Officerstidningen nr 1, 2025

materiel Försvarsmakten

byter ut känga efter larm om fotproblem.

fördjupning Det innebär

värdlandsstödet och DCA-­avtalet för Sverige.

1

nr.

2025

förbundsnytt Nytt

utlandsavtal med höjd faktorlön och tillägg.

För dig som är medlem i Officersförbundet

www.officerstidningen.se

Vid Natos östra flank Överstelöjtnant Henrik Rosdahl är chef för 71:a bataljonen från Södra skånska regementet som nu ingår i Natos multinationella brigad i Lettland. Brigadens uppgift är att bidra till alliansens avskräckning och försvar i regionen.

Växtvärk på Militärhögskolan Karlberg när kadetterna blir fler.

COMEX FÄLTDATOR® UNDVIK AVLYSSNING I FÄLTMILJÖ.

I kristider är beredskap och rätt utrustning viktigare än någonsin. Comex Fältdator® bygger på en Panasonic Toughbook® FZ40 och gör er organisation redo för varje uppdrag oavsett miljö. Upptäck denna full-ruggade dator som möjliggör snabb omgruppering från kontor till fält.

Kontakta oss via sales@comex.se eller skanna QR-koden för mer information →

Comex Electronics AB | sales@comex.se | +46 (0)8 630 82 30 | www.comex.se

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 60–66.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

VARFÖR SKA VI HÖJA LÖNERNA NÄR BARA TVÅ PROCENT SLUTAR? O

fficersförbundet har det senaste året haft stort fokus på vikten av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten. Anledningen är enkel. Våra uppdragsgivare, det vill säga medlemmarna, har sagt att vi ska det. I vår senaste medlemsundersökning, under förbandsbesök och genom våra förtroendevalda har budskapet varit tydligt. Det finns ett stort missnöje i myndigheten kring prioriteringen av den militära kompetensen. Överbefälhavare Michael Claesson sa nyligen att han inte uppskattade ”larmrapporter” gällande personalläget i Försvarsmakten.

Han menar att statistiken inte speglar ett läge där personalen lämnar. Enligt Försvarsmaktens statistik lämnar två procent av yrkesofficerarna sin anställning. Det är exklusive pensionsavgångar. Det menar överbefälhavaren är en låg siffra. Jag håller med.

det sig om cirka 15 miljoner kronor i månatliga lönesatsningar utöver Rals. Här fanns nu en möjlighet att konkret prioritera den militära kompetensen genom att skjuta till de medel som parterna på förbanden var överens om att de saknar för att sätta rätt löner.

VAD VILLE FÖRSVARSMAKTEN i Rals 2024? Jo, man ville inte tillskjuta en krona. Hur blir det då med flygtekniker, fortifikatörer, yrkesofficerare i teknisk tjänst och ledningssystem, tänker ni? Några exempel på områden som länge flaggat för behov av lönejusteringar. Jo, här fanns det en vilja att göra vissa satsningar. Problemet var bara att Försvarsmakten ville bekosta dessa satsningar genom att ta från övriga medlemmars Rals. Ett synsätt som förbundet inte kan stå bakom. En problematik som nu lokalföreningarna får hantera med respektive förband.

Troligen kommer förbanden nu vilja ta från kollektivet för att lösa sina egna felaktiga lönesättningar.

Förbundsstyrelsen valde till sist att skriva på Rals 24 och uppräkningar i utlandsavtalet samt pendlingsersättningen. Var det tillräckligt bra? Nej, men under avtalsmässig fredsplikt och pågående Natoverksamhet ville förbundet säkra upp dessa ersättningshöjningar för medlemmarna.

»För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024.«

UNGEFÄR DÄR SLUTAR vi vara överens kring slutsatserna av denna siffra. Att mäta avgångar just nu, och dra en parallell kring hur attraktiva våra anställningar är tror jag är riskabelt. Nu pågår en historisk tillväxt och en integrering i Nato. Det är ett nyhetens behag som verkligen motiverar våra medlemmar. Att äntligen få ingå i en prioriterad myndighet. Att äntligen tydligt få bidra med en efterfrågad kompetens. Jag är övertygad om att detta är anledningen till de låga avhoppen, inte våra attraktiva anställningar.

För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024. Försvarsanslagen fortsatte att öka och för tredje året i rad kom förbandschefer och lokala fackliga företrädare överens om vilka behov av tillskjutna lönemedel som finns på respektive organisationsenhet. Parterna gjorde ett noggrant och seriöst arbete. Tillsammans värderade man svårigheter och ansvar i befattningar och hur de lokala behoven såg ut. För Officersförbundets medlemmar rörde

I FÖRHANDLINGSRUMMET SITTER två parter. Just nu är det en part som ser en öppning i att förbättra villkoren och öka attraktionskraften i anställningen. Så att om tio år när Nato och tillväxt inte längre är nytt och spännande, är det fortfarande bara två procent som slutar.

Vad den andra parten vill? Fråga din chef! ○

Stockholm 10 februari 2025

Stefan Morin Förbundsordförande

Officerstidningen 3

INNEHÅLL, NR 1 2025:

52

»Är det behovet av krigsplacerings­ bara officerare som styr ut­ formningen av officers­ utbildningen eller är det något annat?« Karlis Neretnieks, i en krönika med rubriken ”Lever vi på lånad tid?”

44 AKTUELLT 7 | Svenska bataljonen från P 7 på plats i Lettland

10

8 | ÖB i Sälen: Fokus på krigs– förbanden.

10 | Försvarsmakten och Saab i nytt drönarprojekt

14 | Kängor byts ut efter larm om fotproblem

22

I FOKUS

16 | Flygvapnet vidtar åtgärder inom personalområdet

INTERVJUN 20 | Jesper Nilsson på OPL om Natobemanningen

20

ANALYS

60 | Porträtt: Tobias Danielsson,

REPORTAGE

63 | Nytt utlandsavtal med

av kriget i Ukraina”

REPORTAGE 22 | Större kadettkullar skapar växtvärk på MHS Karlberg

44 | 71:a bataljonen förberer sig

FÖRDJUPNING 30 | Värdlandsstödet och DCA-avtalet

52 | Karlis Neretnieks: ”Tillväxten

4 Officerstidningen

FÖRBUNDSNYTT

42 | ”Hög tid att dra slutsatser

för Natoinsats i Lettland

KRÖNIKA

kräver både nytänkande och handlingskraft”

ledamot i förbundsstyrelsen höjd faktorlön och utlandstillägg

63 | Pendlingsersättningen höjs 66 | Fråga förbundet: Får man

avbryta en inplanerad jour?

”Det nya normala för armén”

T

idigt på morgonen den 18 januari anlöpte fartyget med den svenska bataljonen hamnen i Riga.

Styrkan från Södra skånska regementet ska nu ingå i Natos multinationella brigad i Lettland.

Det är arméns första större Natobidrag sedan Sveriges medlemskap i alliansen.

30

”Vi är många som har jobbat hårt och länge för det här, och nu är vi äntligen på plats. Jag känner en stor stolthet inför uppgiften att tillsammans med våra allierade bidra till det kollektiva försvaret”, sa överstelöjtnant Henrik Rosdahl, chef för 71:a bataljonen, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats samma dag som styrkan anlände till Lettland. Henrik Rosdahl, som också är på omslaget till detta nummer, sa vidare: ”Det är en historisk dag, men samtidigt vårt nya normalläge.”

»Vi är många som har jobbat hårt och länge för det här.«

Arméchef generalmajor Jonny Lindfors har också poängterat det nya normalläget. ”Att ha en svensk mekaniserad bataljon på plats i Lettland visar att vi tar vårt ansvar som medlemmar i Nato. Det är ett tecken på att vi menar allvar och det nya normala för armén.

Vårt uppdrag är att försvara Sverige och våra allierade”, säger han i en artikel på myndighetens webbplats.

Under hösten har frilansmedarbetarna Maria Widehed och Emil Malmborg vid flera tillfällen besökt bataljonens förberedelser på Revingehed. De har särskilt följt de två bröderna Samuel och Johannes som tjänstgör på samma kompani på P 7. Samuel, teknisk chef på kompaniet, och Johannes, stridsfordonsförare på en sjukvårdspluton, är nu på plats på basen i Adazì tillsammans med de övriga 600 svenska soldaterna.

Läs reportaget på sidorna 44 och 48.

I detta nummer har vi också tittat närmare på värdlandsstöd, kadetternas boendesituation på Militärhögskolan Karlberg samt flygvapnets arbete på personalområdet. Trevlig läsning!

JOSEFINE OWETZ

OMSLAGSFOTO: Emil Malmborg

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Christian Gård Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anders Holmer, Maria Widehed, Emil Malmborg, Filip Erlind, Margareta Bloom Sandebäck, Henrik Jansson.

NUMMER 1, 2025 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 16 TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 2, 25 mars Nr 3, 27 maj TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.

Chefredaktör

Officerstidningen 5

6 Officerstidningen

/Aktuellt Försvarsmakten ska till­ föras nya bombdräkter

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

A 9 ett steg närmare ­etablering på Harberget

år med möjlighet till förlängning upp till totalt sju år. Värdet på avtalet beräknas till cirka 250 miljoner kronor. /LS

ƀ I början av januari vann detaljplanen för Bergslagens artilleriregemente, A 9, på Harberget utanför centrala Kristinehamn laga kraft. Det skriver Försvarsmakten på sin webbplats.

Under hösten ska skog i området börja avverkas för att förbereda inför de markarbeten som enligt planeringen ska inledas under våren och sommaren 2026.

Bergslagens artilleriregemente var ett av de sex nya regementen och flottiljer som återupprättades i försvarsbeslutet 2020. /LS

Foto: FMV

Statsminister Ulf Kristersson (M) och Lettlands premiärminister Evika Siliņa deltog i högtidsceremonin i Riga då den svenska bataljonen officiellt blev en del av Natos multinationella brigad.

NATO

Svenska bataljonen är nu på plats i Lettland Under en ceremoni den 7 februari lämnade arméchef Jonny Lindfors över befälet för den svenska bataljonen till chefen för Natos multinationella brigad i Lettland.

DEN 18 JANUARI anlände bataljonen från

q Södra skånska regementet, P 7, till Lett-

land. Brigadchefen överste Cédric Aspirault tog vid en överlämningsceremoni den 7 februari över befälet för den svenska styrkan.

– Vänner, vi är inte i krig men vi är heller inte i fred. Gråzonerna är för många, hybridattackerna är för vanliga, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal på ceremonin, enligt TT. – Ingen av oss är här för att söka konfrontation. Men när den regelbaserade världsord-

ningen utmanas så bidrar vi med stabilitet, fortsatte han.

Den multinationella brigaden, som leds av Kanada och består av runt 3 000 soldater från 14 Natoländer, har i uppgift att bidra till alliansens avskräckning och försvar och att säkerställa stabilitet i regionen.

– Den svenska bataljonen är ett värdefullt tillskott till vår stridsberedda styrka, vilket stärker vårt kollektiva försvar och förbättrar den regionala säkerheten. Det är verkligen inspirerande att se alla länder samarbeta mot vårt gemensamma uppdrag, säger Cédric Aspirault i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. /JOSEFINE OWETZ

Foto: Istock

Foto: Jessica Gow/TT

ƀ Försvarets materielverk har på uppdrag av Försvarsmakten tecknat ramavtal med MP-SEC AB för inköp av ammunitionsröjningsskyddsdräkter, eller bomb-

dräkter som de också kallas. Det uppger FMV på sin webbplats.

De nya dräkterna är certifierade enligt "Bomb Suit NIJ Standard 0117.01" med ökad skyddsnivå och inbyggt kroppskylningssys­ tem. Ramavtalet gäller under tre

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Forskningsstudie om ­Försvarsmakten i rymd­ domänen

ƀ Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedri­ ver en studie för att undersöka vilken betydelse rymddomänen kan få för Försvarsmakten och svensk säkerhetspolitik i framti­ den. Det enligt en artikel på FOI:s webbplats. Resultaten presenteras i rapporten Svensk säkerhetspolitik och Försvarsmaktens operationsmiljö i rymddomänen 2050 – ett första utforskande steg. Rapporten ingår i projektet Stöd till långsiktiga omvärldsanalyser, SLO, och utförs på uppdrag av Försvarsmakten. /LS

Rättelse

ƀ I en artikel om Försvarsmaktens transportdagar i förra numret blev det fel namn i en bildtext.

Bilden föreställde överste Adam Camél, Marinstaben.

Officerstidningen 7

/Aktuellt RIKSKONFERENSEN

ÖB i Sälen: ”Fokus på krigsförbanden” Nato under nytt ledarskap och Sverige som allierad, militära försvarets roll i en ny tid och att leda i kris och krig. Det var några av de många ämnesområden som avhandlades på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Överbefälhavare Michael Claesson poängterade i sitt anförande att Försvarsmaktens fokus ligger på att stärka krigsförbanden.

DEN 12 TILL 14 januari var det dags för

för att omvärldsläget kräver det, sa ÖB. Han talade vidare kring förutsättningarna som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste för att genomföra satsningar och betonade forum för försvars- och säkerhetspolitik. Det betydelsen av att ha en nationell säkerhetsövergripande temat för årets konferens var strategi som tydliggör fokuset, i kombination ledarskap och styrning för motståndskraft. med det nya totalförsvarsbeslutet och tydlig På konferensens andra dag höll överbefäldialog med regeringen. havare Michael Claesson sitt anförande. Det – Det som investeras i vårt militära försvar var hans första tal i Sälen som ÖB. ska ge operativ och militär effekt.

– Jag har så lite tid och så mycket att säga, Det finns framöver ett behov av att balaninledde han med att säga. sera myndighetens uppgifter, sa han vidare.

Under rubriken ”Hur Sverige möter globaBalans mellan att utveckla, producera och la och regionala hot” fortsatte han därefter tillväxa i organisationen samtidigt som Föratt poängtera att hans och Försvarsmaktens svarsmakten ska utföra beredskapsuppgifter, fokus ligger på leverans och insatser och operationer. på att konsolidera krigsför– Vi ska balansera de här » Det här är början banden. insatserna mot en parallell propå något som krä­ – Det handlar om troduktion. Som ni alla vet lägger vi ver både åtagande, stort fokus alltjämt på att stödja värdighet som allierad och ansvarstagande trovärdighet både i avskräckvåra ukrainska vänner. Vi arbening och försvarsförmåga, tar stenhårt med integrationen i och fokus. « Nato. Vi växer som organisation och vi fortsätter arbeta med att upprätthålla en adekvat beredDocent Gudrun Persson talade under skap. rubriken ”Rysslands ÖB fortsatte att tala om milikrig mot Ukraina och tär förmåga och inledde med att den regelbaserade världsordningen”. säga att officerare ofta brukar anklagas för att prata ”militärt mumbo jumbo” och att inte tydliggöra vad begrepp betyder.

Sedan gjorde han ett försök att reda ut vad militär förmåga de facto innebär.

– Militär förmåga konstitueras av personal med rätt kompetens, materiel med rätt förutFoto: Ulf Palm/Folk och försvar

q Folk och försvars årliga rikskonferens,

8 Officerstidningen

"Det som investeras i vårt militära försvar ska ge operativ och militär effekt", ÖB Michael Claesson i Sälen.

sättningar och i rätt tid, infrastruktur för att härbärgera både personal och materiel och ett adekvat upplägg av övning och träning, mot tydliga mål för respektive krigsförband, som följs upp, mäts, rapporteras och justeras, sa Michael Claesson.

FRAMÅT KOMMER FÖRSVARSMAKTEN att arbeta med beslutsunderlag för flera tunga vägvalsbeslut för samtliga domäner.

– När det gäller mark, sjö och luft så är det otvetydigt så att under både 20-talet och 30-talet kommer tunga omsättningsbeslut att behöva fattas. Beslut som behöver omfatta viktiga beslutsunderlag för att inte investera fel och i fel teknikinriktning, sa Michael Claesson.

Natomedlemskapet och vad det innebär för Försvarsmakten och Sverige avhandlades också under talet.

– Att vara allierad innebär inte att vi har köpt en tjänst som innebär att någon annan ska lösa problemet åt oss. Det här är början på något som kräver både åtagande, ansvarstagande och fokus, sa ÖB. I den pågående integreringen prioriteras att Försvarsmakten ska komma ut i de olika beredskapsuppgifterna. Utöver det svenska

Foto: Pontus Lundahl/TT

Försvarshögskolan startar internationell forskarskola för officerare

ƀ Under första kvartalet 2025 startar Försvarshögskolan, FHS, en internationell forskarskola för officerare. Där ska officerare från olika länder som doktore­ rar kunna mötas för att ta del av gemensamma kurser, delta i ett årligt seminarium och skapa nät­ verk över nationsgränserna. Det uppger FHS på sin webbplats.

Föreståndare för forskarskolan blir gästprofessor Antulio Echevarria. Han är disputerad officer och kommer närmast från Strategic Studies Institute vid US Army War College i Pennsylvania. /LS

HAN AVRUNDADE SITT anförande med att säga

åt mina militära chefer med operativt ansvar.

Mitt sätt att göra det är att lägga fokus på krigsförbanden, krigsorganisationen. Allt och alla för krigsförbanden, avslutade ÖB sitt tal.

Försvarsmakten hade flera representanter som deltog i programpunkterna på konferensen. Generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen, Claes Ivgren, chef för Försvarsmaktens generalläkaravdelning och Rysslandsforskaren Gudrun Persson, docent i Försvarsmakten, medverkade på scen. /JOSEFINE OWETZ

att hans främsta uppgift som överbefälhavare är att leverera militär förmåga.

– De investeringar som görs på svensk totalförsvarsförmåga syftar i första hand till att hålla kriget borta, men om kriget komFAKTA mer då ska vi med full kraft försvara allt det vi står för, Folk och försvars rikskonferens allt det vi är och varandra, sa Folk och försvars rikskonferens är sedan 1946 en årligen han och fortsatte: återkommande konferens om säkerhetspolitik, försvar – Min viktigaste uppgift är och samhällets krisberedskap. Deltagare är repreatt leverera militär förmåga. sentanter från politiken, myndigheter, fackförbund, Att leverera handlingsfrihet näringsliv och folkrörelseorganisationer. åt den politiska makten och

Det sa den amerikanska generalen Christopher G. Cavoli, Supreme Allied Commander Europe, saceur, när han gästade Försvarsmaktens nya podd ”Gå på, marsch!” i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen, om vilka slutsatser han drar från striderna i Ukraina. ”Detta eftersom vi kan komma att befinna oss i samma situation”, fortsatte han.

Foto: Shape Nato

bidraget till den multinationella Natobrigaden i Lettland, nämnde ÖB flygvapnets bidrag till Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing.

– Vi kommer att fortsätta dialogen med Nato och regeringen för att komma ut i de här uppgifterna så tidigt som möjligt. Det ger oss värdefull information och det ger tydliga bidrag till Nato. Det är en tydlig signal på vår solidaritet och att vi faktiskt är en bidragare till säkerhet, inte en konsument, sa ÖB.

»Jag tror att ett ­traditionellt hjältemodigt ledarskap krävs på slagfältet. Det har kriget i Ukraina visat. Det handlar inte bara om den högsta nivån. Vi måste ­försöka föreställa oss att vi var i samma skor som en ukrainsk kompanieller bataljonchef.«

Officerstidningen 9

Foto: Saab

Drönarsvärmar med den nya mjukvaran ­kommer att testas på övningen Artic Strike 25.

MATERIEL

Försvarsmakten och Saab i nytt drönarprojekt Försvarsmakten och Saab har i ett år arbetat med att utveckla en ny typ av drönarsvärmar. Drönarna ska kunna bilda svärmar och autonomt kunna utföra olika typer av uppdrag. Dalregementet, I 13, i Falun har fungerat som en experimentplattform. system. Arbetet startade på försvarsminisFörsvarsmakten behöver en skyndsam terns initiativ och är en del av hans försvarutveckling vad gäller volym, teknik och taktik. sinnovationsstrategi.

Det sa försvarsminister Pål Jonson (M) på en – På sättet som vi har jobbat med det här pressträff på Folk och försvars rikskonferens, under ett år, genom att vi har jobbat intendär drönarprojektet presenterades. sivt och parallellt och inte sekventiellt, har vi Under det senaste året har Försvarsmakten lyckats åstadkomma en leverans som normalt och Saab, med stöd av Försvaskulle ta fem år på ett år, sa Pål rets materielverk och TotalJonson på pressträffen. »De är teknik­ försvarets forskningsinstitut, Den nya tekniken innebär att intresserade snabbutvecklat en ny typ av en enskild soldat själv ska kunna och duktiga och styra en svärm av flera drönare drönarsvärm.

Det handlar om kommersiella föreslår förbätt­ som autonomt kan lösa olika typer ringar för Saabs av uppdrag, som spaning, lokalidrönare som Saab har försett med en ny mjukvara och styrsering och identifiering. Försvarsingenjörer. «

q

DRÖNARFÖRMÅGA ÄR ETT område där

10 Officerstidningen

makten har arbetat nära Saab med utvecklingen av den nya förmågan.

– Uppdraget var att föreslå ett militärt problem som vi tillsamJonny mans med industrin kan lösa Lindfors och leverera en effekt av i ett krigsförband på så kort tid som möjligt. Valet landade på drönare. Dels för att det är en förmåga som vi har behov av att utveckla snabbt, dels för att det fanns halvfärdiga projekt i svensk industri som vi kunde plocka upp och vidareutveckla, säger arméchef generalmajor Jonny Lindfors.

DALREGEMENTET I FALUN har fungerat som en experimentplattform. Värnpliktiga och anställd militär personal har under året testat och utvecklat det nya systemet tillsammans med Saabs tekniker och ingenjörer.

Hur kommer den fortsatta implemente­ ringen i armén att se ut?

– Vi kommer att fortsätta träna och öva med det här systemet under kommande år. Ambitionen är att mjukvaran och styrsystemet ska kunna implementeras på alla de drönare vi köper om vi vill, säger Jonny Lindfors.

En utredning ska i vår, utifrån erfarenheterna från drönarsvärmsprojektet, lägga fram förslag på olika regeländringar som behövs. /JOSEFINE OWETZ

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world.

SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

1/4” RHA

7.62x51 NATO 131 GR. AP - DROP VS. DISTANCE

DROP (INCHES)

TARGET CONSTRUCTION

7.62x51 NATO 131 GR. AP - PENETRATION R50

+150YDS

0

200

400

600

DISTANCE (YDS) HYBRID

CONVENTIONAL

7.62x51 NATO HYBRID

0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 -110 -120

0

100

200

DISTANCE (YDS)

7.62x51 NATO CONVENTIONAL

300

400

500

600

33”

*HYBRID AMMO HAS 2.75 FEET LESS DROP THAN CONVENTIONAL AMMO AT 600 YDS.

1/4” RHA IMPACTS AT 350 YDS

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com Officerstidningen 11

/Aktuellt FORSKNING

Kadetter: Försvars­ makten är inte alltid anpassad för kvinnor Kvinnliga kadetter utvecklar strategier för att hantera sin ­minoritetsställning i Försvarsmakten och vissa upplever en grov jargong utanför lektionssalarna. Samtidigt känner de sig prioriterade genom myndighetens uttalade vilja att öka andelen kvinnor. Det säger forskaren Mariam Bjarnesen vid Institutionen för k ­ rigsvetenskap på Försvarshögskolan som har genomfört en studie om kvinnliga kadetter.

MED UTGÅNGSPUNKT I tidigare forskning

av att vara strategiskt prioriterade och det stärkte dem, säger Mariam Bjarnesen. yrken ofta stöter på problem, har forskaren Nu är kadetterna i studien inne på sitt tredje Mariam Bjarnesen studerat kvinnliga kadetter och sista år av utbildningen och under hösten på Officersprogrammet. Studien är kvalitativ genomfördes nya djupintervjuer med dem. Då med återkommande djupintervjuer med sex hade deras syn på hur det är att vara kvinna i kvinnliga officersFörsvarsmakten delvis förändaspiranter. Första omgångrats och även om deras upplevel» Något som en intervjuer genomfördes ser skilde sig åt ansåg några av återkom var att under kadetternas inledande dem att det inte längre var lika kisspauser inte ­studieår. oproblematiskt. är anpassade – Flera av dem hade blivit – En kvinna tyckte själv att för kvinnor som uppmuntrade av sina befäl att hon varit ganska arrogant när behöver byta söka Officersprogrammet och hon började som kadett och mensskydd eller de visste att Försvarsmakten hade tänkt att genderperspekta av all utrustning tivet inte skulle påverka henne. ville ha fler kvinnor i organisaför att kissa. « tionen. De kom in med känslan Hon kom ju in som individ och förväntade sig att bli bemött för den hon är. Men år tre hade hon ändrat uppfattning och menade att det nog finns strukturer inom Försvarsmakten som gör att det behövs forum för kvinnor. Det var en ganska tråkig insikt för henne.

Foto:Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

q som visar att kvinnor i mansdominerade

Tiden på Officersprogrammet fick en del av kadetterna i studien att ändra uppfattning om hur det är att vara kvinna i Försvarsmakten.

12 Officerstidningen

NÅGRA AV KADETTERNA hade lagt märke till hur synen på ­k vinnliga och manliga befäl skilde sig åt ute på förbanden under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. En del upplevde en sexistisk jargong

Idag finns en uttalad vilja från försvarsmaktsledningen att rekrytera och behålla kvinnor i organisationen. Det kan ha bidragit till att kvinnliga kadetter blivit mer benägna att stödja varandra, tror Mariam Bjarnesen. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

bland kadetterna på skolan.

– Generellt upplevde de att de blir väl behandlade av lärare och ledning på skolan.

Men i pentryn och korridorer kan det förekomma jargong och i viss mån även trakasserier. En kadett hade blivit kallad för ”kossa”, ”hora” och ”fitta”, säger Mariam Bjarnesen.

Kadetterna har också hamnat i situationer där de upplever att Försvarsmakten inte är anpassad för kvinnor. Som att det saknas personlig utrustning för kvinnor eller att det är brist på duschar och omklädningsrum för kvinnor. I stort sett samtliga hade upplevt problem under övningar i fält.

– Något som återkom var att kisspauser inte är anpassade för kvinnor som behöver byta mensskydd eller ta av all utrustning för att kissa. Ibland tvingades de välja mellan att kissa eller att byta till rena strumpor och sedan fick de skäll för att de hade på sig smutsiga strumpor, säger Mariam Bjarnesen och fortsätter: – Om de sa till brukade befälen anpassa pauserna, men att alltid behöva vara den som säger ifrån och få höra suckar och kommentarer som att ”nu måste vi vänta igen”, kan vara påfrestande. Särskilt om man är ensam kvinna.

Foto: Erik Westberg/Försvarsmakten

FRÅN WEBBEN

Läs fler ­nyheter på officers­ tidningen.se

Publicerad: 2025-02-10

JO granskar Försvars­ maktens kontroll av kadettbostäder

Publicerad: 2025-01-20

Yrkesofficerares arbets­ situation ska studeras i ny avhandling

För att hantera sin minoritetsposition i Försvarsmakten utvecklar kvinnorna strategier för att smälta in. Som att undvika att klaga, även i lägen där det är Mariam Bjarnesen uppenbart motiverat. Att alltid försöka göra sitt yttersta för att bli accepterad eller undvika att umgås för mycket med andra kvinnor för att inte skilja sig från mängden.

– En del bär också på en rädsla för att andra kvinnor ska göra något fel och att det ska gå ut även över dem själva, säger Mariam Bjarnesen.

SAMTIDIGT FINNS DET en uttalad vilja från för-

att vara en god förebild för yngre kvinnor.

När det handlar om insatser för att öka rekryteringen av kvinnor till Försvarsmakten och behålla dem som redan finns i organisationen, ger Mariam Bjarnesen flera förslag.

– Det handlar om utrustning och infrastruktur anpassad för kvinnor. Mentorskap för de yngre och att fortsätta jobba med värdegrundsfrågor.

Hon har som ambition att fortsätta följa de sex kvinnorna inom ramen för sin forskning.

– Till sommaren tar de examen och sedan ska de ut som unga fänrikar och möta verkligheten. Jag hoppas kunna träffa dem senare i år och få ta del av deras erfarenheter. / LINDA SUNDGREN

svarsmaktsledningen att öka och behålla andelen kvinnor i myndigheten. Den strategiska prioriteringen kan ha medfört en FAKTA minskad rädsla för dagens unga kvinnor att öppet stödja Studie om att vara kvinna i FM varandra, menar Mariam BjarMarian Bjarnesen har genomfört en kvalitativ studie nesen. där sex kvinnliga kadetter har djupintervjuats. Den har – Kadetterna ser fördelar gjorts inom ramen för den uppdragsforskning som med både formella och inforfinansieras av Försvarsmakten kallad Fot, Försvarsmakmella nätverk för kvinnor. De tens forskning och teknikutveckling. tycker också att det är viktigt

Publicerad: 2025-01-16

Disputerade officerare ska få bättre karriär­ möjligheter

Publicerad: 2024-12-02

Marinens nya ubåtar planeras att levereras 2028 och 2030

Publicerad: 2024-12-17

Få visselblåsningar av rätt karaktär Officerstidningen 13

Foto: Saab

Foto: Istock/5.11

/Aktuellt

Svensk kustrobotförmåga ska stärkas

ƀ Försvarets materielverk, FMV, beställer en modernare vari­ ant av tung sjömålsrobot för att modernisera och stärka det svenska kustförsvaret. Det uppger Försvarets materielverk på sin webbplats. Den nya sjömålsroboten, RBS 15 Mk 3, har en räckvidd på drygt 200 kilometer och kan avfyras från fartyg och lastbil. RBS 15 MK 3 är en uppdatering av befintlig sjömålsrobot RBS 15 Mk 2. Tillverkare är Saab och leveransen till Försvarsmakten kommer att inledas under 2026. /LS

HMS Visby första svenska fartyg under Natobefäl

ƀ Korvetten HMS Visby ställs under Natobefäl i samband med operation Baltic Sentry i Östersjön. Operationen ska förstärka sjöövervakningen i regionen och avskräcka från attentat mot kri­ tisk undervattensinfrastruktur.

Sverige ska bidra med korvetter, stödfartyg och ett radarspaningsflygplan. Den 21 januari hissades Natos flagga på HMS Visby.

– Vi känner viss stolthet över att tio månader efter inträdet i alliansen leverera substantiella bidrag som kan ställas direkt under Natobefäl, säger ­Jimmie Adamsson, presskontakt i ­marinen.

De marina delarna av Baltic Sentry samordnas av Natos ledningsstab CTF Baltic i Rostock i Tyskland, som leder Natos marina enheter i Östersjöregionen. /LS 14 Officerstidningen

Pliktrådets halvårsrapport lyfter omfattande besvär som nageltrång, fotsvamp och överbelastning hos värnpliktiga.

MATERIEL

Kängor byts ut efter larm om fotproblem Nageltrång och fotsvamp bland värnplik­ tiga har ökat kraftigt, enligt Pliktrådets senaste halvårsrapport. Problemen har kopplats till känga 5.11 Atac. Nu utvecklas ett nytt fotbeklädnadssystem som ska kun­ na förbandssättas under 2026.

DE SENASTE VECKORNA har flera medier rapporterat om Pliktrådets halvårsrapport där omfattande problem med fotbesvär som nageltrång, fotsvamp och överbelastning lyfts fram. Enligt rapporten är problemen främst kopplade till känga 5.11 Atac, som köptes in hösten 2023 för att lösa den akuta bristen på kängor till de värnpliktiga.

– Vi bedömer problemet med kängorna som stort och det påverkar utbildningens kvalitet. Det blir ofta en dialog om känga 5.11 när vi kommer ut till förbanden och många försvarshälsor säger att de sett en ökning av fotproblem, säger Ella Bjurhager, ledamot i

156

Pliktrådet, som företräder Sveriges totalförsvarspliktiga under grundutbildningen.

Försvarsmaktens logistikchef, brigadgeneral Claes Isoz, berättar Ella Bjurhager att det pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram ett helt nytt fotbeklädnadssystem. Tills det är på plats ersätts känga 5.11 av en annan tillfällig kängmodell.

– Det nya systemet omfattar vinterkängor, sommarkängor, gummistövlar, specialfotbeklädnad, alltså alla de typer vi behöver. De är gjorda för krigsorganisationens krav och är planerade att kunna förbandsättas under 2026. Fram tills dess ska man använda känga M 90B till värnpliktiga. Den har köpts in i 70 000 exemplar och ska räcka till alla. Den uppfyller krigsorganisationens krav, men har lite smalare läst än M 90. Blir det trångt får man ta en halvstorlek större, säger Claes Isoz. / LINDA SUNDGREN

Det är antalet tunga släpfordon som levereras till ­Försvarsmakten under 2024 och 2025. Fordonen har tre för­mågor: rullflakssläpvagn, stridsfordon­ stransportvagn och maskintransportpåhängsvagn.

Den sistnämnda är en ny förmåga som anskaffas i ett mindre antal för u ­ tvärdering.

Supporting your mission.

We are solution developers, integrators, and exclusive partners delivering world class Security & Defence systems.

Medical Systems

Soldier Systems

Sensors & Countermeasures

Vehicle Platforms & Integrations

Unmanned Systems & Technical Solutions

Communications

Combat Engineering, EOD & CBRN

promoteq.com I Västerled 30, 811 37 Sandviken

Promoteq. Halvsida.Officerstidningen.250122.inddc 2

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

2025-01-27 15:20

Besserwisser!

Eller kompetent...

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler kompetenta kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

”Jag vill passa på att tacka alla medarbetare som har bidragit i arbetet och inkommit med förslag. Jag vill även tacka ATO för den goda samverkan. Det har verkligen varit ett tillsammans-arbete”, säger Tommy Petersson, ställföreträdande flygvapenchef.

16 Officerstidningen

I fokus: Personalförsörjning

Flygvapnet vidtar åtgärder inom personalområdet Sedan sommaren 2023 har en stor översyn av personal­ området genomförts i flygvapnet. Arbetet går under namnet ”Framåt” och har tagit upp frågor som arbetsmiljö, materiel och lön. I december fattade flygvapenchefen beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas. text: Josefine Owetz

DET FÖRSÄMRADE OMVÄRLDSLÄGET ställer nya och

q högre krav på Försvarsmakten och dess personal.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Myndigheten behöver växa numerärt men också säkerställa att medarbetare vill stanna kvar. Med utgångspunkt i dåvarande ÖB:s dagorder om personalområdet från 2022, och när det arbetet fördelades ut i linjen, startade flygvapnet 2023 ett partsgemensamt arbete inom personalområdet för att identifiera utvecklings- och åtgärdsområden.

– Vi står inför fortsatt tillväxt och vi omsätter materielsystem. Vi är också Natoallierade, med alla de förändringar som det innebär. Allt detta aggregerat gör att det blir än viktigare att säkerställa behålla-perspektivet för personalen, en god arbetsmiljö och andra åtgärder för den operativa effekten, säger brigadgeneral Tommy Petersson, ställföreträdande flygvapenchef.

Han har lett styrgruppen som arbetat med ”Framåt”, som står för ”Flygvapnets revidering av mål och åtgärder på personalområdet”. Syftet har varit att identifiera och ge förslag på åtgärder som säkerställer att flygvapnet är en ”modern, konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare”. I gruppen har bland annat flygvapenförvaltaren, flygvapnets ekonomichef, flygvapnets HR-chef och HR-strateg samt fackliga representanter från arbetstagarorganisationerna, ATO, ingått.

– Vi valde från början metoden att göra detta helt partsgemensamt och har haft med alla fyra arbetstagarorganisationer som finns representerade i flygvapnet. Även flygvapnets

centrala skyddsombud har ingått i styrgruppen, säger Tommy Petersson.

Efter att gruppen identifierat ett antal temafrågor gick frågeställningar ut till alla förband och flottiljer i flygvapnet.

Inom ramen för arbetsplatsträffar diskuterade personalen frågor om avtal och villkor, arbetsmiljö, materiel, lön och karriär- och kompetensutveckling. Arbetslagen formulerade därefter förslag på åtgärder inom dessa områden. Totalt kom flygvapnets anställda in med över 2 700 åtgärdsförslag.

Dessa förslag prioriterades sedan av arbetsgrupper bestående av representanter för olika personalkategorier, förklarar Tommy Petersson.

– Utifrån arbetsgruppernas redovisningar och Flygstabens klustringar har vi i styrgruppen sedan kokat ned detta till 80 åtgärdsförslag och en gemensam enhetlig bild som sammanställdes till slutrapporten.

Slutrapporten var färdig i slutet av oktober. Åtgärdsförslagen omfattar bland annat hållbar arbetssituation, effektivt nyttjande av kompetens och relevanta löner och villkor.

OFFICERSTIDNINGEN TRÄFFAR TOMMY Petersson och Henning Rothman, flygvapnets tillförordnade HR-chef vid intervjutillfället och numera HR-strateg sedan årsskiftet, på Flygstaben i Uppsala. Hit pendlar varje vecka ett stort antal medarbetare från orter som Luleå, Ronneby, Linköping och Såtenäs. Ett område som har haft särskilt fokus i arbetet är just frågan om pendling. ”Flygstabshus”

Officerstidningen 17

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

”Av de 2 700 åtgärdsförslagen var det flest åtgärdsförslag under rubriken arbetsmiljö. Där finns det ett stort mandat hos flygvapenchefen. Det har varit en aktiv tanke genom hela arbetet, att vi inte ska skapa en produkt som vi inte kan göra någonting med”, säger Henning Rothman, HR-strateg på Flygstaben.

är ett begrepp som funnits i flygvapnet »JAG SKULLE SÄGA ATT de senaste åren och innebär att det ska FLYGVAPNET I DAG KONTRA finnas tillgängliga arbetsplatser på garFLYGVAPNET PÅ 10-TALET nisonsorterna. ÄR SOM NATT OCH DAG VAD – Det är något som växte fram under GÄLLER SYNSÄTTET KRING pandemin och som vi har behållit. För DISTANSARBETE.« att vara en modern och attraktiv arbetsgivare behöver vi kunna möjliggöra för att man kanske inte alltid behöver vara här på Flygstaben fysiskt måndag till fredag. Då behöver vi se till att det finns kontor på garnisonsorterna och så jobbar man kanske ett par dagar där och ett par dagar här, för att skapa en bättre ”work-life balance” för våra anställda, säger Tommy Petersson.

I rapporten föreslås att distansutbildning ska kunna möjliggöras i större utsträckning än i dag, för att minska behovet av pendling.

– Pandemin lärde oss att jobba digitalt och vi har helt andra möjligheter i dag med VTC:er (videotelekonferenser, reds.anm.) med olika sekretessnivåer. Jag skulle säga att flygvapnet i dag kontra flygvapnet på 10-talet är som natt och dag vad gäller synsättet kring distansarbete.

Men, konstateras det också, mycket av verksamheten är av sådan karaktär att arbetet behöver genomföras fysiskt

FAKTA

Framåt-arbetet

”Framåt” står för ”Flygvapnets revidering av mål och åtgärder på personalområdet”. Syftet med projektet är att stärka flygvapnets position som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Arbetet har tagit upp områden som avtal och villkor, arbetsmiljö, materiel, lön, karriäroch kompetensutveckling. Inom varje av dessa rubriker har åtgärder identifierats för att stärka personalområdet.

Källa: Slutrapport Framåt på personalområdet (FM2023-24809:5) 18 Officerstidningen

på plats i flygvapnets lokaler. Däremot bör en ökad tillgång till flygstabshus bidra till att öka flexibiliteten för den militära personalen.

– I slutrapporten där vi tittar på åtgärder för en flexibel arbetssituation så är det en slutsats som vi har identifierat. Det handlar dels om att kunna sitta på en garnison närmare det egna hemmet, dels om att faktiskt kunna sitta i hemmet när det är möjligt, säger Henning Rothman.

Vilka är dina förhoppningar med Framåt?

– Ytterst är det att vi får starkare krigsförband. Det är det uppenbara svaret. Men sedan är det att vi ska vara en relevant del av arbetsgivaren där vi erbjuder arbetsmiljö, avtal och villkor, löner och utvecklingsmöjligheter som står i paritet med omvärlden. Vi tycker naturligtvis att vi är en attraktiv arbetsgivare i dag, men det här arbetet ger oss också kraft att fortsätta och bli ännu mer attraktiva och relevanta, säger Henning Rothman.

FRAMÅT-ARBETETS SLUTRAPPORT UTGJORDE beslutsunderlag till flygvapenchefens direktiv för det fortsatta arbetet på personalområdet. Direktivet fattades i mitten av december och tydliggör vilka åtgärder som flygvapnet ska arbeta vidare med framåt. Det innehåller målsättningar, ansvarig för åtgärderna samt förväntat start- och leveransdatum.

– Vi har identifierat åtgärder som jag själv i min roll som flygvapenchef har mandat att åtgärda för att kunna vidta dem tidigt. Sedan finns det en rad åtgärder där alla mandat inte ligger hos mig. Det kan vara lönebildningsfrågor, villkorsfrågor och andra frågor som handlar om lagar, regler och förordningar som tar längre tid att åtgärda. De är inte mindre viktiga men de blir mindre omedelbara än de beslut som man själv kan fatta, säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman.

Han förklarar att han är nöjd med arbetet som bedrivits och menar att det är en styrka att flygvapnet har tagit ett helhetsgrepp på personalområdet.

– Det har varit lärorikt för alla inblandade tror jag. Att faktiskt ta sig tiden och sätta sig ner och titta på vad är det egentligen som utgör en väl fungerande arbetssituation på alla nivåer, säger Jonas Wikman och fortsätter: – Vi har i dag en god bild av läget och en plan framåt.

Det känns väldigt bra. Det finns fortfarande en frustration i organisationen för att de problem som vi har identifierat kvarstår, och det kommer de att göra ytterligare en tid. För detta arbete kommer att ta tid och det är många åtgärder som nu ska genomföras.

Ett område i slutrapporten handlar om arbetsbelastning.

Enligt den senaste medarbetarundersökningen FM Vind upplever chefer på olika nivåer i flygvapnet generellt utmaningar med administration, hög arbetsbelastning och otillräcklig tillgång till personal, enligt slutrapporten. Av rapporten framgår att arbetsbelastningen av de flesta arbetslag upplevs som att den har varit alltför hög under en lång tid

och anställda beskriver att det inte finns »VI HAR INTE KAPACITET ATT balans mellan uppgifter och resurser.

TILLVÄXA I DEN TAKT SOM Upplever du att du som flygvapenOMVÄRLDEN FÖRSÄMRAS.« chef har en balans mellan flygvapnets uppgifter och personalresurser?

– Det enkla svaret är nej. Men svaret är nej för att omvärlden ser ut som den gör. Personalresurserna är dimensionerande för oss och för vad vi klarar av att göra, och kommer att vara under överskådlig tid. Det är också på något vis karaktären av tillväxtfasen för Försvarsmakten i stort. Vi har inte kapacitet att tillväxa i den takt som omvärlden försämras, så personalresursen kommer att vara begränsande.

INFÖRANDET AV PROJEKTETS olika åtgärder har nu påbörjats.

Bland de omedelbara åtgärderna med leverans första kvartalet i år återfinns flera punkter inom området ledning som ska genomföras på respektive organisationsenhet. Det handlar bland annat om att avsätta tid och arbetsgrupper för att identifiera och genomföra åtgärder för att minska och underlätta administrationen för chefer i flygvapnet.

Vad förväntar ni er att respektive OrgE ska göra?

– OrgE har en jättestor del i det här och på nivåer därunder. Många av åtgärderna handlar om arbetssätt, handlingsfrihet och flexibilitet i organisationen. Där kan vi från centralt håll leda, men på respektive OrgE måste man hitta lokala tillämpningar, säger Jonas Wikman.

En del av åtgärderna i direktivet är sådant som flygvapnet kommer att jobba med. För vissa av de föreslagna åtgärderna ligger mandatet på försvarsmaktsnivå, andra hos Arbetsgivarverket. I slutrapporten betonas behovet av en översyn av avtal för utlandstjänstgöring, med särskilt fokus på förändrade villkor för medföljande. Är det några särskilda frågor som ni ser behöver lyftas till högre nivå?

– Utlandsdelarna är ett sådant område. Nu när vi ser en väsentligt högre andel av arbetstagare som ska tjänstgöra utomlands i Natostab och liknande så blir en översyn av URA-avtalet och den typen av frågor viktigare. Det är en fråga som inte är okänd, varken hos Försvarsmakten centralt eller i staten i övrigt. Men vår slutrapport ger ytterligare belysning av den frågan, säger Tommy Petersson.

Han betonar att arbetet inte slutar i och med att slutrapporten nu är färdig och att flygvapenchefens direktiv är fastställt.

– Under 2025 är detta en stående punkt på flygvapnets ASU (samverkansgrupp där arbetsgivare och fackförbund deltar, reds.anm.) och vi ska följa upp det kontinuerligt. Vår plan är också att ha en särskilt dedikerad kraft som följer upp implementeringen.

Kommer ni att kunna möta förväntningarna hos flygvapnets anställda tror ni?

– Jag kan inte lova guld och gröna skogar och att alla ska få allt. Men det finns inget viktigare än vår personal och i detta omvärldsläge – med denna förändringstakt, med omsättning av alla system, med Natointrädet – så är personalen the ”center of gravity” för att det ska funka, säger Tommy Petersson. ○

Jonas Wikman

Officersförbundet: ”Finns en förväntan på leverans” Arbetstagarorganisationerna har varit delaktiga i Framåt-arbetet och bidragit till prioriteringarna i slutrapporten. Officersförbundets representanter i gruppen lyfter fram det goda och partsgemensamma samarbetet, men betonar att förväntningarna på resultat nu är stora bland medlemmarna. ƀ Ombudsmännen Lars-Johan Nordlund och Carl Miemois har varit Officersförbundets representanter i Framåt-arbetets styrgrupp.

– Arbetet i gruppen har varit väldigt positivt. Det har varit ett bra klimat. Flygvapnet har lyssnat på oss arbetstagarorganisationer och även på skyddsorganisationen. Det ska flygvapnet verkligen ha en eloge för, säger Carl Miemois. Åtgärdsförslagen från flygvapnets anställda har analyserats av personal från olika personalkategorier. Arbetsgruppernas synpunkter var viktiga för Lars-Johan arbetet med slutrapporten, förklarar Nordlund Carl Miemois.

– Arbetsgrupperna gjorde ett jättefint jobb. Jag skulle särskilt vilja nämna GSS-gruppen. Det var unga soldater som var spot on på många problemområden, däribland lön, villkor vid utlandsCarl Miemois tjänstgöring och arbetsmiljöfrågor. »De anställda Nordlund och Miemois är nöjförväntar sig da med den åtgärdsplan som nu resultat här finns, men upplever att det finns och nu.« stora förväntningar i organisationen på att det nu ska bli verkstad i frågor som rör personalområdet.

– Vi har sagt hela tiden under hela arbetets gång att förväntansbilden på leverans är väldigt hög. Framför allt i frågor som rör lön och villkor och arbetsmiljö. De anställda förväntar sig resultat här och nu, men det ser vi inte riktigt hur man ska lyckas leverera på, säger Lars-Johan Nordlund.

Han tar som exempel förra ÖB:s dagorder på personalområdet, där åtgärder infördes kort därefter.

– Där tog Försvarsmakten snabbt ner lågt hängande frukter och levererade. Man höjde vissa ersättningar för OB, jour och beredskap. Det hade man behövt göra även här, men det har man inte gjort än.

Många av åtgärderna ligger nu på respektive organisationsenhet att hantera. Förbundets representanter betonar vikten av att även det fortsatta arbetet sker partsgemensamt.

– Nu ska flottiljcheferna bryta ner sina delar, vilket är ett omfattande arbete. Den lokala samverkan med ATO är viktig och vi ser framför oss att lokala ATO kommer att jobba ihop med flottiljledningarna i dessa frågor, säger Carl Miemois.

Officerstidningen 19

Intervju: Jesper Nilsson

» Viktigt att få bättre avtal för utlandsstationerade« För att underlätta rekryteringen till Natos ­operativa högkvarter i Norfolk, USA, behövs nya avtal för Försvarsmaktens anställda. Det säger Jesper Nilsson, sektionschef för J51 på Operationsledningen, som ansvarar för avdelningens utsända personal i Nato. text: Linda Sundgren foto: Filip Erlind

V

ad innebär det för Försvarsmakten att Sverige ska tillhöra Natos operativa högkvarter i Norfolk (JFC NF) istället för som i dag, det i Brunssum, Nederländerna?

– Det innebär att tyngdpunkten i vårt operativa arbete i Nato kommer att vara i Norfolk och att det är där många svenska yrkesofficerare ska tjänstgöra. Men på grund av vår geografiska position kommer vi fortsätta att bemanna även Brunssum. Rent praktiskt innebär flytten till Norfolk bland annat en tidsskillnad på sex timmar, vilket är ganska mycket sett till en åtta timmars arbetsdag. Det är något som Försvarsmakten och andra myndigheter kommer att behöva anpassa sig till. När den formella flytten från Brunssum till Norfolk kommer att ske är inte beslutat ännu.

Hur går det med utbyggnaden av Natohögkvarteret i Norfolk?

– Norfolk ligger inne på en gigantisk amerikansk flottbas med bankkontor, snabbmatrestauranger, träningslokaler och andra faciliteter som de som arbetar i Nato har tillgång till. Däremot saknas i nuläget ganska mycket resurser infrastrukturellt och byggnaderna är relativt slitna. Nu bygger man upp baracklösningar och målet är att inom en inte alltför lång tid vara fullt operativ och det fylls på med personal väldigt snabbt.

Hur mycket personal har Försvarsmakten på plats i Norfolk?

20 Officerstidningen

skicka dem och deras familjer till USA, om man säger så. Inledningsvis är intresset ganska stort. Man vill bidra till Sveriges nya roll i alliansen och ser det som ett äventyr. Men efter samtal om de förutsättningar och villkor som gäller i USA är det flera som har ändrat sin vilja. Vi tvingar ingen att åka och min bestämda uppfattning är att vi inte kommer att göra det framgent heller.

Varför är det svårt att rekrytera till ­Norfolk?

– En viktig faktor är nog att det inte går att veckopendla från USA, vilket gör det svårt – Vid årsskiftet var det två officerare, men för dem vars familjer inte kan eller vill följa det kommer att fyllas på under våren och till med. De rekommenderade bostadsområden sommaren ska tolv befattningar som Sverisom finns runt Norfolk ligger cirka 45 minuge tilldelats vara på plats. Till det kommer ters bilväg från högkvarteret och man måste ett antal officerare som reser ner på kortare pendla med bil. Har man medföljande barn tjänsteresor för att stödja pågående arbeten som ska skjutsas till skolan behövs två bilar. vid staben. När JFC Norfolk är fullt ut bemanBilar köps för privata pengar och en billigare nad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 bil kostar runt 250 000 kronor. Till det komyrkesofficerare på plats. Totalt räknar man mer försäkringen på mellan 2 000 och 3 000 med att cirka 500 individer kommer att kronor i månaden. Åker man med barn som tjänstgöra på Norfolk. kanske spelar fotboll eller hockey är avgiften mellan 40 000 och 65 000 kronor per år och Vilka befattningar handlar i dagsläget har medföljande det om? heller ingen möjlighet att » EFTER SAMTAL OM – Försvarsmakten kommer arbeta i USA. DE FÖRUTSÄTTNINGAR under 2025 att vara represenOCH VILLKOR SOM terade vid flertalet J-avdelVad tror du behöver för­änd­GÄLLER I USA ÄR ningar vid staben. Totalt inom ras för att underlätta rekryDET FLERA SOM HAR Natos operativa delar kommer teringen? ­ÄNDRAT SIN VILJA. « det framöver att vara cirka 30 – Det viktigaste är att få procent specialistofficerare bättre avtal för Försvars­ och 70 procent officerare. Inom de stratemaktens utlandsstationerade och deras giska delarna, som Natos högkvarter i Brys­medföljande. Det handlar om praktiska sel och det militärstrategiska högkvarteret detaljer såsom fordonsfrågor, att höja och Shape i Mons, kommer det sannolikt att vara modernisera medföljandetillägget och göra färre specialistofficerare. det möjligt för medföljande att arbeta i USA. Försvarsmakten jobbar hårt för dessa förChefer i Försvarsmakten har vittnat om ändringar, men vi äger inte frågan själva och att det är ganska enkelt att rekrytera vi måste få andra myndigheter som Arbetspersonal till Natos staber i Europa. Är det givarverket, Skatteverket och Försäkrings­ likadant vid rekryteringen till Norfolk? kassan att vridas åt det hållet. Avtalsförhand– De individer som ska åka nu i vår är klalingar pågår och jag hoppas att det ra, men det har inte stått horder med yrkesofska mynna ut i bättre villkor för vår ficerare utanför min dörr och bett mig att personal.

Om villkoren för tjänstgöring i USA inte förbättras kan det bli svårt att rekrytera till Natohögkvarteret i Norfolk framöver, tror Jesper Nilsson.

Officerstidningen 21

Reportage: Militärhögskolan Karlberg text: Linda Sundgren

foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det är många kadetter som delar på träningshall och gym på Militärhögskolan Karlberg.

Ludvig Medin (t.v.) och Lucas Levau passar på att spela pingis tillsammans under lunchrasten.

De tillhör båda 232:a kompaniet.

22 Officerstidningen

Stora kadettkullar skapar trångboddhet Att antalet kadetter på Officersprogrammet ökat kraftigt under senare år påverkar såväl boenden som studiero och arbetsmiljö på Militärhögskolan Karlberg. Planerade om- och tillbyggnader kommer att vara genomförda först efter 2030. I höst räknar skolledningen med att åter behöva inkvartera kadetter utanför skolans område.

K

ön till Militärhögskolan Karlbergs matsal börjar redan ute på trappan och fler kadetter är på väg mot byggnaden för att äta lunch. Ändå är situationen i matsalen bättre nu sedan studenterna tilldelats angivna tider att äta på, men tidvis blir belastningen fortfarande hög i både matsalen och i mässen. På bara sex år har antalet nyantagna kadetter på Officersprogrammet mer än fördubblats, från 137 år 2018 till 298 hösten 2024, och det får konsekvenser för Militärhögskolan Karlberg i Solna, där många av kadetterna bor.

När Officerstidningen besöker det gamla 1600-talsslottet veckan innan jul, berättar kadetter att utökningen av antalet officersaspiranter märks över hela skolan. För flera av dem som har sin förläggning på skolans nyaste kadettboende Dianeberg, som stod inflyttningsklart i januari 2021, har boendesituationen blivit en av de viktigaste frågorna.

Under 2024 hade så gott som samtliga av de 151 enkelrummen på Dianeberg möblerats om till dubbelrum med våningssängar och mindre skrivbord för att bereda plats åt alla nyantagna. Endast ett tiotal rum på de översta våningarna är fortfarande enkelrum eftersom Officerstidningen 23

Reportage: Militärhögskolan Karlberg

Stella Rytterstedt

snedtaken där gör dem olämpliga för våningssängar. En av dem som bor på Dianeberg är Adam Nilsson som tillhör 232:a kursen och läser första året på Officersprogrammet med sjökrigsvetenskaplig inriktning mot flottan.

Han visar vägen till sitt rum på tredje våningen som han delar med en kurskamrat.

– Som ni ser är det ganska trångt privatlivsmässigt, säger han och håller upp dörren.

– Framför allt går det inte att studera här inne när man är två eftersom man stör varandra. Vi brukar göra så att min rumskamrat stannar kvar medan jag försöker hitta någon annanstans att sätta mig, men man kan få leta ett tag. Det är många som behöver någonstans att plugga.

RUMMET ÄR FRÄSCHT med garderober och kaklat badrum samt två mindre skrivbord framför fönstret. Precis som en del andra kadetter har Adam Nilsson och hans rumskamrat valt att montera isär våningssängen och gjort om den till två enkelsängar. Han säger att de är medvetna om att det är mot skolans regler att dela på sängarna, men att sova i våningssäng fungerar inte.

– Sängarna är extremt högljudda. De knarrar oerhört mycket och är det någon som rör sig mycket i sömnen blir den andre väldigt störd.

När jag som är morgonpigg går upp vaknar min rumskamrat och för den som sover i överslafen är det jättebökigt att klättra upp med dator och grejer om man vill ligga i sängen och kolla på film eller plugga, säger Adam Nilsson.

Kadett Vilgot Wetterskoog vid 232:a kursen med krigsvetenskaplig inriktning mot flygvapnet och som även han bor på Dianeberg, upplever inte samma problem med att plugga på rummet. Med hörlurar fungerar det bra, säger

Ellen Gustafsson vid 232:a kompaniet kör fysträning fyra dagar i veckan.

24 Officerstidningen

han. Däremot tycker han att det är påfrestande att dela boende.

– Det märks att rummen är byggda som enkelrum. Det blir trångt och att få vara för sig själv på rummet blir det inte så mycket med. Eftersom både jag och min rumskompis dessutom bor ganska långt bort blir vi ofta kvar på Karlberg på helgerna och då får man ingen tid alls för sig själv, säger Vilgot Wetterskoog.

Under 2023 bildades ett boenderåd på MHS K som för kadetternas talan i boendefrågor gentemot skolledningen. Boenderådet är underställt Stella Rytterstedt som också är kadetternas huvudskyddsombud.

Hon tillhör 231:a kursen och läser sjökrigsvetenskaplig inriktning mot flottan och bor själv på Dianeberg. Hennes uppfattning är att kamratskapet mellan kadetterna är god, men hon bekräftar det kurskamraterna säger, att det är påfrestande att leva så nära inpå varandra och att det särskilt gäller dem som inte har möjlighet att åka hem så ofta.

Dubbelbeläggningen har också lett till brist på förvaringsutrymme och all materiel får inte plats på rummen. Det har man löst genom externa förråd i andra byggnader på skolan.

– På sommaren har man vinterutrustningen i förråden och på vintern sommarutrustningen. Förråden ligger från ett par hundra meter upp till en kilometer bort och två gånger om året får man släpa sin utrustning fram och tillbaka, säger Stella Rytterstedt.

Dubbelbeläggningen leder också till att fler kadetter letar sig ut till andra utrymmen på skolan för att studera. De pentryn som finns i

Adam Nilsson säger att det är svårt att sitta två på rummet och plugga samtidigt, eftersom man stör varandra på den begränsade ytan.

Kadetter på Officers­ programmet 2018:

137

2019:

192

2020:

214

2021:

257

2022:

211

2023:

213

2024:

298

Källa: Försvars­ högskolan

DET BLIR TRÅNGT OCH ATT BARA FÅ VARA FÖR SIG SJÄLV PÅ RUMMET BLIR DET INTE SÅ MYCKET MED. anslutning till boendena är populära studieplatser, men det finns också grupprum, klassrum, särskilda studiesalar och rum i slottets huvudbyggnad att plugga i. Men enligt kadetterna räcker dessa utrymmen inte till. Även om det rent fysiskt finns plats, störs man av andra som ägnar sig åt grupparbeten eller diskussioner. Flera av lokalerna är också dåligt anpassade för studier, menar de.

– På slottet finns det plats, men salarna där är inte bra att sitta i. Det kan vara dålig belysning eller så är borden vingliga och i konstig höjd. Så plats finns det, men arbetsmiljön är så dålig att man hellre försöker hitta någon annanstans att sitta, säger Adam Nilsson.

STELLA RYTTERSTEDT BEKRÄFTAR bilden av att många upplever att studierna påverkas av att behöva dela rum och att det kan vara svårt att hitta lämpliga platser att studera på.

– Förr satt det kanske fyra, fem personer i pentryt och pluggade samtidigt, men nu är man ofta åtta till tolv personer, säger hon och fortsätter: – Lektionssalarna som ligger i Fältskären, närmast Dianeberg, är bra men inte jättemånga och de är ofta upptagna av seminarier eller föreläsningar. Högst upp i husen i Dianeberg finns det studieytor. De är jättefina, men väldigt lyhörda så där kan man inte vara så många.

Inne i Militärhögskolan Karlbergs träningsanläggning spelas det badminton och pingis. I det anslutande gymmet tränar för tillfället ett tiotal personer, men kadetterna berättar att det ofta är så många där inne att det kan vara svårt att få plats.

– För mig personligen är trängseln i gymmet det som påverkar mest. Vissa tider går det inte att vara här alls och jag har kompisar som köpt gymkort på stan för att det är så mycket folk i gymmet, säger Melinda Prick som bor i enkelrum i chefsflygeln och som under 2024 var ordförande i Officersförbundets studentråd.

Officerstidningen 25

Reportage: Militärhögskolan Karlberg

Melinda Prick tillhör 231:a kursen med inriktning krigsvetenskap mot armén. Hon får medhåll av sin kurskamrat Cornelia Möller som läser samma inriktning.

– Jag har försökt lista ut vilka tider som det är minst folk i gymmet. På morgnarna och efter klockan 20 brukar det vara ganska lugnt, men direkt efter lunch eller middagen är det mycket folk, säger hon.

Inte heller de klassrum och föreläsningssalar som finns på MHS K räcker till, framför allt inte när ett större antal kadetter samlas för en gemensam föreläsning. Det har man löst genom att låna salar av andra högskolor och universitet som exempelvis Stockholms universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan.

– Jag brukar kalla det för Stockholm runt och jag tror att vi har varit på de flesta högskolor och universitet i Stockholmstrakten, säger Melinda Prick.

– Det funkar, men det går åt mycket tid till att resa och så blir det ibland svårt att få ihop det med mattiderna. Nu har skolan löst det ganska bra genom att antingen boka in oss i matsalen på den skola vi är eller ge oss måltidsersättning på 110 kronor. Men att hitta någonstans att äta på stan för de pengarna är inte så lätt.

KADETTERNA BERÄTTAR ATT scheman och mattider ibland överlappar varandra vilket skapar problem. Det händer också att de får måltidsersättning trots att de befinner sig på MHS K, därför att det inte finns plats i matsalen eller för att det skett missar i beställningen mellan Karlberg och Försvarshögskolan.

– Exempelvis har vi som läser min kurs måltidsersättning hela den här veckan, säger Adam Nilsson. Det innebär att trots att vi är på Karlberg får vi inte äta i matsalen utan ska köpa mat

FAKTA

Militärhögskolan Karlberg

På Militärhögskolan Karlberg har det utbildats officerare i obruten följd sedan 1792. Från 2008 och framåt är det Försvarshögskolan som ansvarar för den grundläggande utbildningen av officerare. Utbildningen sker på MHS K, i Försvarshögskolans lokaler samt vid skolor och förband i Försvarsmakten under programmets verksamhetsförlagda utbildning. I januari 2025 var det totalt 694 kadetter (177 kvinnor och 517 män) på Officersprogrammet. Av dem bor 530 på MHS K. Inne på området finns även Försvarsmaktens lokalplaneringsenhet mitt, Försvarsmaktens enhet för idrott och fysisk prestationsförmåga, Managementenheten och Försvarsmaktens veterancentrum.

Källa: Militärhögskolan Karlberg 26 Officerstidningen

Matos som sprider sig från skolans pentryn till korridorer och in i rummen är ett problem, berättar Cornelia Möller (t.v.) och Melinda Prick.

på stan.

Den som inte får äta i matsalen ersätts med 275 kronor i måltidsersättning per dag, 55 kronor för frukost samt 110 kronor för lunch respektive middag. Men den ersättningen räcker inte till att äta restaurangmat på stan, menar kadetterna. Samtidigt uppmanas de att inte laga mat i skolans pentryn för att de små köken inte är byggda för det. Pentryna ska endast användas för att värma mat.

– Det är väl okej att köpa färdigmat och värma någon gång ibland, men att äta fryspizza en vecka i sträck blir ganska tråkigt, säger Adam Nilsson.

En del kadetter trotsar förbudet och lagar mat ändå. Det leder till att matos sprider sig genom ventilationen och ut i alla rummen, berättar kadetterna. Förutom olägenheten med matoset har köken inte tillräcklig kapacitet för att alla studenter ska kunna laga mat där.

– Redan innan förbudet mot matlagning infördes var det väldigt olägligt att laga mat i pentryt. Vårt pentry är bara utrustat med två spisar, två och ett halvt kylskåp samt två frysar som 60 kadetter ska delta på.

Utrustningen räckte inte till för att samtliga skulle kunna laga mat de perioder vi fick måltidsersättning, säger Cornelia Möller, som bor i boendet Rukebo.

Men även om det finns kritik mot situationen på MHS K, har kadetterna också förståelse för det rådande läget.

– Förbandet MHS K gör tveklöst så gott de kan med resurserna de har.

Bäddar på MHS Karlberg

Totalt finns 535 bäddar på Militärhögskolan Karlberg.

Dessa är fördelade enligt följande: Dianeberg: 151 rum, varav 141 dubbelrum.

Chefsflygeln: 73 rum, varav 1 dubbelrum.

Kadettflygeln: 37 rum, samtliga dubbelrum.

Rukebo: 58 rum, samtliga enkelrum.

Källa Militärhögskolan Karlberg

TROTS ATT VI ÄR PÅ KARLBERG FÅR VI INTE ÄTA I MATSALEN UTAN SKA KÖPA MAT PÅ STAN. Men eftersom befintliga resurser inte är tillräckliga behöver förbandet få tillskott i proportion till antalet ökade kadetter, säger Adam Nilsson.

ATT MILITÄRHÖGSKOLAN KARLBERG har fler boende än anläggningen är

dimensionerad för, påverkar inte bara kadetterna. Det går också ut över personalen och deras arbetsmiljö. Major Johan Danko är kurschef på försvarsintendentutbildningen på Managementenheten samt huvudskyddsombud och ordförande i Officersförbundets lokalförening på Karlberg.

– Generellt kan man säga att vi är för små för det vi försöker göra. Vi saknar personal, infrastruktur och materiella resurser för att klara så här stora kadettomgångar. Skolan och de byggnader vi har är inte dimensionerade för det, men det är ingenting som skolledningen kan lösa snabbt och enkelt, säger han.

Enligt Johan Danko kan den höga belastningen öka risken för psykisk och fysisk ohälsa som en följd av för lite resurser i förhållande till de upp-

gifter som ska lösas.

– Ur ett arbetsmiljöperspektiv byggs det in risker om personalen blir överbelastad och det gäller också kadetterna. När de för en gång skull ska genomföra praktiska moment finns en risk att de ger sig av ut på farliga övningar utan att ha fått tillräckligt med förberedelser och övningstid innan.

MILITÄRHÖGSKOLAN KARLBERG SPELAR en central roll för Försvarsmaktens utveckling framåt. Om myndigheten ska kunna växa i enlighet med de politiska beslut som har fattats krävs fler officerare och därmed fler kadetter som genomgår Officersprogrammet. Militärhögskolan Karlbergs ställföreträdande chef, överstelöjtnant Johan Martinsson, tillstår att de stora studentkullarna medför flera utmaningar för skolan.

Kadetternas boendesituation är den mest angelägna frågan att lösa, säger han efter att vi slagit oss ner i ett av rummen i slottets huvudbyggnad.

Johan Danko

Officerstidningen 27

Reportage: Militärhögskolan Karlberg

Oscar Partanen,Hampus N. Berglund och Julius Flender sitter i kadettflygelns pentry och studerar militärteknik och matematik.

Johan Martinsson

– Jag förstår kadetternas kritik mot att dela rum, men vi gör det bästa av det vi har. Ser man till Försvarsmakten som helhet måste vi tillväxa. Alla andra alternativ är sämre än tillväxt.

Att dubblera antalet sängplatser på Dianeberg räckte för att erbjuda samtliga officersaspiranter boende på skolans område hösten 2024.

Men om prognosen inför kommande antagning står sig med ytterligare cirka 300 nya kadetter i höst blir det åter boendebrist på skolan. Planen är därför att förlägga ett antal kadetter på hotell eller annat boende utanför skolans område, något som man även gjort tidigare år.

– Dyker det inte upp någon annan lösning som vi inte har tänkt på blir det sannolikt hotellboende för en del kadetter. Egentligen vill vi inte att kadetter ska bo utanför skolområdet.

När vi prövat det tidigare år har kadetterna uppgivit att det blir ett vi och dom-perspektiv.

DET ÄR LÄMPLIGT ATT HA 25 KADETTER PER BEFÄL OCH FÅR MAN DÅ PLÖTSLIGT 35 KADETTER BLIR DET SÅKLART MINDRE BEFÄLSTID PER KADETT. 28 Officerstidningen

Det finns ett motstånd till att åka tillbaka till skolan efter middagen på hotellet och man deltar inte i gemensamma aktiviteter på samma sätt som när man bor på skolan. Men i dagsläget ser vi inget annat realistiskt alternativ än hotell, säger Johan Martinsson.

Andra exempel på åtgärder som skolledningen vidtagit för att lösa överbeläggningen är att införa särskilda tider i matsalen, ge kadetterna måltidsersättning eller att upphandla måltider på den skola där kadetterna för tillfället befinner sig. Att det ibland blir fel när mat- och lektionstider schemaläggs är något som Johan Martinsson beklagar, men att tillåta matlagning i skolans pentryn är inte aktuellt.

– Det är olyckligt när det blir fel och det får vi se över. Men vi kommer inte att prioritera nya kök framför nya boenden och bättre studiemöjligheter, säger han.

Att det sprids matos via ventilationssystemen är ytterligare en anledning till att undvika matlagning i pentryna, säger han.

– Undantagsvis går det att laga mat där, men pentryna är inte dimensionerade för upprepad matlagning i stora volymer vad gäller ventilationssystem och kylförvaring. Nyligen fick vi dock veta att Fortifikationsverket beställt en ombyggnation av ventilationssystemet på Dianeberg med målet att separera pentryfläktarnas luft från rummens ventilation. Det arbetet ska vara klart till sommaren och då kommer inte längre luft från matberedningen i pentryt att hamna i kadetternas boenden.

MAJOR JENS LINDH är ställföreträdande bataljonschef på Militärhögskolan Karlberg. Han berättar att antalet yrkesofficerare inte har ökat i takt med att kadetterna blivit fler vilket skapar påfrestningar för personalen.

– Det är lämpligt att ha 25 kadetter per befäl och får man då plötsligt 35 kadetter blir det såklart mindre befälstid per kadett. Vi har påtalat detta uppåt, men hela Försvarsmakten skriker efter fler yrkesofficerare.

Något som ytterligare spätt på befälsbristen på MHS K är att flera av skolans yrkesofficerare nyligen fått barn, berättar Jens Lindh.

– Att man skaffar barn är såklart roligt, men det innebär också fler som blir föräldralediga, vabbar och att man blir mindre flexibel med sin hemmasituation. Försvarsmakten har ju inte direkt något system för att täcka upp för sådana situationer och om tre plutonchefer försvinner står det inte tre nya att plocka istället, säger han och fortsätter.

– Under 2024 föddes det nio barn i bataljonen på ett drygt 40-tal anställda. Vi som är kvar får jobba ganska hårt och situationen är ansträngd. Men personalen trivs och i medarbetarundersökningen FM Vind brukar vi alltid få bra resultat och vi ligger klart över genomsnittet i nöjdhet bland personalen.

För att ändå lösa de uppgifter som verksamheten kräver försöker man hitta nya sätt att organisera utbildningen på. Enligt Jens Lindh kan det handla om att korta övningar eller att dela upp årskullen i mindre grupper.

– Givet kadettvolymerna blir konsekvensen att vi får göra vissa saker flera gånger. I en del kurser har vi hittat varianter där halva gänget är på övning medan andra halvan gör nåt annat och vice versa. För den anställda personalen kan det handla om att det blir två veckors övning istället för en, men då blir det också kompensationsledigt och ersättning sedan, vilket i sig blir en ansträngning för organisationen. Ibland kortar vi en övning som tidigare varit på fem dagar till fyra dagar.

Enligt Jens Lindh och Johan Martinsson följs verksamhetssäkerheten upp regelbundet. Det görs också anpassningar för att möta och minska riskerna som uppstår av sänkt befälstäthet kopplat till de ökande kadettvolymerna.

– Klart att vi ser ökade risker i arbetsmiljön, speciellt vid praktiska övningar. De riskhanteras och vi vidtar förebyggande åtgärder, säger Jens Lindh.

Ställföreträdande skolchef är nöjd med hur riskerna hanteras inom bataljonen.

– Vi har en väl fungerande bataljonsledning som jobbar hårt med arbetsmiljön och det görs riskbedömningar kontinuerligt. Får man inte resurserna att räcka till måste man anpassa verksamheten, säger Johan Martinsson.

HUR MÅNGA KADETTER som årligen antas till Officersprogrammet vid Försvarshögskolan är ingenting som ledningen för Militärhögskolan Karlberg styr över. Det är ett beslut som fattas av Försvarsmakten i samråd med Försvarshögskolan, FHS. Försvarshögskolans rektor har tidigare sagt att Officersprogrammet kommer ta emot så många kadetter som Försvarsmakten vill ha. Däremot, säger Johan Martinsson, kommunicerar ledningen på MHS K till såväl FHS som till Högkvarteret om hur de stora kadettkullarna påverkar verksamheten.

– Vi har beskrivit konsekvenserna så de är inte på något sätt okända.

Att vi med de antagningssiffror vi har kommer att behöva externa boenden och att det inte är optimalt, det har vi kommunicerat, säger han.

Jens Lindh instämmer.

– Ja, vi har skickat konsekvensanalyser uppåt i organisationen i flera år. Men det är stora förändringar som sker samtidigt i Försvarsmakten med många områden som behöver tillväxa. Då kan man hamna i en situation där kroppen växer snabbare än kostymen hinner sys om.

De berättar också att det förs diskussioner om hur Militärhögskolan Karlberg skulle kunna avlastas på sikt. Ett alternativ är att kadetterna endast bor ett år på Karlberg, istället för som i dag cirka två år. Men för att det ska kunna realiseras krävs att någon annan organisationsenhet inom Försvarsmakten kan ta emot kadetterna, och den frågan är ännu olöst.

– De här besluten ligger ovanför bataljonsnivå. Inga beslut har fattats i frågan, men det arbete som pågår har initierats på generalsnivå i Försvarsmakten och på FHS. Det handlar om att hitta en långsiktig lösning för att skapa en situation som håller framåt, säger Jens Lindh.

Det finns också en planering för hur i alla fall delar av trångboddheten på Karlberg ska kunna lösas framgent. Johan Martinsson berättar att det tagits fram en infrastrukturplan med olika projekt som ska genomföras i omgångar.

Närmast i tid handlar det om att bygga en ny matsal som förväntas stå klar 2027.

– Den blir större än den nuvarande matsalen.

Ska vi ha 700 kadetter samtidigt kommer även den nya matsalen bli ansträngd, men det blir i alla fall betydligt bättre än i dag, säger han.

Johan Martinsson berättar att de också har skickat en behovsanmälan till Högkvarteret om ytterligare mellan 200 och 300 sängplatser på skolans område. Bland annat vill man göra om en administrativ byggnad till kadettboende medan de kontor som finns där i dag flyttas till den gamla matsalen när den nya står klar. Den nya matsalsbyggnaden ska också rymma lektionssalar och en aula. Därutöver kommer den ännu icke renoverade bostadsflygeln, chefsflygeln, på MHS K att renoveras.

– När alla de här delarna är på plats har vi löst ut många av våra utmaningar, men då pratar vi bortom 2030. Att bygga nytt tar tid och Solna kommun kommer inte att ändra sina bygglovsprocesser för att vi behöver fler lokaler. Tills byggprojekten är klara kommer vi att behöva vara pragmatiska och jobba med det vi har. Men vi har ändå en verksamhet som fungerar och kadetterna klarar uppenbarligen av att genomföra sina studier, säger Johan Martinsson.

Jens Lindh

På Dianeberg har majoriteten av enkelrummen gjorts om till dubbelrum för att utöka antalet bäddar på skolans område.

Officerstidningen 29

Fördjupning: Värdlandsstöd text: Anders Holmer

Direkt efter Nato­ inträdet genomfördes två operationer med värdlandsstöd i Sverige.

Sedan dess har Försvarsmakten haft stort fokus på just den frågan – att kunna ta emot allierade förband och se till att de kan transporteras vidare. Värdlandsstöd blir också ett viktigt tema på nästa års försvarsmaktsövning. Major Jörgen Sennow arbetar med värdlandsstöd på Halmstads garnison.

30 Officerstidningen

Jörgen Sennow

SVERIGE HAR I ökande utsträckning övat på värdlandsstöd sedan 2017, då förband från USA, Frankrike, Finland, Danmark, Nor-

PÅ ALLA DE UTPEKADE ORTERNA BYGGER MAN NU UPP DET VI ORGANISATORISKT KALLAR FÖR MILITÄRBASER. Jörgen Sennow, ansvarig värdlandsstöd Halmstad garnison.

Foto: Jörgen Sennow

M

ajor Jörgen Sennow, avdelningschef på garnisonsenheten, berättar om vilka frågor han brottas med som ansvarig för Halmstad garnisons värdlandsstöd, VLS. – Att ta emot en utländsk bataljon är inga problem. Men hur får man flödena att fungera under en längre tid? Och hur klarar vi det om det handlar om fyra brigader?

Han påpekar även att Halmstad är en av de 17 svenska orter som USA – genom försvarssamarbetsavtalet DCA (Defence Cooperation Agreement) – får tillgång till för att kunna stationera personal och förhandslagra förnödenheter och militär utrustning.

– Bland de orter som pekas ut är Halmstad unikt genom att ha hamn, flygplats, järnväg och utbyggt vägnät på ett och samma ställe.

Här finns allt som behövs för att kunna ta emot Natoförband och skicka dem vidare, säger Jörgen Sennow.

Vi träffas på Galgberget, det populära friluftsområdet i Halmstad som täcker ytan mellan Luftvärnsregementet, Lv 6, och flottiljområdet med Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, och Militärhögskolan Halmstad, MHS H. Det är en typisk halländsk vinterdag med fuktig kyla som kommer in från havet, samtidigt som det är barmark. Vi promenerar på en av löparslingorna där såväl värnpliktiga som vanliga Halmstadsbor brukar träna för att hålla igång konditionen.

Ett av de tältläger i Halmstad som 2023 byggdes upp för amerikanska soldater.

ge och Estland deltog på Aurora 17. Jörgen Sennow berättar om hur Halmstad garnison under Aurora 23 tog emot en amerikansk marinkårsbataljon med drygt 100 fordon och 600 soldater, som behövde återhämta sig efter att ha övat i Sverige.

– Vi satte upp stora tält på fotbollsplanerna vid Lv 6 och på flottiljområdet. Vi utrustade tälten med tältsängar, elverk, belysning, internet och 5G-routrar – och vi hade bajamajor utanför. Dessutom fixade vi uppställningsplatser åt deras fordon och såg till att de fick drivmedel, samtidigt som det ordnades mat till soldaterna, säger han.

Vid stängslet på baksidan av Lv 6 tar vi oss in genom en grind framför ett tvåvåningshus med putsad fasad i gult. Hallands regementes gamla sjukhus från 1910 rymmer fortfarande Försvarshälsan på nedervåningen, men där ovanför har salarna med patientsängar ersatts med garnisonsenhetens arbetsrum.

Inne i ett av dem kör Jörgen Sennow ett bildspel, där han visar hur fokus på värdlandsfrågor blivit ännu viktigare efter att Sverige blev formell medlem i Nato förra året.

– På alla de utpekade orterna bygger man nu upp det vi organisatoriskt kallar för militärbaser. När fältförbanden har mobiliserat och lämnat ska militärbasen fortsätta att bland annat bedriva värdlandsstöd, säger han och pekar på att de kopplat till VLS behöver mycket logistikkompetens – men som vanligt även lednings-, sambands-, signalskydds- och teknisk förmåga.

KVÄLLEN INNAN VI träffas här är vi och lyssnar på en föreläsning av brigadgeneral Anders Svensson. Han var tidigare ställföreträdande arméchef, men är nu Sveriges och Försvarsmaktens representant i Shape (Supreme Headquarters Allied Powers Europe), Natos militära högkvarter i Belgien.

– Under kalla kriget låg Sverige mitt emellan Nato och Warszawapakten. Vi och Tyskland var frontstater. Men nu är vi inte längre det, säger Anders Svensson på föreläsningen.

– När Finland gick med i Nato fick man en 132 mil lång landgräns mot Ryssland. I norra flanken är det den längsta frontlinjen mot Ryssland, tillsammans med Estland, Lettland och

Officerstidningen 31

Fördjupning: Värdlandsstöd

Litauen, fortsätter han och tillägger: – Om Ryssland går in en kvadratmeter i Baltikum så blir det krig ifall vi tillämpar Natofördragets artikel 5 – den så kallade musketörsparagrafen med ”en för alla, alla för en”.

När Anders Svensson efter föredraget träffar Officerstidningen får han svara på frågan om vad som är viktigast att tänka på när det gäller värdlandsstöd.

– Den största utmaningen ligger i att infrastrukturellt kunna försörja Natos strid längs norra flanken. Därför är det viktigt att bygga upp de 17 orter som nämns i DCA-avtalet, men också att satsa på infrastrukturen, säger han och fortsätter: – Det handlar inte bara om orterna i sig och deras förmåga att kunna ta emot förband och utrustning, utan även om samhällets möjligheter att kunna föra förnödenheter framåt. Transportvägar som idag går i syd-nordlig riktning, bör även gå i väst-östlig riktning.

Det handlar alltså om stora omställningar för det civila samhället, men vad behöver Försvarsmakten förändra?

– Vi måste kunna vara en del av Natos försvar, vilket innebär att vi ska verka utanför svenskt territorium, längs Natos östra gräns mot Ryssland, i Finland och i de baltiska länderna. Det är ett helt nytt mindset, säger Anders Svensson och fortsätter: – Samtidigt måste vi på svensk mark kunna försvara och skydda den infrastruktur och de förband och förmågor som lyfts in i Sverige.

Vi måste satsa på territorialförsvarsförband eller liknande för att kunna försvara och skydda dessa platser och transporterna.

Hur lång tid tar det att få fram dessa nya förband?

– Det går att göra ganska fort. Vi har redan

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

Värdlandsstöd innebär ett ansvar för att lösa allt det praktiska för att utländska förband ska kunna verka i eller förflytta sig genom Sverige på ett säkert sätt.

32 Officerstidningen

utbildat värnpliktiga en tid – och så fort de blir för gamla för fältförbanden kan de flyttas över till territorialförsvaret. När det gäller materiel investerar vi nu i mycket nytt till fältarmén och då kan nuvarande utrustning som ersätts flyttas över till territorialförbanden, där den kan göra stor nytta länge till.

Anders Svensson

Lars Karlsson

Definition av värdlandsstöd ”Det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum.”

Källa: Regeringens proposition 2015/16:152

TILLBAKA PÅ LUFTVÄRNSREGEMENTET dagen efter Anders Svenssons föreläsning pratar Jörgen Sennow om det som brigadgeneralen lyfte fram kring förmågan att kunna ta emot förband utifrån – och transportera dem vidare.

– Min uppgift är att titta på transportnoderna i Halland och ta fram stödplaner för dem. Jag ser över vilka förutsättningar det finns att bland annat kunna ta emot Natoförband eller uppfylla det som avtalats med USA genom DCA, säger han och påpekar att det behövs investeringar i infrastrukturen kopplat till flygplatsen, järnväg, hamnar och vägnätet.

Jörgen Sennow berättar att han jobbar mycket med att åka ut till kommunerna för att informera och utbilda dem i vilket stöd som behövs.

– Vi hade en fältövning i september i Halmstads hamn för att visa alla inblandade målbilden och hur det kan gå till. Det blev ett bra exempel på hur värdlandsstöd kan gå till, säger han och tillägger: – Göteborg är Nordens viktigaste hamn för det civila samhället, så jag tror inte att man vill göra den till ett mål genom att ta in en massa militär materiel där. Därför är de andra hamnarna längs västkusten så viktiga för att kunna ta emot militärt värdlandsstöd.

Vid sidan av kommunerna betonar Jörgen Sennow att länsstyrelsen, regionen, polisen och Trafikverket är viktiga aktörer att ha ett bra samarbete med för att värdlandsstödet ska fungera. Han säger också att de kommer att behöva stöd från privata aktörer, exempelvis för lastytor, verkstadsmiljöer och bussar.

– Jag tror att vi behöver få fram egen personal till flygplatsen och hamnarna, som är duktig på att lasta och lossa. I nuläget får vi använda den ordinarie hamnpersonalen, men på sikt måste vi nog ha egen kompetens för att få uthållighet och kunna jobba dygnet runt under en längre tid.

JÖRGEN SENNOW LOVORDAR samarbetet som finns med Movcon från Trängregementet i Skövde, som ska vara följeförband vid transporter av och med utländsk militär och deras materiel inom landets gränser.

Han lyfter också fram det erfarenhetsutbyte kring värdlandsstöd som sker inom Försvarsmakten.

– Vi försöker hela tiden lära av varandra. Exempelvis har man på andra håll i landet tagit efter vår lösning med tältläger, men satsat på ännu större tält med plats för 150 personer i varje.

Kort efter Sveriges Natointräde förra året genomfördes två övningar där förmågan att genomföra värdlandsstöd tränades – och som man kan dra olika lärdomar av: Immediate Response 24 i Norrbotten och Swift Response 24 i Småland och Östergötland.

Under Immediate Response i början av maj 2024 transporterades ett amerikanskt förband med 1 000 soldater och 200 fordon, genom norra Sverige, från Norge till Finland – där det skulle delta i övningen Northern Forest. Omkring 200 svenska soldater och officerare var involverade i stödet.

– Som ny Natomedlem låg vårt anseende i vågskålen, så vi var tydliga med att detta inte skulle ses som en övning, utan som en operation, säger överste Lars Karlsson, chef för Norra Militärregionen som ansvarade för den svenska insatsen.

– Vi var bland annat måna om att främmande makt, såsom Ryss-

Foto: Anja Reimers/Försvarsmakten

Under övningen Immediate Response 24 gav Sverige värdlandsstöd i samband med att en amerikansk styrka skulle genomföra förflyttning, från norska gränsen, tvärs genom Norrbotten, till finska gränsen.

DEN STÖRSTA UTMANINGEN LIGGER I ATT INFRASTRUKTURELLT KUNNA FÖRSÖRJA NATOS STRID LÄNGS NORRA FLANKEN. Anders Svensson, Försvarsmaktens representant i Shape land, inte skulle störa operationen – annars hade vi framstått i dålig dager.

Att allt flöt på så bra förklarar Lars Karlsson med de förberedelser som gjordes och med att de fick låna personal från övriga Försvarsmakten.

– För att hitta brister i planen och finslipa den hade vi krigsspel.

Där lade vi in trafikolyckor, fordonshaverier, att vägen var spärrad, att det var igensnöat eller väldigt isigt. Dessutom tog vi med tanken att en främmande aktör ville störa, exempelvis att vi hittade en vägbomb, säger han.

Lars Karlsson berättar också att de veckan innan hade förövningar så att alla skulle veta sin roll och vilka resurser som fanns att tillgå. Då fanns även Combat Support and Sustainment Brigade från USA med.

– Vi spelade runt en karta och bollade olika frågor. Vad gör vi om något händer här? Hur håller vi avstånden i en konvoj som är över en kilometer lång? Hur undviker vi trafikstockning?

I beredskap fanns ett flertal larmstyrkor med bärgningsfordon och transportsläp samt reparationsfaciliteter ifall någon skulle köra av vägen eller något gå sönder. Dessutom hade de bevakningsförmåga

Värdlandsstöd Sverige-Nato Ett samförståndsavtal mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd undertecknas den 4 september 2014. För Sverige håller dåvarande ÖB Sverker Göranson i pennan, och för Nato Philip M Breedlove, dåvarande saceur.

Riksdagen säger ja till värdlandsstödsavtalet med Nato den 25 maj 2016. Lagändringarna som krävs för avtalet träder i kraft den 1 juli samma år.

ifall någon skulle bli stående.

– Lyckligtvis hade vi inga dikeskörningar, men några fall där fordon tvingades stanna på grund av tekniska problem. Vissa kunde fixas på plats, andra tog vi till platser för reparationer.

Längs transportvägen fanns två CSC (Convoy Support Center): ett med enbart tankning, vatten och toalett, samt ett mer avancerat med även mat, reparationsmöjligheter och övernattning.

Dessutom fanns det tre renodlade tankställen, så kallade FRP (Forward Refueling Points). Fyra sjukhus låg också i beredskap, men behövde inte nyttjas.

– Efteråt upplevde jag att den amerikanska förbandschefen var genuint nöjd med det stöd de fick och hur vi uppträdde och löste uppgiften, säger Lars Karlsson.

EN FRAMGÅNGSFAKTOR SOM lyfts fram i utvärderingen efteråt är att man hade en gemensam ledningsplats – där alla civila aktörer och de amerikanska förbanden var representerade – så att lägesbilderna för civilområdeskansliet, Länsstyrelsen, regionen, tullen, Trafikverket, Polismyndigheten, kommunerna och Försvarsmakten sammanfogades till en gemensam.

Och även om stabsrapporten var

Officerstidningen 33

Fördjupning: Värdlandsstöd

på engelska skedde det övriga stabsarbetet på svenska.

– Det svåraste var att få rätt ingångsvärden i tid. Ursprungligen var det mycket mer som skulle transporteras, säger Lars Karlsson och tillägger: – Personliga kontakter var en nyckelfaktor, att man lär känna varandra.

Nästan samtidigt genomfördes Swift Response i södra Sverige, där ett tiotal transportplan av typen C-17 fällde omkring 700 fallskärmshoppare ihop med tung materiel som 105-millimeters artillerikanoner för att säkra flygplatsen i Hagshult.

– De amerikanska styrkorna var de huvudövande, men de hade även med sig trupp från Italien, Spanien och Ungern, berättar major Åke Palm, vid Försvarsstabens genomförandeenhets övningsavdelning.

Luftlandsättningen pågick i tre dagar. Två dagar före huvudfällningen skedde infiltrering med specialförband som skulle inhämta underrättelser i terrängen. Dagen efter kom soldater som skulle sätta ut radiofyrar och förbereda luftlandsättningen.

– På övningen flög de i cirklar för att inte 34 Officerstidningen

Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

Under Swift Response 24 fällde ett tiotal amerikanska C-17 omkring 700 fallskärmssoldater ihop med tung materiel för att säkra flygplatsen Hagshult.

AMERIKANERNA SÅG DET SOM MYCKET LYCKAT MED BARA TVÅ PROCENT SKADADE VID FÄLLNINGEN. Åke Palm, Försvarsstabens genomförandeenhet Åke Palm

fallskärmsjägarna skulle hamna på motorvägen eller på civila tomter – så gör man inte i skarpa lägen. Och i verkligheten hade de haft med sig lätta fordon och kanske tagit Jönköpings flygplats för att sedan flyga in större styrkor, säger Åke Palm.

Sjukhusen i Jönköping, Linköping och Värnamo var förberedda och amerikanerna hade provlandat där med helikopter i förväg. Efter fällningen var det cirka 15 fallskärmshoppare som fick vård på sjukhus, varav två personer med frakturer som fick ligga kvar över natten. Den ene fick vårdas flera nätter eftersom en fallskärmslina skurit upp ett sår på halsen.

– Amerikanerna såg det som mycket lyckat med bara två procent skadade vid fällningen, normalt är tydligen fem procent, och när det är mycket är det tio procent. Mindre blessyrer där man inom förbandet tejpar en vrickad fot rapporteras inte, säger Åke Palm.

Värdlandsstöd övas 2017 I september 2017 genomförs försvarsmaktsövningen Aurora 17, den största sedan Orkan 1993. Övningen märks mest i Mälardalen, Stockholm, Göteborg och på Gotland.

För första gången övas värdlandsstöd, där omkring 1 500 soldater och officerare från USA, Frankrike, Danmark, Estland, Finland, Norge och Tyskland deltar.

– Vi har ännu inte bestämt om vi klarar att köra detta personellt och vi måste få klartecken från Socialstyrelsen ifall delar av ett civilt sjukhus ska nyttjas på det sättet, säger Åke Palm.

TILLBAKA HOS JÖRGEN Sennow i Halmstad kommer vi in på vilka hot som kan finnas mot värdlandsstöd.

– Redan här och nu finns det en hotbild, med pågående verksamhet mot oss. Fienden använder satelliter, drönare, folk på marken.

Vi vet att de finns här rent fysiskt och försöker hantera det så gott vi kan, säger han.

Hur ser du på att en fiende vet vilka de 17 orterna är och var det finns hamnar och flygplatser?

– I en krigssituation finns det en risk att orterna där det kommer in stort värdlandsstöd fjärrbekämpas. Men då kommer Nato att vidta motåtgärder, det är en förutsättning för att det ska funka. Det tar tolv dygn för ett ro-ro-fartyg att komma hit från USA, det kommer vi aldrig att kunna dölja. Vi kan heller inte dölja om de kör hit med fordon från Norge eller över Öresundsbron.

Vilka förmågor behöver ni själva bygga upp för att kunna sköta de här uppgifterna?

– När vi avvecklade försvaret avskaffade vi de utspridda mobiliseringsförråden och centraliserade verksamheten. Därför är vi mer sårbara idag och behöver bygga upp ett logistiknätverk igen. Vi behöver ta tillbaka att kunna förvara drivmedel, livsmedel, ammunition och sådana saker över hela landet.

Det är en nyckel för oss, säger Jörgen Sennow.

Foto: Nato

NÄR LUFTLANDSÄTTNINGSÖVNINGEN VAR klar stannade styrkorna kvar för att övas i en så kallad follow-on-training i ett par veckor. De förstärktes då med personal inom logistik och ledning och övade bland annat på Kvarn, där det genomfördes såväl dubbelsidiga moment, som skarpskjutning och strid i bebyggelse.

Dessutom kom det en reducerad artilleribataljon med banddrivna M109 Paladin med 155-millimeters pjäser som de sköt med på Skillingaryds skjutfält.

De banddrivna pjäserna gick med fartygstransport från USA till Danmark tillsammans med helikoptrar av typen Chinook och Blackhawk, som i Sverige sedan användes till materiel- och trupptransporter samt evakuerings- eller sjuktransporter av typen medevac och casevac.

– För den amerikanska divisionsstaben var det tilltransporten man övade på, tillsammans med integreringen av olika förband på plats, det som kallas för RSOM (I), alltså reception, staging and onward movement (integration), säger Åke Palm och berättar att totalt cirka 2 500 utländska soldater och officerare var med på övningen.

Han menar att man kan koppla värdlandsstödet under Swift Response även till DCA-avtalet.

– Vi ska kunna stödja dem i deras träning och förberedelser. Att vi ska hjälpa USA och andra Natoländer att genomföra egna övningar i Sverige, som inte är våra, är nytt för oss, säger han.

Den här gången hade Försvarsmakten med kunniga befäl hela tiden för att kunna sätta stopp ifall säkerheten äventyrades. Totalt var 150 svenskar med: Göta ingenjörregemente, Ing 2, var huvudvärdförband i Skillingaryd, Blekinge flygflottilj, F 17, på Hagshult och Skaraborgs regemente, P 4, på Kvarn.

– Om vi ska klara vår egen förbandsproduktion kommer vi inte ha råd att ge så mycket stöd i längden. För att det ska hålla måste vi kanske utbilda amerikanska instruktörer på svenska säkerhetsföreskrifter och annat, så att de kan ha koll på verksamheten utan så många följebefäl från oss, säger Åke Palm och tillägger: – När man jämför med de kontrakterade, amerikanska soldaterna märker man att vi med vårt värnpliktssystem har väldigt hög nivå på utbildningen av våra soldater.

Han kan redan nu avslöja att mycket kommer att handla om värdlandsstöd på Aurora 26 nästa år. I scenariot råder det inte krig i Sverige, men det kommer irreguljära styrkor till Stockholms skärgård och Gotland för att störa försörjningen och sensorsystem.

Nato håller i detta läge på med olika förstärkningar i avskräckningssyfte, för att en fiende inte ska korsa Natos gränser. Den svenska operationsledningen ska då se till att förstärkningar genom Sverige kommer till rätt operationsområde i Finland eller Baltikum.

– Landsvägstransporterna genom Sverige och utskeppningen får inte störas. Fokus kommer ligga på Gotland, som förstärks av både svenska och utländska delar med såväl luftvärn som långtskjutande sjömålsrobotar. Samtidigt måste man se till att Gotlands försörjning av el, vatten, livsmedel och annat säkras, säger Åke Palm och framhåller att det är bra att öva på en begränsad yta där man ändå får med alla funktioner och myndigheter.

USA vill att det på övningen även ska ingå evakuering av skadade soldater från fronten, som flygs till Sverige för att man ska ta hand om dem tillräckligt för att de ska klara vidare transport till sjukhus i Tyskland eller USA. Tanken är att det ska vara en uppväxling av Camo 24, Natoövningen som i september 2024 genomfördes som ett kartspel med Ledningsstridsskolan i Enköping som värd för 150 deltagare från Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och 15 utländska nationer.

Att Sverige och Förvarsmakten ska hjälpa USA och andra Natoländer att genomföra egna övningar i Sverige är nytt.

Officerstidningen 35

Fördjupning: Värdlandsstöd

36 Officerstidningen

Hemvärnsförband och territoriella förband kallas inte in förrän det blir mobilisering. Det glappet måste lösas.

Vad ser du för andra problem som måste lösas?

– Trängseln på järnvägsnätet. Det tar lång tid att bygga nya spår, så en lösning kan bli att låta militära transporter gå på de mindre järnvägsnäten istället för den redan överbelastade stambanan, säger Reine Larsson.

Reine Larsson

17 garnisonsområden har USA tillgång till: • Berga • Boden • Halmstad • Härnösand • Kiruna • Kristinehamn • Kvarn • Luleå • Ravlunda • Revingehed • Ronneby • Såtenäs • Uppsala • Vidsel • Visby • Älvdalen • Östersund

REGERINGEN HAR GETT Försvarsmakten i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå målen i Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Utredningsledare har varit överstelöjtnant Per-Ove Norell, vid Försvarsstaben, som på uppdrag av logistikchefen leder transporttjänsten i Försvarsmakten.

– Vi ska ju kunna genomföra storskaliga militära operationer där utländsk trupp och materiel ska kunna transporteras genom Sverige, säger han till Officerstidningen.

– Man pratar mycket om den sömlösa gränspassagen, men då måste först frågor kring administration och juridik lösas. Annars tar det väldigt lång tid om så många människor ska passera våra gränser, förklarar Per-Ove Norell.

Han hänvisar också till att det pågår ett arbete där de nordiska länderna vill dra nytta av varandra. Ett exempel han lyfter fram är den upphandling det norska banverket, Bane NOR, gör av nya järnvägsvagnar för tunga, militära transporter åt både Sverige och Norge.

Med första leverans i slutet av 2025 har tio sexaxlade vagnar med en lastkapacitet på 104 ton vardera beställts av finländska VR Fleet Care.

I avtalet finns en option om leveranser av ytterligare 40 vagnar och totalt kan det blir tal om 120 vagnar.

När vagnarna inte används för militärt bruk ska de kunna hyras ut för transporter av civilt tungt gods.

Per-Ove Norell är också den som för Sveriges räkning leder arbetet med att upprätta en nordlig transitkorridor för Nato – ett uppdrag som Försvarsmakten fick av Nato i somras.

– Det handlar om att förbinda Kontinentaleuropa med Norden och sjövägen vidare till Baltikum, säger han.

Under Immediate Response 24 fanns det på flera platser möjlighet för de amerikanska soldaterna att ta rast, serva fordonen och fylla på med både drivmedel och mat.

Foto: Anja Reimers/Försvarsmakten

ALLT VÄRDLANDSSTÖD SOM de olika militärbaserna ska utföra sker på uppdrag av militärregionerna – vars huvuduppgift annars är att samordna det civila försvaret, tillsammans med länsstyrelserna som är de högsta civila myndigheterna i regionerna.

I fallet med militärbas Halmstad sorterar den under Västra militärregionen, där major Reine Larsson är planeringsofficer med särskilt fokus på värdlandsstöd.

– Civilområdena och länsstyrelserna har handläggare, men saknar de resurser som kommunerna har. Avgörande för att det ska fungera är kommunerna, som kan upplåta mark eller bistå med kontakter till civila näringsidkare, säger han.

Han har sitt kontor på Göta trängregemente, T 2, i Skövde.

– Vi håller nu på att fixa säkerhetsskyddsavtal med kommunerna. Då kan vi mer detaljerat delge dem hur värdlandsstöd är tänkt att fungera, förklarar Reine Larsson och tillägger: – Vi måste ha metoder för att sekretessen ska fungera, säkra förvaringsmöjligheter för hemliga handlingar, vilken behörighet olika anställda ska ha, vilka som ska få ta del av olika uppgifter.

Reine Larsson poängterar vikten av att försöka minimera en motståndares möjligheter att inhämta information om förberedelserna.

– En fiende kan utsätta oss för förnekbara åtgärder eller proxykrigföring, till exempel genom att anlita kriminella nätverk, säger han och tillägger: – I fredstid är säkerheten vid civila installationer som hamnar och flygplatser en fråga för Säpo. Det är verksamhetsägaren som ansvarar för deras skydd, larm, säkerhetsorganisation och inpasseringskontroller.

Han pekar på att det är först när det kommer till militära skyddsvärden som Försvarsmakten har koll på platserna och säkerställer att det finns larm med mera.

– Vår underrättelse- och säkerhetsorganisation träffar Säpo med regelbundna mellanrum för att uppdateras i läget där. Märker vi att det finns några tendenser eller fenomen som vi behöver titta närmare på, så gör vi det, säger han och fortsätter: – Men om det blir en riktig värdlandsoperation förstärker vi med egen personal för att öka skyddet.

Fast här höjer Reine Larsson ett varningens finger och pekar på ett glapp som kan ställa till problem.

– Förmodligen kommer vi behöva ge värdlandsstöd i fredstid eller i någon form av kristillstånd – Nato vill ju avskräcka så att det inte blir krig. Då har vi bara de resurser vi har idag.

»ÄVEN OM DET NU ÄR 17 GARNISONS­ORTER SOM NÄMNS ÄR DET INTE SÄKERT ATT ALLA KOMMER ATT NYTTJAS.« Foto: Torbjørn Kjosvold/Forsvaret

DCA-avtalet gör att Sverige snabbt ska kunna ta emot militär hjälp från USA. Om vapen, ammunition, bränsle och förnödenheter finns i förråd här kan amerikanska soldater snabbare stötta i ett konfliktläge.

» Förhandslagring ger möjlig­ het att lösa operationer« Vad är det som ska förhandslagras när DCA-avtalet blir verklighet? Vapen och fordon eller förnödenheter som ammunition och drivmedel? Den frågan diskuteras nu mellan Försvarsstabens stödenhet och Eucom (United States European Command).

I

augusti förra året trädde det bilaterala DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) med USA i kraft. Genom det kan USA ha militär personal på plats i Sverige, förhandslagra materiel här och i större utsträckning öva tillsammans med Försvarsmakten. Tanken är, enligt den svenska regeringen, att det ska minska riskerna för ett väpnat angrepp mot Sverige genom att ge en avskräckande signal till Ryssland. Avtalet innehåller bestämmelser om den rättsliga statusen för den amerikanska styrkan, dess personal, anhöriga och leverantörer. Det handlar bland annat om straffrättslig jurisdiktion, undantag från beskattning och rätt att upprätthålla disciplinen inom den amerikanska styrkan.

Dessutom regleras frågor som tillträde till svenskt territorium, rätt att få använda vissa av Försvarsmaktens anläggningar och områden samt att få bedriva stöd för den egna styrkan och dess personal, så som marketenterier och postkontor.

Syftet är att man ska slippa krångliga administrativa processer inför varje amerikansk närvaro i Sverige. Samtidigt bygger samarbetsavtalet på Sveriges samtycke och på full respekt för svensk suveränitet, svensk lagstiftning och internationella förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium. Samarbetet sker i enlighet med folkrätten.

DEN KANSKE STÖRSTA skillnaden jämfört med det värdlandsstöd som ingår i Natomedlemskapet är att USA ska förhandslagra materiel i Sverige. USA har i avtalet åtagit sig att i förväg informera svenska myndigheter om vilken typ och mängd av materiel som de amerikanska styrkorna tänker transportera eller förhandslagra på svenskt territorium samt när och hur materiel ska levereras.

DCA-avtalet Den svenske försvarsministern Pål Jonson och hans amerikanska motsvarighet Lloyd J. Austin III undertecknade den 5 december 2023 det bilaterala samarbetsavtalet DCA (Defence Cooperation Agreement) mellan Sverige och USA. Det möjliggör ett mer kontinuerligt samarbete genom att reglera förutsättningarna för amerikanska styrkor att verka i Sverige. Det rör sig bland annat om frågor om amerikansk militär personals rättsliga status, tillgång till baseringsområden, förhandslagring av materiel samt regler om skatt och tull. Först krävdes dock ett godkännande av riksdagen, vilket skedde den 18 juni 2024. Den 15 augusti samma år trädde DCA-avtalet i kraft.

Huruvida huvudfokus ska vara förnödenheter eller utrustning till något specifikt förband, som fallet är i Norge, är inte bestämt.

– Just nu diskuterar vi med amerikanerna om olika möjligheter att förhandslagra förnödenheter som ammunition och drivmedel, som vi vet förbrukas i stora mängder. När vi fått ner det på pränt kan vi börja vidta de praktiska förberedelserna för att få allt på plats, säger generalmajor Stefan Sandborg, före detta Rikshemvärnschef som sedan drygt två år är chef för Försvarsstabens stödenhet.

– Exakt vad och hur mycket det kan bli tal om kan jag inte säga i dagsläget, eftersom inget är bestämt, förklarar han.

Blir det ändå inte svårt att hålla lagringen hemlig med tanke på vad som kan ses från satelliter?

– Det får göras en säkerhetsskyddsanalys på varje plats, då får man väga de olika riskerna mot varandra.

I avtalet pekas 17 platser ut som lämpliga: Berga, Boden, Halmstad, Härnösand, Kiruna, Kristinehamn, Kvarn, Luleå, Ravlunda, Revingehed, Ronneby, Såtenäs, Uppsala, Vidsel, Visby, Älvdalen och Östersund. Alla är sådana som har regementen, flottiljområden eller övningsfält.

– Även om det nu är 17 garnisonsorter som nämns är det inte säkert att alla kommer att nyttjas. Dessutom kan det mycket väl bli så att vi även lagrar på andra orter, säger Stefan Sandborg.

Ett behov som han redan nu ser handlar om att lagra förnödenheter.

– Syftet med förhandlagringen är ju att skapa en möjlighet att lösa operationer. Om försörjningskedjan blir ostörd får man en robusthet tack vare det som finns lagrat i Sverige.

TITTAR MAN PÅ vårt västra grannland Norge har man där, ända sedan 1970-talet, erfarenhet av att lagra amerikansk militär materiel, vapen och ammunition. Enligt Forsvarets logistikkorganisasjon, som Officerstidningen varit i kontakt med, byggdes på 1980-talet stora bergrum i trakten av Trondheim för att förvara utrustning till en amerikansk marinkårsbrigad. Det handlade om allt från fordon till proviant för att 13 000 soldater skulle klara av operationer på upp till 30 dygn.

Utöver detta har US Air Force haft förhandslagring på norska flygbaser, samtidigt som US Navy lagrat två stör-

Officerstidningen 37

Fördjupning: Värdlandsstöd re fältsjukhus. Flera gånger har USA tagit ut materiel från bergrummen och nyttjat utrustningen skarpt, bland annat i krigen i Irak och Afghanistan. Genom åren har också beväpning och fordon varierat. Exempelvis förstärktes flottan av hjulgående Humvees 2014 med stridsvagnar av typen M1 Abrams. 2020 rapporterade dock Norges forsvarsforening att vagnarna skulle ersättas av raketartilleri av typen Himars, eftersom det ansågs effektivare med målsökande fjärrbekämpning för att hindra rysk framryckning i Norges kraftigt kanaliserande terräng.

Upplägget har hela tiden varit att norsk personal haft hand om lagren och skött underhållet av utrustningen – samt att Norge och USA delat lika på kostnaderna.

– Vi har ett väldigt nära samarbete med Norge, så vi är väl insatta i alla deras erfarenheter – både när det gäller förnödenheter och förbandsutrustning. Vi vet hur de har byggt upp sitt system, vad som har fungerat bra och hur de har utvecklat det, säger Stefan Sandborg.

På frågan om Sverige ska ha samma upplägg som i Norge, svarar han: – Vi är ännu inte nere på den detaljnivån. Vi tittar fortfarande på vilken sorts förhandslagring som ger bäst effekt i Sverige.

– Man måste sudda ut nationsgränserna lite och titta på hela Norden som ett operationsområde. Om man nu har förhandlagrat utrustning för ett förband i Norge, hur kan man då komplettera det så att den styrkan får en ännu bättre uthållighet?

När bedömer du att förhandslagringen kan komma igång?

– Tidsperspektivet hänger på vad som ska lagras. För vissa saker finns det förutsättningar för att snabbt komma igång, för andra kanske det krävs byggnation och åtgärder.

Stefan Sandborg

38 Officerstidningen

Utmaningar som kan behöva tacklas vid värdlandsstöd Forskare på Totalförsvarets forsknings­ institut har tagit fram tre olika typfall för värdlandsstöd där de lyfter fram vilka svårigheter och målkonflikter man kan stöta på.

D

aniel K Jonsson leder och bedriver forskning och studier inom civilt försvar och totalförsvar vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. – När andra ser möjligheter, är vår uppgift att se problem.

Vi tror egentligen inte att allt kommer att bli kaotiskt – men vårt jobb i det här fallet är att måla fan på väggen, säger han.

I mars 2023 publicerade han, tillsammans med FOI-analytikern Beatrice Reichel, en genomgång av tre olika typfall av värdlandsstöd, VLS, som ”ett tankeväckande inspel” för alla som planerar för sådana här operationer.

– Jag tycker fortfarande att memot håller, även om det skrevs innan vi blivit fullvärdiga Natomedlemmar.

Det första typfallet som tas upp handlar om att Nato i avskräckande syfte intensifierar övningsverksamhet i bland annat Sverige. I det andra fallet råder en eskalerande säkerhetspolitisk kris, vilket medför att utländska förband under Natobefäl flyttas till Sverige som ett bakre stöd till förband i Finland och Baltikum.

I det tredje fallet bryter krig ut, där Sverige ska klara av att ge värdlandsstöd samtidigt som vi ska möta ryska väpnade angrepp mot landet. I alla tre fallen målar författarna upp olika svårigheter som kan bli tuffa att lösa.

– Vi vill skapa en medvetenhet om att allt inte går att förutse. Det går inte att skapa en massa planer som man sedan bara kan följa slaviskt.

Det brukar ju annars vara så att när verkligheten slår till så behöver man justera sina planer, säger Daniel K Jonsson.

EN DEL AV målkonflikterna som tas upp i typfallen handlar om prioriteringen mellan militära och civila behov. Exempelvis om man vid dieselbrist ska använda det som finns till militära fordon eller till sjukhusens reservkraftverk.

– Även om det blir ett svårt övervägande, som att jämföra äpplen och päron, är det ändå möjligt att göra en sammanvägd analys över var skadan blir värst, säger Daniel K Jonsson.

Han pekar på hur viktigt det är att väga in de långsiktiga effekterna av att något prioriteras ner. Får inte försvaret resurser förlorar man kriget, men om man hela tiden prioriterar det militära kan den civila förmågan gå ner så mycket att det militära behovet av civilt stöd inte längre kan uppfyllas.

– Förr hade Försvarsmakten egna resurser i form av att man exempelvis kunde laga mat och fixa transporter. I dag är man mer beroende

Foto: Carl Nyman/Försvarsmakten

I ett utsatt läge ska Sverige snabbt kunna få hjälp utifrån. Här syns amerikanska marinkårsoldater samöva med svenska kustjägare under Archipelago Endeavor 2024.

VI TROR INTE ATT ALLT KOMMER ATT BLI KAOTISKT – MEN VÅRT JOBB I DET HÄR FALLET ÄR ATT MÅLA FAN PÅ VÄGGEN

ligt att de också är en del av totalförsvaret – att det handlar om mer än bara business.

Daniel K Jonsson, Totalförsvarets forskningsinstitut

av det civila, förklarar Daniel K Jonsson och fortsätter: – När man tittar på erfarenheterna från Ukraina, där det fullskaliga kriget snart hållit på i tre år, ser man hur viktigt det är att upprätthålla hela samhällets motståndskraft över tid. Även om det inte är säkert att en krigssituation på Nordkalotten skulle vara lika långdragen, är det ändå uppenbart att det är skillnad nu jämfört med det snabba krigsförlopp vi förväntade oss under kalla kriget.

Bland problemen som målas upp i typfallen finns att nyckelpersoner, och deras familjer, i företag som levererar förnödenheter och tjänster till Försvarsmakten utsätts för hot – vilket leder till att de säger upp sina kontrakt.

– Man bör ta visst ansvar för att informera företagare om dessa risker – utan att skrämma bort dem. Kanske kan man öka medvetenheten och hjälpa dem med riskbedömningar.

Det pekas också på att för korta planeringshorisonter, där upphandlingar görs ad hoc, kan göra att leverantörer känner att de inte kan få fram varor i tid – och därför vill dra sig ur avtal, förklarar han.

– Det gäller att ha en god relation med sina leverantörer, att göra tyd-

Daniel K Jonsson

I TYPFALLEN INTRÄFFAR allt möjligt hemskt, som att det hittas sprängladdningar vid drivmedelsdepåer, vissa broar över norrländska älvar skadas, störsändare försvårar navigering, elförsörjningen saboteras, Finland vill ha hjälp med baltiska flyktingströmmar, gräv- och schaktmaskiner behövs för att ta hand om förstörda hamnar och flygplatser. Och så vidare.

– Ska man lägga in sådana riktigt elaka moment när man övar på värdlandsstöd är det nog bäst att göra det vid stabsövningar framför kartan, så att inte övningen förstörs för en massa utländska soldater.

Han har förståelse för att värdlandsstöd kan förefalla vara mest en logistisk och byråkratisk detalj, där mycket handlar om konkreta saker som avtal och tekniska standarder eller att få rätt saker till rätt plats i rätt tid – men poängterar att VLS har en väldigt tung säkerhetspolitisk dimension.

– Det gäller att signalera till en motståndare att vi fixar det här, att det är en central del av Natos strategi. Men också att visa våra allierade att vi är bra på att både ge och ta emot stöd – trots att vi nyss blev medlemmar, säger Daniel K Jonsson.

Officerstidningen 39

Fördjupning: Värdlandsstöd

” Lagringsmöjligheter på plats under det här året”

tas fram för att kunna skydda konvojer och transportnoder inom ramen för värdlandsstöd?

– De bygger på avkastning från fältförbanden och ska utformas efter det behov som finns att skydda och bevaka transporter vid värdlandsstöd. I totalförsvarspropositionen som regeringen lagt fram står att vi ska ha tio kompanier till år 2030 och trettio kompanier till 2035.

Fast dessa territorialförband med pliktsoldater kallas ju inte in förrän vid en mobilisering. Hur löser man skyddsfrågan ifall Nato i avskräckande syfte vill flytta större förband genom Sverige i ett skede där vi inte har mobiliserat?

– I fredstid har vi inte tillgång till krigsorganisationen – utan då är det grundorganisationen vi använder. Jag föreställer mig att vi kan nyttja 13:e säkerhetsbataljonen och de stående K-förbanden som vi har på ett antal områden.

Genom att Försvarsmakten har jobbat med Ukrainastödet har man fått träna på logistik, underhåll och säkerhetsskydd i samband med transporter, så förmågan har faktiskt gått upp genom dessa operationer där vi totalt har skickat iväg omkring en halv brigad.

– Men kommer det brigadformationer till Sverige blir det väldigt krävande. Fast då ska man komma ihåg att vissa av de allierade har god egen förmåga till taktisk och strategisk rörlighet och har säkert med sig egna skyddsfunktioner som de nu har legalt utrymme för.

När det gäller satsningar på den civila Pål Jonson infrastrukturen pratas det mycket om saker som tar lång tid – exempelvis att satsa på järnvägen – men vad kan man göra som går snabbare? delarna kan vara färdiga under våren.

– För att identifiera olika typer av flaskhalsar – Till en början blir det troligen förhandslaghar vi genomfört större övningar, exempelvis ring av ammunition och drivNordic Response, där vi tesmedel, men på sikt även mer infrastrukturen genom att »ALLA FÖRBEREDELSER tat kvalificerade system och platttransportera stora militära OCH NATOS GEMENformar. Det kommer att styras formationer mellan de nordisSAMMA PLANERING av Natos nya regionala planer ka länderna. Vi har också lagt GER TROVÄRDIGHET och eftersom vi nu är djupare ut ett uppdrag, där FörsvarsOCH MUSKLER.« integrerade i Nato taktiskt, stramakten har huvudansvaret att tegiskt och operativt kommer tillsammans med olika myndigbehovet att klarna. heter se vilka tekniska, administrativa och juriÄr det fler Natoländer än USA som behödiska flaskhalsar det finns för militär mobilitet. ver skriva bilaterala avtal med Sverige för I totalförsvarspropositionen står det även hur att kunna förhandslagra exempelvis drivvi vill satsa på väst-östliga transportvägar. Dessmedel och sjukvårdsutrustning till trupp utom har fem svenska infrastrukturprojekt som kan komma att föras hit? beviljats EU-stöd för militär rörlighet.

– Min generella bild är att mycket ryms inom – Vi har också förutsättningar att få ytterlidet värdlandsavtal med Nato som varit i kraft gare stöd till infrastruktursatsningar från Nato sedan 2016, plus det samförståndsavtal med investment fund. Det sker även en del på nordNato om värdlandsstöd som vi undertecknade isk grund, som att Norge och Sverige förra året. gemensamt köper in järnvägsvagnar Hur snabbt ska de nya territorialförbanden för tunga militära transporter.

Enligt försvarsminister Pål Jonsson är värdlandsstödet och DCA-avtalet avskräckande gentemot Ryssland eftersom Nato får ett operativt djup i försvaret av Finland och Baltikum.

40 Officerstidningen

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

T

rots att det efter Sveriges och Finlands Natointräde blivit ett mer oroligt Östersjön, där det bland annat rapporteras om kabelbrott och gps-störningar för flygtrafiken, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till Officerstidningen att han är övertygad om att Natomedlemskapet ökar vår säkerhet.

– Vi har ett stort behov av trovärdig avskräckning gentemot Ryssland eftersom vi måste förhålla oss till att Ryssland tar stora politiska och militära risker och har en låg tröskel till våldsanvändning, säger han och tillägger: – Sedan vet vi också att Ryssland agerar i gråzonen mellan krig och fred genom hybridoperationer, men där arbetar vi intensivt för att minska vår sårbarhet.

Varför är det viktigt med värdlandsstöd och DCA-avtalet med bland annat amerikansk förhandslagring i Sverige?

– Det har att göra med vårt geopolitiska läge i hjärtat av norra Europa, där vi är ett viktigt uppmarschområde för Nato. Framför allt när det gäller Natos åtaganden om att bedriva avskräcknings- och försvarsaktiviteter för Finland och de baltiska länderna kan Sverige erbjuda Nato operativt djup.

Vilken roll spelar värdlandsstöd och förhandslagring i avskräckningen?

– Alla förberedelser och Natos gemensamma planering ger trovärdighet och muskler. Det handlar om att kunna resurssätta försvarsplanerna.

Vilket tidsperspektiv har du när det gäller att någon form av amerikansk förhandslagring ska vara på plats?

– Jag bedömer att det kommer att finnas lagringsmöjligheter på plats under det här året.

Utöver att DCA-avtalet trädde i kraft den 15 augusti förra året har en handfull implementeringsavtal tillkommit, som Försvarsmakten för en dialog med Eucom (US European Command, reds.anm) utanför Stuttgart om. De

Säker kommunikation var du än är med eC Guard eC Guard döljer VPN-tunnlar och säkerställer kommunikation genom blockerande brandväggar.

För tjänsteresor utomlands

För verksamheter med höga säkerhetskrav

Flexibel och lättanvänd lösning för olika behov

När du är på tjänsteresa och behöver ansluta din smartphone och laptop, ser eC Guard till att dina enheter kan ansluta säkert via en VPN-tunnel utan att exponeras direkt på nätet.

Detta säkerställer att kommunikationen förblir privat och att enheterna är skyddade.

För organisationer som hanterar känslig information och använder säkra enheter, döljer eC Guard VPN-anslutningar och skyddar metadata för att hålla kommunikationen helt privat.

eC Guard är designad för att skydda både smartphones och datorer, med anslutning via WiFi eller nätverkskabel.

eCiceron – en del av MW Group eCiceron, ett svenskt företag inom MW Group, är specialiserat på att säkerställa tillförlitlig kommunikation, oavsett var du befinner dig.

Välj mellan bordsenheter för flera användare till diskreta enheter i smartphoneformat – perfekt för handväskan eller kavajfickan. eCiceron AB

08 551 530 00

Genom att placera eC Guard mellan internet och dina enheter, möjliggörs säker kommunikation med bevarad integritet. All kommunikation krypteras via en VPN-tunnel, och enheterna exponeras aldrig på nätet, så att du på ett enkelt sätt kan arbeta tryggt och säkert.

www.eciceron.com

hello@eciceron.com

Analys: Kriget i Ukraina

Hög tid att dra ­slut­satser av kriget – och införa dem För svensk del är Rysslands agerande i kriget i Ukraina värt att studera särskilt noga. Detta eftersom den Ryska federationen är vår mest troliga huvudmotståndare vid en konflikt. Men nu är det dags att gå från ord till handling och faktiskt dra rätt slutsatser av kriget och också agera därefter.

D

en 24 februari 2025 har tre år förlupit sedan den Ryska fede­ rationen inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Från första stund stod det klart för Europas led­ are att detta var en händelse så omvälvande att den skulle komma att diktera villkoren för europeisk, transatlantisk och i viss mån även global säkerhet, under mycket lång tid framöver. Finlands, och sederme­ ra Sveriges, inträde i försvarsalliansen Nato är kanske de främsta symptomen på denna utveckling för vår egen del.

För svenskt vidkommande är naturligtvis det ryska taktiska, operativa och strategiska beteendet värt att studera särskilt noga, då den Ryska federationen är vår mest troliga huvudmotståndare vid en konflikt. Kriget så som det har utspelat sig i Ukraina sedan 2014 och 2022 utgör därför ett naturligt lärande exempel i närtid. Men det är samtidigt viktigt att ha i minnet, att det finns åtskilligt som skulle komma att skilja sig åt om en eventuell krigssituation skulle komma att utspela sig på svenskt eller allierat territorium, inte minst på grund av faktorer som exempelvis geografi.

Frågan om vilka lärdomar omvärlden bör dra av kriget i Ukraina och dess utvecklingar 42 Officerstidningen

styrkorna och dess ledning är smärtsamt med­ vetna om, då man under lång tid har lidit av en enorm personalbrist i förhållande till den uppgift man har att utföra.

ATT HA EN stabil rekryteringsbas till infanteri­ förbanden, denna på slagfältet särskilt utsat­ ta grupp, kommer att vara avgörande, även långt före själva striden. Detta kommer inte att vara en helt enkel, men väl så nödvändig uppgift. Det kommer också att vara viktigt att ha arbetat fram en förmåga att utbilda solda­ har hängt över västvärlden allt sedan kriget ter bakom frontlinjen, för att kunna fylla upp inleddes i februari 2022. Faktum är att frågan förband som har lidit tunga förluster. Med en i sig har förvandlats till ett bekvämt mantra, välutbildad reserv och ett utvecklat system i värsta fall en snuttefilt, för ängsliga besluts­ för en fungerande rotation (även om det är en fattare över hela kontinenten. När tre år nu oerhört svår uppgift, på ett slagfält som troli­ har gått sedan kriget inleddes i stor skala, är gen kommer att vara helt synligt för fienden), det dags att sluta tala om att det är viktigt att kan de mest bittra ukrainska erfarenheterna tala om lärdomar från Ukraina, för att i stäl­ möjligen undvikas i en kontext som utspelar let dra rätt slutsatser och implementera dem. sig antingen på vårt eget territorium, eller i Detta kommer att vara krävan­ vårt närområde. de, men nödvändigt, särskilt Det kommer även att vara » UTAN TRUPP PÅ ifall vi menar allvar med vår viktigt att öva upp förmåga att MARKEN KAN INTE egen retorik. växla från defensiv strid till HELLER TERRÄNG offensiv strid, för att ytterst HÅLLAS, NÅGOT SOM kunna driva ut en invaderande OM DET ÄR något som kriget i I FÖRLÄNGNINGEN styrka från det egna, eller för Ukraina med tydlighet har visat FÖRHINDRAR FRAM- den delen, från allierat territo­ hos båda stridande parter, så TIDA POTENTIELLA rium. Även här finns det talrika är det vikten av infanteriför­ exempel från både de ukrainska band, både under offensiv och AVANCEMANG. « och de ryska styrkorna som är defensiv strid. Drönare och tele­ värda att studera närmare, främst sådana där krigsförmåga har förvisso både förnyat och den ena parten inte har lyckats med att åstad­ komplicerat slagfältsdynamiken, men utan komma denna växling – något som har format den stridande soldaten på marken, denna hela krigets dynamik och utveckling. Detta basala beståndsdel, är det helt enkelt omöjligt är naturligtvis lättare sagt än gjort, men icke att överhuvudtaget föra striden i önskvärd desto mindre är det avgörande för att anting­ riktning. Utan trupp på marken kan inte hel­ en behålla eller återta initiativet i ett läge där ler terräng hållas, något som i förlängningen utdragen strid råder. förhindrar framtida potentiella avancemang.

Ukrainsk luftvärnsförmåga och kreativa Detta är något som de ukrainska väpnade

Foto: Evgeniy Maloletka/AP

Utan stridande soldater på marken är det omöjligt att föra striden i önskvärd riktning, skriver Maria Engqvist, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

användning av så kallade manpads (soldatbur­ na luftvärnsrobotar) visade sig vara avgörande för att förneka de ryska väpnade styrkorna luftherravälde i krigets inledande skede, och under hela våren 2022. Detta, men även andra krig som utspelat sig i relativ närtid, visar att ett robust, täckande och välintegrerat luftför­ svar är en förutsättning för att kunna försvara territorium vid en invasion. Det dimensione­ rar också hur övriga försvarsgrenar kan agera i sina respektive domäner. Detta förutsätter inte bara att själva systemen finns på plats i tillräcklig mängd och att personalen är utbil­ dad på dem, utan att det även finns robotar att avfyra.

Det är dock inte enbart luftvärnet och dess system som kräver en kritisk massa av projek­ tiler att avfyra för att kunna fungera så som det är tänkt, för att kunna avvärja ett fientligt angrepp. Adekvata mängder ammunition för att kunna lösa uppgiften, att driva ut fienden, är centralt för samtliga försvarsgrenar. Debat­ ten om ökad nationell produktion och lagring av ammunition har pågått i ett antal år nu, och har inte blivit mindre brännande, snara­ re tvärtom. Ytterligare en bärande punkt är logistik. Bristande förmåga att transportera personal och materiel, i synnerhet under sär­ deles svåra förhållanden såsom väpnad kon­

flikt eller krig, kommer oundvikligen att gagna en potentiell anfallare. Ett intressant exempel är här det ukrainska järnvägssystemet, som trots enorma påfrestningar lyckas få sina tåg att gå i tid vad avser persontrafiken, och sam­ tidigt lösa sina krigstida uppgifter. Vad som framstår som tydligt mot bakgrund av kriget i Ukraina är dock att den perfektions- och reg­ leringsiver som har varit förhärskande under 1990- och 2000-talens ”eviga fred” inte kom­ mer att fungera i skarpt läge. Mot bakgrund av den geopolitiska utvecklingen i Europa sedan 2008 (inklusive den Ryska federatio­ nens krig mot Georgien, men också Ukrainas umbäranden sedan 2014), framstår den väst­ europeiska ängsligheten (i synnerhet väster om W ­ arszawa) som världsfrånvänd. Är det ytterligare något som kriget i Ukraina visar, som också kanske är den svåraste utmaningen för både svenskt och allierat vidkommande att reda i, så är det förmågan till snabb anpass­ ning och implementering av ny teknik och nya metoder i strid.

ETT ANNAT OMRÅDE där både ryska och ukra­

inska styrkor visat prov på fantasirikedom, är att blanda gammal teknik med ny för att göra den så dödlig som möjligt för fienden, även om medlen är begränsade. Den turkiske militära­

nalytikern Can Kasapoğlu har beskrivit den ryska praktiken i synnerhet som en slags ”Mad Max warfighting tech”, en liknelse från fiktio­ nen som väl illustrerar situationen så som den har sett ut på det högst verkliga slagfältet.

Den händelseutveckling som framförallt västvärlden försöker dra lärdomar av, som kan observeras i Ukraina, är inte en som har planerats fram centralt på en stab någonstans långt borta från slagfältet. Den har uppstått i sin givna kontext som ett resultat av nöden, enskilda individers initiativkraft, fantasi och innovationsförmåga, ibland med stöd cen­ tralt, men långt ifrån alltid. Gamla kunskaper och ny teknik kombineras, i många fall med blandat resultat. Det är denna dynamik som vi kommer att behöva lära oss att tämja för att nå framgång, något som kommer att innebära att göra något så osvenskt som att våga ta risker.

MARIA ENGQVIST

Analytiker vid Total­försvarets forskningsinstitut inom ramen för FOI:s Rysslandsprojekt Redaktör: Linda Sundgren Officerstidningen 43

Reportage: Vägen mot Lettland text: Maria Widehed

foto: Emil Malmborg

Från tröskel­effekt till ­avskräckning Tiden har varit knapp när 71:a bataljonen vid ­Södra skånska regementet, P 7, under hösten säkrat ­för­måga inom strid, ledning, försörjning, sjukvård – och samordning. Nu har den reducerade bataljonen gått i land för att förstärka Natos trupper i ­Lettland. Och på 715:e kompaniet har två bröder valt att göra insatsen sida vid sida.

44 Officerstidningen

Samuel, teknisk chef på 715:e kompaniet, och Johannes, stridsfordonsförare på en sjukvårdspluton, är bröder. Nu är de till­ sammans på plats för att förstärka Natos östra flank.

D

ET ÄR DEN 22 OKTOBER. Klockan är åtta på morgonen ute på Revingeheds övningsfält. Regnet öser ner och bandvagnsspåren är djupa i leran.

Om ett par timmar bryter 715:e kompaniet förläggning för att omgruppera till Ella kvarn.

Vid slutet av dagen kommer bataljonen att ha inkvarterats på stridsvagnsområdet. Nattens sovplats kommer att likna den av danskarna döpta Camp Valdemar vid lettiska militärbasen Adazi, fast under pågående bataljonsövning kallas basen Camp Voldemort.

– Jaså du vaknade precis, har du fått din förarvila? frågar Samuel sin lillebror när han kommer ikapp.

– Ja, med sju minuters marginal, svarar Johannes.

Det skiljer nästan fjorton år på de två Malmöbröderna. Samuel, 36 år, är äldst, och anställd på Södra skånska regementet, P 7, sedan 2011 – i dag som teknisk chef på kompaniet.

Johannes, 22 år, har precis avslutat ett utbildningsprogram i skydd mot olyckor hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I den reducerade bataljon som börjat rulla ut på de

Officerstidningen 45

Reportage: Vägen mot Lettland

sydskånska vägarna är nästan en tredjedel av soldaterna nyrekryterade. Johannes är en av dem, anställd som tidvis tjänstgörande stridsfordonsförare på en sjukvårdspluton.

Om mindre än tre månader ska de gå i land i Lettland för att förstärka Natos multinationella brigad, som en del av styrkan LNLV 25. LNLV står för Land Nato Latvia. Under hösten har den reducerade bataljonen ägnat sig åt övning på olika nivåer, det har även varit ett tydligt fokus på att svetsa samman gruppen. Det är sjätte dygnet på den elva dygn långa övning som ska vara det stora styrkeprovet.

– Övningen visar att vi är redo. I grund och botten övar vi på samma sak som vi alltid gör, men det blir intressant med camp – vi måste öva på att gruppera i kvarter, i stället för ute i skogen. Och så måste vi öva mer på att forma mindre patruller och lösa en specifik uppgift, säger Samuel.

På plats i Lettland ska de fortsätta att öva, liksom utföra avskräcknings- och försvarsuppgifter. De har fått några genomgångar om förutsättningarna på plats.

– Vi känner till strukturen på campen och vi vet att det kommer vara kallt, i Lettland har man inte Golfströmmen som värmer, säger Johannes.

– Vi vet också vilka garageplatser vi har och vilka reptält som är våra. Vi vet att det finns sjukvårdsmottagning och spolplatta. Och att det inte finns någon fordonstorrluft – det älskar ju vi svenska tekniker, men det verkar Nato inte lägga så stor vikt vid, säger Samuel.

Han har tidigare gjort två insatser i Mali och säger att tristessen är det som är svårast att förbereda sig för. Hur mycket de kommer att kunna röra sig utanför campen vid Adazi vet de inte än, Ryssland bedriver underrättelsearbete

Soldat Emilia från granatkastarpluton. I den reducerade bataljonen är nästan en tredjedel av soldaterna nyrekryterade.

46 Officerstidningen

Planen i övningen: Att hastigt utlagda skenmineringar på de leriga stigarna tvingar motståndaren att ta andra vägar.

i landet och vid flera olika informationstillfällen inför insatsen har bataljonen uppdaterats om intresset för Natos militära närvaro i Lettland.

– Vi hoppas kunna lämna basen. Det kommer att gå långa dagar utan att det händer mycket, men om det händer något är det på med kroppsskydd, ta sin eldställning och vara beredd att försvara, säger Samuel.

Den här gången handlar det inte om en fredsbevarande insats, utan om ett avskräckningsuppdrag – och ytterst om att vara redo för att vara den gröna väggen tjugo mil från gränsen till Ryssland.

– Vi kommer vara beredda att mobilisera om det händer någonting, säger Johannes.

Vad är viktigast de sista veckorna innan ni åker?

– Detta är sista övningen så nu gäller det att inte ändra för mycket, utan öva på det vi har i ryggmärgen. Vi blir bättre och bättre på att prioritera vad som är viktigast och organisera de resurser vi har.

Under bataljonsövningen löser förbandet uppgifter i en högintensiv stridsmiljö mot en högteknologisk motståndare. Särskilt fokus ligger på samordning av eld, rörelse och olika funktionskedjor.

Ett stationssystem med olika anfallsbanor genomfördes innan övningen i dag gick in i ett bataljonsskede. Indikeringspapper 104 sitter kvar på Samuels och Johannes kängor efter gårdagens CBRN-hot och den korta vilotiden är en följd av nattens mörkermoment. De har båda haft fullt upp – men på olika håll.

– Vi träffas inte mer än vid grupperingarna egentligen, det är inte

Höstens bataljons­ övning var det stora styrkeprovet för 71:a bataljonen. Särskilt fokus låg på samord­ ning av eld, rörelse och olika funktionskedjor.

VI KOMMER VARA BEREDDA ATT MOBILISERA OM DET HÄNDER NÅGONTING. mycket kommunikation mellan kompaniledning och enskild soldat, säger Samuel.

– Nej, den största delen av vår kommunikation är ju genom alla felrapporter jag skickar till dig, säger Johannes och de båda skrattar.

23 OKTOBER. Dag två av övningsstadiet inom bataljons ram skiner solen

lika starkt som det blåser på Revingehed. Det står kompanianfall på schemat. Intill ett förråd står en av bil med en stor STA-skärm. STA, stridsträningsanläggning, är en del av träningsavdelningen vid Markstridsskolan som hjälper till att simulera strid på fältet och under övningen hämtas sensordata in från såväl enskilda soldater som från fordon.

– Under dagen har de anfallit ner mot sjön här, nu har de en försvarslinje med skyttekompaniet, pansarskyttedelarna och stridsvagn i den här skogen, säger överstelöjtnant Tobias Christensson, övningsledare, och sveper handen över terrängen på skärmen. Bredvid honom står major Conny Röjd, chef för träningsavdelningen på MSS:

– Materialet vi samlar in använder vi för att skapa en pedagogisk utvärdering där soldaterna som truppfört på ett tydligt sätt kan se vad de har gjort. Hittills har det gått väldigt bra, vi ser en tydlig utveckling hos förbandet. Överstelöjtnant Christensson åker som chef när förbandet roterar ner efter årsskiftet 2026 och insatsen LNLV 2026 startar.

– Det är ingen större skillnad mot hur vi brukar öva nu inför Lettland, utan det handlar om att göra förbandet bra generellt, säger han.

Cirka 500 soldater och officerare övar på Revingeheds fält. De strider mot en bepansrad fiende som i dag också understöds av bemannade UAV-farkoster och en stridsvagn.

I en korsning i närliggande skog stannar ett stridsfordon 90. Tre soldater springer ut och fäller en halvdöd tall över vägen innan de kör vidare.

– Bakåt – norra svackan! ropar de och slänger sig in i fordonet igen.

Bakom dem läggs slanor och ris fram i hast över bandvagnsspår för att skapa skenmine-

Tobias Christensson

Officerstidningen 47

Reportage: Vägen mot Lettland

– Övningsveckan har varit bra och Lettland känns än så länge lugnt. Det kommer så klart att vara utmaningar med materiel och logistik, men det viktigaste vi kan göra nu är att samöva.

14 NOVEMBER. I mitten av november, drygt 90 mil bort, avslutar den nybildade brigaden i Lettland storövningen Resolute Warrior 2024 – det första testet av den multinationella brigaden. Scenariot: att Ryssland har tagit sig över gränsen, men trycks tillbaka av Natostyrkan på plats. Efteråt konstaterar den kanadensiska översten Cédric Aspirault, chef för den multinationella brigaden, att man skickar ett tydligt budskap: ”Vi är redo”.

Två veckor senare kommer samma besked att komma från Revingehed: Med bataljonsövningen bakom sig ”Jag vill verkligen komma visar nu värderingen av P 7:s bidrag, som under en vecka iväg nu och börja utföra har genomförts på Revingeheds övningsfält, att förbanuppgiften som vi har tränats det är ”mission capable” – redo för insats. Värderingsför”, säger Johannes (t.h). metoden som används heter Creval, combat readiness evaluation. Och kort efter värderingen kommer beslutet från riksdagen: Man godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025.

DET VI ALLA KAN BLI BÄTTRE PÅ ÄR VÅR FÖRMÅGA ATT FATTA BESLUT I STUNDEN.

ringar. Planen: att motståndaren ska ta en första strid här och backa bak, där skenmineringar tvingar dem att ta andra vägar. I ett skogsbryn en bit bort inväntar granatkastarpluton utfallet av fördröjningsstriden.

– Det vi alla, från enskild soldat till plutonsledning, kan bli bättre på är vår förmåga att fatta beslut i stunden. Och våga ta initiativ. Vi har en bra anda och litar på varandra, så vi är på god väg, säger sergeant Elias, ställföreträdande plutonchef.

En kort bit bort har två soldater förberett minering i en av trädkronor drönarskymd backe. Kenny, skyttegruppchef, har intagit skyddsställning.

– Om motståndaren kommer här så har vi lagt ut minor och pansarvärnsvapen, säger han och tillägger:

FAKTA

Natos brigad i Lettland

Natos multinationella brigad i Lettland, MNB-LVA, leds av Kanada och består av 3 000 soldater. 71:a bataljon från Södra skånska regementet är först på plats från Sverige. Styrkan kallas LNLV 25 – Land Nato Latvia 2025. Sverige och Danmark kommer växelvis att dela på ansvaret för att sätta upp en bataljon som tillsammans med 13 andra nationer blir del av brigaden.

48 Officerstidningen

15 JANUARI. Gyttja och regn har bytts mot frosttäckt mark. Stridsfordon, pansarterrängbilar och fyllda lastbilar står uppradade. De svenska flaggorna vajar lugnt i eftermiddagssolen. På Samuels och Johannes uniformsjackor har de vanliga namnskyltarna bytts ut till avskalade diton – märkta endast med förnamn och ”Swedish Armed forces”.

Om drygt tolv timmar kommer fordon, materiel och soldater att transporteras till Lettland när den svenska arméns första Natoinsats som allierad inleds. Efter två dygns färd med färja över Östersjön kommer Johannes och Samuel att kliva in på militärbasen Adazì. Ovanpå Samuels packning ligger kortspelet Skip-Bo. Uno visar sig också vara nerpackat.

Likaså handspelkonsoler och böcker som de har fått i julklapp av en av sina bröder – och Samuel har med sig Bibeln.

– Jag är religiös av mig, och det gör mig trygg när vi åker.

Det har gått mindre än tre månader sedan de avslutade bataljonsövningen. Många lösa ändar har blivit knutna sedan dess, inte minst vad gäller materielstatus, förklarar Samuel.

– Vi har fått bygga ett helt nytt kompani från grunden och vi har egentligen inte haft rätt tid till det, så det har varit väldigt stressigt. Materielen har också stressat, i stället för att ha all utrustning på plats har vi fått låna. Men nu är vi här, nu gäller det att hitta balans mellan prestation och uthållighet.

De har varit lediga i drygt tre veckor över jul och nyår. Johannes har hunnit spela klart ett lagspel online med kompisarna. Samuel har hunnit fira både bröllopsdag och barnens födelsedagar.

Nu väntar en ny vardag i Riga. Den första tiden på plats handlar om att installera sig på campen och hitta rutiner innan bataljonen underställs brigaden vid transfer of authority, därefter tar en omfattande övningsserie vid.

Hur är det egentligen att åka iväg med sin bror?

– Det är en kul bonus, säger Johannes.

Tvåeggat, svarar Samuel: – Det är tryggt att ha med en familjemedlem så nära den ryska fronten, men händer det nånting så kommer tankarna direkt att gå till om Johannes mår bra.

Efter önskemål från förbandet skriver vi inte ut efternamn på de ­anställda.

Kan du se dig själv här?

Det kan vi.

Vissa saker kan kännas långt utanför din bekvämlighetszon. Som att söka till specialförbanden. Du kanske tror att du inte har det som krävs.

Vi vill att du söker ändå. För styrkan i specialförbanden sitter inte bara i musklerna. Den sitter i drivet att vilja utmana dig själv och viljan att hela tiden utvecklas. Och visst, när nöden kräver mer gör även vi det, men vi söker annat än det du kanske tror. Så oavsett om du i dag arbetar civilt eller som soldat eller officer i Försvarsmakten - sök till specialförbanden. forsvarsmakten.se/specialforbanden

RUGGED för att koppla samman försvarsstyrkor RUGGED Data Diode RUGGED IEG Gateway

Arbit Cyber Defence har ett 20-årigt avtal med Danmarks motsvarighet till Försvarets Materielverk (DALO), med fokus på digitala lösningar för Cross-domain (C2) för det danska försvaret.

Detta långsiktiga ramavtal syftar till att öka nätverkssäkerheten mellan olika militära enheter, från högkvarterets serverrum till frontlinjeenheter.

Picture by the courtesy of General Dynamic.

För Försvarsmakten

Slutstycket

Krönika, Insänt & debatt, Historia, Noterat

Militärhistoria

Infanteriskjutskolan Rosersberg, 1958

Rosersberg övningsfält, 3,5 mil norr om Stockholm, i maj 1958. Kapten Everhed demonstrerar en 12-centimeters ­granat. Infanteriskjutskolan var fram till 1961 förlagd till ­Rosersbergs slott. I samband med att Arlanda skulle tas i bruk omorganiserades skolan och flyttade, först till Linköping och sedan till Kvarn. Rosersbergs övningsfält disponeras i dag av ­Livgardet. Försvarsmaktens hundtjänstenhet är en stor brukare av övningsfältet.

Källa: Försvarsmakten, Wikipedia. Foto: Herman Ronninger/SvD/TT

Officerstidningen 51

Krönika Karlis Neretnieks

F

Lever vi på lånad tid? ÖRSVARSANSLAGET HAR FÖRDUBBLATS på några få år. Vi kommer i år med god marginal passera Natos mål om två procent av BNP till försvaret. Vi är medlemmar i Nato. Vi skickar en bataljon till Lettland. Se så duktiga vi är! Eller riskerar vi ändå att behöva säga som Astrid Lindgren skrev i sin dagbok den första september 1939 ”I dag började kriget. Ingen ville tro det.”? Tar vi krigshotet på allvar?

I december förra året fattade riksdagen ett nytt försvarsbeslut med inriktning mot 2030 och bortom. Trots det ryska fullskaliga angreppet på Ukraina i februari 2022 så innebär beslutet i huvudsak en upprepning av vad som angavs redan i försvarsbeslutet 2020.

Betraktar vi fortfarande Ryssland med samma ögon idag som 2020? Tar vi höjd för att Europa kommer behöva ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, det oberoende av administrationen i Washington. Vad gör vi med erfarenheterna från de tre år som kriget pågått i Ukraina? Kommer exempelvis beväpnade drönare och raketartilleri tillföras krigsorganisationen i närtid? Hur avser vi möta hotet från sådana system? De finns ju redan i dag på stor bredd i den ryska krigsmakten.

EN ANNAN ERFARENHET från Ukraina är behovet av personalreserver. Under kalla kriget planerade vi med att en brigad som genomförde anfallsstrid skulle få cirka 10 procent förluster per dag. Kommer vi inom överskådlig framtid ha tillräckligt med utbildad personal för att kunna reorganisera våra förband efter en tids strider, eller låtsas vi att problemet inte finns? Kommer vi ens ha tillräckligt antal pluton- och kompanichefer för att sätta upp de krigsförband som just nu finns i planerna?

Men det kanske inte är

52 Officerstidningen

så bråttom? I Polen och i Baltikum är uppfattningen att Ryssland kommer ha förmåga till nya storskaliga militära operationer inom något år efter att kriget i Ukraina är avslutat. Andra bedömare tror att Ryssland kan behöva fem års återhämtning eller mer. Vem har rätt? Indirekt tycks vi ha svarat på frågan.

Försvarsbeslutet från december rimmar väl med antagandet att Ryssland kommer behöva mellan fem och tio år för att bli farligt. Önsketänkande eller inte – det är åtminstone bekvämt då det inte kräver extraordinära, obekväma, åtgärder.

»Kommer vi inom överskådlig framtid ha tillräckligt med utbildad personal för att kunna reorganisera våra förband efter en tids strider, eller låtsas vi att problemet inte finns?«

MEN ÄR DET möjligt att göra mer än det vi redan gör idag? Den 1 september 1939 hade armén 154 stycken 40-millimeters luftvärnskanoner m/36. I maj 1945 fanns det 924 stycken organiserade i krigsförband. Luftvärnets utveckling inför och under andra världskriget kan också illustreras med att krigsorganisationen växte från 3 000 personer år 1937 till 64 000 åtta år senare, 1945. Gissningsvis krävde denna tillväxt, förutom kraftigt ökade anslag, både nytänkande och handlingskraft för att snabba på industriproduktion, utbildning, tillgång på förläggningar och övningsfält, organisering av krigsförband, politiska och militära beslutsprocesser – finns här något att lära?

Hur göra med bristen på plutonchefer? Under kalla kriget tog det lite drygt tre år att skapa en officer som kunde placeras som plutonchef i såväl freds- som krigsorganisationen. Kadetter kunde till nöds krigsplaceras som plutonchefer efter 21 månaders utbildning.

Idag tar det minst fyra, ofta fem, ibland sex, år. Är det behovet av krigsplaceringsbara officerare som styr utformningen av officersutbildningen eller är det något annat? Dessutom, utnyttjar vi reservofficerssystemet maximalt?

Vad är då svaret på frågan i rubriken ”Lever vi på lånad tid”? Risken är stor att svaret är ja. Gör vi allt som är möjligt för att utnyttja den tid vi har – jag är inte helt övertygad om det. ●

Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för FHS, operationsledare Milo mitt, brigadchef m.m.

FMJ Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända varumärken som bl.a.

FX-hjälm

FMJ har totalt 4 500 m2 träningsytor inomhus för yrkesfolk och myndigheter, flera skjutbanor, CQB/SIB, kamphall/gym, sjukvård, K9, batong, OC flera klassrum/konferensrum endast 5 min från Stockholms central.

Läs mer om oss och våra produkter på www.fmjskytte.se eller kontakta oss på info@fmjskytte.se / 070-750 72 45.

Har du ett nyhetstips?

Lika!

Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska. ƀ Har du ett nyhetstips? ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på? ƀ Vad borde vi skriva mer om? ƀ Hör av dig till oss och berätta.

Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.

Vad du vill läsa om i tidningen framöver?

Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.

Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.

Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör

Eller olika...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler lika olika kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

Insänt & debatt

”Våga vägra I-lön!”

NU SKA VI prata lön, mer specifikt I-lön,

q det vill säga individuell lön. Men innan

vi gör det finns det tre saker vi måste reda ut.

1. Du har för låg lön. De flesta av dina kollegor har för låg lön. Alla på svensk arbetsmarknad har för låg lön. Detta kommer att vara konstant, oavsett hur vi bygger systemet för lönerevision. (Om du anser dig överbetald: Grattis!

Ett tips på vägen: Håll det för dig själv!)

2. Kärnan i vad du lärt dig som yrkesofficer handlar inte om att leda legalt sanktionerat väpnat våld. Det handlar om att kunna lösa uppgifter (som ofta råkar vara legalt sanktionerat väpnat våld) med sämre resurser än du skulle önska, till följd av händelser bortom din kontroll. Att klaga, lite klädsamt, åt läget är ok, men att sluta jobba i anbefalld riktning är det icke.

3. Vårt nuvarande system för lönerevision på svensk arbetsmarknad, i bruk sedan 1997/98, har tjänat Sverige väl. Tack vare fack och arbetsgivare har Sverige brutit sig ur inflationsspiralen och våra små löneökningar har, fram tills nyligen, varit reallöneökningar. Det är fack och arbetsgivare som gjort detta, det vill säga: Du och Officersförbundet har gjort Sverige en stor tjänst!

På Officers­ tidningen.se/ opinion kan du läsa en längre version av debattartikeln.

NU ÖVER TILL kärnan: I-lön. I-lön är idag allmänt på svensk arbetsmarknad. Det är knappt vi tänker på I-lönesystemet som ett system, snarare som en naturlag. Men alla system förtjänar en kritisk granskning. Saco har utrett dagens lönesystem och kommit fram till att du bör byta jobb regelbundet för att få en god löneutveckling. Det är nämligen vid nyanställning som du har möjlighet att löneförhandla på riktigt. Detta har reella konsekvenser för samhället. Vill du göra lönekarriär måste du byta jobb. Bra eller dåligt? Det beror kanske på perspektiv, men det är en delkonsekvens av I-lönesystemet. Eftersom Sverige har EN polis och EN försvarsmakt innebär detta att poliser och militärer inte kan byta arbetsgivare utan att lämna yrket. Våldsmonopolet genererar ett

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

54 Officerstidningen

arbetsgivarmonopol. Här ser vi också varför löneutvecklingen släpar efter. Speciellt för Försvarsmakten. Polismyndigheten har varit duktigare på att ta Polisförbundet i handen och propagera för högre löner.

Ingen kritik mot Officersförbundet här. Förbundet har velat få Försvarsmakten att argumentera likartat som polisen, men här möter vi punkt två ovan. Kärnan i vad officeren lär sig ger en för professionen negativ konsekvens.

NÅJA, ÅTER TILL huvudargumentationen. Låt oss nu läsa de gemensamma statliga löneprinciperna i Rals-avtalet: "Syftet med dagens löneprocess är att arbetsgivaren ska kunna: rekrytera, motivera, utveckla behålla arbetstagare med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt.

Lönesättningen är ett instrument för att säkerställa detta". Hur ska trogen »Våldsmonopolet tjänst belönas? Statistiken i stort för genererar ett arbets- arbetsmarknaden med I-lön visar att givarmonopol. Här byte av arbetsgivare är det lönsamma ser vi också varför för arbetstagaren. I Försvarsmakten är löneutvecklingen det närmsta du kan komma detta att göra gradkarriär. Om det är så vi vill släpar efter. « ha det, behöver vi inte göra något. Vill vi däremot att längre tid i befattning ska löna sig verkar det som om vi måste tänka nytt. Vad har då detta med I-lön att göra? Jo, Rals bygger på I-lön. Ett alternativ till I-lön är tarifflön. Det innebär att en befattning (eller befattningsgrupp) har en viss lön och varje tjänsteår ger ett fast påslag. Så här såg det ut i staten för länge sen. Ett tarifflönesystem skulle kunna vara utformat i kronor, eller ännu bättre, i index. Tänk er att ingångslönen sätts i förhandling mellan arbetsgivare och den presumtive anställde, alternativt mellan fack och arbetsgivare. Här kan marknadsläge, lokalt löneläge och kompetens tas tillvara. Ingångslönen blir index 100. Varje år ger en ökning via lönerutan en kolumn bort, mer avancerad befattning kan ge ökning genom uppflyttning till en högre rad. Självklart kan även själva tariff- eller indexstrukturen förändras via förhandling, lokalt eller centralt, om det är motiverat.

Vill Försvarsmakten, exempelvis, att en specialistofficer ska stanna på sin post länge, kan det inom detta system exempelvis ge en rejäl indexökning efter fem och tio år, som motiverar att stanna så länge.

Idag tenderar gradökning eller befattningsbyte att vara det som ger större löneökningar, då det är synligt och mätbart.

Fast, tänker du då: Jag är ju så jäkla bra! Ska inte min prestation belönas alls!? Jo, det går! Flexibilitet och prestation är möjligt att hantera inom ett tarifflönesystem genom att du separerar tjänsteår och löneår.

Den chef som har en eller flera excellenta underställda soldater, eller yrkesofficerare, kan då äska extra löneår. Den som är extra duktig skulle på så vis kunna få ett (eller fler) extra löneår i revisionen. Resurserna kommer så klart att vara begränsade, så detta kommer att ges endast till ett fåtal individer, men tanken är ju att belöna de som verkligen bidrar extra.

Jag säger inte att tarifflön kommer att vara utan nackdelar. Jag kan se nackdelar och jag har medvetet förenklat resoneDaniel Skoglund mangen här. Men låt oss åtminstone på ett Tidigare chefredaktör ärligt och systematiskt sätt utreda alternaOfficerstidningen och tivet, partsgemensamt, tillsammans med kommunikationsansvarig på Officersförbundet. myndigheten. Låt oss inte hamna i samma Idag student på FHS, utan ideologiska låsning avseende I-lön som Svekopplingar till lönepolirige som land hamnade i avseende allianstik hos förbundet eller Försvarsmakten. friheten och Nato.

JAG ÄR OMGALONERAD NBO-kapten

q med ett helt yrkesliv i armén bakom

Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

”Vad är ett arbetsliv värt?” mig. Jag har arbetat med allt från krigsförbandsövningar i övre Norrland, via MC- och förarinstruktör, pansarvärnsrobotar och simulatorer, arbetsmiljöfrågor på försvarsmaktsnivå och nu senast med Hemvärnet.

Jag har dessutom två genomförda utlandstjänstgöringar som yrkesmässiga höjdpunkter när jag nu summerar mitt arbetsliv.

Ungefär hälften av tiden i Försvarsmakten har varit i olika chefsbefattningar. Jag har varit med om resan från invasionsförsvaret, via det insatta insatsförsvaret med fokus ”Jag kan konstatera att mina på utlandsstyrkan samtidigt med alla dess 38 år av erfarenhet, skicklighet och kompetensdjup är värt neddragningar och förbandsnedläggningexakt 18 195 kronor i månaden”, ar med all den oro det medförde, till att nu skriver Per-Erik Pallin. uppleva en stark framtidsanda i vändningen och Försvarsmaktens tillväxt. Natoanslutningen med alla dess utmaningar och möjligheter för de som har en större del av arbetslivet framför sig. hängt med, jag känner mig lönemässigt orättJag har presterat ganska väl över tid, naturligtvis med de toppar och vist behandlad – när är det min tur att få ta del dalar som uppstår under ett helt arbetsliv. Familjen har även den fått av lönehöjningarna? sin tid, vilket kanske inte främjat karriär och löneutveckling.

Det är också på tiden att Officersförbundet i förhandling visar fokus på att ge oss ekonoNÄR JAG NU är på arbetslivets upploppsraka och tittar tillbaka kan jag misk erkänsla så att vi medlemmar som har konstatera att jag hade gjort exakt samma yrkesval i dag som då. Myckett par år till i kroppen också väljer att stanna i et tack vare människorna jag haft förmånen att jobba med och alla de Försvarsmakten. Där är resultatet i den senasupplevelser och erfarenheter yrket te Rals-förhandlingen en besvikelse, där sakhar gett mig. Jag har haft ett riktigt nas reella verktyg för att ekonomiskt värdera » Jag kan kon­statera bra, utmanande och roligt arbetsliv skicklighet och erfarenhet. att mina 38 år av erfa- när jag betraktar det i backspegeln.

Utöver det ekar Försvarsmaktens ”behålrenhet, skicklighet Tittar jag i den andra backspela-perspektiv” väldigt tomt i plånboken och och kompetensdjup geln, men med fokus på lön hade ger helt enkelt för lite ekonomiskt. Framför är värt exakt 18 195 jag dock gjort ett annat val. Det har allt i skenet av att Försvarsmakten spenderar kronor i månaden ... « bitvis varit kämpigt att få det att gå minst andel av sin budget på personalen i hela ihop, och nu när pensionen närmar Nato, 15,8 procent. Samtidigt som de ekonosig står jag inför valet att värdera arbetsgivarens ”behålla-perspektiv” i miska anslagen stiger, kraftigt. kronor och ören mot att helt och fullt äga min egen tid och fokusera på En uppmaning till ÖB Michael Claesson: låt mig själv samt mina närmaste. din personal ta del av dessa tillskott! Visa i handJag kan konstatera att mina 38 år av erfarenhet, skicklighet och komling att vi värdesätts. Det är vi värda! Bring it… petensdjup är värt exakt 18 195 kronor i månaden om jag jämför min ÖB skriver själv i ledaren Försvarets forum egen lön med lägstalönerna för SO/OF om 29 000 kronor, det är knappt nr 6 att ”Vi har levererat under 2024. Ofta över 500 kronor/år (Efter Rals 23). Utöver det återanställs gamla kollegor förväntan.” Varför får inte den personal som med löner som ligger några få tusenlappar under min egen. Det är dem bidragit till leveransen mer uppskattning? väl förunnat, men Försvarsmakten visar mig en mycket liten reell ekoFörslagsvis uppskattning där den verkligen nomisk uppskattning för att jag ska fortsätta ett par år till, det får därför märks, i plånboken. räcka med ett extra år.

Jag vet att all personal behövs, i krigsförband, Natostaber PARTERNAS FOKUS PÅ att höja ingångslöner, har inte betalat sig för oss såväl som grund­ som stannat i Försvarsmakten, oavsett om det varit självvalt eller inte. organisation, varenVi har fördjupat vår kompetens och fått tid till att bli lite skickligare, da en, framför allt i Per-Erik Pallin Yrkesofficer men följdjusteringarna har uteblivit och löneutvecklingen har inte dessa orostider.

Officerstidningen 55

Materiel vi minns Pansarbandvagn 302B I tjänst 1966–2018

» PBV 302 var snabb, smidig och kunde med lätthet ta sig fram i all form av terräng. Uppluckat var den effektiv i strid åt alla håll då mina soldater kunde verka åt vänster, höger och bakåt och framåt hade vi automatkanonen. PBV 302 kommer att tjäna Ukraina väl, så länge som de beaktar att den är en nästan 60 år gammal konstruktion. « Peter, pansarskyttegruppchef, P 10, 1986–87.

ƀ Med enkelt hand­ manövrerade dörrar bakåt kan truppen göra en mycket snabb avsittning och snabbt komma i stridsställning för att verka mot en fiende.

ƀ Låg vikt och möjlighet att justera bandspänning inifrån vagnen gör att PBV 302 får mycket god framkomlighet på snö och lerig mark.

Ikonsk bandvagn under Bosnieninsatserna I det svenska stödpaket 16 till Ukraina, ingick Sveriges samlade förrådsställda pansarbandvagn 302B inklusive reservdelar, underhållsutrustning och ammunition.

"Pebban” som den kallades av värnpliktiga då den var en del av försvaret, levererar nu skydd och rörlighet på slagfältet till ukrainska pansarskytte­ soldater.

PBV 302 föddes som koncept 1962 med behovet av ett pansarskyttefordon med hastighet som en Strv 103C, flytförmåga, möjlighet till strid inifrån vagnen samt egen beväp56 Officerstidningen

ning för att kunna bekämpa oskyddad trupp, pansarskyttefordon och helikoptrar. Inköp av den amerikanska M113 valdes bort på grund av hög kostnad för anpassning och frånvaron av hydraulmanövrerade takluckor. 1966 levererades den första serievagnen till försvaret efter endast cirka fyra års utveckling. Motorn designades som en platt motor som kunde ligga ner i vagnens botten med de tre man i besättningen placerade bredvid varandra i vagnens front.

Automatkanonen hämtades från gamla J29 Tunnan

samt J28 Vampire. Det var en ­­Hispano-Suiza HS 804 med den svenska beteckningen Akan m/47D kapabel till eldgivning med bandad ammunition i en hastighet av 480 skott per minut ut till cirka 2 000 meter.

Det fanns framför allt tre varianter förutom trupptransportvagnen vilka var en stridsledningsvagn benämnd 3021, en eldledningsvagn benämnd 3022 och en batteriplatsvagn benämnd 3023. 1984 inleddes en Remo,renovering och modifiering, av vagnen till modell 302B vilket omfattade modi-

fiering på bland annat bandskydd och skärmar, vapenhuven där bandet byttes ut mot 30-skottsmagasin, luftvärnssiktet uppdaterades, allmålsammunition introducerades samt laseravståndsinstrument och bandspänningsreglering.

I den svenska insatsen på Balkan under 1990-talet användes PBV 302, uppdaterad till 302C med tillägg av keramiska skydd mot PV-vapen.

Totalt tillverkades 647 stycken PBV 302 och den var i tjänst fram till 2018. Numera används den också alltså i Ukraina. /HENRIK JANSSON

FAKTA

Pansarbandvagn 302B

ƀ Takluckorna manövreras inifrån vagnen så att pansarskyttesoldaterna kan stå upp och strida inifrån vagnen med sina personliga vapen.

ƀ Akan m/47D i 20 millimeter är ett potent vapen mot avsutten trupp, lätteller obepansrade fordon samt mindre byggnader.

Tillverkare: Hägglunds Tyngd: 12,3 ton Dimensioner: Längd 5,3 m, bredd 2,8m, höjd 2,5 m Motor: 6 cylindrig Volvo Penta THD 100B 270 hk Växellåda: Volvo R60 8 växlar (hög/låg) Beväpning: 20 mm Akan m/47D Pansartjocklek: 23 mm i fronten Besättning: 3, förare, skytt, ­vagnchef Passagerare: 9 pansarskytte­ soldater Hastighet på väg: 66 km/h Hastighet i vatten: 8 km/h Antal tillverkade: 647 st Källa: ″Svenskt Pansar″ av Rickard O. Lindström och Carl-Gustaf Svantesson (2009).

Utländskt militärt besök provåker PBV 302 år 1971.

Callsign "Kuba”, ukrainsk förare, 2025. Från en artikel i Defence Express med rubrik ”Swedish PBV 302 in Ukrainian Army: As Simple As an Armored Cross-Country Beast Can Get”.

Foto: Jorchr CC BY-SA 3.0

» Compared to a BMP, you had to take half the engine apart just to take off the starter. Here, everything is easier to access, it's cool… It runs smoother.

What's great about the Swedish vehicle is that the tracks can be tightened right from the driver's cabin. We can tighten or loosen them based on the situation we're in. « Foto: Ewert Wahlberg

Officerstidningen 57

INSTAGRAM:

LYSSNINGSTIPS:

»Bitr kaffekokare FST STÖD STÖD EK REV RALS«

Foto: Gå på, marsch!

Foto: Flygvapenpodden

Noterat “Hop_som_fan” fortsätter att leverera innehåll från tillvaron på Högre officersprogrammet: ”HOP ger

oanade möjligheter till spännande nya jobb. Du kan inte påverka vilket det blir vilket är spännande i sig!”, skriver kon-

tot och gör en egen guide till drömjobb efter HOP, däribland ”stf skjutfältschef Älvdalen”, ”tre års kommendering till rumänska landsbygden” och ”samma befattning som innan skolan.”

LYSSNINGSTIPS:

Flygvapnets nya ­podcast DEN 2 JANUARI var det premi-

q är för Flygvapnets nya pod-

cast Flygvapenpodden. ”En podcast som utforskar aktuella ämnen med kopplingar till flygvapnet. I varje avsnitt bjuder vi på insikter om den moderna flygverksamheten, spännande innovationer och berättelser från vår verksamhet”, står det i beskrivningen.

KLUDDNIKLAS:

I de två första avsnitten ­ ästas podden av flygvapenchef g ­generalmajor Jonas Wikman och försvarsdebattören och ­O fficerstidningens krönikor ”Herr Flax”, officer och helikopterpilot, som skriver under pseudonym. De pratar bland annat om samtalsklimatet i försvarsdebatten och helikopterförmåga. ●

ƀ Innan jul publicerades det första avsnittet av ÖB Michael Claessons nya podd ”Gå på, marsch”. Initiativet kommer från ÖB själv, och han ser det här som ”ett sätt att bland annat minska det glapp i kommunikationen som många upplever finns mellan medarbetare längst ut på linan och den högsta ledningen”, skriver Försvarsmakten i en artikel.

– Jag kommer dela podden med försvarsmaktsförvaltaren, och vi kommer lyfta upp aktuella frågor samt bjuda in både nationella och internationella gäster, skriver ÖB på X.

Det säger viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen, i en intervju med DN den 29 december apropå att vara en kvinnlig förebild och att kvinnliga officerare i hennes generation varit så få att de ogillat att pekas ut som kvinnor. ”Jag tycker att vi kan sluta tjata om det där”, säger hon.

58 Officerstidningen

Foto: Henrik Rådmark Lundqvist/Försvarsmakten

» Vi har hatat att ­sitta på den där piedestalen. Vi vill inte sätta oss där själva, vi vill heller inte bli ditsatta av någon annan, utan vi vill vara en i mängden och prata om det vi jobbar med. «

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace Zoning TEMPEST Training High assurance applications

sales@eurotempest.net

COST-EFFECTIVE UNMANNED GROUND VEHICLE AFFORDABLE, EASY TO LEARN, AND IDEAL FOR: ✔ REMOTE INSPECTION ✔ HUMANITARIAN AND DEMINING OPERATIONS ✔ FINANCIALLY LIMITED SECURITY MISSIONS ✔ EXPLOSIVE ORDNANCE DISPOSAL

INFO@LEAFSUPPLYAB.SE • +46 (0)31-686350 WWW.LEAFSUPPLYAB.SE

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

PORTRÄTT

Fler medlemmar ger framgång Tobias Danielsson är sektionschef på sjöstridsenheten vid Sjöstridsskolan och styrelseledamot i Officersförbundet. Han anser att några framgångsfaktorer för Officersförbundet finns i den höga anslutningsgraden, det stora antalet medlemmar och i e ­ ngagemanget ute i föreningarna som driver den fackliga verksamheten framåt.

Text: Lea Lobelius Foto: Andreas Blomlöf

T

OBIAS DANIELSSON ingår i förbunds-

styrelsens ”Villkorsgrupp”, en grupp som består av utvalda styrelsemedlemmar med målsättning att de ska fokusera och fördjupa sin kunskap om avtal och förhandling.

60 Officerstidningen

– Villkorsgruppen utgör kittet mellan våra förtroendevalda och tjänstemän. Vi ska tillsammans med förhandlingsdelegationen se till att vi driver de frågor som vi tillsammans beslutade om på senaste förbundsmötet.

Med villkorsgruppen så kan vi förankra arbetet som görs vid förhandlingsbordet med

­styrelsen, säger Tobias Danielsson.

Efter värnplikten på Visbykorvetterna och utbildning till systemtekniskt befäl har Tobias Danielsson fortsatt sin yrkesbana och karriärsutveckling inom Försvarsmakten. Men efter fem månader till sjöss med HMS Carlskrona i Adenviken ville han ha nya utmaningar.

– Efter de månaderna kände jag mig lite trött på livet till sjöss, de var som flera verksamhetsår på ett par månader. Då valde jag att kliva i land när jobbet på Sjöstridsskolan dök upp.

Idag jobbar han med utbildningssystem och materielutveckling och levererar både kollegor och effekt. På hans sektion var de fyra personer när han började och idag är de åtta.

Verksamheten växer. Tobias Danielsson är systemtekniker i botten och arbetar nu med

Redaktion: Fredrik B Nilsson & Jenny Folkesson, kommunikation Lea Lobelius, kommunikationschef

marinens ledning, samband och vapensystem som ska nyttjas på de korvetter, minjakter och ubåtar som sen ska ut på Natouppdrag.

DEN FACKLIGA BANAN började när han 2015 blev

deskripas mellan behovet och de som slutför utbildningen. Utflödet är större än inflödet.

Försvarsmakten lyfter att det är få personer som avslutar sin tjänst, bara 2 procent. Men vi menar att det är de som slutar som har den kompetensen som är svår att behålla. I Karlskrona har vi både Saab och FMV som verkar innom försvarssektorn. Där är det lätt att hoppa över staketet och göra en snabbare lönekarriär.

invald i lokalföreningen, sedan två år tillbaka är Tobias ordförande i OF-MarinB/SSS. 2020 blev han invald som suppleant i förbundsstyrelsen och 2024 ordinarie ledamot.

– Jag skulle inte ändra på något i min karriär om jag kunde. Erfarenheten från ME03 (Operation Atalanta) bär jag med mig än idag. Jag SAMTIDIGT TROR HAN inte att lönen är allt. Men är glad att jag fick chansen att kliva upp som arbetsmiljön och uppgifter står inte paritet sektionschef. Det var en utmaning att komma med tillgängliga resurser. in, som rätt så oerfaren, planera, budgetera, – Vi får mer och mer arbetsuppgifter till en och rapportera. Men jag mindre personalkader. Till hade goda kollegor och slut säger personalen att de ”Det är samsyn i gott stöd och jag lärde mig ­resultaten men det är inte orkar mer. Speciellt när verka i rollen som chef och kommer upp i åldern vägen dit som skiljer man samtidigt få fortsätta med och vill skaffa familj och förbundet och För­ systemtekniken, vilket varit barn. Man har ett ansvar svarsmakten åt.” optimalt. Det finns många som mamma eller pappa, möjligheter att växa inom att få ihop livet. Det är då jag Försvarsmakten. tror att de flesta väljer att lämna insatsverkFörsvarsmakten som arbetsgivare gör samheten och ibland Försvarsmakten. De gör mycket bra. Tobias Danielsson menar att det i analysen att de kan få samma årslön som de många frågor finns en samsyn men att det ofta fick när de var till sjöss med tillägg utan att är i ”hur” där arbetsgivaren och Officersförbehöva vara i väg så mycket. De kan få vara bundet skiljer sig åt. hemma med sin familj, hämta och lämna på – Man får inte glömma att Försvarsmakskolan, vara fotbollstränare och samtidigt ten också har en uppgiftställare och politiskt tjäna lika mycket. Det tror jag är största utmatryck av förväntningar. Som förbund vill vi ningen för Försvarsmakten, säger Tobias inte vara i missnöjesbranschen utan vi vill Danielsson. hjälpa arbetsgivaren, förhoppningsvis genom att komma med ett annat perspektiv. Vi upplever också att det finns en stor acceptans i organisationen för det fackliga arbetet. Förbundet har en stor anslutningsgrad och vi upplever även att arbetsgivaren tycker att det är bra att vi är där. Förbundet representerar många medlemmar och det väger tungt när man går in i en förhandling, vi är starkare tillsammans, säger Tobias Danielsson.

Vi finns också på:

Samhällets förväntansbild på en förälder idag är att föräldrarna ska vara närvarande.

Där har inte arbetsgivaren inte hängt med i analysen, hur de ska hantera det, enligt honom.

– Vi har en uppgiftsställning och ett tillgänglighetskrav på oss, samtidigt som vi ska möta individernas personliga förutsättningar.

Jag har ingen lösning, mer än att vi behöver vara mycket mer folk. De med bristkompetenserna får gå in och arbeta extra pass. Det tär på familjerna.

Samtliga medarbetare gynnas av dom fackliga framstegen som förbundet gör. Det kan såklart kännas orättvist.

– Vårt fokus är på att våra medlemmar skall ha skäliga villkor och sakliga löner. Att vi kan lyckas med det bygger på att vi är så många och representerar så stor del av all militär personal. Jag tror vi skall fortsätta att fokusera på att belysa det viktiga arbetet som dom förtroendevalda gör varje dag ut i organisationen, så förstår förhoppningsvis dom ”o-organiserade” det också och väljer att ansluta sig. ●

TOBIAS DANIELSSON

Familj: Fru och barn.

Bor: i Karlskrona.

Fackligt uppdrag: suppleant i Officers­ förbundet 2015, styrelseledamot Officers­ förbundet sedan 2020.

MED DET FINNS de som inte organiserat sig. De

som inte tillhör något fackförbund. Anledningarna kan vara många. Men de allra flesta är anslutna, och Officersförbundet har i dagsläget 15 000 yrkesaktiva medlemmar. Det senaste året har det varit rekordmånga som sökt till officersutbildningen. Men många valde att tacka nej när de väl fick erbjudande om att påbörja sin utbildning. Och även om det är många som börjar sin utbildning, så är det inte alla som genomför den.

– När det gäller Systemteknik och vapen i marinen är behovet stort. Det finns en stor

Efter det att Tobias Danielsson valde att kliva i land, för ett jobb på Sjöstridsskolan, blev livspusslet lättare att få ihop. Idag är han dessutom verksam som ledamot i förbundsstyrelsen vid Officersförbundet.

Officerstidningen 61

UTBILDNING

LÄR MER OM RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER ONLINE

lokala grundkursen för medlemmar också, den som äger rum på plats. Du som dessutom blir fackligt aktiv bygger på med ännu mer kunskap.

Varför ska man alls ta onlinekur­ serna tycker du?

– För att det är viktigt att du vet dina rättigheter och skyldigheter.

Det är det korta svaret. Det är viktigt att du har den kunskap som behövs för att kunna avgöra att du blir rätt behandlad av din arbetsgivare och att du får den lön och de tillägg du har rätt till. Kunskap är lätt att bära.

Som medlem i Officersförbundet kan du läsa kortare introduktionskurser på förbundets webbplats. De tar cirka 10 till 20 minuter och det enda du behöver göra är att logga in på officersforbundet.se.

KURSERNA DU kan läsa är Välkommen till arbetslivet, Intro­duktionskurs lön, Internationell insats och Medarbetar­ samtalet.

– Jag tycker man ska börja med den första kursen. Välkommen till arbetslivet är bra när man kanske aldrig har haft en anställning tidigare och det här är ens första riktiga jobb. Sedan kan kurserna om lön och medarbetarsamtal passa medan den om internationella insatser är bäst

när det blir aktuellt, säger Patrik Larsson, ombudsman på Officers­­­­ förbundet.

Onlinekurserna är bara en introduktion, vill man fördjupa sig i de olika ämnena finns det andra källor att vända sig till.

– Detta är bara toppen på isberget. För den som vill veta mer finns Villkorsguiden som kommer ut varje år och publiceras i Officerstidningen och på Officersförbundets hemsida.

Sedan kan du ju söka till den

Patrik Larsson

Är det bara nyanställda som bör läsa på?

– De ska absolut ta kurserna men de är även bra för de som har hunnit en bit in i sin anställning.

Så kan man repetera gamla kunskaper och lära sig nya regelverk.

När verksamheten utvecklas så utvecklas även avtalen.

Har du frågor om kurserna?

Kontakta kurs@officersforbundet.se ● Jenny Folkesson

KOMMUNIKATION

Nya medarbetare på kansliet Cecilia Gustafsson är föräldraledig och ersätts under året av två nya medarbetare på Officersförbundet. Fredrik B Nilsson och Jenny Folkesson går in på vardera 50 procent och har något skilda arbetsuppgifter, men som också i viss mån överlappar varandra.

FREDRIK HAR rört sig inom journalistik och

kommunikation hela sitt arbetsliv. Från musik- och filmbransch till fackförbund och utbildningsinstitutioner. Under 2025 ligger bland annat nyhetsbrevet Officersinfo på hans bord.

– Jag ser fram emot att få inblick i en verksamhet som har stor betydelse för svensk

62 Officerstidningen

säkerhet. Och få återkoppla med den utbildning jag en gång fick på LV3 i Norrtälje!

JENNY HAR 15 års erfarenhet från olika roller inom tidningsjournalistik med en tonvikt mot lokalpress. Hon kommer senast från en delad reporterroll på branschtidningarna Resumé och Dagens Media. På Officersförbundet är det hon som

ansvarar för främst skrivna texter på hemsidan och på Officerstidningens medlemssidor.

– Jag vill lära mig allt om fackligt arbete och om Försvarsmakten och den värld ­officerare rör sig i. Jag ser också mycket fram emot att lära mig allt det jag behöver för att detta karriärsbyte till kommunikatör ska ­­­falla väl ut. ● ● Lea Lobelius

AVTAL

Nytt utlandsavtal – med höjd faktorlön och utlandstillägg I slutet av 2024 kom Officersförbundet och Försvarsmakten överens om ett nytt utlandsavtal. Det är inga stora förändringar i hur det gamla och nya avtalet fungerar, men faktorlönen och utlandstillägget höjs.

STEFAN MORIN, Officersförbundets förbunds-

faktorlönen och utlandstillägget gäller från 1 januari 2024.

Det innebär att de som har haft utlandsavtalet och utlandstillägget under 2024 har rätt till den höjda ersättningen, det vill säga mellanskillnaden, retroaktivt.

ordförande, kommenterar: FAKTORLÖNEN HÖJS FRÅN 8 000 till – Glädjande är att vi tillsammans med För12 000 kronor så att den beräksvarsmakten nu får till efterlängtade förbättStefan Morin nas ilön*1,3+12 000. ringar i pendlingsersättningen och utlandsavUtlandstiltalet. Här kan jag konstatera att båda parter velat ”Det har gjorts r­ ättelser lägget höjs också från 3 000 4 500 kronor. Nytt är få till en förbättring. och för­tydliganden kring till också att de som åker på så Det gamla och nya hur övriga avtal ska gälla kallad stödinsats kommer avtalet fungerar som när en arbetstagare åker att åka med utlandsavtalet sagt lika, men det har gjorts rättelser och förpå internationell insats.” och de villkoren som grund till skillnad från tidigare då tydliganden kring hur de har åkt enligt särskilda regleringar i arbetsövriga avtal ska gälla när en arbetstagare åker tidsavtalet. på internationell insats. Det nya avtalet gäller ● ● Cecilia Gustafsson från och med 1 januari 2025, men höjningen av

LÖN

Nytt Rals-avtal på försvarsmaktsnivå I slutet av december kom Officersförbundet och Försvarsmakten överens om ett nytt Rals-avtal på försvarsmaktsnivån. Avtalet gäller retroaktivt från och med 1 oktober 2024 och innebär att oenighetsbilagan i det centrala ralsavtalet anger vilken ekonomi som kommer gälla. Det innebär att Försvars­ makten följer märket för året på 3,3 procent.

– DET har varit tuffa förhandlingar. Jag

kan konstatera att det är djupt beklagligt att Försvarsmakten inte varit beredda att tillskjuta ekonomi för att omhänderta de behov som förbandschefer och våra lokal­ föreningar är överens om. Officersförbundet kan inte acceptera en metod som innebär att stora strukturella lönesättningar sker med

­ ollektivets rals-medel. Vi behöver se en k mycket tydligare vilja från Försvarsmakten att tillmötesgå de faktiska behoven på för­ banden inför framtida förhandlingar, säger ­Stefan Morin, Officersförbundets förbunds­­­­ord­förande. ● ● Cecilia Gustafsson

Pendlingsersättning höjs – retroaktivt Pendlingsersättningen har varit 4 800 kronor per månad, men från och med 1 januari 2024 blir den 5 800 kronor per månad.

Det innebär att de som har haft pendlingsersättning under 2024 har rätt till den höjda ersättningen, det vill säga mellanskillnaden, retroaktivt.

QR-kod till rabatterad hotellvistelse Rabatt. Ibland är det ett nödvändigt ont att bo på hotell – iväg från hemmets lugna vrå. Men andra gånger kan det bara vara oerhört skönt att byta perspektiv på utsikten när blicken vaknar på morgonen.

Ett hotell med en god frukost kan ge nya insikter, nya smak­ upplevelser och väcka lusten till att gå vidare när det känns tungt.

Som medlem i Officersförbundet har du flera olika förmåner inom en mängd områden. Många av dem har du nytta av som idrottande människa, friluftsmänniska eller ekonomisk människa.

Rabatterna på hotellkedjorna Elit Hotels, Best Western, Strawberry och First Hotels ger dig mellan 15 och 25 procent på hotellvistelser. Passa på att använda dem nästa lov, semester eller långhelg.

Genom denna QR-kod kommer du till förbundets webb där du, med BankID, når ­rabatterna:

MEDLEMSSIFFROR, 31/01 2025 Officerare.................................... 5 753 Specialistofficerare.................... 4 282 Soldater och sjömän.................... 3 998 Studenter.....................................1 202 Summa.......................................15 235

Officerstidningen 63

Soldaten Ebba Råk är med i OF AMF och hon var en av tre från P 18 på Gotland som deltog i en gemensam medlemsutbildning i Grisslehamn under två dagar i slutet av januari.

UTBILDNING

Gemensam kurs, mer effektivt Sedan 2018 har fyra officersföreningar gjort gemensam sak och utbildat sina medlemmar tillsammans. Synergieffekterna är ­flera och enligt kursledarna är nackdelarna obefintliga. ”Jag upplever bara fördelar på alla håll och kanter”, säger Tim B ­ jörklund, vice ordförande på Ärna Officersförening.

Text: Jenny Folkesson Foto: Mikael Eriksson & Tim Björklund

D

ET ÄR inom ramen för OF ­ älardalen som Ärna OF, OF M Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop för att gemensamt utbilda sina medlemmar fyra gånger per år.

Det rör sig om en grundutbildning i facklig baskunskap som Officersförbundet har tagit

64 Officerstidningen

fram och som är öppen för alla medlemmar att söka.

– Det rör sig om uppkomsten av förbundet, varför man ska engagera sig, rättigheter och skyldigheter i sin anställning. Vi går igenom arbetstidsavtal och rörlighetsavtal, pratar försäkringar och lön.

Tidigare har man, likt de flesta andra fören-

ingar, hållit medlemsutbildningarna internt inom egen officersförening. Men fördelarna med att gå ihop detta sätt är många.

– Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då. Dessutom blir det en bättre dynamik när flera lärare från olika officersföreningar deltar och bidrar med sina egna erfarenheter och olika sorters problematik från sina respektive förband säger Tim Björklund.

FRÅN MEDLEMMARNA BRUKAR responsen vara god.

Många lyfter fram hur trevligt det är att träffa personer från andra förband och inte sällan blir de förvånade över att problem de ser i det egna förbandet även finns på andra håll.

– Grupparbetena där man måste resonera

med varandra brukar alltid vara mycket uppskattade. De leder alltid till aha-upplevelser för deltagarna. Det är precis så vi vill att det ska vara, säger Tim Björklund.

Deltar på utbildningarna gör allt ifrån helt nyanställda GSS-soldater till överstar som kan behöva fräscha upp sina fackliga kunskaper.

– Andra kanske lockas främst av själva platsen med spa, mat och bra boende. Att det råkar ingå en bra utbildning också är en bonus. Man får locka med det man kan, säger Tim Björklund.

dade så för att hjälpa dem att komma igång ordentligt har vi bjudit in dem också.

Två gånger om året träffas dessutom styrelsemedlemmar från de olika föreningarna i samordningsträffar där de tillsammans pratar om interna ärenden inom de olika förbanden, diskuterar olika problem och lönebilder.

– Då har vi bjudit med officersföreningarna som representerar de tre försvarsgrensstaberna till vårt samarbete så att vi alla kan dra nytta av varandras erfarenheter, säger Tim Björklund.

Han och Mikael Eriksson, facklig förtroUTBILDNINGEN FÖRLÄGGS I regel till två dagar och endeman på OF Enköping, är de två som har en övernattning på Hotell Havsbaden i Grissvarit med längst i samarbetet och båda håller lehamn. I slutet av i delkurser på utbildningjanuari hölls årets ”Genom att gå ihop sprider en. De kan egentligen första av fyra medse fördelar med tillvi ut ansvaret på flera per­ bara lemsutbildningar där. vägagångssättet. soner, det blir enklare att Deltog gjorde bland – Alla tycker det är hinna med att genomföra annat Ebba Råk, solroligt att träffa personer dat som har jobbat från andra organisationsutbildningarna då.” i drygt ett år och enheter, allt med det här medlem i OF AMF. Hon instämmer i att det är är positivt. Det är också bra att det finns en givande att träffa nytt folk på det här sättet. flexibilitet när det gäller hur många som deltar – Det är jättenyttigt. Det blir nästan som från respektive officersförening. Är det få från en övning när man får träffa folk från andra en förening kan man fylla upp med fler från en regementen där alla har olika erfarenheter. annan, säger Mikael Eriksson.

Det här är ett bra sätt att ta lärdom från varandra hur man kan lösa olika sorters problem.

NACKDELAR FINNS EGENTLIGEN inte. För att förekomDessutom är det alltid kul att bredda sitt konma att det under kurserna tas upp alltför taktnät.

Själv var hon en av tre personer från P18 på Gotland som deltog efter att ha tipsats om kursen av några kollegor – Jag tänkte att det kunde vara kul att bli lite mer insatt och kursen var verkligen jättebra upplagd. Den innehöll det viktigaste om arbetstider, olika typer av ersättningar man rätt till och hur man ska använda Prio, säger Ebba Råk.

Hon uppskattade också att kursen riktade in sig till såväl chefer som vanliga anställda. På så sätt får båda parter samma kunskaper, vilket minskar riskerna för missförstånd.

– Det viktigaste jag tar med mig från utbildningen är vikten av bra kommunikation med sin chef. Det gick som en röd tråd genom alla kurser som hölls, att det gäller att hålla en bra kommunikation och att allt ska ska vara klart och tydligt för båda parter, säger Ebba Råk.

DEN FÖRSTA GEMENSAMMA utbildningen arrangerade de fyra officersföreningarna 2019. Numera händer det även att deltagare från Arméstaben, Flygvapenstaben och Marinstaben deltar.

– Deras officersföreningar är ju rätt nybil-

specifika frågor, sådana som kanske bara rör en av föreningarna, så har man i schemat avsatt två timmar till föreningsspecifik information.

– Kommer det upp en sådan fråga så ber vi kursdeltagaren att skriva ner den och spara till slutet av utbildningen. Då delar vi upp oss på respektive föreningar och deltagarna har möjlighet att ställa den sortens specifika frågor, säger Tim Björklund.

I kursutvärderingarna efteråt är bifallet hundraprocentigt på om OF Mälardalen ska fortsätta bedriva kurser gemensamt. Så verksamheten kommer fortsätta och det har även funnits diskussioner om utbildningar särskilt för skyddsombud och chefer, något som kanske kan bli verklighet i framtiden. ●

Fakta: UTBILDNINGEN

Ärna OF, OF Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop och har en gemensam ­utbildning fyra gånger per år. Det är en facklig grundutbildning som är öppen för alla medlemmar i de fyra föreningarna att söka. Även deltagare från Arméstaben, Flyg­ vapenstaben och Marinstaben deltar.

”Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då”, säger Tim Björklund, vice ordförande för Ärna OF.

Officerstidningen 65

Har du en fråga till våra ombudsmän?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

FRÅGA FÖRBUNDET

Får man avbryta en inplanerad jour?

Jag och några andra kollegor fick till uppgift att åka till en ort söder ut i landet och sitta inci­ dentberedskap. Våra listor och arbetstid var lagt enligt gällan­ de regler och vi hade 13 timmar arbetstid och 11 timmar jour enligt 3.7.4 i Försvarsmaktens arbetstidsavtal.

Nu visade det sig att vår chef hade tagit fel på veckorna och vi blev hemskickade efter en dag.

Jag undrar vad som gäller för återtagandet av jouren?

När man läser i avtalet så står det att jour ej kan omplane­

ras och det är lite otydligt vad ­g äller när man avbryter påbör­ jad jour.

Schablonarbetstid vid ­utrikes tjänsteresa

mar per kalenderdygn. Om du har schablonarbetstid så är det måltidsupphåll som gäller eftersom reglerna om dygns- och veckovila gäller (minst 11 timmars vila per 24 timmars period). Ja, av lista ska framgå om du har måltidsuppehåll eller rast. Detta för att skapa förutsägbarhet och möjlighet för dig som individ att exempelvis medta egen lunch eller inte.

Jag ska på utrikestjänsteresa och undrar vad som gäller kopp­ lat till arbetstid och specifik schablonarbetstid? Om vi har scablonarbetstid är det rast eller måltidsuppehåll? Undrar också om måltidsupphåll måste framgå i listan?

Bra frågor! Arbetstiden ska om möjligt planeras in och fastställas i lista eller omplaneringslista. I annat fall så gäller att schablonarbetstid inplaneras om tretton (13) tim-

Ett påbörjat pass med jour kan man inte ställa in, däremot ett kommande pass som ej startat kan ställas in. Det är samma princip som gäller vid ett FM-dygn som inte påbörjats.

Detta kräver dock att chefen meddelat före jourpasset börjar att jouren ställs in. Hoppas detta svar hjälper er framåt.

● Patrik Larsson, ombudsman

● Elina Meyer, ombudsman

Ersättning FM-dygn GSS/T

Jag undrar vilken ersättning som gäller vid FM-dygn om man

arbetar som GSS/T. Om jag till exempel varit aktiverad under sju dagar varav fyra av dessa var med FM-dygn, skall jag då ersättas med 1 300kr + 0,046 x I-lön då (enligt Försvarsmaktens avtalssamling FAS 4.3.2) eller enbart med 1 300kr?

anställningar samtidigt. Rörande medlemskap så behöver du betala för aktivt medlemskap eftersom du har en anställning under dina studier.

Tack för din fråga. I och med att du tjänstgör kortare tid än 30 dagar så erhåller du ersättning om 1 300kr/dygn + 0,046 x i-lön.

Jag ska sluta på mitt arbete som officer och börja arbeta civilt utanför Försvarsmakten om tre månader. Hur gör jag med mitt medlemskap i Officersför­ bundet?

● David Lidwall, ombudsman

Arbete i Försvarsmakten under tjänstledighet

Jag har tänkt att påbörja studier för att bli kustbevakare, under dessa studier är man anställd och erhåller lön och förmåner enligt anställningsavtalet. Enligt min nya arbetsgivare så ska jag söka tjänstledighet för prov av annan statlig anställning. Men jag undrar om jag kan göra detta och samtidigt under sommaren arbeta i Försvarsmakten? Jag undrar också om jag under stu­ dietiden kan ansöka om redu­ cerad medlemsavgift då jag är tjänstledig för att prova en annan statlig anställning?

Det är helt rätt att du ska söka tjänstledighet för prov av annan statlig anställning och inte för studier. Rörande din fråga om att arbeta i Försvarsmakten under sommaren så är svaret tyvärr nej. Detta eftersom man inte kan ha två statliga ”aktiva”

● Nathalie Ehrnrooth, ombudsman

Passivt medlemskap

Officersförbundet företräder endast medlemmar anställda i Försvarsmakten eller närliggande myndigheter när det gäller förhandlingsrätt och tillgång till arbetsrättsligt råd och stöd. Nu när du byter från en militär till civil anställning utanför Försvarsmakten rekommenderar vi därför att du har ett medlemskap i ett fackförbund som företräder dig när det gäller dessa frågor. Har du varit medlem hos oss i 10 år eller mer kan du dock ha ett passivt medlemskap í förbundet.

Som passiv medlem kan du ha kvar de försäkringar du tecknat genom ditt medlemskap. Du får också Officerstidningen och kan nyttja medlemserbjudanden. Du har dock inte tillgång till fackligt stöd.

För ansökan om passivt medlemskap logga in med BankID på ”Mina sidor” via officersförbundet.se och fyll i formuläret för Ändra medlemskapskategori.

● Therese Öberg, kanslistöd

KANSLIET Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

66 Officerstidningen

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare Olle Löfmark (tjänstledig), Martin Sachs, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare Cecilia Gustafsson (tjänstledig), Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson, Jenny Folkesson

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

E-post: kansliet@officersforbundet.se

Telefon: 08-440 83 30

H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder

M

ilitärhospitalfonden och Medaljfonden instiftades av Konung Karl XIV Johan och hade från början två olika syften. Militärhospitalfondens ändamål var att antingen instifta ett Militärhospital och/eller stödja bortgångna officerares änkor och barn. Medaljfonden hade som ändamål att ge officerare som erhållit medalj för tapperhet i krig, en årlig pension. I den mån det blev ett årligt överskott av Medaljfondens tillgångar, tillföll det Militärhospitalfonden. 1999 sammanslogs fonderna till H M Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder.

Är du efterlevande maka/make eller barn till avliden yrkesofficer har du möjlighet att söka ekonomisk hjälp från H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder. Sökande ska vara ekonomiskt behövande utan större förmögenhet. Den som söker kan dock äga bostadsrätt eller villa. Flerårigt understöd kan sökas på grund av låg pension/inkomst.

Understöd kan även sökas för delar av kostnader för t ex tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel och dylikt.

Behoven skall styrkas med kopia av kvitton samt i förkommande fall med läkarintyg.

Det finns också möjlighet att ansöka om stipendier/bidrag för studier eller fritidsaktiviteter, till barn till bortgångna officerare. Syftet med stipendiet/bidraget ska redovisas i ansökan.

När maka/make eller barn till avliden yrkesofficer går bort, finns även möjlighet för efterlevande att ansöka om begravningshjälp.

Vid alla typer av ansökningar ska inkomstuppgifter och övriga tillgångar och skulder redovisas i ansökan.

Ansökan ska ha inkommit senast 31 mars 2025. För mer information och ansökningsförfarande, se www.kungahuset.se/militarhospitalsfonden Frågor kan besvaras av fondens sekreterare Kurt Svensson på 076 793 3355 eller kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Levererar för framtiden Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år.

Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade. baesystems.com

Vi stödjer