsmakten.

2016: Utlandsmissioner som medicinsk verksamhetschef, bland annat i Mali och Afghanistan.

2024: Stabsläkare och medicinskt sakkunnig på generalläkaravdelningen.

bland annat om Natos krav på de militära förmågor som Sverige ska ha kopplade till medicin.

– Vi arbetar bland annat med försvarsplaner inom ramen för Nato med gränspassager och att smittor inte ska föras över olika gränser. Medicinska underrättelser för farliga sjukdomar och även underrättelser kring att vissa bygger upp skadliga medicinska förmågor inom CBRN-området, säger Denise Bäckström.

IDAG ÄR DET inte lika mycket livspussel för Denise och hennes man. Barnen börjar bli stora och de två äldsta har redan gjort värnplikten.

– Båda två trivdes jättebra och den äldste går nu Officersprogrammet. Med tanke på att det finns så många olika befattningar inom Försvarsmakten finns det väldigt goda förutsättningar för ett varierande yrkesliv. Hon har dragit lärdom av sina egna erfarenheter, och under årens lopp lärt barnen vikten av att inte göra som alla andra, och istället lita på sin egen magkänsla.

– Det är så vi själva gjorde. Som när äldsta sonen var nyfödd och min man var hemma med honom eftersom jag börjat läkarprogrammet. Vi vågade inte ens berätta det för BVC-sköterskan, säger Denise och skrattar.

Fritiden ägnas åt vandringar med hunden, segling och träning. Men handledningen och forskningen kring kritiskt sjuka patienter prehospitalt, det vill säga akut sjukvård som utövas på olycksplatser eller i ambulans, håller hon fortfarande hårt i. Det är en utmärkt sysselsättning att ägna restiden åt, konstaterar hon och berättar att det även händer även att hon skriver läroböcker.

Hon ser fram emot sin nya uppgift på generalläkaravdelningen. Här kommer de erfarenheter hon byggt upp under ett långt arbetsliv väl till pass.

– Nu behöver Försvarsmakten bli bättre på att på alla olika nivåer redan i ett tidigt skede se när man ska koppla in försvarsmedicin eller fråga om råd. Under många år har försvarsmedicin haft en undanskymd tillvaro vilket medfört att Försvarsmakten tappat kunskap. Men nu försöker vi bygga upp det. ■

Denise Bäckström arbetade flera år på jägarbataljonen på K 3 i Karlsborg.

GRÖNLAND BLEV HEMVÄRNETS NYA

Hemvärnets internationella verksamhet har ökat i omfattning de senaste åren, men samarbetet med de övriga nordiska hemvärnen har pågått i snart 80 år, i form av Skandia-samarbetet.

Foto:

Svenska hemvärnssoldater deltog nyligen i övningen Arctic Light 25 på Grönland. Övningen syftade till att stärka Natoländernas förmåga att hantera destabiliserande hot i Arktis och Nordatlanten. ”Det här var ingen engångsföreteelse. Danmark vill öva allierades förmåga att verka i arktisk miljö”, säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

Text: Josefine Owetz

Det försämrade säkerhetsläget har gjort att Danmark under året har utökat sin militära närvaro i Arktis och Nordatlanten. Syftet med övningen Arctic Light 25, som genomfördes 9–19 september, var att öva och stärka den gemensamma förmågan att hantera destabiliserande hot på Grönland. Över 550 soldater från Danmark, Sverige, Norge, Frankrike och Tyskland deltog i övningen, som leddes av Danmarks arktiska kommando.

”Genom Arctic Light stärker vi Grönlands samlade beredskap och övar den danska försvarsmaktens förmåga att hantera ett brett spektrum av hot i samarbete med grönländska myndigheter och internationella partners”, sa generalmajor Søren Andersen, chef för Joint Arctic Command, i ett pressmeddelande från Danmarks försvarsmakt inför övningen.

– Det här var ingen engångsföreteelse. Danmark vill öka militära närvaron i området och öva allierades förmåga att verka i arktisk miljö, säger rikshemvärnschef generalmajor Laura Swaan Wrede.

FRÅN HEMVÄRNET DELTOG en styrka på knappt 20 soldater, de flesta från Västra militärregionen. Det var med kort varsel som hemvärnet förberedde sig för att delta i övningen.

– Det var en så kallad Snapex, det vill säga Short Notice Activity Planned Exercise. Vissa satte kanske kaffet i vrångstrupen och undrade vad hemvärnet gjorde på Grönland, men egentligen är det ingenting konstigt. Vi har haft samarbete med Norge och Danmark ända sedan andra världskriget och har återkommande övningar och utbildningar hos varandra, säger Laura Swaan Wrede. Att bevaka och skydda kritisk infrastruktur är två av hemvärnets huvuduppgifter och det var också det som de svenska hemvärnssoldaterna löste under övningen. Detta skedde bland annat utanför den grönländska

Peter Forsberg

huvudstaden Nuuk, där styrkorna bevakade och skyddade Buksefjordskraftverket som försörjer Grönland med värme och elektricitet.

– Vi förflyttade oss också 50 mil norrut, där var det en helt annan miljö och terräng. Vårt uppdrag där var också att skydda, bevaka och även att störa motståndaren i vissa fall, säger Laura Swaan Wrede.

Överstelöjtnant Peter Forsberg, fram till nyligen chef för Elfsborgsgruppen, var chef för den svenska styrkan på Grönland under Arctic Light. Han är nöjd med övningen.

– Målsättningarna som vi uppnådde var att genomföra en övning i Danmark. Den här gången var det inte Danmark så som vi känner Danmark, utan längre bort på Grönland. Det var väldigt stimulerande att tillsammans med danska och norska hemvärnet lösa våra uppgifter i ett nytt geografiskt område, säger Peter Forsberg.

GRÖNLAND ÄR TILL stora delar täckt av inlandsis och glaciärer. Landskapet i övrigt består bland annat av stenig tundra och djupa fjordar med branta bergväggar. En utmaning är att det inte finns några vägar, berättar Peter Forsberg. Det kräver planering för att hantera logistik och transporter.

– Allt påverkas av de enorma avstånden på Grönland. Vägnätet är i stort sett obefintligt. Transporter genomförs med flygplan, helikopter eller i båtar på fjordar och vi fick prova på samtliga transportmedel.

– Utöver terrängens utmaningar var det också ett omväxlande klimat under övningen, med väderlek som påminde om både Västkusten och inre Norrlands fjällvärld. I vissa dalar var det ökenklimat, i andra dalar där inte inlandsisen låg var det grönt och frodigt, säger Peter Forsberg.

Innebar samarbetet med Danmark och Norge några utmaningar?

– Man kan anta att språket kan vara en utmaning, men jag uppfattar ändå inte att det är det. Det finns en stolthet att kommunicera på skandinaviska istället för att göra det enkelt och gå över till engelska. Det är stimulerande att öva tillsammans. Vi har ett gemensamt synsätt, gemensam kultur och bakgrund samt ett tydligt prestationsbaserat uppdragsfokus, som vi känner igen i varandra.

Styrkan från Elfsborgsgruppen bestod i huvudsak av hemvärnssoldater med en värnpliktsbak-

Vissa satte kanske kaffet i vrångstrupen och undrade vad hemvärnet gjorde på Grönland.

Laura Swaan Wrede, rikshemvärnschef

grund från jägarförband. Det var en bra bakgrund att ha i den ibland utmanande terrängen och i det omväxlande vädret, förklarar Peter Forsberg. Soldaterna marscherade långa sträckor och låg förlagda i fält.

– Medelåldern på soldaterna är drygt 50 år och de gjorde enormt utmanande uppgifter. Vi har all anledning att slå oss för bröstet och vara stolta. Vi genomförde en uttagning inför övningen och såg till att de som deltog hade erfarenhet och utbildning från ett vinterförband.

Ett moment i övningen var att de svenska hemvärnssoldaterna utbildade danska soldater i grundläggande färdigheter i patrullering. Peter Forsberg berättar att de lärde ut förläggning och hur man ska röra sig i kuperad terräng.

– Vi byggde också upp observationsplatser på inlandsisen. Där fick vi se hur himlen lever om i norrsken, det är spektakulärt även för oss som sett det förut men det var överväldigande för danskarna. Det var också både magnifikt och kusligt att se inlandsisen och se hur den sträcker ut sig i alla riktningar, säger han och fortsätter:

– Vi hade även isbjörnsberedskap. Man behöver alltid ha med sig ett vapen som man ska kunna verka med om det kommer en isbjörn. Det är ett av alla intryck från övningen på Grönland som man knappt hunnit bearbeta.

På vilket sätt stärker den här typen av övningar hemvärnets förmåga?

– Genom att vi lär oss av varandra. I det här fallet har vi svenskar, tillsammans med norrmännen, stor vintervana och kan lära ut hur vi utbildar våra soldater i vintermiljö. Vi har också mycket teknik när vi skyddar och bevakar, som olika sensorer i form av UAV, marksensorer och hundar. Vi arbetar på ett annat sätt än i Norge och Danmark. Det är bra att man lär känna varandras metoder för att kunna genomföra gränsöverskridande operationer, säger Laura Swaan Wrede.

DE NORDISKA HEMVÄRNEN har i snart 80 år arbetat tillsammans inom ramen för samarbetet Skandia. Förra året undertecknades ett samarbetsavtal med operativt fokus på att skapa bättre förutsättningar att genomföra operationer i ländernas gränsområden, där övningar som Arctic Light är en del.

– Det är ganska nytt att hemvärnet har varit så mycket på övningar utomlands, men det kommer vi att se mer av. Vi kommer också se fler länder som kommer hit. Vi måste våga göra andra saker med hemvärnet och inte som vi alltid gjort tidigare, säger Laura Swaan Wrede.

Hemvärnets internationella verksamhet har ökat i omfattning de senaste åren, inte minst har samarbetet med de baltiska länderna fördjupats och för några veckor sedan genomfördes en övning i Lettland. Hemvärnet har också de senaste åren bidragit med instruktörer till utbildningsinsatsen Interflex i Storbritannien.

Laura Swaan Wrede betonar vikten av hemvärnets fortsatta internationalisering.

– Som Natomedlem kommer vi att få ett större ansvar för värdlandsstöd. Det innebär bland annat att språket i vissa delar behöver vara på engelska och att Natoprocedurer ska genomföras. Vi behöver också se över hur vi nyttjar våra resurser för att avlasta varandra. Hemvärnet verkar på hemmaplan i Sverige, men gränsöverskridande operationer behöver kunna ske. ■

Runt 550 soldater från danskt, norskt och svenskt hemvärn deltog i övningen.

"Det är nytt att hemvärnet har varit så mycket på övningar utomlands, men det kommer vi att se mer av", säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

Foto: Danmarks försvarsmakt

Foto: Danmarks försvarsmakt

Säker kommunikation var du än är med eC Guard

eC Guard döljer VPN-tunnlar och säkerställer kommunikation genom blockerande brandväggar.

För tjänsteresor utomlands

När du är på tjänsteresa och behöver ansluta din smartphone och laptop, ser eC Guard till att dina enheter kan ansluta säkert via en VPN-tunnel utan att exponeras direkt på nätet. Detta säkerställer att kommunikationen förblir privat och att enheterna är skyddade.

eCiceron – en del av MW Group

För verksamheter med höga säkerhetskrav Flexibel och lättanvänd lösning för olika behov

För organisationer som hanterar känslig information och använder säkra enheter, döljer eC

Guard VPN-anslutningar och skyddar metadata för att hålla kommunikationen helt privat.

eCiceron, ett svenskt företag inom MW Group, är specialiserat på att säkerställa tillförlitlig kommunikation, oavsett var du befinner dig.

eC Guard är designad för att skydda både smartphones och datorer, med anslutning via WiFi eller nätverkskabel.

Välj mellan bordsenheter för flera användare till diskreta enheter i smartphoneformat –perfekt för handväskan eller kavajfickan.

Genom att placera eC Guard mellan internet och dina enheter, möjliggörs säker kommunikation med bevarad integritet. All kommunikation krypteras via en VPN-tunnel, och enheterna exponeras aldrig på nätet, så att du på ett enkelt sätt kan arbeta tryggt och säkert.

”Jag inspireras av uttrycket prestationsglädje”

En stor del av arbetsveckan går åt till administration för nyblivna sergeanten Astrid Amtén Skage, ställföreträdande plutonchef på Skaraborgs flygflottilj. Det bästa med jobbet är när värnpliktiga klarar saker de inte trodde att de skulle klara, säger hon.

Vad jag gör på jobbet: Jag är ställföreträdande plutonchef på en värnpliktig flygmekanikerpluton.

Hur en vanlig arbetsdag ser ut: Det beror på vilken fas vi är i för stunden. Mycket hålla utbildning om de inte har befattningsutbildning (BU). Ganska lugnt och skönt med admin när de har BU. Därför ville jag bli yrkesofficer: Det var ett naturligt steg framåt. Jag drivs av att utbilda och utveckla andra och det var dags att få ta mer ansvar.

På mitt skrivbord finns alltid: De minsta post-it du hittar på snabbköpet,

ASTRIDS ARBETSVECKA

Foto: Privat, Nocco, Haribo, Julien De Rosa/AFP

Mest utmanande med mitt jobb: Tiden och personalbrist.

Bästa knepet för att hålla stridsvärdet uppe i Ett glatt humör och sura nappar.

Det här får jag inspiration av: Jag har länge inspirerats av officeren Caroline Cordshagen. Annars har många sommarprat gett mig mycket inspiration. Till exempel uttrycket "prestationsglädje" istället för "prestationsångest".

Viktigaste lärdomen hittills i karriären: Var dig själv. Alla kommer inte gilla varken dig, ditt ledarskap eller hur du är som person och det är okej att det är så. För det finns andra som kommer gilla dig och den du är.

Favoritpersedel: Skalbyxorna är underskattade! Älskar de inbyggda knäskydden.

Största utmaningen i min roll just nu: Att inte ge bort för mycket av min själ till jobbet så man blir utdränerad.

På fritiden: Tankar jag energi genom att sätta på mig stora hörlurar och poppa Taylor Swift ■

FAKTA

riktigt bra bläckpennor och en och annan Nocco …

Mina friskvårdstimmar går till: Rehabilitera mitt trasiga knä. Mina lunchvanor: Matlåda, förutom torsdagar då matsalen har hemmagjorda pannkakor. Det bästa med mitt jobb: Givande samtal och se när värnpliktiga klarar saker de inte trodde att de skulle klara. Att se en värnpliktig från start till slut och se den resan de gör som personer är en otrolig känsla.

Namn: Astrid Amtén Skage. Befattning: Stf plutonchef. I Försvarsmakten sedan: 2009. Karriär i korthet: Extrajobb i ungdomen på AMF 1/KA 1 (båda mina föräldrar jobbade där), värnplikt vid Arméns musikkår (P 10), Instruktör på musikplutonen (LG), Combat camera-specialist (LedR), LedsKomm (HKV). Varit på F 7 sedan 2020. Läste SOU ledningssystem mark på LedSS 23-24. Instagram­konto: @sisterinarms_ photography.

trupp

Astrid Amtén Skage har arbetat i Försvarsmakten sedan 2009.

Rätt person på rätt plats

Under 2026 etablerar vi ett nytt mönstringskontor i Umeå. Vi söker dig som är officer eller tidigare har jobbat som officer och vill vara med på resan mot ett starkare totalförsvar.

Vi söker till Umeå Inskrivningshandläggare Enhetschef inskrivning

Läs mer och ansök på pliktverket.se/jobb

Det har nu gått över tre och ett halvt år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mycket har hänt för Försvarsmakten sedan dess. Vi har gått med i Nato och anslagen har ökat markant. Fortfarande går dock på tok för mycket på tok för långsamt. Problem och missförhållanden som borde ha varit lösta för längesen, eller inte ens uppstått, tillåts bestå. Den känsla av brådska som den säkerhetspolitiska utvecklingen borde ha resulterat i verkar ofta frånvarande i maktens korridorer. Med denna text riktar jag mig till de tre individer hos vilka ansvaret till syvende och sist vilar: Överbefälhavaren, försvarsministern och statsministern. Dessa måste nu tänka mindre som myndighetschef och politiker, och mer som fältgeneral och statsmän. Allt som inte fungerar och allt som tar för lång tid är deras fel. För om inte ansvaret är deras, vems är det då?

”Vi behöver generalskap och statsmannaskap”

David Carlqvist efterlyser ett hyperlösningsorienterat ledarskap, ”som vore vi mer eller mindre redan i krig”, för att komma tillrätta med de problem som finns i Försvarsmakten idag.

Exemplen är otaliga. Det råder brist på fungerande kängor och våra värnpliktiga har i flera år saknat ordentliga regnställ. Istället ränner de runt med civila ställ som går sönder så fort de slänger sig på marken.

HELA ANDRA VÄRLDSKRIGET utkämpades på sex år. Så nej, att det tar flera decennier för att kravspecificera, beställa, tillverka och leverera en sketen automatkarbin – som likväl inte fungerar när den väl kommer – är inte ens nästan gott nog. I stället fick vi interimsvapen i form av M 4:or. Utan lösskjutningsanordningar. Det blir till att skrika ”pang!” det kommande året. Hur svårt ska det vara att tillverka lösskjutningsanordningar? Eller ändra regelverket så att vi kan skjuta projektillös lösammunition, som de flesta andra gör? Och drönarna – var är de? FPV-drönarna vi borde ha haft på varenda grupp vid det här laget? Inte är de ute på GU-plutonerna i allafall. Ge förbanden mandat och pengar till att köpa egna drönare – och annan materiel med. De centrala upphandlingarna måste även effektiviseras med kraft. Mycket av de vapen och den materiel vi skänkt till Ukraina kommer inte att ersättas förrän om många år på grund av långsamma beställningsprocesser.

För att då inte tala om de större frågorna, som att det vid det här laget torde stå klart för envar att fyra brigader (när och om vi väl når dit) inte på långt när räcker. Ukraina har över 100 brigader. Ryssarna ännu fler.

För att försörja dessa över 100 brigader har Ukraina två myndigheter med totalt cirka 500 anställda. Försvarets materielverk har runt 2 800 anställda. Och det tar likväl decennier att köpa in en karbin. Lönerna i Försvarsmakten släpar tillika fortfarande, med diverse verklighetsfrånvända räkneexempel från Högkvarteret som spär på missnöjet. Ni som läser det här vet att det finns många – många –fler exempel. Men frågan är om ÖB, försvarsministern och statsministern vet det. Antingen känner de till problemen, men löser dem likväl inte. Eller är de oinformerade. Oavsett är det oacceptabelt. Alla myndighetsinterna problem är ÖB:s ansvar. Och allting som kräver lösningar på högre nivå, som exempelvis finansdepartementets hämmande budgetregler, är försvarsministerns och statsministerns ansvar. Dessa tre individer har än så länge levererat bättre än sina företrädare. Men det räcker inte. Det som nu erfordras är ett hyperlösningsorienterat ledarskap, som vore vi mer eller mindre redan i krig.

Till dessa tre vill jag säga följande: Vi behöver nu generalskap och statsmannaskap. Peka med hela handen. Orientera er om problemen – stora som små – och lös dem. Inte om ett år, inte om ett decennium. Lös dem nu.

David Carlqvist

säkerhetspolitisk analytiker, reservofficer och tidigare utrikeskorrespondent för Sveriges Radio. Tjänstgör för närvarande som ställföreträdande kompanichef i armén.

Omfattande säkerhet

i microformat

I över 30 år har Tutus levererat svenskutvecklade lösningar till försvarssektorn och samhällsviktig verksamhet. Färist A500 Micro är vår senaste VPN-lösning, utvecklad för att ge robust säkerhet och hög flexibilitet, var du än befinner dig.

Tillräckligt liten för att rymmas i handen. Tillräckligt kraftfull för att skydda krävande miljöer. Oavsett om du är på kontoret, på resa eller i fält kan du ansluta snabbt och arbeta säkert.

Svensk teknik. Robust säkerhet. I microformat. Läs mer på tutus.se eller kontakta info@tutus.se

Fpan

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten. Fpan kan bland annat kan skilja personer från deras anställning och besluta om löneavdrag eller varning.

Olovlig körning, sexuella trakasserier och fusk med arbetstidsrapportering

Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden.

Text: Linda Sundgren

Skiljanden

Grov misskötsamhet

ƀ En civilanställd har under flera år gjort sig skyldig till olika former av misskötsamhet. Bland annat genom olovlig körning, olovlig frånvaro och misskötande av arbetstider. Personen i fråga har haft en rehabiliteringsöverenskommelse för sin stora alkoholkonsumtion, men överenskommelsen har inte följts utan har fått förnyas vid upprepade tillfällen. Samtidigt framgår det av överenskommelsen att om den anställde bryter mot den kan

det leda till skiljande från anställning.

Nämnden påpekar att olovlig körning är ett brott mot anställningsavtalet samt att det är ett straffsanktionerat brott. Därtill framhåller nämnden att personen i fråga misskött arbetstider under flera år och avbrutit rehabilitering. Sammantaget anser nämnden att personen grovt åsidosatt sina åligganden mot Försvarsmakten.

Beslut: Avsked.

Uppsagd efter otillåten frånvaro ƀ En yrkesofficer har vid upprepade tillfällen missskött sig genom att utebli från arbetet utan tillstånd, arbetsvägran och redovisning av arbetstid och restid på ett felaktigt sätt. Beteendet har med-

fört att personen i fråga fått lön som denne inte har rätt till.

Nämnden skriver att ett anställningsförhållande bygger på ett förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som anställd i Försvarsmakten omfattar förtroendet högt ställda krav på att följa lagar och regler liksom Försvarsmaktens interna bestämmelser och uppförandekod. Genom sitt agerande har yrkesofficeren brustit mot Försvarsmaktens regler och uppförandekod på ett så medvetet sätt att det inte ska behöva tålas av arbetsgivaren.

Beslut: Avsked.

Löneavdrag

Begick sexuella trakasserier – sa upp sig själv ƀ En civilanställd har

utsatt tre kvinnor i Försvarsmakten – en officer, en soldat och en värnpliktig – för sexuella trakasserier och ovälkommet beteende. Beteendet omfattade såväl direktkontakt som privata textmeddelanden och inlägg i sociala medier av sexuell karaktär. Han har även rört den värnpliktiga på olika sätt. Uppträdandet har varit så allvarligt att det prövats av åklagare, men någon förundersökning inleddes aldrig eftersom uppgifterna inte gav anledning att anta att brott som faller under allmänt åtal hade begåtts. Nämnden konstaterar att den civilanställde på ett synnerligen allvarligt sätt brustit mot Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod. Han har också vid upprepade tillfällen medvetandegjorts om att beteendet varit oönskat. Särskilt allvarligt ser nämnden på agerandet mot den värnpliktiga som är mer än 20 år yngre än mannen själv. Eftersom tvåmånaderstidsfristen var passerad kunde Fpan inte pröva om mannen ifråga skulle skiljas från sin anställning,

men om beteendet fortsätter kan en prövning om skiljande bli aktuell. Mannen har sagt upp sig.

Beslut: 25 dagars löneavdrag.

Bristande vapenhantering och felaktiga inköp

ƀ En yrkesofficer brast i vapen- och ammunitionshantering under en övning som han ledde. Mannen har även gjort felaktiga inköp av proviant och gåvor. Agerandet strider mot gällande lagar, förordningar, interna regler och bestämmelser samt mot god hushållning med statens medel. Nämnden konstaterar att yrkesofficeren haft ansvaret för det bristande och felaktiga agerandet. Om misskötsamheten fortsätter kan det leda till skiljande från anställningen.

Beslut: Tio dagars löneavdrag.

Kränkande av värnpliktig

ƀ Under en befattningsutbildning i sanering hittade en yrkesofficer fyra värnpliktiga som satt och vilade i ett maskin-

rum i väntan på att middagen skulle serveras. Yrkesofficeren började skälla på de värnpliktiga som genast reste sig och sprang ut. Yrkesofficeren tog tag i en av dem och puttade honom hårt bakåt för att visa var de ska ställa upp. Den värnpliktige tappade balansen och backade flera steg av kraften från putten. Uppställda mot väggen gick yrkesofficeren fram och tillbaka framför dem och vrålade. Händelsen bevittnades av flera andra värnpliktiga och det uppgavs att yrkesofficeren är känd för sitt humör. Själv säger mannen att han har svårt för människor som inte gör rätt för sig. Nämnden bedömer att yrkesofficeren brustit på ett synnerligen allvarligt sätt mot Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod. Eftersom tvåmånadersfristen passerats kan frågan om skiljande från anställning inte prövas, men nämnden understryker att om missskötsamheten fortsätter kan det leda till en prövning om skiljande från anställning.

Beslut: 25 dagars löneavdrag.

Fuskade med arbetstider

ƀ En civilanställd handläggare registrerade under två års tid arbetstid i efterhand. Kvinnan har lagt till 143 timmar utöver den arbetstid hon registrerat tidigare. Efterhandsregisteringen skedde med fördröjning på några

dagar upp till nästan ett år. Kvinnan har själv medgivit sitt agerande.

Nämnden beskriver agerandet som ett systematiskt och omfattande fusk mot Försvarsmakten med det illojala syftet att tillskansa sig möjlighet att ta ut ledighet som den anställde inte hade rätt till. Kvinnan anses därmed ha gjort sig skyldig till tjänsteförseelse. Fpan framhåller att hon kan komma att sägas upp om hon inte förbättrar sitt beteende. Beslut: 20 dagars löneavdrag.

Sexuella trakasserier under en middag ƀ Vid en middag under en kompanidag utsatte en yrkesofficer två kvinnliga kollegor för sexuella trakasserier. Han berörde deras hår och ansikten, uppträdde närgånget och uttryckte sig på ett ”grovt sexualiserat sätt”. Själv säger yrkesofficeren att han inte minns något från händelserna under middagen. Vid ett annat tillfälle utsatte han en manlig elev för kränkande särbehandling genom att kalla honom för menlös, värdelös samt nedvärderande könsord.

I sin motivering skriver nämnden att det inte kan vara främmande för någon anställd i Försvarsmakten att kränkningar inte accepteras. Mannen ska även en månad tidigare ha uppträtt olämpligt och närgånget mot

fyra kvinnliga kollegor. Tjänsteförseelsen anses inte vara ringa och nämnden påpekar att fortsatt misskötsamhet kan leda till skiljande från anställningen.

Beslut: Tio dagars löneavdrag.

Varning

Varning istället för avsked efter ordervägran ƀ Ett förband skulle rekrytera en lokal inköpare. En kvinna som redan arbetade på förbandet sökte tjänsten. Även kvinnans make tjänst-

gjorde på förbandet som yrkesofficer. Under hela rekryteringsprocessen uppmärksammade kvinnans make ett stort antal kollegor och chefer på vad han ansåg vara felaktigheter i rekryteringsprocessen. Bland annat åkte han hem till en tillträdande chef under dennes julledighet för att uppmärksamma denne på hanteringen. Dåvarande förbandschefen bad mannen att sluta agera i frågan, men uppmaningen hörsammades inte. Ärendet anmäldes till Fpan där arbetsgivaren ville att yrkesofficeren skulle avskedas.

Nämnden konstaterar

att rätten att värna yttrandefriheten och möjligheten att visselblåsa eller på annat sätt uppmärksamma felaktigheter har ett starkt skydd hos offentliga arbetsgivare. Däremot avser skyddet inte en anställd som fortsätter att agera med hänvisning till påstådda missförhållanden, efter att arbetsgivaren uppmärksammats på detta och dessutom bett personen ifråga att sluta agera i frågan. Fpan anser att tjänsteförseelsen inte kan anses som ringa. Beslut: Varning.

Källa: Fpans protokoll med tillhörande bilagor april–september.

Foto: Istock

En man kontaktade flera kollegor med sms och inlägg i sociala medier av sexuell karaktär.

Debatt

Vad tycker du? Skriv en insändare! Skicka din text till debatt@officerstidningen.se.

Utbildning DET FINNS MYCKET som kan sägas om Högre Officersprogrammet, HOP, men de absolut flesta är eniga om att det är en anmärkningsvärd investering av Försvarsmakten, FM. Ingen annan svensk profession har liknande generösa erbjudande, där medarbetare förväntas lägga två hela läsår med full ersättning på studier syftande till personlig och professionell utveckling. Det är verkligen en unik ynnest. Denna investering gör FM med förvän-

tan om att få tillbaka utdelning i form av officerare som kan och vill tjänstgöra på högre nivåer och ta större ansvar. Men det finns ett påtagligt problem i hur organisationen omhändertar lönesättningen efter HOP. Problemet medför samma uppenbara risk som identifierats för Officersprogrammet, nämligen att nyexaminerade HOP-elever direkt efter att ha erhållit examensbevis påbörjar jakten efter mer välbetalda anställningar. I beklämmande många fall sker denna jakt tydligt inriktad

”Kronisk dumsnålhet

gör HOP till en förlorad investering”

“Att konsekvent placera in nyexaminerade HOP­ elever lägst i respektive befattnings lönebox får ofta en för individen mycket nedslående effekt”, skriver insändarskribenten om lönesättningen efter Högre officersprogrammet.

Text: ”En nyexaminerad HOP 2:a”

Läs fler debattartiklar på Officerstidningen.se

på anställningar utanför Försvarsmakten. Något som tenderar att vara enkelt då det är först nu i den militära karriären som det länge haussade civila meritvärdet faktiskt börjar manifesteras på riktigt, något som förstärks ytterligare av omvärldslägets inverkan på arbetsmarknaden.

Foto: Mikkel Örstedholm/FHS

JAG HAR INFÖR skrivandet av denna artikel intervjuat ett antal av mina kurskamrater och inhämtat data från en generös tårtbit av nyligen examinerade HOP 2/12. Förutom de HR-relaterade problemområden som presenteras nedan är det kanske mest anmärkningsvärda att nära dussinet (av cirka 75) aktivt söker andra jobb utanför FM, de allra flesta med explicit hänvisning till den otillräckliga lönen efter HOP. Och innan HR-skadade Excel-krigare börjar mässa om hur få det är som egentligen slutar, och gör jämförelser med övriga arbetsmarknadens avgångsstatistik, är det värt att påtala det uppenbara. När en logistiker slutar på Ikea kan de rekrytera en ny direkt och när en sektionschef slutar på Socialstyrelsen kan de rekrytera en ny direkt. Men när en OF 3 eller OF 4 slutar uppstår ett hål i organisationen. Ett hål som oftast omhändertas genom att individens portfölj styckas upp på kvarvarande medarbetare tills dess vakansen är tillsatt. En process som kan ta flera år i vissa fall. Konsekvenserna av detta tillvägagångssätt, som är giltigt för både officerare och specialistofficerare, blir i senaste medarbetarundersökningen FM Vind uppenbart då frågan om ”antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag” endast får ett medelvärde på 49. En verklighet som tyvärr verkar okänd för dessa Excel-krigare som återkommande viftar med sin avgångsstatistik.

FRÅGAN SOM UPPSTÅR är därmed vilka åtgärder ÖB och Försvarsstaben vidtar för att få hela HR-funktionen att sluta betrakta de militära avgångarna som berömvärt låga, och istället se precis varenda militär avgång som ett synnerligen dyrbart misslyckande? Avgångar som enligt rapporten ”Avgångsenkät 2024” i cirka hälften av fallen primärt motiveras av otillräckliga löner, något som dessutom är oförändrat sedan 2019. Vidare ger påståendet i senaste FM Vind ”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If. Förmånligt för dig och dina nära

Ett starkt skydd dygnet runt hjälper mycket

Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden.

Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat:

• Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport, vilket många andra personförsäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och barn.

• Både medlemsrabatt och Ifs förmånsrabatt på hem- och bilförsäkringen. Dubbla rabatter som kan spara tusenlappar.

Mer om dina medlemsförmåner hittar du på if.se/officersforbundet. Du kan också ringa 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

befattning” ett av undersökningens allra lägsta värden, 43/100. Till detta resultat bör läggas en tanke på hur en följdfråga kring själva lönemålbildens rimlighet i relation till arbetets natur hade besvarats.

Bland de utsagor jag inhämtat från mina HOP-kurskamrater framträder ett antal problemområden inom Försvarsmaktens HR-funktion. Mottagande organisationsenhet, OrgE, fattar i vissa fall ”principbeslut” om lönenivåer för tillkommande medarbetare efter HOP. Allra värst i denna kategori är Högkvarteret, HKV, där uttrycket används explicit och alla illusioner om individuell lönesättning är därmed som bortblåsta. Två individer som får placering på Försvarsstaben hör till de som får absolut lägst tillskott på sin nya lön, den ena går upp 300 kronor och den andra knappt 900 kronor. Ingen av dessa hade löner på tidigare OF 3-befattning som låg utanför lönestrukturen, utan hade genom goda prestationer fått Rals som placerat dem i den övre änden av respektive box. Bägge omfattas av det uttryckliga principbeslutet avseende inplaceringslöner vid HKV. Detta principbeslut, i all sin regelvidrighet, får dock antas bygga på resonemang om att inplaceringslöner ej kan tillåtas rubba rådande lönestruktur. En ambition som såklart är svår att kritisera rakt av då arbetet med lönestrukturer i grunden är av godo. Men att konsekvent placera in nyexaminerade HOP-elever lägst i respektive befattnings lönebox får ofta en för individen mycket nedslående effekt. Dels slår förfarandet ytterligare en spik i kistan för den individuella lönesättningen. Dels innebär det att individer som genom Rals lyckats hamna högt i dåvarande lönebox straffas, då dessa prestationsbaserade belöningar nollställs när individen tillträder ny befattning.

komma. Men ändock, i verkligheten finns det OrgE där fackligt anslutna HOP-elever visst kan genomföra regelrätta individuella förhandlingar om lönen med arbetsgivaren (eller dennes HR-funktion).

”För att parafrasera Bilbo Baggins, vår generation av officerare är liten smörklick som ska bredas på en till synes för stor skiva bröd.”

Detta skapar godtyckliga skillnader, där vissa har bättre förutsättningar att få en individuellt satt inplaceringslön efter HOP och andra drabbas av breda principbeslut. Förutom att detta såklart är ett regelvidrigt förfarande som gör våld på den svenska modellen har det en till konsekvens. Nämligen att majoriteten av HOP-elever inte har någon som helst möjlighet att ens nämna sina förväntningar på den nya lönen. Något som skapar onödig risk för att individer blir besvikna över att godtyckligt placeras på löner under deras förväntningar.

FLERTALET FÖRSVARSGRENAR, stridskrafter och OrgE hänvisar i den fläckvisa och begränsade dialogen som förts kring löner till det uttjatade mantrat att Försvarsmakten inte ska vara löneledande. Ett resonemang som sannolikt kommer vara ett av de mest seglivade spåren från de decennier då patologisk snålhet premierades och gav oss de högre chefer (inklusive chefer inom HR-funktionen) som sätter tonen idag. Intressant i sammanhanget är hur yngre myndigheter ofta har uttalade strategier att aktivt buda över grannmyn-

digheter i lön just för att attrahera kompetens.

I tider då officerare sällan är de som tjänar mest i hushållen, inte ens efter HOP, ligger jämförelser nära till hands. Har då officerskollegor med avsevärt färre år i yrket bara några få tusenlappar mindre i lön, och nyexaminerade fänrikar kliver ut på löner som vissa HOP-elever hade uppnått först när de efter 10–15 år i yrket blev antagna till HOP, ja då blir upplevelsen befogat bitter och de pliktskyldiga argumenten till arbetsgivarens försvar på hemmafronten ihåligare.

Jag och mina kurskamrater har under HOP överösts av ålderstigna officerares nästintill maniska tjat om hur det är just vi som ska bemanna precis överallt. På HKV, i taktiska staber, i krigsförbanden och inte minst internationellt. För att parafrasera Bilbo Baggins, vår generation av officerare är liten smörklick som ska bredas på en till synes för stor skiva bröd. För att lyckas i längden behöver Försvarsmakten (och ytterst ÖB) ställa sig frågan om vi har råd att låta småpåvar, perverterade läsningar av Handbok personaltjänst och utbredda kulturer av kronisk dumsnålhet slarva bort de investeringar som gjorts på oss HOP-elever. Särskilt när det på intet vis är tal om några helt orimliga löner. ■

PS. KOM IHÅG att generationen av officerare som nu läser HOP och HSOU är den som ska täcka upp när köttberget går i pension de närmaste fem åren. Se nedan.

Åldersfördelning för yrkesofficerare

Dessa förfaranden förstärks ytterligare av det faktum att OrgE:n i praktiken skiljer sig åt sett till huruvida individen (oaktat om denne är fackligt organiserad eller oorganiserad) har möjlighet att löneförhandla. Och, innan HR-folk och ATO-representanter får hicka, ja, det är såklart formellt sett så att regelrätt löneförhandling mellan fackligt organiserad individ och arbetsgivaren inte ska före -

Källa:

TEMPEST-secured products for your workspace

Zoning

TEMPEST Training

High assurance applications

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Materiel vi minns

Stridsvagn 104

Den brittiska stridsvagnen Centurion i dess olika skepnader var en omtyckt och mycket driftsäker vagn i Försvarsmakten i drygt 50 år.

Text: Henrik Jansson

NÄR SVERIGE EFTER andra världskriget behövde nya stridsvagnar stod valet mellan franska AMX-vagnar med 75 millimeters kanon och brittiska Centurion med 84 millimeters kanon. Centurion valdes till slut, bland annat med hänvisning till förmodad bättre motståndskraft mot kärnvapen.

1953 levererades de första vagnarna och dessa blev Stridsvagn 81. En stor fördel med dessa var att de kunde avfyra nya underkalibrerade Armour Piercing Discarding Sabot projektilerna (APDS).

Radio monterades i efterhand i form av Ra 121, 130 och 400. 1955 hade 240 vagnar levererats.

”Stridsvagn 102 var en omtyckt vagn, speciellt för dess eminenta vattenkokare att göra varm choklad med”

1959 köpte Sverige ytterligare 110 exemplar av den uppdaterade Centurion Mk 10 med en 105 millimeters kanon, förstärkt frontpansar, gyrostabilisering samt bättre inomhusmiljö för besättningen. Detta blev Stridsvagn 101. Stridsvagn 81 uppdaterades till denna standard och blev då Stridsvagn 102. Båda versionerna genomgick sedan en livstidsförlängning (REMO) mellan 1977–1987. Nu hade vagnarna såväl ny elektronik, riktdom och mörkerutrustning som laseravståndmätare, förstärkt pansarskydd och värmesignaturdämpande plåtar över motorn och lyskastare. 80 av de äldsta vagnarna fick dessutom chassit modifierat, en ny motor och för första gången, reaktivt pansar och blev 1987 Stridsvagn 104.

Centurion i dess olika skepnader var mycket omtyckt och på många sätt en bra och mycket driftsäker vagn för sin tid. En speciell utrustningsdetalj som besättningen älskade var den brittiska idén att installera en vattenkokare i vagnen, för det går ju inte att anfalla fienden utan ”a proper cup of Earl Grey”.

När Sverige köpte Leopardvagnen i mitten av 90-talet inleddes avvecklingen av Strv 101R/102R/104 och den sista vagnen försvann från Gotland i början av 2000-talet efter nästan 50 år av trogen tjänst.

Anders, vagnchef Strv 102, P6, 1982-83: ”Stridsvagn 102 var en omtyckt vagn, speciellt för dess eminenta vattenkokare att göra varm choklad med och dess elverk som gav en bra värme i vagnen. Dock var vagnen svårkörd och krävde en duktig förare och skytten var tvungen att vara snabb i huvudet för att garantera träff med kanonen”. ■

Utländsk användning

ƀ Storbritannien använde vagnen med stor framgång i såväl Koreakriget samt på Falklandsöarna, men den mest kända användningen är nog ändå av Israel i sexdagarskriget samt Oktoberkriget i Mellanöstern.

FAKTA

Strv 104

Fabrikat: Vickers-Armstrong Ltd, Leyland Motors, and Royal Ordnance

Factory

Längd: 7,8 m

Bredd: 3,39 m

Höjd: 3 m

Besättning: 4 man

Pansartjocklek: 150 mm plus reaktivt pansar

Beväpning: 105 mm L7-kanon, 2 st

7,62 mm kulsprutor m/39

Antal granater: Ca 70 st

Motor: Continental V12 på 750 Hk

Hastighet, väg: 48 km/h

Aktionsradie: Ca 50 km i terräng

I tjänst: 1953–2000

Regementen: P1, P6, P7, P10 och P18 (1967 års org)

Totalt antal: 350 st

Källa: ″Svenskt Pansar″ av Rickard O. Lindström och Carl-Gustaf Svantesson (2009).

Reaktivt pansar

ƀ Strv 101R och 102R var några av de första vagnarna i världen som fick reaktivt pansar som skydd mot PV-vapen.

Andra versioner

ƀ Sverige modifierade Centurion även till andra uppgifter som pvrobotfordon, broläggarvagn och schaktare. Även ett antal minvältar införskaffades för minröjning.

Problem

ƀ Även om Centurion var omtyckt, kunde den ha problem med vattenläckage, brända kopplingar och kastade band. På vintern gjorde banden vagnen väldigt känslig för halka i sidled.

Foto: Jorchr, CC BY-SA 3.0

Foto: Geni, CC-BY-SA 4.0, bild beskuren.

Poddtips I inkorgen

Från specialförbanden till ÖB:s högra hand

ƀ Försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhelmsson gästade nyligen Rekylpodden. ”Hur skapar vi skickliga krigare som är bone hard? ”Bronco” som har den högsta positionen en specialistofficer kan ha i Försvarsmakten, är samtidigt överbefälhavarens högra hand. Hur tar man med sig erfarenheterna från specialförbanden för att ifrågasätta för att förenkla? Hur skapar man en kultur som främjar innovation och en vilja att hela tiden bli bättre och farligare? Vad tar han med sig från besöken i Ukraina?”, står det i beskrivningen av avsnittet.

Nya sporken, akta dig

Det är inte ofta Officerstidningen får ett kåseri med låttext på mejlen, men nyligen hände det. Signaturen ”Er tekniska officer i etern” rapporterar följande om den nya sporken (spork är en sked, kniv och gaffel i ett, reds.anm):

”Skönt ändå att den materiel vi får ut håller hög militär kvalitet och tål normal användning, angående den nya gröna sporken som deformeras av kokande vatten.

Melodi: Lilla snigel Nya sporken, akta dig, varmvatten slaktar dig! Plast och kravspec taktar ej! Vill nån ha dig? Nej!

Så många kilometer var banan som Swedish Amed Forces Adventure Team, Safat, kämpade sig igenom på VM i Adventure racing. För tredje gången tog Safat guld. Laget färdades bland annat till fots, på mountainbike och genom paddling.

Hur ska detta spännande äventyr sluta? Följ den rafflande fortsättningen i Prios avvikelsesystem genom att söka på ’spork’ i rubriken!”

Sociala medier

Försvarsmaktens kulturkanon

ƀ I september presenterades Sveriges första kulturkanon. Kontot @Kn_Yossarian (med beskrivningen ”flygvapenofficer i förskingringen som twittrar privat och skriver av mig ibland”) lyfte på X ett viktigt spörsmål, nämligen: ”Om Försvarsmakten skulle ta fram en egen kulturkanon – vad skulle då behöva ingå? Vad har format och definierat oss?”. Och svaren trillade in. Nedan ett urval av alla förslag.

Självhäftande mål för snabb/effektiv träning

FX-hjälmar som är 100% im-fria

Kniv/sticksäkra, flamsäkra, 20 modeller

Vi har 4 500 kvm övningsytor centralt beläget i Solna. Skjutbanor, PDV och LOK ytor, K9, brytdörrar, lektionssalar, butik. Öva på ditt skytte inför årliga kompetensen.

Flygfält! Ny övningsyta utomhus - 2 km flygraka med möjlighet till avancerad förarutbildning, undanmanöver, vägkontroller, scenario/active shooter, katastrofövning, samverkan mellan myndigheter, drönarflygning (UAV/UAS) och mkt mer.

Kontakta oss för mer information eller för att boka ett besök info@fmjskytte.se, 070-750 72 45. Missa inte vår webshop med allt för yrkesfolk, fmjvapen.se

Torrträningsmagasin för Glock

Sveriges ledande blåljus

Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.

Läs mer på www.standbygroup.com

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

KONFLIKT

BESKYLLDES FÖR FUSK

– FICK HJÄLP AV FACKET

Att bli orättvist anklagad för att fuska – och hamna i konflikt med sina chefer – kan kännas som en mardröm. Så var det för Johan som behövde vända sig till Officersförbundet för att få hjälp med att bli rentvådd. ”De var duktiga och jag är så tacksam för all hjälp jag fick”, säger han.

PLÖTSLIGT EN ledig dag blev han uppkallad till jobbet för ett ärende så känsligt att hans överordnade inte ville ta det på telefon. Intet ont anande trodde Johan först att det rörde sig om den sortens frågor inom Försvarsmakten som just han har expertis inom.

– ”Nu behöver de min hjälp”, tänkte jag när jag åkte in till jobbet den dagen, säger han.

När han trädde in i mötesrummet på avtalad tid satt flera av hans chefer, både den närmaste och de strax över, redan där. Framför honom lades ett formulär som han ombads läsa igenom

och skriva under. Då gick det upp för Johan att cheferna var av uppfattningen att han hade fuskat med ett rapporteringssystem. En representant från hans lokala officersförening fanns med på telefon och efter samråd med honom undertecknade Johan papperna. Först därefter insåg han hur missförståndet hade kunnat ske, trots att han inte hade gjort något fel i rapporteringssystemet.

”Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke.”

– När jag hade skrivit under frågade jag vad nästa steg i den här processen var men det ville de inte säga. Det blev jättejobbigt för mig att ha detta hängande över mig. Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke.

JOHAN HADE ALDRIG varit med om något liknande. Han älskade sitt jobb, hamnar aldrig i konflikter och hade trivts bra under alla sina år på samma arbetsplats. Nu ställdes allt på ända och det var förvirrande. Från sin lokala förening fick han kontaktuppgifter till ombudsmän på kansliet i Stockholm som han ringde upp. – De var väldigt tydliga med vad som skulle ske härnäst och vilka faser jag skulle behöva gå igenom. Jag fick åka till Stockholm och träffa dem och de var verkligen jättesnälla, förstod mig och stod övertygade på min sida. Jag bröt ihop flera gånger under den här tiden för på min arbetsplats var jag utfryst, cheferna pratade inte längre med mig.

DET VAR EFTER det första besöket med ombudsmännen i Stockholm som Johan bestämde sig: Han skulle inte ge upp utan en fajt. Han började samla in bevis och vittnesmål för att styrka sin sak, men trots att nästan 20 personer vittnade till Johans fördel gav cheferna inte upp. Johan fick återigen bege sig till Stockholm för rådgivning med Officersförbundet innan ärendet gick vidare i Fpan, Försvarsmaktens personalansvarsnämnd.

– Jag hade en kvart på mig att föra min talan och fick fram allting, även om det var som i en dimma.

Efter ett par veckor kom beskedet att Fpan lade ner ärendet utan disciplinära följder.

– Det var så klart en stor lättnad men det kändes samtidigt hemskt att det var mina egna kollegor som hade gjort det här

Att hamna i konflikt med sina chefer var oerhört jobbigt för Johan. Det stora stödet kom från ombudsmännen på Officersförbundet.

Redaktion: Fredrik B Nilsson & Jenny Folkesson, kommunikation

Lea Lobelius, kommunikationschef

mot mig. Jag fick inga varningar, inga chanser att förklara mig och jag har fortfarande inte fått en enda ursäkt.

IDAG ÄR JOHAN tillbaka som vanligt på jobbet som han trots allt älskar. Men de jobbiga minnena av den där tiden då han blev orättvist behandlad finns kvar. Till andra som hamnar i en liknande situation har han ett viktigt råd: Ta hjälp av facket. – Det folk inte förstår är vilket kraft Officersförbundet har när det kommer till att hjälpa till med sådant här. Jag rekommenderar absolut personer att ta kontakt med Officersförbundet direkt – de lyssnar och hjälper till! Ombudsmännen gjorde en fantastisk insats och jag kände verkligen att de brydde sig om mig, säger Johan.

NÄR DET GÄLLER statliga tjänster involveras inte facket i ärenden om disciplinära åtgärder, de kopplas bara på i ärenden om uppsägning och avsked – och det var vad som stod på spel i fallet med Johan innan han blev friad från alla anklagelser. En av de ombudsmän som hjälpte Johan var juristen Nathalie Ehrnrooth. Hon uppmanar medlemmar som har hamnat i liknande svårigheter som Johan att så snabbt som möjligt kontakta facket.

Vi finns också på:

– Vi möter ofta medlemmar i svåra situationer där mycket står på spel. Då är det viktigt att någon finns där som både kan juridiken och förstår människan bakom ärendet. Vår roll är att skapa balans i processen så att medlemmens rättigheter inte åsidosätts, säger hon.

● Jenny Folkesson

”Johan” är ett fingerat namn.

BESLUT

Förhandlingar avslutade –flygteknikernas lön höjs

Förhandlingarna mellan OFR/O FM och arbetsgivaren som berör flygteknikerna är avslutade. Officersförbundet beklagar att facket inte involverades i processen redan från start.

DEN 15 september påkallades förhandling om flygteknikerlönerna. Bakgrunden var att OFR/O FM var missnöjd med de föreslagna höjningarna på lönerna och att OFR/O FM tillläts komma in i processen så pass sent.

– Det partsgemensamma arbetet borde ha genomförts ute på förbanden från start till mål. Då hade denna riktade löneåtgärd blivit mer kvalitetssäkrad, säger Carl Miemois, ombudsman vid Officersförbundet.

dem kommer också få högre löner än vad Försvarsmakten först hade avsett.

– Flygtekniker är en av flera personalgrupper som är i stort behov av lönesatsningar. Att det nu sker en satsning för denna grupp är välkommet och glädjande, säger Stefan Morin, ordförande i Officersförbundet.

”Det partsgemensamma arbetet borde ha genomförts ute på förbanden från start till mål ...”

Den 8 oktober avslutades förhandlingen i oenighet. Tack vare OFR/O FM får nu fler flygtekniker ta del av löneökningarna och vissa av

KOFOT, FÖRBUNDETS KÅRSEKTION för flygtekniker, poängterar att det krävs ytterligare åtgärder: ”Vi förväntar oss att beslutet bara är början av löneåtgärder för medarbetarna i flygteknisk tjänst. Vi ser fram emot fortsatt arbete med flygteknikernas avtal och förmåner. Vi kommer inte ge upp förrän samtliga i kåren är nöjda med sin arbetssituation som flygtekniker i Flygvapnet”, skriver Kofots styrelse.

● Jenny Folkesson

Medföljande kan få fler rättigheter

Medlem. Officersförbundet ser positivt på förslaget om lagändring för medföljande till statligt utsända som finns med i budgetpropositionen. Medföljande skulle få rätt att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) på motsvarande nivå som innan utsändningen. Det skulle innebära att de medföljande efter

hemkomsten kan få rätt till arbetsbaserade förmåner, som till exempel sjukpenning, enligt förslaget.

Förslaget innebär också större möjligheter för medföljande familjemedlemmar att få föräldrapenning på sjukpenningnivå vid hemkomsten.

Foto: Försvarsmakten

Fler flygtekniker får löneökningar efter de senaste förhandlingarna. Arkivbild.

PORTRÄTTET

Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officersförbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är och vad som får dem att engagera sig.

Marie Meigård värnar om officerarnas arbetsmiljö, det är viktigt att alla trivs och känner sig behövda. Under 32 år har hon sett många förbättringar för kvinnor inom Försvarsmakten. Men för att få in fler – som dessutom stannar kvar – tror Marie Meigård att det behövs bättre villkor och avtal än idag.

Kvinnliga förebilder behövs

Lönen, lönen, lönen. Nästan alla medlemmar som får svara på vad som är den viktigaste fackliga frågan svarar löneutvecklingen. Men för förvaltare Marie Meigård, ledamot i Officersförbundets styrelse, står en god arbetsmiljö överst på prioriteringslistan. "Det är allra viktigast för mig och det som driver mig mest", säger hon.

Text: Jenny Folkesson Foto: Anders Holmer

ÄGEN IN till det militära ser olika ut. För vissa är det en familjetradition, för andra var det värnplikten som väcker ett livslångt intresse. För Marie Meigård var det ingetdera. Hennes nyfikenhet kom sig av familjeutflykter under barndomen i Skåne.

V– Ingen i min familj var officer eller hade anknytning till Försvarsmakten men pappa var intresserad av militären. Han hade gjort lumpen som mekaniker på stridsvagn men tyckte egentligen att flygvapnet var mer spännande, så när jag var barn åkte vi ofta på olika sorters flyguppvisningar och öppet hus. Vi hade ju två

flygflottiljer i Skåne på den tiden: F 10 i Ängelholm och F 5 i Ljungbyhed, säger hon, själv uppväxt på landet utanför Landskrona.

SOM 14-ÅRING GICK Marie Meigård med i Flygvapenfrivillig ungdom i just Ljungbyhed. En kväll i veckan på vinterhalvåret begav hon sig dit, lärde känna nya likasinnade kamrater, byggde flygmodeller, gjorde olika studiebesök och fick yrkesinformation. Efter studenten lämnade hon in föranmälan till officersutbildning i flygvapnet. Eftersom man som kvinna inte blev kallad till mönstring så var detta vägen in till prövning mot befälsskattning och för inskrivning till ”frivillig grundutbildning”.

– Egentligen visste jag inte om jag ville bli officer då, snarare ville jag utvecklas som individ och jag var nyfiken på ifall jag skulle klara

grundutbildningen. Men det visade sig att jag trivdes väldigt bra i den där miljön, det var roligt, spännande och man fick hela tiden testa på nya saker.

– Jag var en ganska anonym person när jag började men jag fick visa framfötterna under värnplikten och växte enormt tack vare alla runtomkring som trodde på mig. Jag lärde mig ta ansvar, ta initiativ och insåg att inom det militära är alla viktiga för att laget ska lyckas.

UNDER TIDEN I Ljungbyhed, året var 1993, gick Marie Meigård en central befattningsutbildning vid flygvapnets sambands- och stabstjänstskola i Halmstad. Dit kom värnpliktiga från hela landet för att utbilda sig till ledare. Hon drar sig till minnes en härlig och inkluderande miljö med ansvarstagande kamrater och en gemenskap där man stöttade och bekräftade varandra. Hennes nätverk blev allt större och det var också under tiden som värnpliktig Marie träffade sin blivande man. Det enda som kanske saknades lite var fler kamrater av det egna könet.

plikten hade Marie Meigård sett vikten av att ha goda kvinnliga förebilder. Kamratskap med männen i alla ära – men under sina 32 år i branschen har Marie Meigård givetvis också upplevt negativa sidor med att som kvinna arbeta inom Försvarsmakten.

– Jo, visst har jag sett mycket. Och jag har själv upplevt en hel del också, även om det är bättre nu än för 30 år sedan. Då hängde det fortfarande nakenbilder för alla att se, den sortens problematik är undanröjd nu. Men det finns fortfarande saker kvar att göra när det gäller jämställdhet.

Själv drabbas hos sällan längre. Som senior medarbetare är attitydproblem, mansplaining och uttryck som ”Men lilla gumman, det förstår du väl” inget som når henne längre.

”I våra medlemsundersökningar ser vi att framför allt yngre kvinnor, de som vi så gärna vill behålla, alltför ofta möter den sortens maktutövning.”

– Under värnplikten i Ljungbyhed var jag ensam tjej och när jag senare läste till officer i Halmstad var vi bara tre kvinnor på kursen. Vi slutförde utbildningen tillsammans men idag är det bara jag som arbetar kvar som yrkesofficer. Hon blev anställd i Ljungbyhed. När flottiljen lade ner två år senare gick färden för Marie och hennes man Anders, även han officer, vidare till Ängelholm och F 10 varifrån de veckopendlade till F 14 i Halmstad där de båda arbetade som lärare. Ganska snart lades även F 10 ner och då gick flytten vidare till Halmstad. Hennes engagemang är tudelat. Dels brinner hon för utbildningsfrågor och har under åren utbildat såväl värnpliktiga, kadetter och blivande kaptener. F 14 utvecklades först till FMHS och senare till FMTS – Försvarsmaktens tekniska skola. Mer övergripande har hon jobbat med pedagogisk utveckling för hela FMTS i Halmstad.

DET ANDRA OMRÅDET Marie Meigård brinner lite extra för är arbetsmiljö i allmänhet och jämställdhetsfrågor i synnerhet. Det är frågor hon gärna lyfter, både som styrelseledamot i Officersförbundet och som ordförande i Halmstadskolornas OF. Engagemanget för jämställdhet har rötter långt bakåt, redan som kadett var hon med i uppstarten av ett kvinnligt nätverk för officerare. Som ensam kvinna under värn-

– Och även om det skulle ske biter det inte på mig. Men jag är ju äldre och erfaren. I våra medlemsundersökningar ser vi att framför allt yngre kvinnor, de som vi så gärna vill behålla, alltför ofta möter den sortens maktutövning.

Men trakasserierna minskar och något annat som är positivt i sammanhanget är attityderna hos de yngre generationerna, menar Marie Meigård. Många av dagens unga kvinnor accepterar inte att behandlas illa, utan de säger ifrån. Även bland männen finns det idag en större medvetenhet om jämlikhetsfrågor vilket gör att kvinnorna i allt större utsträckning backas upp av sina kamrater när de utsätts för orättvisor.

I EN BRANSCH där lön och löneutveckling är den ständigt överhängande knäckfrågan för den samlade officerskåren utmärker Marie Meigård alltså sig. För henne är inte en högre lön viktigast att arbeta för utan det som ligger henne närmast om hjärtat är arbetsmiljöfrågor, jämställdhet och jämlikhet.

– Alla ska trivas på sitt jobb, känna sig inkluderad och behövd. Det är det som driver mig. Alla andra säger lön och villkor men den frågan är det redan så många andra som jobbar med.

Jag läste en artikel från SVT 2017 där du sade att för att få en jämställd organisation måste kvinnorna inom Försvarsmakten bli en kritisk massa och andelen kvinnliga officerare komma upp i över 20 procent. Idag är ni 10 procent. Trodde du framtiden skulle se ut så här för 30 år sedan?

– Absolut inte, det går väldigt mycket mer långsamt än jag trodde. Jag hoppades att det skulle bli bättre när värnplikten blev för alla och att fler kvinnor skulle komma in och likt mig få positiva erfarenheter, men det blev bara en mycket liten förbättring. Ett tag kunde en svag ökning noteras, men det berodde inte på att man anställde många fler tjejer utan för att alla som gick i pension var män, konstaterar Marie Meigård.

För att få in fler kvinnor i försvaret tror hon att det, förutom en mer inkluderande kultur, behövs bättre villkor och avtal än idag. Det måste bli enklare att kunna kombinera karriär och familjeliv. Detta är självklart en viktig fråga för alla anställda. Sammantaget är det en lång bit kvar till målet med 20 procent kvinnlig militärpersonal i försvaret. Men hoppet lever ändå när det gäller framtidens officerare. – De kvinnor som har kommit in de senaste åren – om vi bara lyckas behålla dem i 20, 30 år så kommer vi att se en skillnad. Men det går fortfarande väldigt, väldigt långsamt. ●

MARIE MEIGÅRD

Ålder: 52 år.

Gör: Förvaltare. Stabsofficer på Militärhögskolan i Halmstad. Styrelseledamot i Officersförbundet.

Bor: Halmstad.

Familj: Man, en son som bor hemma och en dotter som är utflugen.

Intressen: Trädgårdsarbete och att köra motorcykel.

Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S, Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet OFR/O och Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P undertecknade avtalet tillsammans.

AVTALSRÖRELSEN

FLERA FACKLIGA VINSTER

Löneökningar och höjda pensionsavsättningar är några av vinsterna för över 100 000 statsanställda när avtalsförhandlingarna inom staten nu är i mål. Dessutom ska större satsningar göras på friska arbetsplatser och för bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

EFTER INTENSIVA förhandlingar med Arbetsgivarverket tecknade de nio fackförbunden inom förhandlingsorganisationen OFR/S,P,O den 30 september ett nytt kollektivavtal för statligt anställda. I förhandlingarna företräddes förbunden av Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet.

Löneavtalet hamnade på samma nivå som

industrins märke: 6,4 procent över två år. Av dessa kommer 0,1 procent gå till ökade pensionsavsättningar år två.

– Det nya märket följer övriga marknaden, varken bättre eller sämre. I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med

löneökningsgarantier, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

EFTER MÅNGA VECKOR av förhandlingar kan hon konstatera att årets avtalsrörelse var utdragen. Förhandlingarna började redan i augusti och parterna satt till slut i 23 arbetsdagar, inklusive kvällar och helger, för att få allt att falla på plats. 2025 års förhandlingar bjöd även på ovanligt hårda tongångar från Arbetsgivarverket gällande löneavtalet och att lösa ut den diskriminerande mertidsfrågan.

– Det förvånade oss en aning. OFR/S,P,O:s lönepolitik bygger på huvudmetod med traditionell förhandling med garanterat utfall enligt vår oenighetsbilaga, och att staten som arbets-

givare ens funderade på att ha diskriminerande villkor i sina avtal är anmärkningsvärt. Men den 30 september klockan 22 insåg Arbetsgivarverket det orimliga i detta och vi kunde tillsammans ta i hand på de nya avtalen.

PENSIONSFRÅGAN VAR EN av knäckfrågorna vid förhandlingsbordet. Där lyckades fackförbunden få igenom ökade avsättningarna till flexpensionen, med minimal påverkan på medlemmarnas löneutveckling. På Officersförbundet ser man särskilt positivt på utfallet:

– Pensionsavtalet har länge varit viktigt för Officersförbundet. Därför är det positivt att vi genom detta avtal höjer avsättningen till ålderspension flex. Nu tar parterna ansvar för tjänstepensionen, men det gäller även att den allmänna pensionen stärks, så att våra medlemmar har en framtida pension som avspeglar den arbetsinsats som man har bidragit med, säger förbundsordförande Stefan Morin.

terna genom Partsrådet erbjuder chefer och skyddsombud, säger Susanne Hultgren.

”I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier.”

I det nya avtalet höjer parterna också ambitionsnivån på arbetsmiljöområdet. Fokus ligger bland annat på att stärka friskfaktorer i staten, genomföra en gedigen arbetsmiljöundersökning och ta fram en forskningssammanställning som kan öka träffsäkerheten i framtida insatser. Dessutom planeras gemensamma aktiviteter kopplat till regeringens kommande arbetsmiljöstrategi.

– Under lång tid har arbetsgivaren haft uppfattningen att de själva äger arbetsmiljöfrågorna. Sen avtalsrörelsen 2020 har de ändrat sig och vi har upplevt flera positiva rörelser till att ta hand om även arbetsmiljön partsgemensamt. Det görs främst genom arbetet i Partsrådet men även i den centrala arbetsgruppen SIVAN, som verkar på central nivå. Den 21 oktober lanseras även den utbildning som par-

Fakta: OFR/S,P,O

OFR/S,P,O är en förhandlingssamverkan mellan nio fackförbund: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Sveriges Lärare, Tull­Kust, Ledarna, Reservofficerarna och Vårdförbundet. Tillsammans företräder förbunden över 100 000 anställda i staten.

EN ANNAN VIKTIG fråga i årets förhandlingar har varit statens säkerhetsprövningar. Fackförbunden har lyft fram ett växande antal oroande exempel på bristande transparens och rättssäkerhet i hur dessa prövningar hanteras. Parterna har nu enats om att omställningsmedel i vissa fall ska kunna användas för medarbetare som förlorat sin säkerhetsklassning. Dessutom inrättas ett nytt arbetsområde inom Partsrådet – säkerhet och beredskap – för att bland annat stärka kunskapen hos lokala parter. Arbetstagarorganisationen lyckades mota bort de största förlusterna, däribland Arbetsgivarverkets önskemål om förlängd huvudsemester och längre uppsägningstid för alla medarbetare. Andra yrkanden fick arbetsgivarorganisationen igenom.

– Ska jag nämna en förlust så är det att cheferna har fått kortare uppsägningstid från arbetsgivarens sida. Å andra sidan villkorade vi den mot att cheferna också kan säga upp sig själva på kortare tid, vilket är en stor förlust för Arbetsgivaren.

Det nu undertecknade avtalet gäller 1 okto -

ber 2025 till 30 september 2027. Det som nu står på agendan för Susanne Hultgren är förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Där handlar det oftast om lön, lön, lön. FM har tyvärr redan tydligt markerat att de inte ser något behov utöver det så kallade ”märket” som finns beskrivet i vår oenighetsbilaga, det vill säga 3,4 procent 2025. Men det finns fortfarande lite tid för dem att bli klokare på men där har jag inga större förhoppningar om att ÖB ska ändra sig, säger hon.

Ambitionen är att avtalet med Försvarsmakten ska vara undertecknat under november.

● Jenny Folkesson och Lea Lobelius

NÅGRA AV VINSTERNA I AVTALSFÖRHANDLINGARNA FÖR

OFR/S,P,O.

• Löneökningar i paritet med industrins märke.

• Höjda avsättningar till tjänstepensionen.

• Bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

• Större satsningar på friska arbetsplatser och träffsäkert arbetsmiljöarbete.

• Rättvis övertidsersättning för deltidsanställda.

• Lokalt stöd för att uppnå hållbara lösningar för distansarbete.

Här är parterna som till slut lyckades enas om avtalet som gäller till 30 september 2027: Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P, Matilda Nyström Arnek, förhandlingschef Arbetsgivarverket, Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S samt Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet OFR/O.

OF Bothnia

OF Bothnias medlemmar finns från Kiruna i norr till Härnösand i söder. Föreningen har över 1 200 medlemmar, varav cirka 1 000 är aktiva. Dessa medlemmar är fördelade på fem klubbar på fyra olika organisationsenheter: A 8, I 19, K 4 och MR N. Ordförande heter Mikael Lundsten.

Ersättning för FM­dygn

Jag har inte fått ersättning för FM­dygn för tre månader sedan. Vad gör jag nu?

Det första du ska göra är att ta kontakt med din chef. Om ingenting händer efter det så är steg två att ta kontakt med din lokala förening så hjälper de dig med ditt ärende. Grunden är att man ska ha lönetillägg månaden efter FM-dygnen, men ibland behöver chefen en påminnelse.

Pension och ny anställning

Jag har nyligen pensionerat

mig från officersyrket i Försvarsmakten men har nu blivit erbjuden en anställning på en annan statlig myndighet. Vad gäller för regler och vad ska jag tänka på?

För en pensionerad yrkesofficer som vill ta anställning på en annan statlig myndighet gäller samma regler som för andra sökande och anställda på den myndigheten. Du kommer genom din nya anställning fortsatt ha ett intjänande till din allmänna pension

och ett visst intjänande till din tjänstepension.

Kan arbetsgivaren ändra beslutad semester?

Har du en fråga till våra experter? Mejla: kansliet@officersforbundet.se

Så här inför julledigheten undrar jag om arbetsgivaren ensidigt kan ändra beviljad och beslutad semester och beordra arbetstagaren att inställa sig till arbete på tid då arbetstagaren har semester?

– Nej, beslut om semester är en bindande rättshandling. Ett ensidigt arbetsgivarbeslut att ändra semester eller beordra in arbetstagare i arbete under semester byter mot semesterlagen och är skadeståndssanktionerat. En beslutad semester kan endast ändras om arbetsgivaren och arbetstagaren är överens. I vårt semesteravtal finns det möjlighet, om båda är överens, att man antingen flyttar eller avbryter planerad semester. Då utgår viss ekonomisk ersättning beroende på vilket alternativ som är möjligt.

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare, Peter Löfvendahl, Carl Miemois, Lars-Johan Nordlund, Martin Sachs

Om det ändå sker – kan man som enskild arbetstagare strunta i att arbeta?

Nej det kan ses som arbetsvägran.

Kan eller får arbetstagaren ensidigt avstå från att ta semester som är beslutad?

Nej i grunden inte men vissa avsteg kan föras vid sjukdom eller uppsägning. ●

Rådgivning och utbildning:

Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare

Maria Jensfelt, Therese Öberg

Fanjunkare Elisabet Hökerberg, ordförande OKND.

Vad är roligast med att vara förtroendevald i OF Bothnia?

– Kombinationen av förståelsen för hur det fackliga arbetet och alla processer fungerar och det goda samarbetet vi har med arbetsgivaren.

Vad är aktuellt just nu i det fackliga arbetet i Arvidsjaur? – Vi har ett nytt samverkansavtal mellan K 4 och ATO som är i princip helt klart. Vi från facket har en bra dialog med arbetsgivaren så det känns extra bra att vi skriver under nu när vi befinner oss på samma sida. I framtiden, om något skulle inträffa, så kommer vi kunna luta oss mot avtalet.

Vad är snackisen bland medlemmarna i höst?

– Lön, lönebildning och rals ligger alla varmt om hjärtat när det gäller samtalsämnen. Folk vill veta hur det går i förhandlingarna och vad vi vet om märket.

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare Cecilia Gustafsson (tjänstledig), Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson, Jenny Folkesson

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

E-post: kansliet@officersforbundet.se

FRÅGA FÖRBUNDET

HEJ DÄR!

Mikael Lundsten.

"Får arbetsgivaren ändra sig om beviljad julledighet?", är en av frågorna till OF Bothnia.

Foto: Istock

NYHET

Funktioner och formfaktor

Utvecklad för ARBIT av MilDef — finns i två kompakta, robusta konfigurationer:

▬ Enkel Gateway: 1 GbE, 1,5U 19”/2-rack (Avbildad ovan)

▬ Fullständig Cross-Domain-lösning: Två 1 GbE-gateways, 2U 19”/2-rack (Se illustration nedan)

▬ Öppen API-arkitektur möjliggör sömlös integration med befintliga system och anpassning till föränderliga kundspecifika krav

▬ Utvecklad för att uppfylla robusta militära standarder och flexibel montering med olika färgval.(Mindre och lättare)

Fullständig Cross-Domain-lösning

Tillgänglig för marknadslansering i slutet av 2025. Observera: Visade bilder är inte av slutprodukten. Specifikationer och design kan komma att ändras.

Stödjer interoperabilitet, datasynkronisering, Domänöverskridande informationsutbyte och ledning & kontroll (C2) arbitcds.com Immerkaer 54 | 2650 Hvidovre | Denmark | info@arbitcds.com | +

Godkänd för NATO SECRET – Beprövad för uppdragkritisk kommunikation

Arbit Solutions är utformade för integration i bepansrade CIS-plattformar och luftförsvarssystem, vilket möjliggör säker och interoperabel informationsdelning över flera domäner – även i omstridda miljöer. Systemen stödjer domänöverskridande ledning och kontroll (C2), såsom SitaWare, för Blue Force Tracking, Call for Fire samt stöd för STANAG märkning.

Arbit Solutions är beprövade och testade i både NATO CWIX- och 2016/2019 BOLDQUEST-övningarna. Kunderna är i större delen av Europa, Asien och Nordafrika. Arbit en pålitlig leverantör med ett 20-årigt ramavtal med det danska försvarsministeriet.

Enkel Gateway lösning

Picture

Levererar för framtiden

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade.

baesystems.com

Vi stödjer