vapen Skjutförbud på nya AK 24 – problem med fördröjd avfyrning.
metodik Populär kurs i att utreda olyckor inom Försvarsmakten.
förbundet Dags för officersutbildningen att ändra kurs?
nr. 2 2025
För dig som är medlem i Officersförbundet
Innan kriget arbetade 49-årige
Andrej på fartyg. Idag är han nybliven marinkårssoldat och ska snart sättas in i striderna vid Pokrovsk i östra Ukraina.
www.officerstidningen.se
Ukrainas försvarsmakt befinner sig i en omställning av sättet att leda sina förband: från det sovjetiska arvet med centralstyrning till den mer västerländska uppdragstaktiken.
2:a helikopterskvadronen bygger egen basförmåga igen
eC Guard döljer VPN-tunnlar och säkerställer kommunikation genom blockerande brandväggar.
För tjänsteresor utomlands
När du är på tjänsteresa och behöver ansluta din smartphone och laptop, ser eC Guard till att dina enheter kan ansluta säkert via en VPN-tunnel utan att exponeras direkt på nätet. Detta säkerställer att kommunikationen förblir privat och att enheterna är skyddade.
eCiceron – en del av MW Group
För verksamheter med höga säkerhetskrav Flexibel och lättanvänd lösning för olika behov
För organisationer som hanterar känslig information och använder säkra enheter, döljer eC
Guard VPN-anslutningar och skyddar metadata för att hålla kommunikationen helt privat.
eCiceron, ett svenskt företag inom MW Group, är specialiserat på att säkerställa tillförlitlig kommunikation, oavsett var du befinner dig.
eC Guard är designad för att skydda både smartphones och datorer, med anslutning via WiFi eller nätverkskabel.
Välj mellan bordsenheter för flera användare till diskreta enheter i smartphoneformat –perfekt för handväskan eller kavajfickan.
Genom att placera eC Guard mellan internet och dina enheter, möjliggörs säker kommunikation med bevarad integritet. All kommunikation krypteras via en VPN-tunnel, och enheterna exponeras aldrig på nätet, så att du på ett enkelt sätt kan arbeta tryggt och säkert.
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Att vara yrkesofficer innebär mer än att delta i den väpnade striden. Det innebär att leda striden, att vara en föregångsman, en utbildare och ledare samt att följa en högre uppförandekod. Det ska förväntas av en person som ingår i denna yrkeskategori, som tagit sig igenom nålsögat att vara ytterst yrkeskunnig och trovärdig. Det är en bild av yrkesofficerarna som måste värnas. Försvarsmakten är en myndighet som består av flera olika anställningskategorier som bidrar så att Försvarsmakten kan lösa sin uppgift. Uppgiften är att med militär makt skydda Sverige och vår allians. Ytterst är alltså den militära kompentensen helt avgörande för att kunna lösa denna uppgift. Försvarsmakten har valt att definiera den militära professionen, som tar ett bredare tag över all personal. Utan att skapa splittring mellan olika anslutningskategorier behöver vi nu tydligare diskutera och definiera officersprofessionen kopplat till den militära kompetensen och främst yrkesofficerskategorin.
Utbildningen måste utgå ifrån det militära behovet, inte det akademiska. Här har Officersförbundet en avgörande roll, att som yrkesförbund tydligt driva officersprofessionens värde. Exempel på det är att nogsamt bevaka diskussioner om eventuella snabbspår för att bli yrkesofficer. Vi får aldrig tumma på den militära kompetensen och dess professionalitet.
»Vi måste därför börja värdera den reella kompetensen bland våra yrkesofficerare och lita på dess kompetens och förmåga.«
VÅRA KRIGSFÖRBAND LEDS av yrkesofficerare som förväntas agera med riskaptit, ansvarsglädje och ledarskap. Samtidigt har vi mer eller mindre underminerat yrkesofficersutbildningarna genom en mängd styrande dokument och certifikatsutbildningar. Låt våra yrkesofficerare få vara utbildare, fackmän och ledare. Har du genomgått yrkesofficersutbildning behöver du inte genomgå grundkurs, instruktörskurs och repetitionskurs i allt du gör.
Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 60–66.
INOM OFFICERSFÖRBUNDET PÅGÅR just nu ett arbete med att utveckla och definiera förbundets syn på officersprofessionen. Den externa debatten och synen på yrkesofficerare internt behöver förändras. Den militära kompetensen och i synnerhet officersprofessionen behöver på ett tydligare sätt värderas och prioriteras. Det viktigaste i ärtsoppa är väl ändå ärtor?
Under en längre tid har det pågått slitningar mellan två ställningstaganden innanför väggarna på Försvarshögskolan. Akademisering mot profession. Men att officersutbildningen idag är akademisk behöver inte vara ett hot mot professionen. Däremot måste utbildningen av officerare utvecklas av och med officersprofessionen.
Vi måste därför börja värdera den reella kompetensen bland våra yrkesofficerare och lita på deras kompetens och förmåga. Emellertid krävs en översyn av den grundläggande officersutbildningen för såväl SO som OF och därigenom säkerställa att såväl den formella programbundna utbildningen som yrkes- och befattningskurser innehåller utbildningsmål som i reell mening stärker yrkesofficerarnas yrkeskunskaper inom alla fack och funktioner, samtidigt som ökad militär systemförståelse behöver tillföras inom försvarsgrenarna. Om vi inte återigen värdesätter officerprofessionen för vad den är, ett kvitto på kompetens, kommer vi inte att klara av förmågehöjningen som nu behövs. ○
Stockholm 9 april 2025
Stefan Morin Förbundsordförande
52
AKTUELLT
7 | FMV hade rätt att ingå avtal om vapenaffär med Sako
8 | Kapacitetsbrist i industrin försenar leveranser
10 | Skjutförbud på nya AK 24 efter problem med fördröjd avfyrning
14 | Första Natoövningen för svenska styrkan i Lettland
16 | Nya markstridsuniformen på väg ut till förbanden
INTERVJU
18 | Martin Johansson, chef för Livgardesbrigaden: ”För att lyckas måste vi gasa på”
REPORTAGE
20 | ”Alla i brigaden har en SoldF på ukrainska”
BESÖKET
28 | 2:a helikopterskvadronen vid Helikopterflottiljen
»Som soldat blir du tilldelad två sorters handskar, arbetshandsken och stridshandske 2000. Jag har aldrig sett någon av handskarna användas av en kollega, om det inte har beordrats. «
Emil, GSS/K i en insändare om personlig utrustning i Försvarsmakten.
ANALYS
40 | Tysklands komplicerade förhållande till Ryssland
REPORTAGE
42 | Kö till populär kurs i utredningsmetodik
INSÄNT OCH DEBATT
52 | GSS/K: ”Varför får inte vi anställda soldater prova ut ny materiel?”
FÖRBUNDNSNYTT
60 | Del två i serie om lön: Hur värderar Försvarsmakten lön?
64 | Porträttet: Magnus Borg återvände till officersyrket
66 | Fråga förbundet: Officersföreningen OF Amfibiekåren
66 | Niklas Bryngelsson, Amf 4, är förtroendeman på halvtid
OMSLAGSFOTO:
Paul Wennerholm
»Ett riksdåligt miljötillstånd«
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inne på sitt fjärde år. ”Kriget består av två postsovjetiska system som möter varandra vilket präglar krigföringen”, står det i Försvarsmaktens rapport ”Fördjupade lärdomar och erfarenheter från kriget i Ukraina” från förra året. I den står det vidare om hur Ukraina har utvecklat en hybrid av sovjetiskt tänkande och influenser av västerländska doktriner.
Frilansmedarbetarna Fredrik Fahlman och Paul Wennerholm har besökt ukrainska förband längs landets östra frontlinjer för att fördjupa sig i frågan om hur etablerat Natodoktriner och uppdragstaktik, med decentraliserad ledning och en situationsanpassad beslutscykel, egentligen är på stridsfältet. Läs mer på sidorna 20–27.
Till detta nummer har vi också besökt 2:a helikopterskvadronen på Helikopterflottiljen. Ett av spörsmålen som avhandlades där var miljötillståndet på Malmens flygplats. Flottiljen får i regel inte bedriva flygverksamhet efter klockan 17 på vardagar och på helgerna får de inte flyga alls. ”Miljötillståndet är fortsatt riksdåligt och begränsar oss oerhört i arbetet”, säger överstelöjtnant Mathias Johansson, chef för 2:a helikopterskvadronen.
»Ett miljötillstånd för ett skjutfält i Enköping som väntat på regeringsbeslut i tolv år är nu äntligen avdömt.«
CHEFREDAKTÖR
& ANSVARIG UTGIVARE
Josefine Owetz
070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se
REPORTER & REDAKTÖR
Linda Sundgren
070-820 39 88
linda.sundgren@officersforbundet.se
GRAFISK FORM
Christian Gård
Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Margareta Bloom Sandebäck, Maria Widehed, Fredrik Fahlman, Henrik Jansson, Paul Wennerholm, Simon Eliasson.
NUMMER 2, 2025
Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.
Nästa nummer utkommer vecka 25
TELEFON (VX)
Växel 08-440 83 30
POSTADRESS
Box 5338, 102 47 Stockholm
Nyligen kom beskedet att regeringen har fattat beslut om flera miljötillståndsärenden som rör verksamhet på Försvarsmaktens övningsfält, skjutfält och flygplatser. Ett miljötillstånd för ett skjutfält i Enköping som väntat på regeringsbeslut i tolv år är nu äntligen avdömt, till exempel. Det är mycket bra. Försvarsmakten behöver ha rätt förutsättningar för att kunna öva, flyga och skjuta mer. Miljötillståndet på Malmens flygplats omfattas dock inte av beslutet, så för Helikopterflottiljen kvarstår tyvärr problematiken ett tag till. Förhopp ningsvis kommer även det att justeras i närtid för att bättre möta Försvarsmak tens behov.
JOSEFINE
OWETZ Chefredaktör
BESÖKSADRESS
Sturegatan 15
ANNONSER
Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20
officerstidningen@bsmedia.se
Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:
Nr 3, 23 maj
Nr 4, 22 augusti
TRYCK
Ljungbergs tryckeri, Klippan
INSÄNDARE
Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.
Natos militärkommitté besökte Sverige
ƀ I slutet av mars gästades Försvarsmakten av Natos militärkommitté, som är det högsta militära organet inom Nato. De var på besök i Sverige för att få
en djupare förståelse för Försvarsmaktens förmågor och den svenska operativa miljön.
– Vi vill visa att vi är en trovärdig och solidarisk allierad som bidrar med specialiserade förmågor som stärker Natos norra
Har du en nyhet du vill tipsa oss om?
Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se
Läs fler nyheter på Officerstidningen.se
FMV har tillsammans med finska Försvarsmakten ingått avtal om köp av eldhandvapen direkt med det finska vapenföretaget Sako.
Försvarets materielverk, FMV, hade rätt att direktupphandla automatkarbin 24, AK 24, från finska Sako. Det slår Förvaltningsrätten i Stockholm fast i en dom. Enligt domstolen är vapenaffären nödvändig för att skydda Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.
qI MARS 2023 slöt FMV och Finlands försvarsmakt ett ramavtal med den finska tillverkaren Sako om köp av eldhandvapen. Men den tyska vapenleverantören Heckler & Koch ansökte om överprövning, eftersom bolaget ansåg att avtalet stred mot upphandlingsreglerna. Enligt lagstiftningen ska en upphandling som görs av en myndighet annonseras för att ge flera bolag möjlighet att komma
med anbud. Det finns dock undantag från kravet, bland annat om upphandlingen rör försvarsmateriel och är nödvändig med hänsyn till väsentliga säkerhetsintressen.
Domen från Förvaltningsrätten i Stockholm den 20 mars ger FMV rätt. Av bedömningen framgår att avgörande omständigheter varit vikten av att stärka försvarsförmågan, öka interoperabiliteten med Finland och säkra försörjningstryggheten av eldhandvapen.
"Förvaltningsrätten anser att FMV hade rätt att ingå avtalet med stöd av ett undantag i upphandlingsreglerna för att skydda Sveriges väsentliga säkerhetsintressen", säger Maria Eka, chefsrådman, i ett uttalande.
flank, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.
Kommittén besökte bland annat Gotland och Boden. De fick också en genomgång av Sveriges roll som transitland och logistiskt nav för Nato i norra Europa, skriver Försvarsmakten i artikeln. /JO
Så många individer genomförde militär tjänstgöring utomlands 2024, enligt Försvarsmaktens årsredovisning. Av dem var 65 individer i internationell insats, 80 tjänstgjorde vid militär stab medan övriga hade befattningar som bland annat attachéer, förbindelseofficerare eller var elever vid utländsk skola.
Det var i december som regeringen fattade beslut om att Sverige skulle delta med en styrka på plats i Polen. /JO ELDHANDVAPEN
/MARIA WIDEHED
Svenskt stridsflyg i Polen för att ingå i Natos förstärkta incidentberedskap ƀ En svensk stridsflygdivision har nu för första gången ombaserat till Polen för att ingå i Natos förstärkta incidentberedskap. Den 26 mars landade det första av sex svenska Jas 39 Gripen från Norrbottens flygflottilj, F 21, på flygbasen Malbork i Polen. Under två månader ska flygvapnet delta i Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap, Enhanced Air Policing.
Allt mindre materiel levereras i tid till Försvarsmakten från FMV År 2022 låg leveransindex på 98 medan det 2024 hade sjunkit till 73.
ÅRSRAPPORT
De senaste åren har Försvarets materielverk mer än tredubblat sina beställningar till försvarsindustrin. Samtidigt blir fler materielleveranser till Försvarsmakten försenade. Det framgår av FMV:s årsrapport för 2024.
qSEDAN BESLUTET OM att börja rusta upp det militära försvaret togs 2015 har Försvarets materielverk, FMV, kraftigt ökat sina beställningar gentemot industrin. År 2024 lade FMV beställningar på 67,7 miljarder kronor vilket kan jämföras med 19 miljarder 2021, det framgår av FMV:s årsredovisning för 2024. Samtidigt har leveranssäkerheten till beställaren Försvarsmakten minskat under perioden. År 2022, som enligt årsrapporten var ett särskilt gynnsamt år, låg leveransindex på 98 av 100. Förra året hade leveransindex sjunkit till 73.
» Det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, idag är det stora problem inom samtliga områden. «
– I de fall vi inte lyckas leverera i tid handlar det oftast om att industrin inte kan leverera. Industrins produktionskapacitet är en av våra trånga sektorer just nu. Vi fortsätter också vårt interna arbete inom FMV för att effektivisera våra processer, säger Henrik Gaunitz, chef för FMV:s ledningsoch ekonomistab.
LEVERANSSÄKERHETEN påverkades även av den stora efterfrågan på försvarsmateriel som råder internationellt. Bland de leveranser som uteblev under 2024 finns exempelvis mörkerstrids-
utrustning och personlig skyddsutrustning. Dessutom är bristen på ammunition och större vapensystem stor, däribland luftvärn. – Men det spelar nästan ingen roll vilken typ av materiel vi talar om, idag är det stora problem inom samtliga områden. Ammunition råder det brist på i hela Europa kopplat till stödet till Ukraina där europeiska länder har skänkt stora mängder ammunition, säger Henrik Gaunitz. För att klara av att möta Försvarsmaktens snabbt ökande behov av materiel behöver FMV också växa personellt. Enligt den plan för kompetensförsörjning som lades 2022 skulle antalet anställda öka med 700 individer till 3 200 medarbetare 2027. Idag är man knappt 3 000. Samtidigt pågår en översyn inom myndigheten där behovet inom samtliga personalkategorier ses över, däribland yrkesofficerare inom ramen för yrkesofficer vid annan myndighet (YAM).
– Idag har vi 102 yrkesofficerare, men det är ett stort glapp till de 174 som vi skulle behöva. YAM är superviktiga för oss, men hela försvarssektorn växer och det är brist på yrkesofficerare. Vi kommer att behöva tänka utanför boxen och se om vi kan hitta liknande kompetenser på den civila marknaden, säger Henrik Gaunitz.
/LINDA SUNDGREN
At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.
ELDHANDVAPEN
Den nya automatkarbinen 24 har fått skjutförbud. Detta efter att det i slutet av februari uppmärksammats problem med fördröjning mellan det att avtryckaren trycks in och skottet går av. I väntan att samtliga vapen har kontrollerats kommer nyinryckta värnpliktiga inledningsvis att tilldelas AK 5 eller AK 4.
qEFTER ÅRSSKIFTET PÅBÖRJADES införandet av nya automatkarbinen 24, AK 24, ute på förbanden och inryckande värnpliktiga tilldelades de nya vapnen. Men i slutet av februari upptäcktes problem med avfyrningsinrättningen på några vapen och sedan dess råder det skjutförbud på AK 24, något som DN var först att rapportera om.
– Felfunktionen uppstår sannolikt i avfyrningsinrättningen. Följden blir en fördröjd avfyrning, från det att man trycker på avtryckaren blir det en fördröjning på upp till några sekunder innan skott går av, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, ny införandeledare för eldhandvapen i Försvarsmakten och fortsätter:
– Det anses därför vara en säkerhetsrisk att använda vapnet och
detta kräver åtgärder omedelbart för att förhindra tillbud eller olyckor.
Vilka risker innebär fördröjd avfyrning?
– Riskerna är att man inte har en kontrollerad eldgivning. Ytterst kan det innebära att jag riktar vapnet mot ett mål, verkar och tror att jag avfyrat men sedan kommer inget skott. Jag misstänker då eldavbrott och med rörelse i vapnet så kan pipan riktas åt sidan och skott kan avlossas i fel riktning om jag ännu inte släppt avtryckaren.
» Det här är en känd företeelse för oss som har varit med ett tag. «
Beslutet om omedelbart skjutförbud fattades den 28 februari av chefen för Försvarsmaktens Marksäkerhetssektion. Utöver problemen med fördröjd avfyrning har även ytterligare fel inrapporterats, däribland lossad pipa och gasblock med dålig fastsättning.
Sedan slutet av februari råder skjutförbud på AK 24 efter att problem med fördröjd avfyrning identifierats.
Till dess att samtliga AK 24:or är kontrollerade används AK 5 och AK 4 som ersättning vid utbildning.
fäl efter nyår. Men nu är situationen här och den måste hanteras, säger Henrik Lundin och fortsätter:
– Jag förstår att det här ifrågasätter systemets riktighet och det är nu viktigt att vi gör det vi kan för att åtgärda det här så att man känner förtroende för det vapen man får i sin hand.
Problemen är inte kända sedan tidigare och har inte noterats vid maxtester som genomförts av industrin eller vid provturskommandot, som pågått sedan förra sommaren. Hur ser du på denna upp–komna situation?
– Jag tycker att det är olyckligt. Vi hade andra förhoppningar och en annan tro. Vi har haft bra resultat från provturskommandot och därför kunde vi tempoväxla för att få ut vapnen till intrycket av plutonsbe -
TILLVERKAREN SAKO HAR tillsammans med representanter från Försvarsmakten och Försvarets materielverk undersökt de vapen som har haft felfunktion. Utifrån detta har en metod för att kontrollera vapnen tagits fram och nu ska en översyn av samtliga levererade vapen genomföras.
AK 24 finns i två utförande i Försvarsmakten i dag. Felen som har uppstått har skett vid instruktörsutbildningen, vilket innebär att det troligen handlar om de vapen från serieproduktionen som levererades till Försvarsmakten i december och inte de försöksvapen som använts under provturskommandot, förklarar Henrik Lundin.
Han betonar också att viss problematik inte är ovanlig i samband med införandet av nya vapensystem.
– Det här är en känd företeelse för oss som har varit med ett tag. Det har varit felfunktioner på tidiga versioner av både AK 5 och AK 4. Vi lär oss hela tiden hur systemen fungerar och slutsatser dras så att man kan göra versionsförbättringar. Även fast det varit en process att ta fram systemet så är det inte ett färdigt system, det är mycket som vi kommer upptäcka i och med att vi använder det.
SKJUTFÖRBUDET INNEBÄR ATT AK 24 inte får användas vid skjutning med skarp och lös ammunition. Däremot kommer olika typer av utbildningsverksamhet på AK 24 fortsatt att genomföras.
– Det innebär att man kan genomföra utbildning på materielkunskap, övningar i handgrepp och liknande, men ingen skjutning. Skjutförbudet gäller för samtliga vapen. De kontrollåtgärder vi vidtar nu kommer att behöva göras på alla vapen som har levererats hittills, men även på de planerade leveranserna under våren.
En utredningsgrupp vid Arméstaben har analyserat olika handlingsalternativ för hur
skjutförbudet ska hanteras. Den 11 mars beslutades att AK 5 C/D och AK 4 C/E ska användas i värnpliktsutbildningen från och med nu fram till det att förbudet hävs, senast den 1 augusti. Därefter ska antingen AK 24 eller det beställda interimsvapnet Colt M4A1 nyttjas i utbildningen av värnpliktiga.
– In till dess att kontrollerna är gjorda och vi med säkerhet vet att vi kan häva skjutförbudet kommer man använda AK 4 och AK 5. Det är kända vapensystem och är inte i sig särskilt dramatiskt, säger Henrik Lundin och fortsätter:
– Interimsvapnet finns med som alternativ för att skapa handlingsfrihet för oss. I stället för att avvakta och se så kan vi också förbereda oss för andra alternativ. Vi kommer nu att vidta åtgärder för att genomföra införandeutbildningar på Colten på Markstridsskolan.
I början av april meddelade Arméstaben att utredningsgruppen nu har identifierat problemet. Inför kommande leveranser genomförs särskilda kontroller för att identifiera brister vid serietillverkningen.
/JOSEFINE OWETZ
Foto: Johanna Wallén/Försvarsmakten
Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten
Unik anläggning för övning med kemiska stridsmedel
ƀ Den 19 mars invigdes Totalförsvarets skyddscentrums nya träningsanläggning, ITA CBRN, i Umeå. Här ska övningar genomföras med högtoxiska kemiska stridsmedel, industrikemikalier, avdödade mikroorganismer och radiologiska och nukleära ämnen, skriver Försvarsmakten i en artikel. Anläggningen ska vara den mest moderna i sitt slag i världen, ger också möjlighet till verklighetstrogna övningar i olika klimatologiska förhållanden med exempelvis hög luftfuktighet och varierande temperatur. / LS
» Kriget i Ukraina har aktualiserat behovet av snabb teknik- och taktikutveckling. Utveckling som tidigare tog flera år sker där i vissa fall på några veckor nu. «
Det säger Andreas Ziegenfeldt, arméns utvecklingschef, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om arméns stora experimentövning Arctic Strike 25 som nyligen genomfördes. Övningen är en plattform för att testa nya förmågor och stärka samarbetet mellan de nordiska länderna, försvarsmyndigheterna och försvarsindustrin. Autonoma drönarsystem, patrullrobotar och den senaste tekniken inom sensorförmåga var några saker som förevisades, skriver Försvarsmakten.
Ny paradridhjälm kan vara på plats i juni
ƀ För två år sedan beslutades att beridna högvakten vid Livgardet inte längre skulle rida i paradhjälmar. Detta efter att att Arbetsmiljöverket hotat med att förbjuda ridning med paradhjälmar på grund av säkerhetsrisker. Nu presenterar Försvarsmakten en prototyp av en ny och säkrare paradridhjälm. Enligt en artikel på myndighetens webbplats ska den nya hjälmen börja tillverkas inom kort. Målet är att den ska kunna börja användas i juni. – Jag som är van att se den gamla hjälmen ser givetvis skillnad. Men allmänheten som ser oss rida förbi på stan kommer sannolikt inte att märka någon skillnad alls, säger major Hans Augustin, ansvarig för projekt Paradridhjälm i artikeln. / LS
Olyckan med stridsbåt 90 under utredning ƀ Kvällen den 25 februari körde en stridsbåt 90 tillhörande Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, upp på en klippa utanför Rörö i Göteborgs norra skärgård. Olyckan skedde under ett moment i stridsbåtförarutbildningen och ombord fanns fyra soldater, två anställda och två värnpliktiga. Samtliga fyra fördes till sjukhus, men har nu fått lämna sjukhuset. Båten ligger på varv för reparation. Enligt Johanna Frejme, kommunikationschef vid Amf 4, beräknas Försvarsmaktens olycksutredning som genomförs bli klar innan sommaren. Händelsen utreds även av Statens haverikommission. Den polisutredning som inleddes efter olyckan har lagts ner. / LS
Foto: Svekon/Försvarsmakten
FRÅN WEBBEN
Publicerad: 2025-04-10
Flygvapnets nya drönarskydd ”Loke” ska upptäcka och bekämpa drönare
Publicerad: 2025-04-03
Armén inleder operation Sankt Göran – förmågan att mobilisera ska stärkas
Publicerad: 2025-03-25
Familjesituationen påverkar kvinnors beslut att lämna Försvarsmakten
Publicerad: 2025-03-21
Nytt reglemente ska underlätta för fler anställda att bli fodervärdar
Publicerad: 2025-03-07
Soldathemsetablering på Camp Valdemar i Lettland
Så många militära transportflyg ska Sverige köpa. Det meddelade för svarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff den 1 april. Flygplanen är av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer och köpet görs tillsammans med Nederländerna och Österrike. ”Detta beslut ger försvaret en taktisk transportflygförmåga av högsta kvalitet”, säger Pål Jonson i ett pressmeddelande. Försvarsmaktens nuvarande transportflyg, TP 84 Hercules, är ålderstiget och processen för att ersätta systemet har pågått under en längre tid.
Arbit Data Diode
10 GbE – EAL7+
Arbit TRUST Gateway (ATG) – IEG
Arbit Data Diode 10 GbE tillhandahåller envägs dataöverföring och intrångsskydd för klassificerade nätverk. Byggd på optisk datadiodteknik med EAL7+-certifiering, garanterar den att ingen obehörig åtkomst kan uppstå. Erbjuder exceptionell stabilitet, skalbarhet och låg latens, säkerställer den högsta nivån av säkerhet för klassificerade nätverk med en konkurrenskraftig total ägandekostnad. Ackrediterad för NATO COSMIC TOP SECRET samt EU TOP SECRET.
Arbit TRUST Gateway möjliggör säkert informationsutbyte mellan nätverk av olika klassificeringar. Byggd på EAL7+ certifierad Data Diode-teknik, säkerställer den att endast auktoriserade data godkänns genom säker signering. Avancerade filtrerings- och integrationsalternativ gör ATG till den idealiska lösningen för säker, kontrollerad dataexport, vilket stödjer säkert informationsutbyte mellan nätverk av olika klassificeringar. Ackrediterad för NATO SECRET samt EU SECRET.
Arbit i Danska statens komcenter och serverrum
Tillsammans med Statens IT har Arbit skräddarsytt en lösning baserad på Arbit Data Diode Hardware-teknologin som erbjuder hård segmentering och gränsskydd för myndigheter, tillsammans med avancerade anti-malware-plattformar i en redundant och motståndskraftig arkitektur.
Arbit och Videnca tillsammans säkerställer cybersäkerheten för svenska myndigheter
Arbit Cyber Defence Systems och Videnca har ett samarbete med focus på att stärka cybersäkerheten i Sverige. När digitala hot ökar, är ett pålitligt samarbete avgörande. Arbit tillhandahåller EAL7+ och NATO COSMIC TOP SECRET-certifierade Cross Domain Solutions för säker enkelriktad dataöverföring.
Videnca levererar infrastrukturtjänster med hög säkerhet, kapacitetstjänster som Colocation, servertjänster, backup och lagring i egna bergrum. Med en stark närvaro tillsammans med Videnca i Sverige förblir vi engagerade i att stödja nationella myndigheter med avancerad och säker teknologi.
Under Natoövningen Oak Resolve 25 testades krigsdugligheten hos den multinationella brigaden MNB-LVA i Lettland. Den reducerade 71:a bataljonen från Södra skånska regementet, P 7, övade som B-sida och fick beröm av övningsledaren överstelöjtnant Bob Barker från Kanada.
q”NATO HAR AKTIVERAT artikel 5 och den multinationella brigaden har fått i uppgift att blockera och göra motanfall mot fienden, med ett övergripande mål att återställa suveräniteten för de baltiska staterna”.
Det var övningsscenariot för Natoövningen Oak Resolve 25 som hölls i februari i Lettland. Under övningen evaluerades den multinationella styrkan för första gången sedan den expanderat till brigads storlek.
Överstelöjtnant Bob Barker, övningsledare för Oak Resolve, åkte till övningsfältet utanför staden Adazì tillsammans med kollegor från den kanadensiska arméns träningscenter för att slutföra Natos utvärdering av brigadens krigsduglighet. Värderingsmetoden som användes är Creval, Combat readiness evaluation.
Oak Resolve var den svenska styrkans första övning på plats i Lettland.
– Målet med Creval är att se till att styrkan är redo att ta sig an de uppgifter den kan åläggas. Oak Resolve validerade att Natos multinationella brigad Lettland är stridsberedd och interoperabel, säger Bob Barker.
EVALUERINGEN BESTÅR AV två delar. En del innebär en genomgång av standardprocedurerna, liksom dokument över fokusområden taktik, teknik och procedurer.
– Det handlar om att se över hur man har tänkt utföra operationen. Det andra är en fältdel där vi ser om du kan applicera din planering, säger Bob Barker och fortsätter:
» De kunde ta ett löst formulerat uppdrag och gå från planering till genomförande i en takt som imponerade. «
"Vi fick provtrycka oss mot en stark motståndare, samtidigt som vi fick tänka utanför boxen och använda vår egen taktik och stridsteknik", säger bataljonschef överstelöjtnant Henrik Rosdahl.
manhållet. En annan styrka var deras förmåga att reagera på oväntad fiendeaktivitet och inte vara fixerade vid sin plan, utan kunna ta den och reagera.
– Utvärderingen handlar inte om att sätta ett kryss i en ruta, utan det vi verkligen tittar på är hur interoperabel styrkan är. Hela poängen är att vi inte har ett kanadensiskt, ett italienskt och ett spanskt sätt att göra saker. Vi är en multinationell stridsgrupp och alla nationer använder samma metod. Det gör att vi integreras bättre. När vi planerar och genomför operationer så är vi så interoperabla som vi bara kan vara. Vilka styrkor såg ni hos stridsgruppen?
– Graden av integration som redan finns på plats. Trots att många nationer deltog så var det en samlad stridsgrupp som kunde slåss och planera sam-
Det var den svenska reducerade bataljonens första övning som del av den multinationella brigaden.
– Vi är onekligen en starkare allians med Sverige. Jag var extremt imponerad av svenskarnas professionalitet. Träningen och utrustningen de har är jag också avundsjuk på i vissa avseenden. I fält såg jag drivet och motivationen hos soldaterna, liksom anpassningen och flexibiliteten av ledarskapet. De kunde ta ett löst formulerat uppdrag och gå från planering till genomförande i en takt som imponerade, säger Bob Barker.
ÖVERSTELÖJTNANT HENRIK ROSDAHL är bataljonschef för den svenska styrkan i Adazì. Han är också nöjd med övningen.
– Det här var en viktig övning. Vi har inget att skämmas för avseende vår förmåga, tvärtom tycker jag att bataljonen presterat fantastiskt bra. Det blir man jäkligt stolt över. Det är roligt att utomstående granskar oss neutralt och anser att vi är duktiga.
I maj övar delar av den multinationella bri-
gaden tillsammans igen i Estland. Fram tills dess ägnar sig den reducerade bataljonen åt utbildning.
– Nu fokuserar vi på sjukvårdsutbildning och CBRN-utbildning. Vi kommer att skicka folk till Estland för att träna strid i bebyggelse. Vi har även en ledningsträningsövning där Markstridsskolan kommer hit och stöttar oss.
Under Oak Resolve 25 fick 71:a bataljonen öva som B-styrka.
– Det var nyttigt för bataljonen. Vi fick provtrycka oss mot en stark motståndare, samtidigt som vi fick tänka utanför boxen och använda vår egen taktik och stridsteknik. Det hjälper oss framåt som förband.
Några viktiga insikter från övningen?
– Den största lärdomen för min del kom från att det var första gången vi övade mot en stark fiende. Det är en stor mängd system och förband det handlar om, mycket var lärorikt kopplat till de förmågor de har med tekniska och långskjutande system.
Natos
Vad var mest utmanande?
– Det skulle nog vara att taktisera mot de här tekniska systemen. Rent övningstekniskt var det utmanande att vi inte hade simulatorer på båda sidor. Då får man bedriva övning på ett annat sätt, med betydligt fler stridsdomare som dömer utifrån det som händer.
Vad fokuserar ni på nu?
– Nu handlar det om att bli ytterligare integrerad i brigadens planering och i genomförandet. Att ha bättre grepp om funktionerna i brigaden så vi kan stötta och ta hjälp i större utsträckning, säger Henrik Rosdahl.
/ MARIA WIDEHED
Natos multinationella brigad i Lettland, MNB-LVA, leds av Kanada och består av 3 000 soldater. Reducerade 71:a bataljon från Södra skånska regementet, P 7, är först på plats från Sverige. Styrkan kallas LNLV 25 – Land Nato Latvia 2025. Sverige och Danmark kommer växelvis att dela på ansvaret för att sätta upp en bataljon som tillsammans med 13 andra nationer blir del av brigaden.
Försvarsmakten ska betala för PFASförorening ƀ Den 9 april förra året dömdes Försvarsmakten att betala 37 miljoner kronor i skadestånd till det kommunala bolaget Uppsala vatten för att ha förorenat en vattentäkt med PFAS. Enligt domstolen kan utsläppen härledas till verksamheten vid Ärna flygfält på Upplands flygflottillj där brandskum innehållande PFAS tidigare har använts.
Försvarsmakten valde att överklaga domen, men nu har Högsta domstolen beslutat att inte pröva målet. Det innebär att avgörandet från Mark- och miljööverdomstolen står fast. / MW
Regeringens besked: Lånar 300 miljarder kronor till militär upprustning ƀ Regeringen och SD är överens om att låna 300 miljarder kronor till en ny försvarssatsning, meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) under en pressträff med Tidöpartierna den 26 mars. – Det är den största militära upprustningen av försvaret sedan kalla krigets dagar, sa Ulf Kristersson på pressträffen. Det handlar om en satsning fram till år 2035. Det skulle innebära att Sverige når 3,5 procent av BNP år 2030, jämfört med dagens 2,4 procent. /JO
HMS Blekinge och Skåne ytterligare försenade ƀ Sedan 2015 bygger Saab de två nya ubåtarna i Blekingeklassen (A 26), HMS Blekinge och HMS Skåne. Vid beställningen skulle de kosta 8,6 miljarder kronor och levereras 2022 till 2024, men redan när kontraktet förhandlades om 2021 sattes priset till 14 miljarder kronor och leveranstiden till 2027 till 2028. Nu har projektet försenats ytterligare, vilket Aftonbladet var först med att berätta. Leveransen är framflyttad till perioden 2031 till 2035. Det medför att HMS Södermanland kommer att vidmakthållas till dess att HMS Skåne är operativ. / MW
Logistikchef brigadgeneral Claes Isoz i samband med överlämnande av MSU 24. Uniformssystemet är på väg ut till Norrbottens flygflottilj. I närtid väntar driftsättning på bland annat Blekinge flygflottilj och Stockholms amfibieregemente.
PERSONLIG UTRUSTNING
Markstridsuniform 24, MSU 24, har börjat nå Försvarsmaktens förband och först ut är Norrlands dragonregemente, K 4. Nu står Norrbottens flygflottilj, F 21, näst på tur. Det är en driftsättning som kräver ett omfattande arbete ute på förråden.
qPROJEKTET MED DET nya uniformssystemet startade redan 2013. För två år sedan tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU, i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Försvarsmakten har gett uniformssystemet benämningen markstridsuniform 24, MSU 24, och i början av mars driftsattes den på Norrlands dragonregemente, K 4.
– Det är skönt att det äntligen börjar rulla ut, det ska bli väldigt intressant att testa systemet ute på förbanden, säger arméförvaltare Kenneth Felldén.
Han har blivit utsedd av Försvarsmaktens logistikchef att leda en projektgrupp för att reglera införandet. Projektgruppens arbete påbörjades i somras och har till stor del handlat om förrådslogistik.
– På förråden får man nu ett parallellt materielsystem som tar plats och personalen behöver lära sig hur det ska hanteras. Det har varit en utmaning att få alla bitar på plats, säger Kenneth Felldén och fortsätter:
» Det har varit en utmaning att få alla bitar på plats. «
– Det har varit ett stort arbete vad gäller behovssättning av materiel i Prio. I driftsättningen matchas befattning med utrustning och sedan individen som ska mäta
sig. När det är klart ska allt köras ut till respektive förråd på förbanden. Det är en stor skillnad mot hur man tidigare har kört ut en mängd materiel och haft tillräckligt mycket ute för att det ska finnas storlekar tillgängliga på förråden.
MARKSTRIDSUNIFORM 24 KOMMER att finnas i ett 30-tal storlekar. Det bygger på att man mäts och får storlek till över- respektive underkropp tilldelad, i stället för att man själv väljer storlek. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd. Mätningen organiseras på förbanden, antingen med mätstation på förrådet eller ute på arbetsplatsen.
– Man behöver hjälpas åt, vissa mått blir inte rätt om man mäter själv. Där har vi haft utbildning med både brukare och förrådspersonal, säger Kenneth Felldén.
Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ. I förlängningen är syftet att MSU 24 ska ersätta fältuniform 90. 2024/2025 levereras 20 000 uppsättningar av MSU 24 till Försvarsmakten.
– Det ska gå till personal som verkligen behöver i första hand vilket innebär stående förband och huvudsakligen yrkesofficerare och GSS/K. Införandet kommer att pågå fram till 2027.
/MARIA WIDEHED
Zoning
High
Intervju:
Martin Johansson
Om fem år ska Livgardesbrigaden, IB 1, på Livgardet vara operativ. Mycket arbete återstår och för att nå målet behöver tempot i uppbyggnadstakten öka. Det menar brigadchef överste Martin Johansson som bland annat vill att mer ansvar och befogenheter ska flyttas längre ut i organisationen.
text: Linda Sundgren foto: Filip Erlind
Livgardesbrigaden återinvigdes den 26 augusti 2024 efter att ha varit nedlagd sedan år 2000. Hur långt har ni kommit i återuppbyggnaden?
– Det som tidigare hette 12:e motoriserade skyttebataljonen har blivit den 1:a bataljonen i brigaden, och vi har etablerat en brigadstab som varit aktiv sedan brigaden återetablerades i augusti förra året. Som stöd i vårt arbete har vi framför allt de två brigader i Försvarsmakten som redan varit igång ett antal år med 4:e och 19:e brigaden samt ett nära samarbete med första divisionen. Vi har också internationella samarbeten med den amerikanska armén och med finska The Guard Jaeger Regiment (Gardesjägarregementet, reds.anm) i Helsingfors, kopplat till strid i urban miljö, säger brigadchef överste Martin Johansson.
Vilken är Livgardesbrigadens främsta uppgift?
– Vår huvuduppgift är försvaret av Stockholms län med dess befolkning och infrastruktur. Men det är inte främst i centrala Stockholm som vi ska verka. Troligare är att våra uppgifter kommer att lösas i utkanterna av staden och på vägar in mot Stockholm. Vi ska också kunna ingå i divisionen och kunna försvara andra delar av Sverige, säkerställa transporter av andra förband genom riket och verka internationellt inom Natoramen.
Ni ska också behärska förmågan strid i bebyggelse. Vilka är de främsta utmaningarna när det handlar om att strida i städer?
– Det är en väldigt speciell miljö med hög befolkningstäthet och mycket infrastruktur. Strid i bebyggelse är mer tredimensionell än annan strid, det handlar om djupled och sidled men också uppåt och neråt. Förutom höghus finns det tunnlar att ta hänsyn till och det gör att stridsuppgiften blir mer komplex att lösa i bebyggelse än ute i skogen.
Tar ni med er några lärdomar av kriget i Ukraina vid uppbyggnaden av Livgardesbrigaden?
– Ja, vi försöker utveckla vår stridsteknik och taktik utifrån erfarenheter därifrån så att vi kan få in det i utbildningen av våra förband. Exempelvis har Markstridsskolan ett arbete för att dra lärdomar på den taktiska och stridstekniska nivån för att utveckla våra metoder och förbandssammansättning. Framöver kommer vi även att ha en uppgift att utbilda ukrainska förband inom ramen för Operation Interflex och det kommer till del innebära att vi får mer direkta erfarenheter och lärdomar från kriget i Ukraina.
kommer specifika funktioner i form av artilleri och luftvärnssystem som är under nyanskaffning. I brigaden kommer vi även att ha fältarbetsförband med broläggare som ökar den egna rörligheten, men också utför fördröjande fältarbeten med mineringar och förmåga till spärrning och blockering. Vidare pågår implementeringen av UAV:er liksom införande av nya ledningssystem.
Vilka är de främsta utmaningarna i uppbyggnaden av Livgardesbrigaden?
» FÖRUTOM HÖGHUS
FINNS DET TUNNLAR ATT TA HÄNSYN TILL OCH DET GÖR ATT STRIDSUPPGIFTEN BLIR MER KOMPLEX ATT LÖSA I BEBYGGELSE ÄN UTE I SKOGEN. «
– Den största utmaningen är den personella tillväxten. Antalet yrkesofficerare, reservofficerare och K- och T-soldater i brigaden ska fördubblas på fem år. Framför allt är det svårt att rekrytera yrkesofficerare. Samtidigt ökar även kraven på bemanning i exempelvis Natostaber där det ofta är mer erfarna yrkesofficerare som efterfrågas. Vi måste även titta på andra sätt att få in fler officerare i form av exempelvis Sofu (Särskild officersutbildning, reds. anm.) och att försöka få reservofficerare att bli yrkesofficerare. Att överse krigsförbanden blir också nödvändigt för att bedöma vilka befattningar som verkligen kräver yrkesofficerare och var i krigsorganisationen vi kan ha fler reservofficerare eller värnpliktiga befäl. 2030 ska vi vara klara. Det är ett antal år dit, men det är samtidigt en ganska snabb tillväxt och stegring som behöver ske de kommande åren.
Vad anser du behöver förändras för att tillväxttakten ska kunna öka?
Ni är en motoriserad brigad. Vilka är era huvudsakliga fordon och vapen?
– På brigaden är huvudtypfordonet pansarterrängbil 300. På fordonen kommer vi att ha vapenstationer med beväpning i form av tunga kulsprutor eller granatsprutor. På skyttebataljonerna har vi exempelvis även robotsystem och granatkastare och till det
– Vi behöver bland annat fortsätta att trycka mandat och ansvar för personalförsörjningen neråt i organisationen och förenkla metoder för rekrytering. Vi behöver fortsätta omställningen av vår grundutbildning med mindre fokus på enskild soldat och mer på att få ihop krigsförband och att öva i förband. Därutöver behöver vi titta på våra befattningsutbildningar och fordonsutbildningar som är ganska resurskrävande idag.
Reportage:
Kriget i Ukraina
text: Fredrik Fahlman
foto: Paul Wennerholm
Ukraina insåg tidigt att en ”liten rysk armé aldrig kommer att slå en stor” – och moderniserade sin försvarsmakt redan under 90-talet. Men hur etablerat är uppdragstaktik och Natodoktrin bland Ukrainas väpnade styrkor? Officerstidningen söker svaret längs landets östra frontlinjer.
Drönaren släpper sin granat, och samtliga soldater i skyttegraven kastar sig instinktivt till marken. Direkt efter explosionen skriker befälet ut order – trots faran så måste avancemanget fortsätta. Men när en skyttegrupp ska runda ett hörn och en sårad soldat måste evakueras, tvekar gruppchefen. Anfallet stannar upp.
Underkänt, muttrar en instruktör som presenterar sig med krigsnamnet ”Saed”. Det måste gå snabbare. Det hela är en övning, men den är så verklig den kan bli – blott tre mil bort ligger frontlinjen vid den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, dit ryska styrkor fokuserat en offensiv under de senaste månaderna.
– Möter man en fiende starkare än en själv måste man anpassa sig och ta tillvara sina styrkor, säger Saed.
Det är som en del av en längre resa längs krigets frontlinjer i Ukraina som Officerstidningen besöker träningsbasen. Ukrainas försvarsmakt har länge haft ett utpräglat mål att strida enligt Natodoktriner – där framför allt uppdragstaktik, interoperabilitet och manöverkrigföring varit uttalade mål för sättet att strida på. Målet med resan är att ta reda på hur det ser ut i praktiken.
– Det tar tid. Men vi lär oss.
Under en kort rökpaus berättar Saed mer om sin bakgrund. För tre år sedan såg hans liv väsentligt annorlunda ut. Han var fastighetsjurist och att återgå till en tillvaro i grönkläder efter värnplikten var då en avlägsen tanke. Men 2023 tog han värvning i marinkåren och utbildades kort därefter i Storbritannien i Operation Interflex.
Saed berättar att han stred med dem vid några av östfrontens blodigaste slag. Men under slutet av 2023 sattes han in i Krynkyj, ett brohuvud som ukrainska marinkårssoldater tog över på den ryskkontrollerade sidan av floden Dnepr. Han skadades där så svårt att han togs ur tjänst.
Idag är hans högerarm fortfarande delvis förlamad, men det hindrar honom inte från att arbeta som instruktör. Intrycken från Interflex tar han med sig när han nu lär upp nya rekryter. Saed ler när han får frågan om hur de tillämpar uppdragstaktik. Det är något av det viktigaste för Ukraina, berättar han. Att mindre enheter tillåts agera mer självständigt när det behövs har han personligen sett lett till framgångar på slagfältet.
– Av vad jag sett från ryssarna så har de inte alls samma tankesätt. När en oväntad situation kommer är de oftast stela, och därmed sårbara. Då kan vi vinna slagen, säger han.
Men det kvarstår ett grundläggande problem i styrkebalansen:
– Det är bara så många av dem. Vi är alltid i underläge, säger Saed.
35:e marinkårsbrigaden övar i Donbass. Vasyl avfyrar några skott med sitt övningsvapen mot en av drönarna som flugit över dem hela tiden under övningen. ”Saed”
TANKEN OM EN Natostandard i Ukrainas väpnade styrkor är inte ny. Efter Sovjetunionens fall 1991 gjorde landet försiktiga försök att närma sig väst, samtidigt som landet övertog en militär doktrin och struktur djupt präglad av sovjetiskt tänkande, där särskilt en stor del av officerskåren utbildats i dagens Ryssland. De första spadtagen mot en Natodoktrin inom militären togs redan 1994, när Ukraina gick med i Natoprojektet Partnerskap för fred. Året därpå implementerades Planning and Review Process (PARP) – en mekanism som lägger grunderna för en interoperabilitet mellan Natos medlemsländer.
Men en större kursändring kom först 2014, efter Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön och med det kriget i Donbass. Fler militära reformer antogs, många med Natofokus. Redan 2015 bjöds flera västliga länder in för att träna landets militär – bland annat
inleddes Operation Unifier, en utbildningsinsats ledd av Kanada, där svenska Försvarsmakten ingick från 2018.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har processen skyndats på ytterligare. Tiotusentals ukrainska soldater har utbildats av Natoländer och västliga vapen och kommandostrukturer har införts.
I en uppmärksammad artikel i New York Times, som berättar om ett djupgående underrättelsesamarbete mellan USA och Ukraina, ska en amerikansk general tidigt under kriget ha sagt att ”du har en liten rysk armé som slåss mot en stor rysk armé. Och om de strider på samma sätt, då kommer ukrainarna aldrig att vinna”.
Saed är inne på samma spår. Många ukrainska officerare är utbildade i sovjetisk militärdoktrin och han tror att det kommer ta lång tid att helt komma bort från det tänket. Men han ser också fördelar:
– Vi förstår helt hur de tänker, men de får allt svårare att läsa av oss.
RESAN FORTSÄTTER NORRUT. Utanför gränsstaden Charkiv i nordöstra Ukraina har striderna intensifierats sedan Rysslands intåg över gränsen våren 2024. Frontlinjen ligger nu bara två mil bort, där ryska trupper har ryckt in knappa tio kilometer över gränsen.
En av de mest uppmärksammade brigaderna som håller försvarsställningarna här är den 13:e nationalgardsbrigaden, med smeknamnet ”Chartija”, ukrainska för ”kapitel”. Enheten, som bildades som en frivilligformation efter den fullskaliga invasionen 2022, specialiserar sig på mekaniserad krigföring och spaning. Idag är den integrerad i Ukrainas nationalgarde. Och till skillnad från marinkåren utanför Pokrovsk så kan man läsa på deras hemsida att de strider helt enligt Natostan-
Den 35:e marinkårsbrigaden har deltagit i några av krigets blodigaste slag.
dard. Brigadchefen Ihor Oboljenskyj har tidigare uppmanat hela Ukrainas militär att ta efter deras rutiner.
Vi följer med till ett frontnära högkvarter, två mil från striderna, där en av Chartijas stridsvagnsenheter har sitt högkvarter. Samtidigt som dova smällar från artillerigranater avlöser varandra tas vi emot av en ställföreträdande kompanichef. Likt många andra ukrainska stridande önskar han utelämna sitt riktiga namn och presenterar sig istället med krigsnamnet ”Banan”. Ett namn han skämtsamt fick tilldelat eftersom han ofta ger sina soldater frukt.
Han har tjänstgjort i miltären under hela sitt vuxna liv. För tio år sedan, kort efter att kriget i Donbass bröt ut, tog han värvning och steg sedan i graderna. I och med det var han mitt i övergången mellan sovjetisk militärdoktrin och västerländsk, berättar den ställföreträdande kompanichefen. 2019 deltog även han i Operation Unifier.
– I sovjetisk doktrin nämns ingenting om att omständigheterna kring ett uppdrag kan förändras. Det står ungefär ”du har en order – utför, tänk inte”. Det leder till höga förlustsiffror, säger han.
Just det är något han bevittnar dagligen. Framför honom sitter en storbildsskärm med flera olika kameravinklar från ukrainska drönare längs fronten.
– För några dagar sedan såg jag ett ryskt stridsfordon köra fram genom ett minfält tills det sprängdes. Sådant är svårt att förstå tills man ser det själv.
DET ÄR BARA SÅ MÅNGA
AV DEM. VI ÄR ALLTID I UNDERLÄGE.
Vasyl har stridit i tre år. Först ingick han i luftvärnet, men har nu blivit förflyttad till marinkåren.
det skulle behövas.
Det är mer sällan i stridsvagnsenheter, men desto vanligare i infanteriet. Enligt honom har det oftast fungerat utmärkt.
En annan förändring han sett genom åren är en mer öppen kultur inom militären. Efter Operation Unifier blev en typ av debriefingsamtal standard efter militära operationer, där även soldater med lägre tjänstegrader tilläts, och uppmanades, att komma med återkoppling till sina överordnade. På samma sätt som underofficerare (Non-Commissioned Officers, NCO) ses som ryggraden i USA:s militär, är det även så i Chartija. Enligt ”Banan” behövs de som en vital länk mellan manskapet och de högre officerarna. Och än viktigare – de behöver finnas tillgängliga ifall en officer saknas, vilket är vanligt.
– Vi har förlorat många bra befälhavare. Men då finns det någon som direkt kan ta över, säger han.
Det är även den rollen som ”Banan” själv har. Han saknar en formell officersutbildning, men med sina tio år i det militära är hans position nu ställföreträdande kompanichef. Hans ansvarsområde är att operativt få igenom kompanichefens beslut, till exempel välja ut rätt grupp för en specifik uppgift – och därtill vara tillgänglig att leda hela kompaniet om
– De kan vara sämre på pappersarbete. Men en sådan person kan trupperna, han kan slagfältet och är kapabel att ta de bästa besluten för sina män.
Han kontrasterar det mot en ofta kritiserad yrkesgrupp inom den ukrainska militären, som han kallar ”universitetsofficerarna”. Han syftar på personer som genomgått Ukrainas reservofficersutbildning – en tvåårig kurs på deltid, särskilt populär att kombinera med universitetsstudier. De antagna slipper då genomföra den annars obligatoriska värnplikten, och blir direkt ofta plutonchefer.
Efter ett par år kan de befordras utan att tillbringat särskilt lång tid i militären och enligt ”Banan” är det vanligt att de idag ansvarar över kompanier och bataljoner – ibland även brigader.
– Det här fungerar inte det minsta, det skulle
aldrig ha varit så här. De agerar ologiskt, obegåvat och följer en gammal rysk doktrin. Efter kursen får de sin tjänstegrad och kan sedan ta helt galna beslut på slagfältet, utan att förstå hur det här kriget fungerar.
Den tidigare lugna rösten är nu irriterad. Han anser att om det är en reform Ukrainas militär behöver just nu så är det att ”kasta och glömma bort” den nuvarande reservofficersutbildningen, som han menar ligger till grund för otaliga onödiga dödsfall.
Något positivt är däremot systemet med underofficare, fortsätter han, som ibland kan ”hindra några av de värsta besluten”. Enligt honom är det en vedertagen policy inom Chartija att låta en stridserfaren underofficer redogöra för en situation och rekommendera ett beslut för högre chef, trots att underofficeren har en lägre tjänstegrad.
Just att ha debriefingsamtal efter stridsuppdrag, som de lärde sig efter Operation Unifier, ser han som betydelsefullt för att ta med sig konstruktiv kritik.
– Vi har byggt en kultur inom Chartija att uppmana till öppenhet. Jag har svårt att se att ryssarna lär sig på samma sätt.
CHARTIJA ÄR INTE den enda enheten som säger sig strida helt enligt Natos riktlinjer. Två andra brigader har profilerat sig för att göra detsamma. En av dem är den den 3:e separata stormbrigaden. Enheten bildades i januari 2023 genom sammanslagning av tidigare specialoperationsenheter, inklusive delar från det kontroversiella och högerextrema Azov-regementet.
De har profilerat sig som en modern enhet, långt ifrån det gammaldags sovjetiska tänket, och utmärker sig genom en två månaders prövande utbildning. Det är nästan dubbelt så
Den ställföreträdande kompanichefen "Banan" menar att hans brigad på flera sätt strider enligt Natostandard – men att det fortfarande är en lång väg att gå.
Marinkårssoldaterna utbildas i att storma skyttevärn. Först får rekryterna underkänt, men senare blir resultatet bättre.
långt som de fem veckor som annars är normalt i Ukrainas försvarsmakt, men som i praktiken kan vara ännu kortare. En viktig komponent är att instruktören alltid är en soldat med faktisk stridserfarenhet från det här kriget. När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tidigare i år beslutade om att omstrukturera militären, tidigare centrerade kring brigader till ett kårsystem, kommer 3:e stormbrigaden leda just en sådan.
En annan av Ukrainas kända brigader är den 47:e brigaden. Deras framgångar har hyllats specifikt av landets tidigare överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj och redan under slutet av 2022 beskrev tidningen Forbes dem som en ”västlig” brigad med Natobaserade rutiner. Den mekaniserade brigaden har också mottagit mycket utrustning från väst, som amerikanska Bradley-stridsfordon och tyska Leopard-stridsvagnar.
Nästan alla av brigadens soldater har läst den från svenska översatta ”Soldaten i fält” på ukrainska. I alla fall enligt Christopher Forsbäck. Han är en av de svenska soldater som befunnit sig längst tid i Ukraina. Sedan tidigt 2022 har han varit aktiv som soldat i landet. Han skadades allvarligt under sommaren 2023 men har återhämtat sig.
Samtidigt har han gjort raketkarriär inom brigaden, och var under en tid en av dess huvudinstruktörer. Han är en av fyra utlänningar som har strukturerat brigadens utbildning, som delvis är baserad på Försvarsmaktens utbildningsupplägg. Nu har han återgått till aktiv tjänst i Ukraina och var vid mötets tidpunkt på väg till frontlinjerna i den ryska Kurskregionen. När vi träffar honom i huvudstaden Kiev har han precis kommit till-
baka från en kort semester i Sverige. Med sig har han en annan svensk soldat, som föredrar att endast använda sitt krigsnamn ”Hufsa”, som precis lämnat tidigare nämnda Chartija.
INOM DEN 47:E brigaden är Natodoktrinen påtaglig, enligt Christopher Forsbäck.
– Vi plockade det bästa från den svenska, engelska, amerikanska och kanadensiska armén. En viktig komponent är att vi fokuserar intensivt på ”fire and movement” – vi rör oss inte ifall vi inte har kvalificerat eldunderstöd, säger han.
En stor del kommer från vad Christopher Forsbäck beskriver som ”sin bibel” – "Soldaten i fält". Handboken, mer känd som ”SoldF”, innehåller anvisningar och råd för soldatens uppträdande både på och utanför stridsfältet.
Officerstidningen har tidigare skrivit om att SoldF år 2023 översattes till ukrainska. Det är genom det projektet som Christopher Forsbäck kun-
nat printa ut handboken till soldater han utbildat i brigaden.
– Och alla läser den. Det är inget att snacka om, jag håller läxförhör med dem.
På grund av dess enkla pedagogik beskriver han ”Soldaten i fält” som ett ”fruktansvärt bra verktyg för en utbildare”. Han berättar att några rekryter tidigare skojade om att de inte behövde lära sig hur man uträttar sina behov –men att de senare, i fält, förstod läxan med att hålla hygienen.
– Om man går på muggen där man äter, då blir man magsjuk, och då är man inte längre en effektiv soldat. Den här handboken täcker in mycket grundläggande kunskap som den ukrainska utbildningen annars missar.
På frågan om vad den ukrainska militären skulle behöva modernisera är svaret detsamma som från Chartija: reservofficersutbildningen.
Har ni sådana i 47:e brigaden?
– Hela armén är full av sådana.
Hur fungerar det?
– Inte alls.
VINNA.
Han listar upp vad han ser som tre kategorier av reservofficerare: Den första kallar han ”de smarta”. De som själva har insett att utbildningen är undermålig för den här typen av krig och ofta frågar om hjälp och rekommendationer från erfarna soldater.
– De kan bli bra befäl, men det tar ett bra tag.
Ännu fler beskriver han som ”passiva”, som försöker undvika att ta stora beslut. Men de värsta är de som tror att utbildningen gett dem rätt kompetens, enligt Christopher Forsbäck, som likt ”Banan” menar att alldeles för många ukrainska soldater dött på grund av inkompetenta beslut.
– De har noll förståelse för militära operationer. De utsätter ständigt killarna för livsfara.
Han har en lång militär bakgrund. Först som värnpliktig pionjärsoldat vilket ledde till en missionsvända i Bosnien, och sedan engagemang i Hemvärnet.
När han jämför den svenska arméns syn på Ryssland som fiende, ser han att många lärdomar finns att hämta från Ukraina.
– Jag tror ingen västerländsk armé riktigt förstår hur lite Ryssland värderar soldatliv. De är beredda att kasta så otroligt många folk in i döden för att få sin vilja igenom.
Här stämmer ”Hufsa” in. Likt Christopher Forsbäck har han varit soldat sedan krigets första år. Under ett uppdrag utanför Charkiv ska-
dades han i en drönarattack under hösten och genomgår nu rehabilitering. Men sedan dess har han lämnat enheten och går nu i stället en drönarutbildning för ett annat förband. Han håller inte med ”Banan” om att Chartija har högt i tak och strider på ett västerländskt sätt.
– Mitt intryck är att det var väldigt sovjetiskt. Som exempel tar han situationen i höstas. Enligt honom hade det ingen taktisk betydelse – de tog över en rysk skyttegrav, men sedan fanns inga förstärkningar för att förstärka och befästa den. Så de beordrades att dra sig tillbaka och då splitterskadades han av en handgranat släppt från en drönare.
– Jag tillhörde en grupp med bara utlänningar och det kanske är skillnaden. Men min känsla var att våra befälhavare sket fullständigt i oss.
Under tiden han rehabiliterades löpte hans kontrakt med Chartija ut. Målet nu är att göra klart sin drönarutbildning och sedan söka sig till ett annat förband.
VITTNESMÅLEN ÄR DÄRMED olika om hur väl Natos doktriner fungerar på brigadnivå. Men hur ser det ut över Ukrainas väpnade styrkor som helhet? Någon som följer det i detalj är Viktor Kevljuk. Han är pensionerad ukrainsk överste, och numera analytiker på den ukrainska tankesmedjan Centre for Defence Strategies.
Diskussioner om Natostandarder ser han som ”politiskt trendigt” – det diskuteras ofta, men tillämpas i hans mening inte i praktiken. Han tar det senaste beskedet om att återgå till ett kårsystem som exempel:
”I stället för att följa Natos doktriner om flexibla stridsgrupper återgår Ukraina till sovjetiska kårstrukturer”, skriver han till Officerstidningen. Därtill hör han ofta från kollegor i aktiv tjänst om att generalstaben kan ingripa i taktiska beslut ända ner på plutonnivå – en centralstyrning som underminerar tilltron till lägre befäl, och viktiga Natokomponenter som Military Decision Making Process (MDMP) och Operations Planning Process (OPP) används inte.
Det som Ukraina behöver är storskaliga militärreformer, fortsätter den tidigare översten. För att en verklig förändring ska ske krävs en fundamental förändring i hur befäl tar och delegerar beslut, och en total omstrukturering av utbildningssystemet.
Där krävs det drastiska beslutet att endast låta officerare utbildade i väst få undervisa – då övriga riskerar att ”omedvetet föra vidare” ett sovjetiskt militärarv, enligt Kevljuk. ”Tills det här sker ser jag ingen anledning att tala om Natostandarder över huvud taget”, skriver han.
Tillbaka i Kiev rör sig de båda svenska soldaterna vidare längs den stora boulevardgatan. Vid centrala torget, Majdan, har tusentals flaggor rests över stupade soldater. Däribland ett par svenska. De båda soldaterna berättar att de kände de flesta av dem.
– Det är en jävlig plats att vara på. Men det här visar varför Ryssland aldrig får vinna, säger Christopher Forsbäck.
Fredrik Fahlman är utrikesreporter med bakgrund på TT och Svenska Dagbladet. Han är fast bosatt i Ukraina och bevakar regelbundet utvecklingen vid den ukrainska fronten.
Paul Wennerholm är en prisbelönt bildjournalist som arbetar med flera av Sveriges stora dagstidningar, med bevakning på både utrikes och inrikesfrågor.
ASTER is the European missile providing optimum long range and anti-ballistic capabilities to air defense systems. ASTER missile is the cornerstone of SAMP/T NG systems, NATO Networked, providing unique capabilities; 360°, day & night, high tactical mobility, against the full spectrum of airborne threats.
Vid årsskiftet infördes en ny organisation som innebär att 2:a helikopterskvadronen på Helikopterflottiljen i Linköping ska bygga upp egen basförmåga igen. Parallellt försöker man hantera behovet av fler piloter och tekniker, samtidigt som miljötillståndet för Malmens flygplats fortsätter att begränsa verksamheten. Beslut om ersättare för helikopter 15 är en annan viktig fråga för skvadronen.
Linköping
en liknades vid en flygande sportbil i lokalpressen, den lätta helikoptern från italienska AgustaWestland, när den levererades till Försvarsmakten i september 2006. ”Till tonerna av The final countdown föll täckelset. Där stod den, superhelikoptern hos det svenska försvaret” inleddes en artikel med rubriken ”Leverans av en flygande ferrari” i Norrköpings tidningar.
Nu är det januari 2025 och snålblåsten viner över landningsbanan på Helikopterflottiljens flygplats Malmen i Linköping. En helikopter 15 är på väg att landa. Den gröna helikopterkroppen hovrar sakta ned och slår slutligen hjulen i marken. Försvarsmakten har 20 stycken helikopter 15, som finns i en sjöoperativ och en markoperativ variant.
– Vi har tolv helikopter 15 här på Malmen. De är oftast gröna. Sedan finns det åtta nere i Ronneby som oftast är gråa. Men vi byter ibland helikoptrar sinsemellan också, säger överstelöjtnant Mathias Johansson, chef för 2:a helikopterskvadronen.
Skvadronen, som flyger både helikopter 15 och helikopter 16, är en av Helikopterflottiljens totalt fyra helikopterskvadroner. 2:a helikopterskvadronen har en markoperativ inriktning, vilket innebär att huvuduppgiften är att understödja armén med transporter av personal och materiel för att öka markförbandens rörlighet och uthållighet.
– Vi flygtransporterar främst trupp och materiel, antingen i
Helikopter 15 deltog i tre omgångar av Operation Atalanta, EU:s insats i Adenviken, och var stationerad ombord på både svenska och holländska fartyg.
eller under helikoptern. Och ibland gör vi både och. Det är vår främsta uppgift. Vi undsätter också om det behövs genom medevac eller casevac, det vill säga medicinsk evakuering eller evakuering av skadade.
Mathias Johansson förklarar att transportstöd framför allt ges till 31:a jägarbataljonen och 32:a underrättelsebataljonen vid Livregementets husarer, K 3, i Karlsborg.
– När de behöver helikoptertransport så är det vi som genomför den. Eftersom vi känner varandra så pass bra är startsträckan ganska kort för att understödja de två bataljonerna.
SEDAN 2015 HAR skvadronen beredskap för att på begäran av Polismyndigheten utföra helikoptertransporter. Med snäva tidsförhållanden ska de kunna understödja polisens nationella insatsstyrka om det behövs. Stöd ges ibland också till polisens nationella bombskydd.
– Dygnet runt, året runt, står vi i beredskap här för att stödja polisen. Det pågår en kontinuerlig samövning och mötesserie för att hålla i gång samarbetet på bästa möjliga sätt. Som tur är så är det inte speciellt många larm över året, säger Mathias Johansson.
Mathias Johansson, chef 2:a helikopterskvadronen
Helikopterflottiljen bidrar också till Försvarsmaktens stöd till samhället, bland annat med brandsläckning och sjuktranspor ter. Men stödet i form av brandbekämpning med helikopter har gått ned rejält, detta eftersom myndigheten för samhälls skydd och beredskap, MSB, sedan några år har tillgång till egna civila helikoptrar, berättar Mathias Johansson. – Förr var det mycket brandbekämpning, säkert en 30 till 40 uppdrag varje sommar. Nu när MSB har egna helikoptrar har vårt stöd minskat till en hanterbar nivå. Vi gör i princip inget sådant längre, men vi behåller fortfarande den för
mågan för att vid en stor brand kunna understödja MSB.
2:A HELIKOPTERSKVADRONEN HAR runt 250 anställda fördelat på två helikopterdivisioner, två flygunderhållskompanier och ett materielny organisation som innebär att helikopter-
surser för att skapa ökad rörlighet och uthållighet. Det är något som har varit
något, utan vi ska ha allt
Helikopter 15 är Försvarsmaktens lättaste helikopter och är i första hand avsedd för träning och utbildning.
på egen hand. Precis som alla andra militära förband av den här storleken måste vi också ha logistik internt. Och nu äntligen har vi fått lov att starta upp den förmågan.
Inledningsvis handlar det om en baspluton som ska kunna tillhandahålla skvadronens första behov ute i fält, som drivmedel, sjukvård och logistikförmåga. Framåt är tanken att även skydd och samband ska ingå i basförmågan.
– Vi börjar nu etablera förmågan i en ganska liten storlek. Vi pratar om en pluton. Sedan hoppas vi att vi får ekonomi av flygvapnet för att på sikt bygga ett kompani till 2030, säger Mathias Johansson och fortsätter:
– Vi har fröet nu med lite befäl och soldater. Men det behöver fokuseras på det under kommande år. Vi ska ha någon förmåga 2026 tänker vi och då är det de absolut mest kritiska förmågorna som vi ska ha, det är drivmedel och det är samband.
Hur ser skvadronens möjlighet ut att omhänderta basförmågan?
– Begränsad. Den kräver verksamhetsanpassningar. Vi behöver göra om befintlig infrastruktur. Vi behöver också ny infrastruktur.
Helikopterflottiljen
Helikopterflottiljen har i uppgift att förse armén, marinen och övriga flygvapnet med helikopterresurser. I Linköping finns också 4:e helikopterskvadronen, som ingår i specialförbanden. 1:a helikopterskvadronen finns i Luleå och 3:e helikopterskvadronen i Ronneby.
Källa: Försvarsmakten
Helikopter 15 är tillverkad av det italiensk-engelska företaget AgustaWestland och är en militär variant av deras Agusta A109.
Johanna Sylle, stf chef säkerhetsmaterielverkstaden.
Framför allt mot 2030-perspektivet där vi har ett kompani för basförmåga, säger Mathias Johansson och förklarar att det handlar om såväl kontorsutrymmen och uppställningsplatser som övnings- och vårdhallar och förråd.
Hur skulle du beskriva situationen på skvadronen idag?
– Det är ett högt stridsvärde, med en framåtanda och en framtidstro. Vi känner verkligen att det händer bra saker just nu. Något långsamt dock, på materielsidan, utrustningssidan och infrastruktursidan. Det går också långsamt vad gäller tillförsel av personal. Men den problematiken är ju tämligen känd genom hela Försvarsmakten, säger han.
Vakansläget är ungefär 20 procent i dagsläget, med brister inom bland annat teknikerskrået och på pilotsidan. Men skvadronchefen berättar att han upplever att rekryteringsläget trots allt är förhållandevis gott och skvadronen har ett relativt bra inflöde av personal.
Mathias Johansson betonar att ett helikopterförband består av mer
än bara helikoptrar och dess besättningar. Han lyfter betydelsen av alla komponenter i kedjan som behövs för att få upp en helikopter i luften. Som servicehangaren, där underhåll genomförs, och klargöringen, där helikoptrarna görs färdiga för uppdrag samt säkerhetsmaterielverkstaden, som förser besättningen med flygutrustning. Verkstadens nya lokaler invigdes i höstas och här genomförs underhåll på personburen och gemensam flygutrustning.
– Vi genomför underhåll på piloternas och besättningens overaller, hjälmar och och nödpackningar. Underhållet sker med olika tidsintervall, säger Johan Tillfeldt, chef för säkerhetsmaterielverkstaden. Varje vecka kommer personal hit och lämnar in utrustning som behöver kontrolleras. Underhållet omfattar allt från hjälmar och overaller till livflottar och flytvästar.
– Vi har en hel del gammal materiel. 80 procent ska omsättas framöver, däribland flytvästar och bärsystem, säger Johanna Sylle, ställföreträdande chef på verkstaden.
I SERVICEHANGAREN FINNS nästa del i kedjan. Där pågår tyngre underhåll och service i huvudsak på helikopter 16, men även på helikopter 15. Flygsystemsektionen bevakar och beställer det tyngre underhållet. Underhållsektionen är den enhet som genomför det underhåll som beställs. Resterande underhåll och klargöring genomförs av flygunderhållskompanierna.
Flygoverallerna är gamla och tygdetaljer blir snabbt slitna. Det är mycket att lappa och laga för de anställda på säkerhetsmaterielverkstaden.
– Det tyngre underhållet som genomförs är mer omfattande och tar längre tid att genomföra. En utmaning i det är att bibehålla fokus och hålla skärpan i underhåll som tar två till tre månader, säger Daniel Rydeståhl, chef för Flygsystemsektionen och fortsätter:
– Flygunderhållskompanierna genomför förebyggande och avhjälpande linjeunderhåll samt felsökning, vilket är mer varierande.
På de båda sektionerna är huvuddelen av de anställda civila. På underhållskompanierna är de flesta militärt anställda och övar för att kunna genomföra underhåll och klargöring i fält.
– Helikopter 16 är underhållstung och det krävs mycket underhåll för att få upp dem i luften. Men de kan flyga mycket och det är ett beprövat system, säger Daniel Rydeståhl.
Helikopter 16, Black Hawk, köptes in för att möta Försvarsmaktens akuta behov av helikoptrar för att lösa sjukvårdstransport i insatsen i Afghanistan. Med köpet kom också USA:s så kallade Foreign military sales-program som möjliggjorde en snabb och effektiv process.
En omfattande modifiering av samtliga helikopter 16 har genomförts. Större bränsletankar ökar flygtiden med 50 procent.
Men även om det har inneburit många fördelar med att köpa ett komplett helikoptersystem från USA, har det också haft vissa nackdelar. Som långa väntetider på inköp och reparationer av reservdelar. I perioder har bristen på reservdelar påverkat verksamheten, men det har blivit bättre, berättar Daniel Rydeståhl.
– Vi lider fortfarande av att systemet sattes in snabbt. Det finns en frustration över bristen på reservdelar. Vi behöver ofta ta delar från andra maskiner i väntan på reservdelar. Vi lider av att vi inte kan få ut alla maskiner på grund av att det fattas delar, säger han.
En bit bort i hangaren pågår underhåll på helikopter 15, Försvarsmaktens lättaste helikopter som i första hand är avsedd för träning och utbildning. Varje år genomför ungefär fyra till fem elever den grundläggande flygslagsutbildningen, GFSU, med markoperativ inriktning vid skvadronen. Major Christian Bagge är chef för 22:a helikopterdivisionen som ansvarar för utbildningen av nya piloter.
– Vi genomför utbildning för nya piloter som kommer från Flygskolan till oss. För nya piloter och besättningar är det betydligt enklare att öva procedurer och manövrar med en lätt helikopter, säger Christian Bagge.
På 22:a helikopterdivisionen arbetar 15 piloter. Divisionen ansvarar för de piloter som har markoperativ inriktning. För elever som ska gå
Försvarsmakten har i dag 15 exemplar av Helikopter 16 som samtliga är placerade på Helikopterflottiljen i Linköping.
Daniel Rydeståhl, chef för Flygsystemssektionen
mot sjöoperativ verksamhet sker utbildningen i Ronneby.
– Vi försöker utbilda runt fem elever varje år på min division. Sedan kanske jag behåller en till två piloter hos mig som kan bli lärare på sikt, resten går till 21:a divisionen och flyger helikopter 16 sen.
Utöver utbildning av nya piloter bidrar också 22:a divisionen till krigsförbandets lätta helikopterförmåga.
Hur är statusen på helikopter 15-systemet?
– Den är relativt god skulle jag säga. Det är ett system som nu är lite äldre och som har drygt fem år kvar av sin livslängd. Men det levererar ganska mycket i förhållande till skruvtid. Vi har ett relativt gott flygläge och jag upplever att vi flyger tillräckligt. Sedan kan man givetvis alltid önska mer. Men vi har ändå en lite uppåtgående trend och vi flyger på relativt bra tycker jag, säger Christian Bagge.
HELIKOPTER 15 ÄR fortsatt basen i flygtidsproduktion för helikoptersystemen, det framgår av Försvarsmaktens senaste årsredovisning. Under 2024 hade 15-systemet 3 534 flygtimmar, året innan låg det på 3 364 timmar. Det är dock ett föråldrat helikoptersystem och enligt nuvarande plan ska helikopter 15 fasas ut fram till 2032. År 2032 når helikopter 15-systemet ”end of life”, det vill säga att det når slutet av sin livslängd. Det finns ännu inget beslut om en ersättare när systemet avvecklas. Både Christian Bagge och Mathias Johansson betonar
därför vikten av att flygvapnet i närtid börjar titta på anskaffning av ett nytt lätt helikoptersystem.
– För att få synergieffekterna av att vi har två helikoptersystem behöver vi ha en lättare helikopter. Att ha både en minibuss och en personbil att välja på. Det är en styrka att ha två system och skvadronen skulle behöva det, för att kunna dela upp uppgifterna mellan ett lätt och medeltungt system. Vi hoppas verkligen att flygvapnet överser möjligheten att ersätta helikopter 15 med en ny lätt helikopter, säger Mathias Johansson.
Christian Bagge nickar instämmande.
– Som Mathias säger, vid många tillfällen så kan det vara onödigt att flyga en stor Black
Flygvapenchef generalmajor
Jonas Wikman om helikopter 15:
"Just nu är beslutsläget att vi ska utreda behov och förutsättningar för något som ersätter det helikopter 15 utgör, ett lätt helikoptersystem som bland annat ger mängdtid för utbildning och träning. Det är det som vi kommer att sakna när helikopter 15 avvecklas. Sedan får vi se vad det blir i slutändan, analysen pågår och vi kan inte ge ett datum. Men frågan är prioriterad och svaret kommer att framgå i resultatet av försvarsmaktsplaneringen."
Förra året beställde Försvarets materielverk ytterligare tolv exemplar av helikopter 16, för leverans till Försvarsmakten de kommande åren.
VI ÄR FÖR FÅ PILOTER OCH VI KOMMER ATT VARA FÖR
Christian Bagge, chef 22:a helikopterdivisionen
Hawk och då är det bra att ha möjlighet att flyga något mindre. En lättare helikopter kräver oftast lite mindre underhåll och är ofta mer kostnadseffektivt att flyga, säger han.
I Försvarsmaktens strategiska plan för 2025–2035 står: ”Avveckling av helikopter 15 ska påbörjas. Behov av och förutsättningar för ett nytt lätt helikoptersystem ska utredas”. Den strategiska planen är överbefälhavarens plan för att omhänderta regeringens anvisningar i försvarsbeslutet.
Att det numera är formulerat att frågan om ersättare ska utredas är nytt. Mathias Johansson och Christian Bagge förklarar att det för några år sedan knappt nämndes något om ersättare i underlagen, så det är ändå med viss optimism de ser på formuleringen i strategiska planen.
– Jag är inte orolig för att flygvapenchefen inte kommer att fatta ett beslut. Det jag är mer orolig för är hur länge vi ska vänta på en inriktning alternativt ett beslut. För tiden går ju, säger Mathias Johansson. Att ett beslut fattas är också viktigt för framtidstron bland de anställda, tror Christian Bagge. Det påverkar också vilka utbildningar personalen behöver gå och vil ken materiel och infrastruktur som behövs.
Christian Bagge
– Vi lever ju lite som i ett vakuum där man inte riktigt vet hur det kommer att se ut framtiden. Ska alla omskolas till helikopter 16 eller ska vi faktiskt ge oss in i ett nytt helikoptersystem? Det vet vi inte riktigt i dag, säger Christian Bagge.
Skvadronchef Mathias Johansson:
– Nuvarande beslut är ju att sluta flyga med helikopter 15. Följden blir då att alla tekniker ska bli 16-tekniker och alla piloter ska bli 16-piloter. Men där är jag av uppfattningen att man istället bör överse en ersättare.
Och på så sätt skapa kontinuitet i den lätta helikopterförmågan.
Vid sidan av behovet av en ersättare till 15-systemet är elevkullarna på utbildningen till helikopterpilot något som både skvadronchefen och chefen för 22:a divisionen funderar en hel del på. De senaste åren har det totala antalet elever per kull minskat, från åtta elever till fyra elever totalt. Samtidigt är kommande pensionsavgångar tämligen stora.
– Vi har ett stort gäng piloter som är i skedet runt 55 år. Det är några som har förlängt så att vi täpper luckorna tack vare det. Men vi är för få piloter och vi kommer att vara för få under många år framåt. Piloterna vi får in idag kommer inte ens att kompensera pensionsavgångar och vi kommer sakta men säkert att bli färre piloter, säger Christian Bagge. Hur stora skulle pilotkullarna behöva vara?
– Jag sticker ut hakan och säger att behovet är det dubbla. Nu har de dragit ner till fyra på hela kullen. Det är ungefär vad vi normalt sett brukar ha fått markoperativt till oss, säger Mathias Johansson och fortsätter: – Någonstans runt åtta i kullen behöver vi nog ligga för att tillgodose behovet vad gäller sjöoperativt, markoperativt och specialförbandsoperativt.
Besluten om storleken på kullarna ligger några år tillbaka i tiden, men berodde bland annat på att det då var begränsat med flygtid på helikopter 14 och att det inte fanns möjlighet att omhänderta fler elever på ett bra sätt, förklarar Christian Bagge och Mathias Johansson. De kommande åren kommer kullarna därför ligga på totalt fyra till fem elever per år. Men Johansson och Bagge hoppas att intaget till pilotutbildningarna kommer att utökas igen.
– Vi ser ett annat fokus på krigsförbanden idag och det är ett annat beslutsläge än vad det var för fem år sedan, så det är dags att skruva på kranen för pilotelevsintaget, säger Mathias Johansson.
SKVADRONEN BEHÖVER INTE bara växa vad gäller personal, även flygverksamheten har behov av att utökas. Men miljötillståndet på Malmens flygplats begränsar fortfarande möjligheterna att få flygtid för Helikopterflot-
tiljen. Redan 2017 skrev Officerstidningen om hur det försvårar verksamheten för skvadronen. Enligt det miljötillstånd som alltjämt gäller får flygning i regel endast ske på vardagar mellan klockan 7.30 och 17, förutom vissa enstaka veckor då tillståndet tillåter kvällsflygning till klockan 22.
– Miljötillståndet är fortsatt riksdåligt och begränsar oss oerhört i arbetet. Vi vill ha en bredare gräns höger och vänster. Det stressar förbandet och den enskilda piloten att behöva förhålla oss till en särskild tid. Det är också relaterat till flygsäkerhet. Man tar risker för att vara hemma till klockan 17. Här skulle vi behöva lite lugn och ro och ett mer generellt och tillåtande miljötillstånd, säger Mathias Johansson.
Han berättar att Försvarsmakten sedan ett par år försöker förändra flottiljens miljötillstånd och myndighetens process för miljötillstånd i stort. Försvarsmakten har bland annat hemställt hos regeringen att undantas från tillstånds- och anmälningsplikt för sina verksamheter, men ännu är inget beslut fattat i frågan.
– Vi har varit med i arbetet med det nya miljötillståndet och får vi igenom våra önskemål där så kommer det inte att begränsa oss någonting. Så vi hoppas innerligt på att det nya miljötillståndet går igenom. Det handlar inte om att vi vill flyga mycket mer, vi vill bara flyga annorlunda, säger Mathias Johansson.
Miljötillståndets begräsningar gör att skvadronen regelbundet behöver landa på andra platser om de inte hinner tillbaka innan klockan 17. Det får följder både ekonomiskt och planerings- och logistikmässigt, berättar Mathias Johansson.
– Vi lägger ekonomiska medel på att hitta på en massa andra lösningar när vi måste landa på en annan plats. Det blir hotellnätter, transporter, bevakning och logistik kring det där som är helt onödigt, säger han och tillägger: – Det är ett jäkla stökigt omvärldsläge och att det här då ska fortsätta vara en begränsning är inte bra för oss. Man borde se till Försvarsmaktens behov just nu och här finns det verkliga militära effekter att vinna.
Dagens miljötillstånd för
Malmens flygplats gör att ingen flygning i regel får ske efter klockan 17.
Bristen på reservdelar till helikopter 16 har i perioder påverkat verksamheten, men situationen har blivit bättre. Besöket:
Rickard Viberg, kompanichef 216:e flygunderhållskompaniet
PÅ EFTERMIDDAGEN ÄR det dags för ytterligare ett flygpass för en av eleverna vid den grundläggande flygslagsutbildningen. De östgötska vidderna breder ut sig under helikoptern. Piloteleven Emil, som vi kallar honom, spakar en helikopter 15 precis ovanför trädtopparna.
– Fortsätt framåt klockan tolv.
Instruktionen kommer från befälhavaren Peo, som sitter bredvid. Konturflygning står på schemat, vilket innebar att man flyger på låg höjd i hög hastighet för att minimera risken att bli upptäckt. Efter en stund får Emil order om att landa på en åker en bit längre fram. Smidigt sänker han helikoptern som snart når mark mellan ett par höbalar medan rotorbladen fortfarande snurrar. Kort därefter lyfter han igen och fortsätter färden.
Rickard Viberg
Emil är inne på sitt sista år på pilotutbildningen. Försvarsmaktens pilotutbildning för både specialistofficerare och officerare sker vid tyska arméflygskolan i Bückeburg. Därefter fortsätter utbildningen med taktisk flygutbildning vid Flygskolan i Linköping och sedermera typinskolning på helikopter 14, 15 eller 16 på någon av skvadronerna.
– Vi lär oss lite mer avancerad flygning och mer om hur det är att jobba på divisionen. Det varierar hur många flygpass det blir i veckan. Oftast ett pass per dag, ibland fler. Det är det bästa jobbet jag har haft, säger Emil efter flygpasset.
Totalt tar det sju år från det att man börjar sin utbildning i Försvarsmakten till att man är färdig som pilot. Lika lång tid tar det att bli flygtekniker. Till skillnad från hur de senaste årens pilotkullar sett ut var den senaste teknikerkullen, med nio nya flygtekniker som tog examen, den största på länge, berättar kapten Rickard Viberg, kompanichef för 216:e flygunderhållskompaniet och förklarar att det är en positiv vändning efter en period där verksamheten knappt hölls flytande.
– Vi är absolut på väg uppåt, men vi måste utbilda i övertal eftersom vi försörjer även andra skvadroner. Vi hade ett par år där jag knappt behövde alla fingrar för att räkna antalet behöriga tekniker på golvet. Vi har fortfarande en del vakanser men nu ser det betydligt bättre ut.
216:e flygunderhållskompaniet genomför förebyggande och avhjälpande underhåll på helikopter 16 och består av tre plutoner som arbetar med service, klargöring och materiel. På kompaniet arbetar helikoptertekniker, tekniker i flygtjänst, mekaniker och förrådspersonal.
ATT HELIKOPTERFLOTTILJEN FINNS i Linköping är både en fördel och en utmaning, konstaterar han. Regionen är attraktiv att bo i, vilket underlättar för rekrytering. Samtidigt finns det ett stort utbud av civila arbetsgivare som jagar samma kompetens som Försvarsmakten.
– Linköping är både den bästa och sämsta platsen att syssla med flygunderhåll. När våra tekniker blir erfarna är de väldigt attraktiva, både inom Försvarsmakten, i form av specialförbanden eller specialflyg, och civilt, i form av Saab, säger Rickard Viberg.
Flera tekniker har dock återvänt till 2:a helikopterskvadronen de senaste åren, efter att ha testat civila alternativ. Men återrekrytering tar tid och löneläget för tekniker är fortsatt en svag punkt, enligt Rickard Viberg.
– Lönen är inte allt men det hade underlättat mycket för att kunna vara mer konkurrenskraftiga. Särskilt för de som inte ser att det är ett alternativ att stanna på grund av lönen. Vi kan inte tappa folk för att de känner man tjänar för dåligt, det har vi inte råd med. Hur uppfattar ni att det går med flygvapnets satsning på flygtekniker?
– Det finns en underliggande frustration bland tekniker för att saker och ting går långsamt. Det är ett jätteproblem som vi hanterar dagligen, nästan. Folk tar inte riktigt arbetet med teknikersatsningen seriöst, för det här har vi hört tidigare, säger Rickard Viberg och fortsätter: – Sedan vet jag att det händer vissa saker. Jag känner mer tilltro till processen nu än vad jag har gjort tidigare. Men det kan bli väldigt vanskligt om det inte kommer någon produkt av det här. För det handlar om människor som har ett väldigt stort civilt meritvärde. Många är kvar för att de brinner för tjänsten, men de har flera andra alternativ också.
Total kontroll. Maximal säkerhet. Kompromisslös kommunikation.
Modernt: Kommunicera via röst, video och meddelande, enskilt eller i grupp.
Säkert: All kommunikation är skyddad av avancerad totalstreckskryptering.
Identitetskontroll: Systemet säkerställer att varje godkänd användare tilldelas en unik och korrekt digital ID-handling. Säkerställd identitet är lika viktigt som totalstreckskryptering!
Egen rådighet: Erhåll full och exklusiv kontroll över kommunikationssystemet, inklusive krypteringsnycklar och metadata. Ingen extern part har varken insyn, kontroll eller åtkomst till data.
Certifierat av tredje part: Kommunikationssystemet är godkänt för NATO RESTRICTED.
Svenskt system: Cryptify AB lyder under svensk lagstiftning och information riskerar därför inte att utelämnas till amerikanska myndigheter.
Support: Högkvalitativa supporttjänster för teknisk hjälp och assistans vid behov.
Join the Club: Cryptify Call är redan idag det självklara valet för daglig kommunikation för ett stort antal myndigheter, försvarsföretag och militära förband.
För mer information, se: www.cryptify.com
Tyskland har haft en närmare relation till Ryssland än vad de flesta andra västländer har haft, men efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har tysk säkerhetsoch försvarspolitik svängt om. Långtgående sanktioner mot Ryssland har införts och det planeras för en tysk brigad i Litauen. Men ett par frågor återstår som kan leda till diskussion bland landets politiska partier.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 var en chock för Tyskland. Förbundskansler Olaf Scholz beskrev i ett tal till den tyska förbundsdagen tidpunkten som en historisk vändpunkt, en zeitenwende Enligt Scholz behövde Tyskland agera därefter. Strax därpå införde landet, tillsammans med andra västliga allierade, omfattande sanktioner mot Ryssland och försåg Ukraina med militär materiel. Därtill beslutade regeringen, med en bred majoritet i den tyska förbundsdagen, om en lånefinansierad så kallad särskild fond om 100 miljarder euro till den tyska försvarsmakten, Bundeswehr, för att fylla de värsta förmågeluckorna som följt av flera år av underinvesteringar. Dessutom stoppade regeringen öppnandet av den då nyligen färdigställda gasledningen Nord Stream 2 och inledde en avveckling av den tysk-ryska energirelationen. Den 23 februari 2025 gick Tyskland till nyval sedan regeringskoalitionen spruckit. Detta efter en lång tids oenighet som tidvis föranlett en oförmåga till beslutsfattande inom vissa politikområden. Trots oenighet i flera frågor lyckades regeringen emellertid samla
en bred majoritet i förbundsdagen – med stöd av den kristdemokratiska oppositionen (CDU/ CSU) – kring flera försvarspolitiskt viktiga frågor som har påverkat och fortsatt kommer att påverka den tyska säkerhets- och försvarspolitiken.
DEN FÖRSTA HANDLAR om Tysklands förändrade syn på Ryssland, vilket medfört en förändrad säkerhets- och försvarspolitisk hållning. Tidigare formades den tyska Rysslandspolitiken dels av idén om förändring genom närmande, dels av historiskt betingade reflexer som är en komplicerad blandning av rädsla, känslosamhet, ambivalens och tacksamhetsskuld för den tyska återföreningen. Därtill har Tyskland vunnit ekonomiska fördelar genom den billiga ryska gasen. Mot bakgrund av detta har Tyskland efter 1990 sökt arbeta med morötter istället för med piska inom ramen för Rysslandspolitiken. I praktiken har detta tagit sig uttryck i att Tyskland exempelvis verkat för att inkludera Ryssland i G7 samt att man motsatte sig Georgiens och Ukrainas möjliga kandidatstatus för medlemskap i Nato under Natotoppmötet i
Bukarest 2008, vilket avvek från USA:s dåvarande hållning. Efter Rysslands illegala annektering av Krim 2014 skedde dock en justering av Rysslandspolitiken. Den bestod å ena sidan av selektivt samarbete med Ryssland, å andra sidan av stöd till Rysslands direkta grannländer (dock ej militärt), ekonomiska sanktioner samt återgång till kollektivt försvar som Natos huvudsakliga uppgift. Trots detta fortsatte Tyskland att inom Nato vara pådrivande för att man skulle mjuka upp språket om Ryssland i den offentliga kommunikationen, och att man fortsatt skulle nämna samarbetsavtalet mellan Nato och Ryssland ( Nato-Russia Founding Act) och Nato-Rysslandsrådet. Med andra ord fanns det en tydlig ambivalens avseende huruvida man skulle bygga säkerhet mot eller med Ryssland.
» TRE ÅR IN I KRIGET ÄR TYSKLAND EN AV DE STÖRSTA
GIVARNA AV
MILITÄRT STÖD
TILL UKRAINA «
Rysslands fullskaliga angrepp 2022 ledde till en omdaning av den tyska Rysslandspolitiken och med det en vändpunkt i säkerhets- och försvarspolitiken. Tyskland har infört långtgående sanktioner mot Ryssland och har inlett en avveckling av de tysk-ryska energiförbindelserna. Försvarspolitiskt har den tyska försvarsmakten återgått till huvuduppgiften nationellt och kollektivt försvar, och man har inlett processen för att etablera en permanent tysk brigad på Natos östra flank, i Litauen. Tyskland har också höjt ambitionen i relation till sitt bidrag till Natos nya styrkemodell, vilket ställer högre krav på tillhandahållandet av materiel och förband i hög beredskap. Det är således tydligt att Tysklands fokus är att bygga säkerhet mot Ryssland, och inte med.
STÖDET TILL UKRAINA är ytterligare en pelare i denna nya politik. För Tyskland var det till en
Tidigare har den tyska Rysslandspolitiken delvis formats av en komplicerad blandning av rädsla, känslosamhet,ambivalens och tacksamhetsskuld för den tyska återföreningen, skriver Alina Engström, forskare vid FOI.
början inte självklart att stödja Ukraina, både på grund av tidigare nämnda aspekter, men även på grund av en restriktiv vapenexportlagstiftning. Därtill har Tyskland inom utrikespolitiken traditionellt följt principen om diplomati framför militära maktmedel. Denna princip har förändrats drastiskt och tre år in i kriget är Tyskland en av de största givarna av militärt stöd till Ukraina, dock ej mätt som andel av bnp.
Den historiskt betingade reflexen av rädsla för Ryssland tycks dock delvis fortfarande ha format delar av den avgående tyska regeringens agerande. Olaf Scholz har kopplat det tyska militära stödet till eskalationsrisker, framförallt risken att Rysslands krig i Ukraina skulle utvecklas till ett krig med Nato som i värsta fall inbegriper kärnvapen. Den avgående tyska regeringen har välkomnat den påskyndade processen mot ukrainskt EU-medlemskap, även om man har vacklat om ett omedelbart ukrainskt Natomedlemskap.
EN TREDJE, OCH avgörande, vändning handlar om försvarsutgifter. Frågan om huruvida Tyskland ska uppnå två procent av BNP har tidigare varit en politiskt omstridd fråga. Detta har föranlett en brist på medel till såväl
nyanskaffning som modernisering av materiel till det tyska försvaret. Emellertid har den politiska diskursen om försvarsutgifter förändrats avsevärt. Samtliga partier i mitten av det politiska spektrumet är överens om att Tyskland behöver spendera två procent av BNP och vissa partier föreslår mer därtill.
De tyska försvarsutgifterna uppgick 2024 till två procent av BNP. Detta dock med medel från den särskilda fonden som antogs våren 2022, samt stödet till Ukraina inräknat. Den särskilda fonden väntas vara uttömd 2027, vilket skulle lämna en lucka upp till 35 miljarder euro för att nå upp till två procent av BNP 2028. Frågan om hur denna lucka ska fyllas har emellertid lösts. I mars 2025 fattade den utgående, då fortfarande sittande, förbundsdagen beslut om förändringar i den tyska grundlagen som innebär att försvarsutgifter som överstiger en procent av BNP får lånefinansieras genom att inte längre omfattas av den så kallade skuldbromsen. I praktiken kommer detta att underlätta framtida budgetförhandlingar avsevärt eftersom försvarsutgifterna inte behöver ställas mot andra utgiftsområden. Därtill har man inte definierat någon övre gräns för försvarsutgifterna, vilket förändrar förutsättningarna för att omsätta de
säkerhets- och försvarspolitiska målsättningarna avsevärt.
Samtliga partier i mitten av det politiska spektrumet är överens om de övergripande vändningarna som beskrivits ovan. Det som däremot är intressant är hur partierna i de stundande koalitionsförhandlingarna kommer att kompromissa om de frågor där knutor finns. Dessa rör fram för allt hur man bistår Ukraina och stödjer dess framtid inom de västliga institutionerna, men även hur man ska bibehålla samsyn gällande den nya säkerhetsoch försvarspolitiken. Detta gäller inte minst i den nya förbundsdagen där ett nu större antal ledamöter från ytterkantspartier motsätter sig stora delar av den nya politiken. Skulle knutorna finnas kvar efter regeringsbildningen består risken att den nya regeringen kommer att vara en stundvis lika vankelmodig regering som den avgående.
ALINA ENGSTRÖM
Forskare vid enheten för säkerhetspolitik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Redaktör: Linda Sundgren
text: Linda Sundgren
foto: Simon Eliasson
Fanjunkare Nina Lindh är trafiksäkerhetschef på K 3 i Karlsborg. Hon går kursen i verksamhetssäkerhet utredningsmetodik för att lära sig mer om hur man utreder tillbud och olyckor i Försvarsmakten.
Att undersöka och dra lärdom av tillbud och olyckor ingår i det säkerhetsarbete som bedrivs i Försvarsmakten. Första veckan i februari träffades yrkesofficerare och civilanställda på Norrbottens regemente, I 19, i Boden för att utreda en händelse med ett stridsfordon som gått genom isen, som ett led i utbildningen i utredningsmetodik.
Solen tittar fram bakom de uppsprickande molnen och lätta snöflingor yr runt kursdeltagarna som samlats vid den isbelagda Vändträskåns strand på Bodens södra skjutfält. Major Jonas Larsson, verksamhetssäkerhetsofficer vid I 19, kliver upp på en snötäckt sten och berättar i korta ordalag om de förhållanden som rådde här den 9 februari 2019, då ett stridsfordon 90 gick genom isen under en övning och besättningen tvingades nödevakuera. Jonas Larsson var utredare i den lokala utredning som chefen I 19 beordrade efter händelsen och som nu används som typfall i verksamhetssäkerhetskurs utredningsmetodik. Hans redogörelse av olyckan innehåller endast en begränsad mängd information, som att inget annat fordon tog vägen över isen under övningen, att ån är tre meter djup och att vagnen snabbt började vattenfyllas.
Därefter får eleverna en stund på sig att själva notera fakta och reflektera över vad som låg bakom vagnsbesättningens beslut att köra
Fanjunkare Niclas Sjölund (t h), verksamhetssäkerhetssofficer vid F 21, och Johannes Brink, flygsäkerhetskoordinator vid F 17, diskuterar det olycksdrabbade fordonets väg mot haveriplatsen.
Nina Lindh, trafiksäkerhetschef på Livregementes husarer, K 3, i Karlsborg.
SAMMANTAGET DELTAR 15 individer i den aktuella utbildningen som pågår under två veckor. Majoriteten av eleverna är yrkesofficerare, men det finns även några civilanställda med.
Utredningar i Försvarsmakten
Inom Försvarsmakten genomförs interna utredningar på tre olika nivåer: loka nivå, central nivå och försvarsmaktsnivå. Lokala utredningar handlar om händelser som främst rör det egna förbandet. Centrala utredningar omfattar flera förband eller en hel försvarsgren medan olyckor och tillbud som berör större delen av organisationen utreds på försvarsmaktsnivå (FMUK). Oavsett vilken nivå det handlar om är det Försvarsmaktens Handbok utredningsmetodik som ligger till grund för utredningen. Vid allvarliga tillbud och olyckor utreds händelsen också av den civila utredningsmyndigheten Statens haverikommission.
Att studera och dokumentera hur ett stridsfordon 90 är designat och analysera vilka förutsättningar det skapar för besättningen, är en del av övningen.
Föregående vecka var de på Militärhögskolan Karlberg i Solna och studerade utredningsmetodikens uppbyggnad och användningsområden, medan den här veckan ägnas åt praktisk tillämpning av metodiken. Kursdeltagarna har delats in i tre grupper där varje grupp driver sin egen utredning av händelsen. Övningen inleddes under morgonen med en samling i skolhuset inne på regementsområdet. Ställföreträdande chef på I 19, överstelöjtnant Erik Preutz, kom då dit och berättade att ett stridsfordon 90 gått genom isen. Han betonade allvaret i händelsen och hur viktigt det är att en grundlig utredning genomförs för att få svar på varför olyckan skedde och vilka åtgärder som bör vidtas för att det inte ska hända igen.
– Regementet ställer alla sina resurser till förfogande för detta och jag ser fram emot era rapporter på fredag förmiddag på en exakt tid som ni återkommer med, säger Erik Preutz innan han lämnar lokalen.
Efter besöket på haveriplatsen vid Vändträskån fortsätter gruppen i en bilkonvoj till regementets markverkstad. Golvet inne i fordonshallen är blött av smält snö och utbildningsbataljonen är på plats för att förbereda en funktionsövning som startar senare under dagen. Kursdeltagarna samlas vid ett stridsfordon 90 där Jonas Larsson går igenom hur fordonet var bemannat och utrustat vid olyckan samt hur evakueringen gick till. – Här kan ni ta de bilder ni tycker att ni behöver för att komplettera det bildunderlag ni redan har, säger han innan han lämnar över till kursdeltagarna att på egen hand undersöka fordonet.
KURSEN I UTREDNINGSMETODIK leds av fanjunkare Anders Bäckman, kurschef vid Militärhögskolan Karlberg. Han säger att fordonsolyckan i Boden omfattar flera omständigheter som gör den lämplig som typfall vid en sådan här kurs. Bland annat involverar den aktuell materiel som går att få tillgång till under utbildningen.
– Jag vill ha skarp materiel som används, inga gamla grejer som man släpat fram ur något skåp. Men det finns ett tryck i organisationen som gör att det inte alltid är så lätt att få tillgång till materielen. Som idag när det bara var timmar kvar innan de skulle ut och öva med den vagn som vi tittade på. Alla tycker att kursen är viktig, men det är klart att det blir en belastning på organisationen när vi kommer, säger Anders Bäckman efter besöket i markverkstaden.
Något annat som gör fordonsolyckan lämplig som typfall, enligt Anders Bäckman, är att den involverar moment ute i terrängen. Dessutom är händelsen komplex med både direkta och indirekta faktorer som
Varför vagnsbesättningen i det stridsfordon 90 som gick genom isen i februari 2019 valde att ta vägen över isen istället för att nyttja bron, är en av de frågor som kursdeltagarna har att besvara.
bidrog till att fordonet hamnade i vattnet. – Helst ska det finnas kopplingar till organisationen som gör att man får med alla nivåer i utredningen, inte bara det som sker i ”the sharp end”. Det kan handla om att man gjort nerdragningar eller bara fått en veckas utbildning istället för två och som sedan myllrar ut i handgreppen, säger Anders Bäckman och fortsätter:
– Jag försöker också alltid få med någon av dem som deltog i den ursprungliga utredningen, i det här fallet Jonas. Efter att eleverna redovisat sina utredningar på fredag drar han sin utredning för dem och visar vad han kommit fram till. Jag vill att deltagarna ska förstå att utredningsarbete är en resa i sig och att man blir bättre ju mer man håller på.
De flesta som går den aktuella kursen har tidigare genomfört baskursen och fortsättningskursen inom verksamhetssäkerhet.
Många av dem har befattningar som marksäkerhetsofficerare, arbetsmiljöhandläggare eller liknande, roller där det ingår att kunna
Erik Preutz
Reportage: Olycksutredning
Information om
genomföra utredningar. Fanjunkare Niclas Sjölund är verksamhetsofficer på Norrbottens flygflottilj, F 21, i Luleå.
– Jag kände till att kursen fanns och sökte den själv. När vi genomför enkla utredningar på förbandet använder vi samma utredningsmetodik som vi lär oss här. Det kan exempelvis handla om att utreda belastningsskador bland värnpliktiga och föreslå åtgärder i förebyggande syfte, säger han.
Att genomföra utredningar och vidta åtgärder är en del i det systematiska säkerhetsarbetet. Utredningar genomförs på tre olika nivåer: lokal, central och försvarsmaktsnivå. Lokala
Försvarsmakten har följande fem kurser i verksamhetssäkerhet och utredningsmetodik:
• Verksamhetssäkerhet bas
• Verksamhetssäkerhet fortsättningskurs
• Human factors utredningsverktyg HFACS
• Verksamhetssäkerhet utredningsmetodik
• Verksamhetssäkerhet utredningsledare
utredningar handlar om händelser som främst rör det egna förbandet. Centrala utredningar tillsätts när det inträffade bedöms beröra flera förband eller en hel försvarsgren medan en FMUK genomförs när händelsen omfattar stora delar av Försvarsmakten. Enligt Anders Bäckman borde fler olyckor än i dag utredas på central eller försvarsmaktsnivå. – Generellt skulle jag säga att det genomförs för få utredningar, framför allt på central nivå. Man tenderar att vilja trycka utredningarna neråt i organisationen, trots att många av dem borde hamna en våning upp, säger han.
EN ANLEDNING TILL att fler utredningar inte genomförs på central och försvarsmaktsnivå, tror han hänger samman med att de kräver mer resurser. Lokala utredningar består oftast av en enskild handläggare medan det vid utredningar på högre nivå deltar fler utredare med mer erfarenhet. Utredningar på högre nivåer tar dessutom mer tid i anspråk och eftersom utredare är en tillikauppgift innebär det att ordinarie
Förvaltare Johan Dahlgren (t v), sjösäkerhetsofficer vid Amf 4, deltog i en av utredningsgrupperna tillsammans med bland andra förvaltare Viktor Johnsson, verksamhetssäkerhetsofficer vid Militärregion väst.
arbetsuppgifter får stå tillbaka under tiden som utredningen pågår.
– Det kan vara ganska tufft att få ihop utredningsgrupper och en FMUK kan pågå i månader upp till halvårsvis eller årsvis om det är riktigt komplext, säger Anders Bäckman.
Han beskriver större utredningar som utdragna processer uppdelade i flera perioder.
– Man träffas under några veckor och jobbar hårt. Sedan åker man hem och ägnar sig åt sitt vanliga arbete för att därefter komma tillbaka och starta upp utredningen på nytt. Mest effektivt vore förstås att genomföra utredningen i en följd, men min erfarenhet är att det sällan är möjligt.
Oavsett nivå och omfattning på utredningen används samma utredningsmetodik. Men det krävs både tid och övning för att bli en bra utredare, säger Anders Bäckman.
– Det mest utmanande momentet under en utredning är faktainsamlingen, särskilt intervjuerna med de inblandade och eventuella vittnen. Att lyckas fånga det där gyllene fönstret när människor minns det som faktiskt har hänt, innan de börjar prata med andra inblandade och omforma sina berättelser. Det är nog det allra svåraste.
NÄR KURSDELTAGARNA ÅTERSAMLAS i Skolhuset under eftermiddagen diskuterar de igenom den dokumentation de samlat in för att förbereda inför morgondagen. Då går övningen in i nästa fas med intervjuer med personal från I 19 som ska representera de funktioner som figurerade i den skarpa utredning som genomfördes efter olyckan sex år tidigare.
– Jag tycker att kursen varit bra så här långt. Särskilt nu när det blivit lite mer ”hands on” och vi tränar på det som vi ska kunna hantera när vi kommer hem, säger Nina Lindh under en paus och fortsätter:
– Att omhänderta allt från den mänskliga faktorn till utvecklingen av våra tekniska system och organisationsförbättringar för att få en bättre verksamhet. Nu bakar vi ihop hela kakan.
Hon tycker att det varit särskilt bra med besöket på olycksplatsen och tiden i markverkstaden, tidigare under dagen.
– För att kunna utreda något måste du förstå omständigheterna runtikring och platsen där olyckan inträffat. Men man behöver också höra de inblandade. Som utredare behöver man gå utanför sig själv litegrand och försöka förstå hur de som var med upplevde det som hände och hur organisationen som de verkade i fungerade. Det är ett pussel man ska lägga, säger
Nina Lindh.
Även Jon Ingebrigtsen Hammer är nöjd med kursen så här långt.
– Det här är en mycket bra kurs och vi är glada över att få vara med, säger han. Vi har en del ad hoc-kurser i Norge, men de är inte så systematiska som er utbildning och vi använder er metodikhandbok när vi gör våra utredningar.
Anders Bäckman berättar att kursen är populär och att det är kö till de platser som finns, trots att kursen numera går två gånger om året istället för en gång som tidigare. Även norska försvaret hade gärna skickat ännu fler deltagare till kursen.
– Norrmännen tar alla platser de kan få. De har varit med i flera år, men med tanke på att vi nu är med i Nato tillsammans känns det ännu mer relevant att vi gör det här tillsammans. Med den stora spridning vi har bland kursdeltagarna blir det oftast väldigt bra diskussioner och de har möjlighet att skapa nätverk som de kan ha nytta av i sitt fortsatta arbete, säger Anders Bäckman.
Fanjukare Anders Bäckman, kurschef vid Militärhögskolan Karlberg, anser att det genomförs för få olycksutredningar på central nivå i Försvarsmakten.
Kommunikationens betydelse för diplomati, statskonst och krig
huvudredaktör: matthew Hefler
Översatt av Thomas Andersson
I en allt farligare värld har underrättelsetjänstens roll aldrig varit mer kritisk. Sverige och världen står inför allt fler alarmerande konflikter. Hemliga aktiviteter, oavsett om det är i form av subversion, desinformation eller hemliga operationer, är centrala i det internationella maktspelet. Det har aldrig varit viktigare att förstå värdet av underrättelsearbetets roll inom områdena diplomati, statskonst och krig.
Denna högaktuella samling essäer samlar världsledande underrättelseforskare och tjänstemän från USA, Storbritannien, Kanada och Sverige för att bedöma hur information, både hemlig och offentlig, har påverkat konflikter från det analoga förflutna till det digitala nuet.
Glöm inte att du som läsare har 20% rabatt på Bokförlaget Stolpes utgivning hos Bokus.com med koden: STOLPE 20
Hårsfjärden, 1938
Den 15 augusti 1938. De svenska reservofficerskadetterna blir utmanade av italienska kadetter i en kapprodd på Hårsfjärden mellan Muskö och Södertörn i Stockholms skärgård. 380 italienska kadetter från skolskeppen ”Amerigo Vespucci” och ”Christoforo Colombo” utmanade Sverige och gick vinnande ur flera av heaten, men de svenska kadetterna vann till slut på bästa sammanlagda tid. Källa & foto: SvD/TT
Krönika, Insänt & debatt, Historia, Fpan, Noterat
BAKOM VARJE PERSON i ett uppdrag – oavsett om det är nationellt eller internationellt inom Försvarsmakten, eller inom rättsväsendet, polisen, räddningstjänsten eller något annat samhällsbärande yrke – finns en annan värld av människor. De närstående. De på hemmaplan. De som håller ihop vardagen medan någon annan håller ihop vår gemensamma säkerhet.
Sedan 2007 har jag haft kontakt med närstående till personer före, under och efter internationella uppdrag genom Invidzonen – främst kopplade till IMI-avtal via Försvarsmakten och utsända via Domstolsverket. Men under åren har vi fått allt fler samtal från människor som inte formellt omfattas av stödet, men som bär på samma oro, samma ansvar hemmavid, samma längtan. De när stående som står hemma, men som står lika mycket mitt i uppdraget.
Jag tänker särskilt på två barn vi har haft kontakt med. Det ena har följt med sin förälder ut i världen som medföljande, medan det andra har stannat hemma. Båda påverkas av sina föräldrars arbetssituation, båda bär på oro, båda har saknad och frågor. Och även om vi väljer att finnas där för dem båda, är det bara det ena barnet som omfattas av det formella stödet.
LIKNANDE VITTNESMÅL FÅR vi från andra, till exem pel från närstående till ubåtspersonal eller i samband med natio nella övningar. Många närstående lever med en ansträngd vardag och oro under perioder utan kontakt, vilket påverkar hela familjen. Och det är inte unikt. Det
finns många samhällsbärande uppdrag där de närstående inte omfattas av något formellt stöd.
Det saknas strukturer som fångar upp de närståendes behov trots att situationen liknar den vid internationella insatser, därför behövs en gemensam, lättillgänglig plattform – en plats där fler närstående kan prata fritt, dela erfarenheter och få stöd, oavsett uniform, uppdragsgivare eller anställningsform. Det behöver inte vara så komplicerat.
» Vi vet att ett nätverk och ett sammanhang gör skillnad. Inte bara för individen, utan för helheten.«
Ett naturligt nästa steg för oss som arbetat med frågorna så länge är att ge utrymme åt de berättelser som annars riskerar att falla mellan stolarna. En plats där fokus kan ligga på lösningar och de gemensamma erfarenheterna. Därför har vi, som också är närstående, skapat en plattform där fler får plats.* En enkel sida – öppen och anonym. En plats där erfarenheter och medmänskliga samtal kan delas med varandra. ett nätverk och ett sammanhang gör skillnad. Inte bara för individen, utan för helheten. En medarbetare vars familj känner sig trygg och inkluderad står stadigare. En arbetsgivare som ser helheten bygger långsiktig hållbarhet. Och uppdrag som bemannas av en stabil och hållbar personalkår ger bättre resultat både för organisationen och samhället i stort.
q”Försvarsmakten borde se över vilka som utvärderar och testar ny materiel. "Att se värnpliktiga med ny utrustning i händerna, medan vi anställda står kvar med utslitet eller egenköpt, sticker i ögonen”, skriver Emil, GSS/K.
ATT FÖRSVARSMAKTEN GÅR igenom en upprustning, som till viss del kanske går lite för snabbt för sitt eget bästa, är inget som har undgått anställda i försvaret. Ett område som diskuteras flitigt, på alla nivåer i Försvarsmakten, är frågan om all den materiel som behöver köpas in. Vad ska införskaffas och hur kommer man fram till det? Jag som kontinuerligt tjänstgörande soldat, GSS/K, vill då också självklart lägga näsan i blöt i denna fråga.
Jag är anställd soldat vid ett jägarförband där vi är relativt oreglerade när det kommer till egeninköpt utrustning. Många enheter på förbandet går efter devisen ”funktion över form”. Soldater har möjlighet att anpassa utrustningen efter sin egen befattning, utan att begränsas av Försvarsmaktens tilldelade materiel. Konsekvensen blir att utrustningen inte är enhetlig mellan alla soldater. Många kollegor, liksom jag själv, uppskattar möjligheten att köpa in och testa nya lösningar för vår stridsutrustning, för att optimera vår egen och gruppens förmåga att lösa uppgifterna som ställs på oss.
inte har beordrats. Alla köper egna handskar eftersom det är en essentiell del av utrustningen, och de tilldelade är undermåliga. Man kan tycka att Försvarsmakten borde kunna tillhandahålla sina anställda någonting så basalt som bra handskar, särskilt med alla säkerhetsrisker som finns i yrket.
På Officerstidningen.se/ opinion kan du läsa fler debattartiklar.
MYCKET PENGAR UR egen ficka kan läggas på utrustning. Man kan komma undan ganska billigt genom att köpa fickor med lägre kvalitet, om målet är att slippa stridsväst 2000-fickorna på sitt kroppsskydd 12. Soldater på bataljonen är dock villiga att spendera betydligt mer pengar för att få kvalitetssäkrad och väl beprövad utrustning. Många ser det som en hobby. Jag är medveten om att mycket av den tilldelade materielen fortfarande fungerar, trots sin ålder. Dock finns det utrustning som inte ens i närheten håller måttet för vad som krävs. Ett exempel på sådan utrustning är Försvarsmaktens handskar. Som soldat blir du tilldelad två sorters handskar, arbetshandske och stridshandske 2000. Jag har aldrig sett någon av handskarna användas av en kollega, om det
Vad tycker du? Skriv en insändare!
Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.
» Hur kan vi vara säkra på att funktionen är duglig, om det är en värnpliktig som har utvärderat den? «
Ibland får man höra från egna kollegor och kollegor på andra förband att det är vissa som har olika typer av materiel ute på ”prov och försök”. Min uppfattning är att denna verksamhet är ett sätt att testa och utvärdera materiel, utan att behöva införskaffa en stor mängd. Denna metod för att utvärdera materiel är positiv. Man får möjlighet att göra stickprov på marknaden i jakt på vilken tillverkare som är bäst lämpad. Vi som GSS/K har reflekterat över avsaknaden av "prov och försök"-materiel på vårt förband. Så var testas och utvärderas Försvarsmaktens framtida materiel? I en majoritet av fall är det värnpliktiga som tilldelas denna utrustning. Ungdomar som precis ryckt in i Försvarsmakten får ut nya vapen, nya uniformssystem och fältdatorsystem. Samtidigt som de hanterar omställningen från civil till soldat, får de i uppgift att testa kvalitet och utvärdera materiel. Jag minns själv när man var värnpliktig, man var av uppfattningen att stridsväst 2000 var fullt duglig och hjälm 90 var det inga problem med. Idag, tre år senare, delar jag inga av dessa åsikter. En värnpliktig soldat har inte samma förmåga att utvärdera och jämföra utrustning, som en anställd soldat med flera års erfarenhet har.
Vi anställda soldater står och ser på när värnpliktiga trafikledningsbefäl får ut stridshandskar på prov. Handskar som passar vår verksamhet till fullo. Vi ser på när en trafikledningssoldat på grundutbildningen ska utvärdera en stridshandske istället för en anställd jägarsoldat, vars huvudtjänst är strid och som torde vara bättre lämpad för denna utvärdering. Vi står och ser på med stridshandske 2000 på utrustningskortet, och vårt sjunde par personliga mechanix-handskar på händerna. Detta ligger till grund för att vi som soldater, vid min skvadron med strid som huvuduppgift, är högst skeptiska till nya markstridsuniformen. Hur kan vi vara säkra på att funktionen är duglig, om det är en värnpliktig som har utvärderat den?
SAMMANFATTNINGSVIS VILL JAG poängtera att "prov och försök" är bra och borde nyttjas mer för att säkerställa att rätt materiel köps in till rätt plats. Det är dock dags att börja köpa in saker med kvalitet som tillgodoser soldatens behov. Försvarsmakten borde se över var den nya materielen ska utvärderas. Att se värnpliktiga med ny utrustning i händerna, medan vi anställda står kvar med utslitet eller egenköpt, sticker i ögonen. Man får en känsla av bortprioritering av oss anställda. GSS/K:er offrar ofta mycket för att arbeta inom försvaret, och lägger ner själ i arbetet. Valet av vem som ska få och utvärdera ny utrustning borde vara självklart.
Emil GSS/K i armén
FMJ Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända varumärken som bl.a.
FMJ har totalt 4 500 m2 träningsytor inomhus för yrkesfolk och myndigheter, flera skjutbanor, CQB/SIB, kamphall/gym, sjukvård, K9, batong, OC flera klassrum/konferensrum endast 5 min från Stockholms central.
Läs mer om oss och våra produkter på www.fmjskytte.se eller kontakta oss på info@fmjskytte.se / 070-750 72 45.
Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.
Läs mer på www.standbygroup.com
I tjänst 1921–1980
» Kulsprutegeväret gav skyttegruppen ett ordentligt tillskott av helautomatisk eldkraft i en tid då standardgeväret var ett repetervapen. Förmåga att kunna ge täckande automateld kan vara helt avgörande både i anfallsstrid och i försvar. «
Andreas Ohlsson, Intendent moderna vapen, Armémuseum .
Den svenska arméns beväpning i början av 1900-talet var repetergevär Mauser m/96, men behovet av ökad eldkraft ledde till att det som kallades ”kulsprutegevär”, förkortad ”KG”, introducerades. Detta vapen kunde hanteras av en enda man, var kapabelt till helautomatisk eldgivning och laddades med löstagbara magasin. Det första vapnet var en dansk Madsen kallad KG m/14, men denna ersattes snart av en licenstillverkad variant av den ameri-
kanska Browning BAR M1918. Denna byggdes om något och fick ett extra pistolgrepp, ny kaliber i form av den svenska 6,5×55 millimeter och betecknades KG m/21. Även om vapnet var omtyckt så saknade det en utbytbar pipa, vilket innebar att piporna kunde bli för varma med negativa följder för bland annat vapnets livslängd. Detta åtgärdades när KG m/37 introducerades 1937 vars pipa var utbytbar.
Kulsprutegeväret var tillsammans med bandmatade
kulsprutor den svenska arméns huvudsakliga förstärkningsvapen och soldaterna tränades att skjuta enkelskott och spara automatelden till anfall. KG m/37 hade en justerbar gasregulator och eldhastigheten kunde bli så låg som under 500 skott i minuten, vilket är mycket kontrollerbart. Vapnet avfyrade från en öppen kammare, matades från ett 20-skottsmagasin och hade ett enkelt men funktionellt benstöd.
Varje vapen försågs med en extra pipa samt 8 magasin med
totalt 160 patroner.
I början av andra världskriget var vapenbehovet stort och då köptes även ZB-26 från tjeckiska Brnoverken in och kallades KG m/39. Slutligen kom även den något udda tyska Knorr-Bremse som kallades KG m/40.
Olika kulsprutegevär, i synnerhet KG m/37, fanns kvar i svenska armén ända fram till 1980 innan den fasades ut då kulspruta 58 helt tog över rollen som förstärkningsvapen.
/HENRIK JANSSON
ƀ Tester gjordes med KG m/37 för att bandmata denna men antogs aldrig, främst på grund av problem med bandet.
ƀ Kulspruta 58 har i princip samma mekanism och delar som en KG m/37 fast vänd upp och ned.
Fabrikat: BAR M1918
Kaliber: 6,5×55 mm
Längd: 110 cm
Vikt: 8,9 kg
Piplängd: 61,5 cm
Magasinstyp: Löstagbart
Magasinplacering: Under vapnet
Antal patroner: 20
Eldhastighet: 500 skott/min
Mynningshastighet: 775 m/s
I tjänst: Från 1921
Antal: 8 300 st
ƀ KG m/39 var på grund av det brådskande behovet av vapen under andra världskriget fortfarande kamrad i den tyska kalibern 7,92 mm och blev 6,5×55 mm först efter kriget.
Fabrikat: ZB-26
Kaliber: 6,5×55 mm
Längd: 116 cm
Vikt: 9,6 kg
Piplängd: 67 cm
Magasinstyp: Löstagbart
Magasinplacering: Ovanpå vapnet
Antal patroner: 20
Eldhastighet: 500 skott/min
Mynningshastighet: 775 m/s
I tjänst: Från 1939
Antal: 5 000 st
Fabrikat: BAR M1918
Kaliber: 6,5×55 mm
Längd: 110 cm
Vikt: 9,5 kg
Piplängd: 61,5 cm
Magasinstyp: Löstagbart
Magasinplacering: Under vapnet
Antal patroner: 20
Eldhastighet: 500 skott/min
Mynningshastighet: 775 m/s
I tjänst: Från 1937–1980
Antal: 15 400 st
ƀ KG m/40 var egentligen ett tyskt vapen, hette MG 35/36 i Tyskland under WWII och kalllades för ”den hoppande järnsängen” i Sverige på grund av dess vibrationer vid eldgivning.
KG m/40
Fabrikat: Knorr-Bremse
Kaliber: 6,5×55 mm
Längd: 126 cm
Vikt: 8,5 kg
Piplängd: 69 cm
Magasinstyp: Löstagbart
Magasinplacering: På vänster sida
Antal patroner: 20
Eldhastighet: 480 skott/min
Mynningshastighet: 745 m/s
I tjänst: Från 1939
Antal: 5 000 st
Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden. text: Josefine Owetz
Fpan
Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten. Fpan kan bland annat skilja personer från deras anställning och besluta om löneavdrag eller varning. Nämnden består av ordförande i form av chefen för Försvarsstaben, Försvarsmaktens chefsjurist, personaldirektören, fackliga företrädare och särskilt utsedda ledamöter, oftast med erfarenhet som förbandschef eller motsvarande.
Källor: Fpans protokoll med tillhörande bilagor under perioden januari–mars 2025.
Soldat sparkad efter innehav av narkotika
ƀ En tidvis tjänstgörande soldat har dömts för narkotikabrott. Utöver detta har mannen tappat bort tilldelad utrustning som han förvarat i hemmet.
I nämndens motivering skriver de att mannen genom sitt agerande allvarligt har brustit mot Försvarsmaktens regler och uppförandekod. Nämnden bedömer att förtroendet för mannen är i ”helt förbrukat”.
Beslut: Avsked.
Officer sparkas efter fyllefilm och tv-stöld
ƀ En yrkesofficer filmade sig själv på sin arbetsplats. På mobilfilmerna kan man bland annat se honom dricka alkohol. Mannen har delat filmerna i en grupp på
Messenger. Vidare har han tagit en tv-apparat och andra föremål från arbetsplatsen. Värdet på föremålen värderas till 21 000 kronor och lämnades inte tillbaka förrän att det påtalades för mannen att dessa saknades.
I sin motivering till beslutet skriver nämnden att filmerna och spridandet av dem samt att mannen fört bort föremål från arbetsgivaren utgör ett omdömeslöst agerande och strider mot Försvarsmaktens uppförandekod. Genom sitt agerande har mannen ”grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren”, skriver nämnden och konstaterar att förtroendet för mannen är förbrukat. Beslut: Avsked.
Officer får löneavdrag för sexuell jargong mot värnpliktiga
ƀ En yrkesofficer betedde sig olämpligt i anslutning till en totalförsvarsdag, där både anställda soldater och värnpliktiga befann sig. Kvällen innan representationsdagen gick mannen ut på stan med några soldater och värnpliktiga. Han var den enda officeren i sällskapet. Han ska ha stått för en grov sexuell jargong, ställt intima frågor och smekt kollegor på ryggen som inte varit uppskattat. Dagen efter var mannen inte i tjänstbart skick och lade sig i ett av Försvarsmaktens fordon för att sova, trots att det pågick en totalförsvarsdag med civila besökare.
Officeren erkänner vissa uttalanden av sexuell karaktär och att
han vilat i bilen dagen efter, men många delar av kvällen minns han inte. Han är ångerfull och vill be berörda parter om ursäkt.
Nämnden skriver att mannen i sin roll som befäl och instruktör har ett större ansvar och ska föregå med gått exempel. Det borde också ha stått klart för honom att hans agerande var olämpligt och strider mot Försvarsmaktens värdegrund. ”Att inför värnpliktiga som är direkt underordnade bete sig olämpligt och komma med sexuella anspelningar samt beröringar är något personalansvarsnämnden ser allvarligt på”, skriver de i sin motivering till beslut och tillägger att det faktum att han sov under en pågående totalförsvardag, med risk att civila personer kunde se honom, är något som inte accepteras. Han har därför gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan ses som ringa. Fpan framhåller att fortsatt misskötsamhet kan innebära att mannen riskerar sin anställning.
Beslut: Tio dagars löneavdrag.
Civilanställd får löneavdrag för aggressivt beteende
ƀ En civilanställd har upprepade gånger hamnat i eller startat konflikter på arbetsplatsen. Vid dessa tillfällen har mannen uppträtt på ett sätt som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Hans beteende har skapat rädsla både hos chefer och medarbetare. Vid ett tillfälle ska han ha mordhotat en kollega, en händelse som polisanmäldes men som inte ledde till någon åtgärd från åklagare.
Den anställde har medgett att han hamnat i konflikt men menar att han inte har varit drivande
i dessa. Han förnekar att han hotat någon.
Nämnden skriver att det som anställd i Försvarsmakten är högt ställda krav på att följa Försvarsmaktens uppförandekod. ”Särskilt viktigt är det att kunna samarbeta med sina kollegor och verka för ett gott arbetsklimat”, skriver Fpan.
Av utredningen framgår att mannen vid flertalet tillfällen haft ett aggressivt och konfrontativt bemötande mot sina kollegor. Däremot har det inte kunnat klarläggas att han hotat någon. Det finns således inte grund för att skilja mannen från hans anställning, men nämnden anser att mannen har gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan ses som ringa. Beslut: Tio dagars löneavdrag.
Löneavdrag för tidsfusk
ƀ En civilanställd misskötte sin tidsrapportering vid flera tillfällen. Den anställde kom bland annat sent till arbetet vid flera tillfällen men redovisade ändå att han arbetat ordinarie tid. Trots flera chefssamtal fortsatte den anställde att fuska med tidredovisningen.
Mannen nekar till att han missskött sin arbetstid men kan inte redogöra var han varit vid de tillfällen då han blivit påkommen med att inte vara på arbetet, trots att han skrivit in att han varit det.
I nämndens motivering till beslut skriver de att förbandets utredning visar på upprepad misskötsamhet och illojalt beteende från den anställde. De anser därför att mannen genom detta har gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan ses som ringa. Nämnden framhåller också att fortsatt misskötsamhet kan innebära att den anställde riskerar sin anställning.
Beslut: Fem dagars löneavdrag.
Hr-chef slipper uppsägning efter anställning av kollegas dotter
ƀ En hr-chef riskerade uppsäg-
Foto: Istock
ning efter att ha misstänkts varit partisk efter att ha tillsvidareanställt en kollegas dotter för en tjänst som inte hade blivit utlyst. Kvinnan har, efter tips till Försvarsmaktens visselblåsarfunktion, utretts för jäv och felaktig hantering av ett anställningsärende.
Vidare har kvinnan beslutat om LOM-medel för en utbildning om utvecklande ledarskap för tre anställda. Dessa tre har sedan tillsammans med kvinnan via en hemsida salufört utbildningar i utvecklande ledarskap. Detta är en bisyssla som kvinnan inte har uppgett.
Kvinnan menar själv att hon inte har varit jävig i anställningsförfarandet och att hon inte har någon bisyssla. ”Hon visste inte att hemsidan var publik. Det har inte genomförts några utbildningar i företaget, varken av henne eller någon annan”, framgår av redogörelsen för ärende. Kvinnan ska ha fått frågan om hon vill hålla utbildningar i företaget och på det har hon svarat att hon kan tänka sig det längre
fram när hon slutat arbeta i Försvarsmakten.
Chefen på det berörda förbandet hemställde till Fpan att pröva frågan om att skilja kvinnan från hennes anställning.
I nämndens motivering till beslut skriver de att det inte har framkommit något som motsäger vad den anställda har uppgett om sin medverkan i företaget och dess utbildningar. Anmälan lämnas därför utan åtgärd i denna del. Vad gäller rekryteringen borde hon ha insett att det fanns skäl för misstanke om partiskhet och inte hanterat ärendet. ”När det gäller rekryteringen i övrigt bör särskilt höga krav kunna ställas på NN i egenskap av hr-chef”, skriver nämnden. Hanteringen av rekryteringen innebär sammantaget så betydande brister att de utgör en tjänsteförseelse som inte kan anses som ringa. Beslut: Fem dagars löneavdrag.
Löneavdrag för vådaskott och ovälkommet beteende ƀ En yrkesofficer har misskött
sig genom olika typer av ovälkomna beteenden och uttalanden. Han ska också ha handlat omdömeslöst och brustit i ansvarstagande i samband med säkerhetsfarlig verksamhet. Vid pistolskytte hanterade mannen pistolen felaktigt vilket ledde till ett vådaskott, framgår av handlingarna i ärendet.
Mannens förbandschef hemställde till Fpan att pröva frågan om skiljande från anställning. Detta eftersom officeren missbrukat sitt förtroende genom att inte följa gängse regler samt i uppförande i enlighet med Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod.
I sin motivering till beslut skriver nämnden att mannen genom sitt beteende åsidosatt vad som åligger honom som anställd i Försvarsmakten. Han har genom vådaskott och övrig misskötsamhet gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan ses som ringa. Beslut: Tre dagars löneavdrag.
De båda svenska herrlagen växlar samtidigt under skidskyttestafetten i Military World Winter Games 2025.
SPORT:
qDE MILITÄRA VINTERSPELEN
gick av stapeln i Luzern i Schweiz den 23–30 mars. Från Försvarsmakten deltog 35 atleter under tävlingarna. Totalt tävlade 1 500 idrottare från ett 40-tal länder i grenar som skidskytte, längdskidor och skidorientering, För den svenska gruppen blev
KLUDDNIKLAS:
det totalt tio medaljer, varav fyra guld. Allra bäst i tävlingarna lyckades skidsektionen, och då särskilt skidorienteringslaget som tog hem åtta medaljer, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. De militära vinterspelen äger rum var fjärde år. ●
Lindström/Försvarsmakten
Foto: Mattias
En bok om mässkulturen
I november 2024 utkom Mats Ekdahl med ”Officersmässen II” (Petesso förlag). Boken är en fortsättning på ”Officersmässen: en kulturskatt att minnas”. I inledningen till boken skriver författaren: ”Mässen är en viktig del av den militära kulturen. Den var ett andra hem, ett älskat tillhåll, och dessutom viktig för hela officersidentiteten. Här debatterade man moral och man åt och drack gott och lärde sig vett & etikett och hur man skulle uppföra sig mot varandra”.
Utöver den svenska mäss- och traditionskulturen innehåller ”Officersmässen II” även några internationella utblickar om mässlivet i andra länder.
Maritima perspektiv på försvarsbeslutet ƀ Kungl. Örlogsmannasällskapet, Köms, som är Sveriges marina akademi, poddar regelbundet om marina spörsmål, sjöfart och sådant som hör sjöväsendet till. I december 2024 gav Köms ut en rapport med synpunkter på försvarsberedningens rapport inför försvarsbeslutet 2025–2030. Flera av de senaste avsnitten har haft det nya försvarsbeslutet som tema och ledamöter ur Köms har fördjupat sig i frågan utifrån sina områden. Bland de olika perspektiven finns teknik och materiel, personal och utbildning samt det maritima perspektivet.
» Det är en stor katastrofmyt att samhället faller ihop i krig. Det fortsätter att fungera även om det finns ett fruktansvärt lidande. Lidande och förstörelse får människor att svetsas samman för ett gemensamt syfte och kämpa.
Det säger överstelöjtnant David Bergman, militär lärare på Försvars högskolan och doktor i psykologi, i en intervju i Svenska Dagbladet den 19 mars. Han är aktuell med boken ”Vem är du när kri get kommer? Mental handlingsberedskap och psykologiska stra tegier” (Natur & kultur).
Bevara kulturarvet – bli medlem!
Den beridna vaktparaden är en kulturinstitution med anor från 1700-talet som väcker stolthet och glädje idag, mer än någonsin. Tillsammans kan vi se till att den traditionen finns kvar även i framtiden. Idag finansierar föreningen inköp och utbildning av de 80 hästar som ingår i Försvarsmaktens verksamhet, samt står för hälften av de direkta kostnaderna som foder och annat som en häst behöver.
Det är inte längre staten som bekostar hästarna, utan föreningen och dess medlemmar. Med ditt medlemskap bidrar du till att traditionen lever vidare!
www.beridnahogvakten.se
• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.
• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.
• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.
• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.
• Skärmade lådor/skåp för skydd.
• Avlyssningssäkra mötesrum.
Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.
Vi har plats för fler lika olika kollegor!
Är du en av dem? – Hör av dig!
FÖRDJUPNING LÖN
Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.
Hur värderar Försvarsmakten (FM) lön som arbetsgivare (AG)? Låt oss göra en djupdykning!
Text: Magnus Aldebrink, utifrån sin roll som förtroendevald i OF Göteborg
I HANDBOK Personaltjänst 2024 (H PERS) står att läsa:
• Lönesättningen ska vara sakligt grundad … – Kap. 11.4.
• Lön på saklig grund innebär att lönen ska bestämmas utifrån krav på ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad, arbetstagarens resultat och skicklighet … – Kap. 11.4.1.
LÖN SOM GRUNDAR sig på andra argument anses som osakliga och är inte tillåtna. Lönesättning sker inte på dagshumör eller nepotism utan jämlikt genom att betona det faktiska arbetet. Vad räknas som ansvar och svårighetsgrad, vad är skillnaden på mycket eller lite inom dessa två kategorier?
FM Lönestruktur har generella nivåbeskrivningar. Dessa är sprungna ur Arbetsgivarverket (AGV) och går att hitta på deras hemsida om BESTA-systemet eller i FM Lönestruktur Här följer ett utdrag:
NIVÅ 2
Arbetet utförs utifrån flera kända handlingsalternativ där valet ofta förutsätter ett eget ställningstagande. Arbetet kan innehålla inslag av egna analyser, bedömningar och åtgärder. Arbetet består av ett flertal uppgifter av likartad karaktär och utförs till exempel utifrån allmänna anvisningar, blanketter, föreskrifter eller motsvarande. Övergripande arbetsledning finns oftast. Ingående kännedom om standardmetoder eller erfarenhet inom arbetsområdet, eller båda.
NIVÅ 3
Arbetet utförs i stor utsträckning självständigt till exempel utifrån tillämpade riktlinjer och praxis vid myndigheten eller motsvarande verksamhet. Givna ramar finns i regel avseende metoder och rutiner. Arbetet består av ett flertal olikartade uppgifter som
Bild 11.3 Faktorer som påverkar lönen direkt och indirekt. Ur Arbetsgivarverkets skrift: Lönen som styrmedel, 2010, uppdaterad 2015.
Ansvar & svårighetsgrad
Ref: H PERS 2024.
ofta är analyserade och utvärderande karaktär [sic!]. Vid ovanligare problem diskuteras och förankras åtgärder med överordnad. Teoretisk och praktisk kunskap eller ofta bred erfarenhet inom arbetsområdet, eller båda.
Ref: FM lönestruktur 241001.
TRUBBIGA FÖRKLARINGAR SOM gör det svårt att beskriva det faktiska arbetet? Jämför H
PERS:
• Försvarsmaktens lönepolicy tillämpas så att arbetstagaren ges förutsättningar att förstå varför de har den lön de har – Kap. 11.1.
• Det åligger också varje chef att göra lönepolicyn känd så att varje arbetstagare känner till på vilka grunder löner sätts … –Kap. 11.1.2.
FÖRDJUPNING: LÖNEVÄRDERING
Det här är den andra delen i artikelserien om lön i Försvarsmakten. Del 1 handlade om Försvarsmaktens lönepolicy. Del 2 handlar om lönevärdering och del 3 om individen.
Resultat och skicklighet
Utbildning, ålder, erfarenhet etc.
Att tydligt förklara värderingen av det faktiska arbetet ger oss arbetstagare (AT) en chans att påverka vårt ansvar, svårighetsgrad, resultat och skicklighet och därigenom vår lön. Att kunna ”tala samma språk” (ah, referens från ”Soldaten i fält”) skulle hjälpa både AG och AT att undvika ett Babels torn; FM har varken råd med missförstånd eller personalbrist under pågående växtvärk.
Går det att bryta ner begreppen ansvar och svårighetsgrad för att komma närmare vårt faktiska arbete? Ett mätsystem borde införas som ett stöd, bestående av fastställda begrepp och ord i FM (nomenklatur) så att vi pratar med militärer på militärers vis. Exempel på nedbrytning:
Redaktion:
Fredrik B Nilsson & Jenny Folkesson, kommunikation
Lea Lobelius, kommunikationschef
KOMPLEXITET
SVÅRIGHETSGRAD
SJÄLVSTÄNDIGHET
VERKSAMHET* Agera/leda så att uppgiften blir löst
PERSONAL* Liv, hälsa och förmåga**
EKONOMI Hantera pengar och bokföring
MATERIEL Verktyg (ex. vapen, fordon, IT) används korrekt
ARBETSMETOD Sättet som jag löser uppgiften
SAMARBETSNIVÅ Hur många jobbar jag med/för
OMFÅNG Vilken personal/område*** jobbar jag med/inom/mot
ARBETSLEDNING/RAPPORTERING Hur ofta har jag kontakt med min chef
HANDLINGSALTERNATIV Valfrihet i lösandet av uppgiften
KUNSKAPER Vilken utbildning krävs för uppgiften
ERFARENHET Förväntad prestation
* Verksamhets- och personalansvar definieras i Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2022:6) med arbetsordning för Försvarsmakten, 7. Kap § 9–12
** Förmåga innebär här såväl upprätthållande/utvecklande av en individs kompetens som dennes kapacitet (Jmf rehabilitering av personskada och att uppnå FM Fysisk Standard)
*** Jmf FM personalsystem (H PERS bild 4.1) och FM befattningsstruktur (H PERS bild 3.2)
En sådan nedbrytning kan ha nivåer likt BESTA (1–6) för att värdera arbetet i skalan lätt/svårt fast på ”militäriska” inför lokal lönemålbild och lönesättning. Består ditt verksamhetsansvar av att hantera understödsvapnet/fordonet eller att leda elden och rörelsen; är din arbetsmetod att förvalta, samordna eller utbilda/skapa; är din samarbetsnivå inom kompani eller bataljon? Skulle ett sådant system kunna förklara värdering i lön?
Resultat och skicklighet så! Det förstnämnda är den effekt som uppnås av din arbetsinsats medan det sistnämnda är hur duktig du är på att uppnå den. Kombinationen blir din prestation och är det som AG värderar framför yrkeseller livserfarenhet. Utbildning är inte alltid en självklar garant på god/hög/efterfrågad insats, det finns även individuella faktorer som attityd, engagemang och vilja (Jmf begreppet faktisk kompetens i FM lärobok Pedagogiska grunder) som kan bidra till att någon överträffar, möter eller möter ej förväntan (begrepp vid medarbetarsamtalet). Prestationsfokus undviker även att lönesättning bryter mot Diskrimineringslagen (ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, kön, sexuell läggning och könsidentitet).
AVSLUTNINGSVIS ”MARKNADEN”. Militärt arbete finns bara i FM. Konkurrens från näringslivet sägs
kunna påverka löner i FM, dock får olika löner för samma befattning inte skapa konkurrens inom FM. FM tycks ha målat in sig i ett hörn ifall mer läggs på lika löner inom myndigheten snarare än att anpassa sig till yttre parter och gentrifiering. Intern konkurrens är ju redan ett faktum med lokala lönemålbilder och det naturliga personalflödet mellan förband. Kockar, fordonsförare, logistik- eller cybersoldater för att nämna några exempel, kan garanterat bedriva samma arbetsuppgifter i det civila utan större skillnad i såväl ansvar som svårighetsgrad fast med högre lön än vad som erbjuds i FM. Trovärdigheten minskar när FM verkar orubblig i att höja värdet på militärt arbete men konkurrerar bortom FM Lönestruktur vid särskilda kompetenser från det civila yrkeslivet (ex. medicin, HR och IT). 2023 tvingades stridspiloterna påtala löneskillnader mellan myndigheter och söka tjänstledigt innan FM insåg allvaret. Ska FM följa H PERS i att vara ”… en attraktiv arbetsgivare som ska kunna rekrytera , utveckla och behålla personal” samtidigt som AT i FM förväntas lösa likartade arbetsuppgifter som flera civila yrken fast under epitetet ”krigets krav”, så vore det sakligt grundat att militärt ansvar/svårighetsgrad får lön i FM att åtminstone motsvara den civila marknaden.
Det ställs krav på FM att som AG kunna värdera sina anställdas insatser rättvist. I den sista artikeln presenteras ett förslag som förhoppningsvis blir ett stöd för oss AT i att framföra våra anspråk om lön, på ett sakligt sätt. I texten används ”M7739-352184 Handbok Personaltjänst 2024” och ”Lönestruktur FM utgåva 2024-10-01”. ●
Hur säkerställs en professionell och relevant yrkesutveckling för Sveriges officerare i en föränderlig tid? Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson reflekterar över utmaningarna med dagens officersutbildning. Även officerarna behöver goda yrkeskunskaper – inte bara specialistofficerarna.
DET ÄR inte viktigt vilka rubriker vi använder – militär profession, Profession of Arms eller officersprofession – det som är angeläget är att vi som ett fackoch yrkesförbund slår vakt om att våra medlemmar och den heltidstjänstgörande militära personalen har den kompetens och yrkesutveckling samt professionalitet som krävs i den omvärld vi lever i.
Denna gång reflekterar jag
kring officerarna i yrkesofficerskåren – med ett exempel på luftvärnsofficerare. I nummer 2 2024 i Tidskriften Artilleri & Luft-
”Högre officersprogrammet (HOP) räcker inte som formell utbildning för att bli en professionell mer senior officer.”
värn tar överstelöjtnant Urban Schöön upp en viktig aspekt som berör behovet av adekvat yrkesutveckling och utbildning av luftvärnsofficerare. Överstelöjtnant Schöön pekar i sin artikel på att en urholkning av specifik luftvärnsutbildning i officersutbildningen har skett sedan NBO, ny befälsordning, försvann med officers- och krigshögskolor (OHS & KHS), och ersattes av Officersprogrammet (OP). OP med inriktning på krigsvetenskap med vidare inriktning på luftvärn, saknar stora delar av ”luftvärn” av det som tidigare fanns inom ramen för NBO och den helt truppslagsinriktade tvååriga utbildning vid officershögskolan, samt vid den dåvarande truppslagsinriktade ettåriga nivåhöjande utbildningen
till kapten (KHS Högre Kurs).
Jag menar vidare att avsaknaden av behövlig funktions- och truppslagsutbildning (motsvarande) i stor utsträckning även gäller för officerare i övriga stridskrafter och försvarsgrenar.
DET GÅR EMELLERTID inte att svepande säga att det är akademiseringens fel, men att det tyvärr har blivit en konsekvens av den väg Sverige valt för att akademisera officersyrket.
Därmed är såväl det formella akademiska innehållet i officersutbildningarna, som de mer yrkesinriktade kurserna – likväl som relevant praktisk tjänstgöring och träning – av mycket stor vikt för att skapa den professionalism som professionen kräver. Som ytterligare utmaning kommer den snabba teknik- och förmågeutvecklingen, vilket kommer att ställa nya krav på officeren –till exempel att:
• Bättre förstå och utveckla operativ offensiv och defensiv förmåga samordnat i all fem domäner.
• Innovativt utveckla och nyttja delvis autonoma lednings- och informationssystem.
• Innovativt utveckla och nyttja autonoma system av vapen och plattformar.
DET FINNS EN risk med nuvarande design och karriärutveckling gällande officerskollektivet, då bland annat OP har relativt generella examensmål samt att kraven för vidare befordran inte ställer adekvata krav på funktionell yrkesutveckling och yrkeskurser. OP och Högre officersprogrammet (HOP) räcker inte som formell utbildning för att bli en professionell mer senior officer. Kurs- och examensmål bör ses över samtidigt som yrkesutvecklingen systematiseras på ett sätt som ökar professionalismen inför ett alltmer utmanande slagfält.
● Johan Hansson, förbundsdirektör
UTBILDNING
Ombudsmannen David Valentin Lidwall var på plats på Militärhögskolan tillsammans med Moa Rundqvist och Nathalie Ehrnrooth.
Att kombinera yrkeslivet med ett fungerande familjeliv är lika viktigt inom försvaret som i en civil verksamhet. Däremot skiftar förutsättningarna mellan olika branscher. I vår verksamhet ställer såväl risker som udda tider höga krav på villkoren.
UNDER TVÅ fullsatta föreläsningar –arrangerade av NAK (Nätverket för anställda kvinnor) med vice ordförande Moa Rundqvist i spetsen – på Militärhögskolan Karlberg presenterade ombudsmännen David Valentin Lidwall och Nathalie Ehrnrooth regler och förutsättningar för den som är eller ska bli förälder och är anställd inom Försvarsmakten.
nar vi ledare som stöter på gravida och deras partners att tänka på sitt ledarskap lite extra, säger Nathalie Ehrnrooth.
VIKTIGT FÖR DIG som väntar barn är att du inte ska missgynnas ekonomiskt på grund av din graviditet. Om du behöver bli omplacerad till en ny tjänst som innebär mindre risker för dig och ditt barn så ska de planerade ersättningarna från din ordinarie befattning följa med, så som jour, beredskap, OB och FM-dygn. Lagen om vad som ska ske vid höjd eller skärpt beredskap är under ändring, men principen är att föräldraledighetslagen ska följas även under höjd beredskap.
”Verksamheten innehåller många kemikalier och fysiska faktorer som kan skada fostret i ett mycket tidigt stadium.”
En outtalad regel är att underlätta för den som är gravid. I direktiv och lagar finns miniminivåer som ska följas, men för ledare inom försvaret gäller det att vara lyhörd.
– Cirka 60 procent av våra medlemmar säger att föräldraskap inte fungerar väl med Försvarsmaktens verksamhet. Därför uppma-
– Det finns ingen allmän skyldighet att berätta om sin graviditet. Men, så fort du misstänker att du är gravid, överväg att tala om det! Verksamheten innehåller många kemikalier och fysiska faktorer som kan skada fostret i ett mycket tidigt stadium. Exempelvis CLP och fetter i gångjärnen på fartyg, säger David Valentin Lidwall.
● Fredrik B Nilsson
Medlemsförmån. Du missar väl inte alla rabatter du som medlem kan ta del av via Officersförbundets hemsida? Senast på listan över förmånliga erbjudanden är sportiga och tåliga klockor från Garmin med rabatt på 10 till 30 procent. Ta del av den förmånen och fler via hemsidan. Gå in på ”Medlemskap”, ”Dina medlemsförmåner” och så vidare till ”Samlade rabatter”.
Stefan Morin besökte Örebro 18–19 mars
Rundresa. Officersförbundets rundresa fortsätter. Denna gång till Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) Garnison i Örebro. Officersföreningen på plats bjöd in till informationsmöte om pension och andra aktuella frågor från förbundet. Engagerade medlemmar fick chansen att ställa frågor och byta erfarenheter med ombudsmännen och förbundsordförande Stefan Morin. Den senare lämnade under middagen över Officersförbundets vapensköld till förbandschefen överste Johan Magnusson. Nästa rundresa äger rum 23 april. Då bär det av till Försvarshögskolan i Stockholm.
Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officersförbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är och vad som får dem att engagera sig.
Magnus Borg var egen företagare i 20 år. Sedan ett år är han tillbaka som officer i teknisk tjänst i Berga, söder om Stockholm.
Varför någon återvänder till officersyrket beror på olika orsaker. För Magnus Borg handlade det om en kombination av samtal i löparspåret och längtan tillbaka till en roll att känna sig stolt över.
Text: Fredrik B Nilsson
SÅ HÄR beskriver han själv återkomsten till Försvarsmakten:
– Familjekänslan! Gemenskapen och kamratskapet har jag saknat – här hjälper vi varandra. När jag blev återanställd så behövde jag dessutom lära mig nya saker, vilket är spännande och att återta tidigare behörigheter som till exempel förarbevis för att kunna köra tung lastbil med släp, hjullastare,
truck, kranar med mera.
Känslan av att vara ”officer” har suttit djup i Magnus Borg under åren.
– Jag har ju lagt ner en massa tid och energi på att bli officer, så att komma tillbaka som civilanställd till Försvarsmakten var inte aktuellt. Hamnar nu i PA16 avdelning 2, så då skulle jag kunna gå i officerspension framöver, vilket är en förmån. En detalj som jag dock saknar är att ha varit anställd i statlig tjänst
minst 30 år för att få full officerspension från 61 år. Inte för att jag har kommit hit med avsikt att gå i pension, men det är fina förmåner. När man är i detta yrke så är det något magiskt. Jag och kollegorna har samma mål och det stärker känslan för yrkesrollen officer.
Efter åren som civilanställd var det naturligt för honom att åter bli medlem i Officersförbundet.
– När jag började som officer igen så var det en självklarhet att åter bli medlem. Det känns verkligen som om förbundet jobbar för oss på lokal nivå och hittar bra lösningar, det känns personligt. Min fru som jobbar i en annan bransch är med i ett annat förbund, men det är så opersonligt och inte alls nära hennes jobb. Men här känner vi till vilka som är fackligt ansvariga, det är som att prata med en kol-
lega att prata med företrädarna på föreningarna även om man inte arbetar på samma ställe geografiskt.
DEN GEMENSAMMA NÄMNAREN för Magnus Borgs yrkeslivs är intresset för och kompetensen i teknik och mekanik. Efter de senaste 20 åren i det civila som egen företagare tog han 1 maj 2024 steget tillbaka in på Berga och den yrkeskategori han redan arbetat inom sina första 19 år som försvarsmaktsanställd.
– Ja, det stämmer! Det var via värnplikten 1986, när jag var helikopterhjälpmekaniker på helikopterdivisionen Berga, som jag- var föranmäld och skulle bli gruppbefäl. De som fick goda vitsord kunde läsa vidare. Men när jag muckade fick jag anställning på civila helikopterverkstaden måndagen efter och först efter en tid kom min tidigare kompanichef och sa att han anmält mig, utan min vetskap, till MOHS i Karlskrona. Annars hade jag nog hängt kvar i det civila – jag var ju bilmekaniker innan värnplikten.
Magnus och hans kompanjon tog hand om mark-, bygg- och anläggningsuppdrag samt lastbilstransporter.
– Jag hade fått alla civila körkort och mycket annan utbildning från försvaret, så det var bara att tacka och ta emot…
Åren gick och eftersom familjen var bosatt i närheten av Berga rörde sig Magnus i kretsar där även anställda inom Försvarsmakten var närvarande. Bland annat i en löpargrupp, som sprang en kväll per vecka och som, skulle det visa sig, blev bananskalet tillbaka.
– Jag hängde på dem en gång och började prata med Tomas, en av initiativtagarna till gruppen. Vi kom fram till att vi båda hade bakgrund inom Försvarsmakten och en dag frågade han mig om jag inte skulle komma tillbaka.
”Familjekänslan! Gemenskapen och kamratskapet har jag saknat – här hjälper vi varandra.”
Helikoptrar kändes mer spännande än gamla bilar och Magnus civila verkstadschef tyckte att han skulle testa officersspåret. Därför stod verktygslådan och klädskåpet orört kvar på den civila helikopterverkstaden om det skulle visa sig att MOHS inte skulle fullföljas av någon anledning.
– Jag började MOHS i april 1990 med inriktning helikoptertekniker. Under första året var det mycket militära utbildningar såsom ledarskap, taktik, pedagogik, långresa med HMS Carlskrona och fackutbildning som jag läste tillsammans med maskinisterna på fartygen. När jag andra året kom till teknikerskolan på helikopterdivisionen Berga fortsatte jag läsa helikopterteknik.
Du trivdes bra i yrket, men varför slutade du 2005?
– Det var ju då de stora försvarsneddragningarna började. Det var stor brist på tekniker inom helikoptersystemet och jag hade kunnat fortsätta i Ronneby eller Linköping. Men av familjeskäl så blev vi kvar i Stockholm, vilket ledde till att jag via Trygghetsstiftelsen startade eget inom mark och anläggning… Hur kändes det?
– Ärligt talat var jag lite besviken över att det lades ner på Berga. Jag hade trott att det var en säker arbetsplats. Då sa jag att jag aldrig mer skulle jobba med helikopterteknik.
Från 2005 blev det eget företagande.
SÅ GICK DET till när tidigare löjtnant och helikoptertekniker/ färdmekaniker Magnus Borg blev fanjunkare, officer i teknisk tjänst vid plutonen Signatur och vapenkontroll. Från att meka med flygande enheter mäter han nu fartygssignaturer; bland annat för att avgöra hur fartyget rent magnetiskt uppträder när det passerar över minor till exempel. Hur ska vi locka fler till dessa yrken?
– Det praktiska kunnandet behöver utvecklas. Problemet idag är att nästan alla barn
får en iPad direkt på BB, ingen får den Meccano-låda som jag fick när jag var liten. Man behöver båda delarna i en modern försvarsmakt: data och tekniskt kunnande. En lärlingsutbildning vore bra!
Vad skulle du önska förbättrades i situationen för svenska officerare i nutidens dagens säkerhetsläge?
– Digitaliseringen har kommit för att stanna, men kan vara tungrott och trögt. Förr körde vi med kulspetspenna och karbonpapper – det var också tungt – men i jämförelse med civilsamhället så är det lite segare inom Försvarsmakten. Stora förändringar är på gång men det är mycket som också ska återuppbyggas. Mycket gammalt kvar som håller på att förnyas och det är inte alltid som allting pratar samma språk. ●
Titel: Fanjunkare, Officer i teknisk tjänst. Ålder: Född 1967.
Motto: "Gilla läget!" (Uttryck från min kurschef på MOHS, Anders Grenstad).
Privata intressen: Allt inom flyg, veteranflyg. Ägare av en Saab Safir, SK50 och är en av fem deltagare i uppvisningsgruppen Team 50.
Efter uppkörning för nytt förarbevis med tung lastbil och släp fick Magnus Borg godkänt av kontrollanten fanjunkaren Fredrik Bäckström.
FRÅGA FÖRBUNDET
I detta nummer är det Karl-Johan Boberg, ordförande i OF Amf, som svarar på läsarnas frågor. Föreningen samlar 1 613 medlemmar varav 1 400 är aktiva och upptagningsområdet är spritt över tre regementen: Amf 1 i Stockholm, Amf 4 i Göteborg och P 18 på Gotland. I sin nuvarande form firar OF Amf 20 år 2025.
För mycket i lön?
Hej! Jag tror jag har fått för mycket utbetalt i lön en månad. Vad ska jag göra?
Det första du ska göra är att kontrollera din lönespecifikation och kontrollera vad du skulle haft ut. Därefter om du misstänker att du har fått för mycket i lön ska du i första hand prata med din chef och i andra hand prata med HRC om hur detta ska lösas. Gör inte av med pengarna då Försvarsmakten har rätt att kräva tillbaka dem och korrigeringen sker vanligtvis på nästkommande lön. Det kan också uppstå en skuld om det tar längre tid. Då kan du välja att bestrida om du inte delar uppfattningen. Prata med HRC om hur återbetalningen kan läggas upp.
Medlem efter pension?
Hej! Jag går snart i pension men vill fortsätta vara medlem i Officersförbundet. Behöver jag göra något?
Som pensionär kan du fortsätta vara medlem i förbundet och behålla alla dina medlemsförmå-
ner förutom det arbetsrättsliga stödet. Du kommer också fortsätta få Officerstidningen. Det kostar 40 kronor per månad (när du har fyllt 68 år kostar det 12,50 kronor i månaden). Det enda du behöver göra är att logga in på ”Mina sidor” på förbundets webbsida officersforbundet.se och fylla i formuläret ”Ändra medlemskategori” med information om när du går i pension.
Sjuk under mina studier?
Hej! Jag ska börja studera till officer och undrar vad som gäller om jag blir sjuk under studierna?
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och som ligger till grund för hur mycket pengar du kan få om du till exempel blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Beloppet baseras på vad du har haft för inkomst, men vad som räknas som inkomst är olika. Därför är det viktigt att du
innan du påbörjar dina studier kontrollerar med Försäkringskassan om vad som gäller för just dig och din SGI. Det är också viktigt att du vet hur du eventuellt kan skydda din SGI. Det får till exempel inte finnas några glapp i tiden där du varken har arbetat eller skyddat din tidigare SGI.
Ny anställning GSS/K
Hej! Jag jobbar som soldat, men min anställning tar slut i juni. Jag vill fortsätta jobba, men jag vet inte riktigt vad som kommer hända min anställning?
Har du en fråga till våra experter? Mejla: kansliet@officersforbundet.se
Niklas Bryngelsson, kompanifanjunkare på grundutbildningsbataljon på AMF 4.
Förbundsdirektör:
Johan Hansson
Arbete: 08 440 83 60
Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se
Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare
Olle Löfmark (tjänstledig), Martin Sachs, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois
För dig som anställs som GSS gäller Lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar. Det innebär att nästa gång Försvarsmakten ska anställa dig så måste Försvarsmakten anställa dig i minst sex år och som högst i åtta år. Lagen öppnar ENDAST upp för kortare anställningar än sex år om du redan har varit anställd som GSS/K så länge att en ny anställning om sex år skulle betyda att du har arbetat som GSS/K i över tolv år (alternativt en kombination av GSS/K och GSS/T i över 16 år). Om du har varit anställd i exempelvis åtta år har du möjlighet att få anställning i fyra år till, så att den sammanlagda tiden blir tolv år. Ta gärna kontakt med din chef och berätta att du önskar fortsätta ditt engagemang i Försvarsmakten. Du kan också kontakta oss så kan vi hjälpa dig vidare. ●
Rådgivning och utbildning:
Conny Jansson, teamledare
Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall
Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg
Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare Cecilia Gustafsson (tjänstledig), Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson, Jenny Folkesson
Berätta om tjänsten du började i höstas!
– Den 1 november förra året klev jag på en halvtidstjänst som facklig förtroendeman utöver mina 50 procent som kompanifanjunkare. Jag stöttar medlemmarna, är ute och besöker dem och försöker vara synlig. Och så en del internt fackligt arbete där jag till exempel förbereder möten och löneråd.
Vad brukar medlemmarna i Amfibiekårens officersförening fråga dig om?
– De absolut vanligaste frågorna jag får rör lönen, i säkert 90 procent av fallen. Det kretsar kring vad som händer när man byter befattning, rals och hur regementet hanterar löner.
Du leder en kurs för nyanställda, vad lär du ut där?
– Via vår lokalförening stöttar vi arbetsgivaren i introduktionsutbildningen. Vi informerar om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.
Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm
Telefon: 08-440 83 30
E-post: kansliet@officersforbundet.se
Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade.
baesystems.com
Vi stödjer