Officerstidningen nr 3, 2025

i fokus Låga betyg för arbetsbelastning och löner i FM Vind 2024.

reportage Markstrids­

uniform 24 driftsatt på Göta trängregemente.

förbundet Sveriges

försvarsattaché lämnar drömjobbet i Berlin.

För dig som är medlem i Officersförbundet

Fördjupning:

GRAVID I GRÖNT

3

nr.

2025

www.officerstidningen.se

Sergeant Therese Alatalo, på Dal­regementet, är gravid med sitt första barn.

En graviditet ställer särskilda krav i Försvars­ maktens riskfyllda arbetsmiljö. Det krävs både risk­bedömningar och anpassad uniform, men på vissa förband är det fortfarande svårt att få ut uniformer som passar.

Jens Nykvist: ”Mer mandat till försvarsgrenscheferna”

Comex Fältdator®

Comex Fältdator® bygger på en TOUGHBOOK FZ40 från Panasonic.

Comex Electronics AB | sales@comex.se | www.comex.se

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 68–74.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

ATT VARA FÖRHANDLINGSPART S

ommaren är på väg och många av oss sitter på kvällarna och försöker planera sommarens aktiviteter. Ett pussel i sig. Familjens olika viljor ska kompromissas och till slut ska en plan gälla. I den bästa av världar går ingen ut som enskild vinnare men inte heller någon som förlorare. Målsättningen är en svensk medelväg. Där kompromissen är viktig för att inför nästa sommar återigen kunna ha en god diskussion. Skulle någon i familjen enskilt tvinga igenom sin åsikt blir det svårt att få gehör nästa gång.

En scen som kan jämföras med avtalsförhandlingar. I årets Rals är förväntningarna stora från medlemmarna, och vi känner givetvis av detta. Samtidigt har Försvarsmakten i flera kanaler redan innan förhandlingarna startat, låtit meddela sitt ställningstagande. Det blir inga lönesatsningar. Det så kallade ”märket” gäller.

var det som skavde mest att personaldirektören jämförde äpplen med päron. Tillägg är en ersättning för att arbetstagaren ger arbetsgivaren mer av sin fritid. Det är inte relevant i en diskussion om adekvata och attraktiva löner.

Punkt.

Ur repliken kom dock något mycket positivt. Debatt och medlemsengagemang! Trycket på Försvarsmakten i lönefrågan ökade stort. Det är välkommet och bra.

IBLAND FÅR FÖRBUNDET kritik för att vi inte lyckats få upp lönerna mer. Kritik vi givetvis måste lyssna på och ta till oss. I den diskussionen är det också viktigt att hörsamma ett par saker.

1. Det är Försvarsmakten som beslutar om lön. Det är alltså ytterst din chef som ska motivera din lön och svara på hur du kan utveckla den. 2. Officersförbundet består av över 20 000 medlemmar. Det är vi tillsammans som är Officersförbundet. Förbundets förtroendevalda, våra kollegor, arbetar varje dag med att påverka arbetsgivarens syn på lön. Jag är stolt över det arbete som våra förtroendevalda gör för oss alla.

»Veckan innan påsk försökte personal­ direktören ge en arbetsgivarsyn på lönenivåerna i Försvarsmakten.«

OFFICERSFÖRBUNDETS YRKANDEN FINNS med som en bilaga till detta nummer av Officerstidningen. Där kan du bland annat läsa att vi yrkar på satsningar för kompetensdjup, ökade tillägg och förbättringar vid utlandsarbete. Yrkandena är Officersförbundets ställningstagande i vad vi tycker behövs för att göra militärt arbete mer attraktivt, och för att uppnå en mer proportionerlig ersättning för det arbete som genomförs.

Tyvärr verkar Försvarsmaktens företrädare inte vilja vara lika tydliga med vad de vill. Varför producerar inte Försvarsmakten en liknade broschyr och skickar ut till sina medarbetare med Försvarets Forum?

Veckan innan påsk försökte personaldirektören ge en arbetsgivarsyn på lönenivåerna i Försvarsmakten genom att replikera på min debattartikel i Aftonbladet. En replik som skapade stor debatt. Många medlemmar blev upprörda och kände inte alls igen sig i beskrivningen. För mig

JAG UPPMÄRKSAMMAR ÄVEN att tariff-löner har föreslagits som ett bättre alternativ än individuella löner. Löneutvecklingen för vårt medlemskollektiv skulle inte gynnas av tariffer.

Ett system som nästan kan beskrivas som en planekonomi utan hänsyn till hur medlemmarna presterar, är inte lösningen. Förbundets grundsyn är att prestation ska löna sig.

Individuella löner skapar rättvisare löner.

Problemet är inte systematiken utan viljan till efterlevnad.

Avslutningsvis önskar jag er alla en trevlig sommar. Tack till er som tjänstgör när övriga återhämtar! ○

Stockholm 11 juni 2025

Stefan Morin Förbundsordförande

Officerstidningen 3

INNEHÅLL, NR 3 2025:

48

» Min inställning till hur det är att vara gravid inom Försvarsmakten är att det går bra – men att det finns mycket som är otydligt. « Det säger löjtnant Rebecka Lautrup. Hon läste till officer när hon blev gravid med första barnet. I dag arbetar hon som stridsledare på Södra skånska regementet och väntar sitt och sambons andra barn.

26 AKTUELLT 7 | Nya flygplan till statsflyget

54

10 | Svenska instruktörer

utbildar somaliska armén

14 | Dålig arbetsmiljö påverkar beslutet att lämna FM

I FOKUS 18 | FM Vind 2024: Låga betyg för arbetsbelastning och löner

10

INTERVJU

24 | Konteramiral Jens Nykvist om strukturutredningen

BESÖKET 26 | Camp Valdemar i Lettland ANALYS

34 | Autonoma vapen skapar nya förutsättningar på slagfältet

MÖTET

38 | Överstelöjtnant Rigmor

Beck-Friis, ny chef på Natohögkvarteret i Norfolk

4 Officerstidningen

24

FÖRDJUPNING

42 | Gravid i Försvarsmakten REPORTAGE 54 | Höga förväntningar på nya markstridsuniformen på Göta trängregemente KRÖNIKA

60 | Andreas Braw: ”Det trixas med lönestatistik på ett bedrägligt sätt”

FÖRBUNDSNYTT

70 | Officersförbundet startar

podcast: ”Självklart att ha ett avsnitt om lön”

72 | Porträttet: Kommendör

Jonas Hård af Segerstad om åren som försvarsattaché

74 | Fråga förbundet: ”Vad ska jag tänka på efter min officersexamen?”

När det mullrar i leden

D 34

et började som så många gånger förr med ett utlämningsärende hos expeditionen på Högkvarteret. ”Jag skulle vilja begära ut samtliga förbandsresultat från FM Vind”, skrev jag i ett mejl. Efter några veckor fick jag besked om att 995 sidor fanns tillgängliga för uthämtning på Lidingövägen 24. Eftersom Försvarsmakten har som policy att endast lämna ut allmänna handlingar i pappersformat, och myndigheter är skyldiga att ta ut avgift vid utlämnande av kopior av handlingarna, fick jag veta att kostnaden skulle bli 2 000 kronor.

I ett inlägg på X uttryckte jag min frustration över att Försvarsmakten alltjämt envisas med att enbart lämna ut handlingar i papper och inte digitalt (något som väldigt många myndigheter gör idag), vilket ledde till att flera medarbetare mejlade över sina förbands FM Vind-rapporter till mig. Stort tack till alla er som gjorde det! Det gjorde utlämningsärendet billigare och underlättade sammanställningen som jag och reporter Linda Sundgren har gjort till detta nummer. Vi har tittat närmare på resultaten i den senaste FM Vind. Ett område som sticker ut i medarbetarundersökningen, och inte i någon positiv bemärkelse, är nöjdheten med lönen. Även frågor som rör arbetsbelastning har låga resultat.

» Eftersom Försvarsmakten har som policy att endast lämna ut allmänna handlingar i pappersformat.«

Vad gäller just missnöje med lön så har det nog inte undgått någon att våren präglats av en växande frustration bland Försvarsmaktens anställda. Det har debatterats flitigt om lön och villkor på flera plattformar, däribland hos Militär debatt och i Försvarsmaktens egna kommentarsfält. Det är bra att frustrationen formuleras, debatteras och syns. För att något behöver göras vad gäller löner och villkor för militärt anställda i Försvarsmakten, det skriver nog de allra flesta under på. ”Sett till köpkraft har officerarnas löner inte ökat sedan 2014. Det som däremot borde ha ökat är Försvarsmaktens desperation.

Det är vakanser överallt och nu är det dessutom bråttom”, skriver Andreas Braw, redaktör för Militär debatt, i en krönika på sidan 60.

OMSLAGSFOTO: Margareta Bloom Sandebäck

JOSEFINE OWETZ

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Christian Gård Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Maria Widehed, Emil Malmborg, Anna-Maria Stawreberg, Margareta Bloom Sandebäck, Henrik Jansson.

NUMMER 3, 2025 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 38 TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 4, 26 augusti Nr 5, 7 oktober TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.

Chefredaktör

Officerstidningen 5

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world.

SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

1/4” RHA

7.62x51 NATO 131 GR. AP - DROP VS. DISTANCE

DROP (INCHES)

TARGET CONSTRUCTION

7.62x51 NATO 131 GR. AP - PENETRATION R50

+150YDS

0

200

400

600

DISTANCE (YDS) HYBRID

CONVENTIONAL

7.62x51 NATO HYBRID

6 Officerstidningen

0

100

sigsauer.com

200

DISTANCE (YDS)

7.62x51 NATO CONVENTIONAL

1/4” RHA IMPACTS AT 350 YDS

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 -110 -120

300

400

500

600

33”

*HYBRID AMMO HAS 2.75 FEET LESS DROP THAN CONVENTIONAL AMMO AT 600 YDS.

/Aktuellt Sverige, Finland, Norge, Litauen, Estland och Nederländerna har undertecknat en avsiktsförklaring för en gemensam upphandling av CV 90 (stridsfordon

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

90). Det uppger finska försvarsministeriet i ett nyhetsbrev.Avtalet skrevs under i samband

med Natos Försvarsministermöte i Bryssel den 5 juni och frågan ska nu utredas innan beslut om en eventuell gemensam upphandling fattas. / LS

Foto: Joel Thungren/FM

Foto: Bombardier Aerospace

Bombardier Global 6500 får den militära beteckningen TP 106 i flygvapnet.

FLYGVAPNET

Nytt flygplan stärker statsflygets förmåga Försvarets materielverk har tecknat avtal med Bombardier Aerospace om två nya statsflygplan till Försvarsmakten. Det handlar om två begagnade Global 6500-flygplan som ska ersätta statsflygets nuvarande flygplan. Syftet är att förbättra tillgängligheten hos statsflyget.

AVTAL HAR TECKNATS om två flygplan till

q statsflyget, meddelade Försvarets mate-

rielverk och Försvarsmakten den 23 maj. Det är två Bombardier Global 6500-flygplan som kommer att få beteckningen TP 106 i flygvapnet och ska ersätta de två Gulfstream IV/550 som idag används som statsflyg.

Syftet med att köpa in de två flygplanen är att

förbättra tillgängligheten hos statsflyget, som genomför persontransporter för Sveriges högsta ledning. ”TP 106 erbjuder hög driftsäkerhet, lång räckvidd och modern teknik som möter dagens krav på tillgänglighet och operativ effekt. Systemet löser särskilt problemen med den äldre TP 102C, som under senare år haft begränsad tillgänglighet på grund av tekniska problem och brist på reservdelar”, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

I avtalet ingår utbildning av besättningar och tekniker. Kontraktsvärdet är cirka 1,1 miljard kronor. Leverans är planerad till FMV i november respektive december 2025. / JOSEFINE OWETZ

Foto: FM/AI

Gemensam upphandling av stridsfordon 90 utreds

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Försvarsmakten utvecklar förmåga i rymden

ƀ Försvarsmakten fortsätter sin förmågeuppbyggnad i rymden och om fem år ska den vara fullt utvecklad. Enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats handlar det inte bara om att skapa ett förband, det ska bli en militär rymdinstitution där det är möjligt att göra en militär rymdkarriär.

Bemanningen kommer att bestå av såväl yrkesofficerare som reservofficerare, civilanställda och värnpliktiga och rekryteringen kommer att ske från alla domäner. / LS

85

Så många år fyllde Hemvärnet den 29 maj. Beslutet om att bilda Hemvärnet togs av riksdagen den 29 maj 1940, mitt under andra världskriget. Dagens runt 23 000 hemvärnssoldater är organiserade i krigsförband och utgör nästan hälften av Försvarsmaktens krigsorganisation.

Nytt antagningsrekord till Officersprogrammet

ƀ I år har 385 personer tackat ja till en plats på Officersprogrammet, vilket är den högsta siffran sedan programmet startade. Det skriver Försvarshögskolan på sin webbplats. Av dem som påbörjar utbildningen i höst är 116 kvinnor, också det en rekordsiffra. / LS Officerstidningen 7

Foto: Hampus Andersson/Försvarsmakten

FAKTA

Kungl. Svärdsordens Militärkors, i silver

Överstelöjtnant Liridona Dauti, för betydelsefulla insatser under krigsliknande förhållanden i Afghanistan 2011.

Major Anders Eckerberg, för betydelsefulla insatser under krigsliknande förhållanden i Afghanistan 2011.

Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans

Löjtnant Fredrik Jönsson, för att på ett förtjänstfullt sätt med stor precision lett sin pluton under en operation i ett fientligt

­ ontrollerat område i Mali maj 2022. k Översergeant Erik Muniz Englund, för att under ­svåra förhållanden lett sin grupp på ett förtjänstfullt sätt under en operation i ett fientligt kontrollerat område i Mali mars 2022.

Kapten Christian Rhodin, för att ha lett sin pluton på ett förtjänstfullt sätt med stor precision under en operation i ett fientligt kontrollerat område i Mali mars 2022.

Kapten Daniel Bildt, för att ha lett sin pluton på ett förtjänstfullt sätt med stor precision under en operation i ett fientligt kontrollerat område i Mali april 2022.

VETERANDAGEN

Veteraner från över 40 insatser hedrades Den 29 maj hedras alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. På årets veterandag uppmärksammades särskilt veteraner som tjänstgjort vid över 40 insatser som utförts i fem olika världsdelar under åren 1948 till 2000.

VETERANDAGEN FIRAS FÖR att hedra och det i en så kallad missing man-formation. uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser.

I ÅR UPPMÄRKSAMMADES särskilt de veteraner Statsceremonin med kransnedläggning, som har tjänstgjort på insatser runt om i värlhederstal och medaljering ägde rum vid Sveden under åren 1948 till 2000, och som inte riges nationella veteranmonument, Restare, särskilt har uppmärksammats vid en tidigare i Stockholm, i närvaro av bland annat kung veterandag. Det gäller bland de två första förCarl XVI Gustaf och prins Carl Philip. bandsinsatserna i Kosovo samt observatörVid ceremonin delades myndighetens sinsatser, katastrofhjälp, fältsjukhus och övriutmärkelser och medaljer för förtjänstfulla ga typer av insatser i Afrika, Asien, Europa, insatser ut. Tal hölls av utriNordamerika och Sydamerika. kesminister Maria Malmer – De insatser som vi särskilt » Några insatser Stenergard (M), riksdagens uppmärksammar i år, visar en bestod av en enda stolt svensk tradition av intertalman Andreas Norlén (M), enskild svensk. statsminister Ulf Kristersson nationellt engagemang. Vi är ett Andra omfattade (M), överbefälhavare Michael litet land som bättre än de flesta över tid mer än Claesson och fältprost Jenny förstår betydelsen av den stora 1 700 svenskar. « Ahlén. Jas-plan flög över områvärlden utanför. Vi vet att fred,

8 Officerstidningen

frihet och demokrati måste försvaras – även i andra länder, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal och fortsatte: – Det är därför vi idag uppmärksammar över 40 insatser i fem världsdelar under 52 år.

Totalt över 6 000 individuella befattningar.

Några insatser bestod av en enda enskild svensk.

Andra omfattade över tid mer än 1 700 svenskar. Från katastrofhjälp och fältsjukhus till förbandsinsatser och minröjning. Från Sudan och Saudiarabien till Kosovo och Kambodja.

PÅ VETERANDAGSOMRÅDET UTANFÖR Sjöhistoriska museet genomfördes under dagen bland annat utställningar, veteranpolitiska seminarier och filmvisning. Över 4 000 besökare deltog i programmet under Veterandagen, skriver Försvarsmakten i en artikel.

Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet. / JOSEFINE OWETZ

Officerstidningen 9

/Aktuellt EUTM SOMALIA

Svenska instruktörer utbildar den somaliska armén Försvarsmakten bidrar med personal till EU:s militära utbildningsinsats EUTM Somalia. Under vintern och våren bemannades den svenska kontingenten av nio personer från Livregementets husarer, K 3, och kommendör Mats Fogelmark, Försvarsmaktens veterancentrum, var ställföre­trädande chef för EUTM Somalia.

I NÄSTAN TVÅ decennier har säkerhetsläget

instruktörer som roterade hem i april efter sex

Foto: Privat

q i Somalia, ett av världens fattigaste länder, månader i Mogadishu är skvadronsfanjunkare

präglats av inbördeskrig och terror. Regeringen Kenan Ataman, Livregementets husarer, K 3. har begränsad kontroll över landet och stora Under perioden som han bemannade utbildområden kontrolleras av väpnade grupperingningsinsatsen låg fokus på att höja kompetenar i form av klanmiliser och terrorgruppen sen hos färdigutbildade officerare inom olika Al-Shabaab. områden.

European Union Training Mission, EUTM, – Vi hade infanteriutbildning för officerare i Somalia har i uppgift att bidra till att skapa med lägre grad, vi hade kompanichefskurs och stabila säkerhetsstrukturer inom somaliska en kurs för högre officerare, säger han. försvarsministeriet och armén. Sedan starten Tillsammans med två kaptener från Spanien 2010 har Försvarsmakten delledde Kenan Ataman utbildningtagit i utbildningsinsatsen med en för kompanichefer. De börja» Målet var att både instruktörer och stabsperde med att kompetensinventera höja deras nivå sonal. Målet är att långsiktigt truppen för att se vilken nivå som chefer, så att som kursen skulle läggas på. stärka Somali National Armed de kan komma Forces, SNAF, så att de på sikt – Vissa elever kunde läsa och tillbaka till sina själva kan ta över ansvaret för skriva, andra kunde inte det. egna förband säkerheten i landet.

Utbildningen anpassades efter och leda. « En av Försvarsmaktens deras behov, från terränganalys och sjukvård till militära planeringsprocesser. Målet var att höja deras nivå som chefer och officerare, så att de kan komma tillbaka till sina egna förband och leda, säger han.

Övning och träning i strid i bebyggelse. Här övas inbrytning i en byggnad.

10 Officerstidningen

UTÖVER KENAN ATAMAN och två ytterligare instruktörer bestod den svenska styrkan från K 3 av sex personer som bemannade staben och ledningen samt en stödfunktion i Nairobi. Därtill har kommendör Mats Fogelmark, till vardags chef för Försvarsmaktens veterancentrum,

Skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, en av tre instruktörer från K 3, ledde utbildningen för kompanichefer.

det senaste året varit ställföreträdande chef för EUTM Somalia, som består av 220 personer från tolv länder.

– Hela tanken är att somaliska armén successivt ska ta över ansvaret för säkerheten själva.

Det är dock lång tid kvar innan de är självgående och det finns inget direkt ljus i tunneln. De är inte på långa vägar redo att ta över säkerhetsansvaret för landet, säger Mats Fogelmark.

EUTM Somalia har sin huvudsakliga verksamhet i Mogadishu och all personal bor på den internationella campen vid Mogadishus flygplats. Utbildningen sker på en träningsanläggning som ligger 30 minuter från basen. Förflyttningarna till och från anläggningen sker i bepansrade fordon och med väpnad eskort.

– För oss var det en italiensk kontingent som bland annat ansvarade för eskort utanför campen. Inne på campen var det privata säkerhetsbolag som stod för säkerheten, säger Mats Fogelmark.

Afrikanska unionen har, på uppdrag av FN, fredsbevarande styrkor i landet och stöttar regeringen i kampen mot rebell- och terrorgrupper, främst terrorgruppen al-Shabaab.

– Säkerhetshotet är väldigt högt. EU:s styrka är dock inte det främsta målet för al-Shabaab.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Foto: Privat

De slår mot lokalbefolkningen vi, under pågående attack, kunde skoja med genom att med självmordsbomvarandra. Humorn lämnar vi inte, den finns bare och sprängdåd visa för regeråterkommande i den militära kontexten. ingen och omvärlden att regeringHan är nöjd med insatsen och lyfter fram en inte har kontroll, säger Mats svenska instruktörers förmåga att utbilda: Mats Fogelmark Fogelmark och fortsätter: – Den erfarenheten är bra att ha med sig i – Al-Shabaab vet att det inte är den internationella träningsmiljön. Vi har komnågon idé att ge sig på oss när vi är ute och rul�petensutvecklat enskilda officerare, så att de nu lar. Däremot genomför de regelbundet raketatkan komma ut till sina egna förband och leda. tacker mot den internationella campen, för att Sedan april bemannas EUTM Somalia av en visa att de finns och för att behålla narrativet. styrka från Göta Trängregemente, T 2. / JOSEFINE OWETZ Under Mats Fogelmark och Kenan Atamans tid i Somalia inträffade flera raketattacker mot campen.

Kenan Ataman berättar att FAKTA han kommer att bära med sig upplevelsen av hur han och EUTM Somalia styrkans personal agerade när För att skapa stabilitet i Somalia har EU bedrivit utbilddet inträffade. ningsinsatsen EUTM sedan 2010. Insatsens uppdrag – Det märktes att all träomfattar strategisk rådgivning till den somaliska försvarsning som man har gjort fanns sektorn och direkt stöd till den somaliska armén genom där. Det fanns ingen rädsla mentorskap och utbildning. Verksamheten bedrivs främst inblandad överhuvudtaget. i Mogadishu. I dagsläget består styrkan av cirka 220 offiMan märker att ryggmärgsbecerare, soldater och civila från 12 länder. Försvarsmakten teendet sitter, säger han och bidrar med 6-9 personer. tillägger: Källa: Försvarsmakten – Jag tar också med mig att

Kritik mot handhygien i Lettland

ƀ I en rapport riktar tillsynsfunktionen Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM, kritik mot den svenska Natoinsatsen i Lettland, LNLV 25. Detta var nyhetsbyrån Siren först att rapportera om.

Inspektören kritiserar bristen på kylskåp för läkemedelsförvaring samt att personalen inte är fullt ut vaccinerade. Rapporten pekar även på att förutsättningar att hålla god handhygien i fält saknas.

Det svenska bidraget utgörs av 71:a bataljonen som sätts upp av Södra skånska regementet, P 7.

– Det är jättebra att bli kontrollerad, i slutändan handlar det om stridsvärdet. Vi vidtar självklart åtgärder, säger överstelöjtnant Henrik Rosdahl, bataljonschef.

Han lyfter resultatet av Natoövningen i Estland som bataljonen nyligen kom tillbaka från.

– Under Hedgehog 25 var 470 personer fältgrupperade under två veckor och vad jag känner till hade vi tre magsjukeindivider under den här tiden, det tycker jag ändå är ett ganska bra facit. / MW

Natos FLF-styrka placeras i Rovaniemi

ƀ Natos FLF-styrka i Finland kommer att stationeras vid garnisonerna Sodankylä och Rovaniemi, nära den svenska gränsen. Det bekräftade Finlands försvarsminister Antti Häkkänen (Samlingspartiet) i februari. Nato Forward Land Forces (FLF) är multinationellt sammansatta stridsgrupper som idag finns placerade i åtta länder i östra Europa.

Det var i juni 2024 som Natos försvarsministrar fattade beslut om att en styrka nu ska placeras i Finland. Sverige kommer att fungera som ramverksnation med ansvar för att planera och bygga upp styrkans närvaro. / MW Officerstidningen 11

Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten

Utbildningen av reserv­ officerare upphörde 2003 eftersom behovet bedömdes täckas av förtidsavgångna yrkesofficerare. År 2012 återupptogs utbildningen igen.

PERSONALFÖRSÖRJNING

Behovet av reserv­ officerare kartläggs Reservofficerare är den yrkesgrupp som vid höjd beredskap ska tjänstgöra som chefer i mobiliseringsförbanden. Över 7 000 reserv­ officerare finns registrerade, men många av dem har inte tjänstgjort på över tio år och medelåldern är hög.

EFTER ATT RYSSLANDS militära aktiviteter

behov fram till 2030 bedöms vara cirka 5 800.

Men hur tjänstbarheten bland reservofficebeslutades att Försvarsmaktens krigsorganisararna ser ut är oklart. Medelåldern är 55 år tion skulle stärkas. Reservofficersutbildningen och många av dem har inte tjänstgjort på tio återupptogs 2012 och enligt överstelöjtnant år eller mer. Nu pågår en kartläggning för att Lennart Ek, Försvarsstabens genomförandereda ut hur många av reservofficerarna som avdelning, har organisationen under senare faktiskt är tillgängliga för tjänstgöring. år tillförts i snitt runt 150 nya reservofficera– Vi tittar framför allt på två saker. Ett, är re per år, varav cirka 100 är förtidsavgångna man möjlig att krigsplaceras och två, vilken yrkesofficerare. kompetens har man utöver den militära. Även – Ungefär hälften av alla den som inte kan krigsplaceras yrkesofficerare som lämnar Förkan ha en kompetens som För» Ungefär hälften svarsmakten väljer att bli resersvarsmakten, eller totalförsvaav alla yrkesoffice- ret för den delen, kan ha stor vofficerare, säger Lennart Ek. rare som lämnar Vid årsskiftet fanns det nytta av, säger Lennart Ek. Försvarsmakten enligt Försvarsmaktens årsreväljer att bli reserv­ HAN KONSTATERAR ATT reserdovisning 7 139 reservofficerare medan organisationens vofficerare ofta är välutbildade officerare. «

q började öka igen vid mitten av 00-talet

12 Officerstidningen

och med höga positioner inom bland annat näringslivet. Många gånger har de också kunskaper som är efterfrågade såväl militärt som civilt.

Lennart Ek – Reservofficerarna gör det möjligt för oss att hela tiden suga åt oss det senaste inom vissa kunskapsområden som it, teknik och cyber. Om vi själva skulle ha den kompetensen skulle vi behöva dubbelutbilda yrkesofficerare, säger Lennart Ek och fortsätter: – Nato är i sin policy väldigt tydlig med hur man ser på reservistsystemet. Möjligheten för Nato att ligga på förmågetoppen och bli farlig för motståndaren är beroende av reservofficerarnas kompetens.

Lennart Ek säger att reservofficerare redan idag stödjer Försvarsmakten inom flera områden.

– Det finns utmärkta exempel på detta. Inte minst i Högkvarteret där vi har ett antal reservofficerare som till och från kommer in och arbetar i olika projekt.

Senast den 30 juni ska försvarsgrenar och stridskrafter avrapportera till Försvarsstaben hur tillgången till reservofficerare ser ut. Utifrån den kartläggningen ska Försvarsmakten analysera behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången till reservofficerare. / LINDA SUNDGREN

Säker smartphone Trygga beslut.

Skyddad kommunikation.

Tutus säkra smartphone är utvecklad för taktiska miljöer där säker kommunikation i realtid är avgörande. Med strikt kontrollerad VPN-anslutning till C4l-system, postkvantkryptering, stöd för privata 5G-nätverk med full kontroll över hela kommunikationskedjan stärks den operativa förmågan när varje sekund räknas.

tutus.se Officerstidningen 13

/Aktuellt Foto: FMV

Avtal om smidigare stridshandske är tecknat

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal med Hestra Gloves om tillverkning av en ny stridshandske lätt. Enligt uppgift på FMV:s webbplats blir den nya stridshandsken smidigare och mer följsam än den befintliga handsken och ska fungera bättre vid hantering av vapen och andra finmotoriska uppgifter. Handsken, som tillverkas av getskinn, är den första av fem delar i det som ska utgöra ett nytt handbeklädnadssystem. De stridshandskar som används i Försvarsmakten idag togs fram i början av 2000-talet. Planerad leverans av stridshandske lätt till FMV är beräknad till början av 2026. / LS

» Jag känner mig djupt hedrad över att få fortsatt förtroende att leda flygvapnet. Att ­före­träda vår organisation med alla fantastiska och skickliga människor är ett sant privilegium. «

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Från och med 2024 ingår inte längre värnpliktiga som avbrutit sin grundutbildning i avgångsenkäten.

RAPPORT

Dålig arbetsmiljö påverkar beslutet att lämna FM Lönen och bristen på möjligheter att utvecklas i arbetet. Det är de två främsta orsakerna till att anställda väljer att lämna ­Försvarsmakten, enligt rapporten ”Avgångsenkäten 2024”. Mest nöjda var de som ­slutade med anställningstryggheten i myndigheten.

AVGÅNGSENKÄTEN GÅR UT till anställda,

q officersaspiranter och personer med

hemvärnavtal som frivilligt väljer att lämna

Visbykorvetterna får luftvärnsförmåga

Det säger generalmajor Jonas Wikman i ett uttalande på flygvapnets Linkedin-sida. Detta med anledning av att ÖB har beslutat om förlängning av hans förordnande som flygvapenchef till 31 december nästa år.

14 Officerstidningen

Försvarsmakten. Avsikten är att ta reda på varför de slutar för att kunna vidta åtgärder till förbättringar. Av de 1 580 som slutade

Foto: Jimmie Adamsson/FM

ƀ Marinens fem Visbykorvetter ska utrustas med luftvärnsrobotsystem, det enligt ett avtal som Försvarets materielverk, FMV, har tecknat med tillverkaren Saab. Det handlar om det fartygsbaserade luftvärnsrobotsystemet Sea Ceptor som är ett korträckviddigt luftvärnsrobot-

system med en räckvidd upp till 25 kilometer. Systemet har en robot med radarmålsökare och förmåga att slå mot många samtidigt inkommande mål, skriver FMV. Installationen på korvetterna ska genomföras i samband med fartygens halvtidsmodifiering under kommande år. Ordervärdet för installationerna är 1,6 miljarder. / LS

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

förra året har 565 personer (33 procent) valt att svara på enkäten, varav 174 kvinnor. Av samtliga svarande var 44 procent civilanställda. Resultaten visar att de som lämnar Försvarsmakten i första hand gör det för studier eller för att påbörja ett annat arbete. Av de faktorer som bidrog till beslutet att avsluta anställningen var lönen det vanligaste svaret bland både män, 54 procent, och kvinnor, 43 procent.

DEN NÄST VANLIGASTE faktorn var bristande utvecklingsmöjligheter. Bland kvinnorna uppgav 41 procent att det påverkat deras beslut att lämna medan motsvarande siffra bland männen var 39 procent. Av dem som slutade uppgav endast tre av tio att de ”nyligen” har diskuterat framtidsutsikter eller andra engagemang och möjligheter i Försvarsmakten.

– Inom Försvarsstaben ser vi ständigt över Försvarsmakten medan motsvarande siffra våra kompetensutvecklingsmöjligheter. Vi för männen var 10 procent. När det handarbetar bland annat med att förbättra medlar om arbetsuppgifter svarar 33 procent av arbetarsamtalen för att få en bättre dialog kvinnorna att det påverkat deras beslut jämmellan chefer och medarbetare, säger Moa fört med 21 procent av männen. För kvinnor Björck, tillförordnad sektionschef vid Förär också relationen till närmaste chef oftare svarsstabens hr-avdelning och fortsätter: en anledning till att sluta än för män, med – På en följdfråga i 40 procent respektive 25 proavgångsenkäten som är koppcent. » Vi vet att Försvars­ lad till utvecklingsmöjlighe– Att kvinnor är mer makten inte är ter finns det en del som svamissnöjda med ledarskapet rat att de upplever att chefen ­kvalitativt jämställd, än män är en väldigt viktig inte vill satsa på dem. Det kan det vill säga att män iakttagelse i enkäten. Vi kan exempelvis handla om brist inte utläsa av svaren vad som och kvinnor har olipå återkoppling från chefen ligger bakom siffrorna, men ka uppfattning om i olika frågor eller otydlighur det är att verka i jag skulle tro att det till del är het. Ibland kanske det också en jämställdhetsfråga. Vi vet vår verksamhet. « kan bero på att vissa chefer att Försvarsmakten inte är faktiskt inte har kunskap om kvalitativt jämställd, det vill vilka karriärmöjligheter som finns inom Försäga att män och kvinnor har olika uppfattsvarsmakten. ning om hur det är att verka i vår verksamhet, säger Moa Björck.

EN FAKTOR SOM ökat i betydelse bland dem Bland de som slutade var nöjdheten som som väljer att sluta är arbetsmiljö avseende störst med anställningstryggheten och betysådant som stress, krav och arbetsbelastning. get av Försvarsmakten som attraktiv arbetsgiAv de svarande uppgav 29 procent att det har vare har ökat något sedan föregående år, från påverkat deras beslut att lämna. medelvärde 3,18 år 2023 till 3,27 år 2024. Av – Vi är medvetna om att arbetsbelastningdem som svarade på enkäten kan 70 procent en är hög kopplat till tillväxten, Natointrädet tänka sig ett framtida engagemang i myndigoch stödet till Ukraina. Det här är frågor som heten. vi centralt arbetar med kontinuerligt, men – Att så många är intresserade av ett engadet kan också behövas åtgärder på lokal nivå. gemang i Försvarsmakten ser vi som mycket Varje organisationsenhet som får tio svar positivt. Det visar hur stark lojaliteten och eller mer i avgångsenkäten får en egen rapengagemanget för vårt uppdrag är bland port för att kunna arbeta med mer riktade människor som har arbetat i Försvarsmakten, åtgärder kopplat till deras resultat, säger Moa säger Moa Björck.

Björck.

Av de 565 individer som svarade på Inom några områden i Avgångsenkäten avgångsenkäten var 32 procent från armén, 2024 finns tydliga skillnader i svaren mellan 17 procent från flyget och 16 procent från kvinnor och män. Exempelvis uppger 23 promarinen. Övriga kom från HKV, skolor och cent av kvinnorna att kränkningar och tracentra, Ledund, Log och Rikshemvärnet. / LINDA SUNDGREN kasserier spelat roll för deras beslut att lämna

1000

Så många nya motorcyklar har FMV beställt till Försvarsmakten. Ramavtal har tecknats med Yamaha Motor Europe som kommer att leverera en XT 250. ”Den nya ordonnansmotorcykeln ska kunna utrustas med skidor, vinterbroms och vinterväxel för att kunna framföras i vintermiljö på motsvarande sätt som dagens ordonnansmotorcykel”, säger Stefan Pålsson, systemingenjör FMV, i en artikel på FMV:s webbplats.

Officerstidningen 15

MHS KARLBERG

Kadetter tvingas flytta in på lägenhetshotell I höst kommer kadetter ur 232:a kursen som läser andra året på Officersprogrammet med inriktning mot flygvapnet och marinen att inhysas på lägenhetshotellet Biz Apartment i Solna. Åtgärden görs för att erbjuda boendeplats på Militärhögskolan Karlberg för de 300 nya kadetter som förväntas påbörja sina studier till hösten.

PROBLEMEN MED BRIST på elevboenden

på skolområdet. Dels på grund av daningen, för att använda ett gammalt uttryck, dels ur Solna fortsätter. Under innevarande läsår har ett arbetsmiljöperspektiv. På Karlberg har vi man lyckats ordna boende för alla kadetter på rådighet över byggnaderna på ett annat sätt än skolområdet genom dubbelbemed upphandlade boenden, läggning i ett antal rum, men säger överstelöjtnant Johan » Nu tittar vi på om när det till hösten väntas ett Martinsson, ställföreträdanvi kan utöka det nya nytt intag på över 300 kadetde chef för Militärhögskolan elevboende som ter tvingas skolan till förläggKarlberg. redan är planerat ning på lägenhetshotell för att eller om vi måste ta hantera bristen på utrymmen.

FÖR ATT DE nya kadetterna höjd för ytterligare en som börjar på MHS K i höst – Helst hade vi velat att alla kadetter skulle bo inne ska introduceras på ett bra boendebyggnad. «

q på Militärhögskolan Karlberg, MHS K, i

16 Officerstidningen

sätt ska de bo inne på skolområdet. Istället blir det de kadetter som läser andra året med inriktning mot flygvapnet och marinen som får flytta ut.

Johan Martinsson – De som kommer direkt från värnplikten ska fortsatt få vara i en militär kontext, så att de känner sig hemma i den här miljön. Kadetter som redan har ett års studier är lite mer självsäkra och för dem är boendefrågan kanske inte riktigt lika viktig, säger Johan Martinsson och fortsätter: – Att det blev just de som läser mot flyget och marinen som flyttar handlar om ren matematik. Vi vill hålla ihop plutonerna och de som läser mot flyget och marinen stämmer antalsmässigt bäst överens med det antal som behöver flytta.

KADETTERNA KOMMER ATT bo på lägenhetshotellet Biz Apartment i Solna. Totalt har 120 bäddar upphandlats fördelade på 80 rum. De som bor externt kommer också att få måltidsersättning för frukost och middag.

– Rummen är på mellan 20 och 30 kvadrat­ meter och har pentryn så att kadetterna kan ordna egen frukost och kanske även laga enklare maträtter. Vilka som ska dela rum får kompaniet och plutonerna komma överens om, säger Johan Martinsson. / LINDA SUNDGREN

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

De kadetter som i höst ska bo på Biz Apartment i Solna, kommer att få måltidsersättning för frukost och middag.

Supporting your mission.

We are solution developers, integrators, and exclusive partners delivering world class Security & Defence systems.

Medical Systems

Soldier Systems

Sensors & Countermeasures

Vehicle Platforms & Integrations

Unmanned Systems & Technical Solutions

Communications

Combat Engineering, EOD & CBRN

promoteq.com I Västerled 30, 811 37 Sandviken

Promoteq. Halvsida.Officerstidningen.250122.inddc 2

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

2025-01-27 15:20

Knäpp!

Eller nytänkande...

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler nytänkande kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

Genomsnitt flygvapnet: Genomsnitt marinen:

43

FRÅGA: /100

”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning”

Genomsnitt armén:

44

18 Officerstidningen

/100

40

/100

Foton: Försvarsmakten

I fokus: FM Vind

Låga betyg för arbetsbelastning och löner i FM Vind 2024 Arbetsbelastningen är fortsatt hög, chefer har inte tillräckligt med personal för att lösa alla uppgifter och missnöjet med lönerna är utbrett. Det visar Försvarsmaktens senaste medarbetarundersökning FM Vind 2024. Samtidigt ger många svarande sin närmaste chef höga betyg och andelen som vill fortsätta sin anställning i Försvarsmakten har ökat. text: Linda Sundgren & Josefine Owetz

SEDAN 2012 GENOMFÖR Försvarsmakten regelbundet

q medarbetarundersökningen FM Vind (Försvarsmak-

tens verksamhetsindikator). Till en början skickades enkäten ut varje år, men numera genomförs den vartannat år. I undersökningen ställs frågor om bland annat verksamhetssäkerhet, arbetsmiljö, kränkande särbehandling och lön.

Resultaten ska ge arbetsgivaren och chefer i organisationen en uppfattning om medarbetarnas arbetssituation för att utifrån resultaten vidta åtgärder till förbättringar. Den FM Vind-rapport som publicerades i år bygger på enkätsvar från hösten 2024. Totalt svarade 18 319 individer på enkäten vilket var cirka 2 000 fler än när undersökningen genomfördes för två år sedan.

– Jag är nöjd med att svarsfrekvensen är fortsatt hög. Det visar att det finns ett engagemang för att göra Försvarsmakten och sin egen arbetsplats bättre och det är vi såklart väldigt tacksamma för, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

MAJORITETEN AV FRÅGORNA i FM Vind-enkäten är formulerade som påståenden och resultaten redovisas som ett medelvärde från noll till 100. På ett övergripande plan liknar resultaten i årets rapport dem i föregående undersökning från 2022. Exempelvis får frågor om hur man uppfattar sin närmaste chef ofta höga värden. Påståendet ”Min närmaste chef tar tag i problem när de uppstår” får medelvärde 82, medan påståendet ”Min närmaste chef bemöter oss med

respekt” får medelvärde 90. Även flera av de frågor som rör det egna arbetslaget får bra betyg. Påståendet ”I vårt arbetslag uppmuntras vi att tänka själva och ta egna initiativ” får medelvärde 84 medan påståendet ”I vårt arbetslag har vi ett bra samarbete” får medelvärde 82.

– Att resultaten som handlar om kamratskap och ledarskap alltjämt är höga är något vi är väldigt nöjda med. Vi vet ju att ett bra ledarskap är jätteviktigt och har en buffrande effekt för hälsa och trivsel bland medarbetarna, säger Eva-Marie Winblad Österlind, tillförordnad personaldirektör i Försvarsmakten.

Men rapporten visar också att det finns problem inom flera områden. Bland annat får frågor som handlar om förutsättningarna att lyckas som chef några av de lägsta värdena, även om det syns en uppgång sedan föregående mätning.

Påståendet ”Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter” får medelvärde 50, medan påståendet ”Det finns tillräckligt med administrativ personal för att jag ska kunna utöva mitt chefskap på ett bra sätt” får medelvärde 56. Påståendet ”Jag har som helhet rätt förutsättningar för att jag ska lyckas i mitt uppdrag som chef” får medelvärde 66.

– Vi vet att chefer bär ett väldigt tungt ok just nu. Men vi jobbar oerhört intensivt med de här frågorna för att försöka minska arbetsbelastningen, bland annat genom att öka det administrativa stödet till chefer, säger Carl-Johan Edström.

Officerstidningen 19

Foto: Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten

Generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, säger att den höga arbetsbelastningen är något som oroar honom, men att åtgärder vidtas för att förbättra situationen.

EN ÅTGÄRD SOM har vidtagits för att avlasta chefer är en utveckling av det administrativa stödet i Prio. Numera kan även personer som inte är i chefsbefattning utföra vissa personaladministrativa uppgifter i systemet och varje chef kan själv bestämma hur stödet ska nyttjas för att ge bästa effekt i den egna verksamheten.

– Det här stödsystemet är ett sätt att frigöra tid för chefer, framför allt för dem som är nära kärnverksamheten. Vi tittar också på hur man kan förenkla procedurer, regler och metoder för att avlasta ytterligare. Ibland tar det för lång tid från det att vi fattar ett beslut tills det blir verksamhet av det, säger Carl-Johan Edström.

Några av de funktioner som chefen ska kunna få hjälp med är att registrera tjänstledigheter för att undvika löneskulder, göra sjukanmälningar och att anställa och avsluta anställningar av medarbetare.

– Vi körde det här som ett pilotprojekt på några organisationsenheter under hösten, men nu kan alla organisationsenheter som vill använda den funktionaliteten, säger Eva-Marie Winblad Österlind.

FM VIND-RAPPORTEN VISAR också att chefer ofta upplever att de inte har tillräckligt med personal för att lösa sina uppgifter. Påståendet ”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag” får medelvärde 49.

– Det är ett resultat som vi inte kan vara nöjda med. Sedan måste man också titta på bakgrunden till svaren som förstås kan skilja sig åt mellan olika OrgE. Det kan vara alltifrån en feldesignad organisation till att man har fått för många arbetsuppgifter eller att man helt enkelt har brist på personal, säger Carl-Johan Edström.

När det gäller arbetsmiljön i arbetslagen får påståendet ”Jag har möjlighet att planera mina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar” medelvärde 69. Påståendet ”Jag har möjlighet att återhämta mig efter perioder av hög arbetsbelastning” får medelvärde 71.

Officerstidningen har också ställt frågor till försvarsgrenarnas stabschefer utifrån resultaten i FM Vind-rapporten.

Enligt deras svar är just arbetsbelastningen ett av de mest högprioriterade områdena för dem att jobba vidare med.

Carl-Johan Edström håller med om att det är en viktig fråga.

– Arbetsbelastningen är ett område som oroar mig. Hur vi ska balansera och prioritera mellan kravet på en försvarsmakt som ska kunna nyttjas utifrån säkerhetsläget samtidigt som det pågår en tillväxt som vi inte sett sedan andra världskriget. Det är en fråga som genomsyrar alla våra beslut idag.

I slutändan kan vi inte acceptera att enskilda chefer eller medarbetare får en oacceptabelt hög arbetsbelastning,

Försvarsgrenarna om resultaten: Överste Stefan Jansson, chef Arméstaben: Hur följer ni upp arméns resultat i FM-vind? ”FM Vinds resultat analyseras och bryts ned på förbandsnivå och används för att se vilka förbättringsområden, kopplade till målen, som finns inom armén och den egna verksamheten. Resultatet ger varje arbetsgrupp ett underlag för dialog om styrkor och förbättringsområden och utgör en utgångspunkt för ett förbättringsarbete.

20 Officerstidningen

Ett huvudbudskap i förberedelserna inför FM Vind 2024 har varit att minska förekomsten av generella åtgärder för att öka fokus på riktade åtgärder. Mot den bakgrunden har armén valt att arbeta med de områden som särskilt sticker ut, såsom arbetsbelastning och ovälkommet beteende.

Det handlar också om att arbeta med att bibehålla de identifierade styrkorna, till exempel ledarskap närmaste chef, samarbetet inom arbetslaget och säkerhetsmedvetenhet.

De identifierade fokusområdena har tagits fram med stöd i förbandens egna analyser och lägesbedömningar och föredragits vid Försvarsmaktens arbetsmiljökommitté. Uppföljning kommer att ske vid arbetsmiljökommittén, via kvartalsrapportering, årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete samt nätverksträffar.”

Hur ser den allmänna arbetsbelastningen i armén? ”Med tanken på omvärldsläget och det faktum att vi växer otroligt fort är det inte förvånande att vi upplever arbetsbelastningen

som hög i perioder. Mycket beror på att förväntningarna är stora på att vi ska leverera i en takt vi inte riktigt är vana vid. Högt tryck på uppgifter och eventuell brist på återhämtning är också faktorer som kan leda till den upplevda arbetsbelastningen.”

Något resultat i FM Vind som ni är extra nöjda över? ”På totalen finns det en förbättring inom armén jämfört med föregående år. Index för social arbetsmiljö har ökat från 82 enheter (97 procent frekvens) år 2022 till 84 enheter (99 procent frekvens) år 2024. ○

säger Carl-Johan Edström och fortsätter: – Men vi kommer att fortsätta jobba med det här under andra halvan av 2025 och jag vet att det arbetet kommer att ge vissa positiva resultat.

»VERKSAMHETSSÄKERHET ÄR ETT OMRÅDE SOM VI ALDRIG KAN VARA NÖJDA MED, UTAN HELA TIDEN MÅSTE FÖRBÄTTRA. SEDAN SKA MAN KOMMA IHÅG ATT SVAREN I ENKÄTEN ÄR PÅ AGGREGERAD NIVÅ.«

ETT ANNAT CENTRALT frågeområde i FM Vind är det som rör verksamhetssäkerheten.

Påståendet ”I vårt arbetslag följer vi säkerhetsreglerna” får medelvärde 91, medan påståendet ”I vårt arbetslag genomförs riskbedömningar, för att förebygga ohälsa och skador, på ett lämpligt sätt” får medelvärde 76. Påståendet ”I vårt arbetslag använder vi nödvändig skydds- och säkerhetsutrustning” får medelvärde 84.

– Jag tycker att de resultaten är bra, även om man förstås helst hade velat att de skulle ligga på 100. Verksamhetssäkerhet är ett område som vi aldrig kan vara nöjda med, utan hela tiden måste förbättra. Sedan ska man komma ihåg att svaren i enkäten är på aggregerad nivå. På lokal nivå kan det finnas de som svarat annorlunda och där kan man behöva jobba mer med de här frågorna, säger Carl-Johan Edström.

Han återkommer till att Försvarsmakten arbetar systematiskt för att hantera frågor om arbetsmiljö, verksamhetssäkerhet och arbetsbelastning i organisationen. En central del i det systematiska arbetet med arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet är rapportering, åtgärder och uppföljning av avvikelser. Men sedan 2016 – då avvikelserapporteringen av arbetsskador fördes in i Prio – har det varit återkommande och omfattande problem med såväl underrapportering som med information som försvunnit i hanteringen. Carl-Johan Edström menar att bristerna i avvikelserapporteringen är ett bekymmer, men pekar också på FM Vind-rapporten där påståendet ”I vårt arbetslag agerar vi snabbt när vi upptäcker något som kan vara skadligt eller en hälsorisk, exempelvis genom att göra en avvikelserapportering” får medelvärde 77.

Kommendör Håkan Nilsson, chef Marinstaben: Hur följs marinens resultat i FM-vind upp? ”Resultaten analyseras och bryts ned på förbandsnivå. De områden som särskilt sticker ut används som fokusområden för att kunna rikta särskilda satsningar och åtgärder på övergripande nivå. Resultaten och de identifierade fokusområdena har föredragits vid marinens arbetsmiljökommitté, AMK, där respektive förband även redogjort för

hur de avser arbeta vidare med de övergripande resultaten.”

Vilka frågor från FM Vind kommer ni att arbeta vidare med? ”Identifierade frågor för marinen att arbeta vidare och fördjupa oss i är: Deltagande i medarbetarundersökningen FM Vind, medarbetarsamtal, ovälkommet beteende och jämställdhet och jämlikhet.”

Hur ser den allmänna arbetsbelastningen i marinen ut? ”Arbetsbelastningen för marinens personal är utifrån läget i omvärlden och behovet av att bli fler och göra mer, något som

– Jag tycker att det visar att vi jobbar nära verksamheten på ett bra sätt. Att vi inte får in tillräckligt med rapporter kan handla om allt från att Prio ibland uppfattas som ett svårt verktyg att använda till att vi inte har den ansvarskultur som behövs i alla delar. Vi vill få till en ansvarskultur där det är självklart att man skriver en avvikelserapport när något händer, även i de fall där ingen blivit skadad. Men där är vi inte ännu, säger Carl-Johan Edström.

SVAREN PÅ FRÅGOR om ovälkommet beteende presenteras i procent i FM Vind-rapporten. På frågan om man utsatts för något ovälkommet beteende de senaste tolv månaderna svarar sex procent ”ja”, vilket kan jämföras med sju procent vid mätningen 2022. Ovälkommet beteende omfattar flera olika typer av kränkningar och trakasserier där en procent av svaren (109 fall) handlar om sexuella trakasserier. En procent (246 fall) rör mobbning och ytterligare en procent (250 fall) handlar om andra typer av trakasserier. Ovälkommet beteende är också den fråga som försvarsgrenarna anser vara den viktigaste frågan att jobba vidare med, vid sidan av den höga arbetsbelastningen.

– Ovälkommet beteende har minskat något, men det innebär inte att vi är nöjda. Vi måste fortsätta att jobba med den här frågorna. En rad åtgärder vidtas på det här området. Vi reviderar bland annat den digitala chefsutbildningen i förebyggande arbete mot diskriminering och utbildar fler utredare av ovälkommet beteende säger Carl-Johan Edström.

Ett område där det varit omfattande problem under senare år är personlig utrustning. Det syns även i svaren i FM Vind-enkäten där frågan om tillgången till personlig utrustning backar, från medelvärde 72 år 2022 till medelvärde 68 år 2024.

– Det resultatet är oroande och borde vara bättre. Men vi har stort fokus på de här frågorna och det görs jättemycket, som exempelvis införandet av det nya uniformssystemet, säger Carl-Johan Edström.

chefer behöver ta i beaktande.

Vad måste prioriteras, vad kan göras på ett mer resurseffektivt sätt och hur ser vi till att stridsvärdet på personalen bibehålls?” Är det något resultat i FM Vind som ni är extra nöjda över? ”Marinen har flera frågor som trendar positivt och på övergripande nivå ligger vi generellt högre än övriga Försvarsmakten. De frågor vi vill lyfta är: • ”Finns en positiv inställning till att människor oavsett kön, bakgrund, erfarenhet får

uttrycka sig” (89, ökande positiv trend) • ”Uppmuntrar arbetsledningen oss att arbeta säkert även i perioder när tidsschemat är pressat” (83, ett bra tal där vi ligger stabilt) • ”I vårt arbetslag bidrar vi till ökad försvarsförmåga” (87, vilket gör oss extra stolta då vi ligger över Försvarsmaktens resultat) • ”Tar vara på synpunkter och förslag från oss medarbetare” (83, stigit från 80 över tid och även denna ligger över Försvarsmaktens resultat)” ○ Officerstidningen 21

FRÅGA: Genomsnitt marinen:

68

/100

”Jag har möjlighet att planera mina arbetsuppgifter så att arbetsbelastning blir hanterbar”

SAMTIDIGT SoM FLERA av svaren i FM Vind-rapporten vittnar om en ansträngd arbetssituation uppger många att de är missnöjda med sin lön. Påståendet ”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning” får medelvärde 43. Det är ett av de allra lägsta resultaten i rapporten, trots en ökning från föregående mättillfälle då medelvärdet låg på 41. När cheferna fick ta ställning till påståendet ”Jag får erforderlig kompensation för nedlagd arbetstid” blev medelvärdet 55, vilket är en nedgång från 2022 då medelvärdet var 57.

– Frågorna om lönen besvarades i höstas, innan Ralsarbetet (ramavtal för löner i statlig sektor, reds. anm.) var färdigt, vilket kan avspegla sig i resultatet. Men lönerna är en viktig del i att vara en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare och vi jobbar alltjämt med de här frågorna, säger Eva-Marie Winblad Österlind.

Tycker du att Försvarsmakten är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare utifrån löneläget?

– Det kan jag inte svara på. Men vi befinner oss ju tillsammans med andra statliga myndigheter i Arbetsgivarverkets hägn, och vi har en statlig arbetsgivarepolitik att förhåll oss till, vare sig vi vill eller inte. Den vetskapen är viktig att ha med sig när vi pratar löner. Men med det sagt så jobbar Försvarsmakten kontinuerligt med denna fråga, säger Eva-Marie Winblad Österlind. Är du orolig för att det missnöje med lönerna som resultaten i FM Vind ger uttryck för kommer att leda till att folk slutar i Försvarsmakten?

– Jag tänker att alla de delar som visar ett lågt resultat

Överste Niclas Magnusson, chef för Flygstaben: Vilka frågor från FM Vind arbetar ni vidare med? ”Under 2024 genomfördes flera undersökningar i syfte att stärka flygvapnet som attraktiv arbetsgivare. Resultaten från FM Vind och flygvapnets utvecklingsarbete på personalområdet, Framåt, förstärker varandra och ger en god bild av styrkor, utmaningar och åtgärdsbehov.

I Framåt-arbetet identifierades sex målsättningar: hållbar arbetssituation, ökad flexibilitet, 22 Officerstidningen

Genomsnitt armén:

67

värdeskapande arbetssätt, effektivt nyttjande av kompetens, inkluderande kultur samt relevanta löner och villkor. Med stöd av FM Vind identifierades ytterligare en målsättning: det ska finnas goda förutsättningar att lyckas som chef.

Hur följer ni upp detta? ”Resultatet från Framåt och FM Vind har sammanställts och åtgärder har diskuterats och samverkats partsgemensamt. Åtgärderna är samlade i flygvapenchefens direktiv för fortsatt arbete på

/100

Genomsnitt flygvapnet:

70

/100

kan mynna ut i att man lämnar sin arbetsgivare, så de frågorna behöver vi fortsätta att följa och jobba vidare med.

Men i dagsläget ser vi inte några stora avgångar, säger Eva-Marie Winblad Österlind.

NÄR DET GÄLLER frågor om Försvarsmakten som helhet är svaren blandade. Påståendet ”Jag är stolt över att arbeta i Försvarsmakten” får medelvärde 83 och påståendet ”Jag vill gärna fortsätta arbeta inom Försvarsmakten under de närmaste åren” får medelvärde 80. Lägre medelvärde får påståenden som ”Jag har förtroende för hur Försvarsmakten leds” (71) samt ”Jag rekommenderar Försvarsmakten som arbetsgivare” (73). Nu ska åtgärder vidtas för att förbättra organisationen utifrån resultaten i FM Vind.

Carl-Johan Edström berättar att Försvarsmakten beslutat om att genomföra en så kallad pulsmätning för att följa upp de insatser som nu görs. Pulsmätningen ska fungera som ett stöd i det pågående förbättringsarbetet och visa om det som görs också ger effekt. Varje försvarsgren och stridskraft genomför sin egen mätning hos sina förband och flottiljer.

– Försvarsmakten har valt ut fem obligatoriska frågor som berör arbetsbelastning, ovälkommet beteende och motivation. Försvarsgrenar och stridskrafter kompletterar sedan med frågor som de anser viktiga att följa under 2025 utifrån deras eget FM Vind-arbete. Pulsmätningen kommer att genomföras i månadsskiftet augusti-september och redovisas på OrgE-och försvarsgrensnivå, säger Carl-Johan Edström. ○

personalområdet.

Hur ser den allmänna arbetsbelastningen ut i flygvapnet? ”Arbetsbelastningen inom Flygvapnet är likt övriga myndigheten hög. Flygvapnets åtgärder i Framåt syftar till att hitta sätt att arbeta mer effektivt, genom att formulera tydliga processer och strategier som bidrar till proaktivitet och kraftsamling samt att ta bort handläggning som inte fyller ett tydligt syfte och/eller är mer tidskrävande än värdeskapande. Åtgärder för en ökad flexibilitet ska också bidra till bättre balans

mellan arbete och fritid. Det ska även finnas förutsättningar för återhämtning i arbetet.

Något resultat i FM Vind som ni är extra nöjda över?

– Flygvapnet har höga resultat inom de flesta områden, vilket är både viktigt och glädjande. I ett försämrat omvärldsläge med höga krav på flygvapnets leveranser är det särskilt positivt att de senaste FM Vind-undersökningarna visar starka resultat för den egna arbetsgruppens kultur, arbetssätt och leverans samt ett högt förtroende för och stöd från närmaste chef. ○

Tre frågor i FM Vind 2024

Källa: Resultatrapport FM Vind 2024 för respektive organisationsenhet.

”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning”

”Jag har möjlighet att planera mina arbetsuppgifter så att arbetsbelastning blir hanterbar”

”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag”

Förband

2024

2022

2024

2022

2024

2022

1.ubflj

46

40

▲

73

67

▲

60

54

▲

3.sjöstriflj

49

41

▲

70

66

▲

50

31

▲

4.sjöstriflj

47

47

▲

69

67

▲

43

41

▲

A8

49

46

▲

64

63

▲

46

41

▲

A9

48

–

76

–

48

–

Arméstaben

42

45

▼

56

61

▼

40

45

▼

Amf 1

37

43

▼

66

66

=

38

34

▲

Amf 4

42

45

▼

65

68

▼

48

42

▲

F7

36

38

▼

70

70

=

51

40

▲

F 16

42

44

▼

73

71

▲

55

43

▲

F 17

35

35

=

69

71

▼

41

42

▼

F 21

35

35

=

69

72

▼

44

43

▲

FMLOG

42

38

▲

73

68

▲

56

45

▲

FMTS

43

40

▲

75

75

=

62

59

▲

FMTIS

43

43

=

72

71

▲

57

53

▲

Flygstaben

48

48

=

65

65

‒

46

50

▼

FömedC

36

48

▼

63

70

▼

28

18

▲

Hkpflj

41

37

▲

70

70

=

51

40

▲

I 13

59

–

73

–

65

–

I 19

50

46

▲

72

70

▲

55

46

▲

Ing 2

43

43

=

68

68

‒

42

48

▼

K3

42

40

▲

72

69

▲

55

51

▲

K4

44

44

=

58

62

▼

52

45

▲

LedR

48

46

▲

70

70

=

42

38

▲

LG

38

34

▲

64

62

▲

38

34

▲

Lv 6

46

33

▲

69

64

▲

57

51

▲

LSS

48

41

▲

75

74

▲

47

38

▲

Marinstaben

43

46

▼

61

58

▲

45

41

▲

MHS H

48

48

▼

80

83

▼

78

70

▲

MHS K

48

48

▼

78

78

=

55

53

▲

MSS

40

40

▼

77

72

▲

38

49

▼

MarinB

44

44

▲

72

70

▲

51

50

▲

P4

54

54

▲

69

65

▲

61

47

▲

P7

43

43

▲

62

60

▲

59

49

▲

P 18

36

40

▼

61

68

▼

42

41

▲

T2

48

48

=

68

70

▼

57

68

▼

Officerstidningen 23

Intervju: Konteramiral Jens Nykvist

» Vi vill minska antalet OrgE som styrs från HKV« Fler organisationsenheter förs in i kommando­ kedjan och försvarsgrenschefernas mandat ökar.

Konteramiral Jens Nykvist, ställföreträdande chef för Försvarsstaben, är genomförandeledare för den så kallade strukturutredningen. text: Linda Sundgren foto: Margareta Bloom Sandebäck

V

ad handlar utredningen om?

– Vi vill minska antalet organisationsenheter som styrs från Högkvarteret och flytta ut mer mandat och ansvar till försvarsgrenschefer och stridskraftschefer. Man kan säga att det är en fortsättning på den losskastning som inleddes 2019 med bildandet av försvarsgrensstaberna och därefter L23. Krigsförbanden är det vi bygger vår krigsorganisation med, men det vi säger stämmer inte alltid överens med hur förhållandet mellan grundorganisation och krigsorganisation ser ut. En enhet eller en grupp vara placerad i en organisationsenhet, men styras av en annan. Det vill vi förändra.

Vilka förändringar kommer att genomföras och inom vilka områden?

– Primärt handlar det om ledning, logistik, utbildning och HR med nio berörda organisationsenheter. Exempelvis kommer ledning och ansvar för markverkstäderna att flyttas till arméchefen. Ansvaret för specialistofficersutbildningarna kommer att flyttas över till försvarsgrenscheferna medan produktionsansvaret för Militärhögskolan Karlberg hamnar under arméchefen. Arméchefen tar också över ansvaret för de tre fältsjukhusbataljonerna och de två fältsjukhuskompanierna medan Generalläkaren tar över produktionsansvaret för Försvarsmedicincentrum. Försvarsmaktens HR-centrum kommer att omvandlas till ett servicecenter och tillföras bland annat ekonomiredovisning och reseavdelningen. Men allt är inte klart ännu.

24 Officerstidningen

Huvuddelen av strukturutredningen ska vara genomförd till den 1 januari 2026 och övriga delar till den 1 januari 2027. Det låter som en ganska sportig tidsplan?

– Ja, den är sportig, men samtidigt tror jag inte att det hjälper att vi skjuter det på framtiden. Vi behöver göra det här, inte minst kopplat till Natoanslutningen där vi nu är ett år in som allierad. Jag skulle säga att tidsplanen är rimlig och det jobbas väldigt hårt ute i organisationen med att ta fram planer för hur vi ska kunna genomföra det här på bästa sätt.

det enheter där man kommer att göra i princip samma sak som idag, men under en annan försvarsgrenschef.

Kommer det att bli några stora rockader av individer?

– Nej, det skulle jag inte säga, men jag måste invänta försvarsgrenarnas analyser innan jag kan svara mer exakt på den frågan. Analysen kan komma att visa att någon behöver flytta.

Vilka är de största utmaningarna i strukturutredningen?

– Jag skulle säga att det är kommunikationen. Att nå ut till alla berörda med så korrekt information som möjligt och att förhindra rykten och att viskleken uppstår. Om vi inte når ut med vår information finns en risk att man inte riktigt ser nyttan av förändringen inom sitt område och lokalt kan man kanske ibland tycka att det här inte är den bästa idén. Får vi inte alla med oss kan det påverka införandetempot och såklart påverka leveransen, alltså den effekt vi får av organisationen.

Har ni gjort riskanalyser för att utreda hur Belastningen i organisaorganisationen kan påverkas? tionen är redan hög och nu – Riskanalyser är gjorda. En »VI BEHÖVER GÖRA läggs ett stort förändringsriskminimerande åtgärd är att DET HÄR NU, INTE arbete till det. Hur ska det vi tagit fram ett direktiv som MINST KOPPLAT TILL hanteras? samverkats brett med ATO och – Man kan alltid diskutera om NATOANSLUTNINGEN med Försvarsmakaktens centraDÄR VI NU ÄR ETT ÅR det är rätt tid och om man borla skyddsombud och som skickIN SOM ALLIERAD.« de skjuta saker på framtiden. ats ut på remiss. Alla har fått Vi har tittat på det och kommit inkomma med synpunkter som fram till att nej, vi behöver göra det här nu. vi omhändertagit. Vilka risker som kan uppstå Det handlar om att få organisationen så korpå försvarsgrensnivå kommer de pågående rekt som möjligt så snabbt som möjligt. analyserna att visa. Det kan uppstå lokala risker som behöver omhändertas i respektive spår.

Vilka enheter och befattningar kommer att påverkas mest av förändringen?

Hur ska ni säkerställa att tempot i ordinarie – Framför allt kommer det att märkas inom verksamhet bibehålls samtidigt som förlogistik och ledning. Vi bygger upp en central ändringen genomförs? logistikledning och ledningen kommer att – Det är en utmaning i allt förändringsarbete förändras, men exakt hur det kommer att se och det är vi väl medvetna om. Här gäller det ut är vi inte helt på det klara med ännu. Även för mig och övriga chefer att faktiskt ha inom CIO (information, it och cyber reds. väldigt hög attention på vad som hänanm.) kommer det att märkas av. Sedan finns der och var en eventuell brist uppstår.

Strukturutredningen ska bland annat underlätta för Försvarsmakten att uppfylla försvarsbeslutet 2024 på bästa sätt, enligt konteramiral Jens Nykvist.

Officerstidningen 25

Besöket: Camp Valdemar text: Maria Widehed

foto: Emil Malmborg

Från JORDGUBBSMJÖLK till SKARPSKJUTNING – vardagen på Camp Valdemar

26 Officerstidningen

71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, försvarar Natos östra flank. Insatslivet på Camp Valdemar står mellan två ytterligheter – där hotet om krig är ständigt närvarande, men där vardagen är lik den hemma på Revingehed. Samtidigt har styrkan just avslutat estländska Hedgehog 25 – en 96 timmars ihållande övning med högt risktagande och utbildning i gravtjänst.

Officerstidningen 27

Besöket: Camp Valdemar ”När man är i fält strider man så som man skulle vilja strida om det skulle vara skarpt, men när vi är här på campen är det som hemma på P 7”, säger soldaterna Klara och Madeleine.

–

od morgon, vi får vara lite tysta för Klara är inte vaken än, säger soldaten Madeleine och öppnar dörren.

Klockan är 06.30 på ett ganska morgonkyligt Camp Valdemar, eller har vi hamnat i en studentkorridor i Lund? I den långa grå barackkorridoren trängs Star Wars-tofflor i plast med hålfyllda Converse och färgglada sneakers. I barackerna finns inga sociala ytor eller toaletter, bara femton kvadratmeter stora rum där det får plats plåtskåp, ett bord, sängar med metallstommar och två soldater. Därför har korridorerna blivit viktiga, här har det både ätits hämtpizza på golvet och burits ut bord för kortspelskvällar.

Från rum 209 går soldaterna Madeleine och Klara en stund senare ut genom dörren för att fortsätta till matsalstältet och sin slottid för frukost.

Klara är sjukvårdsgruppchef och tillhör liksom Madeleine 712:e kompaniet. Hon kommer senast från Livgardet och sökte sig till Södra skånska regementet, P 7 inför insatsen.

Hon tar en dryckesförpackning i papp och konstaterar: – Ja, den är ju ganska ovärdig. Här sitter vi – stora, starka soldater och dricker jordgubbsmjölk. Men så är insatslivet i Lettland.

••• DET ÄR EN av de första dagarna som det är vårsolsvarmt på campen. Och det blir snabbt riktigt varmt. Här finns ingen grönska – bara grå baracker,

Magnus Hedin

28 Officerstidningen

Barackerna på Camp Valdemar består av cirka 15 kvadratmeter stora rum. Soldaten Madeleine delar rum med kollegan Klara.

grått grus och gråa plattor på marken. Soldathemmet undantaget, där man på träterrassen kvällen innan visade hockey-VM på storbildsskärm. Nu fylls den snabbt upp av soldater med uppkavlade ärmar.

Madeleine, som är stabsassistent och signalist, kom till P 7 för tre år sedan. I höst läser hon vidare till specialistofficer med inriktning mot sjukvårdslogistik. Men i grunden är hon folkmusiker, och fiolen har förstås följt med till Lettland.

Ibland har hon gjort fältpräst Magnus Hedin sällskap när han spelat munspel om kvällarna. Det gjorde han senast vid korum i fält under den estländska övningen Hedgehog 25 som just avslutats.

Madeleine dricker helst sitt kaffe inne på soldathemmet.

Här står två bryggare bredvid varandra – en med svagt kaffe, en med starkt.

Vid bokhyllan lämnar fältpräst Magnus Hedin tillbaka böcker. Han har läst ut En ond tid av Deepti Kapoor och berättar att han strax ska gå och hämta en påse Ahlgrens bilar. Varje gång en soldat fyller

HÄR SITTER VI – STORA, STARKA SOLDATER OCH DRICKER JORDGUBBSMJÖLK. MEN SÅ ÄR INSATSLIVET I LETTLAND. Klara, sjukvårdsgruppchef

år så delar han ut en påse, trehundra går ut under insatsen.

– Jag gratulerar alla soldater som fyller år. En av mina uppgifter är att bevara det mänskliga i en omänsklig situation, det är det jag försöker göra.

Under Hedgehog 25 tillbringade Magnus Hedin två dygn i stridsfordon 90 med skyttesoldaterna. Tillsammans med kvartermästaren på 715:e kompaniet höll han också utbildning i gravtjänst.

– I ett moment hade vi 14 stupade som låg på marken i väntan på

förflyttning. Då höll jag en ceremoni för dem inan de lyftes upp på lastbilsflaket och fördes bort. Det blev en stillhet där, ett uppstannande i ”ja, tänk om det varit jag eller någon av mina kamrater?”, säger Magnus Hedin och fortsätter: – Vi måste inte bara förbereda oss med vapen och ammunition, vi behöver förbereda oss mentalt också för att klara påfrestningarna vi har framför oss.

Vilka reflektioner tar du med dig hem till andra fältpräster?

– Att det ställs stora krav på oss att vara med i fält. Man behöver steppa upp, vara med på fälttesterna och faktiskt fysiskt klara av det här jobbet.

••• Officerstidningen 29

Besöket: Camp Valdemar

"När någonting händer med honom så kommer alltid kollegorna till mig", säger Samuel, teknisk chef, som är på plats i Lettland med sin bror Johannes, stridsfordonsförare.

CAMPEN ÄR STOR. Utöver boende och lektionssalar ryms här uppställningsytor, drivmedelsmack, nationellt stödelement, NSE, med förråd, sjukvård, militärpolis, kompaniledningarnas byggnader, garage och spolplatta.

Och idag står det vård på schemat. De senaste två veckorna har inneburit övning i ett snöfyllt, regnigt och hagelstormande Estland.

Efter att bataljonen omgrupperat från Camp Valdemar inleddes Hedgehog 25 med egna övningsmoment på kompanierna vartefter 71:a bataljonen gick in i övningen som B-sida.

På spolplattan har packsoldaten Mikaela dragit på sig såväl regnställ som gummistöv-

FAKTA

Natos multinationella brigad i Lettland

Natos multinationella brigad i Lettland, MNB-LVA, leds av Kanada och består av 3 000 soldater. Den reducerade 71:a bataljonen från Södra skånska regementet, P 7, är först på plats från Sverige. Styrkan kallas LNLV 25 – Land Nato Latvia 2025 och utgår från Camp Valdemar som ligger vid Adazi militärbas, strax utanför Riga.

Sverige och Danmark delar växelvis på ansvaret för att sätta upp en bataljon tillsammans med 13 andra nationer. Brigaden är en av åtta multinationella stridsgrupper – Nato forward land Forces – som Nato har etablerat längs sin östra flank.

30 Officerstidningen

Packsoldat Mikaela är en av flera soldater som har bestämt sig för att åka på även nästa insats, LNLV 26.

DET HÄR MED ATT GRUPPERA ANNORLUNDA – DET SKULLE VI BEHÖVA ÖVA MER PÅ.

Samuel, teknisk chef

lar för att sanera två ledningslastbilar och göra dem redo att skickas hem. Under Hedgehog 25 övades spridd gruppering, plutonsvis uppdelning där varje pluton löser sin egen logistik.

– Det var utvecklande att testa. Det var mycket att få in med både sömn för förare, att kunna upprätta förläggning och gruppera om, säger hon.

I FORDONSGARAGET TAR bröderna Samuel, teknisk chef, och Johannes, stridsfordonsförare på en sjukvårdspluton – båda tillhörande 715:e kompaniet – en titt på hur Johannes bandvagn mår efter Hedgehog 25.

– Vi fick verkligen öva hela kedjan inom alla spår i Estland. Det var en utmaning på sambandssidan, där estniska gemensamma system har fått användas. Det fanns både taktiska och språkmässiga utmaningar med interoperabiliteten, säger Samuel och fortsätter: – Och det här med att gruppera annorlunda – det skulle vi behöva öva mer på. Övningen var inte bara förlagd till övningsfält.

– Det är speciellt att öva nära civilbefolkningen. Jag gjorde en felaktig högersväng och där var en gammal dam med rullstol. Man blir mycket mer tänkande i var man är. Vi kan råka skrämma om vi kör för fort eller kör fel, eller så kan vi få hjälp

Rummen är små så korridorerna i barackerna har blivit viktiga – där har det både ätits hämtpizza på golvet och burits ut bord för kortspelskvällar med soldaterna i korridoren, berättar Johannes.

Officerstidningen 31

Efter att den estländska övningen Hedgehog 25 avslutats står det vård på schemat på Camp Valdemar.

om vi går vilse. Det påverkar även hur vi grupperar. Vi fick bland annat låna en lada.

Det skapar andra förutsättningar och är något jag tror vi behöver öva mer på, säger Johannes.

DAGARNA FÖRE AVFÄRD funderade Samuel

mycket kring sina tidigare två insatser i Mali, där tristessen var det som var svårast att förbereda sig för.

– Detta är något helt annat. Vi lever jättefint här. Blir du uttråkad på Camp Valdemar är det ditt eget fel. Här finns bra wifi, det går att ringa hem när man vill och här är ett fint gym.

Och utbildningsmöjligheter har det funnits gott om. En av de första utbildningarna som genomfördes på plats i Lettland var utbildning till stridssjukvårdare – CLS, Combat life saver – som Johannes deltog i.

– Det är lättare att utbilda här.

Eftersom alla jobbar hela tiden är tid ingen begränsning, säger Samuel och får medhåll från Johannes: – Men CLS-utbildningen var tuff, framför allt den tre dagar långa 32 Officerstidningen

VI HAR VÅGAT TA LITE RISKER JÄMFÖRT MED HUR VI NORMALT SETT GÖR HEMMA I SVERIGE. Henrik Rosdahl, chef 71:a bataljon slutövningen. Vi fick vårda i kanadensarnas helikopter, och under slutmarschen gick vi två kilometer med bårar och stred samtidigt.

För Samuel har fler arbetstimmar inneburit en möjlighet att komma ikapp med materielvården.

– Våra vagnar är i toppklass nu. Vi har till och med hunnit fixa de små felen, det hade arbetstiden aldrig räckt till på P 7.

DE LEVER OLIKA liv på campen. För Johannes del har det blivit

många kortspelskvällar med soldaterna i korridoren. Samuel har inte missat en enda gudstjänst. Men de möts också, flera gånger i veckan.

– Ja, och sedan kommer han och knackar på och frågar om jag vill spela något, säger Johannes. Såväl spelkonsoler som Skipbo följde med bröderna till Camp Valdemar.

– Vi har suttit och ”gibbat” (spela dataspel, reds. anm.) en del och spelat kortspel, men han har sådan jäkla tur, säger Samuel och ler åt sin bror.

Hur är det att ha lillebror med på insatsen?

– När någonting händer med honom så kommer alltid kollegorna till mig, som på vägen hem från Estland när han blev åksjuk.

Henrik Rosdahl

Generalmajor Jette Albinus, chef för Natos nordliga division, har beskrivit situationen i Lettland som att det inte är fred utan en hybridfas.

– Vi är medvetna om, och hanterar, var vi befinner oss på konfliktskalan. Det har påverkat mig och förbandet på så vis att i allt vi gör tänker vi krig, säger Henrik Rosdahl.

•••

Inne på campen finns totalt tre pingisbord, ett står inne på soldathemmet där skyttesoldaten Ellen tar en paus.

De vill ju berätta allt gott han gör, men också alla misstag, för jag är faktiskt storebror även när vi är här.

••• FÅGLARNA KVITTRAR I tallarna utanför campens inhängnade område.

– På Revingehed finns en plats som heter Rävlyeskogen, om du kör österut i tallskogen här så finns terräng som påminner om den – hundra gånger i storlek, säger överstelöjtnant Henrik Rosdahl, chef för 71:a bataljon.

Två dagars skarpskjutning väntar, samt fortsatt vård och förberedelser för att börja ta hem förbandet. Insatsen pågår totalt under sex månader och lagom till högsommaren blir det hemkomstceremoni på P 7 ute på Revingehed.

– Krigsdugligheten för förbandet har ökat markant med övningarna här, från enskilda soldatfärdigheter till funktionerna i bataljonen till vår förmåga att anpassa oss och hitta nya lösningar, säger Henrik Rosdahl.

Sedan Oak Resolve 25 har bataljonen övat på olika nivåer, och i olika sammanhang, i Lettland. En pluton på 712:e kompaniet övade med Kanada, Spanien och Italien strid i bebyggelse under Excercise Gambler Royale. När Sverige för första gången deltog i Natotävlingen Iron Spear, där allierade samlas för skarpskjutning med både stridsvagnar och stridsfordon, tog besättningarna från P 7 första platsen i klassen för stridsfordon. Utöver det har övningsfältet intill använts frekvent.

– När vi övat har vi bland annat haft fokus på anpassningar i hur vi använder våra egna sambandssystem, vi grupperar på ett helt annat sätt och agerar annorlunda kopplat till hur vi använder våra sambandssystem, säger Henrik Rosdahl och fortsätter: – Jag är förvånad över hur adaptivt och agilt det har kunnat vara, men det är för att vi har vågat ta lite risker jämfört med hur vi normalt sett gör hemma i Sverige.

Den estländska övningen Hedgehog 25 är just avslutad.

– Vi har blivit testade i funktioner och vi har testat våra nya lösningar – som anpassade sätt att agera och gruppera. Och med 96 timmars ihållande övning i ganska risigt väder har soldaterna verkligen fått pressa sig. Cheferna också, säger Henrik Rosdahl och fortsätter: – Det har varit en tuff övning, esterna uppfattar jag har en högre vilja att ta större risker när de övar, och det är någonting vi behöver förhålla oss till när vi är här. Jag tror att de uppfattar hotet från Ryssland som mer nära.

I GARAGET DELAS ammunition ut inför helgens skarpskjutning och så pågår vård och inventering. Madeleines stridsledningsvagn är just färdigstädad invändigt.

– Jag har utvecklats väldigt mycket i min befattning, inte minst i hur man arbetar här bak med kvartermästare och teknisk chef, säger hon.

Klara dyker upp vid vagnen, hon har spenderat förmiddagen med optikvård. De två soldaterna har bara känt varandra i tio månader.

– Men vi bara klickade, man bygger djupa relationer i den här firman. Här äter man, sover, bajsar, spyr, är blöt och så har man ändå kul, säger hon och tar upp en bild på sin mobiltelefon.

Den är från en strapats i april. Madeleine sitter på marken med sin fot upptryckt i Klaras armhåla. Det var utbildningskontroll för kompaniet som skulle klara sig utan vagnarna, och efter en lång marsch följde en natt utomhus i minus sex grader.

– Vi svenskar uppfattas nog som lite hardcore här. När det snöade ställde vissa nationer in sin verksamhet, medan vi sover ute när det är minusgrader – vi hade inga sovsäckar och sov under presenning, säger Madeleine.

– Men vi kokade kaffe och jag tryckte upp hennes vita tår i min armhåla och försökte få upp stridsvärdet. Och så skrattade vi åt eländet, säger Klara.

– Vi hann sitta en kvart, då blev förläggningen påskjuten och vi släppte allt. Kontrasterna är stora, men man hittar glädjen för man har varandra här.

Efter önskemål från förbandet skriver vi inte ut soldaternas efternamn.

"Vi svenskar uppfattas nog som lite hardcore här. När det snöade ställde vissa nationer in sin verksamhet", säger Madeleine.

Officerstidningen 33

Analys: Artificiell intelligens

Autonoma vapen skapar nya förutsättningar på slagfältet I krigets Ukraina gör drönare stridsfälten transparanta och båda sidor arbetar för att utveckla system som mer automatiskt kan välja ut och bekämpa mål. Samtidigt väcks etiska och juridiska frågor och ­diskussioner pågår om hur internationell humanitär rätt ska utvecklas med hänsyn till den ökande automationen vid väpnade konflikter.

I

nyhetsflödet från olika konflikter kommer regelbundet rapporter om nya tekniska system. Obemannade farkoster som drönare och vapen med autonoma funktioner eller artificiell intelligens (AI) får särskilt stor uppmärksamhet.

Det väcker frågor om hur AI och autonomi i militära system och vapen formar dagens väpnade konflikter och hur de kan påverka framtida konflikter, människans roll i krigföring och respekten för den internationella humanitära rätten (krigets lagar).

Det har också aktualiserat en diskussion om utmaningarna med autonomi i vapensystem som lett till multinationella diskussioner om behovet av ny folkrätt.

Utvecklingen av militär teknik har alltid påverkat väpnade konflikter och krigföringens karaktär, samt utmanat – och format – den internationella humanitära rätten. Obemannade farkoster har använts länge och vapen med automatiska eller autonoma funktioner har funnits i över 100 år. De första systemen hade mekaniska styrsystem, en mycket enkel automatik och saknade helt avancerad ”intelligens”. De första torpederna utvecklades i slutet 34 Officerstidningen

blivit transparent. Förutom att användas för spaning och eldledning används drönarna även i informationskrigföringen. Båda sidor filmar framgångsrika anfall och visar på framgångar på slagfältet. Informationsflödet från kriget är större än under tidigare konflikter, men också svårare att överblicka och värdera.

Små drönare används också för bekämpning.

Antingen bär de vapen, ofta en granat som släpps att falla fritt mot ett mål på marken, eller så styrs de in mot målet som en traditionell robot och kallas ibland ”självmordsdrönare”.

Det finns flera företag som utvecklar så kallade patrullrobotar, med förmågan att under en tid flyga över ett område och spana efter mål, och när ett sådant upptäcks inleda bekämpning. I dagens system fattas beslutet om bekämpning av en operatör.

av 1800-talet och de första kryssningsrobotarna flög under första världskriget. Robotvapen utvecklades under andra världskriget och sedan 1970-talet har obemannade flygplan använts militärt. Under krigen i Afghanistan och Irak bar de i ökande utsträckning på robotvapen och kom DET VI SER idag är, trots diskus» NÄR AVSTÅNDET därmed att förknippas med både sionen och de många nyhetsMELLAN DET MÄNSK­ automation och vapen. Sedan dess ganska enkla system LIGA BESLUTET OCH inslagen, har obemannade flygande farkosutan någon avancerad automaVAPENEFFEKTEN ter (drönare) varit en viktig del av tion. Satellitnavigeringssystem ÖKAR I TID OCH militära operationer, inte minst i är en nyckelfunktion för att sysRUM OCH ALLT FLER temen ska kunna vara oberoendet så kallade globala kriget mot FUNKTIONER SKÖTS de av människor men de systeterrorismen. Efter Rysslands storAV AUTOMATIK BLIR men kan störas och navigeringskaliga invasion av Ukraina har de blivit ett vanligare inslag på stridsKOPPLINGEN MINDRE en måste då skötas manuellt fältet och där används de idag och drönarna fjärrstyras. Även TYDLIG. « överallt längs frontlinjen. Även om styrsignaler blir störda och i drönarna väsentligen är fjärrstyrda går utveckkriget i Ukraina har båda sidor börjat använda lingen mot mer autonomi. en fiberoptisk kabel mellan drönaren och piloten, med räckvidder upp till 20 kilometer. Båda I UKRAINA ANVÄNDER båda sidor mindre drönasidor i kriget arbetar för att öka automationen re i en omfattning som inte har setts tidigare. så att systemen ska kunna genomföra slutfaHela frontlinjen är ständigt övervakad och de sen i ett anfall utan mänsklig styrning. För att soldater eller fordon som rör sig upptäcks lätt göra systemen mer autonoma behöver ett antal och utsätts för bekämpning. Stridsfältet har funktioner automatiseras. Det kan inkludera

Foto: Jose Colon/Anadolu/TT

Drönare används längs hela frontlinjen i Ukraina, men trots allt som skrivs om dem handlar det fortfarande om ganska enkla system utan någon avancerad automation.

att systemen utan inverkan av en operatör ska kunna färdas till ett målområde, upptäcka mål, identifiera mål, välja ut mål och bekämpa mål.

Själva flygningen kan idag göras helt autonom, men för att automatisera centrala stridsfunktioner på ett effektivt sätt behöver moderna AI-tekniker användas. För okomplicerade fall är det ganska enkelt att utveckla en algoritm som identifierar exempelvis stridsvagnar på ett fält, men för att kunna skilja stridsvagnar från andra fordon i mer komplicerade miljöer krävs omfattande analyser och bakgrundsdata.

Sådan teknik utvecklas men finns inte i färdiga produkter.

I TAKT MED att utvecklingen av AI och automation av mer komplexa funktioner har ökat, har även förväntningarna på nya militära förmågor ökat. Flera länder, med USA i spetsen, har forskning och utvecklingsprogram för autonoma system, obemannade farkoster som inte behöver fjärrstyras. Utvecklingen har gett upphov till uttrycket autonoma vapensystem, ibland dödliga autonoma vapensystem eller Lethal Autonomous Weapon Systems (LAWS). Det finns ännu inte någon vedertagen definition om vad som utgör ett autonomt vapensystem, men det kan beskrivas som vapen som kan identifiera och/eller välja ut och bekämpa mål utan mänsklig inverkan. System som inte har sådana autonoma stridsfunktioner faller därmed utanför detta begrepp.

En mina är ett vapen med automatiska eller autonoma funktioner, men det som driver diskussionerna är förväntningar på framtida avancerade tekniska lösningar bortom dagens målsökande robotar vilka inte vållat någon stor debatt. Även om en robot, efter att den har avfyrats, autonomt söker efter mål och bekämpar det, finns det en nära koppling mellan det mänskliga beslutet att avfyra mot ett mål och verkanseffekten. När avståndet mellan det mänskliga beslutet och vapeneffekten ökar i tid och rum och allt fler funktioner sköts av automatik blir kopplingen mindre tydlig.

Ordet ”beslut” används både för det mänskliga beslutet att aktivera vapnet och resultatet av de beräkningar som görs av datorer i vapensystemet. Att samma ord används för två olika processer, dels ett algoritmiskt resultat, dels om ett beslut som fattas av en människa, orsakar ibland en begreppsförvirring. De två processerna betraktas olika ur såväl etiska som juridiska perspektiv.

När det blir svårare att se kopplingen mellan mänskligt beslut och verkanseffekt väcks oro hos många människor. Rädslan för ondskefulla robotar finns väl beskriven i litteraturen och på film, från medeltida berättelser om konstgjorda varelser till Terminatorfilmerna. Men det är två frågor som återkommer i diskussionen.

En fråga rör etik och vilken etisk princip som bör styra i automatisering av vapenverkan; är exempelvis ett algoritmiskt målval ett oetiskt

beslut? Den andra handlar om huruvida autonoma vapensystem kan användas i enlighet med folkrätten.

Folkrätten, och särskilt den internationella humanitära rätten, reglerar utveckling och användning av existerande och framtida autonoma vapensystem i väpnad konflikt.

Autonoma vapensystem måste alltså användas i linje med samtliga relevanta folkrättsliga förbud, begränsningar och krav på åtgärder.

För att uppfylla dessa krävs ofta bedömningar av mänsklig natur som tar hänsyn till många faktorer och som beror på det operationella sammanhanget. Införandet av autonomi påverkar människans roll och ger därför upphov till nya juridiska frågor om hur dessa regler och principer ska tillämpas i relation till autonoma vapensystem.

FÖRUTOM DE REGLER och principer som gäller alla vapen, finns för vissa vapen dessutom särskild reglering och särskilda förbud, exempelvis för brandvapen respektive kemiska vapen.

Någon motsvarande särskild reglering eller förbud finns dock inte för autonoma vapensystem. I kombination med de etiska frågor som autonomi väcker har detta gett upphov till en diskussion om ytterligare reglering behövs.

En del har hävdat att autonoma vapensystem borde förbjudas eller regleras särskilt.

Detta har nu diskuterats i multinationella forum i över ett decennium.

Officerstidningen 35

Analys: Artificiell intelligens ter och krigföring. Det finns också all anledning att tro att detta kommer få än större betydelse i framtiden, inte bara i vapen utan i alla led i den militära organisationen och verksamheten.

Utvecklingen kommer med stora möjligheter, men också med stora utmaningar och risker och den kan förändra människans roll i krigföringen. Möjligheterna bör tillvaratas med beaktande av tillämpliga folkrättsliga regler och principer i den tekniska, organisatoriska och operationella utvecklingen.

MARTIN HAGSTRÖM

Programansvarig för forskning inom autonoma och obemannade system vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

ANNA ANDERSSON

Förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i totalförsvarsjuridik och forskar bland annat om folkrättsliga krav på autonoma system.

Redaktör: Linda Sundgren

Den ökande automationen i vapen väcker diskussioner om en anpassning av folkrätten.

36 Officerstidningen

Foto: Tyler Hicks/The New York Times

Först de senaste åren har diskussionerna i multinationella forum, men dessa diskussiofördjupats och gått in i en ny fas. Diskussioner har inte kommit lika långt. ner pågår i flera forum men det huvudsakliga forumet är FN:s konvention om konventioDET FINNS INDIKATIONER på att de utmaningar nella vapen (CCW). I CCW behandlas just nu som autonoma vapensystem innebär kan utgökonkreta förslag som är relativt näraliggande ra ett undantag från det annars mycket begränexisterande internationell humanitär rätt, sade intresset för att utveckla ny internationell snarare än de tidigare och humanitär rätt, i alla fall i skrivande mer omfattande förslagen stund. Även om det finns skiljelin» DETTA TALAR FÖR om förbud. Exempelvis disATT DISKUSSIONER jer mellan olika grupper av länder kuteras förslag om framhäI FLERA FORUM KAN så är det talande att alla militära vande av människans roll och stormakter deltar aktivt i dessa disBERIKA, BREDDA ansvar, krav på kontroll, krav kussioner. Syftet bör vara att skapa OCH FÖRDJUPA DIS­ ett instrument som balanserar på att autonoma vapensysKUSSIONEN, MEN ATT humanitär hänsyn med militär nyttem ska vara tillförlitliga och DET KONSENSUS­ förståeliga för användaren, ta, som kan bli universellt accepteBASERADE CCW ÄR krav på testning och möjligrat och hållbart över tid. Detta talar MEST LÄMPAT FÖR het till geografiska och temför att diskussioner i flera forum porala begränsningar samt kan berika, bredda och fördjupa ATT UTVECKLA NY begränsningar av typ av mål. diskussionen, men att det konsenFOLKRÄTT. « Dock har frågan om detta susbaserade CCW är mest lämpat ska utmynna i något folkrättsligt bindande för att utveckla ny folkrätt. Det förutsätter ockinstrument eller ej skjutits på framtiden. Även så att den politiska viljan fortsatt finns. AI och militär AI i en bredare bemärkelse behandlas autonomi formar redan idag väpnade konflik-

Säker kommunikation var du än är med eC Guard eC Guard döljer VPN-tunnlar och säkerställer kommunikation genom blockerande brandväggar.

För tjänsteresor utomlands

För verksamheter med höga säkerhetskrav

Flexibel och lättanvänd lösning för olika behov

När du är på tjänsteresa och behöver ansluta din smartphone och laptop, ser eC Guard till att dina enheter kan ansluta säkert via en VPN-tunnel utan att exponeras direkt på nätet.

Detta säkerställer att kommunikationen förblir privat och att enheterna är skyddade.

För organisationer som hanterar känslig information och använder säkra enheter, döljer eC Guard VPN-anslutningar och skyddar metadata för att hålla kommunikationen helt privat.

eC Guard är designad för att skydda både smartphones och datorer, med anslutning via WiFi eller nätverkskabel.

eCiceron – en del av MW Group eCiceron, ett svenskt företag inom MW Group, är specialiserat på att säkerställa tillförlitlig kommunikation, oavsett var du befinner dig.

Välj mellan bordsenheter för flera användare till diskreta enheter i smartphoneformat – perfekt för handväskan eller kavajfickan. eCiceron AB

08 551 530 00

Genom att placera eC Guard mellan internet och dina enheter, möjliggörs säker kommunikation med bevarad integritet. All kommunikation krypteras via en VPN-tunnel, och enheterna exponeras aldrig på nätet, så att du på ett enkelt sätt kan arbeta tryggt och säkert.

www.eciceron.com

hello@eciceron.com

Mötet: Rigmor Beck-Friis

38 Officerstidningen

Överstelöjtnant Rigmor Beck-Friis är fjärde generationens officer i familjen och tjänstgör sedan i januari som sektionschef för J25 vid Natohögkvarteret i Norfolk, USA. Hon berättar om utmaningen att tjänstgöra i en internationell stab under uppbyggnad, men också om hur hon och hennes nordiska kollegor tagit med sig ett mer lyhört ledarskap in i Natokommandot. text: Linda Sundgren

foto: Jason Scott / JFC Norfolk

» Det blir intensivt med arbetsveckor på upp till 60 timmar«

K

lockan är åtta på lördagsmorgonen hos Rigmor Beck-Friis när hon kopplar upp sig för intervjun med Officerstidningen på Teams. Hon sitter i vardagsrummet i sin lägenhet, belägen i ett bostadsområde 25 minuters bilresa från Natohögkvarteret i Norfolk – Allied Joint Force Command, JFC, Norfolk – i delstaten Virginia i nordöstra USA. Fläkten i taket ovanför henne är avstängd för tillfället men hon berättar att värmen är krävande, trots att det bara är i början av maj.

– Just nu har vi 32 grader, men hur varmt det blir i sommar återstår att se. Jag är uppvuxen i Boden och är van vid ett helt annat klimat så jag har inte riktigt acklimatiserat mig ännu. Men som tur är har vi otroligt bra uniformer som gör att man inte svettas alltför mycket. Vintertid har vi våra gröna uniformer, men på sommaren har vi tropikuniformerna. Annars hade det blivit alldeles för varmt.

I januari påbörjade Rigmor Beck-Friis sin befattning som sektionschef för planeringssektionen vid Joint Intelligence Direction and Support, J25, på ett tre år långt kontrakt. Sektionen är en funktion inom ledningsstaben och har till uppgift att understödja J5 och J3 med underlag för operativ planering och genomförande av operationer. Hon vill

DEN HÄR VECKAN OCH NÄSTA HAR VI PERSONAL FRÅN ANDRA KOMMANDON OCH NATIONER PÅ BESÖK SOM HJÄLPER OSS ATT PLANERA.

inte berätta hur många de är på hennes sektion, men säger att det handlar om medarbetare från Norden och Europa och att fler individer från olika länder är planerade att påbörja sin tjänstgöring under året. Natokommandot i Norfolk är under uppbyggnad och tills dess att alla befattningar är tillsatta löser man uppgifter med stöd av tillrest personal som kommer dit tillfälligt för en kortare eller längre period.

– Den här veckan och nästa har vi personal från andra kommandon och nationer på besök som hjälper oss att planera. Det är väldigt välkommet, men det blir också intensivt med arbetsveckor på upp till 60 timmar. Vi försöker använda deras tid så bra som möjligt när de är här. Att låna ut människor till oss är ganska dyrt för nationerna. Det handlar om kostnader för resor och boenden i USA plus den tid som de är borta från sina ordinarie arbetsuppgifter hemma, så självklart vill vi vara effektiva, säger hon.

RIGMOR BECK-FRIIS ÄR ledningssystemofficer med inriktning mot underrättelse- och säkerhetstjänst. Intresset för internationell tjänstgöring väcktes när hon tjänstgjorde i den FN-ledda insatsen i Mali

Officerstidningen 39

Mötet: Rigmor Beck-Friis

Sista helgen i april hölls en Natofestival i centrala Norfolk. Varje nation hade skapat sin egen vagn där sådant som symboliserar hemlandet visades upp.

2015 till 2016, som planerings- och projektansvarig på ledning- och sambandsavdelningen och under en tid som chef för avdelningen.

– Hemma är det så många olika uppgifter som behöver lösas, men när man är utomlands kan man fokusera på kärnuppgiften. Sedan är det intressant att jobba tillsammans med människor från andra länder och kulturer. Man lär sig mycket av varandra.

Rigmor Beck-Friis har dagliga kontakter med andra staber inom Natostrukturen. Främst med kommandot i Brunsuum i Nederländerna, som Sverige fortfarande tillhör, och JFC i Neapel. Kommunikationen mellan USA och Europa

INGEN KAN BARA FATTA ETT BESLUT OCH SÄGA ATT SÅ HÄR SKA VI GÖRA. VI ÄR 32 MEDLEMSLÄNDER SOM GÖR DET HÄR TILLSAMMANS. 40 Officerstidningen

kräver en del planering med hänsyn till tidsskillnaden på sex timmar.

– Jag försöker lägga möten så tidigt som möjligt på dagen för att det ska bli bra för dem och om vi börjar ett möte när klockan är åtta på morgonen här så är den två på eftermiddagen i Brunsuum. Men det är inte alltid som staberna i Europa tar samma hänsyn till oss och när personal i flera länder deltar kan det bli möten klockan tre på natten för vår del, säger hon och fortsätter: – Men samordningen är helt nödvändig, det skulle inte fungera annars. Och är det något som man är duktiga på inom Nato så är det att samordna. Ingen kan bara fatta ett beslut och säga att så här ska vi göra.

Vi är 32 medlemsländer som gör det här tillsammans.

FÖR RIGMOR BECK-FRIIS innebär befattningen på JFC Norfolk att hon behöver anpassa sig till både livet i USA och till den kultur och struktur som råder inom Nato. Men hon säger att hon och hennes nordiska kollegor också gör avtryck hos övriga nationer genom sättet de leder och samverkar på.

– Vi är bra på att lyssna och ta in andras synpunkter och det tror jag är en styrka för oss. Ända tills ordern är påskriven har vi en dialog. Jag uppfattar att även de som kommer från länder utanför Norden uppskattar vårt sätt att arbeta. Men jag håller också på att lära mig hur Nato fungerar och en sak man måste kunna acceptera här är att man ibland landar i att

I agree to disagree.

Rigmor Beck-Friis är fjärde generationens officer i rakt nedstigande led i familjen. Den första officeren i släkten som hon känner till är Carl Erik Andersson. Han var född 1889 och tjänstgjorde som korpral vid 4:e skvadron på Kronprinsens husarregemente, K 7, i Malmö.

Själv är hon uppvuxen i Boden med en pappa som var officer vid Norrlands signalkår, som hade förbandsledningen förlagd till Bodens garnison. Hon säger att hon aldrig upplevde någon press hemifrån att söka sig till Försvarsmakten, men redan när hon som 16-åring gick med i Lottakåren beslutade hon sig för att bli officer. Eftersom hon ville ta sig fram på egna meriter sökte hon till Livregementes husarer, K 3, i Karlsborg istället för till Boden när det var dags för värnplikten 1995.

– Min pappa var en väldigt omtyckt officer på regementet i Boden och jag ville stå på egna ben. Sedan var Karlsborg närmare både Stockholm och Göteborg och det var platser som jag tyckte var roliga att besöka då.

RIGMOR BECK-FRIIS SÄGER att hon är genuint intresserad av sitt arbete och känner en stark tillhörighet med organisationen, men att familjen är det hon värderar högst.

Hennes två tonårsdöttrar flyttar till USA i augusti för att börja skolan där, medan maken ansluter nästa år när sonen har gått ut gymnasiet. Hon säger att hon saknar familjen samtidigt som hon är tacksam för att de inte var med i januari när hon först anlände.

– De första nätterna övernattade jag hos en kollega och hans familj.

Sedan blev det ett tillfälligt boende under tre veckor och jag sov på en madrass på golvet och satt på golvet och åt. Mig gjorde det ingenting, men om jag samtidigt hade behövt ta hänsyn till familjen med barn som skulle introduceras i nya skolor hade situation varit annorlunda.

Hennes make är idag skvadronchef på K 3 i Karlsborg och även han hoppas bli erbjuden en militär befattning inom Nato när han flyttar hit.

Att leva i USA är dyrt och att försörja en familj på bara en lön plus medföljandetillägg kan vara svårt.

– Allt utom bensinen är mycket dyrare än hemma och jag har tagit av mitt buffertsparande för att kunna köpa en bil här. Som lite äldre har man ju oftast hunnit spara ihop ett kapital, men för yngre som vill åka hit kan det nog vara svårare. Vi hoppas att det ska finnas en lämplig militär befattning till maken, annars kan han ta en civil tjänst i Nato. Här är man bra på att hjälpa till för att medföljande ska kunna arbeta, säger hon.

JFC Norfolk är placerat på det som sägs vara världens största militära marinbas med en fyrfilig motorväg in till basen. Beslutet om att Sverige

Rigmor ­Beck-Friis Ålder: 49 år.

Familj: Make, officer och skvadronchef på K 3. Tre barn på 14, 16 och 18 år.

Karriär: Värnplikten i Karlsborg 1995– 1996. Examen från officersutbildning med inriktning ledningssystem 1998.

FMTM (idag FMTIS) 2013. Mali 2015– 2016. Sedan januari i år sektionschef för J 25 vid Nato JFC Norfolk.

Fritid: Umgänge med familj och ­vänner, att bygga saker (alltifrån kök till totalrenovering av gamla möbler) och fotografering.

Skriver gärna med bläck och håller på att lära sig skriva med glaspenna.

I hörlurarna: ÖB:s podd Gå på marsch, och FMTIS Hörbarhet Femma. Gillar också Gräns i P1.

Allra helst lyssnar hon på musik. ”Just nu går genren Epic Barock varm. Hur en våglängd kan uppfylla ett rum och påverka en ­sinnesstämning – helt otroligt.”

tillsammans med övriga nordiska länder ska tillhöra Natokommandot i USA fattades i juli förra året och nu pågår en utbyggnad som ska ge plats åt alla nya befattningar med tillhörande faciliteter. Idag är Rigmor Beck-Friis och hennes kollegor grupperade i kontorsbaracker på en begränsad yta. Skrivborden är placerade i öppna kontorslandskap där det är lätt att störa varandra och det saknas utrymmen att äta och umgås i.

– Jag tycker att det funkar bra, men det gäller att kunna koppla bort bruset runtomkring. Kollegor som har varit här lite längre har införskaffat hörselskydd för att inte blir störda. Det jag kan sakna är dedikerade utrymmen för att äta lunch eller en mäss att samlas och dricka kaffe i. Äter gör man oftast vid skrivbordet eller i konferensen om den inte är bokad, säger hon.

EN VANLIG ARBETSDAG går Rigmor Beck-Friis upp klockan fem på morgonen för att vara på jobbet innan sju. Då brukar det finnas plats på parkeringen närmast stabsbyggnaden. Första koordineringsmötet med dem som deltar i planeringen börjar klockan åtta. Sedan är det ytterligare två koordineringsmöten under dagen, administration och skrivarbete innan hon tar bilen hem någon gång efter klockan 16.30. Hon säger att hon uppskattar pulsen som präglar internationella staber och umgänget med kollegorna.

Ibland arrangeras det gemensamma evenemang för att främja det kulturella utbytet och öka sammanhållningen.

– Det är väldigt få röda dagar här, men jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma våra högtider även om det är vanliga arbetsdagar.

Den 22 maj firade Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige en gemensam nationaldag tillsammans. Det blev mycket lyckat och förhoppningsvis kommer det att bli en ny tradition.

Natos kommando JFC Norfolk är inhyst i en del av det som sägs vara världens största marina militärbas i delstaten Virginia i USA. Officerstidningen 41

Fördjupning: Gravid i Försvarsmakten text: Anna-Maria Stawreberg

När en anställd blir gravid uppstår särskilda krav på arbetsgivaren att säkerställa en trygg arbetsmiljö, rimliga arbets­ förhållanden samt korrekt ersättning om en omplacering blir aktuell. I Försvarsmakten regleras detta dels av arbets­ miljölagen, dels av det interna reglementet för marksäkerhet.

42 Officerstidningen

Eva-Marie Winblad Österlind

v Försvarsmaktens anställda är 22 procent kvinnor och en del av dessa kommer någon gång under sin anställning att vara gravida. Försvarsmakten regleras precis som alla andra arbetsgivare av de föreskrifter som Arbetsmiljöverket gett ut för gravida medarbetare. För att arbetsgivaren ska kunna uppfylla sina åtaganden behöver dock den gravida kvinnan så tidigt som det är möjligt berätta för sin chef om graviditeten.

När en chef får kännedom om en graviditet ska chefen direkt påbörja en riskbedömning och undersöka om medarbetaren i sitt arbete utsätts för risker som kan vara skadliga för den gravida kvinnan och för fostret.

– Som gravid har man ett eget ansvar. För att chefen överhuvudtaget ska kunna genomföra riskbedömningen och vidta åtgärder är det naturligtvis viktigt att man själv berättar om sin graviditet – så tidigt som det bara går.

Riskbedömningen ska göras så fort som möjligt. Om man som chef behöver hjälp med det finns hr-funktionen som stöd, säger Eva-Marie Winblad Österlind, tillförordnad ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten.

Enligt den del av arbetsmiljölagen som tar upp graviditet och amning ska arbetstagaren själv medverka i riskbedömningen, men det är arbetsgivaren som är skyldig att vidta

VARJE GRAVIDITET ÄR UNIK, OCH JUST DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT RISKBEDÖMNINGEN ÄR INDIVIDUELL. Eva-Marie Winblad Österlind, tf. stf. personaldirektör

åtgärder om det visar sig att det finns risker.

Eva-Marie Winblad Österlind poängterar att varje medarbetare är skyldig att följa de säkerhetsregler som gäller.

– Men när det kommer till graviditeter är det inte ”one size-fits all” som gäller. Varje graviditet är unik, och just därför är det viktigt att riskbedömningen är individuell och så långt som möjligt anpassas efter varje situation, säger Eva-Marie Winblad Österlind, som betonar att det ska vara en positiv erfarenhet för Försvarsmaktens medarbetare att vara gravida.

Hon påminner om att chefer har tystnadsplikt, och att man som anställd därför ska känna sig trygg med att dela med sig av informationen om sin graviditet.

Eftersom fostret enligt Arbetsmiljöverket kan ta allvarlig skada av vissa arbetsmiljöfaktorer som höga ljud, buller, exponering av kemikalier och vibrationer ska varje chef göra en individuell riskbedömning av den gravida medarbetarens arbetsplats och arbetsuppgifter.

Därefter tas en åtgärdsplan fram.

– Det måste finnas färdiga åtgärdsplaner, som sedan anpassas på individnivå för de medarbetare som blir gravida. Som gravid måste man känna sig säker på att de arbetsuppgifter man har inte riskerar att skada fostret, säger Eva-Marie Winblad Österlind.

OM DET FINNS risker ska arbetsgivaren åtgärda dem snarast, enligt arbetsmiljölagen. Om det inte går att ta bort riskerna ska kvinnan få andra arbetsuppgifter. Det finns också ett antal arbetsuppgifter som gravida inte får göra alls, som dykeriarbeten, rök- eller kemdykning och arbetsuppgifter som medför att arbetstagaren kommer i kontakt med bly eller organiska lösningsmedel och vissa kemikalier.

Utöver föreskrifter i arbetsmiljölagen om gravida finns bestämmelser om vad som gäller vid graviditet för Försvarsmaktens anställda samlade i Reglemente verksamhetssäkerhet, SäkR. I SäkR regleras arbetsuppgifter som gravida inte får utföra och som är mer specifika specifika för Försvarsmaktens verksamhet, däribland dykning, skjutmoment och arbetsuppgifter som kräver färd i bandvagn eller helikopter.

I åtgärdsplanen anges de identifierade risker som upptäckts, därefter ska en riskbedömning utföras där man uppskattar hur stor risken för att medarbetaren ska exponeras faktiskt är. Här finns även kolumner för vilket åtgärdsförslag som är aktuellt, vem som ansvarar för att det görs och när åtgärden ska vara gjord. I planen ska chefen och arbetstagaren tillsammans göra en utvärdering – fungerar det som man har kommit fram till?

Officerstidningen 43

Fördjupning: Gravid i Försvarsmakten

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

– Som anställd har man sedan en skyldighet att följa riktlinjerna som tas fram, precis som man har ansvar att följa andra riktlinjer kopplade till säkerheten på arbetsplatsen, säger Eva-Marie Winblad Österlind.

SäkR innehåller bestämmelser som är gemensamma för Försvarsmakten och riktar sig till bland annat chefer för organisationsenheter, övningsledare och truppförande chefer och i arbetet med SäkR rådfrågas experter och medicinskt kunniga.

– SäkR är en del av Försvarsmaktens systematiska arbete med arbetsmiljö. Här tar vi upp säkerhetsföreskrifter som inte styrs av arbetsmiljölagen, är unika för Försvarsmakten och som är relevanta för de anställdas säkerhet, säger arméchef generalmajor Jonny Lindfors.

Mogens Berger

I SÄKR:S KAPITEL 26, ”Gravida, ammande samt nyförlösta arbetstagare” sammanställs de särskilda restriktioner och bestämmelser som gäller för gravida och ammande arbetstagare.

Här specificeras bland annat skjutning och vilka fordon man inte får transporteras i eftersom vibrationer och buller i viss frekvens riskerar att skada fostret, berättar förvaltare Mogens Berger, stabsofficer med ansvar för marksäkerhet på Försvarsmaktens Marksäkerhetssektion vid Arméstaben och ansvarig för SäkR. – I arbetsmiljölagen är det inte definierat vilka fordon man inte får åka i. I SäkR har vi definierat det närmare vilket innebär att vi skriver att man till exempel inte får åka bandvagn, helikopter eller i Herculesplan, säger Mogens Berger.

Reglementet innehåller verksamheter som bedöms vara olämpliga för gravida arbetstagare. Utöver vilka fordon man inte ska färdas i nämns bland annat förbud mot övning i isvak, att delta i överlevnads- och fångförhörsövningar och förbud mot att delta i verksamhet inom ett visst avstånd från högfrekventa elektromagnetiska fält.

Ytterligare verksamheter som klassas som riskfaktorer är till exempel joniserande strål-

IBLAND HAR VI FÅTT KRITIK FRÅN KVINNOR […] FÖR ATT VI SÄTTER FÖR MÅNGA FÖRBUD OCH REGLER. Mogens Berger, Försvarsmaktens marksäkerhetssektion 44 Officerstidningen

”Cheferna behöver skaffa mer kunskap om hur de ska hantera gravida anställda” Therese Alatalo är gravid med första barnet och arbetar som utbildningsbefäl på Dalregementet. För henne innebär graviditeten vissa begränsningar i vilken verksamhet hon just nu kan utbilda i, hon deltar till exempel inte i närkamps- och skjutövningar. ”Det här är min första graviditet och jag har mått förvånansvärt bra – förutom de där vanliga symtomen som halsbränna och spänningshuvudvärk. Jag berättade för min chef i vecka åtta att de inte skulle planera in mig på någon farlig verksamhet och vecka tolv berättade jag för de andra. Det föll sig naturligt. Jag är handledare i handgranat och kunde inte hålla i den övningen.

Efter det att jag berättat för min chef fick jag fylla i en riskbedömningsmall där de arbetsuppgifter jag har gicks igenom med min plutonchef och med en sjuksköterska från Försvarshälsan.

Det finns några begränsningar, jag kan inte hålla i närkampsövningar och inte heller i täthetsproven för tårgas eller i skjutövningarna. Jag får inte heller hantera vapenoljan.

Jag har varit tydlig med att jag ”DET ÄR VIKTIGT inte vill begränsas bara för att ATT INKLUDERA jag är gravid och vill till exempel DEN SOM ÄR fortfarande vara ute fält även GRAVID I VERKom jag inte skulle klara av att SAMHETEN.” vara ute i fält tio dygn på raken.

Jag har inte heller behövt sova i tält. Jag har också sagt ifrån att jag inte kan följa med till Älvdalens skjutfält om tre veckor eftersom det ligger så avlägset.

Det är viktigt att inkludera den som är gravid i verksamheten och inte automatiskt låta bli att fråga om olika arbetsmoment. Vi har ju själva ett ansvar att använda vårt sunda förnuft och att, om vi är osäkra, prata med såväl vår närmaste chef som med barnmorskan.

Rent generellt tycker jag att cheferna behöver skaffa mer kunskap om hur de ska hantera gravida anställda – för vi kommer ju bara att bli fler.

När det kommer till uniformen fick jag beställa gravidbyxor i förrådet. Byxornas linning, dragkedja och knappar ersattes med en mudd och det funkade mindre bra i och med att vi har så mycket i byxfickorna och i skärpet. Jag fick då tipset av en kollega om att sy på hängslen istället och det var en bra lösning.

I och med att uniformssystemet är vikt- och längdbaserat har jag bytt upp mig tre gånger. Jag har valt att ställa upp frivilligt på att utveckla gravidanpassade uniformsbyxor och förhoppningsvis kommer det nya uniformssystemet att kunna gravidanpassas bättre.”

Intervjun genomfördes i februari 2025.

Therese Alatalo

Gravid i vecka 35 med första barnet Ålder: 35 år Familj: Sambo Bor: I Falun Grad: Sergeant Gör: Sergeant och utbildningsbefäl på Västerdals kompani, Dalregementet Började i Försvarsmakten: 2019

Officerstidningen 45

Fördjupning: Gravid i Försvarsmakten

I SLUTET AV MARS lades det ut information och riktlinjer om att vara gravid som anställd i Försvarsmakten på myndighetens intranät Emilia. Informationen innehåller såväl allmän information som checklistor och handlingsplaner som riktar sig till myndighetens chefer.

Moa Björck, handläggare i jämställdhet, jämlikhet och värdegrund vid Försvarsstabens hr-avdelning, har arbetat med att sammanställa informationen. Arbetet har gjorts tillsammans med Försvarsstabens genomförandeenhet, FST GEN och Försvarsmaktens HR-centrum, FM HRC. Moa Björck avböjer att medverka i en telefonintervju, utan väljer att svara på Officerstidningens frågor mejlledes.

Fram tills nu har det saknats central information på Emilia. Hur ser du på det? ”Såklart är det inte alls bra om både chefer och medarbetare upplever att det är svårt att hitta korrekt information, därför gör vi en sammanställning, skriver Moa Björck.

Sammanställningen på Emilia innehåller anvisningar för hur man ska gå ska gå tillväga

46 Officerstidningen

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

ning, kraftiga stötar vid till exempel hård sjögång. För dessa krävs dock individuella riskbedömningar.

– En förekomst av en riskfaktor betyder inte alltid att den medför en hälsorisk för fostret eller för den gravida medarbetaren.

Det är den faktiska exponeringen som gäller, alltså arten, graden och varaktigheten av exponeringen som man måste ta hänsyn till, säger Mogens Berger.

Men, poängterar man i riktlinjerna, det är alltid försiktighetsprincipen som ska til�lämpas när riskbedömningar genomförs.

Det innebär att man ska minimera eller avstå helt från exponeringar som misstänks kunna utgöra någon risk.

– Det finns förklaringar till de restriktioner vi satt upp. Ett exempel på det är att gravida inte får delta vid skjutövningar. Här vet vi att runt graviditetsvecka 14 till 16 är hörselgångarna hos fostret så utvecklade att höga ljud kan orsaka hörselskador, säger Mogens Berger.

Arméchef Jonny Lindfors poängterar att de säkerhetsföreskrifter och riktlinjer som gäller för gravida ska vara så lättillgängliga och tydliga att alla, såväl chefer som gravida medarbetare, vet vad som gäller.

– Det är viktigt både för den enskilda medarbetaren och Försvarsmaktens chefer att veta vad som gäller säkerhetsmässigt. Säkerhetsreglementet är en mycket viktig del av detta arbetsmiljöarbete, säger Jonny Lindfors.

Lovisa Holm

Gravid i vecka 20 med andra barnet Ålder: 28 år Familj: Sambo och dotter, ett år Bor: I Stockholm Grad: Sergeant Gör: Ställföreträdande plutonchef på bastransportpluton, 2:a marina basbataljon Började i Försvarsmakten: 2019

”Jag skulle önska att riktlinjerna var mer centrala” Redan som kadett funderade Lovisa på att bli gravid. ”Det fanns inte mycket information kring vad som gällde för kadetter som blir gravida. Jag tog upp frågan på skolan, men fick bara svaret att det finns restriktioner i SäkR”, säger Lovisa Holm. ”Som anställd inom Försvarsmakten tycker jag att det fungerar bra att vara gravid. Men när jag gick på Officersprogrammet fick jag verkligen jaga information för att få svar på vad som gällde. Allt kändes väldigt vagt. För som kadett ska alla till exempel bada isvak och göra vissa skjutmoment i utbildningen, men det är moment som man inte får göra som gravid. SäkR är tydlig med många punkter som man ej får genomföra som gravid, men jag kunde inte hitta information om hur skolan hanterar detta. Inte heller om och hur man kan komplettera i efterhand. Skolan kunde inte svara, det var som om det enda svaret som fanns var att ’tala med din chef ’, men vad gör man när inte heller chefen vet? Det bör dessutom var lika för alla och inte beroende på vilken chef man har.

Under min första graviditet jobbade jag på 43:e under”VISST HAR hållsenheten här på Berga och JAG MÖTTS AV eftersom jag hade min anställCHEFER SOM ning har det gått bra och varit SAGT ATT DE ganska tydligt vad jag får och INTE HAR NÅGON inte får göra. Men visst har jag KOLL.” mötts av chefer som sagt att de inte har någon koll. Samtidigt finns det tydligt uttalat vad man får och inte får göra – men jag skulle önska att riktlinjerna var mer centrala. Å andra sidan behöver man som kvinna också vara ärlig och känna efter. Det kan ingen chef göra åt dig. Däremot vill jag gärna veta vilka arbetsuppgifter jag förväntas utföra innan det är skarpt läge, så att jag själv kan bedöma om det funkar eller inte och hinna anmäla i tid. Med bra dialog och lite framförhållning funkar ju det mesta.

Under den första graviditeten kunde jag ibland nästan känna dåligt samvete över att inte kunna vara med på alla saker. Men det mesta går. Jag har varit ute i fält och jag har sovit utomhus. Vissa saker tar bara lite längre tid och kan kräva viss anpassning men det får man själv och kollegerna acceptera. Och det finns en trygghet i att veta att det går att reglera vissa arbetsuppgifter så att det passar med min befattning.”

Att Sverige och Förvarsmakten ska hjälpa USA och andra Natoländer att genomföra Intervjun genomfördes i februari 2025. egna övningar i Sverige är nytt.

Officerstidningen 47

Fördjupning: Gravid i Försvarsmakten

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

som chef vid genomförandet av riskbedömning av arbetsmiljön för en medarbetare som är gravid, nyförlöst eller ammande enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd. ”Det innehåller också framtagandet av en checklista som chefer kan använda sig av vid planeringsfas, genomförandefas och återgångsfas för en medarbetare som är gravid”, skriver Moa Björck.

I anvisningarna finns också en riskmatris som ska användas för att få en överblick över hur ofta och i vilken utsträckning som den gravida medarbetaren utsätts för något i arbetsmiljön som kan innebära en hälsorisk. En bedömning görs om risken för skadlig påverkan är försumbar, måttlig eller stor.

Ett exempel i matrisen rör buller eftersom buller kan medföra särskilda risker för gravida medarbetare. ”Rekommendationen är att om exponeringen för buller ligger på nivåer över 85 decibel, det vill säga när den gravida själv behöver ha hörselskydd, bör personen inte vistas i den miljön. Riskzoner är exempelvis maskiner, vapen och flygplan”, står det i anvisningarna.

SÄKERHETSREGLEMENTET ÄR EN MYCKET VIKTIG DEL AV DETTA ARBETSMILJÖARBETE. 48 Officerstidningen

Rebecka Lautrup studerade på Officersprogrammet när hon blev gravid med första barnet. I dag arbetar hon som stridsledare på Södra skånska regementet och väntar sitt och sambons andra barn. ”Att vara gravid som kadett är komplicerat. Nu känns det betydligt tydligare”, säger hon.

Jonny Lindfors

I FÖRSTA HAND handlar åtgärderna alltså om att så långt det är möjligt göra förändringar i arbetsmiljön på arbetsplatserna, så att riskerna elimineras. Det kan handla om att ändra vissa arbetsuppgifter så att kvinnan inte längre medverkar på skjutövningar, inte behöver utföra tunga lyft eller närstridsmoment eller åker i vibrerande fordon som bandvagn.

– Men det kan också handla om att göra vissa förändringar i arbetet genom att utesluta vissa arbetsmoment, säger Jonathan Lyström, specialist i arbets- och miljömedicin och läkare på Arbetsmiljöverket.

Om det inte går att ta bort den skadliga exponeringen eller riskerna är arbetsgivaren skyldig att om möjligt ge andra arbetsuppgifter genom att omplacera den anställda.

– Omplaceringen handlar om att se till att

Jonny Lindfors, arméchef

”Det finns mycket som är otydligt”

”Min inställning till hur det är att vara gravid inom Försvarsmakten är att det går bra – men att det finns mycket som är otydligt. Det gäller framför allt om man är kadett. Jag hade ett halvår kvar på officersutbildningen när jag blev gravid.

Jag visste ju att jag till exempel var tvungen att göra vissa fystest för att komma vidare, och det är svårt att genomföra som gravid. Jag berättade för plutonchefen redan i vecka åtta att jag väntade barn och vi kom överens om att mörka graviditeten i början, eftersom det var så tidigt. När det var dags för moment med för hög ljudnivå sa vi istället att jag fått en bullerskada, vilket innebar att jag kunde hoppa över de övningarna.

Min plutonchef och jag fick tillsammans läsa på vad som gällde säkerhetsmässigt och utbildningsmässigt för att ta reda på vilka moment jag kunde utföra ”torrt”. Det löste sig, tack vare kreativt tänk och samarbete – men jag skulle efterlysa centrala listor och dokument som säger vad som gäller. Det gäller även hur man ska tänka och agera när man kommer tillbaka efter en förlossning.

Ingen verkar riktigt veta vad som gäller – samtidigt som ”JAG EFTERLYSER förbanden löser det internt.

CENTRALA DOKU- Många av oss kvinnor inom MENT EFTERSOM Försvarsmakten är högpresteINGEN RIKTIGT rande och vill inte missa något, VERKAR VETA.” vilket innebär att vi är vana att pressa oss hårt. Därför hade det varit bra om det klart uttrycktes vad man får och inte får göra – också för chefernas skull.

När det kommer till uniformen har jag fått ta mina vanliga byxor till förrådet där linningen tagits bort och istället ersatts av en svart elastisk mudd. Det är inte ultimat – byxorna sitter inte uppe.

Idag har jag en tjänst på bataljonstaben. Den befattningen råkade sammanfalla med att jag blev gravid, vilket passade bra. Men jag har också en stridande befattning där jag är stridsledare. Som gravid får jag till exempel inte åka vagn, vilket innebär att jag inte kan ha några fältdygn över huvud taget.

Tack vare att jag har en ny tjänst fungerar det på det stora hela, men om jag varit kvar på kompani- och plutonsnivå hade jag behövt avstå från flera moment som omfattar skjutning och olika kemikalier.”

Intervjun genomfördes i februari 2025.

Rebecka Lautrup

Gravid i vecka 27 med andra barnet Ålder: 31 år Familj: Sambo och ­dotter, 3 år Bor: I Sjöbo

Gör: Löjtnant på pansarbataljon, Södra Skånska regementet Började i Försvars­ makten: 2013

Officerstidningen 49

Fördjupning: Gravid i Försvarsmakten UNIFORM

medarbetaren får adekvata arbetsuppgifter som är relevanta för hennes befattning, förtydligar Eva- Marie Winblad Österlind.

Om det blir aktuellt med omplacering är det viktigt att man som arbetstagare får behålla samma lön och fördelar som tidigare. Det är något som David Lidwall, ombudsman på Officersförbundet, får många frågor om av medlemmar.

– Det är lika enkelt som tydligt uttryckt i lagen: En gravid person som blir omplacerad ska få samma lön som innan omplaceringen.

OM DU TILL exempel har en tjänst på en ubåt och arbetsgivaren gör en riskanalys som visar att du behöver gå i land: Då ska du ha kvar alla tillägg som du hade ombord öven när du blir omplacerad.

Det innebär att arbetstagaren under omplaceringen har rätt till de planerade tillägg som hade utbetalats i den ordinarie tjänstgöringen. Exempel på sådana tillägg är jour, beredskap, OB och FM-dygn. Eventuell arbetstidsförkortning ska också kvarstå om arbetstagaren blir omplacerad till andra arbetsuppgifter.

– Det enda undantaget är tillägg för saker som inte kunnat förutses och för­ måner som extra ledighet i samband med övningar, säger David Lidwall.

Ny upplaga av SäkR ska omfatta ammande kvinnor Just nu arbetar Mogens Berger och hans kollegor på Försvarsmaktens marksäkerhetssektion med att ta fram en reviderad upplaga av SäkR. Den nya versionen kommer att publiceras i juli 2026. Precis som tidigare kommer ett av kapitlen att handla om risker och regler kring gravida och ammande kvinnor.

– Den version av SäkR som gäller nu togs fram 2023. Det som är nytt i nästa upplaga är att vi även tar upp vad som gäller kring nyförlösta kvinnor inom Försvarsmakten, säger Mogens Berger.

Syftet med det är att eliminera de risker som till exempel tunga lyft eller exponering för vissa kemikalier kan innebära.

– Att vi kompletterat SäkR med information som rör ammande och nyförlösta kvinnor har att göra med att vi vill ge våra arbetstagare en chans att komma tillbaka till normal tjänst på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt, säger Mogens Berger, och förtydligar att det inte finns ett exakt tidsspann då en kvinna räknas vara nyförlöst.

– Vi har beslutat att skriva i SäkR att den anställde är nyförlöst så länge som hennes vårdgivare och kvinnan anser det. Det kan vara kortare och längre tid. I vissa fall tar det tolv månader innan en kvinna får tummen upp att göra fystester, i vissa fall tar det sju månader. Då ska inte vi hindra.

50 Officerstidningen

Vilka persedlar finns för gravida kvinnor?

För gravida Försvarsmaktsan­ ställda finns det vissa persedlar för graviditet som kan beställas på förrådet, däribland fältbyxa 90 Gravid och långbyxor M/87 Gravid, plagg som kan lämnas in för justering. En tjänsteuniform för gravida är på gång, men än är benämningen inte klar.

E

n gravid försvarsmaktsanställd som behöver anpassning av uniformen ska gå till förrådet och anmäla sitt behov.

De persedlar som idag är möjliga att anskaffa i gravidutförande i Försvarsmakten är fältbyxa 90 Gravid, långbyxa m/87 Gravid och kjol m/87 Gravid och tjänsteuniform M/87 med vapenrock, långbyxor, tunika, klänning och skjorta. Inom marinen finns arbetsdräkt 93 blå i en gravidversion.

Uniformspersedlarna kommer då att justeras av skräddare enligt gällande rutin för justering av uniformen. Byxor och kjol kan sys om med mudd i midjan efter att den gravida kvinnan fått hjälp av sin logistikenhet med utprovning och beställning. ”Plagget ska kunna passa över lår och stuss, men behöver inte kunna knäppas över magen”, skriver Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné i ett mejl till Officerstidningen.

UNDER UTPROVNINGEN FÖRSES plagget med en markering där den elastiska mudden ska fästas. Plagget skickas sedan till Försvarsmaktens sömnadstjänst, som arbetar efter avtalet ”Tvätt och reparation av soldatmaterial samt sömnad av dessa”, och som har i uppdrag att reglera och sy om uniformen.

För marinens del är det innerkavaj m/48, rock m/87, klänning m/87 och tunika m/87 som finns tillgängliga för omsömnad. Dessa persedlar sys upp om de inte finns på lager

Med mudd i midjan får magen plats att växa. Dock upplever en del att det är svårt att få byxorna att sitta uppe enbart med mudd – och vill ta hjälp av hängslen.

och eftersom avtalet säger att graviditetsplagg ska prioriteras av leverantören, ligger leveranstiden på en till fyra veckor.

– Att ha fungerande arbetsKenneth kläder är en viktig del av arbetsFelldén miljön och alla Försvarsmaktens medarbetare ska ha samma förutsättningar, säger arméförvaltare Kenneth Felldén och konstaterar sedan att även om det finns en uttalad leveranstid är det långt ifrån säkert att leveranstiden hålls: – Det har visat sig att avtalet inte fungerar särskilt bra. Det tenderar att dra ut på tiden att få sin uniform omsydd, i vissa fall är det nästan så att barnet har hunnit födas innan uniformen är färdig för användning.

Han betonar därför att det är viktigt att den gravida medarbetaren så fort som möjligt går till förrådet för att starta processen med sömnadstjänst.

Men att få tillbaka omsydda persedlar från sömnadtjänsten kan ibland ta lång tid, berättar flera gravida medarbetare i Försvarsmakten som Officerstidningen talat med. Det leder till att kvinnor ute på förbanden försöker lösa uniformsfrågan på olika sätt, däribland genom att på egen hand sy på muddar eller hängslen på byxorna. Men enligt Försvarsmaktens reglemente för uniformsbestämmelser får inte uniformspersedlar modifieras av den enskilde.

– Det är det som gäller officiellt. Men om

det hade varit mig det gällt så hade jag sytt om uniformen själv, säger arméförvaltare Kenneth Felldén.

arbetsgrupp som stödjer projektledaren på FMV. ”I arbetsgruppen ingår enbart kvinnliga anställda som har varit gravida under sin I DEN SAMLADE informationen om gravida medtjänstgöringstid i Försvarsmakten. De är med arbetare som numera finns upplagd på Emioch utformar hur tjänsteuniformen för gralia saknas information om vilka vida ska se ut”, skriver Sofia rutiner som gäller vid omsömnad Kalmeborg, pressekreterare ”DET SKA INTE VARA vid Försvarsstabens kommuniav uniformer, påpekar FörsvarsNÅGRA PROBLEM ATT kationsavdelning, i ett mejl till maktens centrala skyddsombud HÄMTA UT EN UNIAnders Salenbo.

Officerstidningen.

FORM PÅ FÖRRÅDET – Det är en brist att det inte När uniformen kommer finns. Det ska vara tydligt vad som SOM PASSAR FÖR DEN att vara färdig är fortfarande gäller och det ska inte vara några oklart, även om målet är att SOM ÄR GRAVID.” problem att hämta ut en uniform leverans ska ske under senare på förrådet som passar för den som är gravid. delen av 2026. Planen är att armén kommer Därför bör det finnas ett antal graviduniforatt vara först ut, därefter är det flygvapnets tur mer i olika storlekar uppsydda centralt, och och sist marinen. som respektive förråd beställer när behov En del kvinnor sparar sina omsydda mamuppstår, säger Anders Salenbo. mabyxor hemma och tar fram nästa gång I Försvarsmaktens uppdrag till Försvarets de blir gravida. Är det okej? materielverk, FMV, med att ta fram den nya ”Nej. Dessa kläder ska återlämnas. Det tjänsteuniformen m/26 ingår att ta fram en finns ju andra som har motsvarande behov, uniform för både män och kvinnor, med god om tillgångarna binds hos användare som passform och där skärning och storlek anpasinte har behovet så kommer ju någon annan sas för respektive kön. kanske bli utan. Detta skiljer ju egentligen inte – Planen är att en tjänsteuniform motsvafrån några andra artiklar. Som individ ska jag rande M/26 också ska tas fram i gravidanpassha de kläder jag är behovssatt med mot min ning och ambitionen var från början att den befattning och återlämna övrigt. Här borde vi skulle vara i användning 2026, säger Kenneth kunna utveckla behovssättningen så att det Felldén. blir tydligt vilken extra utrustning som en graArbetet är, enligt Försvarsmaktens kommuvid har möjlighet att hämta ut”, skriver Sofia nikationsavdelning, påbörjat och det finns en Kalmeborg. ○ Officerstidningen 51

Fördjupning: Gravid i Försvarsmakten ENKÄTER

Fyra anställda om sina graviditeter Kapten Johanna Nilsson, 32 år,

hela tiden, och där gjorde vi anpassningar. Jag fick till exempel inte vistas i maskinrummet och när det var skjutningar fick Stridsledningsofficer på minjag gå ner i min hytt. röjningsfartyg, har två Det har funkat otroligt bra, barn, 9 månader och min chef tog det här på allvar 4 år: och gjorde en gedigen research. För det är viktigt att man ”Under min första inte plockas bort gravifrån sina primära ditet ”EFTERSOM VI hade jag HAR HÖG ARBETS- arbetsuppgifter – det skulle inneen sjögåBELASTNING KAN bära en stoppkloss ende befattning DET LÄTT BLI SÅ för den fortsatta och efter halva tiden ATT MAN KÖR PÅ karriären. Jag har gick jag iland och UTAN ATT LYSSNA inte heller förlorat tog en tjänst på staPÅ KROPPEN.” någon inkomst, ben, där jag fick en trots att man får til�givande befattning lägg till sjöss. På mitt förband som jag haft nytta av under valde man att justera så att jag min fortsatta karriär. Under min fortfarande fick dessa. andra graviditet ville jag vara När det kommer till unifortill sjöss så länge som möjligt, men kan det bli en utdragen och gick i land åtta veckor före process. Jag fick omsydda beräknad förlossning. Efter att byxor med mudd och jättefina ha haft en dialog med min näranpassade skjortor som växer maste chef bestämde vi att sismed magen.” ta gången som sjögående var i vecka 30. Översergeant När jag berättat om graviditeCecilia Frisén Jörgensen, terna för mina närmaste chefer 32 år, gjorde vi tillsammans upp en plan och min chef gjorde en Kvartermästare på Förgedigen riskanalys där hon ocksvarsmaktens tele­ så involverade mig. kommunikations- och inforEftersom vi har hög arbetsmationssystemförband, belastning kan det lätt bli så att FMTIS, i Örebro. Har man kör på utan att lyssna på två barn, 8 månakroppen, men vi i besättder och 5 år: ningen är så tajta och mina kollegor känner ”När jag blev gramig så väl att de såg de vid med vårt äldstillfällen när jag hade det lite tyngre och då stöttade ta barn läste jag de mig på ett fantastiskt sätt till specialistofficer Jag jobbar på en riskfylld och kunde därmed inte ta arbetsplats och det ställer höga min examen förrän nästan ett krav på mig själv. Som gravid år senare. Då upplevde jag att kan man inte längre springa i det inte fanns några styrningar branta trappor och lejdare och och för mig blev situationen man måste vara försiktig när väldigt stressande. Det blev man befinner sig på en rörlig också en ekonomisk fråga, det plattform. Dessutom bullrar det var otydligt om jag skulle få min 52 Officerstidningen

grad och min lön. Det var viktigt eftersom det spelade roll för min SGI, sjukpenninggrundande inkomst.

Under graviditeten med vårt äldsta barn fick jag en tillfällig omplacering på kontor, som utbildningsadjutant för värnpliktiga på kompaninivå.

Det gav mig mycket erfarenhetsmässigt och gjorde att jag kunde få tjänsten som kvartermästare.

Tidigare var jag engagerad i Noak, nätverk officer/anställd kvinna vid Ledningsregementet, och då efterlyste vi centrala riktlinjer och central information. Det finns fortfarande chefer ute på förbanden som inte har koll på att det till exempel ska genomföras en riskanalys om en medarbetare blir gravid.”

Menig Amanda Öberg, 31 år, Anställd på Helikopterflottiljen, 60 procent personaladministratör och 40 procent som kommunikationssoldat, gravid i vecka 25 med första barnet:

Enkäterna genomfördes i februari och mars 2025.

nistratör, och det klaffade ju perfekt. Nu är jag anställd som kommunikationssoldat till 40 procent, och eftersom det finns andra arbetsuppgifter än att flyga och delta på skjutövningar, så funkar det. Jag har inte heller behövt gå ner i lön när min tjänst ändrades. Tvärtom gick jag upp lite i lön i och med min nya tjänst som personaladministratör.

Min chef är kvinna och har tre barn, jag har sett hennes resa som gravid och insett att det inte varit några problem.

När det kommer till uniformen har jag fått en med mudd i midjan som sitter toppenbra!”

Civilanställd Lina Nyberger, 36 år, Civilanställd som sjöövervakningsbefäl på marinstaben, Muskö, har tre barn, 8, 6 och 2 år:

”Jag har varit gravid tre gånger under min tid som anställd och det har fungerat bra, trots att jag har haft komplicerade graviditeter. Min arbetsgivare ”Jag berättade har ansträngt sig för att det för ska bli så bra som mina möjligt. Det har till ”NÄR DET chefer när jag var i exempel inneburit KOMMER TILL vecka 14. I tjänsten att jag fick välja om UNIFORMEN HAR jag skulle fortsätta som kommunikaJAG FÅTT EN MED jobba skift eller inte. tionssoldat föreKARDBORREkommer både en Eftersom det del flygresor och ingår skjuttjänst i BAND I MIDJAN skjutövningar. Nu min roll plockades SOM SITTER får jag varken flyga det momentet bort.

TOPPENBRA.” eller delta vid skjutJag följde ändå med övningar. på skjutövningarna Innan jag blev gravid jobbaoch utförde andra arbetsuppde jag heltid som kommunigifter i stället. kationssoldat, nu dök det upp När jag blev sjukskriven fören vakans som personaladmisvann mitt OB-tillägg.”

FAKTA

CHECKLISTA TILL FÖRSVARSMAKTENS CHEFER NÄR MEDARBETARE BLIR GRAVID 1. Planeringsfas:

2. Genomförandefas:

När medarbetaren berättar om graviditeten • Gratulera.

• Ta reda på datum för beräknad förlossning.

• Boka in samtal för riskbedömning.

• Informera och lämna ut länk till Försvarsmaktens intranät som informerar om rutiner för gravida medarbetare.

• Stäm av hur medarbetaren vill kommunicera graviditeten till kollegorna.

Om medarbetaren är kvar på ordinarie arbetsplats • Kontrollera att arbetsplats, material och utrustning är ordnat och anpassat och att det finns möjlighet att vila liggande på arbetsstället.

Samtal med medarbetaren samt riskbedömning • Om det under riskbedömningen anses vara nödvändigt med tillfällig omplacering ska samtal om detta bokas in.

• Boka datum för när ordinarie tjänst ska lämnas samt hur medarbetaren vill ha kontakt med ordinarie chef.

• Samtala om framtida föräldraledighet och informera om rutiner kring föräldraledigheten.

Om medarbetaren får tillfällig omplacering • Samtala om möjligheter och begränsningar med grund i medarbetarens individuella utvecklingsplan.

• Kontakta chefen på den tillfälliga placeringen och fatta beslut om omplacering.

• Meddela och informera medarbetaren om beslutet och om planeringen om ändrat tjänstgöringsställe.

• Se till att ansvarsfördelning mellan ordinarie chef och chef på den tillfäl-

3. Återgångsfas: På väg tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten • För logg över nya rutiner, utbildningar och viktig information som medarbetaren kan ta del av när hon kommer tillbaka till arbetet.

• Kontakta medarbetaren i god tid och se även till att rätt utrustning finns på plats. Dubbelkolla så att rätt information finns i Prio.

• Om medarbetaren ammar eller är tillbaka på arbetsplatsen inom 14 veckor efter förlossningen behöver ny riskbedömning genomföras.

Medarbetaren är tillbaka • Boka in och genomför ett uppföljningssamtal efter de första arbetspassen.

Ett urval på verksamhet som du som gravid inte får delta i:

• Verksamhet med impulsbuller från bland annat vapen.

• Verksamhet där medelljudnivån är över 85 decibel under åtta timmar eller över 100 decibel förutom vid kortvarig

exponering.

• Verksamhet med vibrationsnivåer över insatsvärdena, till exempel fordon och handhållna maskiner • Verksamhet med ämnen och kemikalier i CBRN-tjänst • Överlevnads-

Källa: Emilia

liga placeringen är tydlig och stäm av med medarbetaren under omplaceringen att det fungerar enligt det upplägg ni kommit överens om.

Om medarbetaren inte får vara kvar i arbetet • Informera medarbetaren om orsakerna till beslutet och om Försäkringskassans graviditetspenning.

• Kommunicera med medarbetaren under ledigheten enligt det upplägg ni kommit överens om.

Medarbetarens föräldraledighet närmar sig • Prata med medarbetaren om vilken kontakt ni ska ha under ledigheten och att rätt information finns i Prio och är attesterad.

• Godkänn föräldraledigheten i tid.

ERSÄTTNING VID OMPLACERING – SÅ FUNKAR DET Om en medarbetare omplaceras enligt paragraferna 18–19 i föräldraledighetslagen har hon rätt att behålla samtliga anställningsförmåner, alltså alla de planerade tillägg som hade ingått i den ordinarie tjänsten. Det omfattar alltså tillägg för jour, beredskap, OB och FM-dygn samt eventuell arbetstidsförkortning. Som chef ska man, när man räknar ut ersättningen, utgå från medarbetarens nuvarande arbetstidsplanering. Om det inte är möjligt är det listplanering för närmaste kollega som gäller. Uppkommen verksamhet som till exempel övertidsersättning eller liknande ingår inte. Inte heller traktamenten för resor.

och fångförhörsövningar.

• Rök- och kemdykning.

• Övning i isvak, fallskärms­ hoppning, helikopter- och bandvagsfärder.

Efter vecka 24 får du inte delta i : • Avancerad ridning,

övningar där kraftiga stötar kan förekomma, till exempel klättring.

• Fysiskt ansträngande arbete, inklusive gående och stående större delen av arbetsdagen.

Källa: Reglemente verksamhetssäkerhet, SäkR kap 26

Officerstidningen 53

Reportage: Pårustning MSU24 text: Maria Widehed

foto: Emil Malmborg

Höga förväntningar i Skövde på NYA UNIFORMEN 54 Officerstidningen

Viss sentimentalitet när värmetröja 90 lämnades in, över kalsongerna fälldes däremot få tårar och det råder en stor förväntan inför förbättrad material­funktion. Försvarsmaktens förband har börjat pårusta Markstridsuniform 24, MSU24, och turen har kommit till Trängregementet i Skövde.

Kapten Artur Karlsson och fänrik Hedvig Björkman var två av de första att rusta på MSU24 på T 2.

Huruvida den nya värmejackan kommer att vara slitstark nog blev snabbt en diskussion på linjen.

”Det var bara att släppa allt annat inför muck och inryck”, säger förrådsman Marie Alexandersson.

K

ön ringlar sig lång runt serviceförrådet inne på Trängregementet, T 2, på Skövde garnison.

Det är en tisdagsförmiddag i maj och precis som vanligt så här års ska fältuniform 90 rustas av. Men den här gången är det inte värnpliktiga som står i kö.

I februari blev Norrlands dragonregemente, K 4, först. Nu är det dags för drygt 160 anställda på T 2 att pårusta Markstridsuniform 24, MSU24.

– Man förväntar sig att den ska sitta bra och att det ska finnas något för alla vädertyper, så man varken behöver frysa eller svettas. Och att den är riktigt bra att kunna bygga lager på lager, säger fänrik Emma Karlsson, instruktör, som står långt fram i kön.

Hon var en av de värnpliktiga som utvärderade ett av fyra olika uniformssystem innan de nordiska länderna enades om det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU. – Den största skillnaden i uniformen jag testade mot den som det nu blir, är hur knä-, axeloch armbågsskydden sitter. Den här verkar klart bättre, säger Emma Krlsson.

I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet. Däremot har inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna, något som har fått kritik av Försvarsmaktens internrevision. Förväntningarna på att uniformen ska vara väl anpassad för kvinnor har varit stor hos Emma Karlsson.

– Framför allt har man ju sett fram emot nya underkläder, säger hon.

Se alla delar i den nya uniformen i vår bild­special på ­webben.

09.30 ÖPPNAS DÖRRARNA till förrådet. Förrådsman Marie Alexandersson ansvarar för station 5 – här lämnas fältskjortor och långkalsonger. Allt stämmer när fänrik Mimmi Karlsson,

Officerstidningen 55

Reportage: Pårustning MSU24

instruktör, packar upp inne på förrådet.

– Fältskjortorna kommer jag att sakna. De är bra, de fyller sin funktion, säger hon och tillägger: – Det är en helt annan sak med kalsongerna, de är det bara skönt att bli av med.

Det är lättare att avrusta värnpliktiga, säger förrådsman Marie Alexandersson.

– Ja det kan man lugnt säga, men vi är stenhårda den här gången. De måste lämna in ett visst antal för att få ut de nya.

Sergeant Simon Spencer, instruktör, hade helst sluppit lämna ifrån sig värmetröja 90.

– Den är hur go som helst, min var från -94 och kändes som ny. Jag vet inte hur dessa nya kommer att kännas efter 35 år, men de har mycket att leva upp till. Men kallingarna gav ingen tår i ögat att lämna ifrån sig.

Anders Johnsson

Kenneth Felldén

PÅRUSTNINGEN FÅR DÄREMOT inte plats inne på serviceförrådet, i stället använder man den träpanelklädda ovanvåningen i byggnad 75. På väggen påminner svartvita foton om pårustningen som skedde här 1985.

– Driftsättningen har funkat bra, men det har varit stressigt och kräver mycket arbete med två uniformssystem. Den ordinarie verksamheten har ju inte varit mindre i år, med Operation Sankt Göran som pågår och nya stridshjälm 24 som ska beställas och förberedas, säger Anders Johnsson, handläggare logistik med ansvar för personlig utrustning.

Under morgonen har man genomfört kvalitetssäkring av personliga mått på T 2.

– Nu sitter min kollega och knappar in i Excel så vi ser diffarna, det är viktigt inför kommande driftsättningar, säger Anders Johnsson.

De 75 gallervagnarna står trångt och är fyllda till bredden med nya MSU24. Det är första

”Man förväntar sig att den ska sitta bra och att det ska finnas något för alla vädertyper”, säger fänrik Emma Karlsson. Som värnpliktig var hon med och utvärderade uniformssystem inom ramen för NCU.

56 Officerstidningen

gången som arméförvaltare Kenneth Felldén, av logistikchefen utsedd införandeledare, är på plats under en pårustning. Han är förväntansfull inför att dörren ska öppnas och pårustningslinjen starta.

– Höjdpunkten är ju när de får känna och ta i det här, säger han och tar upp ett par långkalsonger i ull: – Jag kan inte tänka mig att det går att köpa något som är bättre än det här.

60 000 uppsättningar MSU24 är inköpt till grundorganisationen, 2027 läggs nästa beställning – och där finns möjlighet för justeringar.

Kenneth Felldén känner på stridsjackan.

– Ser du alla punkter i den? Det här är flamskyddat tyg med invävt kol som vid brand aktiveras och sprids ut – det fattar inte eld, eftersom det redan har brunnit.

Framför allt är Kenneth Felldén nöjd med att systemet innehåller underkläder för kvinnor.

– Det är stor skillnad i beställandet, för första gången har vi inte sagt hur en produkt ska vara. Det här företaget som har gjort bh:n, säger han och lyfter upp den.

– De lever ju på att ta fram bh:ar och har mycket mer erfarenhet på området än vad vi som beställare har.

BLAND FÖRBANDEN SOM är sist ut med driftsättning av nya uniformen under våren hör, förutom Trängregementet, Bodens artilleriregemen-

60 000 uppsättningar MSU24 är inköpt till grundorganisationen, 2027 läggs nästa beställning – och där finns möjlighet för justeringar.

JAG KAN INTE TÄNKA MIG ATT DET GÅR ATT KÖPA NÅGOT SOM ÄR BÄTTRE ÄN DET HÄR. te, A 8, Norrbottens regemente, I 19. Under tredje kvartalet fortsätter införandet, men då kan pårustningen komma att ske garnisonsvis.

– Nu behöver flera logistikenheter, runt om på garnisonerna, ha både M90-systemet och MSU24-systemet. För dem hade det varit enklare om vi hade utrustat garnisonsvis, ett mer samlat införande hade också inneburit en mindre belastning av reservuppsättningar. Jag kommer att föreslå den förändringen för logistikchefen, säger Kenneth Felldén.

Arméförvaltaren har inte själv nya MSU24, hur kommer det sig?

– Nej, jag var med när vi fick ut fältuniform 90 och då gick personer som är i den ålder jag är nu först till förråden och hämtade ut. Vi som var på trupp fick ställa oss längst bak i kön. Det ska inte hända den här gången.

FÄNRIK PONTUS EHRSTRÖM, plutonchef, blir tredje anställd att ta plats i pårustningslinjen. Han har kommit till station 2: värmejacka och snöjacka.

– Materialet känns robust. Jag är positivt överraskad, den förra värmejackan hade inget skalmaterial, säger han. Även sergeant Simon Spencer har hittat fram till pårustningen.

– Den är mer kompakt och lättare att kunna packa ihop, men materialet är kanske inte lika slitstarkt.

Gällande det sistnämnda får han medhåll från fänrik Hedvig Björkman, instruktör: – Nej, jag är fan inte imponerad, den känns ju inte lika hållbar. Och den prasslar så mycket.

Sergeant Linn Norberg, instruktör, ser däremot fram emot en ersättare till värmejacka 90, ofta kallad komarocken.

– Komarocken har varit bökig och otymplig, så detta har jag taggat för.

Allt skulle ju lämnas in i dag, blev det så?

– Nja, jo, äsch. Någon liten kärlek kan det vara att det finns kvar, säger Linn Norberg.

Simon Spencer

Officerstidningen 57

If i samarbete med

Förmånligt för dig och dina nära

Ett starkt skydd dygnet runt hjälper mycket Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden.

Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat: • Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport, vilket många andra personförsäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och barn.

• Både medlemsrabatt och Ifs förmånsrabatt på hem- och bilförsäkringen. Dubbla rabatter som kan spara tusenlappar.

Mer om dina medlemsförmåner hittar du på if.se/officersforbundet. Du kan också ringa 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If.

58 Officerstidningen

Slutstycket

Historia, Krönika, Insänt & debatt, Noterat

Krigshistoria

Baltimore ~1918 Maryland, USA

Hjälmen är huvudsaken Hjälmen med en ringbrynja som ögonskydd mot kulor och sten­ fragment, utvecklades av E.J. Codd Company, Baltimore, Maryland, för användning under första världskriget 1914–1918. Adrian-hjälmen är ­troligtvis en fransk sjukvårdshjälm. En liknande hjälm med ringbrynjevisir användes av den brittiska militären. E. J. Codd Company fokuserade i huvudsak på industrimaskiner och hjälpte Baltimores blomstrande varvs­ industri genom att montera pannor, propellrar och motorer. Numera är fabrikslokalen ett kontor och en Patagonia-butik.

Foto: akg-images/TT Källor: TT, Baltimore Museum of Industry, Imperial War Museums, Wikimedia.org

Officerstidningen 59

Krönika Andreas Braw

»Det trixas med löne­statistik på ett bedrägligt sätt«

D

ET VÄRSTA SOM kan hända Försvarsmakten är att vi misslyckas med upprustningen. Det värsta som kan hända Sverige är att vi misslyckas med upprustningen. Och det värsta som kan hända mig personligen är att vi misslyckas med upprustningen. Det vore för mig fullständigt livsfarligt eftersom jag då tvingas gå ut i strid som en del av en armé som inte nått full styrka.

När man läser hur Försvarsmaktens personaldirektör resonerar så förstår man att hon inte alls är rädd för detta. Hon ser våra löner som en kostnad, inte som ett verktyg för att bygga en slagkraftig och robust krigsmaskin.

Hade hon fått välja så hade hon nog föredragit att inte inflationsjustera våra löner – men nu när våra löner ändå måste inflationsjusteras årligen så kallas det för ”lönesatsning”.

Foto: Johan Alp

60 Officerstidningen

DET TRIXAS MED lönestatistik på ett bedrägligt sätt. Försvarsstabens hr-avdelning har i Försvarets Forum räknat på våra löner INKLUSIVE tillägg. Och vad räknar de egentligen som tillägg, undrar man. För att skapa en illusion av ökande löner har de valt pandemiåret 2020 – när alla övningarna ställdes in och sjukskrivningar skenade på grund av mild pollensnuva – och jämfört det med fjolåret då vi slet synnerligen hårt med ständiga fältdygn, övertid och ökande utlandsuppdrag. På så sätt skapar de en illusion av

löneutveckling. Att inflationen under perioden låg på 25 procent missar de också att nämna.

Sett till köpkraft har officerarnas löner inte ökat sedan 2014. Det som däremot borde ha ökat är Försvarsmaktens desperation. Det är vakanser överallt och nu är det dessutom bråttom.

Europas underrättelsetjänster nämner siffror mellan två och sju år för när våra allierade – och därmed också vi – kan utsättas för ett ryskt angrepp. I det läget så borde inte Officersförbundet behöva knuffa Försvarsmakten framför sig i lönefrågan. Försvarsmaktens bud i förhandlingarna borde rimligtvis vara högre än fackets gradvisa höjningsförslag.

»Sett till köpkraft har officerarnas löner inte ökat sedan 2014. Det som däremot borde ha ökat är Försvarsmaktens desperation.«

FÖRSVARSMAKTEN BORDE VILJA locka tillbaka dem som vi tap-

pat till polisen, till Försvarets materielverk, till näringslivet.

Men det verkar myndigheten inte vilja. FST HR säger rentav att det inte är hållbart att ligga över märket i lönerevisionen.

Nähä, men är det hållbart att ha vakanser, anorektiska nyckelfunktioner och tomma krigsförband? Är det hållbart att vi tappar dugligt folk som vi investerat miljoner i att utbilda till simpla handläggartjänster i andra myndigheter som lockar dem med 5 000 kronor extra? Det är så otroligt dumt alltihop.

Försvarsmaktens förlorarmentalitet personifieras just nu av personaldirektören. Men hon är inte ensam. Hon är en av alla dessa hårt arbetande högavlönade tjänstemän som gjort karriär på att inte åstadkomma något särskilt och att inte ha några visioner. Med dem vid rodret så kommer vi inte att lyckas.

Andreas Braw Kompanichef i Försvarsmakten

Picture by the courtesy of General Dynamics

NYHET C4ISTAR-gateway för MDO (Multi Domain Operations) Stödjer interoperabilitet, datasynkronisering, Domänöverskridande informationsutbyte och ledning & kontroll (C2)

Picture by the courtesy of General Dynamics

Enkel Gateway lösning

Funktioner och formfaktor ▬ Enkel Gateway: 1 GbE, 1,5U 19”/2-rack (Avbildad ovan) ▬ Fullständig Cross-Domain-lösning: Två 1 GbE-gateways, 2U 19”/2-rack (Se illustration nedan) ▬ Öppen API-arkitektur möjliggör sömlös integration med befintliga system och anpassning till föränderliga kundspecifika krav ▬ Utvecklad för att uppfylla robusta militära standarder och flexibel montering med olika färgval.(Mindre och lättare)

Fullständig Cross-Domain-lösning Tillgänglig för marknadslansering i slutet av 2025. Observera: Visade bilder är inte av slutprodukten. Specifikationer och design kan komma att ändras.

Godkänd för NATO SECRET – Beprövad för uppdragkritisk kommunikation Arbit Solutions är utformade för integration i bepansrade CIS-plattformar och luftförsvarssystem, vilket möjliggör säker och interoperabel informationsdelning över flera domäner – även i omstridda miljöer. Systemen stödjer domänöverskridande ledning och kontroll (C2), såsom SitaWare, för Blue Force Tracking, Call for Fire samt stöd för STANAG märkning.

Arbit Solutions är beprövade och testade i både NATO CWIX- och 2016/2019 BOLDQUEST-övningarna. Kunderna är i större delen av Europa, Asien och Nordafrika.

Arbit en pålitlig leverantör med ett 20-årigt ramavtal med det danska försvarsministeriet.

253335 · PR

Utvecklad för ARBIT av MilDef — finns i två kompakta, robusta konfigurationer:

arbitcds.com Immerkaer 54 | 2650 Hvidovre | Denmark | info@arbitcds.com | + 45 51 55 86 45

Officerstidningen 61

Insänt & debatt »ATT LÄGGA OM KURSEN FÖR ATT TA OSS TILLBAKA TILL NBO ÄR INTE RÄTT KURS «

Här är de senaste publicerade debattartiklarna på Officerstidningen.se.

På Officerstidningen.se/ opinion kan du läsa fler texter.

Foto: Ola Torkelsson/TT

”I senaste numret av Officerstidningen (2/2025) reflekterade ­Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson om huruvida officersutbildningen är på rätt kurs. Synpunkter på utbildningen är viktiga i syfte att kunna utveckla densamma. Några reflektioner från min sida kommer här. (…) I takt med att omvärlden förändras kom­ mer det sannolikt bli fler anpassningar för att möta framtidens kom­ petensbehov. Det som framför allt behövs är att Försvarsmakten fullt ut anpassar organisationen till det flerbefälssystem som är beordrat, ett befälssystem där samtligt befäl skall arbeta integrerat i tre kategorier, på olika nivåer, i olika roller och i olika befatt­ ningar", skriver kommendör Anders Widén, militär lärare vid Försvarshögskolan.

»GODTYCKLIGA BESLUT AV FÖRSVARSMAKTENS UTBILDNINGSCHEF HOTAR TROVÄRDIGHETEN«

I februari 2004 lämnade den nytillträdda överbefälhavaren Håkan Syrén över Försvarsmaktens underlag för det kommande försvarsbeslutet till försvarsminister Leni Björklund.

»VAD HÄNDE MED DEN VASKADE ÅRSKULLEN FRÅN 2003–2005?« ”FÖR 20 ÅR sedan tog jag och runt 450 andra kadetter examen från militärhögskolans yrkesofficersprogram i Halmstad, Karlberg och Östersund. Till skillnad från tidigare kullar så präglades inte denna dag av sedvanlig pompa och ståt, utan betydligt dystrare toner då vi bara några månader tidigare fått beskedet att vi inte skulle erbjudas anställning efter examen. (…) Ett ålders- och kompetensgap som både ÖB Michael Claesson och arméchef Jonny Lindfors påtalade när de nyligen skickade videohälsningar till vår återträff, 20 år efter examen, som vi anordnade i maj. Inför återträffen, och med syftet att ta reda på vad som hänt med vår vaskade årskull, så skickade vi ut en webbenkät till 122 av de 140 kurskamrater som vi fått tag på.

Kristoffer Albinsson MHS Halmstad, YOP 03-05

Vad tycker du? Skriv en insändare!

”Försvarsmaktens verksamhet vilar på struktur, tydlighet och en gemensam värdegrund. Därför är det anmärkningsvärt när enskilda beslutsfattare genomdriver förändringar utan att säkerställa att de är förankrade i organisationen. Ett tydligt exempel på detta är För­ svarsmaktens utbildningschefs, generalmajor Michael Cherinets, beslut att ändra tidslinjalen för antagning till grundläggande offi­ cersutbildning, GOU. Beslutet har inte fått stöd inom organisationen utan framstår som ett eget påhitt och riskerar att leda till lägre antagningsgrad samt ökad arbetsbelastning för personalen”, skriver rekryteringspersonal vid flera olika förband.

REPLIK FRÅN UTBILDNINGSCHEF ­MICHAEL ­CHERINET: »LÄGET KRÄVER ATT VI AGERAR« ”Vi måste snabbt rekrytera och utbilda fler yrkesofficerare, reservof­ ficerare och soldater. Läget kräver att vi agerar. Inom ramen för mitt verksamhetsansvar har jag därför fattat beslutet om två ansöknings­ fönster för den grundläggande officersutbildningen.

Beslutet föregicks av beredning och förankring med försvarsgre­ nar och stridskrafter i flera steg genom remisser och diskussioner i olika möten. Inför beslutet uppfattade vi att de flesta försvarsgrenar, stridskrafter och deras förband förordade ett andra ansökningsföns­ ter. Det betyder inte att alla var positiva till allt i beslutet, eller att alla var överens om allt under förankringspro­ cessen. Att inte göra något var inte ett alternativ”, skriver generalmajor Michael Cherinet i en replik.

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

62 Officerstidningen

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace Zoning TEMPEST Training High assurance applications

sales@eurotempest.net

Uppkäftig!

Missa inte Officers­tidningens nyhetsbrev!

ANMÄL DIG PÅ OFFICERSTIDNINGEN.SE/NYHETSBREV

Eller engagerad...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler engagerade kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

Materiel vi minns Saab B 17 I tjänst 1942–1955

» Saab B 17A är för att vara ett så stort plan, lättfluget, manövrerbart och har prestanda som ett jaktplan. Det är helt klart jämförbart eller till och med bättre än samtidens störtbombare som exempelvis den välkända Junkers Ju-87 Stuka. Utmaningen är att landa och starta då B 17 har ett landningsställ med ett sporrhjul under stjärtpartiet som begränsar sikten framåt då du landar och startar med nosen uppåtriktad. « -

Björn Rystedt, pilot B 17 ”Blå Johan”.

Spaningskameror

ƀ Några varianter av detta plan utrustades med spaningskameror och fick beteckningen S 17BL med vanliga hjul och S 17BS med pontoner för att landa på vatten.

Byxbenen

ƀ Landställen förseddes med kåpor för att skydda dem i infällt läge. Vid störtbombning fällde man ut ställen och då fungerade ställ och kåpor som luftbromsar för att inte få för hög fart i dykningen.

Första flygplanet som Saab konstruerade Saab B 17 flög första gången 1940. Detta plan var till stor del designad av inhyrda amerikanska flygplansdesigners som designade planet bland annat med försänkta nitar. Från början var detta plan tänkt som ett spaningsplan men det designades snabbt om till bombplan med beteckningen B 17B. Metoden var från början störtbombning, med brant vinkel på dykningen, men när Saab senare kom med 64 Officerstidningen

bombsiktet BT 1942, kunde bombning ske med precision i planflykt eller svag dykning.

1942 kom versionen som kal�lades B 17A men det fanns även en spaningsversion kallad S 17BL samt en marinspaningsversion på ­pontoner kallad S 17BS samt B 17C som hade en italiensk motor.

Planets beväpning bestod av tre kulsprutor i kaliber 8 millimeter, två i vingarna samt en bakåtriktad i cockpit. Därtill fanns

bomblast i bombrummet på cirka 500 kilo samt under vingarna på cirka 200 kilo. B 17A kunde även ha fyra raketer under vingarna. Landningsstället fälldes rakt bak upp in i vingen och hade ”byxben” för att skydda dessa vilka fungerade som luftbroms vid störtbombning.

De flottiljer som flög B 17 var främst F 7 på Såtenäs som fick B 17B och C 1942 och 1943 men senare också flottiljerna F 2, 3, 4, 6 och 12 med olika varianter.

B 17 var efterlängtad då den ersatte äldre, utdaterade plan.

Totalt byggdes 325 B 17 i olika konfigurationer och fanns kvar i flygvapnet ända fram till 1955, då som väderspaningsplan samt målbogsering.

Idag finns det en flygande B 17A, ”Blå Johan”, bevarad via Krigsflygfält 16, Brattforsheden (https://krigsflygfält16.se) och Swedish Air Force Historic Flight. /HENRIK JANSSON

FAKTA

Saab B17

Fabrikat: Saab Varianter: B 17A, B, C samt S 17BS och S 17BL Uppgifter: Bombning och spaning Besättning: 2 Längd: 9,8 m Vingbredd: 13,7 m Höjd: 4 m Tjänstevikt: 4 200 kg maximalt Hastighet: 444 km/h (B 17A) Aktionsradie: 1 800 km Motorer: SFA STW C3 på 1065 hk (B 17A) Nohab Pegasus My XXIV på 980 hk (B 17B) Piaggio P XI RC-40 på 1040 hk (B 17C) Beväpning: 3 ksp m/22 8mm samt 700 kg bomblast och 4st 8 cm raket m/46 Flottiljer: F2, F3, F4, F6, F7 samt F12 Antal tillverkade: 325

Motorer

ƀ Skillnaderna mellan versionerna B 17A, B och C låg endast i att de hade tre olika motorer, med en av Sverige ”piratkopierad” Pratt & Whitney i A, en engelsk Pegasus i B samt en italiensk Piaggio i C.

Stabiliserande fena

ƀ Under stjärtpartiet monterades en bukfena för att stabilisera planet vid girar.

Den andra besättningsmannen i flygplanet satt bakåtriktad och manövrerade en kulspruta modell m/22-37R i den potenta kalibern 8x63mm.

Foto: Saab AB

Foto: Saab AB

Marin spaningsversion S 17BS med pontoner för landning på vatten.

Foto: Karlstads Nya Fotoklubb

Officerstidningen 65

Noterat ”Vad gör du med ditt krigsförband?”

DEN 25 MAJ

q publicerad-

es en artikel med rubriken ”Vad gör du med ditt krigsförband?” på Militär debatt, som drivs av kapten Andreas Braw. I inlägget riktar sig skribenten ”Kapten i armén” till den som är eller snart ska bli krigskompanichef. ”Du kanske redan vet att förband i armén ned till kompanis storlek tilldelas en krigsförbandskod. Med det följer ett stort ansvar, i andan av vår överbefälhavares valda slagord: ”Allt för krigsförbanden!”.

Känner du till vilket ramvillkor för typförband (eller ännu hellre vilka typförbandsmålsättningar) som styr målsättningarna för just ditt kompani? Vet du

hur den krigsförbandsplan som reglerar ditt krigsförbands utveckling ser ut?”, skriver ”Kapten i armén” och ger en rad handfasta råd och tips på ämnet, däribland tips på reglementen och handböcker för kunskap och vidare förkovring. ”Gör ditt krigsförband så farligt som möjligt. Vi är på rätt väg. Det arbete vi gör nu banar väg för senare framgång och för våra framtida ersättare.

Och ja, min favoritfilm är Repmånad”, avslutas inlägget med.

Den 5 juni publicerades även en uppföljande artikel av ”Kapten i armén” på Militär debatt med rubriken ”Typförband och krigsförband”. ●

TV-TIPS:

BILDEN:

”Krigsmaskinen ­Sverige”

En ny underhållande svensk historieserie i sex delar hade premiär på SVT den 11 juni. ”Per Wallin och Mattis Bergwall, som tillsammans gör Krigshistoriepodden, tar ett djärvt grepp om Sveriges egen historia och avslöjar berättelserna om en beredskap som sällan diskutera”, skriver SVT i beskrivningen av ”Krigsmaskinen Sverige”. De tre första avsnittet heter: ”Var Sverige en tiger eller en kattunge?”, ”Hade Sverige ett kamikazeflyg?” och ”Sveriges massförstörelsevapen.”

Foto: Kungahusets instagram

LÄSTIPS:

GRG-glädje

ƀ Kung Carl XVI Gustaf besökte i slutet av maj det svenska bidraget vid Natos multinationella brigad i Lettland. Vid besöket på campen träffade han den svenska personalen och fick information om verksamheten.

Han erbjöds också att skjuta med granatgeväret Carl Gustaf, men tackade nej, rapporterade TT. I Riga mötte kungen även den lettiska presidenten Edgars Rinkevics och försvarsministern Andris Spruds.

KLUDDNIKLAS:

Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, numera senior rådgivare i global säkerhet hos advokatbyrån Mannheimer Swartling, i en intervju med Tidningen Näringslivet. Han menar att den svenska och europeiska byråkratin är det största hindret mot det militära försvarets uppbyggnad.

Axel Oxenstierna var rikskanslern som bland annat lade grunden för den svenska statsförvaltningen och kallas ibland för byråkratins fader.

66 Officerstidningen

Foto: Jessica Gow/TT

» Jag har ju en fejd med Axel Oxen­ stierna – 371 år för sent. Men jag menar att vi har en ­förvaltningskultur som bygger på att vara trög. «

FMJ Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända varumärken som bl.a.

Självhäftande mål för snabb/effektiv träning

FX-hjälmar som är 100% im-fria

Kniv/sticksäkra, flamsäkra, 20 modeller

Vi har 4 500 kvm övningsytor centralt beläget i Solna. Skjutbanor, PDV och LOK ytor, K9, brytdörrar, lektionssalar, butik. Öva på ditt skytte inför årliga kompetensen.

Flygfält! Ny övningsyta utomhus - 2 km flygraka med möjlighet till avancerad förarutbildning, undanmanöver, vägkontroller, scenario/active shooter, katastrofövning, samverkan mellan myndigheter, drönarflygning (UAV/UAS) och mkt mer.

Kontakta oss för mer information eller för att boka ett besök info@fmjskytte.se, 070-750 72 45. Missa inte vår webshop med allt för yrkesfolk, fmjvapen.se

Visit us at DALO 2025 stand-no: BSA – 048

Torrträningsmagasin för Glock

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

FÖRDJUPNING LÖN

FÖRDJUPNING: LÖNEVÄRDERING

DEL 3: INDIVIDEN

Det här är den tredje delen i artikelserien om lön i Försvarsmakten. Del 1 handlade om ­Försvarsmaktens lönepolicy. Del 2 handlar om löne­värdering och del 3 om individen.

Hur kan vi arbetstagare (AT) påvisa sakliga grunder i löneöversyn mot Försvarsmakten (FM) som arbetsgivare (AG)?

Text: Magnus Aldebrink, utifrån sin roll som förtroendevald i OF Göteborg

VAD UTMÄRKER DESSA två modeller? Kunskapsmo-

dellen tycks mäta självständighet, dvs. hur mycket/lite arbetsledning individen behöver för att lösa uppgiften. Novisen kännetecknas av mycket handledning medan Experten är så duktig i sin uppgift att denne även kan handleda/utbilda andra inom sin funktion, likt en mentor. PERSQ beskriver inte bara arbetskapacitet (antal uppgifter, samverkan) utan

Löneläge HÖGRE Löneläge MITT Löneläge LÄGRE

-

<=Resultat och skicklighet=>

+

MATRIS LÖNESPRIDNING PER LÖNEBILDSOMRÅDE Ref: H PERS 2024, Bild 11.4

68 Officerstidningen

Högre än högstavärdet

FM främsta experter och ledare.

Anställda vilkas arbete genomgående och återkommande håller högsta klass.

Lägre än ­lägstavärdet

Förmåga

Innebörd

Expert

bearbetat erfarenheter med sådan systematik att agerande sker målmedvetet och precist med ögonblicklig särskiljning av mest viktig information och intryck.

Skicklig

engagerad i att förstå och kan agera utifrån egen erfarenhet såväl analytiskt som intuitivt.

Kompetent

har känsla för att prioritera utifrån övergripande mål; reflekterar mellan utövaren, uppgiften och omgivningen.

Nybörjare

fokus på att känna igen situationer och försöka tillämpa regler och metoder som man tidigare har lärt sig.

Novis

okunnig om yrket, behov av kunskaper och vägledning av lärare/instruktör.

PERSQ Förmåga

Innebörd

Utvecklad

har framgångsrikt löst uppgifter enligt målkatalog under krigsförhållanden, i samarbete med andra.

Full

löser uppgifter enligt målkatalog i tillämpade situationer, i samarbete med andra.

Befäst Lön i den lägre delen av utrymmet.

Anställda som är relativt nya i befattningen och är under upplärning/inskolning.

löser uppgifter enligt målkatalog i formella situationer, i samarbete med andra.

Grundlagd

Lön i den lägre delen av utrymmet.

Anställda vilkas arbete inte möter förväntningarna.

Anställda som är oerfarna.

löser uppgifter enligt målkatalog i formella situationer, enskilt.

Reducerad

löser enstaka uppgifter ur målkatalog i formella situationer, enskilt.

Lön i den högre delen av utrymmet.

Anställda med höga prestationer över tid.

Mittvärdet

Kompetensmodellen

Lön kring mittvärdet.

Anställda vilkas arbete över tid motsvarar förväntan.

Ref: AYB 2023, tabell 3.

utveckling och befordran 2023 (AYB). I den används Kompetensmodellen som är en 5-gradig skala (till höger).

AYB använder även PERSQ som finns i Reglemente Grund- och Repetitionsutbildning (R GURU); det värderar kunskaper och färdigheter (sammanfattas som förmåga) hos såväl enhet som individ (till höger).

Ref: AYB 2023, tabell 4.

FM ANVÄNDER sig av individuell och differentierad lönesättning. Det innebär att löner skiljer sig åt beroende på arbetets krav på ansvar och svårighetsgrad samt individernas prestation (Jmf Del 2 Lönevärdering). För att vägleda lönesättning vid ex. anställning eller befattningsbyte har Handbok Personaltjänst 2024 (H PERS) en skala (se nedan).

Begreppen motsvarar förväntan och inte möter förväntningarna går att koppla till bedömningsskalan från medarbetarsamtalet. Förväntan blir dock ofta ett subjektivt värde som försvårar påvisandet av saklig grund. FM Lönepolicy tillåter lönesättning utanför FM Lönestruktur så länge det kan sakligt påvisas. Det vore därför på sin plats att utveckla bedömningsskalan i löneöversyn!

2023 lanserades Arméinstruktion Yrkes-

Redaktion: Fredrik B Nilsson & Jenny Folkesson, kommunikation Lea Lobelius, kommunikationschef

Vi finns också på:

Detta gäller om din semester avbryts

FÖRSLAG PÅ INPLACERINGSLÖNER KOMPETENSVÄRDE

NOVIS

NYBÖRJARE

KOMPETENT

SJÄLVSTÄNDIG

EXPERT

SJÄLVSTÄNDIGHET

Handledning

Handledning

Självgående

Självgående

Mentor

SITUATION

Utbildning

Formellt

Formellt

Tillämpat

Tillämpat

FÖRVÄNTAN

Under

Något under

Möter

Möter mycket väl

Överträffar

LÖNELÄGE

LÄGRE

LÅG

MITT

HÖG

HÖGRE

50 700

55 500

60 400

65 200

70 000

FM LÖNESTRUKTUR BATALJONSCHEF OF4

LÄGSTA

HÖGSTA

STF KOMPANICHEF OR8

39 700

43 500

47 400

51 200

55 000

PLUTONCHEF OF1

28 400

32 000

35 700

39 400

43 000

INSTRUKTÖR OR6

26 000

30 000

34 000

38 000

42 000

GRUPPCHEF OR4-5

24 000

26 000

28 000

30 000

32 000

SOLDAT OR1-3

23 400

25 000

26 700

28 400

30 000

OBS! Värdena är förslag på inplaceringslöner, individuell lönesättning och individens prestation ­möjliggör att röra sig inom respektive struktur likt exempelvis en rollspelsfigur som når nästa nivå/ klass i erfarenheter/färdigheter. Hur skulle du värdera dig själv i din nuvarande befattning enligt modellen ovan?

också i vilken situation det gäller. I R GURU är formellt något som är ”känt, förövat, rekat etc.” medan tillämpat är dess motsats. Är detta lämpliga kriterier att värdera AT insatser i arbetet, dvs. prestation? Låt oss sammanfoga alla skalor och sedan placera det ovanpå några lönestrukturer (Jmf Del 1 FM Lönepolicy)! Se ovan.

LÖSER DU DINA arbetsuppgifter på ett självständigt

sätt eller frågar du alltid om hjälp? Formulerar du själv mål, kvalitet och tid när läget är otydligt (läs söker uppgifter och handlar i chefens anda)? Når du resultat snabbare än förväntat och/eller med mindre resurser? Delar du med dig av yrkeserfarenheter till andra medarbetare som ökar deras förmåga? Samverkar du ”trossvägen” så att chefer och ledning inte belastas, kommer du med förslag på lösningar? Tar du på dig uppkomna uppgifter trots redan hög arbetsbelastning alt. riskerar att få kort om tid till förberedelser? Frågorna får ses som retoriska då svaren förmodligen är regel än undantag pga. rådande växtvärk inom FM; den intensiva utvecklingen och våra insatser avslöjar dock sakligt grundade argument för att höja våra lönelägen. Oavsett om arbetsbelastningen är påtvingad, självpåtagen av lojalitet eller ansvarsglädje; oavsett utbildningsnivå eller tjänstegrad, så är det vårt FAKTISKA arbete som ska belönas!

Ovan modell bör ge oss AT verktyg för att presentera våra insatser sakligt grundat i lönedialogen och ”tala samma språk” som AG. AVSLUTNINGSVIS: STORT TACK till Officerstidningen för publiceringen av min artikelserie! Avsikten har varit att hjälpa samarbetet mellan AT och AG, inte stjälpa. ●

I texten används M7739-352184 Handbok Personaltjänst 2024, FM2022-23220:32 Armé­ instruktion Yrkesutveckling och befordran 2023 och FM2019-15261:7 Reglemente grundoch repetitionsutbildning 2020.

Semester. Kom ihåg att du ska få ersättning om du tackar ja till att flytta eller avbryta din semester.

Det innebär att en medarbetare och chef frivilligt kan komma överens om att flytta eller ­avbryta beviljad semester och att medarbetaren får ersättning för det.

Beviljad semester är en bindande rättshandling och därför bryter arbetsgivaren mot semesterlagen (1977:480) om arbetsgivaren utan arbetstagarens godkännande beslutar sig för att ändra beviljad semester. Det ska leda till att arbetstagaren får skadestånd för brott mot semesterlagen. Arbetsgivaren kan dock ändra semester utan skadestånd om arbetsgivaren har särskilda skäl. Det är dock en begränsad möjlighet för med särskilda skäl avses en händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren – det avser inte exempelvis dålig planering. Du kan dock inte vägra att arbeta om du blir beordrad men det blir då en tvistbar fråga så då måste du omedelbart meddela din lokalförening. Det bästa är naturligtvis att arbetstagaren och arbetsgivaren är överens så prata med din chef.

Läs mer om vad som gäller kring semester på Officersförbundets hemsida.

Glöm inte att betala din medlemsavgift Medlem. Det är lätt att glömma bort den tråkiga vardagen och räkningarna när du som är medlem är ute på övning eller är bortrest. Du löser dock detta enkelt genom att betala din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro.

Anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank.

Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön!

Officerstidningen 69

Foto: Lea Lobelius

ge en intressant inblick i yrkesrollen.

– Långsiktigt kanske podden kan bidra till att höja statusen och förhoppningsvis stärka den redan positiva inställningen till yrket och till våra medlemmar, säger Lea Lobelius.

Förbundsordförande Stefan Morin deltar i poddavsnittet om lön. Här i ett samtal med Jenny Folkesson, kommunikatör.

PODCAST

”SJÄLVKLART ATT HA ETT AVSNITT OM LÖN” Kan man lära ut mod på en officersutbildning och vad är egentligen grejen med heraldik?

Dessa frågor och fler tas upp Officersförbundets nya podcast ”Bakom uniformen”.

– Vi vill erbjuda ett smörgåsbord av olika ämnen, säger kommunikationschefen och ­programledaren Lea Lobelius.

LAGOM TILL semestertider släpps de tre första avsnitten av podden. Varje avsnitt har ett tema med kopplingar till det militära och tanken är att få in historiska perspektiv såväl som filosofiska, moraliska och samhällspolitiska.

– I skildringar av krig lyfter historikerna ofta fram modiga personer och modiga handlingar, därav intressant att diskutera

70 Officerstidningen

det. Därför har vi ett avsnitt om mod och ställer då till exempel frågan om man kan lära sig att vara modig. Dessutom kommer vi ha ett tredje avsnitt om lön,

”Viktigast för mig var diskussionen om att värdera upp den ­militära kompetensen i lönesättning.”

som vi vet intresserar många av våra medlemmar, säger Lea Lobelius.

Andra avsnitt som är på gång ut längre fram i år handlar om den ökande administrationen inom Försvarsmakten och personliga inköp av materiel.

– Ju fler olika ämnen desto större chans att de som lyssnar hittar något de tycker är intressant och som är ny kunskap för dem.

STEFAN MORIN MEDVERKAR i avsnittet om lön. I en intervju med kommunikatören Jenny Folkesson berättar Officersförbundets ordförande bland annat om den senaste tidens debatt om löner och Officersförbundet roll.

– Viktigast för mig var diskussionen om att värdera upp den militära kompetensen i lönesättning, säger han.

– Det är den frågan som medlemmarna sagt är den viktigaste.

Då känns det självklart att ha med ett avsnitt om det. Jag tror att det finns plats för fler avsnitt om lön även i framtiden. Där vi kan djupdyka i specifika delar av lön och lönesättning.

Stefan Morin ser två anledningar till att förbundet väljer att nu satsa på en podcast. Dels handlar det om att som fackförbund nå ut bättre till medlemmar och förtroendevalda och visa vad förbundet gör och vill förändra.

– Den andra är i vår roll som yrkesförbund. Där vi har ett uppdrag i vårt fackliga program att bidra till utvecklingen av det militära yrket och öka samhällets förståelse för dess särart, säger han.

● Fredrik B Nilsson

I ”BAKOM UNIFORMEN” möter du insatta

och engagerade personer. Alla är inte officerare eller soldater, även om de flesta är det. Förhoppningen är att locka lyssnare inte bara bland Officersförbundets medlemmar. Även för allmänheten som inte jobbar militärt kan det

Podden ”Bakom uniformen” lanseras under sommaren.

FÖRENING

Efter oron – Wanäs OF fick ihop en styrelse Den 2 juni hade Wanäs OF i Karlsborg årsmöte och valde ny ordförande och styrelseledamöter. Detta efter initial oro att föreningen inte skulle lyckas få ihop en komplett styrelse.

DEN ALLDELES färska ordföranden heter

Oscar Rasch och kan nu meddela att föreningen fortfarande har en styrelse efter årsmötet, även om det är knappt.

– Vi ligger på minimalt engagemang för att kunna få ihop det, men till slut kunde vi bilda en styrelse på nio personer, säger han dagen efter årsmötet.

Wanäs OF tillhör K3 i Karlsborg och har cirka 500 medlemmar varav endast 300 är aktiva. Inför att föreningen skulle välja ny styrelse fanns en viss oro över att de inte skulle lyckas engagera tillräckligt många personer.

– Då får Officersförbundets förbundsstyrelse fatta beslut om att den aktuella föreningens medlemmar får representeras av någon annan. Det kan vara någon utsedd ur förbundsstyrelsen eller från kansliet. En annan lokalförening kan också ges mandat och få i uppdrag att representera den styrelselösa lokalföreningens medlemmar, säger Johan Oscar Rasch.

Foto: Privat Hansson.

VIKTIGAST FÖR WANÄS OF:s nya ordförande är att

skapa ett större engagemang bland medlemmarna. Endast genom att visa hur officersföreningen kan göra skillnad väcker man intresset för ”Vi ligger på minimalt fackligt engagemang hos engagemang för att fler.

DET ÄR OVANLIGT att en lokalför– För oss gäller det nu att ening inte får ihop en styrelkunna få ihop det, se, enligt förbundsdirektör men till slut kunde vi driva på ordentligt i de fråsom våra medlemmar Johan Hansson. Men om en bilda en styrelse på gorna tycker är viktiga och kunna förening inte kan bilda en nio personer.” visa på resultat. De hetaste styrelse finns heller ingen frågorna hos oss är ralsen fungerade lokalförening. Då och hur lönesättning går till, säger Oscar har arbetsgivaren ingen motpart och kommer Rasch. därmed att fatta sina beslut helt självständigt ● Jenny Folkesson utan OFR/O-medlemmarnas inflytande.

Uppdatera dina ­medlemsuppgifter!

Medlem. Har du bytt lön? Grad?

Eller något annat som nu är registrerat felaktigt på Officersförbundet? Glöm inte att du kan uppdatera dina medlemsuppgifter via inlogg på hemsidan. Justera så att det blir rätt varje gång du gör en förändring så att medlemskapet blir så korrekt som möjligt. Det är viktigt av flera anledningar.

Det behövs för att säkerställa att medlemsavgiften blir korrekt men också för att du ska få rätt försäkring hos IF. Dessutom behöver förbundet rätt uppgifter för att du ska kunna ta del av våra erbjudanden.

Kadettkurs i augusti Utbildning. Officersförbundet erbjuder dig som studerandemedlem en weekendutbildning i syfte att stärka dig i din framtida yrkesroll. Kursen äger rum lördag 16 augusti till söndag 17 augusti på Steningevik konferensanläggning i Märsta.

Under kursen får deltagarna en introduktion i Officersförbundet, medlemskap, förmåner, lagar, anställningsprocess samt anställningsvillkor rörande officerens rättigheter och skyldigheter.

Anmälan till görs på Officersförbundets hemsida. Sista anmälningsdag är 1 juli.

UTBILDNING

Introduktionsutbildning om listförhandling tillgänglig digitalt Är du intresserad av att fördjupa ditt engagemang i din officersförening? Av arbetstid och planering? Vill du bli listförhandlare?

OFFICERSFÖRBUNDET ERBJUDER nu en webbut-

bildning (e-utbildning) som introduktion om listförhandling till alla medlemmar.

E-utbildningen nås via medlemsinloggning på

Officersförbundets hemsida.

När du jobbar i Försvarsmakten planeras din arbetstid in i något som kallas lista. Listan syftar till att ge dig och din chef en fastställd plan på när du förväntas vara på din arbetsplats och utföra arbete.

En lista ska förhandlas och godkännas av Officersförbundets lokalförening på ditt förband,

vilket normalt sker av en utsedd listförhandlare.

E-utbildningen är ett första steg mot att kunna bli listförhandlare. Är du efter e-utbildningen fortsatt intresserad av att bli listförhandlare – kontakta din lokala officersförening så kommer de ge dig ytterligare fördjupad utbildning, så du därefter kan utses till listförhandlare.

● Jenny Folkesson

Officerstidningen 71

PORTRÄTTET

Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officersförbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är och vad som får dem att engagera sig.

Försvarsattachéns turbulenta år I en turbulent omvärld hamnar försvarsattachéernas uppgifter än närmare epicentrum. Det när något som Sveriges attaché i Berlin – kommendör Jonas Hård af Segerstad – har känt av.

Text & foto: Fredrik B Nilsson

H

AN ANLÄNDE till den tyska huvudstaden sommaren 2022 på vad han själv kallar ”ett av sina drömuppdrag”. Det var i en tid då tumlaren hade börjat spinna utan tidigare motsvarighet i historien.

Rysslands fullskaliga krig i Ukraina inleddes i februari, Sveriges ansökan till Nato lämnades in i maj och dåvarande förbundskanslern Olaf Scholz inledde en satsning på det tyska försvaret genom att initiera en investeringsfond på

72 Officerstidningen

1 200 svenska miljarder. Dessutom skönjdes USA:s valkampanj i horisonten.

– Jag hade definitivt inte velat gå i pension utan att ha haft det här jobbet, säger Jonas Hård af Segerstad när Officerstidningen träffar honom i Berlin bara några veckor innan förordnandet avslutas i juli 2025.

BERLIN ÄR EN av de knutpunkter där flest för-

svarsattachéer finns stationerade, runt 140 stycken. Placeringen, centralt i Europa, gör att

mängder av information flödar i staden. Redan i säkerhetsslussen in till svenska ambassaden blir vi påminda om att det intensiva tempot tycks fortsätta. Vi möts av Jonas kollega, som med mobilen i högsta hugg visar en nyhetsflash angående den just avslutade regeringsförklaringen. Nye kanslern, Friedrich Merz, förkunnar att tyska Bundeswehr ska bli ”den starkaste konventionella armén i Europa”.

Nyheten hade varit helt otänkbar de senaste 80 åren – men som svenske försvarsattachén reagerar balanserat på denna vårdag 2025.

Under sitt treåriga förordnande har det nämligen hänt mer än någon tidigare attaché har behövt fundera över. En försvarsattachés jobb innefattar tre övergripande områden: underrättelsetjänst, försvarsexportstöd och bilateralt samarbete. Balansen mellan uppgifterna är

att jag ibland tycker att Officersförbundet har bitit sig fast i någon fråga som jag inte håller med om – som jag anser att man borde släppa.

När är ditt jobb som allra svårast?

– Ibland kan jobbet tyckas innehålla banala uppgifter, som att flygplatsen stänger en timme innan ministern ska komma. Däremot hade min ställföreträdare hektiskt under evakueringen från Khartoum i Sudan. Där jobbade vi nära Tyskland och han jobbade storstridsdygn i en vecka. Vi synkade i realtid med generalerna här och i Stockholm. Då kunde vi dra nytta av respektive lands styrkor – det var ett akut läge där han utgick från tyskarnas ledningskommando i Potsdam. Det är en fördel att ha upparbetade vägar när det krisar till.

JONAS HÅRD AF Segerstad har tidigare talat om

vikten av ett tydligt språk i olika sammanhang. Det är också något han återkommer till på frågan vad han är mest stolt över i rollen som försvarsattaché.

– Vi har lagt oss vinn om att ha en löpande rapportering som vi har försökt göra informativ och utbildande. Det finns ibland en låg kunskap om Tyskland så vi har försökt att förklara och sätta in saker i ett förståeligt sammanhang. När det dyker upp en händelse så ska den som läser rapporten förstå vad vi menar, vad folk säger om det hela och vad vi bedömer.

På så sätt har vi försökt bygga en stabil kunskapsbas om det här landet; inte bara formell rapportering. ●

Foto: Schwedische Botschaft Berlin

På vilket sätt blir du annorlunda behandlad i din officersroll i Tyskland jämfört med Sverige?

– Som svensk generellt sett är jag väl mottagen här. Rent yrkesmässigt finns en stor respekt, som har ökat efter Nato-inträdet. De tittar bland annat på hur vi återaktiverade värnplikten och på vårt totalförsvar och tänker att de borde kunna göra det likadant. Samtidigt finns det anti-militäriska delar av samhället där några helt enkelt är vänligt ointresserade. Men de förstår att man är en utbildad JONAS HÅRD AF Segerstad, som bland annat har människa – och det uppskattas i Tyskland. gått den tvååriga generalstabsofficersutbildVarför är ett starkt fackförbund viktigt trots ningen i Hamburg, tillhör Försvarsmakten, att det bara finns en arbetsgivare? men ambassadören är hans närmaste chef på – Jag tycker att Officersförbundet har varit plats. Försvarsavdelningbra på att ha samma funken består av tre perso”Som svensk generellt tion som motsvarigheten ner: två officerare och en sett är jag väl mottagen i Tyskland. Att vara rådgilokalanställd. Som medvande part som tittar på här. Rent yrkesmässigt professionens intressen och lem i Officersförbundet finns en stor respekt, framför det konstruktivt till följer han diskussionen som har ökat efter om läget för de anställda Försvarsmakten mer än att inom Försvarsmakten. bara syssla med årets avtalsNato-inträdet.”

Bland annat frågan om förhandling. Det behövs en medföljande till utlandsstationerade. diskussionspartner med arbetsgivaren som – I mitt fall är det ju lite speciellt eftersom samlar ihop de frågor som kollektivet, medäven min fru har varit utsänd i Tyskland inom lemmarna, ställer. Förbundet är ju också med Försvarsmakten de senaste åren. Det ser olika och förklarar och stöttar de beslut som Förut för utsända från andra länder. Sverige är svarsmakten har tagit inför medlemmarna, ett modernt land med normen att båda ska så att de är insatta i vilka skälen är och varför arbeta, medan det i andra länder är så att bara saker blir som de blir. mannen arbetar. Hela deras system är konÄr det inget du är kritisk till? struerat för det, säger han och tillägger: – Jo, det ska jag inte sticka under stol med; – Det är bra att Försvarsmakten tittar på det här nu – och att man överväger olika möjligheter. Ersättningen är en sak, men jag tror att man också måste underlätta för medföljande att arbeta. Kanske kan det skapas nätverk för medföljande svenskar så att de kommer in på arbetsmarknaden i landet dit de flyttar.

Jonas Hård af Segerstad menar att engelskan fungerar bra i de flesta länder för en medföljande som vill jobba utomlands. Däremot är höjda ersättningar, för den som har en egen karriär, inte tillräckligt. Försvarsmakten som arbetsgivare kan göra mer än lagar och regler kräver för att underlätta för sina medarbetare.

– Inte för att de måste, men för att det då blir enklare för alla inblandade. Den bästa lösningen är att de medföljande kan fortsätta som de hade det innan. Jag tror att de flesta som följer med vill fortsätta arbeta. Och det är bra om man kan komma ut tidigt i karriären – det privata priset får inte vara onödigt högt.

Jonas Hård af Segerstad tillägger att det är viktigt att minimera krångel med Försäkringskassan och andra liknande instanser. lite olika beroende på vilket land man arbetar i.

– Här i Tyskland står framför allt samarbete på agendan. Vi är nära varandra kulturellt, geografiskt och är numera båda Nato-medlemmar. Då är min roll att försöka identifiera vad som behöver göras och koppla ihop rätt funktioner med varandra. Det handlar också om informationsutbyte, som vad olika ministrar ska säga vid olika tillfällen eller hur Ukrainastödet ska synkas.

•

Jonas Hård af Segerstad i full mundering när Natoflaggan hissades utanför de nordiska ambassaderna.

Officerstidningen 73

Har du en fråga till våra experter?

Mejla: kansliet@officersforbundet.se

reda på hur det ser ut på just ditt förband.

FRÅGA FÖRBUNDET

Kustflottans ­officersförening

Läkarbesök på arbetstid Kan jag gå till läkaren under arbetstid?

Läkarbesök bör helst ske utanför arbetstid men om det inte går att ordna har du rätt till att vara ledig utan löneavdrag. Skäl kan vara att besöket behöver ske i närtid och att läkaren inte har någon tid när du är planerat ledig. Detta enligt FAS, kapitel 9.

Den här gången är det Joakim Pukk, ordförande i OF Kustflottan, som svarar på läsarnas frågor. I föreningen finns cirka 1 300 medlemmar från Första ubåtsflottiljen, Tredje sjöstridsflottiljen och Fjärde sjöstridsflottiljen. Verksamheten är förlagd till Karlskrona, Stockholm och S ­ kredsvik.

Vad ska jag tänka på efter min examen?

Vad bör jag tänka på efter min officersexamen när jag tar anställning? Kan jag exempelvis förhandla så att jag slipper provanställning eftersom jag under studierna har varit tjänstledig från en anställning som GSS/K? När det gäller provanställning så är det en möjlighet som arbetsgivare kan använda sig av men det är inte ett krav. Grunden är att arbetsgivaren kan använda provanställning när denna inte känner till eller är osäker på den som anställs. Om du har en anställning som GSS/K och Försvarsmakten vill provanställa dig som yrkesofficer så ska du fortsätta söka tjänstledigt från GSS/K-anställningen eftersom provanställning är en osäker anställning. När det gäller lön så brukar man säga att individen har en förhandlingsmöjlighet vid en ny anställning.

Individen kan då begära eller önska en högre lön än den som arbetsgivaren föreslår. Arbets-

givaren kan då antingen stå fast vid sitt erbjudande eller ändra sig och erbjuda en annan lön. Individen får fatta beslut om att tacka ja eller nej till anställningen på den slutligen fastslagna lönen. Lönen som en individ erbjuds ska vara individuell utifrån den befattning som den enskilda ska utföra, närmare bestämt individens arbetsuppgifter.

Ledighet vid flytt?

Jag ska flytta om ett par månader och undrar om jag behöver ta semester eller tjänstledigt då. Eller kan jag flytta med lön?

Det finns två alternativ vid flytt.

Det första alternativet är när du flyttar och behåller samma tjänstgöringsställe. Du kan då få en dags betald ledighet.

Andra alternativet är när du flytIngångslön för ­plutonchef tar och blir arbetsledd till ett nytt Jag ska bli plutonchef. Vad ligtjänstgöringsställe eller när du ger ingångslönen på? har sökt en ny tjänst i Försvarsmakten. Då kan du och arbetsgiDen lägsta lönen en plutonchef varen komma överens om flytterkan ha är 32 000 kronor, men sättning. I ett sådant fall när du din lön ska vara individufår flyttersättning kan du ell och baseras på vilka beviljas max tre betalarbetsuppgifter och da dagars ledighet. ansvar du har och Du kan dessutom övriga krav som ha rätt till andra arbetsuppgifterersättningar om na ställer. Det kan flytten innebär att innebära att du ska du byter arbetsort. ha en högre lön än 32 Ta kontakt med din 000 kronor. Kontakta din chef och din lokala offiJoakim Pukk. officersförening och närcersförening för att få maste förtroendevalda för att ta hjälp med vad du har rätt till. ●

HEJ DÄR!

Jonas Rydmarker, kapten på Tredje ­Sjöstridsflottiljen.

Vad innebär officersbristen för er?

– För att hitta lösningar har vi bland annat bemannat officersrader med specialistofficerare. Bemanningen av egna staber och staber utomlands har ofta som krav att det skall vara just officerare vilket förvärrat vakansläget vid flottiljen.

Vad har varit årets hittills hetaste fråga från dina medlemmar?

– Avtalsfrågan kopplat mot de 72 individer som har eller ska åka ut i våra stående Natostyrkor. De har velat veta om de ska ha utlands­ avtalet eller det ordinarie arbetstidsavtalet. Annars är ju lönen ständigt på tapeten: Hur ska man kunna påverka sin lön om man inte gör ett befattningsbyte?

Vad är rådet när den frågan kommer?

– Jag uppmanar dem att prata med sina chefer ute på enheterna. Att lyfta frågan i linjeorganisationen.

För att få Försvarsmakten att lätta lite på regelverket så tror jag att trycket inte bara behöver komma från Officersförbundet utan även från de anställda.

KANSLIET Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

74 Officerstidningen

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare Olle Löfmark (tjänstledig), Martin Sachs, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare Cecilia Gustafsson (tjänstledig), Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson, Jenny Folkesson

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

E-post: kansliet@officersforbundet.se

Telefon: 08-440 83 30

Total kontroll. Maximal säkerhet.

Kompromisslös kommunikation.

Modernt: Kommunicera via röst, video och meddelande, enskilt eller i grupp.

Säkert: All kommunikation är skyddad av avancerad totalstreckskryptering.

Identitetskontroll: Systemet säkerställer att varje godkänd användare tilldelas en unik och korrekt digital ID-handling. Säkerställd identitet är lika viktigt som totalstreckskryptering!

Egen rådighet: Erhåll full och exklusiv kontroll över kommunikationssystemet, inklusive krypteringsnycklar och metadata. Ingen extern part har varken insyn, kontroll eller åtkomst till data.

Certifierat av tredje part: Kommunikationssystemet är godkänt för NATO RESTRICTED. Svenskt system: Cryptify AB lyder under svensk lagstiftning och information riskerar därför inte att utelämnas till amerikanska myndigheter.

Support: Högkvalitativa supporttjänster för teknisk hjälp och assistans vid behov.

Join the Club: Cryptify Call är redan idag det självklara valet för daglig kommunikation för ett stort antal myndigheter, försvarsföretag och militära förband.

För mer information, se: www.cryptify.com

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Levererar för framtiden Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år.

Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade. baesystems.com

Vi stödjer