Officerstidningen nr 4, 2025t

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I OFFICERSFÖRBUNDET officerstidningen.se

Freden går före pensionen

Major ROGER DJUPSJÖ vid Försvarshögskolan har lovat sina

ukrainska kollegor att stanna kvar i tjänst fram till dess att en rättvis fred uppnås.

msu 24 Införandet av nya uniformssystemet har pausats

i fokus Flera åtgärder krävs för att lösa behovet av personal

besöket Arméstaben i Enköping brottas med trångboddhet

krönika Niklas Wiklund: “Låt inte försvarsdebatten tystna”

förbundet Brett genomslag för Officersförbundets lönekampanj

Säker smartphone

Trygga beslut. Skyddad kommunikation.

Tutus säkra smartphone är utvecklad för taktiska miljöer där säker kommunikation i realtid är avgörande. Med strikt kontrollerad VPN-anslutning till C4l-system, postkvantkryptering, stöd för privata 5G-nätverk med full kontroll över hela kommunikationskedjan stärks den operativa förmågan när varje sekund räknas.

tutus.se

1:E VICE ORDFÖRANDE

DET SITTER I VÄGGARNA

Varför är Försvarsmakten så ovillig till att satsa på den militära personalens löner? Hur kan det komma sig att Försvarsmakten i årets Rals-förhandlingar signalerar att ”märket” gäller? Varför valde personaldirektören i våras att uttrycka en sådan världsfrånvänd syn på de militära lönerna? Detta i tider som dessa, när behovet av militär personal är skriande.

Vi är säkert många som inte får ihop den ekvationen.

FÖRSVARSMAKTENS LÖNEIDÉ FÖR den militära personalen förefaller vara genialiskt enkel: så billigt som möjligt utan att alltför många slutar och söker annan anställning. Ett på flera sätt problematiskt förhållningssätt när man som arbetsgivare i de flesta fall ska vara den enda arbetsgivaren under ett helt yrkesliv. Löneidén borde snarare vara vad som relativt övriga arbetsmarknaden tillsammans med Försvarsmaktens behov av kvalificerad militär kompetens är RÄTT lön. Ett talande exempel är flygförarkrisen 2022 där i runda slängar 40 oersättliga flygförare, avgörande för flygvapnets operativa effekt, till slut landade i att ansöka om tjänstledigt därför att arbetsgivaren inte lyssnade.

kretsar vara helt immunt för motargument. Vidare menade revisorerna att förbandschefen i stor utsträckning stod ensam i lönebildningen, medan motparten vid förbanden var väl organiserad. Det hela ledde bland annat till bildandet av Försvarsmaktens HR-centrum år 2009. Därmed fick våra förbandschefer en överrock som bestämde vilka löner som fick beslutas på förbanden, helt oavsett behovet som förelåg.

Väldigt mycket rörande Sveriges försvar och vårt säkerhetspolitiska läge har som bekant förändrats sedan 2009. Den eviga freden och insatsförsvaret har ersatts av krigsfara och återuppbyggnaden av en tydlig krigsorganisation inom ramen för vår allians i Nato. Därmed borde vi rimligen vara tillbaka i ungefär samma militära logik som förelåg innan murens fall. Trots detta förefaller många gånger den militära logiken vara i underläge i förhållande till förvaltningslogiken när beslut fattas i myndigheten.

»Skillnaderna mellan medlemmarnas förväntansbilder på lön och Försvarsmaktens inställning till militärernas löner är stora och tyvärr också ökande som det verkar.«

Skillnaderna mellan medlemmarnas förväntansbilder på lön och Försvarsmaktens inställning till militärernas löner är stora och tyvärr också ökande som det verkar. En av anledningarna till att vi har hamnat här är att de militära cheferna i myndigheten fråntagits sitt beslutande mandat i personaltjänst och personalpolitik.

REDAN 2003 KRITISERADES Försvarsmaktens arbetsgivarpolitik av riksdagens revisorer. Det konstaterades bland annat att Försvarsmaktens lönebildning inte bara påverkar den egna verksamheten, utan dessutom har verkningar för samhällsekonomin i stort. Argumentet känns igen från Arbetsgivarverkets nuvarande retorik och verkar i vissa

ÄVEN OM ALLA medarbetare upprepade gånger hört ÖB säga att det är allt för krigsförbanden som gäller och att personalen är vår viktigaste resurs, så fortsätter organisationen ofta i invanda spår. Förändring förefaller svårt även när den högste chefen tydligt pekar ut riktningen. Det sitter i väggarna, som det heter, och även om alla individer successivt bytts ut kan nedärvt beteende och tänkande fortsätta. Ibland kanske saker och ting sitter så hårt i väggarna att de till slut måste rivas för att åstadkomma förändring. Till syvende och sist har våra medlemmar Sveriges just nu viktigaste jobb – att återskapa en förmåga att skydda Sverige och våra allierades rätt till självbestämmande. Det är en sann ynnest, även om ynnest och ära sällan utgör ett giltigt betalningsmedel i butiken. ○

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 60–67.

Stockholm 8 september 2025

Mikael Vinde

1:e vice ordförande

Nummer 4, 2025

Aktuellt

Bristande säkerhetsskydd på FHS – ska betala miljonavgift .... 8

Paus i införandet av nya uniformssystemet 9

Marinen ska omorganiseras – projektgrupp tillsatt ............... 12

Försvarsmakten tar fram ny utbildning efter kritik från Pliktrådet 14

”När mediernas rapportering minskar distanserar vi oss omedvetet från det jobbiga.”

Krönika, s.52

I fokus

Åtgärder krävs för att lösa personalbehovet till 2035 ........ 16

Intervjun

Kapten John Nisser har doktorerat om införandet av militära doktriner ................ 20

Besöket

Arméstaben i Enköping 24

Analys

Historiskt högt förtroende för Försvarsmakten i senaste SOM-undersökningen ............. 32

Mötet

Major Roger Djupsjö om sitt engagemang för Ukraina ........ 36

Fördjupning

Vådaskott i Försvarsmakten 40

Förbundsnytt

Förbundets lönekampanj lyssnade på svenska folkets åsikter .. 60

Allt fler medlemmar i Officersförbundet 63

Personlig utrustning, lön och administration – kommande ämnen i förbundets podd ........ 63

Fråga förbundet: Ärna officersförening svarar på frågor 66

Ny form – samma uppdrag

När du håller detta nummer i din hand märker du kanske att något ser annorlunda ut. Vi har gjort den första omgörningen av Officerstidningens form sedan 2019. Bakom den nya designen står som alltid vår duktiga art director Christian Gård på Torino Tidningsform. Våra huvudsakliga grafiska grundstenar och vinjetter finns kvar, men har genomgått en uppfräschning. En tidnings form är mer än bara typsnitt, rubrikstilar och färger, den avgör också hur innehållet tas emot och hur hur lockande det känns att läsa artiklarna. Vi har velat skapa en tidning som känns aktuell, tydlig och lätt att navigera i, men som också förmedlar samma tyngd och trovärdighet som vi hoppas alltid kännetecknar Officerstidningen. För det viktigaste är givetvis själva innehållet.

”Försvarsmakten saknar en klar definition av vad som räknas som ett vådaskott.”

I detta nummer har vår frilansreporter Emmeli Nilsson fördjupat sig i frågan om vådaskott i Försvarsmakten. Att anställda och värnpliktiga oavsiktligt råkar avlossa ett skott från sitt vapen sker regelbundet. I de allra flesta fall leder inte vådaskotten till några skador, men det händer också att vådaskott får dödliga konsekvenser. Ändå saknar Försvarsmakten en klar definition av vad som räknas som ett vådaskott, det finns vissa otydligheter kring vapenhantering ute på förbanden och disciplinpåföljder tillämpas olika. Bristen på definition bidrar till ytterligare ett problem: Det finns ingen tillförlitlig statistik över hur många vådaskott som egentligen sker i Försvarsmakten. Läs mer på sidorna 40–50.

Officerstidningens krönikör Niklas Wiklund, officer och mångårig försvarsskribent, skriver sin sista krönika i det här numret. Han påminner om vikten av en levande försvarsdebatt och uppmanar kollegor att ta stafettpinnen vidare. "Låt inte debatten om vårt försvar tystna", skriver han och det är något som är enkelt att skriva under på. Stort tack för dina läsvärda texter, Niklas!

Jag hoppas att du både gillar den nya formen och innehållet i det här numret. Precis som alltid tar vi gärna emot dina synpunkter och tips på vad vi borde skriva om.

Josefine Owetz

Chefredaktör

Redaktion och kontakt

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

Reporter och redaktör

Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se

Grafisk form

Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se

Omslagsfoto

Margareta Bloom Sandebäck

Medarbetare i detta nummer

Emmeli Nilsson, Björn Öberg, Margareta Bloom Sandebäck, Anders Holmer, Henrik Jansson

Nummer 4, 2025

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte uttryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 44.

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

Besöksadress

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20

officerstidningen@bs­media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 5, 7 oktober Nr 6, 25 november

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se

Ett urval av försvarsrelaterade nyheter, från media i stort och Officerstidningen.se. Redaktör: Josefine Owetz.

Soldatburet luftvärnssystem från Polen

■ Försvarets materielverk, FMV, har beställt ett soldatburet och korträckviddigt luftvärnssystem. Affären gäller systemet Piorun från det polska företaget Mesko och värdet är tre miljarder kronor, meddelade FMV nyligen.

Vapensystemet är utvecklat för att bekämpa luftmål som drönare, flygplan

och helikoptrar på upp till 6,5 kilometers avstånd. Systemet kommer primärt att tillföras arméns olika förband, skriver FMV. Leveranserna påbörjas under första kvartalet 2026 och ska vara avslutade under 2027. Andra länder som köpt Piorun är Polen, Norge, Estland och Lettland.

Etablering av ett signalkompani i Enköping ƀ Försvarsmakten får i uppdrag av regeringen att erbjuda Nato ett signalkompani på Enköpings garnison till år 2029. ”Upprättandet av signalkompaniet är ett led i arbetet med att stärka Natos avskräckningsförmåga i norra Europa”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

Nya böcker om Sveriges väg till Natomedlemskap ƀ För den som vill läsa mer om processen när Sverige tog steget in i Nato finns två nyutgivna böcker. ”Sverige i Nato” (Dialogos Förlag) beskriver förhandlingsprocessen och analyserar vilka konsekvenser medlemskapet fått för Sverige. Författarna som bidragit till boken är dels centrala nyckelaktörer som var med när det hände, dels några av landets främsta Natoforskare. Bland namnen finns bland annat Natoförhandlare Oscar Stenström, förre Natoambassadören Axel Wernhoff och förre ÖB Micael Bydén samt forskare som Jacob Westberg och Magnus Christiansson.

Den sistnämnde är aktuell med ytterligare en Natobok. I NATO’s Northern Enlargement – Finland and Sweden’s Path to Membership undersöker Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, och Tuomas Forsberg, professor i internationella relationer vid Tammerfors universitet, Sveriges och Finlands Natoprocesser.

1000000

Så många individer kommer att ingå i den finska försvarsreserven år 2031, om Finlands regering får igenom förslaget om höjd åldersgräns i reserven till 65 år. Idag är gränsen 60 år. Höjningen skulle gälla alla värnpliktiga som är födda 1966 eller senare och omfatta manskap, underofficerare och officerare. Officerare med högre tjänstegrader ska även fortsättningsvis ingå i reserven så länge de är tjänstedugliga.

rats. 2 september överlämnade utredaren, professorn och historikern Lars Trägårdh, sitt betänkande till kulturminister Parisa Liljestrand (M). En kommitté bestående av fristående och sakkunniga expertgrupper har haft i uppgift att avgöra vilka verk som ska ingå i Sveriges kulturkanon. Totalt har 100 verk valts ut, däribland Saabs Viggenplan i kategorin ”uppfinningar”. ”Viggen är ett avancerat stridsflygplan som symboliserar både svensk ingenjörsförmåga och viljan till väpnat försvar av svensk neutralitet”, står det i motiveringen.

Uniformsstrulet blev en snackis

Citat från artiklar på Officerstidningen.se

”Sverige har levererat operativ effekt vid Natos östra gräns mot Ryssland”

Chefen för Operationsledningen, Eva Skoog Haslum, på ceremonin för Natostyrkan från P 7 efter dess hemkomst från Lettland.

Mest läst på Officerstidningen.se

1. Stridshjälm 24 på väg ut till förbanden

2. Paus i införandet av nya uniformssystemet

3. Debatt: ”Vad hände med den vaskade årskullen från 2003–2005?”

4. Bildspecial: Här är delarna som ingår i nya markstridsuniform 24 ­systemet

5. Svenska instruktörer utbildar den somaliska armén

Läs nyheten om Stridshjälm 24 officerstidningen.se

”Det är dags att ta det militära yrket till nya dimensioner i en modern tid.”

Håkan Silverup, officer och doktorand vid Lunds universitet.

Vi lever i en mycket osäker värld, där vi dessutom fruktar att det kan bli ännu mer besvärligt om vi tittar några år framåt. Så vi behöver en tydlig ambitionshöjning.

Officerstidningens nyhet om att införandet av den nya markstridsuniformen, MSU 24, har stött på patrull plockades upp av flera medier. Anledningen till att införandet pausats beror på mätproblem och att fel storlekar har levererats till förråden. Nyheten genererade inslag och artiklar hos såväl Sveriges Radio som i kvällspressen. ”Att det ständigt skrivs nya kapitel i följetongen 'Försvarets felköp i garderoben' är oroande. När det går åt skogen med det relativt enkla, hur tokigt kan det då inte bli när Försvarsmakten får tillskott på tiotals miljarder varje år?”, skrev Expressen i en ledare.

”Jag är helt trygg med att fänrikarna har det som krävs för att kunna lösa sina uppgifter i krig”

Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet, om den pågående debatten om Officersprogrammets innehåll.

Det sa den särskilda utredaren Carl Bildt när han överlämnade sitt slutbetänkande av ”Underrättelseutredningen” till regeringen den 13 juni. I utredningen föreslås bland annat att delar av Militära underrättelse ­ och

Foto:

Johan

Alp

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

Foto: Airwolfhound

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

Mikael Granholm blir FMV:s nya generaldirektör ƀ Försvarsmaktens tidigare generaldirektör Mikael Granholm tillträdde den 1 juli som generaldirektör för Försvarets materielverk, FMV. Han tar över posten efter Göran Mårtensson som varit chef för FMV sedan 2016.

Mikael Granholm har tidigare varit förvaltningschef på Regeringskansliet och arbetat på försvarsdepartementet, justitiedepartementet och finansdepartementet. Han tillträdde 2021 som generaldirektör för Försvarsmakten. JO

Totalförsvarsövning om svensk sjöfart på Donsö ƀ För första gången sedan andra världskriget övades sjöfarten inom totalförsvaret under Totalförsvarsövning DSM. Övningen hölls den 1 september under Donsö Shipping Meet i Göteborgs skärgård. Ett 60-tal organisationer, företag och myndigheter deltog, däribland Försvarsmakten. Premissen för övningen var att Sverige befinner sig i krig och sjöfarten prövades genom olika moment med fysiska fartyg och simulatorer. LS

Jag är nöjd över stödet vi har kunnat bidra med till Ukraina och Polen, uppdraget har även varit utvecklande för förbandet.

Det säger Christian Bertilsson, chef för den svenska kontingenten från Blekinge flygflottilj som i sommar har deltagit i Natos luftförsvarsoperation i Polen, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Styrkan har bidragit till att skydda den logistiknod i sydöstra Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina.

Vid en tillsyn i januari 2024 framkom att dokumentationen av FHS:s säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplan var otillräcklig.

Bristande säkerhetsskydd på FHS – ska betala miljonavgift

Försvarshögskolan, FHS, har brustit i sitt systematiska säkerhetsskyddsarbete och ska därför betala 1,5 miljoner kronor i sanktionsavgift. Det har tillsynsmyndigheten Försvarsmakten beslutat. Högskolan har fram till december på sig att rätta till bristerna.

DEN MILITÄRA UNDERRÄTTELSE- och säkerhetstjänsten, Must, identifierade vid en tillsyn förra året brister i Försvarshögskolans säkerhetsskyddsarbete. I slutet av augusti kom beskedet att Försvarshögskolan därför ska betala 1,5 miljoner i sanktionsavgift.

”Vi tar de påtalade bristerna på mycket stort

Saab utvecklar en autonom miniubåt ƀ Försvarets materielverk har tecknat avtal med Saab om utveckling av en obemannad undervattensfarkost, Large Uncrewed Undersea Vehicle (LUUV), uppger FMV på sin webbplats. Farkosten liknas vid en liten ubåt och ska ge Försvarsmakten ökad förmåga att

övervaka, upptäcka och avvisa hot. SVT Nyheter uppger att miniubåten ska användas för spaning i Östersjön, men att den på sikt kommer kunna bestyckas med minor eller torpeder. "En optimal uppgift är att skicka in obemannade farkoster i ett område innan en beman-

allvar. Vi intensifierar därför vårt pågående åtgärdsarbete för att komma till rätta med de administrativa bristerna genom att uppdatera vår säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplan”, säger Elisabeth Wall, säkerhets- och säkerhetsskyddschef vid FHS, i ett pressmeddelande. I samband med tillsynen påbörjades ett omfattande åtgärdsarbete för att stärka säkerhetsorganisationen på lärosätet. En av åtgärderna har varit att etablera en fristående säkerhetsavdelning med flera nyinrättade tjänster. Senast i december ska åtgärderna vara genomförda.

Josefine Owetz

nad ubåt går dit, för att söka av om det finns minor, bottenspaningssystem och hur det ser ut i området", säger Tobias Söderblom, utvecklingschef på Sjöstridsskolan och den som leder projektet, till SVT Nyheter. Sjötester av farkosten är planerade till sommaren 2026. LS

Foto: Försvarshögskolan

Foto: FHS

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Illustration: Saab

Elisabeth Wall

Paus i införandet av nya uniformssystemet

Införandet av nya markstridsuniform 24 har stoppats tillfälligt. Orsaken är att det har levererats för få uniformer i större storlekar och att det råder brist på vissa artiklar. Professionell personal har anlitats för att ta korrekta mått och under hösten planeras utrullningen att återupptas.

I BÖRJAN AV juli beslutades att införandet av den nya markstridsuniformen, MSU 24, skulle pausas tillfälligt. Orsaken var att det inte hade levererats tillräcklig mängd uniformer i större storlekar medan det fanns ett överskott på uniformer i storlekarna extra small och small. – Vi beslutade att om det saknas storlekar till någon individ när ett förband eller en del av ett regemente eller flottilj ska utrustas så väntar vi med det förbandet. Det här är andra gången som vi har pausat införandet. Vi hade samma problem i vintras, säger arméförvaltare Kenneth Felldén som är införandeledare.

Mätresultaten har hittills visat att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet jämfört med måtten som tas av de anställda nu. Det har gjort att det inte har levererats en tillräcklig mängd uniformer i rätt storlekar till Försvarsmakten för att distribuera ut till förråden. För att komma till rätta med mätproblemen har nu professionell personal anlitats för att ta korrekta mått på de individer som ska få uniformen.

– Vi har lärt oss att det är svårt att mäta sig själv eller en kamrat när man är nybörjare. Det är främst måtten för benlängd som har blivit fel. När Försvarets materielverk var med och kontrollmätte såg vi att måttet för benlängd hade blivit fel för cirka 30 procent av personalen, säger Kenneth Felldén och fortsätter: – Vi ska försöka skapa en tydlig instruktion och bättre mätverktyg för att det ska bli bättre. På längre sikt undersöker nu Försvarsmakten om kroppsscanner är ett bra alternativ för mätning.

DET ÄR FRAMFÖR allt sex mått som är viktiga för MSU 24, av totalt 19 mått som Försvarsmakten behöver ha på sin personal, förklarar han.

– Här ingår till exempel mått på huvudet som vi använder för att utrusta med den nya stridshjälmen.

Även Försvarsmaktens digitala stödsystem Prio bidrar till problemen genom att storleksalgoritmen genererar fel storlekar för vissa persedlar.

– Systemet behöver uppdateras, säger Kenneth Felldén. Vad tänker du om den uppkomna situationen?

Under hösten väntas utrullningen av uniformssystemet kunna återupptas. För att underlätta för förrådspersonal fylls det på med storlekar av MSU 24 på de förband där pårustningen redan är påbörjad, berättar Kenneth Felldén.

– Vi har justerat de kommande leveranserna så att vi inte köper fler av de små storlekarna och att vi köper fler av de stora. Vi har också lärt oss att det är bättre att utrusta hela garnisoner, en i taget.

”När Försvarets materielverk var med och kontrollmätte såg vi att måttet för benlängd hade blivit fel för cirka 30 procent av personalen.”

– De inledande styrningarna för hur vi skulle införa systemet var inte tillräckligt bra. Vi har underskattat svårigheten att mäta. Det är berättigat att kritisera oss för detta men vi försöker förbättra oss efter hand. Vi fortsätter att utrusta förbanden så fort vi har tillräckligt många persedlar i de storlekar som personalen behöver, men först till de förband som vi redan har påbörjat införandet på.

HITTILLS HAR MSU 24 levererats till sju förband: Norrlands dragonregemente, K 4, Norrbottens flygflottilj, F 21, Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Stockholms amfibieregemente, Amf 1, Göta Trängregemente, T 2, och Blekinge flygflottilj, F 17. Under 2028 ska MSU 24 vara införd i hela grundorganisationen.

Linda Sundgren & Josefine Owetz

Läs mer

Fler artiklar om MSU 24 finns på officerstidningen.se

“Vi har lärt oss att det är svårt att mäta sig själv eller en kamrat när man är nybörjare”, säger arméförvaltare Kenneth Felldén, som är införandeledare för MSU 24.

MSU24

Foto: Emil Malmborg

Chefen Lv 6 fastställer instruktion för egeninköpt utrustning

”Det har länge funnits en vilja och tendens hos anställda att köpa egen utrustning för att bli bättre i sin tjänst", säger Johan Jönsson, förbandschef på Luftvärnsregementet, som såg ett behov att tydliggöra vad som gäller för egeninköpt utrustning.

– Det här underlättar chefskapet. Det finns nu en grund att utgå från där man antingen tillåter något eller inte. Vi tar bort onödiga små friktioner och tillåter individuell frihet i viss mån, säger han.

Den anställde måste dock säkerställa att den inköpta utrustningen uppfyller Försvarsmaktens krav och tekniska specifikationer, och uppmanas rådgöra med kompanifanjunkare innan inköp. Befäl får checklistor som stöd för att inspektera och följa upp materielen. Johan Jönsson hoppas att dokumentet ska fungera som ett stöd för både chefer och anställda.

– Normalt sett kan du inte köpa vilken utrustning som helst, men många anställda i Försvarsmakten gör de facto det ändå. Jag hoppas att instruktionen blir en bra ledstång för våra medarbetare och chefer. Det är ett sätt att skydda både dem och verksamheten.

I INSTRUKTIONEN BETONAS att det inte handlar om att täcka brister i tilldelad utrustning med egeninköpt materiel.

– Det som står på utrustningskortet ska vi tilldela och förse medarbetarna med. Att det exempelvis saknas regnställ, det får logistiken lösa. Men vill man anpassa exempelvis stridsvästfickor för bättre passform ska det finnas en möjlighet att själv köpa en annan modell, säger Johan Jönsson.

I arbetet med att ta fram instruktionen deltog verksamhetssäkerhetsofficerare, den lokala skyddsorganisationen och anställda. Att involvera brukarna var viktigt, förklarar bataljonsförvaltare Tobias Gustafsson som ingick i arbetsgruppen.

Utrustning

På Luftvärnsregementet har en instruktion fastställts över vilken personlig utrustning som anställda får köpa in privat och använda i tjänsten. Syftet är att ge anställda och chefer tydliga ramar och ett bättre stöd, säger förbandschef överste Johan Jönsson.

DET HAR LÄNGE förekommit att anställda i Försvarsmakten kompletterar sin personliga utrustning med privat inköpta produkter, med allt från bättre magasinsfickor till smidigare kängor. Men utvecklingen med egeninköpt utrustning skapar också en svår balansgång, konstaterade överste Johan Jönsson, chef för Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad.

– När jag kom hit som chef var detta om-

råde oreglerat och då är det svårt att ta ansvar för verksamhetssäkerheten. Jag kände att vi behövde sätta upp en ribba för vad som anses som godkänt och inte. Den här instruktionen är ett sätt för mig att ta det ansvar som jag har som förbandschef, säger han.

– Instruktionen är förankrad bland personalen. Vi bestämde tidigt att vi ville undvika att förbjuda användning av utrustning som anställda redan sett behov av och lagt pengar på, säger han och fortsätter:

”Jag kände att vi behövde sätta upp en ribba för vad som anses som godkänt och inte.”

I JUNI FASTSTÄLLDE Johan Jönsson därför en instruktion som sätter ramarna för vilken utrustning som de anställda får köpa in och använda i tjänsten. Instruktionen, som bland annat reglerar fickor till stridväst, handskar och kängor, innebär att personalen får bära privat in köpt utrustning även om den inte är godkänd av Försvarsmakten genom beslut om användande.

– Vi vill lägga ribban på en nivå som är bra och visa att vi bekräftar soldaterna genom att säga att de kan fortsätta bära utrustningen som de har köpt.

Enstaka soldater kan dock behöva avlägsna vissa små attiraljer, berättar han.

– I stort är de anställda, särskilt befälen, väldigt positiva över den här instruktionen. Nu vet man vad som är rätt och fel och vad chefens vilja är, säger Tobias Gustafsson.

Josefine Owetz

Foto: Alexander Gustavssonl/Försvarsmakten

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

HYBRID

Marinen ska omorganiseras – projektgrupp tillsatt

Projekt

Marinen ska organiseras om för att anpassas till dagens förutsättningar och behov. En projektgrupp ska lämna förslag till åtgärder innan årsskiftet och i början av februari 2026 ska den nya organisationen vara beslutad, enligt marinchefen Johan Norlén.

MARINENS NUVARANDE ORGANISATION kom till för 20 år sedan. Den utvecklades i en tid då ett väpnat angrepp på Sverige bedömdes som osannolikt och Försvarsmaktens resurser riktades mot internationella insatser. För att möta dagens behov mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget och medlemskapet i Nato, behöver den marina organisationen stöpas om, det berättar marinchefen, konteramiral Johan Norlén, som tillsatt en projektgrupp som under hösten ska besöka de marina förbanden och kartlägga organisationen.

– Projektgrupp "Ny marin" ska förslag på hur vi kan ändra eller justera den befintliga organisationen. Jag ska inte föregå projektgruppens arbete men det handlar om att säkerställa vissa funktionaliteter inom exempelvis ledning, utbildning, utveckling och logistik. Vi måste också skapa uthållighet i förbanden för att kunna bemanna operationer inom Nato som kan pågå i månader, ibland ännu längre.

Johan Norlén säger att arbetsmängden i organisationen kommer att bestå, men ambitionen är att resursfördelningen ska bli bättre avvägd än den är idag. – Vakanser kommer att finnas i morgon också, men vi kanske blir bättre på att välja vilka av dem som är lämpliga att ta.

Thörnqvist, före detta marinchef, och Thomas Ljungqvist med en mångårig bakgrund i marinen. Under hösten ska de besöka samtliga marina förband för att skapa en lägesbild och föreslå förändringar för marinchefen.

” Vakanser kommer att finnas i morgon också, men vi kanske blir bättre på att välja vilka av dem som är lämpliga att ta.”

Projektgruppen består av två individer som tidigare har tjänstgjort i Försvarsmakten: Jan

– Det här är två individer med lång erfarenhet och mycket kunskap om marinen. Att välja dem handlar om att skapa objektivitet, de har inga aktier i detta och heller inget jobb kopplat till marinen. Jag vill genomföra det här med så stor transparens och delaktighet som möjligt.

VID ÅRSSKIFTET SKA projektgruppen redovisa sina resultat och i början av februari 2026 räknar Johan Norlén med att ha fattat beslut om den nya organisationen. Enligt uppdraget kan förändringarna vara genomförd till 31 december 2027, men senast 1 januari 2030.

– När införandet påbörjas återstår att se. Det beror bland annat på vilken typ av förändringar som behöver göras.

Linda Sundgren

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Foto: Hampus Andersson/FM

Marinen ska stöpas om för att bättre möta dagens behov utifrån bland annat Natomedlemskap och tillväxt.

Johan Norlén

Försvarsmakten tar fram ny utbildning efter kritik från Plikt rådet

Pliktrådet

Otillåten frihetsinskränkning i form av kasernförbud tillämpas vid hälften av alla värnpliktsutbildande förband och på vissa förband avgör befäl om värnpliktiga ska få söka vård eller inte. Det framgår av Pliktrådets årsrapport. Försvarsmakten utvecklar nu en utbildning för anställda som ska arbeta med värnpliktiga i sin tjänstgöring.

PLIKTRÅDETS ÅRSRAPPORT Dags att agera bygger på 61 stycken förbandsbesök genomförda mellan maj 2024 och februari 2025, och omfattar samtliga regementen, flottiljer och skolor som bedriver grundutbildning av värnpliktiga. Vid 13 av 28 förband förekommer otillåten frihetsinskränkning i form av kasernförbud, alltså att värnpliktiga förbjuds lämna kasernområdet. På flera förband har det utfärdats stående kasernförbud och det har även utfärdats kasernförbud som bestraffning. – Det kan exempelvis handla om att ett förband inte tillåter de värnpliktiga att vistas utanför regementsområdet inför muck, därför att det föregående år skedde en incident ute på krogen. Men det är inte ett hållbart argument

William Wennman är ordförande i Pliktrådet. Han menar att det är viktigt att de bestämmelser som reglerar värnpliktsutbildningen också följs.

för kasernförbud, säger William Wennman, vice ordförande i Pliktrådet, som företräder landets totalförsvarspliktiga under grundutbildning.

ENLIGT FÖRORDNINGEN OM ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring (1995:649), har värnpliktiga rätt att på sin fritid vistas på valfri plats utom i vissa specifika fall. Dit räknas exempelvis upprätthållande av beredskap eller att det krävs inför en förestående övning. Pliktrådet ser allvarligt på att de värnpliktigas rörelsefrihet inskränks på felaktiga grunder.

”Pliktrådet vill gärna se att man faktiskt får utbildning om värnpliktigas rättigheter och skyldigheter när man pluggar till officer.”

– Vi tar unga vuxna ur samhället för att genomföra grundutbildningen, det är kanske den största frihetsinskränkningen de här individerna kommer att utsättas för i livet. Då anser Pliktrådet att det självklart måste ske på ett rättssäkert sätt enligt de lagar och föreskrifter som styr utbildningen, säger William Wennman.

En annan fråga som lyfts i Pliktrådets årsrapport är den om värnpliktigas rätt till vård. Vissa förband tillämpar så kallad förstahandsbedömning där ett befäl bedömer om en värnpliktig ska få söka vård eller inte. Enligt rap -

Även värnpliktiga måste få bättre information om sina rättigheter och skyldigheter under tiden i Försvarsmakten, anser Pliktrådet.

porten händer det att värnpliktiga ifrågasätts och nekas boka tid hos Försvarshälsan eller återhämta sig på sjuklogement, trots uppenbara sjukdomssymptom.

– Om en värnpliktig vill uppsöka vård, av psykiska eller fysiska skäl, går denne oftast först till sin plutonchef. Då ska befälet inte göra någon slags bedömning av individens tillstånd, de har inte utbildning för det. Befälet ska endast agera som stöd för den värnpliktige, säger William Wennman.

I ÅRSRAPPORTEN STÅR det att ”Pliktrådet uppfattar att befäl ibland tycks ha inställningen att det värsta som kan hända är att de låter en individ som överdriver sina symptom ”slippa undan” utbildningen, istället för verkligheten där det värsta som kan hända är att en värnpliktig lider allvarlig skada.”

Pliktrådets bedömning är att de fel som begås ofta handlar om bristande kunskap om de lagar och förordningar som värnpliktiga omfattas av.

– Pliktrådet vill gärna se att man faktiskt får utbildning om värnpliktigas rättigheter och skyldigheter när man pluggar till officer. Det finns ett behov av det och ett väldigt stort

värde i det, både för enskilda officerare och för värnpliktiga och pliktlagens legitimitet, säger William Wennman.

Överste Stefan Smedman, chef för utbildningsavdelning på Försvarsstabens genomförandeenhet, säger att han välkomnar Pliktrådets rapport. Han konstaterar att inskränkningar i de värnpliktigas rörelsefrihet i form av kasernförbud inte får förekomma, om det inte är beslutat på rättslig grund.

– Det är en avvikelse. Lagen om disciplinpåföljd har förändrats i ett antal steg och idag är det bara förbandschefen som har mandat att under vissa omständigheter besluta om disciplinpåföljd.

ÄVEN RUTINERNA I samband med sjukärenden behöver förbättras, menar Stefan Smedman. – Befäl har inte den utbildning som krävs för att bedöma vårdbehovet hos en individ. Det ska finnas en kedja, från det att den värnpliktige träffar befälet på morgonen till att man får tid hos en sköterska eller kommer till Försvarshälsan. Den kedjan ser olika ut beroende på hur långt förbandet har kommit i sin utbyggnad, men det är en fråga vi jobbar med.

Stefan Smedman instämmer i Pliktrådets slutsats att avvikelserna ofta bottnar i okunskap. Nu tas en utbildning fram om värnpliktigas rättigheter och skyldigheter som samtliga befäl som arbetar med värnpliktiga ska genomgå.

– Kursen handlar bland annat om att lära sig förstå medinflytandesystemet och få kunskap och förståelse för lagen om disciplinpåföljd så att man inte tar egna initiativ. Jag hoppas att den träffar organisationen senast sommaren 2026.

Att hålla en hög nivå på grundutbildningen är i förlängningen en förutsättning för den tillväxt som Försvarsmakten befinner sig i, säger Stefan Smedman.

– Kvalitén i värnplikten är avgörande för vår rekrytering och för vår möjlighet att fortsätta växa. Den är nyckeln till att ungdomarna ska vilja ha ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. Men jag vill också säga att det görs ett fantastiskt arbete med vår värnpliktsutbildning och 38 procent av de som genomfört värnplikten väljer att ha en fortsatt relation till Försvarsmakten. Det är en väldigt hög siffra och ett kvitto på att vi gör mycket rätt. Linda Sundgren

Svensk-finsk anskaffning av radioapparater ƀ En gemensam beställning av radioapparater av typen Manpack har gjorts av Försvarsvarets materielverk, FMV, och finska försvarsmakten, FDF, skriver FMV i en artikel på myndighetens webbplats. Beställningen är den första anskaffningen inom ramen för Nordefco-, Fise-avtalet som tecknades i april och som handlar om upphandling av C4I-system (ledning, kommunikation, datorer och underrättelsetjänst). Avtalet syftar bland annat till att stödja utvecklingen av den gemensamma lägesbilden och underrättelsekapaciteten mellan Sverige och Finland. Radioapparaterna levereras av Telenor Maritime Oy:s Cognitive Networked HF. Leveranserna ska vara slutförda innan årsskiftet. LS

Bättre övningsmöjligheter i Sollefteå ƀ Fortifikationsverket har köpt in ett markområde från Svenska kyrkan i Härnösands stift, uppger Försvarsmakten på sin webbplats. Affären ger Västernorrlands regemente, I 21, med Jämtlands fältjägarkår möjlighet att öva på en 6 000 hektar stor yta i Sollefteå. Förvärvet innebär att två övnings- och skjutfält kan bindas samman vilket ger bättre förutsättningar för övningar med skarp ammunition. LS

207

Så många nya fänrikar ur den 230:e kursen på Militärhögskolan Karlberg tog examen från Officersprogrammet den 27 juni. Samtidigt avslutades utbildningen för 34 fänrikar som gått Särskild officersutbildning (Sofu).

Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Försvarsmakten står inför stora utmaningar med att klara personaloch kompetensförsörjningen de kommande tio åren.

Åtgärder krävs för att lösa personalbehovet till 2035

Snabbare karriärvägar, reservofficerare i Natostaber och ekonomiska incitament. Det ska bidra till att lösa Försvarsmaktens personal- och kompetensförsörjning de kommande tio åren. Men för att planen ska gå i lås behöver en rad antaganden förverkligas och föreslagna åtgärder få önskad effekt, enligt en ny rapport.

I BÖRJAN AV juni fastställdes personal- och kompetensförsörjningsplanen för 2025–2035. Den består av två delar med tillhörande bilagor som dels ger en nulägesbild, dels beskriver vägen framåt med konsekvensanalyser, riskbedömningar och ett åtgärdspaket med 75 punkter. Enligt Försvarsmaktens beräkningar kommer organisationen vara volymmässigt personalförsörjd till 2030 och kompetensmässigt uppfylld i alla delar år 2035.

Men för att prognoserna ska slå in krävs att ett antal antaganden förverkligas och att de åtgärder som föreslås också genomförs och får önskad effekt, förklarar överstelöjtnant Carl-Magnus Svensson som är chef för personalförsörjningssektionen på Försvarsstabens genomförandeenhet. – Det viktiga är att vi är ärliga med våra antaganden så att statsmakten och

våra chefer kritiskt kan granska dem, och det tycker jag att vi har varit. Vi beskriver läget som det är, men också de risker som finns på kort och lång sikt, säger han.

”Det viktiga är att vi är ärliga med våra antaganden så att statsmakten och våra chefer kritiskt kan granska dem.”

Nulägesanalysen målar en bild av en organisation med för lite personal och brist på kompetens, framför allt inom områden som ledning, logistik och teknik. En av de mest centrala frågorna att lösa är den om bristen på befäl. Dagens cirka 9 700 yrkesofficerare räcker inte för att fylla organisationen. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar de närmaste fem åren i kombination med kraftig tillväxt.

Dessutom har behovet av yrkesofficerare till centrala Natostaber skrivits upp, från 250 till 300. Därutöver ska Natoinsatser som FLF i Lettland bemannas liksom försvarsgrensspecifika kommandon inom försvarsallian-

Text: Linda Sundgren

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

sen, vilket sammantaget väntas kräva ytterligare cirka 75 yrkesofficerare, enligt CarlMagnus Svensson.

För att ekvationen ska gå ihop krävs alltså att en rad premisser besannas och att åtgärder genomförs. Bland annat förutsätts ett fortsatt högt söktryck till Officersprogrammet och andra yrkesofficersutbildningar. Planeringen utgår också från att runt 40 procent av befintliga yrkesofficerare fortsätter sin tjänstgöring två år efter pension, ett antagande som baseras på dagens situation.

ske är det inte nödvändigt att alla måste vara kompani- eller skvadronchef, utan att det räcker med att tjänstgöra på de nivåerna för att kunna gå vidare i systemet, säger Carl-Magnus Svensson.

YTTERLIGARE ÅTGÄRDER SOM föreslås är att ersätta vissa befattningar som idag är militära med civil personal liksom att överlåta vissa uppgifter till värnpliktiga befäl.

”Den hårda klappen i det här paketet är att vi övergår till en personalförsörjning utifrån arbetsgivarens behov av kompetens.”

För att lösa bristen på yrkesofficerare kan vissa befattningar komma att kravsättas och bemannas med en lägre grad, samtidigt som karriärvägarna uppåt ska snabbas på. Tiden i olika befattningar föreslås ligga på en miniminivå för att snabbare trycka juniora officerare uppåt i organisationen.

– Man bör nog inte hoppa över ledningsnivåer, som exempelvis plutonchefsnivå, men man behöver kanske inte vara där i sex år som taktisk officer. Kan-

Med de åtgärder som planeras, finns det inte en risk att Försvarsmakten tappar i militär kompetens?

– Vi menar att de befattningar som kräver militär kompetens också ska ha det, men för att vara ekonomichef eller pressekreterare behöver man inte ha gått Officersprogrammet, säger Carl-Magnus Svensson.

För att ytterligare avhjälpa personalbristen behöver reservofficerarna inkluderas i organisationen. Försvarsmaktens behov om 5 200 reservofficerare är numerärt redan uppfyllt, men många av dem har inte tjänstgjort på länge och antalet reservofficerare som är tjänstgö -

som andra frivilligt tjänstgörande behöver bli fler för att Försvarsmaktens organisation ska vara personellt uppfylld till 2035.

ringsbara är oklart. Enligt planeringen ska reservofficerarna krigsplaceras snarast möjligt och cirka 15 procent av befattningarna inom Nato förutsätts kunna bemannas med reservofficerare.

– Reservofficerskollektivet står för en väldig massa kompetens och att 30–40 av dem skulle vara intresserade av att tjänstgöra inom Nato, tror vi är ett rimligt antagande, säger Carl-Magnus Svensson och fortsätter.

– Utifrån arbete och familjeliv är det förstås inte för alla, men vi tror att intresset finns. Det som återstår för oss är att förenkla regelverket så att det blir möjligt att tillsätta Natobefattningar med reservofficerare och att skapa förutsättningar för dem genom en stabsutbildning.

Foto: Antonia

Sehlstedt/Försvarsmakten

Även antalet frivilligt tjänstgörande förväntas öka. Hemvärnet behöver rekrytera och/eller behålla fler i sin organisation samtidigt som gruppen övriga frivilliga förväntas gå från dagens 500 till 3 200 år 2035. Dessa ska tillföras via frivilligorganisationer som exempelvis Försvarsutbildarna, Sjövärnskåren och Svenska Lottakåren. Inom kategorierna anställda behöver antalet GSS/K (kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän) bli fler. För att klara behovet till 2030 behöver GSS/K stanna sex månader längre än idag i Försvarsmakten och ytterligare 250 behöver anställas på årlig basis.

INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN konstateras att det finns omfattande brister. För att åtgärda dem ska styrningen mot bristkompetenser bli tydligare inom grund- och yrkesofficersutbildningar, men även dagens yrkesofficerare kan behöva ställa om, enligt Carl-Magnus Svensson.

– Under lång tid har man kunnat jobba med det man är mest intresserad av, det har varit ett styrande behov. Men den hårda klappen i det här paketet är att vi övergår till en personalförsörjning utifrån arbetsgivarens behov av kompetens. Just nu ser arbetsgivaren ett behov av fler yrkesofficerare inom teknik, ledningssystem och logistik och då måste man styra mot det i utvecklingssamtal och coaching.

Han säger att ett större antal officerare kommer behöva göra karriär på bred-

Såväl antalet hemvärnssoldater

CarlMagnus Svensson

den och djupet, likt specialistofficerarna.

– De flesta officerare kommer att stanna som majorer och de flesta specialistofficerare kommer att vara fanjunkare. På de nivåerna är behoven som störst. Men det betyder inte att du ska sluta utvecklas bara för att du uppnått den graden. Istället ska du bredda dig och göra karriär horisontellt.

För att göra en karriär på bredden mer attraktiv kan det krävas vissa ekonomiska incitament, enligt Carl-Magnus Svensson.

– Ytterst är lön och andra ersättningar en fråga för myndighetens personaldirektör och arbetsmarknadens parter och vi har inte tittat på lönefrågan. Men det vi kan konstatera är att inom bristkompetenser kan det komma att krävas ekonomiska incitament.

Han berättar att man utreder olika typer av premiesystem, ett arbete som väntas bli klart senare under hösten.

– När jag började i yrket var det officersbrist och då fick man ett belopp i samband med examen från officersutbildningen. Efter fyra år, om man var kvar i yrket, fick man ett belopp och efter åtta år ytterligare ett belopp. Det här är som sagt bara ett exempel, men framåt årsskiftet kommer jag att kunna ge ett tydligare svar på om ett premiesystem är aktuellt och hur det i så fall ska se ut, säger Carl-Magnus Svensson.

FÖRSVARSMAKTEN HAR EN uttalad ambition att öka andelen kvinnor i organisationen, men även om kvinnorna förväntas bli fler till antalet under kommande år finns en överhängande risk att andelen minskar,

För att få fler kvinnor till Försvarsmakten

enligt Carl-Magnus Svensson.

enligt de analyser som genomförts. Färre kvinnor än män lever upp till kravprofilerna vid mönstring och kvinnor tenderar att oftare sluta i Försvarsmakten än sina manliga kollegor.

– Vi jobbar aktivt med den här frågan, bland annat genom att se över kravprofiler. Vi ska inte sänka kraven där de är befogade, men ska man jobba i ett cyberförband är det kanske inte nödvändigt att ta 100 kilo i bänkpress. Vi fortsätter också att arbeta aktivt mot ovälkommet beteende. I grunden är det en ledarskapsfråga, från lokal nivå ändå upp till ÖB.

Enligt Carl-Magnus Svensson är det viktigaste med personal- och kompetensförsörjningsplanen att den är realiserbar och väl grundad i verkligheten. Krigsorganisationen måste vara både relevant och försörjningsbar för att fylla sin funktion, säger han.

ses över och arbetet mot ovälkommet

låtsas som att vi lever i en drömvärld mår varken politiker, arbetstagare eller myndigheten bra av. Jag brukar lite elakt säga att ingen kan försvara ditt luftslott med rosa enhörningar. Självbedrägeri är inget vi ska ägna oss åt.

”Ska man jobba i ett cyberförband är det kanske inte nödvändigt att ta 100 kilo i bänkpress.”

– Annars blir det bara luftslott och att

SAMTIDIGT SLÅS DET fast i planeringen att det saknas en fullstä ndig bild av kompetensläget i Försvarsmakten. Bristerna ska främst bero på den mängd it-system som används i sammanhanget och att dessa system inte är integrerade med varandra. Därmed går det inte att få en säkerställd helhetsbild av kompetensläget. – Så är det. Men vi måste göra en plan utifrån det vi vet idag och utifrån vissa antaganden, annars har vi ingenting att arbeta vidare med. Däremot kommer planen att behöva justeras efterhand, säger Carl-Magnus Svensson. ■

○ Många inom specialiserade kompetensområden känner sig inte uppmärksammade och hörda i kompetensförsörjningsfrågor.

○ Försvarsmakten har förmågekritiska bristkompetenser, främst inom ledning, teknik och logistik.

○ Styrningen av kompetensförsörjningen är otydlig och kortsiktig. Rådande OrgE-perspektiv kan leda till suboptimering av myndighetens kompetensförsörjning.

○ Karriärvägar och utvecklingsmöjligheter är ofta otydliga.

Ibland saknas incitament för att ta nästa steg i karriären.

○ Lön och ersättning skulle kunna användas på ett mer attraktivt sätt för att stödja kompetensförsörjningen.

○ Det finns en övertro på att ökad värnplikt direkt löser kompetensförsörjningen.

○ Inom vissa kompetensområden som teknik, ledning och logistik är det en större utmaning att behålla personal än att rekrytera ny.

Källa: FM 2024-20173:1

ska kravprofiler

beteende fortgå,

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

”Anpassningen till Natodoktrin är inledd”

Doktriner är nödvändiga för att styra militära organisationer på ett samordnat och tydligt vis. Men tillämpningen av dem kräver pragmatiska officerare som förstår när överenskomna regler behöver frångås och som också vågar agera därefter. Det säger kapten John Nisser, som 23 maj disputerade med avhandlingen Implementing Military Doctrine vid Försvarskolan.

Text: Linda Sundgren

Varför valde du att doktorera om införandet av militära doktriner?

– På den frågan finns det egentligen två svar. Det ena är att jag läste våra doktriner redan när jag var officer på trupp. Jag läste militärstrategisk doktrin och operativ doktrin och försökte förstå vad det övergripande konceptet är som Försvarsmakten jobbar enligt. Det andra är att jag upplever att det inom forskningen finns en uppfattning att militärer gör som doktrinerna säger, men det stämmer inte överens med mina erfarenheter.

Kan du ge exempel på när Försvarsmakten inte följt doktrinen?

– Vid tiden efter Rysslands annektering av Krim 2014 upplevde jag att det uppstod en slags konflikt inom Försvarsmakten. Vi hade en praktik som handlade väldigt mycket om att förbereda oss för Afghanistan och sedan Mali, men vi hade en strategisk inriktning som föreskrev en återgång till nationellt försvar. Det blev utgångspunkten för min forskning. Doktrinen säger nationellt försvar, men vi fortsätter att förbereda oss för utlandstjänst. Hur hänger det ihop?

”Doktrinen säger nationellt försvar, men vi fortsätter att förbereda oss för utlandstjänst. Hur hänger det ihop?”

– I värsta fall gör inte de egna styrkorna vad du förväntar dig, som exempelvis israeliska förband under oktoberkriget 1973. Trots en doktrin som föreskrev både defensiva och offensiva operationer hade israelerna utvecklat en väldigt aggressiv taktik. I krigets inledning tog de stora förluster på grund av sitt offensiva agerande och det tog dem tid att åter hitta en balans mellan offensivt och defensivt agerande. Men vi kan egentligen prata om tre strategiska problem som bristande efterlevnad får. Det första är att doktrinerna oftast är skrivna med en ganska god idé om hur man borde göra, vilket innebär att bristande efterlevnad riskerar att sänka organisationens förmåga till strid. Det andra handlar om kontroll – samhället förväntar sig att deras militär agerar i enlighet med sina doktriner. Det tredje är kopplat till förmågeutveckling – doktriner används ofta för att föreskriva hur organisationen ska utvecklas och om det inte efterlevs sker inte den efterfrågade utvecklingen. Vad är egentligen definitionen av en militär doktrin?

Vad kan det få för konsekvenser om doktriner inte följs?

– Här bråkar forskarna en del, eller man är i alla fall inte helt överens. Jag har lutat mig mot en beskrivning som säger

Läs mer på nätet! Scanna QR-koden för en längre intervju.

att doktriner är nedskrivna koncept och principer för hur du ska organisera och använda militära styrkor, men som kräver omdöme när de tillämpas. Det är idéer om hur du ska göra, inte tydliga instruktioner. Doktrinerna är centrala styrande dokument, men de är också abstrakta i sin natur och behöver därför mynna ut i exempelvis direktiv för planering, budgetunderlag och detaljerad strategisk inriktning för att göra dem til llämpbara.

Du har studerat införandet av militära doktriner i USA, Norge och Sverige. Hur har dessa länder lyckats med implementeringen?

– En utgångspunkt jag hade var att doktriner på central nivå bör sippra neråt i organisationen och mynna ut i praktisk handling. I Sverige är idén att man först bedriver försvarspolitik som i Försvarsmakten omsätts i en strategisk doktrin, som därefter blir operativa doktriner och taktiska doktriner som man sedan agerar efter. Men i min forskning visar jag att det inte alltid hänger ihop på det sättet och att doktriner har en tendens att utvecklas oberoende av varandra. Exempelvis kan flygvapnet eller armén skriva en doktrin för det de vill göra samtidigt som det skapas en strategisk doktrin som går i en annan riktning. Hur skiljer sig de tre länderna åt? – USA är det land som lyckats bäst med implementeringen. De har ett långt arv av doktriner och det finns spår tillbaka till mitten av 1800-talet. Doktriner har en helt annan status där än hos oss och de har lagt ner mycket energi på att införa och utbilda på doktriner. Min uppfattning är att USA på grund av sin storlek behövt lägga stor kraft på att styra genom doktriner och andra direktiv, medan Sverige och Norge är så små att vi kunnat styra utan doktriner. Vi har kunnat prata med varandra och för högre chefer har det varit ganska enkelt att styra direkt i stället.

"Om doktriner är bra eller dåliga är en debatt som fortfarande pågår inom vetenskapen och den militära professionen och som ännu inte är avgjord", säger kapten John Nisser.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Intervju John Nisser

I USA är det en generalsangelägenhet att skriva doktrin; doktrinen är det verktyg du har för att kunna styra hela den amerikanska armén exempelvis. I Sverige och Norge har det ofta varit en grupp handläggare som skrivit doktrinen och sedan har en general kommit in och satt en kråka på den. I mina intervjuer har det dessutom framkommit att generalerna ganska ofta, kanske i två tredjedelar av fallen, inte brytt sig jättemycket om innehållet. Doktriner har setts som något som behöver skrivas, men vad som stod i dem spelade mindre roll eftersom de ansåg att de ändå ledde organisationen med direkt ledarskap. Men i Sverige det har skett en förändring över tid och efter 2016 och framåt har vi ökat ansträngningarna att implementera våra doktriner avsevärt.

Du har identifierat fyra faktorer som spelar roll för hur väl försvarsmakter lyckas med införandet av militära doktriner. Kan du beskriva dem? – I grund och botten tycks det finnas en motvilja mot att implementera doktriner, man bygger ofta sitt agerande på vad man lärt sig genom tidigare konflikter, övningar eller de intryck man tar från andras krig. Men fyra faktorer tycks öka doktrinär efterlevnad. En tydlig auktoritet bakom doktrinen ökar chansen att den följs, liksom tydliga processer

I höst börjar John Nisser på Försvarsstabens strategienhet där han ska arbeta med konceptdriven förmågeutveckling och implementeringen av Natodoktrin i Försvarsmakten.

för hur doktriner tas fram och införs via exempelvis utbildning, övning eller insatser. Kulturell förankring, alltså om organisationen har en tradition av att följa doktriner, ökar också chansen till efterlevnad, liksom huruvida doktrinen harmoniserar med de värderingar och idéer som redan finns i organisationen. Slutligen handlar det om doktrinens kvalitet. Ju tydligare och mer koncis och begriplig den är desto större är chansen att den faktiskt används, medan doktriner som uppfattas som abstrakta eller akademiska riskerar att förskjutas trots klokt innehåll.

Men du är också kritisk till militära doktriner och menar att de kan göra försvarsmakter förutsägbara och trögrörliga. Kan du utveckla det?

– Tänk om vi förskriver ett koncept i våra doktriner som inte är bra, sådant är ju jättesvårt att veta på förhand. Jag vågar nog påstå att det är omöjligt att veta om en doktrin kommer att fungera eller inte. Så risken finns att vi har fel och anstränger oss för att implementera koncept som i praktiken inte är bra. Det är det ena. Sen finns risken att bli förutsägbar. Genom att i text

beskriva hur vi tänker agera i stort ger vi motståndaren en möjlighet att läsa av oss och förutse hur vi kommer att agera. Den tredje faran är att vi blir rigida. Att vi genom våra texter som säger hur vi ska uppträda fråntar officerare deras känsla av mandat att fatta beslut, de kanske känner sig tvungna att följa doktrinen.

”Att vi genom våra texter som säger hur vi ska uppträda fråntar officerare deras känsla av mandat att fatta beslut, de kanske känner sig tvungna att följa doktrinen.”

Utifrån det resonemanget, är det ens bra att ha doktriner då? – Om doktriner är bra eller dåliga är en debatt som fortfarande pågår inom vetenskapen och den militära professionen och som ännu inte är avgjord. Men jag tror att alternativet att inte ha en doktrin är sämre. Min uppfattning är att organisationer alltid skapar doktriner och antingen finns de i skrift eller så är de informella. Försöker man styra utan doktriner kommer det att utvecklas en massa beteenden och idéer om hur man ska göra som inte är styrda och heller inte explicita. Genom att skriva doktrin har vi faktiskt något att utgå ifrån. Däremot är det viktigt att ha officerare som är pragmatiska och kritiskt tänkande och förstår när det är dags att frångå överenskomna regler och som vågar agera därefter.

Foto: Margareta

Bloom Sandebäck

Nu när Sverige blivit medlem i Nato, hur kommer det att påverka våra doktriner?

– Det korta svaret är att det vet vi inte, men arbetet med anpassningen till Natodoktrin är inlett. När Michael Claesson var chef för Försvarsstaben beslutade han att vi i första hand ska ta Natodoktrin och i andra hand göra nationella til llägg i dem. Typ en liten ruta där det står att så här gör vi i Sverige. Först i tredje hand ska vi ha egna doktriner. Det ser alltså ut som att vi går mot en avveckling av svensk doktrin, men hur det här ska omsättas återstår att se. Först måste vi analysera vad vi behöver ha kvar av det som är vårt och när vi kan ta Natos doktrin fullt ut. Jag skulle inte bli förvånad om militärstrategisk doktrin och kanske de taktiska reglementena kommer att leva kvar på något vis. Vi kommer nog fortfarande vilja ha någon form av nationell inriktning på hur vi ska göra. ■

Total kontroll. Maximal säkerhet. Kompromisslös kommunikation.

Modernt: Kommunicera via röst, video och meddelande, enskilt eller i grupp.

Säkert: All kommunikation är skyddad av avancerad totalstreckskryptering.

Identitetskontroll: Systemet säkerställer att varje godkänd användare tilldelas en unik och korrekt digital ID-handling. Säkerställd identitet är lika viktigt som totalstreckskryptering!

Egen rådighet: Erhåll full och exklusiv kontroll över kommunikationssystemet, inklusive krypteringsnycklar och metadata. Ingen extern part har varken insyn, kontroll eller åtkomst till data.

Certifierat av tredje part: Kommunikationssystemet är godkänt för NATO RESTRICTED.

Svenskt system: Cryptify AB lyder under svensk lagstiftning och information riskerar därför inte att utelämnas till amerikanska myndigheter.

Support: Högkvalitativa supporttjänster för teknisk hjälp och assistans vid behov.

Join the Club: Cryptify Call är redan idag det självklara valet för daglig kommunikation för ett stort antal myndigheter, försvarsföretag och militära förband.

För mer information, se: www.cryptify.com

Trångbott i Enköping

Armén ska fördubblas till 2030. På Arméstaben, som utvecklar och leder arméns förband, tampas cheferna med trångboddhet, personalbrist och en mandatförskjutning där uppgifter tillförs snabbare än resurserna.

Två kollegor i ett tillfälligt kontor: major Märtha Lilliestråle Stéen och major Håkan Lund vid planeringsavdelningens produktionsplaneringssektion.

Text: Josefine Owetz

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Stefan Jansson ska nästa år ingå i den svenska delegationen till övervakningskommissionen

NNSC på gränsen mellan Nord- och Sydkorea.

Ett stilla snöfall föll när Arméstaben vid en ceremoni den 16 januari 2019 välkomnades till Enköpings garnison. 16 dagar tidigare hade försvarsgrensstaben inrättats och i samband med det flyttade staben hit från Stockholm. Inledningsvis bestod personalstyrkan av 60 personer.

Nu är det försommaren 2025. Sex år har gått sedan försvarsgrensstaberna utlokaliserades från Högkvarteret och successivt har staberna tagit över ansvar för personal, materiel, ekonomi och förbandsproduktion från Försvarsstaben. Antalet anställda på Arméstaben i Enköping har vuxit till knappt 190 personer, 130 militärt anställda och ett 60-tal civila medarbetare. Staben fortsätter att växa, men lokalerna hänger inte riktigt med i samma takt.

– Idag är vi trångbodda. Vi vet vilka utvecklingssteg vi vill ta, men infrastrukturen här i Enköping är en begränsning för att vi ska kunna växa, säger överste Stefan Jansson, chef för Arméstaben.

Hans kontor ligger i en modulbyggnad som tillkom för två år sedan för att möta behovet av fler kontorsplatser. För att skapa tillräckligt med utrymme är staben utspridd till flera olika byggnader och fastigheter på garnisonsområdet. Men det behövs ytterligare åtgärder, berättar Stefan Jansson.

– Många sitter i gemensamma arbetsutrymmen och det

"Jag har sett livet både ovanför och under Arméstaben, det gör att jag förstår både högre chefs och underställda chefers behov", säger Niklas Tornesjö som tidigare har varit stabschef på Swedec och arbetat på Insatsstaben.

är en arbetsmiljöutmaning, särskilt för den som hanterar skyddsvärd information. Lokalerna är helt enkelt inte byggda för den verksamhet vi har i dag.

ARMÉSTABEN UTVECKLAR OCH leder arméns krigsförband samt underställda organisationsenheter. Staben består av en genomförandeavdelning, en planeringsavdelning och en rustningsavdelning samt en stabsavdelning som hanterar frågor som rör själva organisationsenheten.

– Det finns en dualism mellan Arméstaben internt och att leda armén. Att leda Arméstaben och se till att den fungerar, med allting från intern logistik till lokaler, arbetsmiljö etcetera, till att leda armén. Sedan är det inte

I brist på fönster får en plansch göra jobbet på ett av kontoren på Arméstaben.

vattentäta skott utan det finns givetvis en dynamik i det där, säger Stefan Jansson.

Han har varit chef för Arméstaben sedan juni 2022 och beskriver arbetet som både utvecklande och frustrerande. En central utmaning är den pågående mandatförskjutningen från Försvarsstaben, där Arméstaben får allt fler uppgifter men inte alltid motsvarande resurser, berättar han.

– Det hänger ihop med det som i vardagstal kallas för ”losskastningen” där vi får uppgifter, mandat och rader i systemet, men det finns inga människor som flyttar på sig hit.

Vad blir konsekvenserna?

– Att vi behöver fortsatt stöd av Försvarsstaben, vilket hämmar även Försvarsstabens utveckling. De kan inte lämna ifrån sig alla arbetsuppgifter och vi är inte beredda att ta emot dem, säger Stefan Jansson.

Fram till 2030 ska armén fördubblas och växa till fyra brigader, en divisionsledning, en stridsgrupp på Gotland samt ett flertal armégemensamma förband. För att nå dit krävs bland annat nya arbetssätt, inte minst vad gäller hur planeringsprocessen går till på Arméstaben, förklarar överstelöjtnant Niklas Tornesjö. Han är chef för produktionsplaneringssektionen som leder och produktionsplanerar arméns förband på både kort och lång sikt.

– Vi frångår gamla rutiner för att hitta en mer innovativ process, där vi på ett bättre sätt kan möta de politiska målen och vad vi ska leverera till 2030 för att bygga framtidens armé, säger han.

"Allt för krigsförbanden", ett budskap som känns igen från såväl ÖB som i taket på Arméstaben.

Arbetet omfattar en tydligare samordning av personal, materiel, infrastruktur och ekonomi för att ge armén förutsättningar att möta de mål som finns för verksamheten. En kalibrering av planeringsåret 2025 har genomförts och en långsiktig planering för de kommande åren tas fram.

– Vi tar ett helhetsgrepp över alla produktionsfaktorer. Det ger oss bättre möjligheter att hålla ihop helheten och att säkerställa att bemanning och resurser ger förbanden rätt förutsättningar, säger Niklas Tornesjö.

Han berättar att mycket tid går åt till att översätta politiska beslut och försvarsmaktsledningens inriktningar till konkreta planer för arméns tillväxt. Det innefattar alla delar av arméns produktion, från Arméstaben till uppbyggnaden av nya krigsförband.

– Arméstaben är hjärtat och hjärnan i arméns verksamhet. Vår uppgift är att stödja arméchefen i att uppnå sina målsättningar och de politiska målen. Hela processen handlar om att skapa krigsförband och öka arméns krigföringsförmåga, säger Niklas Tornesjö.

En del i arbetet är operation Sankt Göran som syf-

Infrastrukturen här i Enköping är en begränsning för att vi ska kunna växa.

Stefan Jansson, chef för Arméstaben.

tar till att skapa bättre kontroll över arméns materiel och därigenom stärka krigsförbandens mobiliseringsförmåga. Förhoppningen är att etablerade rutiner ska omprövas och ineffektiva processer brytas.

– Sankt Göran är ett sätt där vi ökar arméns möjligheter och förmåga att mobilisera för storskaligt krig. Vi får bättre koll på materielen, statusen och kan omfördela det som hamnat fel, säger Niklas Tornesjö.

EN VIKTIG FÖRÄNDRING i stabens arbete just nu är som tidigare nämnts den alltjämt pågående mandatförskjutningen från Försvarsstaben. För tillfället gäller det framför allt ansvaret för infrastrukturen, som stegvis flyttas över till Arméstaben under året. Det är en välkommen förändring, berättar Niklas Tornesjö.

– Den stora fördelen är att vi kan samordna infrastrukturprocessen med övriga produktionsfaktorer. Det gör att vi kan väva ihop alla delar och få en helhetsbild för vad som krävs för att producera krigsförbanden, säger han. En annan nyckelfråga för utvecklingen av Försvarsmakten är materielförsörjningen. Armén har lämnat ifrån sig ett omfattande militärt stöd till Ukraina, motsvarande ungefär en halv brigad, som nu ska återanskaffas. Samtidigt pågår flera stora materielprojekt, som anskaffning av långräckviddigt artilleri, brigadluftvärn och nästa generations stridsfordon.

– Stridsvagnar och stridsfordon är typisk armémateriel, det köps i stort sett bara till armén. Men eldhandvapen, hjulfordon och lastbilar anskaffar vi till hela Försvarsmakten. Vi har all markmateriel i vår palett, säger överstelöjtnant Mattias Johnsson, chef för materielsektionen på rustningsavdelningen.

Bland övriga projekt som sektionen arbetar med nämner han UAV-system, som är under anskaffning och ska införas på bredd i Försvarsmakten, och slutförande av inköp av Patriotsystemet. Sektionen samarbetar nära Försvarets materielverk och försvarsindustrin.

– Det är väldigt mycket på gång, och ännu mer som kommer. Vår roll är renodlat att anskaffa och sedan styra hur vidmakthållandet ska se ut, säger Mattias Johnsson. Sektionen består av omkring 20 personer. Huvuddelen har sin arbetsplats här i Enköping, men ett antal anställda arbetar också på andra tjänstgöringsorter.

– Jag har individer på alla befattningar idag, men ju högre tryck det blir desto större är risken att vi kör slut på folk. Man hinner helt enkelt inte med i den hastighet som är nu. Vi behöver mer resurser på sikt och växer ur den kostym vi har idag relativt snart, säger Mattias Johnsson.

PERSONALFÖRSÖRJNING ÄR ETT område som återkommer i samtalen med de anställda på Arméstaben. Armén ska växa snabbt, både i volym och i uppgifter, men försörjningen av personal hänger inte riktigt med. Tillväxten på staben i Enköping sker främst genom civila tjänster, medan officerskåren växer långsamt.

– Rent organisatoriskt ska vi nog ha fler fasta befattningsrader, men för att kunna bemanna organisationen

med militär kompetens tillämpar vi tidsbegränsad placering och ökar rörligheten. Det gör att av officerarna som arbetar här, runt 130, är ungefär 70 på tidsbegränsad placering och pendlar hit, säger Stefan Jansson.

Totalt finns det 300 befattningar på Arméstaben. Större delen av staben finns i Enköping, men ett 100-tal anställda är utspridda på nio verksamhetsställen ute i landet.

– De är kopplade till förmågor, exempelvis arbetar de som har ansvar för fältarbeten i Eksjö och de som arbetar med stridsfordon sitter i Skövde, säger Stefan Jansson.

Dick Torberger är HR-chef för armén och har funktionsledningsansvar för HR-funktionen vid arméns 18 förband. Han bekräftar att personalförsörjningen är en stor utmaning. Armén behöver både fler yrkesofficerare och soldater, men rekryteringsläget skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet.

Det går inte att tänka att armén är lika överallt och vi måste kunna hantera regionala skillnader.

Dick Torberger, HR-chef för armén.

”Det här har varit ett av de roligaste jobben som jag har haft. Det är fantastiskt att se hur arbetet vi gör här resulterar i materiel och system till organisationen", säger Mattias Johnsson.

"Vi har arbetat mycket med återanställningar av officerare. Vi har också många officerare som stannar kvar efter att de gått i pension, vilket är otroligt positivt”, säger Dick Torberger.

– Vi behöver väldigt mycket människor. Men Sverige är långt, och förutsättningarna är olika i Boden, Revingehed och Sollefteå. Det går inte att tänka att armén är lika överallt och vi måste kunna hantera regionala skillnader. På vissa orter lockar vi personal under några år men de flyttar när familjebildning blir aktuellt. På andra orter är det svårt att rekrytera över huvud taget, säger Dick Torberger.

ÅTERANSTÄLLNINGAR HAR BLIVIT en viktig källa till kompetensförsörjning, men även det batteriet börjar ta slut. Vakansläget på Arméstaben mildras idag främst genom tillfälliga lösningar och personalrörelser från förbanden, vilket i sin tur ökar belastningen ute i organisationen.

– När det uppstår behov här tittar vi neråt, för det är där vi kan kommendera rörelser. Det innebär att belastningen på förbanden att avdela officerare hit till Arméstaben ökar markant. Och den kommer att öka varje år framöver, säger Stefan Jansson och tillägger:

– Vi måste också skapa strukturer där vi flyttar officerare hit från Högkvarteret. Vi behöver skapa en mer hierarkisk balans där Försvarsstaben inte är lika stor som alla försvarsgrenarna tillsammans utan där vi får en

FAKTA

Arméstaben

Arméstaben, AST, utvecklar och leder arméns krigsförband samt underställda organisationsenheter. Bland uppgifterna finns operativ planering, förbandsproduktion av krigsförband och organisationsenheter samt upprätthållande av enheter i beredskap. Därtill arbetar staben bland annat med vidmakthållande av materiel och genomförande av nationella och internationella insatser. Staben består av en genomförandeavdelning, planeringsavdelning, rustningsavdelning och stabsavdelning. AST har 300 medarbetare på 9 organisationsenheter.

Idag har arméchef generalmajor Jonny Lindfors 18 direkt underställda chefer i produktionsdelen. Inom ramen för pågående strukturdirektiv kommer armén att tillföras organisationsenheter, däribland Militärhögskolan Karlberg.

Källa: Arméstaben.

mindre försvarsstab och en bredare förmåga på försvarsgrenstaben.

Frågan om rörlighet, både geografisk och mellan olika nivåer i organisationen, är enligt Stefan Jansson avgörande för att lyckas med bemanningen framåt. Utöver personalförsörjningen av Arméstaben och Försvarsmaktens övriga organisation tillkommer Natobemanningen, vilket innebär fler internationella placeringar och behov av ytterligare ökad rörlighet.

– Våra taktiska officerare kommer framöver att styras hårdare dit de bäst behövs. Förändringsresan pågår men den går ganska långsamt. Det är en omställning och jag har full förståelse för att det inte är alla som gillar det. Stefan Jansson berättar att hans egen karriär är en produkt av förbandsnedläggningarna som inleddes på 90-talet. Han har bland annat arbetat på Värmlands regemente i Karlstad och Kristinehamn, Artilleriregementet i Boden, Operativa enheten i Uppsala och Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå.

– Flyttcirkusen för mig och min familj inleddes 1991 och jag har arbetat på tolv organisationsenheter. Det är ingen styrka i sig, men det är åtminstone ett argument när man möter personal som har bekymmer med just den här dynamiken, säger han och fortsätter:

– Alla har olika förutsättningar att flytta runt och det har jag stor respekt för. Jag och min familj har flyttat omkring i stor utsträckning och tagit konsekvenserna för det, men det har också skapat möjligheter för oss, säger han och nämner åren i Belgien när han

arbetade på Shape, Natos militärstrategiska högkvarter i Mons.

BEHOVET AV ATT snabbare utveckla officerare till högre taktiska nivåer är tydligt. Stefan Jansson betonar att detta ställer nya krav på förmåner och flexibilitet för att göra officersyrket hållbart i ett modernt samhälle. Den yngre generationen förväntar sig att kunna kombinera tjänsten med ett mer jämställt familjeliv, samtidigt som karriären innebär en lång period av utbildningar och placeringar på olika orter.

– Vi måste skapa förutsättningar för rotationer, bra pendlingsvillkor och möjligheten att välja mellan pendling eller att ta med familjen. Det här är frågor jag har engagerat mig mycket i, men förutsättningarna för mig att göra något är begränsade. Vi kan fatta vissa beslut om pendling, men de större ramarna sätts centralt, säger Stefan Jansson.

En som pendlar till Enköping från Arvidsjaur är överstelöjtnant Johan Althén. Han är chef för underrättelseoch säkerhetssektionen vid Arméstabens genomförandeavdelning. Efter en lång karriär vid jägarbataljonen på Norrlands dragonregemente leder han sedan två år tillbaka arbetet med att ge arméchefen en samlad läges-

bild och skapa förutsättningar för säkerhetstjänsten inom arméns förband, både nationellt och i de internationella insatser som pågår. – Jag är arméchefens underrättelse- och säkerhetschef. Inom ramen för säkerhetstjänsten ser vi till säkerhetstjänsten för de förband som vi har utomlands och vi skapar förutsättningar för säkerhetstjänsten för arméns underställda förband, säger Johan Althén.

Militärregionerna är ansvariga för det direkta säkerhetsarbetet för arméns organisationsenheter, men sektionen arbetar med att stötta och bidra till arméns säkerhetstjänst i stort, förklarar han.

– Det kan exempelvis vara att vi utbildar på arméns metod för säkerhetsskyddsanalys och att vi skapar förutsättningar för att lösa saker kopplat till det som måste skyddas utifrån arméchefens prioriteringar, som anläggningar, personal och materiel.

Det byggs hela tiden här, det är standard på Arméstaben.

”En stor del av vårt arbete handlar om att dra lärdomar från Ukraina och föra dem vidare in i arméns olika verksamheter", säger Johan Althén.

Johan Althén, chef för underrättelse- och säkerhetssektionen.

En central del av sektionens arbete är att omsätta erfarenheter från kriget i Ukraina. I stället för att producera omfattande rapporter ser Johan Althén och hans kollegor till att rätt aktörer kopplas ihop direkt, så att kunskap och innovation snabbt kan användas i projekt, reglementen och materielutveckling.

– En stor del av vårt arbete handlar om att dra lärdomar från Ukraina och föra dem vidare in i arméns olika verksamheter. Många gör väldigt bra saker kopplat till erfarenheterna från Ukraina men det är svårt att beskriva då allt inte alltid kan synas, vilket hör till tjänstens natur, säger Johan Althén.

Han sitter i ett av fikarummen på staben. Ett plötsligt ljud från en högljudd borrmaskin hörs från våningen ovanför.

– Det byggs hela tiden här, det är standard på Arméstaben, konstaterar han med ett leende och förklarar att han har vant sig och knappt hör ljuden längre.

ÅTER TILL FRÅGAN om trångboddheten på Enköpings garnisonsområde. För två år sedan togs ett första underlag fram för anskaffning av en ny stabsplats för Arméstaben. Alternativen i underlaget, som ska läggas fram senare i höst, innefattar både förvärv av befintlig fastighet och nybyggnation på Enköpings garnison.

– Vi tittar idag på alternativ både i och utanför Enköping. Vi brukar säga en timme från Stockholm och Arlanda. Det hänger ihop med att det ska gå lätt att pendla med tåg och flyg. Sätter man passaren där så är det ungefär det området som vi tittar på, säger Stefan Jansson.

Han berättar att Arméstaben i väntan på ett beslut försöker lösa situationen provisoriskt. Just nu tillförs 40 nya arbetsplatser, nästa år väntas ytterligare 90 platser.

– Det gör att vi kan tunna ut oss och bli mer pragmatiskt grupperade inom våra resurser. Så det finns en framåtriktad plan, även om den fortfarande också är tillfällig. ■

rågor om militärt försvar och samhällsberedskap intar idag en betydligt mer central plats i den offentliga debatten än då försvarsdelen i den nationella SOM-undersökningen för första gången etablerades år 2011. Vid den tidpunkten pågick fortfarande insatsen i Afghanistan, värnplikt och militära hot mot svenskt territorium betraktades som

föråldrade koncept och Försvarsmaktens kontakt med befolkningen baserades på reklamkampanjer i syfte att ”bygga varumärke”. Allmänhetens förtroende för försvaret var begränsat och i en negativ långtidstrend. I de nationella SOM-undersökningarna fanns det före 2011 enstaka frågor om exempelvis förtroendet för försvaret – samma fråga som ställs om en rad andra myndigheter eller institutioner – och viljan att skära ned försvarsutgif-

HISTORISKT HÖGT FÖRTROENDE FÖR FÖRSVARSMAKTEN

Förtroendet för Försvarsmakten bland svenska folket ökar för åttonde året i rad, enligt SOM-undersökningen 2024. Störst är ökningen bland dem under 50 år som bara under senaste året gått från 47 till 62 i förtroendebalans. Men trots att tilltron till försvarsförmågan har stärkts tror hälften av svenskarna att Försvarsmakten skulle ha svårt att försvara landet mot ett väpnat angrepp.

Redaktör: Linda Sundgren

Foto: Joel Thungren /Försvarsmakten

terna. Med inspiration från opinionsundersökningen British Social Attitudes inkluderades från 2011 en rad ytterligare frågor om till exempel synen på olika uppgifter för försvaret, synen på att svenskar dödas och skadas i utlandsuppdrag, om det var ett riktigt beslut att skicka svensk trupp till Afghanistan, huruvida försvaret bör utveckla autonoma vapensystem med mera.

NÄR RESULTATEN FRÅN 2024 års SOM-undersökning nyligen publicerades har intresset för försvarsfrågor vuxit markant. ”Försvar & beredskap” har bildat en egen avdelning i den årliga SOM-antologin och antalet frågor som ställs inom området har mångdubblats jämfört med 2011. Försvaret är idag en sektor som tilldrar sig ett stort intresse och en verksamhet som debatteras på de stora debattsidorna, även av personer som inte tillhör skaran ”närmast sörjande”. Försvar av Sverige har idag intagit en plats som en allmänt erkänt viktig samhällsfråga – något som knappast kan sägas ha präglat debatten under 2000-talets inledning.

Förtroendemåttet i de nationella SOM-undersökningarna anses utgöra en samlad värdering, främst av hur viktig en verksamhet uppfattas vara, respektive hur väl verksamheten anses fungera. Ett ”ganska litet” förtroende kan därför uttolkas på olika sätt. Det kan vara uttryck för att försvaret anses vara en mycket viktig verksamhet som dock inte fungerar särskilt väl, men en lika tänkbar tolkning är att respondenten ser försvaret som ganska oviktigt men samtidigt utan nämnvärda funktionsbrister.

Sedan 2017 års SOM-undersökning har svenskarnas förtroende för försvaret blivit större för varje år och den positiva trenden håller i sig, denna gång dock med minsta möjliga marginal. Försvarets förtroendebalans (andelen svarande som uppger stort förtroende minus andelen svarande som uppger litet förtroende) är +51 i 2024 års mätning, en uppgång med en procentenhet från föregående års undersökning. För femte året i rad noteras därmed försvarets mest positiva förtroendebalans i den nationella SOM-undersökningens historia, som sträcker sig tillbaka till 1986.

ÄVEN OM FÖRSVARET de senaste åren note-

Borde försvarsutgifterna minskas?

Svaren anges i procent.

Kvinnor

Mycket bra förslag

Ganska bra förslag

Varken bra eller dåligt förslag

rat endast mindre uppgångar i förtroendebalansen utsträcker sig en positiv trend nu till åtta år och markerar ett tydligt slut på den period i början av 2000-talet då försvarets förtroendebalans i regel låg nära eller under nollstrecket – i något fall ordentligt under noll. Sett över en längre period är det uppenbart att förtroendet för försvaret har stärkts markant i relation till både polis och domstolar, de andra myndigheter som försvaret normalt främst har jämförts med.

Det inledande 2000-talets försvarspolitik med nedskärningar samt ansträngningar att stöpa om invasionsförsvaret till ett litet yrkesförsvar främst för mindre insatser utomlands vann aldrig något stort förtroende hos svenskarna, trots omfattande marknadsföring med reklamfilmer och affischering. Förtroendebalansen för försvaret låg då flera tiotals procentenheter under den för polisen respektive domstolarna. Förtroendet för försvaret ökade i och med återgången till fokus på försvar av svenskt territorium, återaktiverad värnplikt och ökade satsningar. Nu ligger försvarsförtroendet på en högre nivå än det för domstolarna och i samma härad som

dåligt förslag

polisens – en historiskt snabb uppgång i SOM-undersökningarna, utan motsvarighet bland andra myndigheter. Förklaringen till uppgången är, rimligen, att befolkningen nu bedömer försvarets verksamhet som viktigare jämfört med tidigare samt att satsningarna på försvaret gör att svenskarna dessutom har större tro på försvarets funktion och förmåga att klara av sitt uppdrag.

”För femte året i rad noteras därmed försvarets mest positiva förtroendebalans i den nationaella SOM-undersökningens historia, som sträcker sig tillbaka till 1986.”

I 2024 ÅRS SOM-undersökning uppger 60 procent ett mycket eller ett ganska stort förtroende för försvaret (en uppgång från 59 procent i 2023 års undersökning) medan 9 procent uppger mycket eller ganska litet förtroende (oförändrat från föregående år). Det finns, sedan några år, ingen nämnvärd skillnad i försvarsförtroende mellan kvinnor och män.

Tidigare uttryckte kvinnor i regel ett betydligt större förtroende för försvaret än män – en skillnad som nu helt har försvunnit. Bland kvinnor var försvarets förtroendebalans i 2024 års undersökning +50 (upp en procent jämfört med 2023 års undersökning) och bland män +52 (oförändrat från föregående år). Avseende

Skulle Försvarsmakten klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp?

Svaren anges i procent.

Helt riktigt Delvis riktigt

Delvis felaktigt Helt felaktigt

Ingen uppfattning

åldersgrupper har förtroendet för försvaret ökat tydligt i de yngre åldersgrupperna (18–49 år) där förtroendebalansen +62 kan jämföras med +47 i 2023 års mätning. Samtliga andra åldersgrupper noterar ett försvarsförtroende som förvisso också är stort, men med noteringar 11–16 procent lägre (och dessutom marginellt försvagat i ett par åldersspann).

PARTIMÄSSIGT FINNS, SOM vanligt, en spridning avseende förtroendet för försvaret även om det senare får anses vara både utbrett och stabilt över hela den politiska skalan. Allra störst förtroende för försvaret uppger sympatisörer till

SOM-undersökningen

SOM-undersökningen (samhälle, opinion, medier) har genomförts varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Enkäten skickas ut till över 30 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år. Frågorna i enkäten är framtagna av SOM-institutet, ofta i samarbete med forskare eller offentliga organisationer. Ungefär hälften av de som får enkäten väljer att delta i undersökningen.

Källa: SOM-institutet/Göteborgs universitet

Centerpartiet; 77 procent av dem uppger mycket eller ganska stort förtroende, medan endast 1 procent uppger mycket eller ganska litet förtroende (totalt +76 i förtroendebalans). Därnäst kommer Liberalernas sympatisörer med +65 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Moderaterna (+64 i förtroendebalans).

Minst förtroende för försvaret uppger Vänsterpartiets sympatisörer, som noterar +20 i förtroendebalans (dock en uppgång från +18 i 2023 års mätning). Sverigedemokratiska sympatisörer uppger numera ett stabilt försvarsförtroende, till skillnad från situationen ett antal år tillbaka. I exempelvis 2016 års SOM-undersökning noterade Sverigedemokraternas sympatisörer en negativ förtroendebalans på -28, att jämföra med 2024 års förtroendebalans +44. Inte bland något annat partis sympatisörer har försvarsförtroendet stärkts i samma utsträckning som hos Sverigedemokraterna – sannolikt för att många av dem tidigare ansåg att försvaret var viktigt men för svagt, och nu känner ett större förtroende i takt med att försvaret upprustats.

SAMMANTAGET KAN KONSTATERAS att svenskarnas förtroende för försvaret är på rekordnivå och omfattar alla kategorier uppdelat på kön, ålder och partisympati. Förtroendet är dock inte helt utan förbe-

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina svängde folkopinionens inställning till Nato och andelen som var positiva till en anslutning till alliansen mer än fördubblades. Bilden visar 71:a bataljonen från Södra skånska regementet som genomför lastning inför deltagandet i Natos multinationella brigad i Lettland våren 2025.

Läs mer på nätet!

Läs om tidigare SOM-undersökningar på officerstidningen.se

håll. När svenskarna i en annan undersökningsfråga tar ställning till påståendet ”försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett militärt angrepp” uppger 36 procent att de bedömer påståendet delvis eller helt riktigt, medan 50 procent bedömer det delvis eller helt felaktigt (14 procent anger ingen uppfattning i frågan).

Det allmänna försvarsförtroendet är således något delvis annat än förtroendet för hur försvaret ytterst skulle klara sin kärnuppgift. Samtidigt kan vi se att det även i denna fråga finns en trend mot ökat förtroende; 2021 uppgav 23 procent att de delvis eller helt instämmer med påståendet att försvaret skulle klara av att försvara Sverige medan 60 procent bedömde detta som helt eller delvis felaktigt.

”Synen på Nato färgas sannolikt till stor del av hur pålitlig amerikansk utrikespolitik uppfattas och sedan Donald Trumps tillträde som amerikansk president har värdet av Natos säkerhetsgarantier kommit att ifrågasättas på ett sätt som tidigare inte var fallet.”

RYSSLANDS INVASION AV Ukraina i februari 2022 följdes av en snabb och kraftig opinionsförskjutning i frågan om huruvida Sverige skulle söka medlemskap i Nato. Andelen av befolkningen som ställde sig positiv till ett svenskt Natomedlemskap mer än fördubblades, från 29 till 64 procent mellan 2021 och 2022, samtidigt

Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

som andelen svenskar med motsatt åsikt mer än halverades, från 29 till 14 procent. Från ett jämviktsläge blev opinionen på rekordtid klart Natopositiv. Under den utdragna process då Turkiet och Ungern vägrade ratificera Sveriges Natoansökan minskade dock det svenska folkets förtroende för Nato. 2022 uppgick förtroendebalansen för Nato till +37, och år 2023 uppgick den till +29. I 2024 års SOM-undersökning, efter cirka ett halvårs Natomedlemskap, har förtroendet åter ökat till +38. Detta innebär ett hyggligt stort förtroende, om än långt svagare än förtroendet för det svenska försvaret. Män uppger ett något större förtroende än kvinnor för Nato (förtroendebalans +41 respektive +36). Natoförtroendet är betydligt mer politiserat än försvarsförtroendet. Bland riksdagspartiernas sympatisörer noterar de klassiska borgerliga partierna störst Natoförtroende (Liberalerna +68, Moderaterna +67, Centerpartiet +53 respektive Kristdemokraterna +44). Bland de rödgröna partisympatisörerna är Natoförtroendet störst bland Socialdemokraterna (+41) och Miljöpartiet (+30). Vänsterpartisympatisörer uppger däremot en negativ förtroendebalans för Nato (-24). Förtroendebalansen för Nato bland Sverigedemokraternas sympatisörer uppgår till +30.

SYNEN PÅ NATO färgas sannolikt till stor del av hur pålitlig amerikansk utrikespolitik uppfattas och sedan Donald Trumps tillträde som amerikansk president har värdet av Natos säkerhetsgarantier kommit att ifrågasättas på ett sätt som tidigare inte var fallet. Den senaste SOM-undersökningen genomfördes innan Donald Trump åter tillträdde som president och det återstår att se om kommande undersökningar kommer att visa ett minskande förtroende för Nato. ■

KARL YDÉN

Universitetslektor och forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle, reservofficer och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien.

NYHET

Stödjer interoperabilitet, datasynkronisering, Domänöverskridande informationsutbyte och ledning & kontroll (C2)

Funktioner och formfaktor

Utvecklad för ARBIT av MilDef — finns i två kompakta, robusta konfigurationer:

▬ Enkel Gateway: 1 GbE, 1,5U 19”/2-rack (Avbildad ovan)

▬ Fullständig Cross-Domain-lösning: Två 1 GbE-gateways, 2U 19”/2-rack (Se illustration nedan)

▬ Öppen API-arkitektur möjliggör sömlös integration med befintliga system och anpassning till föränderliga kundspecifika krav

▬ Utvecklad för att uppfylla robusta militära standarder och flexibel montering med olika färgval.(Mindre och lättare)

Godkänd för NATO SECRET – Beprövad för uppdragkritisk kommunikation

Arbit Solutions är utformade för integration i bepansrade CIS-plattformar och luftförsvarssystem, vilket möjliggör säker och interoperabel informationsdelning över flera domäner – även i omstridda miljöer. Systemen stödjer domänöverskridande ledning och kontroll (C2), såsom SitaWare, för Blue Force Tracking, Call for Fire samt stöd för STANAG märkning.

Fullständig Cross-Domain-lösning

Tillgänglig för marknadslansering i slutet av 2025. Observera: Visade bilder är inte av slutprodukten. Specifikationer och design kan komma att ändras.

Arbit Solutions är beprövade och testade i både NATO CWIX- och 2016/2019 BOLDQUEST-övningarna. Kunderna är i större delen av Europa, Asien och Nordafrika. Arbit en pålitlig leverantör med ett 20-årigt ramavtal med det danska försvarsministeriet.

Enkel Gateway lösning

”Jag kunde ha gått i pension för länge sedan och odlat morötter ”

Sitt brinnande engagemang för Ukraina fick major Roger Djupsjö när han jobbade där med att utbilda ukrainska officerare fram till kort före Rysslands fullskaliga invasion. Och eftersom han i ett emotionellt ögonblick lovat några ukrainska vänner att inte gå i pension förrän de nått en rättvis fred är han nu inne på sitt fjärde år på övertid – och tänker fortsätta efter 65.

Text: Anders Holmer

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det är mitten av augusti och major Roger Djupsjö ska snart iväg på ännu en av sina tjänsteresor till Ukraina. Även när han är i Sverige handlar det mesta om Ukraina eftersom det är huvudfokus i hans anställning på Försvarshögskolans samverkansavdelning.

Han tituleras militär lärare och brukar på hemmaplan hålla föredrag om sina erfarenheter från Ukraina, men skriver också rapporter efter genomförda uppdrag för att sprida kunskaper.

– När jag åker runt i Ukraina ser jag gravar överallt och minnesmärken med bilder av de stupade. Och i städerna möts jag av många som mist en arm eller haltar fram på kryckor med bara ett ben. Man blir väldigt berörd när man ser detta otroliga slöseri med människoliv, säger han.

Men även om han sett många förstörda byggnader i Kiev, Lviv och Odessa, betonar Roger Djupsjö att det ukrainska samhället snurrar på.

– Det är fullt med bilar, folk går på restaurang.

Människor måste leva. De flesta går inte ner i skyddsrum vid drönaranfall, bara när det kommer ballistiska

robotar. De har appar som varnar.

Eftersom han ständigt följer allt som händer i Ukrainafrågan, tar han upp det som vid intervjun toppar nyhetsflödet: rapporteringen om det rysk-amerikanska presidentmötet på en militärbas i Alaska.

Webben är full av klipp där USA:s president Donald Trump sitter och ler intill Rysslands president Vladimir Putin.

– Nu på morgonen har jag pratat med ett par av mina officersvänner i Ukraina och försökt lugna dem efter den nedslående rapporteringen. Med tanke på att Trump svängt från att kalla Ukrainas president för diktator och anklaga honom för att ha startat kriget, till att fördöma Rysslands bombningar och anklaga Putin för att ”snacka skit”, fanns det ändå förhoppningar hos dem att Trump skulle göra allvar av kravet på vapenvila och hotet om hårda sanktioner, säger Roger Djupsjö.

UNDER 2021 OCH inledningen av 2022, fram till en vecka före Rysslands fullskaliga invasion den 24 februari, arbetade han i Ukraina med att utbilda landets säkerhetsstyrkor inom ramen för Kanada-ledda Operation Unifier. Syftet med den var då att förbereda Ukraina på att kunna öva ihop med Natoländer.

– Min roll var att lära officerare på brigadnivå och uppåt övningsplanering – hur man förbereder, genomför och utvärderar.

Med tanke på att Roger Djupsjö varit chef för övningsavdelningen på Luftvärnsregementet, genomförandechef för luftvärnet under försvarsmaktsövning Aurora 17 och central övningsplanerare på Högkvarteret inför Aurora 20 (som senare ställdes in på grund av pandemin), var hans bakgrund perfekt för uppdraget.

– Fast när risken för ett storskaligt, ryskt anfall ökade hade vi obeväpnade utbildare inget där att göra längre. Vi ville inte att den ukrainska försvarsmakten skulle belastas med att skydda oss om de blev anfallna, säger Roger Djupsjö som förklaring till varför han lämnade landet.

Efter det har han dock fortsatt att i tjänsten besöka Ukraina många gånger – dels som en del av det svenska stödet, dels för att inhämta kunskaper som Sverige har nytta av i uppbyggnaden av den nya försvarsinriktningen.

SAMTIDIGT HAR ROGER Djupsjö, jämte den numera pensionerade överstelöjtnanten Joakim Paasikivi, blivit den officer som oftast får kommentera kriget i Ukraina i svenska medier.

– En hel del av de officerare jag lärde känna under Operation Unifier har tyvärr stupat, men de fem som blev mina närmaste vänner där har faktiskt klarat sig. Ett par av dem är nu placerade vid högre staber, men tre av dem har befattningar vid fronten – så dem är jag mest orolig för, säger Roger Djupsjö och berättar att

”Ingen kommer undan i ett krig, även om inte alla kan vara soldater. Alla måste hjälpa till, men sedan finns det alltid skillnader – ungefär som att folk i en fotbollsklubb är olika mycket engagerade”, säger Roger Djupsjö och berättar om vilket viktigt jobb han sett de ukrainska volontärerna göra på hemmaplan.

han ska försöka träffa sina vänner vid sin nästa resa till Ukraina.

HAN PEKAR PÅ hur nedslående det är för dem att höra Trump säga sig ”alltid ha haft en fantastisk relation med Vladimir”. Och ännu värre när Putin berömmer Trump för att han visar ”förståelse för Rysslands nationella intressen”.

– Ordvalet avslöjar att Ryssland i grunden inte ser Ukraina som ett självständigt land och att de på sin höjd bara vill låta Ukraina existera som en lydstat i stil med Belarus – och utan rätt att kunna försvara sig, säger Roger

”Hälften av mina vänner i Ukraina är rysktalande. De har aldrig känt sig förföljda, men nu vill de lära sig ukrainska och ta avstånd från Ryssland. Det kommer ta generationer att överbrygga den hatiska klyfta som Putin skapat”, säger Roger Djupsjö. T v: generalmajor Anders Callert, vicerektor på Försvarshögskolan.

Jag vet verkligen vilket helvete krig är, men inte sedan andra världskrigets dagar har det hänt att något land har tillåtits flytta ett annat lands gränser i Europa.

Djupsjö och fortsätter: – Allt det här tär på ukrainarna, som redan lider hårt av krigströtthet. Därför är det oerhört betydelsefullt att vi inte bara stöttar dem med vapen och ammunition, utan även med samarbete och politiska uttalanden. Den psykologiska aspekten är minst lika viktig för att hålla kampviljan uppe – det märker jag i alla samtal jag har med dem jag känner där.

I SOMRAS DELTOG Roger Djupsjö på flera scener under politikerveckan i Almedalen.

– I paneldebatterna jag deltog i fanns det en del som tror på förhandlingar med givande och tagande. Det är i och för sig en fin tanke, men jag framförde min åsikt tydligt: det funkar inte när Ryssland vill att Ukraina ska göra avkall på sitt land. Historien visar att det enda ryssarna förstår är att man synar deras kort och svarar med att vara minst lika hård mot dem tillbaka. Och deras kärnvapenhot får mig inte att ligga vaken om nätterna, de är livrädda för den vedergällning de skulle få tillbaka från Nato.

Roger Djupsjö pekar på att de största ukrainska förlusterna har varit bland dem som kommer från de östra områdena, som nu är ockuperade av Ryssland, men att det ändå är de som fortfarande kämpar hårdast.

– De vill återvända hem, trots att där mest nu bara återstår ruiner. De känner att det var onödigt att deras makar, bröder och söner offrade sina liv om man ger man upp de delarna nu.

– Jag vet verkligen vilket helvete krig är, men inte sedan andra världskrigets dagar har det hänt att något land har tillåtits flytta ett annat lands gränser i Europa. Jag kunde ha gått i pension för länge sedan och odlat morötter, men jag kan inte se på när en makthungrig diktator vill vrida klockan tillbaka och spoliera ukrainarnas framtid.

ATT HAN HAR svårt att acceptera orättvisor tror han kommer från barndomen och hans mors inställning att man inte bara kan stå och titta på när något är fel.

Han växte upp på en bondgård utanför Våxtorp i södra Halland och hade själv tankar på att bli bonde. Men när Roger Djupsjö bara var nio år dog hans pappa av ett hjärtstopp. De tvingades då att sälja gården och flyttade till Ängelholm. Efter årskurs nio började han jobba på ett slakteri, men trivdes inte utan ansökte om att få göra lumpen på I 16 i Halmstad redan som 17-åring.

– Att jag sedan blev officer hängde ihop med mitt intresse för orientering. Jag lockades av att få träna och tävla på arbetstid.

När vi pratar om stridstekniken i Ukraina minns han tillbaka på tiden då han utbildade värnpliktiga infanterister i att göra eldöverfall mot stridsvagnar och pansarskyttefordon.

– Idag skulle inte den taktiken funka alls, soldaterna skulle slås ut av drönare innan de ens hann komma till skott, säger han och tillägger:

– Å andra sidan skulle det inte komma några kolonner av pansarfordon att göra eldöverfall mot, eftersom de i sin tur redan blivit utslagna av drönare.

Han reflekterar en del över hur slagfältet förändrats under hans tid som officer och pekar på att 80 procent av förlusterna i Ukraina, både personellt och materiellt, har orsakats av drönare. På andra plats kommer minor och först på tredje plats riktade vapensystem.

– Nu när det är svårt att rekrytera soldater i Ukraina går det lättare ifall det handlar om drönarpiloter, eftersom överlevnadschanserna är så mycket större när man kan sitta i skydd och styra en drönare till målträff.

NÄR I 16 lades ner år 2000 övergick Roger Djupsjö till Lv 6, där han blev idrottsansvarig på Halmstads garnison. Under två år var han också tjänstledig för att organisera O-Ringen, världens största orienteringstävling.

– Efter några tuffa år för tävlingen blev det succé 2012 i Halmstad med 21 193 deltagare, jag kommer fortfarande ihåg det exakta antalet.

Som ansvarig för O-Ringen fick han dessutom för första gången vänja sig vid att stå framför en mikrofon och bli intervjuad.

– Jag slipade väl bort den värsta kantigheten då, säger Roger Djupsjö och berättar om hur svettigt det

Roger Djupsjö

Ålder: Fyller 65 år i juni nästa år.

Familj: Sambo och fyra vuxna barn från tidigare äktenskap. En son är specialistofficer på Helikopterflottiljen.

Bor: Villa på landet i norra Skåne.

Intressen: Orientering och friluftsliv. ”Springer när diskarna i ryggen tillåter, men jag får ont där av långa bilfärder på skakiga vägar i Ukraina”.

Karriär i urval:

1978: Värnplikt, I 16.

1983: Fänrik och därefter olika befattningar på I 16.

2000: Olika befattningar på Lv 6 efter nedläggning av I 16.

2021: Utbildningsuppdrag i Ukraina.

2023: Genomförandechef för Aurora.

2023: Shape, Natos militärstrategiska högkvarter.

2024: Lärare på FHS, med Ukraina som fokusområde.

Läser just nu: Mest nyheter.

Lyssnar på just nu: Min spellista, med en hel del hårdrock.

ändå var när tidningar, radio och tv ville intervjua honom efter Rysslands fullskaliga anfall 2022.

– I början försökte jag förbereda mig med fusklappar, men det blev bara pannkaka av det. Nu tycker jag nästan det blir bäst när jag inte vet i förväg vilka frågor jag ska få.

Och det viktigaste betyget är kanske att han brukar få godkänt av sina vuxna barn när de hört honom uttala sig.

UNDER ÅREN SOM det ryska anfallskriget pågått har det skett en betydande förändring av nivå och innehåll på stödet som Sverige lämnar. I det första beslutet handlade det om skyddsutrustning. Senare har det bland annat rört sig om luftvärnsrobot 70, artilleripjäs Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Och senast om pengar till inköp av ammunition och luftvärnssystemet Patriot.

– När jag är i Ukraina är jag i min samverkansroll med och ser till att deras utbildning på de olika vapensystemen uppdateras. Teknikutvecklingen är så snabb i kriget att taktiken och användandet måste hänga med, säger Roger Djupsjö och tillägger:

– Samtidigt tar jag med mig ukrainarnas erfarenheter av kriget hem. Sverige har mycket att lära av deras förmåga att få ett samhälle att fungera i flera år av krig.

– Om Sverige skulle hamna i krig måste folk veta vem som ska ta hand om barnen och de äldsta. En elektriker som gått i pension måste återgå till sitt gamla jobb för att någon yngre behövs vid fronten. Och så vidare, säger han och förklarar att en av hans huvuduppgifter är att få folk från svenska totalförsvaret att träffa ukrainare som jobbat med dessa frågor – vilket sker både i Ukraina och i Sverige.

Och trots att Roger Djupsjö fyller 65 nästa år har han fått besked av Försvarshögskolan att han är välkommen att fortsätta arbeta efter det. – I ett svagt ögonblick lovade jag mina vänner i Ukraina att jag inte ska gå i pension förrän de uppnått en rättvis fred. Det löftet kan jag inte svika. ■

Den lilla delen av en rysk missil har han fått av en kompis i Kiev. Föremål från kriget säljs till stöd för den ukrainska försvarsmakten.

Fördjupning

VÅDASKOTT

Ett ögonblicks ouppmärksamhet kan förändra allt när ett vapen avfyras oavsiktligt. Men vad som egentligen räknas som ett vådaskott i Försvarsmakten är idag oklart, statistiken är bristfällig och disciplinpåföljderna varierar. I grunden handlar det om kultur, ledarskap och utbildning – och om att skapa en öppenhet där anställda vågar rapportera misstag.

Innehåll

Vådan av ett förfluget skott

ƀ Det råder flera oklarheter kring vådaskott i Försvarsmakten. Det saknas en tydlig definition av vad som räknas som ett vådaskott, disciplinpåföljder tillämpas olika och det finns inga säkra siffror över förekomsten.

Inga riktlinjer för när

ärende ska till Fpan

ƀ De senaste åren har vådaskott gett mellan tre och sju dagars löneavdrag i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Men det finns inga formella riktlinjer för när ett vådaskott ska anmälas till nämnden.

"Disciplinsystemet behöver ses över"

ƀ Det finns flera missuppfattningar och kunskapsluckor kring disciplinsystemet och disciplinpåföljder kopplat till vådaskott, enligt Karolina Edholm, tjänsteförrättande avdelningschef på HR-centrum.

Arméchefen om det egna ansvaret

ƀ Kontroll och efterlevnad av uppförandekoden är viktigast för att förebygga vådaskott. Det menar arméchef generalmajor Jonny Lindfors, som tolkar ökningen av avvikelser som ett tecken på större rapporteringsbenägenhet.

”Ibland kan jag läsa att det bara var någon mikrometer från att någon blev skjuten i huvudet,” säger Mikael Millberg, verksamhetssäkerhetsofficer på Livgardet, om tillbuden i avvikelserapporterna.

Vådan av ett

förfluget skott

Det kan ge löneavdrag eller i värsta fall leda till åtal. Ändå saknas en klar definition av vad som räknas som ett vådaskott, disciplinpåföljder tillämpas olika och det finns inga säkra siffror över förekomsten. Vådaskotten i Försvarsmakten omgärdas av oklarheter.

Illustration: Björn Öberg

Förvaltare Mikael Millberg är verksamhetssäkerhetsofficer på Livgardet sedan 13 år tillbaka. – En av de första utredningarna jag gjorde gällde ett vådaskott där en soldat hade skjutit sin kamrat i foten. Han ville visa att vapnet var oladdat. Jag har den kängan, med skotthålet, stående här i mitt fönster. Han ser vådaskott som en naturlig del av Försvarsmaktens verksamhet.

– Går du i gröna kläder så har du antingen skjutit vådaskott eller kommer att göra det. Du kommer ha olika stridsvärde, vara utmattad, kanske inte vara tillräckligt utbildad. Ibland har du kanske bara bristande omdöme, säger Mikael Millberg. Svenska Akademiens ordlista definierar vådaskott som ett skott som träffar ett oönskat mål. Vilken definition Försvarsmakten använder är mer oklart. Men vi ska återkomma till det senare.

De flesta vådaskott vid Livgardet ger inga skador, enligt Mikael Millberg. Den vanligaste skadan som rapporteras in i Prio i samband med vådaskott är bullertrauma, där flera personer kan bli utsatta vid ett och samma vådaskott.

Enligt Mikael Millberg sker det många vådaskott där ingen skadas och allt går bra – men där det är riktigt nära ögat. – Det inser man om man går igenom avvikelserapporter. Det är en del allvarliga tillbud. Ibland kan jag läsa att det bara var någon mikrometer från att någon blev skjuten i huvudet.

Det händer också att vådaskott får dödliga konsekvenser, som på Livgardet i Kungsängen hösten 2022. Då avlossade en 25-årig korpral från 132:a säkerhetskompani sjö ett vådaskott som träffade honom själv i bröstet och resulterade i att han avled. I kölvattnet av händelsen beslutade man på Livgardet att vapenhantering ska regleras i insatsordern vid skarp insats. – Det spelar ingen roll hur duktig och välutbildad du är, har du varit på insats i 14 dagar kommer ditt stridsvärde vara lågt. Då vill vi ha det reglerat att patron ur genomförs under ledning av befäl. Som i högvakten, där genomförs patron ur under handledning just för att undvika vådaskott mitt i centrala Stockholm. Nu tillämpar vi den metoden om personalen är i dåligt skick, säger Mikael Millberg.

Text: Emmeli Nilsson

RUTINEN VID ETT vådaskott i Försvarsmakten är att det först ska göras en avvikelserapport i Prio med en utredning av vad som hänt. Rapporten skickas till närmaste chef som kan skriva in åtgärder som gjorts och förslag till åtgärder på nästa nivå, förklarar överstelöjtnant Jon Hermansson, som fram till juni i år var chef på Försvarsmaktens marksäkerhetssektion. Sektionen är grupperad vid Arméstaben men arbetar med marksäkerhet i hela Försvarsmakten.

På de flesta förband går rapporten vidare till verksamhetssäkerhetsofficeren eller en arbetsmiljöhandläggare. Sedan kan den antingen avslutas eller skickas vidare till högre chef eller rättsbefäl. Har någon medvetet brutit mot en bestämmelse kan det då bli tal om disciplinåtgärder. I vissa fall, och om vådaskottet avlossats av anställd personal, kan ärendet anmälas till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan. Det är bara Fpan som kan utfärda disciplinpåföljder för anställd personal.

Grunden för användandet av disciplinåtgärder i Försvarsmakten är dels lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT, dels lagen om offentlig anställning, LOA. Enligt LDT kan den som inte följer instruktioner eller order få en varning eller löneavdrag. LOA ger utrymme för samma sorts disciplinpåföljder om den anställde inte följer skyldigheter i anställ-

Vådaskott är ett svårnavigerat område. Försvarsmakten saknar en gemensam definition och det finns inga riktlinjer för när det ska rapporteras som en avvikelse eller bli ett disciplinärende.

Illustration: Björn

Öberg

ningen.

Innan värnplikten blev vilande år 2010 fanns riktlinjer för hur och när disciplinpåföljderna skulle användas.

– Vi hade bra rutiner innan det blev uppehåll i värnpliktsutbildningen. Jag är inte helt hundra på vad som gäller idag, säger Jon Hermansson.

Det är han inte ensam om. Hur vådaskott bedöms och om de leder till någon disciplinpåföljd skiljer sig åt mellan förband och enheter, uppger flera personer Officerstidningen pratat med. Det konstaterades även av den utredningskommission, FMUK, som Försvarsmakten tillsatte efter det dödliga vådaskottet på Livgardet i Kungsängen 2022. Enligt slutrapporten är det inte helt ovanligt att den som avlossar ett vådaskott blir föremål för utredning hos ett rättsbefäl på OrgE: ”(…) vissa OrgE hanterar inte alls vådaskott per automatik med disciplinära åtgärder, medan inom andra OrgE är det i princip regelmässig hantering”.

för allt mot värnpliktiga. Men jag vet inte hur allvarligt det ska vara då. Man har pratat länge om att ta bort det i Försvarsmakten, men det har inte skett, säger Anders Salenbo.

I marinen ser det annorlunda ut. Där skjuts det visserligen mindre än på marksidan, och ofta på öppet hav. Men vådaskott sker, och då har det oftast att göra med att man inte övat tillräckligt med ett specifikt vapensystem, enligt Jonas Thern, kommendörkapten och chef för verksamhetssäkerhetsenheten på Marinstaben.

– Jag har aldrig hört talas om att någon skulle ha fått löneavdrag för vådaskott i marinen. Jag säger inte att det aldrig skett, men jag har inte hört om det.

OKLARHETEN KRING NÄR ett vådaskott ska få disciplinära konsekvenser hänger delvis ihop med själva begreppet: Försvarsmakten saknar en gemensam definition av vad ett vådaskott är och när det ska rapporteras som en avvikelse.

Att ta fram en sådan definition var en av rekommendationerna FMUK gav i sin slutrapport 2023, men arbetet har pågått i många år, enligt Jon Hermansson.

”Vi misstänker att det är så, en högre andel allvarliga tillbud bland de anställda. De värnpliktigas verksamhet är mer kontrollerad och uppföljd.”

ENLIGT ANDERS SALENBO, centralt huvudskyddsombud för Försvarsstaben, har löneavdrag varit en vanlig påföljd vid vådaskott inom Försvarsmakten. – Löneavdrag har använts och då fram-

– Det är svårare än man kan tro. Vi har försökt i jättemånga år. Ju mer jag grottat i det, desto mer inser jag att vi inte kommer komma till en tydlig definition. Men kanske någon inriktning. Sektionen jobbar utifrån idén att ett vådaskott är ett oavsiktligt avfyrat skott som har skapat fara eller lett till våda, utifrån kopplingen till disciplinärenden och lagarna LOA och LDT. Jon Hermansson tror att man så småningom kommer föreslå två olika begrepp, där ett är ”riskhanterat vådaskott” vilket betyder att det inte uppstått fara för någon. Det kan exempelvis vara att en soldat övar på skjutbanan och får kommandot ”eld upphör” av instruktören, men inte hör utan fortsätter skjuta. – Då har han brutit mot kommandot. Men han har fortfarande skjutit mot målet, så det har inte uppstått risk för någon. Eller om någon skjuter med lös ammunition och vapnet inte har varit för nära någon, och alla haft hörselskydd. Det kan också vara ett riskhanterat våda-

Mikael Millberg

Jonas Larsson

skott, säger Jon Hermansson.

Bristen på definition bidrar till ytterligare ett problem: Det finns ingen tillförlitlig statistik över hur många vådaskott som sker inom Försvarsmakten.

Problemen med avvikelsehanteringssystemet Prio är vid det här laget välkända. Sedan systemet infördes 2016 har omständliga formulär och oklara kodningsalternativ bidragit till underrapportering och statistik som blir både svårtolkad och bristfällig.

Marksäkerhetssektionen samlar in markrelaterade avvikelser från hela Försvarsmakten. De började göra årsvisa sammanställningar av avvikelser 2022. I den senaste rapporten, från 2024, framgår att antalet vapenrelaterade avvikelser ökat under året. Från omkring 160–170 avvikelser under kvartal två respektive tre till ungefär 240 under årets sista kvartal*. ”Främst är det vådaskotten som har ökat och de sker i huvudsak vid patron ur”, står det i rapporten.

Det närmaste som går att komma en exakt siffra över antalet vådaskott är att göra en rubriksökning på ordet i Prio –men det kräver att den som rapporterat in avvikelsen specifikt skrivit ”vådaskott” i rubriken, enligt Jon Hermansson. Dessutom kan ett och samma vådaskott leda till flera olika avvikelserapporter, för exempelvis varje person som drabbats av bullertrauma.

ANTALET AVVIKELSER MED vådaskott i rubriken har ökat över tid. 2019 var det kring 130, 2024 kring 170. Men för att få fram säkra siffror skulle texten i varje enskild rapport behöva granskas, och det finns det inte resurser till, menar Jon Hermansson.

– Jag kan inte med säkerhet säga om mängden vådaskott har ökat eller minskat.

Vilka som är involverade i vådaskotten är det också svårt att säga något om. – Vi har svårt att identifiera väsentliga nyckeltal, vi har problem med spårbarheten. Vi kan inte med precision läsa ut vilken personalkategori som drabbats eller upplevt något.

I flera år har sektionen önskat att få in en ruta där användaren behöver markera vilken personalkategori avvikelsen berör. Än så länge lyser rutan med sin frånvaro. Men att anställd personal är överrepre-

senterade när det rör sig om många av de allvarligare tillbuden och olyckorna är något man tycker sig kunna ana i rapporterna.

– Vi misstänker att det är så, en högre andel allvarliga tillbud bland de anställda. De värnpliktigas verksamhet är mer kontrollerad och uppföljd, de tillåts inte gå utanför ramarna på samma sätt, säger Jon Hermansson.

NÄR FMUK-UTREDARNA EFTER vådaskottet på Livgardet gjorde besök på 132:a säkerhetskompani sjö och granskade övervakningsfilm såg de flera händelser som de ansåg pekade på att individer brast i säker vapenhantering. Som exempel drog en soldat en laddad pistol ur en kamrats hölster, och en annan bar AK 5 i flamdämparen. Det fanns inte heller några rutiner för när vapen skulle vara laddade, hur de skulle medföras eller förvaras under förflyttningar, enligt utredningen.

Jonas Larsson, major i reserven och verksamhetssäkerhetsofficer på Norrbottens regemente, menar att vådaskott i de absolut flesta fall handlar om rena olyckor eller misstag. Han uppskattar att det sker färre än tio vådaskottsrelaterade personskador per år vid Norrbottens regemente. Disciplinpåföljder är oftast omotiverat, anser han.

– Det kan ju hända att det finns ett uppsåt, ”nu ska vi ta dem” och så trycker man av. Då bryter man mot lag och rätt. Men om det inte finns uppsåt så måste det vara ett misstag. Det kan vi inte med berått mod sätta dit folk på.

Snarare tyder vådaskott på brister i organisationen, menar Jonas Larsson. Vid inledningen av en övning i Boden förra året noterade han osäkrade vapen hos ett par av soldaterna, och gav bataljonsövningsledarna i uppgift att nästa dag kontrollera vapens säkringar. Utifrån en schablon kom de fram till att det bland de 1 800 deltagarna fanns ungefär 40 osäkrade vapen vid ett givet tillfälle.

– Ändå blir vi förvånade när det sker vådaskott.

Lösningen stavas enligt Jonas Larsson kontroll.

– Vi gamla säger, kontroll är vackert. Knäpp knappen, kamma dig. Om jag träffar en soldat på övning vore det korkat om jag inte lägger en sekund på att titta på hans vapens säkring. Vi måste våga

vara obekväma och visa omsorg. I fred för att minska olyckor, i krig för att inte röja grupperingen eller uppgiften.

Mikael Millberg på Livgardet är inne på samma linje: Alla behöver hjälpas åt och uppmärksamma när någon inte har en säker vapenhantering, och att upprätthålla en säker vapenhantering och få individer att ta ansvar är en ledarskapsfråga. – Vi ska lära oss av det som händer, och då måste vi få reda på vad som pågår. Därför måste vi dämpa den här rädslan för bestraffning. Majoriteten av vår personal kommer mörka om de tror sig bli bestraffade, och majoriteten ska inte behöva bestraffas.

Samtidigt tycker han möjligheten att använda disciplinåtgärder är viktig.

– Vi kommer aldrig ifrån att vi har ett behov av att kunna använda lagutrymmet för att korrigera vissa individer. Det är det sista sättet att nå dem, säger Mikael Millberg.

DET LÄGGS FÖR mycket fokus på individen i de utredningar som görs, anser Anders Salenbo. Det borde vara händelsen som utreds och inte personen. Vilka faktorer låg bakom, varför tog inte personen ut patronen ur vapnet?

– Gör du alla moment rätt så sker inte vådaskott, säger Anders Salenbo. Idag går stegringen i utbildningen för fort, menar han. Inlärningskurvan är individuell och kunskap är en färskvara. Soldater som inte använt vap -

FAKTA

Lagarna LOA och LDT

Grunden för användandet av disciplinåtgärder i Försvarsmakten är två lagar:

Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT, gäller bland annat för värnpliktiga och för anställda som är ute på internationell militär insats. Enligt LDT kan den som inte följer instruktioner eller order få en varning eller löneavdrag.

Lagen om offentlig anställning, LOA, gäller för anställd personal i Försvarsmakten. LOA ger utrymme för samma sorts disciplinpåföljder som LDT om den anställde inte följer skyldigheter i anställningen. Fpan meddelar disciplinpåföljder i enlighet med LOA.

Anders Salenbo

Jonas Thern

Antalet markrelaterade avvikelser har nästan tredubblats på ett par år. Men det finns ingen säker siffra över hur många av avvikelserna som rör vådaskott.

net på ett tag kan känna sig osäkra men inte våga säga till.

– Min uppfattning är att när vådaskott sker så är det ofta för att soldaten inte har vågat fråga om något eller inte har skjutit på väldigt länge, och inte kunnat säga att han eller hon behöver öva. Man undviker gärna att säga något som visar att man inte kan. Risken är att man mörkar var man står utbildningsmässigt vid tillfället.

att sätta sig i det motoriska minnet.

”Min uppfattning är att när vådaskott sker så är det ofta för att soldaten inte har vågat fråga om något eller inte har skjutit på väldigt länge.”

Vådaskott handlar om kultur, men är också väldigt mycket en ledarskapsfråga, enligt Anders Salenbo.

– Man ska inte bli straffad för att man rapporterar något som är fel. Vi har för många yngre befäl som inte har samma erfarenhet som förr. De har inte mentorer på samma sätt som när jag kom in i Försvarsmakten.

Vapensäkerheten och risken för vådaskott påverkas av dagens snabbt växande försvar, menar Jonas Larsson på Norrbottens regemente. Beteenden behöver få tid

– Jag tror risken idag är att vi gör det vi kan, inte alltid det vi borde. Vi övar patron ur, men vi kanske inte återkommer nästa vecka för att få det att sitta i ryggen. Om det inte blir ett motoriskt minne så är det inte vanemässigt, och det är då det blir fel. Om det är viktigt måste vi visa att det är viktigt. Försvarsmakten kan komma ner i betydligt färre vådaskott än idag, anser Anders Salenbo.

– Och jag tror våra befäl är medvetna om det. ■

* Avvikelserna delas in i kropp, fordon, vapen, personlig utrustning och materiel, övrigt, intrång och hörsel. Under kvartal 1 redovisades vapenrelaterade kropps- och hörselskador inte i kategorin vapen utan i kategorierna kroppsskador och hörsel, vilket gör det svårt att uppskatta en siffra.

JURISTEN: INGA

RIKTLINJER FÖR NÄR ÄRENDE SKA TILL FPAN

De senaste åren har vådaskott gett mellan tre och sju dagars löneavdrag i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan. Men det finns inga formella riktlinjer för när ett vådaskott ska anmälas till nämnden.

ƀ Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, meddelar disciplinpåföljder enligt LOA. När en organisationsenhet, som ett förband, gör en anmälan till Fpan så hanteras anmälan inledningsvis av en försvarsjurist. De föredrar sedan ärendena inför nämnden.

En av dem är Johanna Nilsson, försvarsjurist på nämndens kansli vid Försvarsstaben. Enligt henne finns det inga formella riktlinjer för när ett ärende om vådaskott ska anmälas till Fpan. När det gäller nämndens bedömning av ärenden om vådaskott så varierar den utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

– Är det någon som har jobbat i flera år och som har stor erfarenhet kan man ställa högre krav, medan man på en mindre erfaren person kan ha lägre krav, säger Johanna Nilsson.

Däremot utgår nämnden från liknande fall när den gör sina bedömningar, till exempel när det gäller hur många dagars löneavdrag en viss sorts vådaskott ska ge i disciplinpåföljd.

När nämnden bedömer vilken påföljd en person ska få tittar den bland annat på faktorer som graden av vårdslöshet och hur individen har förhållit sig till säkerhetsbestämmelser.

– Nämndens mål är att det ska finnas en praxis, ett slags objektiv värdering i den mån det går.

Under 2019–2025 har totalt sex ärenden med vådaskott tagits upp i Fpan. Johanna Nilssons uppfattning är att det sker många vådaskott som inte anmäls till nämnden.

– Ibland bedöms det lämpligare att hantera det på förbandsnivå. Även om målet är att liknande fall ska hanteras lika kan olika chefer bedöma på olika sätt, vi är ju en stor myndighet. ■

Illustration: Björn Öberg

HR: ”Stort behov av att se över disciplinsystemet”

Det finns flera missuppfattningar och kunskapsluckor kring disciplinsystemet och disciplinpåföljder, enligt KAROLINA

EDHOLM, tjänsteförrättande avdelningschef på HR-centrum.

Karolina Edholm är tjänsteförrättande avdelningschef vid avdelningen för värnpliktsärenden på HR-centrum. – Jag tror det finns en stor osäkerhet i hur LDT ska tillämpas och när, och jag vet att förbanden resonerar på olika sätt, säger hon.

”Det är väldigt mycket organisatoriskt minne och kunskap som har försvunnit”

Ett vanligt missförstånd är att syftet med att utreda händelser som vådaskott är att slå fast vems ansvaret är, menar hon. Men så är det inte – i alla fall inte enbart.

– Utredningen syftar också till att utreda omständigheterna omkring på ett rättssäkert och effektivt sätt. Och bara för att man inleder en LDT-utredning måste det inte leda till en disciplinpåföljd. En fördel med att utreda alla förseelser enligt LDT är att det går att följa upp statistiskt.

ORO FÖR STRAFF PÅ LIVGARDET

Det senaste året har en rädsla spridits bland anställda på Livgardet. Det har ryktats om strängare disciplinåtgärder vid vådaskott.

ƀ Enligt huvudskyddsombudet Alexander Westberg bygger det på en upplevd förändring av hur vådaskott hanteras på enheten.

– Bilden har varit att alla vådaskott ska börja anmälas till Fpan. Det är en oro organisatio -

Enligt Karolina Edholm har mycket av den kunskap som fanns i Försvarsmakten för några decennier sedan gått förlorad. Mot bakgrund av det har nu de jurister som stödjer förbandschefer i rättsärenden, så kallade auditörer, arbetat med att ta fram en likare – ett slags mall för bedömning av militära disciplinärenden.

– Det finns ett väldigt stort behov av att se över hela disciplinsystemet, för det är mycket organisatoriskt minne och kunskap som har försvunnit. Dessutom behöver lagstiftningen ses över för att göra systemet mer effektivt. Det finns behov av ett gemensamt regelverk och att man tillämpar det på ett enhetligt, rättssäkert och effektivt sätt.

AVDELNINGEN FÖR VÄRNPLIKTSÄRENDEN är nyinrättad sedan årsskiftet och ska stödja

nen måste besvara, oavsett om den är befogad eller ej, säger Alexander Westberg.

Annars är risken att det skapas en tystnadskultur, menar han.

– Då kommer man inte våga anmäla och stå upp för det som hänt så att vi kan lära oss och bli bättre. Som svar på oron tog Livgardet under senvåren fram riktlinjer för rättsärenden. Enligt

Edholm

grundutbildande förband och vid repetitionsutbildning i tillämpningen av pliktansvar och LDT. De ska ge konsultativt stöd och jobbar även med att bland annat utbilda värnpliktshandläggare, rättshandläggare och rättsbefäl.

– Vi håller på att ta fram en utbildning som riktar sig till rättsbefäl och rättshandläggare ute på förbanden, om grunderna i rättstjänst och LDT. Det är ganska omfattande, allt från hur regelverket ser ut till hur man fyller i de här formulären i disciplinärendena. Förbanden behöver stöd, och kunskapen behöver stärkas i alla led.

KUNSKAP OM TILLÄMPNINGEN av LDT är inte bara viktig när det gäller värnpliktiga, påpekar Karolina Edholm.

– Om det skulle bli krig eller uppstå krigsliknande förhållanden så kommer all personal i Försvarsmakten omfattas av

dem ska det efter utredning av en vådahändelse bedömas om händelsen kan klassas som ”ej ringa”. Det kan exempelvis handla om ”upprepade händelser trots tillsägelser, brott mot säkerhetsbestämmelser med allvarlig konsekvens som följd, avsaknad av förmildrande

värnpliktiga kan det bli aktuellt med disciplinpåföljd eller åtalsanmälan. För anställda är nästa steg samtal med en chef. Om det behövs kan chefen för Livgardet ha ett chefssamtal eller, efter samverkan med arbetstagarorganisationen, anmäla ärendet till Fpan.

– Riktlinjerna tydliggör möjligheterna till feedback. Skjuter du vådaskott på skjutbanan så kommer du inte per automatik bli anmäld till Fpan, det är det viktiga här, säger Alexander Westberg.

Karolina

Text: Emmeli Nilsson

Martin Schülers forskning visar att vissa enheter upplever betydligt fler vådaskott än andra, vilket tyder på kulturskillnader snarare än individuella brister.

Forskare: Tydliga mönster i förekomsten av vådaskott

Kultur, ledarskap och lärande. Det framträder som avgörande faktorer för säkerheten i den militära arbetsmiljön, enligt ny forskning på området.

Text: Emmeli Nilsson

Vissa enheter upplever betydligt fler vådaskott än andra. Det framgår av en pilotstudie som major Martin Schüler, doktor i arbetsintegrerat lärande vid Försvarshögskolan, publicerade förra året. I studien ville han se om det gick att mäta uppfattningen om vapenhantering och säkerhet, och hur allvarligt anställda i Försvarsmakten såg på skjutvapenövning. För att göra det tog han fram ett antal påståenden som anställda fick ta ställning till. Han frågade också hur

många vådaskott de hade observerat på sin arbetsplats det senaste året. Totalt svarade 336 personer. –”Har du skjutit vådaskott” blir en laddad fråga. Det är lite genant och skamligt, eftersom det finns en uppfattning om att vi ska vara väldigt bra på vapen. Därför har jag ställt frågan mer kopplat till arbetsgruppen, säger Martin Schüler. Studien visade ett samband mellan att ha upplevt vådaskott och förmågan eller viljan att prata om säkerhetsfrågor, liksom deltagandet i arbetsplatsens säkerhetsarbete. Martin Schülers hypotes är

att upplevelsen av vådaskott har en negativ effekt på lärandet och ökar stressen. – Just upplevelsen och miljön som vådaskotten är i påverkar viljan att delta i säkerhetsarbetet och det i sin tur kan påverka förekomsten av vådaskott. Om du till exempel försöker säga till att du inte hört instruktionen, men får en utskällning – då gör du fel nästa gång också.

OM VÅDASKOTT BARA uppstod på grund av enskilda personers bristande skjutskicklighet så hade det inte gått att se något mönster i var de förekommer, utan

Illustration: Björn

Öberg

då hade alla enheter upplevt ungefär lika många, betonar Martin Schüler.

– Här finns tydliga mönster på att det också är miljön som påverkar, och den rår inte alltid den enskilde på. Framför allt när tonen sätts av en chef och en ledningsgrupp. Hur ska man då kunna utdöma ett straff?

I miljöerna där fler upplever vådaskott verkar också fler uppleva ovälkommet beteende.

– Det är kanske egentligen ett symptom på något mycket djupare. Vådaskotten i sig kan vara en motor för att komma åt andra typer av säkerhetsrelaterade problem, säger Martin Schüler.

Han vill göra fler mätningar i Försvarsmakten för att kunna validera resultatet, men menar att han inte fått möjlighet till det.

– Det finns inget samordnat intresse från Försvarsmakten att hålla på med den här typen av frågeställningar. Utvecklingsspåret upplever jag är väldigt kopplat till teknik och väldigt lite till människan och de mjuka värdena. Det är lättare att utveckla en pryl än kunskaper.

Under våren publicerades en kunskapssammanställning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende i militär verksamhet av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Den bygger på studier från Sverige och andra Natoländer samt Australien och Israel. Bakom rapporten står två forskare vid Linköpings universitet, båda med bakgrund som yrkesofficerare: Mattias Elg, biträdande professor i kvalitetsteknik, och Jason Martin, biträdande professor i kvalitetsteknik. Säkerhetskultur i den svenska försvarsmakten är ganska underutforskat, menar de.

– Sverige har ju varit väldigt framgångsrika i arbetsmiljöforskning, men det verkar inte ha spillt över på den militära verksamheten, säger Mattias Elg.

FORSKARNA DEFINIERAR SÄKERHETSKULTUR som ett mönster av attityder, uppfattningar och värderingar som chefer och anställda har om säkerhet och arbetsmiljö. Säkerhetsklimat står för de uppfattningar som finns vid en viss tidpunkt, baserat på den underliggande säkerhetskulturen.

– Och det mest synliga och konkreta är säkerhetsbeteenden. Vad man faktiskt gör. Dels att följa regler och bestämmelser, men också att främja och sprida handling-

ar som stärker säkerheten, säger Jason Martin.

I rapporten har de sammanställt vilka faktorer i arbetsmiljön som främjar en god säkerhetskultur. På individnivå verkar det framför allt vara tidigare erfarenhet, psykologisk belastning och personliga egenskaper som spelar in, medan ledarskap är viktigt på gruppnivå. En transformativ ledarstil som främjar öppen kommunikation och vänskapsband i gruppen tycks stärka säkerhetskulturen.

På organisationsnivå ger engagemang och kommunikation från ledningen positiv effekt.

”Här finns tydliga mönster på att det också är miljön som påverkar, och den rår inte alltid den enskilde på.”

– Men även en sådan banal sak som att ha effektiva och stödjande rapporteringssystem för incidenter. Så att man fångar upp saker och kan lära sig av det, istället för att säkerhetsincidenter mörkas, säger Jason Martin.

När det gäller vilka konkreta arbetssätt som mest bidrar till en god säkerhetskultur på individnivå är träning och utbildning viktigt, liksom feedback som ger möjlighet till snabb korrigering. Tekniska monitoreringssystem kan också ge insikter och minska olycksrisken.

PÅ GRUPP- OCH organisationsnivå framträder lärande som viktigt. Säkerhetskulturen främjas av en kultur där misstag används för att skapa lärdomar på ett sätt som inte skuldbelägger någon. Flygvapnet i de flesta västländer sticker ut positivt i det sammanhanget, enligt forskarna.

– De har den här synen på säkerhet som är lärande och konstruktiv, snarare än dömande och krävande, säger Jason Martin.

Han och Mattias Elg undersökte också hur säkerhetsföreskrifter skiljer sig från den faktiska hanteringen av säkerhetsbeteenden i militär verksamhet, och hur glappet kan överbryggas. Även där visade sig lärandet vara en nyckelfaktor: När fokus ligger på lärande och öppen rapportering främjas den psykologiska tryggheten och säkerhetsmedvetenheten, vilket bidrar till att säkerheten stärks. Att organisationen inte kräver alltför hård regelefterlevnad utan erbjuder viss flexibilitet verkar också vara positivt.

God säkerhetskultur behöver vara ett integrerat arbetssätt även i strid, menar forskarna.

– Säkerhet kan också vara en del av en stridsplan, säger Jason Martin. ■

FAKTA

Forskningen

Martin Schülers studie heter Firearm Safety Dimensions, an Extension of the Military Safety Climate Questionnaire och är publicerad i Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting.

Kunskapssammanställningen av Jason Martin och Mattias Elg heter Säkerhetskultur och säkerhetsbeteende som förebygger risker i militär verksamhet och finns på Myndigheten för arbetsmiljökunskaps hemsida.

FORSKARNAS LÄSTIPS: FRIENDLY FIRE AV SCOTT A. SNOOK

1994 sköt två amerikanska F-15 Eaglejaktplan av misstag ner två amerikanska Black Hawk-helikoptrar över norra Irak. 26 människor dog. Boken tar avstamp i den utredning som gjordes efteråt.

– Det är den bästa studien kring säkerhet i militär verk-

samhet som vi har sett. Boken pekar på systemperspektivet, att vi måste bygga strukturer och system i våra organisationer som gör det möjligt att hela tiden lära oss och utveckla organisationen så att felen inte uppstår igen, säger Mattias Elg.

Jason Martin

Mattias Elg

Martin Schüler

FMUK-utredningen och de iakttagelser utredningskommissionen gjorde på Älvsborgs amfibieregemente efter det dödliga vådaskottet på Livgardet 2022 ledde till diskussioner om säkerhetskulturen inom Försvarsmakten.

– Har det uppstått en kultur där man känner sig så erfaren att man börjar gena i kurvorna, och inte följer de säkerhetsbestämmelser vi har? Där har vi försökt

trycka väldigt mycket på att när man är riktigt professionell, då följer man checklistan, säger arméchef Jonny Lindfors, som också är marksäkerhetsföreträdare i Försvarsmakten. Att förekomsten av vådaskott kan vara kopplad till kultur tvivlar han inte på. Därför är det viktigt att prata om attityder, värdegrund och punkterna i uppförandekoden, menar han.

”Vid ett vådaskott på skjutbanan under utbildning ska man inte åläggas en disciplinpåföljd.”

– ’Jag visar respekt mot alla i min omgivning’. Säker vapenhantering går absolut in där. Om vi lyckas följa de punkterna så kommer vi lyckas även i den här kulturfrågan. I början av utbildningen är det inte orimligt att misslyckas, enligt Jonny Lindfors, och därför finns det en struktur för att det ska kunna skjutas vådaskott utan risk för skador eller andra konsekvenser.

Arméchefen: Eget ansvar att ha säker vapenhantering

Kontroll och efterlevnad av uppförandekoden är viktigast för att förebygga vådaskott. Det menar arméchef generalmajor JONNY LINDFORS, som tolkar ökningen av avvikelser som ett tecken på större rapporteringsbenägenhet.

– Då ska vi absolut inte odla en kultur av bestraffning. Men i andra situationer där någon uppenbart har brustit i vapenhanteringen och har en utbildningsnivå som gör att man kan ställa krav och ha förväntningar – då har personen ett eget ansvar att ha en säker vapenhantering.

HAN VILL LYFTA betydelsen av kontroll som något positivt i säkerhetsarbetet. Men den som får en tillsägelse reagerar ofta med att känna sig kränkt, menar han. – Man kan inte riktigt hantera känslan av skuld eller skam. Då vill man gärna projicera, och tänker att det är den som sa till som är dum. Den psykologiska tryggheten att kunna säga till och bli tillsagd utan att det blir dålig stämning är viktig.

Foto: Försvarsmakten

Tryggheten behöver finnas åt båda håll, enligt Jonny Lindfors. Det ska gå att säga till om något har gått fel, eller varit nära att gå fel, utan att riskera bestraffning.

– Samtidigt behöver vi ha konsekvenser när någon inte följer de bestämmelser vi är satta att följa, och de måste man vara beredd att ta. Det är en svår balansgång.

Marksäkerhetssektionens årsrapport från 2024 visar närmare en tredubbling av antalet inrapporterade avvikelser mellan 2022 och 2024. Jonny Lindfors hoppas att det är ett resultat av arbetet med att öka avvikelserapporteringen, men kopplar det också till Försvarsmaktens tillväxt.

Det är en förklaringsmodell han också tycker går att applicera på ökningen av antalet vapenrelaterade avvikelser och vådaskott under 2024.

– Jag vill tolka det som att vi varit mycket tydligare med att vi inte slentrianmässigt ska utdöma straff för att någon skjutit

Text: Emmeli Nilsson

vådaskott i en utbildningssituation. Det hoppas jag har gett en ökad psykologisk trygghet och rapporteringsbenägenhet, säger Jonny Lindfors.

Att utbildningen forceras ser han inte som något problem.

– Inte så länge vi kan hantera det inom en acceptabel risk. Vi bedriver vansinnigt mycket farlig verksamhet med väldigt få skador.

Någon tydlig definition av vådaskottsbegreppet tror han inte kommer kunna utvecklas. Vådaskott måste bedömas i varje enskilt fall, betonar han.

FMUK-RAPPORTEN GAV NYTT bränsle åt frågan om disciplinåtgärder när utredarna lyfte att påföljder tycks delas ut enligt olika principer, och ifrågasatte huruvida de alls behövs vid vådaskott.

– Där var förre ÖB Micael Bydéns inriktning väldigt tydlig. Vid ett vådaskott på skjutbanan under utbildning ska man inte åläggas en disciplinpåföljd. Men i en okontrollerad miljö ska det utredas och kan leda till en disciplinpåföljd.

Jonny Lindfors tror inte att Försvarsmaktens system med disciplinåtgärder är mindre rättssäkert än det civila rättssystemet.

– Det är en spegling av att brottmål i en del av landet kan falla ut annorlunda än i en annan del av landet. Det är fortfarande människor som gör bedömningarna, och då är det klart att det kan bli olika.

Ytterst måste det finnas en konsekvens om någon är så oaktsam att det orsakar allvarliga brister i omgivningens säkerhet, anser han.

Att vådaskott skulle vara en naturlig del av Försvarsmaktens verksamhet ger han inte mycket för. Inte heller uppfattningen att tidsbrist kan stressa fram avsteg från rutiner eller säkerhetsbestämmelser.

– Det är en usel ursäkt. ■

SÅ SER MARINEN OCH FLYGVAPNET PÅ VÅDASKOTT

Kommendörkapten JONAS THERN, chef för verksamhetssäkerhetsenheten på Marinstaben:

Verksamhetssäkerhetsenheten på Marinstaben hanterar säkerheten i den militära sjöfarten för hela Försvarsmakten. Skjutövningar på marken hanteras av sektionen för verksamhetssäkerhet och marksäkerhet vid Arméstaben.

– Vi skjuter ju till sjöss och där förekommer vådaskott. Men det är öppet hav, och i de allra flesta fall avlyst område, säger Jonas Thern. Det ger andra förutsättningar än på en skjutbana, påpekar han. Vådaskotten har ofta berott på handhavandefel och ouppmärksamhet.

– Enligt min erfarenhet har det handlat om att man inte lagt tillräckligt mycket tid på att öva handhavande. De vapensystem jag varit med om vådaskott på är de vi inte skjuter så ofta. Jag påstår att det finns en korrelation i marinen mellan vådaskott och hur mycket man övar.

På enheten jobbas det nu med att styra upp marinens avvikelsehantering. Avvikelseråd har införts på varje förband och centralt, dit avvikelser kan lyftas när det behövs hjälp med klassificering eller när avvikelserna inte kan lösas på förbanden.

– Mycket handlar om att bygga upp ett förtroende så att folk tycker det är värt att rapportera, säger Jonas Thern.

Han har inte hört om några personella skador av vådaskott i sitt verksamhetsområde, inte heller att någon skulle ha fått löneavdrag.

– Det är mänskligt att begå misstag. Framför allt när det är moment vi sällan utför.

Förvaltare PER ERIC EJSTES, verksamhetssäkerhetsofficer mark, Flygstaben:

I flygvapnet finns en "just culture" inarbetad i flygsäkerheten, och den smittar av sig på övriga verksamhetssäkerhetsområden, menar Per Eric Ejstes.

– Vi utreder inte olyckor utifrån att vi ska sätta dit folk, utan för att vi inte ska hamna där igen.

Flygvapnet har aktiv verksamhet dygnet runt samtidigt som personal utbildas, vilket påverkar säkerhetsarbetet och kulturen.

– Det får inte vara krångligt att riskhantera. Det är också kopplat till kvalitetsarbete. Vi vill ju alltid eftersträva att uppnå operativ effekt.

När vådaskott sker handlar det i princip alltid om misstag på grund av exempelvis trötthet, menar han.

– Vi ska inte ha en dömande del i avvikelsehanteringen. Du ska våga rapportera.

Och det görs också, är hans erfarenhet. Han bedömer att avvikelserapporteringen är jämn och förhållandevis hög i flygvapnet. Olyckor och tillbud kommer alltid inträffa, anser Per Eric Ejstes.

– Och då gäller det att riskhantera. Vi behöver göra rätt saker i förhållande till vad vi klarar av, förhålla oss till mognaden i förbanden. Befälet måste känna sin egen trupp, säger han och förklarar att han tror att det behövs mer ömsesidig mentorering.

– De äldre måste kunna mentorera de yngre, vi måste kunna prata med varandra och tillrättavisa på ett bra sätt. Det handlar inte om att vara elak, utan att vi hjälps åt tillsammans.

MED ORDET ”VÅDASKOTT” I RUBRIKEN FÖRDELAT PER ÅR

Mellan 2022 och 2024 har det totala antalet inrapporterade avvikelser ökat från 1 340 till 3 996 – närmare en tredubbling. I årsrapporten för 2024 listas flera möjliga förklaringar: Fler stora övningar, fler värnpliktiga och ökad rapporteringsbenägenhet, men också en forcering av utbildningen och att få utbildar många samtidigt som instruktörer ofta har begränsad erfarenhet.

63 procent av alla inrapporterade avvikelser 2024 är ”ej markerade”, vilket betyder att det inte går att läsa ut vilken personalkategori de tillhör. Den näst största gruppen är värnpliktiga och därefter heltidsanställda.

1 AV 5 HAR KÄNT SIG TVINGADE ATT BORTSE FRÅN SÄKERHETSBESTÄMMELSER

I Officersförbundets medlemsundersökning 2024 ställdes bland annat frågor om upplevda incidenter och följsamhet till säkerhetsbestämmelser. 4 596 personer svarade under april–maj 2024.

12%

uppger att de under det senas te året varit med om någon icke stridsrelaterad incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall.

19%

uppger att de har tvingats göra avsteg från säkerhetsbe stämmelser för att kunna lösa sina uppgif ter. På frågan om varför de känt sig tvingade till detta svarar 60 % tidsbrist och 57 % perso nalbrist.

26% av de i åldrarna 18-34 som känt sig tvingade att göra avsteg uppgav brist på utbildning som skäl. VÅDASKOTT I SIFFROR

VÅDASKOTT I FPAN

Under åren 2019–2025 har totalt sex ärenden med vådaskott

ANTAL

0

PÅFÖLJD

2 varning och löneavdrag 7 dagar

1 löneavdrag 5 dagar

2 båda löneavdrag 6 dagar

1 löneavdrag 3 dagar

(t.o.m 13 juni) 0 -

Fpan meddelar disciplinpåföljder enligt lagen om offentlig anställning, LOA. Det innebär att Fpan kan meddela disciplinpåföljder för de flesta anställda, men för exempelvis anställda som är ute på internationell militär insats och för värnpliktiga gäller istället lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT.

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

Comex Fältdator®

Försvaret av Sverige och våra allierade är inget särintresse, utan en grundpelare i statens förmåga att kunna hantera yttre hot mot vårt land. Försvarsmakten är därmed en avgörande del i samhällets basplatta för att vi nu och framöver ska kunna leva så som vi vill i vårt eget land. I denna krönika, som blir min sista för Officerstidningen, finns det all anledning att påminna om denna realitet och om vikten av en levande försvarsdebatt. Jag har under mina 15 år som aktiv i debatten noterat en inneboende och latent rädsla hos alltför många försvarsanställda att vara delaktiga och ge uttryck för sina åsikter. Möjligen som en konsekvens av tidigare högt uppsatta företrädares ondgörande över anställda som uttryckt en åsikt i det offentliga rummet? Men jag vill påstå att den tiden är förbi sedan länge.

När Ryssland fullskaligt invaderade Ukraina i februari 2022 förändrades allt. Plötsligt insåg alla, från högt upp-

”Låt inte försvars-

debatten tystna”

Det behövs nya röster i försvarsdebatten, på alla nivåer och inom olika kompetensområden, skriver Niklas Wiklund, som har varit aktiv i debatten i 15 år.

satta politiker till gemene medborgare, att vårt militära försvar inte var tillräckligt starkt. Att vår allianslöshet utgjorde en säkerhetspolitisk risk och att det var bråttom att laga det som under lång tid försakats, när inbillningen om evig fred i vår del av världen tilläts trumfa realiteter och expertbedömningar. Men tiden går och detta svåra uppvaknande riskerar åter igen att glömmas bort, eller åtminstone hamna i skymundan, när andra samhällsfrågor successivt hamnar i fokus.

ÄVEN OM LÄGET i Ukraina inte har förändrats kan vi nog alla notera en viss nedgång i den mediala rapporteringen om kriget. När mediernas rapportering minskar distanserar vi oss omedvetet från det jobbiga. Vi börjar fokusera mer på andra frågor i samhället som ligger närmare oss själva. Så gör även våra politiker. En kanske inte onaturlig utveckling, men risken är att en ny normalbild etableras, och när försvarsfrågan hamnar längre ner på agendan så innebär det också en risk. Jag tror att vi inom några år, om inte säkerhetsläget försämras ytterligare, riskerar att hamna i ett läge där försvarsfrågan återigen kommer dala på såväl den politiska som den mediala sidan, och därmed allmänhetens agenda. En konsekvens av detta skulle i värsta fall kunna bli att den finansiering och den uppbyggnad av totalförsvaret som nu planeras kan komma att ifrågasättas. I synnerhet i samband med ett politiskt maktskifte efter det kommande valet, där vallöften om satsningar på andra områden kan komma att trumfa den fortsatta uppbyggnaden av vår samlade försvarsförmåga. Därför är en fortsatt levande försvarsdebatt viktig! Vi kan inte slå oss till ro bara för att progressionen ser bra ut just nu. Vi officerare och försvarsanställda är experter inom olika områden där få andra besitter vår kunskap och kompetens. Den kunskapen måste vi bidra med till våra politiker och till allmänheten i vårt demokratiska samhälle och den möjlighet som yttrandefriheten ger oss bör vi ta vara på. Men det krävs också nya röster i debatten, på alla nivåer och inom olika kompetensområden. De fåtalet mest aktiva röster som har verkat inom denna arena de senaste decennierna måste kompletteras och breddas. Inte minst med yngre krafter. Min uppmaning till er kollegor är därför att engagera er! Det kan man göra på många olika sätt, men sakliga och professionella debattartiklar är en enkel form av engagemang som kan generera stor spridning. Det vet jag av egen erfarenhet.

AVSLUTNINGSVIS VILL JAG rikta ett stort tack till Officerstidningen och dess chefredaktör för förmånen att få skriva på denna plats. Tack för ordet och låt inte debatten om vårt försvar tystna.

Niklas Wiklund Officer och försvarsskribent

Säker kommunikation var du än är med eC Guard

eC Guard döljer VPN-tunnlar och säkerställer kommunikation genom blockerande brandväggar.

För tjänsteresor utomlands

När du är på tjänsteresa och behöver ansluta din smartphone och laptop, ser eC Guard till att dina enheter kan ansluta säkert via en VPN-tunnel utan att exponeras direkt på nätet. Detta säkerställer att kommunikationen förblir privat och att enheterna är skyddade.

eCiceron – en del av MW Group

För verksamheter med höga säkerhetskrav Flexibel och lättanvänd lösning för olika behov

För organisationer som hanterar känslig information och använder säkra enheter, döljer eC

Guard VPN-anslutningar och skyddar metadata för att hålla kommunikationen helt privat.

eCiceron, ett svenskt företag inom MW Group, är specialiserat på att säkerställa tillförlitlig kommunikation, oavsett var du befinner dig.

eC Guard är designad för att skydda både smartphones och datorer, med anslutning via WiFi eller nätverkskabel.

Välj mellan bordsenheter för flera användare till diskreta enheter i smartphoneformat –perfekt för handväskan eller kavajfickan.

Genom att placera eC Guard mellan internet och dina enheter, möjliggörs säker kommunikation med bevarad integritet. All kommunikation krypteras via en VPN-tunnel, och enheterna exponeras aldrig på nätet, så att du på ett enkelt sätt kan arbeta tryggt och säkert.

Debatt Vad tycker du? Skriv en insändare! Skicka din text till debatt@officerstidningen.se.

Personal NÄR ÅRSKULLEN från

Högre officersprogrammet tog examen i juni markerade det inte bara en viktig milstolpe i karriären. Efter semestern inleddes för många också en ny, krävande vardag där veckopendling mellan bostad och arbetsort nu har blivit verklighet. Det är en situation som påverkar både oss officerare och våra familjer, men som fortfarande möts med föråldrade villkor.

Ytterst är det inte vi själva som väljer placering, det gör Försvarsmaktens chefsförsörjningssektion. Beslutet gäller ofta i tre år. Rollen som major eller överstelöjtnant kräver geografisk rörlighet – något som är förståeligt, men som inte mildrar de personliga konsekvenserna. Vi är inte ensamma om att pendla i jobb. Men i en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna

”Vi officerare är rörliga, men våra villkor är inte det”

"Geografisk rörlighet är en del av officersyrket. Men villkoren är inte anpassade till verkligheten. Försvarsmakten behöver en personalpolitik som tar vardagen på allvar –inte bara det juridiska regelverk", skriver debattörerna.

Text: Daniel Lagrell & Christian Eriksson Nordlund – tidigare elever vid Högre officersprogrammet

Läs fler debattartiklar på Officerstidningen.se

och hållbara. I dag erbjuds en officer som veckopendlar följande: Pendlingsersättning på 5 800 kronor per månad (skattepliktig), en betald resa tur och retur varje vecka och boende på arbetsorten (som förmånsbeskattas).

Kollektivtrafiken är ofta otillräcklig, vilket gör bilen till det enda realistiska alternativet. Ersättningen från Försvarsmakten är 13 kronor per mil – en nivå som knappt täcker bränsle och definitivt inte slitage, försäkring eller värdeminskning. Boendet förmånsbeskattas, trots att det är en förutsättning för att lösa tjänsten. Skatteverket tillåter avdrag för dubbelt boende som

”I en tid då Försvarsmakten står inför historiska personalförsörjningsutmaningar, borde villkoren vara moderna och hållbara.”

Foto: Försvarsmakten

huvudregel i två år, varefter man förväntas flytta. Gifta kan få förlängt stöd – medan ensamstående begränsas till de två åren. Det innebär att officerare med barn knutna till hemorten hamnar i kläm: de som behöver flexibiliteten mest får minst hjälp. Det här handlar inte bara om ekonomi –det handlar om jämställdhet. Systemet bygger på en modell där en partner antas hålla ihop familjen när den andra är i tjänst. Det speglar en familjemodell vi borde ha lämnat bakom oss. Försvarsmaktens värdegrund betonar jämlikhet och detta måste speglas i verkliga villkor.

FÖR ATT GÖRA officersyrket attraktivt och behålla kompetensen krävs reformer. Våra förslag är följande:

• Skattefri pendlingsersättning upp till en rimlig nivå

• Ny milersättning som speglar verkliga kostnader

• Förlängd rätt till avdrag för dubbelt boende – särskilt för dem med barn på hemorten

• Slopad förmånsbeskattning av tjänsteboende

Geografisk rörlighet är en del av officersyrket. Men villkoren är inte anpassade till verkligheten. Försvarsmakten behöver en personalpolitik som tar vardagen på allvar – inte bara det juridiska regelverket. ■

Denna debattartikel har tidigare publicerats på Militär debatt.

som fortfarande finns

Materiel vi minns

Automatkarbin 4

Heckler & Koch G3, det tyska ursprungsvapnet ur vilket svenska AK 4 är skapad, har sitt ursprung från slutet av andra världskriget men är fortfarande ett vapen som används runt om i världens försvarsmakter.

Text: Henrik Jansson

AUTOMATKARBIN 4, AK 4, anskaffades till Försvarsmakten 1964 och slog i upphandlingsprocessen den välkända belgiska automatkarbinen FN FAL samt ett antal inhemska svenska konstruktioner. Vapnet tillverkades av Husqvarna vapenfabrik på licens från den tyska firman Heckler & Koch. AK 4 testades och fanns i ett fåtal exemplar i den svenska kalibern 6,5×55 millimeter men till slut valdes 7,62×51 millimeter, som är standarkaliber inom Nato. Jämfört med föregående vapen i det svenska försvaret var detta ett stort steg uppåt med ett vapen med 20-skottsmagasin och möjlighet till automateld.

”AK 4 i alla sina varianter har tjänat stridskraften väl under lång tid och med gott renommé.”

ÄVEN OM AK 4 fungerade bra i Försvarsmakten, behövdes mer vapen på 80-talet varpå Försvarsmakten antar automatkarbin 5 i kaliber 5,56×45 millimeter vilka levererades till förband 1986. AK 4 levde dock vidare inom hemvärnet och under början av 2000-talet uppdaterades den och fick en så kallad ”picatinnyskena” för montering av rödpunktssikte från det svenska företaget Aimpoint. AK 4B med rödpunktssikte blev nu hemvärnets huvudsakliga beväpning och trots att vapnen vid sekelskiftet var 30–35 år gamla fungerade de fortfarande. AK 4B hade dock en stor nackdel vilket var den icke ergonomiska och långa kolven, som framför allt inte fungerade med skyddsväst varför kolven byttes ut mot en rakare och justerbar kolv från det svenska företaget Spuhr. Det levererades på bred front till hemvärnet runt 2022 och nu heter vapnet AK 4C. Den nya kolven ger skytten ett mindre pipuppslag eftersom den leder rekylen rakt bakåt och fungerar med skyddsvästar. Ytterligare en version i form av AK 4D för skarpskyttar finns med ett handskydd med möjlighet att montera benstöd och laserpekare.

JOACHIM PERU, VAPENOFFICER i hemvärnet:

”AK 4 i alla sina varianter har tjänat stridskraften väl under lång tid och med gott renommé. Dock når alla system en punkt när det inte längre är försvarbart att livstidsförlänga dem", säger han.

Framtid

ƀ AK 4C och D kommer att finnas kvar i hemvärnet under en övergångsperiod, men beslutet är fattat att övergå till en AR­baserad plattform istället i och med AK 24.

FAKTA

Fabrikat: Heckler & Koch, licenstillverkad av Husqvarna vapenfabrik

Mekanism: Halvreglad

Kaliber: 7,62×51 mm

Magasin: 20 patroner

Längd: 104 cm

Piplängd: 45 cm

Utgångshastighet: Cirka 803 m/s (Patron 10)

Vikt: Cirka 4,5 kg, varierar med version

Eldhastighet: Runt 600 skott/min

Ammunition: Helmantel, lös patron, spårljus, pansarbrytande, IR­ spårljus

Räckvidd: Rödpunktssikte: 300 m. Kikarsikte 09: 600 m. Dmax 4 500 m

I tjänst: 1964–idag

Antal tillverkade: Runt 300 000

Källa: Försvarsmakten, samt "Utvecklingen av automatkarbinen" av Per Arvidsson

Foto: Armémuseum/digitaltmuseum.se

Mekanism

ƀ "Halvreglat slutstycke med låsrullar” innebär att små rullar i slutstycket griper in i lådan och försenar slutstyckets färd bakåt vid avfyrning så att kulan hinner lämna loppet innan utdragaren drar ut tomhylsan. Mekanismen härstammar från det tyska Sturmgewehr 45.

Kaliber och magasin

ƀ 7,62×51mm är en standardkaliber i Nato med en maximal räckvidd på cirka 4 500 m, och håller överljudsfart ut till 850 m. Magasinet är i plåt och rymmer 20 patroner.

AK 4B med de öppna järnriktmedlen borttagna och en påsvetsad picatinnyskena med rödpunktssikte från Aimpoint och den äldre kolven.

Hemvärnsman med en AK 4C med rödpunktssikte EHV utbytt mot kikarsikte 09.

Automatkarbin 4 REMO ­variant. I slutet av 90 ­talet tillverkades en grön försöksserie av AK 4. Vapnen målades gröna av produktionstekniska och kostnadsskäl. Enligt FMV lackerades tusentals AK 4 med samma färg som AK 5, men detta stoppades då lacken skapade problem med toleranser mellan olika delar, bland annat blev omställaren för lätt att röra. De flesta gröna AK 4:or togs aldrig i bruk utan förrådsställdes.

Tillbehör

ƀ AK 4 kan montera en 40 mm granattillsats och på skenorna kan det monteras rödpunktssikte EHV, kikarsikte 09 samt på D ­varianten laserpekare och även benstöd. För övning finns en lösskjutningsanordning och en hylsfångare. Tidigare kunde man även skjuta gevärsgranater från mynningen på vapnet. Vapnet kan förses med bajonett.

AK 4B

AK 4C

AK 4

Poddtips

ÖB:s sommarspecial 2025

ƀ ÖB Michael Claessons podd ”Gå på, Marsch” släpper någorlunda regelbundet nya avsnitt. Den 25 juli kom ett sommaravsnitt där podden gästades av Krigshistoriepoddens Per Wallin och Mattis Bergwall, som i juni släppte tv­serien ”Krigsmaskinen Sverige” på SVT. ”I detta avsnitt blandar vi underhållning på allvar på ett sätt ni inte har hört tidigare i podden. Det blir en hel del om kalla kriget, om vilken roll ÖB har i ett krig och försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhelmsson håller liv i samtalet kring utbildning vs träning”, står det i beskrivningen.

”Det kan verka trivialt med kaffe och lite humoristiskt så där, men det finns ett allvar bakom”

Sociala medier

Sitta under en korkek eller vara med på tjurfäktningen i Madrid?

ƀ ”Jag har insett att Tjuren Ferdinand går att översätta rakt av till bemanningsarbetet”, skrev @WillenHenrik på X och gav olika förslag på hur de klassiska karaktärerna kan kopplas till Försvarsmaktens arbete med bemanning.

”Jag vill bara bli en fanjunkare och lära mig allt jag behöver här under min korkek”, konstaterade @Gutebaggen

Ur ordboken

Det var året då det första exemplaret av TP 84 Hercules togs i tjänst i flygvapnet, vilket innebär att planet firar 60 ­årsjubileum i år. Det amerikanska transportflygplanet har blivit flygvapnets mest pålitliga lufttransportör och har använts i en rad olika insatser och uppdrag.

Det säger Försvarsmaktens kommunikatör Mikael Ågren till Expressen i en artikel om den kaffekris som uppstod ombord på en av marinens ubåtar under övningen Baltops i juni. Besättningen larmade övningsledningen om att kaffet var slut och mellan två övningsmoment kunde en brittisk patrullbåt bistå de kaffetörstade svenskarna, skriver Expressen. Ågren betonar att förmågan är viktig och handlar om hur allierade kan bistå varandra, oaktat om det handlar om reservdelar, vapen och drivmedel – eller kaffe.

LASSE

Permissions- och kasernförbud.

ƀ Månadens ord ur boken ”Officersjargong och manskapsslang i Sverige 1645–1945” med inledning av Gösta Langenfelt. Utkom 1947 på KF:s bokförlag.

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

EMP-tronic AB

Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

FMJ Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända varumärken som bl.a.

Självhäftande mål för snabb/effektiv träning

FX-hjälmar som är 100% im-fria

Kniv/sticksäkra, flamsäkra, 20 modeller

Vi har 4 500 kvm övningsytor centralt beläget i Solna. Skjutbanor, PDV och LOK ytor, K9, brytdörrar, lektionssalar, butik. Öva på ditt skytte inför årliga kompetensen. Flygfält! Ny övningsyta utomhus - 2 km flygraka med möjlighet till avancerad förarutbildning, undanmanöver, vägkontroller, scenario/active shooter, katastrofövning, samverkan mellan myndigheter, drönarflygning (UAV/UAS) och mkt mer.

Kontakta oss för mer information eller för att boka ett besök info@fmjskytte.se, 070-750 72 45. Missa inte vår webshop med allt för yrkesfolk, fmjvapen.se

Torrträningsmagasin för Glock

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

Översergeant Matilda Sternland, till vardags teknisk chef på Noraskogs kompani, A 9, regisseras hur hon ska berätta för en anställd om ett kommande och brådskande Natouppdrag.

FÖRBUNDETS LÖNEKAMPANJ LYSSNADE

PÅ SVENSKA FOLKETS RÖSTER

Under våren 2025 accelererade diskussionen om lönenivåerna inom Försvarsmakten. För att vidga perspektiven – bort ifrån de åsikter anställda, arbetsgivare och fackförbund har – valde Officersförbundet att arrangera en dramatiserad enkät. En grupp civila fick testa soldat- och yrkesofficersuppgifter och därefter ge sin syn på lönerna.

UNDER SOMMAREN har kampanjen snurrat i sociala medier. Bilder av civila, klädda i vita overaller, som under realistiska former tes-

tar olika roller inom försvaret ger en bild av hur ”allmänheten” ser på den militära personalens vardag.

– Eftersom 2025 är en av de största avtalsrörelserna på mycket länge i Sverige gjorde vi en opinions- och påverkanskampanj med hjälp av Gullers och Norstat för att skapa medvetenhet om situationen för den militära personalen. Vi ville nå ut både till beslutsfattare och allmänhet – för att stärka medlemmarnas position inför kommande förhandlingar, säger Lea Lobelius, kommunikationschef Officersförbundet.

ETT RIKSREPRESENTATIVT URVAL av den vuxna befolkningen fick besvara frågor som: Hur mycket

KAMPANJ

Redaktion: Fredrik B Nilsson & Jenny Folkesson, kommunikation

Lea Lobelius, kommunikationschef

tror du att en soldat tjänar? Skulle du kunna tänka dig att bli yrkesofficer vid nuvarande lönenivå? Vem är ansvarig för att försvaret fungerar? Och svaren är uppseendeväckande:

– Undersökningen visade att en bred majoritet är överens om att det är viktigt med ett starkt försvar, vilket skapar en relevant kontext för lönefrågan. Kampanjfilmerna, debattartiklarna och resultatet väcker reaktion och speglar tydligt både medlemmarnas verklighet och allmänhetens syn på yrket. Under sommaren presenterades även ”Redo!”, en utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret vilken stärkte och väckte fortsatt liv i debatten. Flera medier refererade då tillbaka till Officersförbundets undersökning, säger Lea Lobelius.

”Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl

serade enkäten har fått bred spridning i svenska medier. Det märks att det finns ett stort intresse för ämnet. Sveriges Television, Nyhetsmorgon i TV4, flera ledare och olika debattsidor – alla har de hänvisat till och lyft fram kampanjresultatet.

makthavare som

’den vanliga medborgaren’ att ta ställning till lönenivåerna.”

– Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl makthavare som ”den vanliga medborgaren” att ta ställning till lönenivåerna. Under hösten sprids de olika statistiska underlagen vidare och kring avtalsrörelsen lär debatten om lönenivåerna att fortsätta, säger Lea Lobelius.

● Fredrik B Nilsson

Fakta: KAMPANJEN

SUSANNE HULTGREN, SOM är Officersförbundets förhandlingschef, anser att kampanjen fyller en viktig funktion i avtalsrörelsen:

– Ja! Att på ett pedagogiskt sätt visa hur vårt yrke fungerar i praktiken – att låta civila få testa själva – ger en bredare bild av vad det är vi jobbar för hela tiden: nämligen att våra medlemmar ska få rimliga löner. Enkäten som Norstat genomförde i kombination med dessa realistiska tester har ju faktiskt resulterat i ett tydligt svar – att lönerna uppfattas som låga hos gemene man och att de nuvarande lönenivåerna kan bidra till att det blir svårt att rekrytera så många som behövs inom en snar framtid. Filmen om, och resultatet av, den dramati-

Ida Broddlinder spelar stabsassistem som ger en civil deltagare uppgiften att besluta om eldgivning eller ej. Något som ställer höga krav på de inblandade såväl i kampanjens dramatisering som för en officer i verkligheten.

• 1001 svenskar svarade på enkäten från Norstat, där vissa av de tillfrågade testade på yrkesrollerna i dramatiserade övningar innan de svarade på frågorna.

• 89 procent av svenskarna tycker att ett starkt försvar är viktigt.

• 1 procent av de tillfrågade i enkäten kan tänka sig att bli soldat till dagens lön.

• Kampanjfilmen gjordes i samverkan med byrån Gullers Grupp.

• 43 svenska medier publicerade material som grundats på kampanjresultaten.

Ta del av hela kampanjen här:

Skärmdumpar från olika medier där kampanjen synts eller blivit omnämnd.

NYA KURSER GÖR DELTAGARE TRYGGARE MED AI-TEKNIK

Nu ska anställda i flygvapnet få lära sig mer om hur man använder sig av artificiell intelligens, AI, på bästa sätt i jobbet. I oktober startar en kurs som ska få de anställda att bli tryggare i sin AI-kompetens.

INITIATIVTAGARE ÄR Magnus Jernberg, flygvapnets utbildningsledare. Han har tidigare köpt in kurser om digitalt ledarskap och steget därifrån till AI-kurser är inte långt.

– Kursen i digitalt ledarskap var ett startskott när det gäller kompetensutveckling inom modern teknik och teknikutveckling, det här var ett naturligt nästa steg. Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, vilket

kommer ge ett kompetenslyft för flygvapnet, säger han.

Det är ett treårigt utbildningsprojekt med kurser uppdelade på tre nivåer. Den första kursen

”Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, vilket kommer ge ett kompetenslyft för Flygvapnet.”

är den bredaste och löper över endast en dag. Det är ett slags bootcamp med syftet att deltagarna ska gå därifrån och vara trygga i sin användning av olika AI-verktyg – samtidigt som de har lärt sig att krama ut potentialen av dem.

– Den kursen är tänkt att skapa nyfikenhet och ta bort rädslan för AI. Deltagarna ska lära sig att våga prompta och de får lära sig om cybersäkerhet. De får testa vad man kan skriva och vad man inte kan skriva i kommunikation med AI.

DE ANDRA TVÅ kurserna kommer också hållas årligen under treårsperioden.

Det rör sig dels om ett slags masterclass som ska ge lite djupa-

re förståelse för tekniken och tar en bredare ansats än bootcampen.

Den tredje kursen tar upp AI ur strategiska aspekter: Hur påverkar artificiell intelligens oss i fred jämfört med i krig? Vilka behov och beslut behöver man ta beroende på olika sammanhang, hur påverkar AI oss långsiktigt och vart är den här sortens teknikutveckling på väg?

AI-SATSNINGEN MÖJLIGGJORDES TACK vare lokala omställningsmedel (LOM), pengar statliga myndigheter avsätter för sina anställdas utveckling och kompetensutveckling. Magnus Jernberg ansökte om pengarna via sitt förband LSS och ansökan godkändes i ASU där också fackliga representanter gav sitt godkännande innan det gick vidare och blev godkänt på central nivå. Kursen är unik i sitt slag och har tagits fram av ett utbildningsföretag som anpassar upplägget specifikt efter Flygvapnets behov. I framtiden kanske fler delar av Försvarsmakten kommer få gå liknande kurser.

– Kompetensutveckling av det här slaget är viktigt. När det gäller AI är det många som inte vet hur det ska användas och risken är då att man antingen gör väldigt fel eller att man inte får ut den effekt man skulle kunna få. Just nu har vi inget liknande bland våra utbildningar inom Försvarsmakten. Kanske kan det här konceptet bli ett slags prejudikat, säger Magnus Jernberg.

● Jenny Folkesson

KURS

Magnus Jernberg.

AVTALSRÖRELSEN

Sommarsemestern kan slopas

I början av sommaren svarade Arbetsgivarverket på OFR/S, P, O:s yrkanden med en egen skrift med yrkanden. Nu reagerar Officersförbundets förhandlingschef Susanne Hultgren på arbetsgivarorganisationens synpunkter.

DET VAR under onsdagen den 18 juni som en grupp fackliga företrädare från den statliga sidan i samlad trupp lämnade över en samling yrkanden till Arbetsgivarverket. I utbyte fick de en samling yrkanden tillbaka med frågor som Arbetsgivarverket avser att driva i årets avtalsrörelse. Susanne Hultgren noterade genast två punkter som sticker ut lite extra bland de 29 punkterna. – Det är anmärkningsvärt att Arbetsgivarverket i sina yrkanden föreslår en förlängning av uppsägningstiden för alla som har arbetat mer än ett år. Det föreslås dessutom ingen förändring av arbetsgivarens tid när det gäller uppsägningar, säger hon.

egen uppsägning.

Det andra yrkandet Susanne Hultgren reagerar lite extra på handlar om semester. Enligt semesterlagens regler ska huvudsemestern förläggas under perioden juni till augusti. Men nu anser Arbetsgivarverket att denna begränsning är alltför snäv i förhållande till de uppgifter som många verksamheter ska utföra.

Myndigheten vill därför att perioden för förläggning av huvudsemestern förlängs. I framtiden kan alltså all militär personal, och andra arbetstagare i staten, kanske behöva ta ut sin huvudsemester under andra årstider än sommaren.

”Det är anmärkningsvärt att Arbetsgivarverket i sina yrkanden föreslår en förlängning av uppsägningstiden ...”

VID ARBETSTAGARENS EGEN uppsägning gäller idag två månaders uppsägningstid för den arbetstagare som varit anställd mer än ett år. Arbetsgivarverket yrkar att avtalens uppsägningstid förlängs till tre månader vid arbetstagarens

MEDLEMMAR

I höst gästas podden av Försvarshögskolans rektor Robert Egnell. Intervjuar gör kommunikatör Jenny Folkesson.

– Det skulle innebära att semesterperioderna kan infalla när skolorna pågår, vilket såklart kan påverka våra medlemmars möjlighet att semestra tillsammans med sin familj, säger Susanne Hultgren.

DET FÖRSTA MÖTET med Arbetsgivarverket efter sommaren ägde rum 14 augusti. Förhandlingar pågår och senast 1 oktober ska ett nytt avtal mellan parterna skrivas.

● Jenny Folkesson

Allt fler går med i Officersförbundet

Glädjande nyheter: Antalet aktiva medlemmar i Officersförbundet ökar.

SISTA AUGUSTI 2024 hade Officersförbundet 14 878 aktiva medlemmar, motsvarande siffra för 2025 är 15 685. Totalt har antalet ökat med 807 personer, visar den senaste medlemsstatistiken. Förbundsdirektör Johan Hansson tror att det kan finnas flera anledningar bakom tillströmningen.

– Medlemsökningen indikerar att nyanställd personal i den tillväxande Försvarsmakten

aktivt väljer att bli medlem i Officersförbundet. Det finns säkert flera skäl att man väljer att bli medlem. Att vi står upp aktivt för våra medlemmars löner och villkor på förbandsnivå och Försvarsmaktsnivå är nog ett skäl, säger han.

I början av juli sjösattes en kampanj som ledde till att Officersförbundet och förbundsordförande Stefan Morin ofta figurerade i medier. Det tror Johan Hansson också kan ha spelat in. – Det är så klart glädjande att vårt arbete bär frukt och att vi blir allt fler. Vi ser fram emot att växa ytterligare.

Nya poddavsnitt om kläder, lön och administration

Bakom uniformen. I höst kommer nya avsnitt av Officersförbundets podd Bakom uniformen. Missa till exempel inte avsnittet om egeninköpt materiel där du får höra en soldat berätta om varför han hellre köper in utrustning för sina egna pengar än använder de kläder och skor som Försvarsmakten köper in. Vi pratar också med en chef som tycker det är helt okej att personalen köper in sina egna kläder – inom vissa ramar. I ett annat avsnitt ställer vi oss frågan om administrationen i samhället har ökat – eller känns det bara så? Lyssna på en kapten som är trött på att behöva utfärda parkeringstillstånd och så träffar vi en forskare som kan svara på om administrationen kommer minska med hjälp av AI. I ett tredje avsnitt ställer vi oss frågan om man blir lyckligare om man får en högre lön. Håll utkik i Officersförbundets sociala medier för mer information om vad avsnitten handlar om och när de publiceras!

Podden ”Bakom uniformen”.

Trots att han bara precis hade börjat som chef på Flygstaben kände

Niclas Magnusson ingen tvekan kring att istället börja jobba som ställföreträdande chef för flygvapnet.

PORTRÄTTET

I händelsernas centrum

Efter drygt ett år som chef på Luftstridsskolan började Niclas

Magnusson ett nytt jobb som chef för Flygstaben i mars. Men bläcket på placeringsbeslutet hann knappt torka innan han erbjöds ännu en ny roll – den som ställföreträdande flygvapenchef. "Det var smickrande och givetvis inget jag kunde säga nej till", säger han.

Text: Jenny Folkesson Foto: Försvarsmakten

AN KOMMER inte från någon officerssläkt och inte heller under sin östgötska uppväxt drömde Niclas Magnusson om att bli militär. Siktet var i stället inställt på att bli lärare i engelska och samhällskunskap. Men först skulle värnplikten

Hpå F 6 bockas av. Det skulle visa sig att året i Karlsborg skulle bli själva inkörsporten till Niclas Magnussons hela framtida yrkesliv. – Jag trivdes så oerhört bra i värnplikten och med den kamratskap som fanns där. När vi skulle hem på julledighet stoppade kompanichefen ansökningshandlingar till officers-

utbildningen i nävarna på oss och sa ”sök”. Vi var många i min pluton som blev officerare, 23 stycken, minns han.

Niclas Magnusson tillägger att just gemenskapen har varit en avgörande faktor till varför han har valt att tillbringa hela sitt yrkesliv hos samma statliga arbetsgivare.

– Eftersom jag alltid har trivts så bra och aldrig har jobbat i ett dåligt arbetslag så har jag inte sett en anledning till att sluta hos Försvarsmakten. Dessutom tror jag på det vi gör och jag känner stor kåranda och lojalitet med Försvarsmaktens uppgifter.

EFTER AVSLUTAD OFFICERSUTBILDNING i Halmstad blev det Uppsala som kom att utgöra basen för både yrkesliv och familjeliv. F 16 och gamla F 20 var utgångspunkterna även om det har blivit någ-

ra avstickare till Luleå, Högkvarteret i Stockholm och dessutom ett års utbildning i ledarskap och strategi på Air University i USA. I september 2023 tog han över som ny chef på Luftstridsskolan, ett år senare gick han vidare och blev chef för Flygstaben. Det var 1 mars i år. Kort därefter kom frågan Niclas Magnusson: Ville han bli ställföreträdande flygvapenchef? Svaret kom blixtsnabbt. – Det var överraskande men glädjande! Dels är det oerhört smickrande att få frågan, dels tycker jag att det här är ett ännu roligare jobb än det jag hade. Som ställföreträdande chef för flygvapnet får man jobba centralt med flygvapenfrågor och med personalutveckling. Båda passar mig, jag är ingen förvaltartyp utan står mycket hellre mitt i händelsernas centrum, säger han.

– Jag tror jag kommer kunna bidra en hel del med att skapa kontinuitet och utveckla utbildningen, säger han.

NÄR DET GÄLLER att vara med i facket ser han lite på det som med anställningen i Försvarsmakten: Medlemskapet ser han som självklart och han har aldrig haft någon anledning att gå ur. – Som nyanställd var det naturligt att gå med i facket, man ville ha inflytande. Därefter har jag aldrig haft någon anledning att gå ur.

”Jag kommer in med erfarenhet och en trygghet samtidigt som jag tycker att jag är tillräckligt vis för att begripa att jag inte vet allt förrän vi har testat lite.”

OCH FRAMTIDEN FÖR flygvapnet ser inte ut att bli något för den som tycker om att sitta stilla i båten. På Niclas Magnussons och hans kollegors bord ligger en omfattande transformation där flygplans- och helikopterflottan ska förnyas och teknikskiften ska integreras i verksamheten. Därutöver ska flygvapnet växa i personalstyrka genom fler värnpliktiga, fler yrkesofficerare, nyrekrytering inom tekniska områden och fler civilanställda. Även antalet reservofficerare och frivilliga kommer behöva öka.

Lagspelaren Niclas Magnusson tror att han är rätt person att vara med och leda jobbet framåt. Med en bakgrund i bassystemet kommer han med lite andra erfarenheter än sina företrädare som har varit piloter i grunden. – Jag tror jag kompletterar laget, jag kommer bidra med erfarenheter som kommer fungera utmärkt. Jag kommer in med erfarenhet och en trygghet samtidigt som jag tycker att jag är tillräckligt vis för att begripa att jag inte vet allt förrän vi har testat lite. Jag är ingen bakåtsträvare som tycker att allt var bättre förr, tvärtom är jag alltid nyfiken och tror på att saker och ting kan göras bättre än tidigare.

Som en följd av strukturutredningen ska flygvapnet överta ledning av Försvarsmaktens tekniska skola och Militärhögskolan i Halmstad och kanske är det i synnerhet där Niclas Magnussons tidigare erfarenheter av verksamhetsutveckling och utbildning kommer till användning.

Att ta ett fackligt uppdrag ser han som uteslutet eftersom han numera företräder arbetsgivaren, men även en person på en så pass hög position som Niclas Magnusson kan ibland behöva facklig hjälp.

– Kanske inte i det vardagliga arbetet men det är klart att även jag kan behöva diskutera frågor som gäller mina avtal. Att vara med i facket är också en solidaritetshandling och att välja att gå ur skulle nog ses som ett slags avståndstagande.

FRÅGAN OM HUR flygvapnet ska kunna rekrytera fler flygtekniker är ständigt aktuell. Idag råder en allvarlig brist på yrkesgruppen inom Försvarsmakten eftersom tekniker slutar för att söka civila jobba med högre löner och bättre karriärmöjligheter. För att bli mer konkur-

renskraftiga måste flygvapnet utveckla sin lönebildning, anser Niclas Magnusson.

– Vi har en tendens att vara försiktiga i lönesättningen för att, efter ett tag, i stället vilja komplettera lönen med en ”särskild satsning”. Jag anser att det är mer logiskt att arbeta med en genomtänkt lönebildning när det gäller alla anställda, även de civila. Ingångslöner ska vara rätt från början så att särskilda satsningar inte behövs.

Niclas Magnusson utvecklar sina tankar och inkluderar även Försvarsmaktens civilanställda i resonemanget.

– Vi behöver också hitta sätt att hantera hur det ska märkas när en anställd – civil eller militär – växer inom samma befattning, när personen helt enkelt tar ett större ansvar. Där skulle jag gärna se en utveckling i hur vi lönebildar, säger han och försäkrar att detta är en fråga han kommer lyfta inom ramarna för sin nya roll. ●

NICLAS MAGNUSSON

Gör: Brigadgeneral och ställföreträdande flygvapenchef.

Bor: Uppsala.

Familj: Fru och två vuxna döttrar.

Intressen: Matlagning, golf, titta på tvserier och läsa böcker. Niclas Magnusson vill se en annan och mer genomtänkt lönebildning för flygteknikerna.

FRÅGA FÖRBUNDET

Ärna Officersförening

Ärna OF är officersföreningen som företräder medlemmar som jobbar vid Luftstridsskolan (LSS), Upplands flygflottilj (F 16) och Försvarsmaktens Underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC). Föreningen har cirka 1 100 medlemmar.

Måste jag prestera som en 28-åring?

Jag är 56 år och officer. Vad förväntas av mig när det gäller kraven i FM FysS? Jag jobbar på stab på grund av min kunskap och erfarenhet. Erfarenheten hänger ihop med ålder – och åldern för med sig fysiska begränsningar. Förväntas jag verkligen leverera samma fysik som en 28-åring?

Du förväntas träna minst två träningspass per vecka (fysisk träning är en arbetsuppgift som du får disponera tre timmar/vecka för att utföra) på din arbetstid efter din förmåga och i det ingår att göra de tester som FM FysS stipulerar för din befattning eller för din förbandstyp. Om du är sjuk eller har nedsatt förmåga så ska man ta hänsyn till det. Om du inte uppfyller kraven är det inte skäl för att skilja dig från din anställning, kraven (eller tilläggskraven) gäller för vissa specifika befattningar samt för att bli anställd från första början. Det kan om du är sjuk eller skadad i vissa fall vara fråga om en rehabilitering eller att du har ett läkarintyg för att visa att du inte kan genomföra vissa moment för

Har du en fråga till våra experter? Mejla: kansliet@officersforbundet.se

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

tillfället. Det viktiga är att ha individuella och relevanta träningsmål som kan utveckla eller bibehålla den fysiska förmågan.

Kan jag slippa veckovilan?

Jag ska arbeta elva dagar i sträck. Stämmer det att jag då måste ha 72 timmars sammanhängande veckovila?

Ja, det stämmer. Detta är i grunden en EU-reglering som återfinns i den svenska arbetstidslagen och kallas allmänt ”skyddsregel”. Denna regel är sedan omhändertagen ytterligare i arbetstidsavtalet mellan oss och FM där det står skrivet att det är en skyldighet för arbetsgivaren att följa regeln om 72 timmars veckovila när man slår ihop två på varandra följande sjudagarsperioder. På frågan om det är okej att bestämma själv om man vill ha kortare helg så är svaret nej. Arbetsgivaren är den som leder och fördelar arbetet så det finns ingen möjlighet för den enskilde att bryta mot regeln. Den här regeln är allt-

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare, Peter Löfvendahl, Carl Miemois, Lars-Johan Nordlund, Martin Sachs

så såväl en rättighet (för att du ska erhålla vila efter en lång arbetsperiod) som en skyldighet.

Regler vid provanställning?

Jag är just nu provanställd i sex månader. Stämmer det att arbetsgivaren under dessa månader kan avsluta anställningen utan att berätta varför?

En provanställning ska efter sex månader övergå i en tillsvidareanställning. Om arbetsgivaren inte vill att anställningen ska övergå i en tillsvidareanställning måste chefen meddela dig det minst en månad före att provanställningen går ut. Arbetsgivare är inte skyldig att uppge orsak till avslutad provanställning.

Få ut semestern i pengar?

Kan arbetgivaren bestämma att jag måste ta ut resten av mina sparade semestertimmar i tid?

Fanjunkare Daniel Hillfelt, motorbefäl på garnisonsenheten.

Du är ledamot i föreningen, varför engagerade du dig fackligt?

– 2018 kom jag tillbaka efter en runda i det civila arbetslivet och där hade jag redan erfarenhet av att engagera mig fackligt så det kändes naturligt.

Är det svårt att få folk att engagera sig?

I grunden ska arbetsgivaren planera och förlägga hela årssemestern förutom det som du vill och har möjlighet att spara. Varje arbetstagare som har rätt till 160 timmar betalda semestertimmar för ett visst kalenderår har rätt att spara en eller flera överskjutande timmar till ett senare kalenderår. Detta gäller om det finns plats i din bank. Taket för sparade semestertimmar är 240 timmar. Finns det inte utrymme att spara semester så kan den antingen läggas ut av arbetsgivaren eller så betalas det ut som semesterlön. ●

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare Cecilia Gustafsson (tjänstledig), Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson, Jenny Folkesson

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

– Alltid, speciellt nu när Försvarsmakten växer har många mycket att göra på sina ordinarie jobb. Att sätta av ytterligare tid för fackligt jobb är inte det lättaste – men det är ett viktigt arbete. Det första arbetsgivare tappar fokus på när man måste växa är arbetsmiljön.

Vad står på agendan för hösten? – Den nya bataljonen ska rekrytera och även på annat håll i garnisonen behövs det mer folk. För oss i föreningen gäller det att hänga med i alla svängar och omorganisationer. Vi har dessutom nyligen bytt ordförande efter 30 år, vilket innebär att vi andra i styrelsen nu får ta mer ansvar men också fundera över hur vi ska jobba tillsammans framöver.

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

E-post: kansliet@officersforbundet.se

KANSLIET

HEJ DÄR!

Tim Björklund.

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If. Förmånligt för dig och dina nära

Ett starkt skydd dygnet runt hjälper mycket

Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden.

Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat:

• Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport, vilket många andra personförsäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och barn.

• Både medlemsrabatt och Ifs förmånsrabatt på hem- och bilförsäkringen. Dubbla rabatter som kan spara tusenlappar.

Mer om dina medlemsförmåner hittar du på if.se/officersforbundet. Du kan också ringa 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Levererar för framtiden

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade.

baesystems.com