Officerstidningen nr 6, 2025

Fördjupning: Egeninköpt personlig utrustning FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I OFFICERSFÖRBUNDET

officerstidningen.se

#6 2025

TEKNIK FORMAR TAKTIK

Tobias Christensson, bataljonschef

Inför nästa Natoinsats i Lettland har 71:A BATALJONEN utvecklat sitt sätt att öva, tillförts luftvärnsförmåga och packat 3D-skrivare.

vapen

Skjutförbudet på automatkarbin 24 kan hävas till våren

i fokus

Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit läggs ner

fmundsäkc

Säkinsp pekar på problem med tystnadskultur

krönik a

Karlis Neretnieks: ”Dags för två armédivisioner”

förbundet

Ny enkät: Svårt att sätta gränser för sin arbetsbelastning

I nationens tjänst

För skydd av känslig och sekretessbelagd information

Omfattande säkerhet i microformat I över 30 år har Tutus levererat svenskutvecklade lösningar till försvarssektorn och samhällsviktig verksamhet. Färist A500 Micro är vår senaste VPN-lösning, utvecklad för att ge robust säkerhet och hög flexibilitet, var du än befinner dig.

Tillräckligt liten för att rymmas i handen. Tillräckligt kraftfull för att skydda krävande miljöer. Oavsett om du är på kontoret, på resa eller i fält kan du ansluta snabbt och arbeta säkert.

Svensk teknik. Robust säkerhet. I microformat.

Läs mer på tutus.se eller kontakta info@tutus.se

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 66–74.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

KUNSKAP MÅSTE LÖNA SIG – PÅ RIKTIGT F

petens. Vi behöver ett system som är begripligt, transpaör några veckor sedan samverkade Officersrent och rättvist – där varje steg i kompetensutvecklingen förbundet och Försvarsmakten om nästa motsvaras av ett tydligt erkännande i form av lön. Det är steg i arbetet kring ersättning för kompeinte en teknisk detalj. Det är ett sätt att visa respekt för den tensdjup för specialistofficerare. Resultatet militära professionen. var glädjande – enighet om metoden. Men som så ofta i viktiga frågor, återstår det avgörande: hur det ska tillämpas och finansieras.

FÖR OSS ÄR detta en principiell fråga. Vi vet att det är komSedan specialistofficerssystemet infördes 2008 har petensen, inte titeln, som avgör förmågan. I ett försvar mycket utvecklats, men den kanske viktigaste pusselbiten som växer och moderniseras måste de som bär erfarenhehar saknats – möjligheten att tydligt värdera och ersätta ten och kunnandet i vardagen också känna att deras insats det kompetensdjup som byggs upp värderas. Utan ett fungerande system »Det ska löna sig att under en karriär. Att bli skickligare i för att premiera kunskap riskerar vi att sin befattning ska inte behöva betyda förlora både motivation och drivkraft. stanna, växa och för­ att man måste byta jobb för att få rätt Tillsammans med Försvarsmakten djupa sin kompetens.« lön. En förflyttning i kompetensstegen har vi nu chansen att skapa något vikmåste följas av en löneöversyn, annars blir talet om komtigt – ett rättvist och hållbart system som erkänner den petensdjup bara vackra ord utan innehåll. reella utvecklingen i yrket. Jag tolkar dessutom att försvarsmaktsledningen faktiskt vill detta.

Samtidigt märker vi att delar av HR-funkVI HAR LÄNGE drivit frågan om att skapa verktyg som gör det tionen håller emot och fortsatt vill begränsa möjligt att faktiskt belöna utveckling. Därför är det positivt rätten till förändrad lön till situationer med att Försvarsmakten nu tagit ett steg framåt i arbetet. Sam”väsentligt förändrade arbetsuppgifter” eller tidigt måste vi vara tydliga: Finansieringen får inte ske på byte av befattning. Det synsättet är inte bara bekostnad av andra medarbetare. Om ersättningen tas ur otidsenligt – det är direkt kontraproduktivt det gemensamma Rals-utrymmet, innebär det att hela kolom ambitionen är att bygga djup kompetens lektivet betalar för ett system som borde vara en naturlig inom specialistofficerssystemet. När utveckdel av myndighetens personalpolitik. Kompetensdjup ska ling i befattningen inte värderas, riskerar vi premieras – inte omfördelas. att bromsa just den förmåga som FörsvarsOfficersförbundet har lämnat över fler än femtio konmakten vill stärka. kreta förslag på förändringar i villkor, alla med syfte att Det här handlar inte bara om löner. Det öka attraktionskraften i de militära yrkena och att skapa handlar om synen på yrket, på professionarättvisa ersättningar. Vårt mål är tydligt: Det ska löna sig Stockholm 8 december 2025 lism och på värdet av erfarenhet. Vi är redo att stanna, växa och fördjupa sin kompetens. Det är så vi att fortsätta arbetet – i samverkan, med tydbygger en profession som håller över tid. lighet och med en gemensam ambition: att I det pågående arbetet med Försvarsmakten handlar det Förbundsordförande bygga ett försvar där kunskap och ansvar allnu om att våra styrande dokument ska ge chefer verkliga tid går hand i hand. ● möjligheter att sätta ny lön enbart baserat på ökad kom-

Stefan Morin

Officerstidningen

3

Innehåll

Num mer 6, 2025

22

18

”Identifierar våra urvalskriterier verkligen de ledare som vi behöver i krig?”

Debatt,s.60

32

42

58

Aktuellt

Reportage

Fördjupning

Förbundsnytt

Nytt Natohögkvarter för Sverige, Finland och Danmark.................. 8

Säkerhetsinspektionen pekar på problem med tystnadskultur vid FM undsäkC ............................. 22

Personlig utrustning som köps in privat av anställda................. 42

Inget utöver märket i årets lönerevision............................... 66

JO: Försvarsmakten hade rätt att kontrollera kadettbostäder........ 9 Arméns nya tjänsteuniform är ute på prov............................. 16

Analys Ny kunskap hindras av löpande band i ”officersfabriken”.......... 28

Central styrning för egeninköpt utrustning införs snart.............. 43

Nya poddavsnitt om ämbetskurage och administration........ 71

Verksamhetssäkerhet och PU.. 47

Besöket

Krönika

Porträttet: Josefine Granberg, vice ordförande i OF Ärna och ledamot i förbundsstyrelsen ... 72

71:a bataljonen förbereder sig för ny Natoinsats i Lettland ...... 32

Karlis Neretnieks: ”Det är dags för två armédivisioner”............. 56

Fråga förbundet: OF Helikopter svarar på frågor......................... 74

I fokus FM Elit läggs ner......................... 18

4

Officerstidningen

Från chefredaktören

En gruppintervju om tystnadskultur

B

esöket hos Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, till detta nummer började som ett ”vanligt” besök, med intentionen att beskriva förbandets verksamhet med fokus på de utmaningar som följer av transformeringen till krigsförband. Under researchen inför besöket dök det upp rapporter och inlägg i sociala medier om problem med bland annat tystnadskultur och medarbetare som hålls tillbaka av rädsla för karriärmässiga och sociala bestraffningar. Reportaget styrdes om till en granskning av den psykosociala arbetsmiljön vid förbandet. Flera anställda intervjuades vilket stärkte bilden ”En sådan här av en tystnadskultur, men samtliga ville ­begäran från ett vara anonyma för att inte riskera repressaförband är mycket lier hos chefer och förbandsledning. ovanlig.”

När Officerstidningens reporter Linda Sundgren tillsammans med fotograf Margareta Bloom Sandebäck, anländer till Uppsala garnison för att träffa förbandsledningen uppstår en märklig situation. Istället för de separata intervjuer som vi efterfrågat innan besöket, insisterar förbandschef Henrik Rosén på att frågorna ska besvaras i grupp, med samtliga deltagare närvarande. Reporterns upplysning om att det kan påverka öppenheten när man blir intervjuad i grupp, och att det möjligen inte heller gynnar deras situation med tanke på att tystnadskultur är en del av kritiken mot förbandet, hörsammades inte. Rosén hänvisade bland annat till frågornas komplexitet och att de kände sig mest trygga att genomföra intervjun tillsammans. Intervjun genomförs alltså med tio representanter för förbandet runt bordet.

Foto: Linnea Vesterlund

En sådan här begäran från ett förband är mycket ovanlig och ingenting som vår reporter mött tidigare under sina 30 år som journalist. När intervjusituationen går till på detta vis riskerar svaren att påverkas. I regel blir människor mer försiktiga med hur de uttrycker sig och det blir svårt att skapa ett förtroligt samtalsklimat. Att intervjun genomfördes i storgrupp är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att kritiken mot förbandet handlar om just tystnadskultur. Läs reportaget på sidorna 22–27.

Redaktion och kontakt Chefredaktör och ansvarig utgivare Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se Reporter och redaktör Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se Grafisk form Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se Omslagsfoto Emil Malmborg Medarbetare i detta nummer Margareta Bloom Sandebäck, Maria Widehed, Emil Malmborg, Henrik Jansson, Miguel Guerrero Nummer 6, 2025 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte uttryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 7.

TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm Besöksadress Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 1, 20 januari Nr 2, 24 mars TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan

Josefine Owetz

INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se

Chefredaktör

Officerstidningen

5

LWRCI M6 IC 5.56 NATO Vapnet bygger på den väl beprövade AR plattformen med specifik design för högre precision och funktionssäkerhet.

Slitageskjutning enligt US Army SASD, Test Operations Procedure (TOP) 3-2-045 Small Arms, samt tillägg av skjutning med signaturdämpare. Genomfördes av Svensk myndighet under 2023 med mycket gott resultat.

Under D14 testen avfyrades totalt 59,000 skott (varav 24% med signaturdämpare) helt utan eldavbrott beroende på vapnet. Efter 14 000 skott var precisionen 43mm på 100 meter enligt D10-metoden.

Den förstärkta pipinfästning skapar ett skottfast handskydd vilket minimerar träffbildsförskjutning vid belastning av handskyddet.

Pipan är tillverkad av Krom-Moly-Vanadium stål med krom förstärkt lopp, samt flutad yttre profil vilket minskar vikten och kyler pipan snabbare.

Med keramisk ytbehandling ”Cerakote” uppnås högre tålighet samt lägre reflekterande yta inom det visuella och NIR-området.

Utformat med vattendränering för att säkerställa funktionssäkerhet efter att ha varit nedsänkt i vatten ”Over the Beach”.

Det patenterad kortslagiga segmenterade pistongsystem ger hög driftsäkerhet och minskad risk för efterbrännare (”Cook-Off”).

Utformad med avrundade ändar för att bättre flexa och därmed minimera rekylen.

Phone: +46 (0)31-686350 E-Mail: info@leafsupplyab.se Web: leafsupplyab.se CONTACT US FOR MORE INFO.

HIGH PERFORMANCE FIREARMS

Svepet

Ett urval av försvarsrelaterade nyheter, från media i stort och Officerstidningen.se. Redaktör: Josefine Owetz.

ƀ Nästa år fyller flygvapnet 100 år och i samband med detta arrangerar Luftstridsskolan skrivtävlingar. Syftet är att inspirera till debatt och nytänkande. Ett tema heter ”Flygvapnet 2046” och uppgiften är att beskriva hur vardagen kan se ut för en flygvapenanställd 2046. ”Vilka tekniska system har tillkommit, var och hur jobbar man? Sitter flygstridsledaren hemma i soffan och leder uppdraget över resterna av det sönderfallna Ryssland?

Hur ser dagen ut för en flygbasjägare på operation i rymddomänen?” står det i Flygvapennytt.

Juryn utgörs bland annat av representanter från flygvapenledningen, Luftstridsskolan, Försvarshögskolan samt Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Texten ska vara i novellform.

Mest läst på Officers­tidningen.se

Foto: Danska försvaret

Foto: Istock

”Vi stärker försvarssamarbetet vi har med våra nordiska grannar och accelererar det inom ramen för Nato. Det finns ett större behov av det nu än någonsin tidigare” General Michael W. Hyldgaard, Danmarks försvarschef.

”Överföringen (…) speglar den föränderliga säkerhetsmiljön och den nya försvarsgeometrin i norra Europa.”

Foto: JFC Norfolk

Hur har det ryska strategiska tänkandet utvecklats historiskt? Vilka missuppfattningar finns i väst kring hur Ryssland agerar? Det var några av frågorna som avhandlades när Folk och Försvar den 1 december genomförde seminariet ”Vad tänker Ryssland?”. Deltog gjorde Gudrun Persson, författare till boken ”Russian Military Thought – The Evolution of Strategy Since the Crimean War”, ÖB Michael Claesson, Tobias Billström, tidigare utrikesminister och Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar. Seminariet finns att se i efterhand på YouTube.

Foto: Mikkel Örstedholm/FHS

Sagt om att ­ Sverige, Finland och D ­ anmark nu ­tillhör JFC Norfolk:

Skrivtävling: Hur ser vardagen ut för en ­flygvapenanställd år 2046?

General Janne Jaakkola, kommendör Finlands försvarsmakt.

”Övergången understryker Natos engagemang för ­kollektiv avskräckning och försvar från den Höga Norden.”

1. Skjutförbudet på AK 24 kan hävas till våren 2. Ny utbildning till teknisk ­officer startar nästa höst 3. Debatt: ”De vita manschetternas t­ idevarv – men är vi redo att leda i krigstid?”

4. ”FLF Finland blir en oerhört potent enhet” 5. ”Försvarsmedicin har haft en undanskymd tillvaro”

Läs debattartikeln på officerstidningen.se

Försvarsmakten har levt med ­organisatorisk anorexi ända sedan 1990-talet, och skadorna som ­tillfogades under alla dessa år finns kvar trots tillväxten som nu sker.

Det säger Aida Alvinius, professor i ledarskap vid Försvarshögskolan, FHS, i tidningen Reservofficeren om den kroniska bristen på personer och materiel som Försvarsmakten länge haft. Hon och kollegan överstelöjtnant Henrik Börjesson, doktorand vid FHS, är aktuella med en ny forskningsstudie som söker svar på vad som händer med medarbetare och chefer i en organisation som befinner sig i hypertillväxt.

Viceamiral Doug Perry, chef för JFC Norfolk.

Foto: Privat

Nyheter

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Marinen provskjuter ­torped 47

ƀ Marinen har provskjutit den nya lätta torpeden, torped 47, från både korvett och ubåt.

Torpeden är anpassad för Östersjöns undervattenmiljö och används av marinens korvetter och ubåtar för ubåtsjakt och ytmålsbekämpning. ”Jämfört med den tidigare torped 45 har torped 47 bättre prestanda på alla områden. Ny framdrivning ger längre räckvidd och högre fart. Torpeden har ny målsökare och bättre verkan”, säger kommendör Robert Schöllin, chef för materielkontoret på Marinstaben, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. MW

ytterligare pansar­ terrängbil 300 har FMV beställt av Patria Oy. Tilläggs­ beställningen innebär att det nu totalt levereras 415 fordon till Försvarsmakten fram till 2030.

8

Officerstidningen

ÖB Michael Claesson, Janne Jaakkola, kommendör för Finlands försvarsmakt och Michael W. Hyldgaard, Danmarks försvarschef.

Nytt Natohögkvarter för Sverige, Finland och Danmark Det operativa ansvaret för Sverige, Finland och Danmark har flyttats över till Natos operativa högkvarter i Nor­ folk, USA. Det innebär att samtliga n ­ ordiska länder nu ingår i samma militärkommando.

Nato

SEDAN DEN 5 december tillhör Sverige, Finland och Danmark Natos operativa högkvarter, Joint Force Command (JFC) Norfolk i USA. Vid en ceremoni i Helsingfors uppmärksammades flytten av det operativa ansvaret för de tre länderna till det nya Natokommandot.

Norge och Island har sedan tidigare tillhört JFC Norfolk. Sverige och Finland har fram till nu tillhört JFC Brunssum i Nederländerna. Från JFC Norfolk leds Natos avskräckningsaktiviteter

Mobilt korträck­ viddigt luftvärn till brigaderna

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal med Saab för leverans av ett mobilt, korträckviddigt brigadluftvärnssystem. Systemet omfattar bland annat sensorer, ledning samt fordon. Systemet bygger

och kollektiva försvar i alliansens nordvästra operationsområde, vilket omfattar norra Europa, Atlanten och den arktiska regionen. ”Arktis med Nordkalotten och Östersjöregionen är ett centralt område för försvaret av Europa och Nato. Härifrån skyddas den transatlantiska länken och de viktiga flödena till och från, samt inom Europa”, säger ÖB Michael Claesson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats och fortsätter: ”Att de nordiska länderna sammanförs inom detta operationsområde under operativ ledning från Norfolk stärker både alliansens förmåga till avskräckning och förutsättningarna för vårt kollektiva försvar”.

Josefine Owetz

på robot 98 och lavett 98 och i beställningen ingår bland annat korträckviddig radar Giraffe 1X. Det nya luftvärnet ska stärka brigadernas förmåga att upptäcka, följa och bekämpa luftburna hot. Leverans och driftsättning planeras till 2028.

Kontraktet, värt två miljarder kronor, är en del av den stegvisa luftvärnsuppbyggnaden – med

tidigare beställning av medelräckviddigt luftvärn till alla brigader och stridsgrupp Gotland. ”Med det nya kontrakt som tecknats ger vi arméns brigader en utökad förmåga att upptäcka och bekämpa luftburna hot genom ledningssystem och ­sensorer”, säger brigadgeneral Jonas Lotsne, chef armé­materiel på FMV, i en artikel från FMV. MW

Foto: Anders Mattsson/FMV

94

Foto: Alexander Gustavsson/FM

ƀ Luftvärnssystem 103/Patriot har genomgått sista kontrollstationen och godkänts för full operativ förmåga. Systemet kan användas både nationellt och internationellt i Natos integrerade luft-och robotförsvar. ”Vi har verifierat att flera olika ledningssystem, från olika förband och olika försvarsgrenar, kan integreras i ett snabbt bekämpningsförlopp hela vägen från sensor till effektor som i det här fallet är själva robotsystemet”, säger generalmajor Johan Axelsson i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. MW

Foto: Försvarsmakten

Luftvärnssystem 103/ Patriot klar för drift

JO: Försvarsmakten hade rätt att kontrollera kadettbostäder Försvarsmakten hade lagligt stöd för att genomföra husrannsakan i kadetters bostadsutrymmen på Militärhög­ skolan Karlberg, MHS K, förra hösten. Det konstaterar Justitieombudsmannen, JO, i ett beslut. Samtidigt menar JO att informatio­ nen till kadetterna borde ha varit tydligare.

MHS K

SKOLAN HADE FÖRE kontrollen fått uppgifter om bruk och förvaring av narkotika inom skyddsobjektet. Chefen för MHS K beslutade därför om en så kallad större undersökning av kadettbostäderna. ”I det här fallet utgjordes de särskilda skälen enligt Försvarsmakten av indikationer om att narkotika brukades och förvarades av kadetter på MHS K. Försvarsmakten har vidare pekat på att undersökningen inte kunde begränsas till några enskilda kadetter eller platser. Det som Försvarsmakten har anfört i denna del anser jag utgöra sådana särskilda skäl som kan motivera en större undersökning”, skriver JO i beslutet.

Niklas Englund, kommunikationschef på MHS K, kommenterar beslutet så här: – Militärhögskolan Karlberg välkomnar

Foto: Oscar Olsson/TT

DEN 20 NOVEMBER 2024 genomförde Försvarsmakten en undersökning av kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg. Militärpoliser sökte genom området efter narkotika och andra olagliga substanser.

Tre kadetter anmälde händelsen till JO, som inledde en granskning av Försvarsmaktens agerande. Nu är granskningen genomförd och i sitt beslut slår JO fast att Försvarsmakten hade lagligt stöd för att genomföra kontrollen enligt 47:e paragrafen i lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, LDT. ”ChefsJO:s bedömning är att Försvarsmakten har haft stöd i den aktuella bestämmelsen för den husrannsakan som genomfördes. Åtgärden får även anses ha varit förenlig med de allmänna principer som gäller vid användning av tvångsmedel. Det finns därför inte någon grund för kritik”, skriver chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson i beslutet.

else utan att syftet med undersökningen hade äventyrats.

I de avslutande synpunkterna framhåller chefsjustitieombudsmannen att 47:e paragrafen i LDT inte uppfyller de krav på tydlighet och förutsägbarhet som bör gälla för en tvångsmedelsbestämmelse. Han menar att uttrycket ”särskilda skäl” ger ett alltför brett tolkningsutrymme. ”Det är av vikt för rättssäkerheten och förtroendet för Försvarsmakten att myndigbeslutet från JO och uppskattar att det nu finns heten inte utan närmare överväganden konen större tydlighet i hur vi kan agera, samt staterar förekomsten av särskilda skäl och att det nu framkommit att det slentrianmässigt utför större genomsök som tidigare gjorts undersökningar. Detta gäller ”I det här fallet inte brutit mot några lagar. särskilt när det, som nu, är utgjordes de särfråga om utrymmen som i alla skilda skälen enligt FÖRSVARSMAKTEN MEDGER I sitt väsentliga hänseenden nyttjas Försvarsmakten av yttrande till JO att kommunisom privatbostäder”, skriver indikationer om att kationen brast i samband med narkotika brukades chefsJO. att undersökningen genomförChefsJO överlämnar därför och förvarades av des. Enligt myndigheten kunkadetter på MHS K.” beslutet till regeringen och de kadetterna ha fått tydligare rekommenderar att bestäminformation, något som hade kunnat förebygmelsen bör ses över. ga den oro som uppstod kring att de utsattes Josefine Owetz för ett integritetsintrång utan lagstöd.

Läs mer JO delar myndighetens bedömning att en En längre version av artikeln mer fullständig och korrekt information till finns på officerstidningen.se kadetterna sannolikt hade ökat deras förstå-

Hösten 2024 genomförde militärpolisen en kontroll av kadetternas bostäder på Militärhögskolan Karlberg.

Syftet var att söka efter narkotika.

Officerstidningen

9

Nyheter

Ny utbildning till teknisk officer startar hösten 2026

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

petenser. För att bli antagen krävs en militär grundutbildning med bedömd befälslämplighet liksom tillräckliga gymnasiebetyg för att Jonas bli antagen till någon av de aktuelHård af la ingenjörsutbildningarna. Under Segerstad terminerna läser officersaspiranterna vid de civila lärosätena för att sedan plugga militära ämnen under sommarmånaderna.

– Efter tre år är du färdig högskoleingenjör, men vi utesluter inte att man kan behöva läsa ytterligare en officerskurs i ett halvår efter det.

Det är osäkert om totalt 20 veckor officersstudier är tillräckligt, säger Jonas Hård af Segerstad.

Den militära delen av utbildningen kommer sannolikt att ges vid Militärhögskolan Halmstad eller på någon av de förbandsförlagda skolorna. Hur officersstudierna ska integreras med befintliga yrkesofficersutbildningar är inte klart ännu, men enligt Jonas Hård af Segerstad ligger reservofficersutbildningen närmast till hands.

– Vi tror att reservofficerskursen på sommaren vore det bästa. Den motsvarar den utbildning som de här personerna ska läsa för att få den militära kunskapen.

För att tydliggöra den militära inriktningen på utbildningen kan det bli aktuellt med viss styrning från Försvarsmaktens sida, säger Jonas Hård af Segerstad.

– Vi behöver ingenjörer inom områden som maskin, elektro och it, men även cyber är väldigt intressant för oss. Under år två och tre har Den första omgången av den studenterna också valbara kurser och där kan nya utbildningen till teknisk officer, Stofu, startar hösten vi komma att tala om vilka kurser de kan välja 2026 vid tre civila lärosäten. bland. Det kan handla om skydd mot cyberangrepp, sensorteknik, drönarteknik och andra nischer med en tydlig militär koppling.

En annan fråga som fortfarande diskutei Göteborg, Blekinge tekniska högskola i Karlsras är studenternas ersättning och förmåner. krona och Luleå tekniska universitet – om att Enligt Jonas Hård af Segerstad kommer de etablera ett samarbete kring en förmodligen få motsvarande villutbildning till teknisk officer. Nu ”Vi behöver ingen- kor som officerskadetterna. Det är det mesta på plats och utbildjörer inom områden innebär dagersättning, ersättningen Särskild teknisk officersning för resor och boende, målsom maskin, elekutbildning (Stofu) förväntas startro och it, men även tidsersättning och ersättning för ta hösten 2026. studielitteratur. cyber är väldigt – Det som återstår är vissa – Men beslutet är som sagt inte intressant för oss.” frågor om förmåner och hur den fattat ännu. Vi vet heller inte hur militära delen av utbildningen ska genomföras. vi ska lösa det rent praktiskt med boende för Men innan november månads slut räknar jag studenterna, säger han. med att vi har skrivit avtal, säger kommendör För att bli officersaspirant måste man bli Jonas Hård af Segerstad, ställföreträdande chef antagen av både Försvarsmakten och en högvid Försvarsstabens genomförandeavdelning. skola.

– Om vi kommer upp i totalt 30 studenter förDET HANDLAR OM en kombinerad ingenjörs- och sta omgången så är vi nöjda. officersutbildning som leder till dubbla komLinda Sundgren

I samarbete med civila lärosäten startar Försvars­ makten en utbildning till teknisk officer.

Utbildningen ger dubbla kompetenser och de studerande kommer troligen få samma förmåner som kadetterna på Officerspro­ grammet. Det säger Jonas Hård af Seger­ stad, ställföreträdande chef vid Försvarssta­ bens genomförandeavdelning. Utbildningen förväntas dra igång hösten 2026.

Utbildning

TEKNIKER BRUKAR FRAMHÅLLAS som en av de främsta bristkompetenserna i Försvarsmakten och behovet framåt förväntas bli fortsatt stort med tillväxt, utveckling av nya förmågor och tillförsel av ny teknik. Samtal har pågått under en längre tid mellan Försvarsmakten och tre civila lärosäten – Chalmers tekniska högskola

10

Officerstidningen

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world.

SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

1/4” RHA

7.62x51 NATO 131 GR. AP - DROP VS. DISTANCE

DROP (INCHES)

TARGET CONSTRUCTION

7.62x51 NATO 131 GR. AP - PENETRATION R50

+150YDS

0

200

400

600

DISTANCE (YDS) HYBRID

CONVENTIONAL

7.62x51 NATO HYBRID

0

100

sigsauer.com

200

DISTANCE (YDS)

7.62x51 NATO CONVENTIONAL

1/4” RHA IMPACTS AT 350 YDS

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 -110 -120

300

400

500

600

33”

*HYBRID AMMO HAS 2.75 FEET LESS DROP THAN CONVENTIONAL AMMO AT 600 YDS.

Nyheter

Skarp kritik mot ny civil underrättelsetjänst Regeringen går vidare med planen att inrätta en ny civil utrikesunderrättelsetjänst trots skarp kritik från Försvarsmakten. Myndigheten varnar för försämrad underrättelseförmåga, sämre samordning och en för snäv tidsplan – i ett läge där säkerhetsläget snabbt försämras.

Utredning

EN SÄRSKILD UTREDARE, Annika Brändström, har fått i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny civil utrikesunderrättelsetjänst. Den nya myndigheten ska vara på plats 1 januari 2027, enligt ett pressmeddelande från regeringen den 27 oktober i år.

Förslaget bygger på den underrättelseutredning som i somras presenterades av förre statsoch utrikesministern Carl Bildt (M), där han föreslår att delar av den militära underrättelsetjänsten flyttas från Försvarsmakten till en civil myndighet under regeringen.

Idag ansvarar Säkerhetspolisen och Militära

Den nya myndigheten

En central uppgift för den nya civila underrättelsetjänsten blir att möta regeringens och Regeringskansliets underrättelsebehov vad avser utländska förhållanden. Myndigheten ska samarbeta nära Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Säkerhetspolisen och andra relevanta myndigheter inom totalförsvaret. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa uppgifter, resurser och kostnader för att utveckla den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt bistå i inrättandet av den nya myndigheten. Källa: Regeringen.

12

Officerstidningen

underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, för underrättelsearbetet. Bildts utredning lyfter hur man framgångsrikt bevakar Sveriges närområde, men pekar samtidigt på brister vad gäller utländska ”Den samlade förhållanden och lyfter Musts kompetensen inom EN SPLITTRING RISKERAR, enligt felbedömning inför Rysslands Försvarsmakten, att försena Must är unik och storskaliga invasion av Ukraina. beslutsvägar och myndigheten måste tas tillvara Utredningen beskriver det som betonar att resurser som lyfts ut för att långsiktigt ett systemfel som kräver omorkunna upprätthålla är nödvändiga att bygga upp på ganisation för att i framtiden operativ förmåga” nytt för den operativa verksamkunna möta regeringens underheten som ibland bedrivs under rättelsebehov. ”extremt snabba tidsförhållanden”.

Utredningen föreslår att Försvarsmakten ska Ekonomin är en annan tung invändning. ha kvar en del av underrättelsetjänsten, helt Om den nya underrättelsetjänsten blir en civil inriktad på militära behov och på samarbeten myndighet kan dess verksamhet falla utanför med andra länders militära underrättelsetjänsNatos definition av militära försvarsutgifter och ter. Försvarsmakten är positiv till flera delar definition av vad som kan ingå inom ramen för av förslaget, såsom att ta fram en nationell 3,5 procent av BNP. underrättelsestrategi, stärka samverkan och Försvarsmakten lyfter även att en överföring utbildning. Men myndigheten varnar för allav underrättelseförmågor till civil myndighet riskerar att påverka personalförsörjningen.

Myndigheten understryker att ”den samlade kompetensen inom Must är unik och måste tas tillvara för att långsiktigt kunna upprätthålla operativ förmåga”.

Den nya myndigheten ska vara på plats den 1 januari 2027, enligt regeringen. Försvarsmakten var i sitt remissvar kritisk till det som beskrivs som en ”forcerad” tidsplan: ”Försvarsmaktens uppfattning är, mot bakgrund av underrättelsesystemets betydelse för Sveriges säkerhet, att reformer av det nationella underrättelsesystemet bör genomföras så säkert som möjligt, snarare än så skyndsamt som möjligt”.

Foto: Stefan Jerrevång/TT

FAKTA

varliga konsekvenser om centrala delar av den militära underrättelseverksamheten förs över till en ny myndighet. I remissvaret understryker myndigheten att inre och yttre hot idag är tätt sammanlänkade och att teknikutvecklingen suddar ut traditionella distinktioner mellan taktiska, operativa och strategiska underrättelser – något som ställer krav på att ”inhämtning, bearbetning och analys behöver bli alltmer integrerade, vilket i förlängningen ställer ökade krav på närhet mellan funktioner inom underrättelseprocessen”.

Särskilda utredaren Carl Bildt i samband med överlämnandet av utredningen.

TOTALT HAR 27 myndigheter och organisationer yttrat sig över utredningen, bland annat Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Säkerhetspolisen och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten.

Den nya myndigheten ska, enligt ett pressmeddelande, möta regeringens och Regeringskansliets underrättelsebehov vad avser utländska förhållanden. Utredaren Annika Brändström, till vardags biträdande nationell säkerhetsrådgivare, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2026.

Maria Widehed

Nyheter

Skjutförbudet på AK 24 kan hävas till våren I februari fick Försvarsmaktens nya automatkarbin 24, AK 24, skjutförbud. Orsaken var att vissa vapen hade problem med fördröjd avfyrning. Nu har tillverkaren Sako åtgärdat felen och vid fyra förband kommer omfattande tester av vapnen att genomföras. Samtidigt råder det stor brist på lösskjutningsanordningar i organisationen.

Vapen

nyttjas i daglig verksamhet under en bestämd period, säger Markstridsskolans skolförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

MÅLSÄTTNINGSKONTROLLEN PÅGÅR FRÅN den 1 november till den 1 maj 2026 och syftar till att utvärdera vapnets säkerhet och funktion. Lokala försöksledare på respektive förband ansvarar för genomförandet, där vapnen ska testas i I JANUARI 2025 påbörjades införandet av den olika miljöer och verksamheter. Inriktningen nya automatkarbinen 24, AK 24, på bredd ute är maximal användning för att samla erfarenpå förbanden. Men kort därefter fattades beslut heter, förklarar Henrik Lundin. om skjutförbud för AK 24 eftersom det upp– Vi vill att de ska använda vapnen så verkmärksammades att enskilda vapen hade en församhetsnära som det bara går, men under kondröjd avfyrning. I vissa fall förekom också bristrollerade former. Den fortsatta målsättningstande åtdragning av vissa bultar. Felen har nu kontrollen är avgörande för att kunna häva åtgärdats av tillverkaren Sako skjutförbudet i sin helhet. och vapnen ska testas vid fyra Varje vapen ska följas upp ”Den fortsatta målförband, meddelade Försvarssättningskontrollen med en loggbok där skjutna makten i ett pressmeddelande skott, eventuella eldavbrott och är avgörande för den 30 oktober. slitage dokumenteras. Efter att att kunna häva De utvalda förband där kontrollen genomförts ska en skjutförbudet i sin kontrollen kommer att genomslutrapport sammanställas. Den helhet.” föras är Älvsborgs amfibiepågående kontrollen handlar regemente, Amf 4, Blekinge flygflottilj, F 17, enligt Henrik Lundin inte bara om utvärdering Norrbottens regemente, I 19, och Skaraborgs utan även om tillit. regemente, P 4. Varje förband ansvarar för – Det här är en förtroendefråga. Vi måste verifiering med 150 kontinuerligt anställda solkunna visa att vapnet fungerar säkert i praktisk dater, GSS/K. användning, inte bara på skjutbanan.

– Vi testar vapnen vid fyra förband där trupp Har förtroendet för AK 24 påverkats ute på i kompanistorlek får använda dem i ordinarie förbanden skulle du säga? verksamhet och utbildning. Vi vill att vapnen – Utan att ha gjort någon vidare undersök-

14

Officerstidningen

Foto: Alf Johansson/Försvarsmakten

”Vi vill att de ska använda vapnen så verksamhetsnära som det bara går, men under kontrollerade former”, säger Henrik Lundin, införandeledare för nya eldhandvapen.

Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen.

ning om detta så tänker jag att det möjligen är så att det kan ha väckts några frågor. Därför är det särskilt viktigt att vi gör den här kontrollen, i stället för att skicka ut vapen på bredd direkt igen. Det är en lite längre väg, men jag tror att det kan gynna den samlade synen på vapensystemet, säger Henrik Lundin.

Han bedömer att det generella skjutförbudet kan hävas tidigast i maj nästa år, förutsatt att testerna inte visar på några avvikelser.

– Den fortsatta målsättningskontrollen kommer att pågå som längst till 1 maj. Då ska vi också ha hunnit färdigställa all dokumentation och slutrapporten. Vi får ha tålamod nu när situationen blev som den blev. Det var olyckligt, men samtidigt behöver vi ta det lugnt.

LEVERANSER AV DEN uppgraderade versionen av AK 24 väntas under andra kvartalet 2026.

Som en följd av skjutförbudet för AK 24 används sedan i somras Colt M4A1, i Försvarsmakten benämnd AK M4, som en interimslösning i utbildningen av värnpliktiga.

Systemet infördes under sommaren 2025 efter beslutet att fasa ut AK 4 och AK 5 i grundutbildningen, GU, eftersom systemet är slitet och kräver mycket underhåll. Värnpliktiga

Multilateralt avtal om stridsfordon 90

ƀ Ett tekniskt avtal har undertecknats mellan Estland, Finland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige för samordning kring stridsfordon 90, meddelade Försvarets materielverk den 14 november. Samarbetet ska effektivisera underhållet, sänka kostnaderna samt optimera leveranser.

Tidigare i år undertecknade ländernas försvarsministrar en avsiktsförklaring om gemensam upphandling av stridsfordonssystemet CV 90. MW

Lena Persson Herlitz blir Natos ställföreträdande underrättelsechef

Foto: Sako/FMV

EN BEGRÄNSNING I både värnpliktsutbildningen och i målsättningskontrollen av AK 24 är dock att det råder stor brist på lösskjutningsanordningar i organisationen. Förbanden har tvingats tänka nytt i grundutbildningen och i vissa fall tidigarelägga övningar med skarp ammunition.

– Bristen innebär att du inte kan genomföra övningar med lösammunition. Det tvingar instruktörer och utbildande förband att tänka på ett annat sätt i stridsutbildningen, säger Henrik Lundin och fortsätter: – Det har inneburit mer tid med skarp ammunition tidigare i utbildningen och att övningar som brukar komma i ett senare

skede, exempelvis mörkerskjutning, tidigareläggs.

Behovet av anordningar är stort till GU 25/26 och till den reducerade bataljonen från Södra skånska regementet, P 7, som vid årsskiftet åker till Lettland för att bemanna Natos multinationella brigad, Land Nato Latvia 2026, LNLV 26.

– Vi ligger en månad efter med leveranser. Vi är beroende av industrin och tillverkningen har dragit ut på tiden.

Henrik Lundin berättar att beskedet från Försvarets materielverk, FMV, är att ytterligare leveranser av lösskjutningsanordningar ska vara på gång.

För att snabba på processerna skickas leveranserna direkt från fabrik till Skaraborgs regemente, för att därifrån fördelas ut till övriga förband. Detta för att få en snabbare hantering för att tidigare möta förbandens behov.

– Vi kan inte vänta in att vi har alla 12 000 anordningar som är behovet. Vi skickar ut allt eftersom och då har vi gjort så att vi styr direkt till P 4, och inte via Försvarsmaktens centrallager, för att snabbare få ut lösskjutningsanordningarna till förbanden, säger Henrik Lundin.

Josefine Owetz

Foto: Henrik Lundqvist Rådmark/FM

kommer fortsatt att använda AK M4 under sin utbildning, även efter återintroducerandet av AK 24.

– AK M4 har fungerat bra. Det är samma plattform som AK 24 så övergången mellan systemen är minimal. Det viktiga nu är kontinuitet och att hålla fast vid AK M4 och skapa en trygghet i instruktörskadern. Nu har vi en batch som täcker hela GU-behovet vilket också öppnar för att fylla på krigsförbandens behov, säger Henrik Lundin.

ƀ Generalmajor Lena Persson Herlitz har utnämnts av Nato till Deputy Assistant Secretary General Intelligence, ställföreträdande underrättelsechef, vid Natos högkvarter i Bryssel.

– Jag ser ödmjukt fram emot utmaningen, säger Lena Persson Herlitz, som tillträder efter sommaren 2026, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

– Det här är en viktig utnämning för Sverige. Det ligger i linje med Sveriges övergripande målsättning att svenskar ska ha relevanta befattningar inom Nato, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i samma artikel. JO

Flygvapnet deltar i taktik­ program för allierade

ƀ Sverige har anslutit sig till Tactical Leadership Program, TLP. Programmet genomför avancerad utbildning för flygbesättningar, underrättelsepersonal och flygstridsledare. Det är nära knutet till Nato och är ett sätt att utveckla och implementera ny taktik i de allierade flygvapnen.

Sverige bidrar med en instruktör från taktikutvecklingsavdelningen för Jas 39 Gripen. MW

Officerstidningen

15

Nyheter

ƀ Det finns ett behov för veteraner att vila, få rekreation och kunna återhämta sig under och efter tjänstgöring i en internationell insats, konstaterar en utredning som försvarsdepartementet beställt.

Utredaren, landshövding Allan Widman, har haft i uppdrag att se över behovet av ett veterancenter och föreslår att det inrättas en veterangård för utlandsveteraner och deras anhöriga.

Veterangården föreslås drivas av en ideell organisation med insyn av berörda myndigheter. Förslaget är ute på remiss fram till 2 januari 2026.

Verksamheten förväntas kunna starta redan under nästa år. JO

Polen har valt ­Sverige som ­partner för sitt ubåts­ program. Det är en ­styrka inte bara för våra länders samarbete utan för hela Sverige som försvars­industriland.

Det säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande den 26 november om att Polen väljer Sverige som partner för sitt ­ubåtsprogram. Polen kommer att köpa tre A 26-ubåtar från Saab.

Saab och Försvarets materielverk, FMV, kommer nu att gå vidare med nästa steg i upphandlingsprocessen med Polen.

Foto: Filip Djärv/Försvarsmakten

Regeringen vill inrätta en veterangård

M/26 har materialval av bättre kvalitet än m/87.

Vapenrocken är i ull och fodret är i viskos istället för polyester.

Arméns nya tjänsteuniform ute på prov Efter snart 40 år är det dags för arméns m/87 att fasas ut.

Minskade lagersaldon och nya krav på pass­ form och funktion har gjort att det nu förbe­ reds för ett nytt tjänsteuniformssystem.

Uniform

ARMÉNS UNIFORMSMODELL 1987, m/87, börjar nå slutet av sin livslängd. Systemet motsvarar inte dagens krav på bekvämlighet och funktionalitet, bland annat vad gäller anpassning för kvinnor. Ett utvecklingsarbete kring nytt tjänsteuniformssystem har pågått de senaste åren. Sedan 2023 har arméchef Jonny Lindfors och arméförvaltare Kenneth Felldén vid flera tillfällen burit försöksmodeller av m/26.

– Det enda som är helt säkert är att tjänste-

uniform m/26 inte kommer se ut exakt som de vi använt, säger Kenneth Felldén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Försöksuniformen utgår från arméns äldre uniformer vad gäller design. Nu utökas provbärarna och 13 män och 7 kvinnor ska utvärdera nya modellen.

– Armén har fått i uppgift att utvärdera hur uppfattningen är angående färg på tyger, bruna skor och användande av koppel. Resultatet från försöken och avdömningar utifrån bland annat lämplighet och ekonomi kommer att avgöra slutlig utformning av uniformsystemen, säger Kenneth Felldén i artikeln.

M/26 kommer att införas efter 2028.

Josefine Owetz

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

53000 Ungefär så många svenskar har tjänstgjort för Förenta nationerna, FN, under de 80 år som passerat sedan organisationen bildades i oktober 1945. 1948 åkte de första svenska officerarna till Mellanöstern för att övervaka vapenstilleståndet efter det första arabisk-israeliska kriget, enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats.

16

Officerstidningen

Total kontroll. Maximal säkerhet.

Kompromisslös kommunikation.

Modernt: Kommunicera via röst, video och meddelande, enskilt eller i grupp.

Säkert: All kommunikation är skyddad av avancerad totalstreckskryptering.

Identitetskontroll: Systemet säkerställer att varje godkänd användare tilldelas en unik och korrekt digital ID-handling. Säkerställd identitet är lika viktigt som totalstreckskryptering!

Egen rådighet: Erhåll full och exklusiv kontroll över kommunikationssystemet, inklusive krypteringsnycklar och metadata. Ingen extern part har varken insyn, kontroll eller åtkomst till data.

Certifierat av tredje part: Kommunikationssystemet är godkänt för NATO RESTRICTED. Svenskt system: Cryptify AB lyder under svensk lagstiftning och information riskerar därför inte att utelämnas till amerikanska myndigheter.

Support: Högkvalitativa supporttjänster för teknisk hjälp och assistans vid behov.

Join the Club: Cryptify Call är redan idag det självklara valet för daglig kommunikation för ett stort antal myndigheter, försvarsföretag och militära förband.

För mer information, se: www.cryptify.com

I fokus

18

Officerstidningen

FM Elit

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

FM Elit avvecklas som centralt program från och med den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsva­ rande aktiviteter i egen regi.

Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit läggs ner Försvarsmaktsanställda har kunnat kombinera en militär karriär med en elitidrottssatsning inom ramen för FM Elit. Nu läggs programmet ner. En intern utvärdering menar att det inte har ökat myndighetens synlighet, påverkat rekrytering eller inspirerat till fysisk aktivitet. Från tidigare deltagare lyfts kritik mot att Försvarsmakten inte tar hänsyn till en extern utrednings rekommendationer.

Text: Maria Widehed

FM ELIT LANSERADES i början av verksamheten lever upp till målsättningen 2000-talet för att ge Försvarsom ökad synlighet för Försvarsmakten, makten ökad synlighet och effekter på rekryteringen samt att inspirestärka varumärket, samtidigt ra personal till fysisk aktivitet. som elitidrottare skulle kunna kombinera sin idrottssatsning med en militär karriär.

UTVÄRDERINGEN BYGGER PÅ en extern Programmet omfattar deltagare från flera utredning gjord av Beyond Research och sporter som via tävlingar, sociala medier är baserad på djupintervjuer med deltaoch offentliga evenemang ska synliggöra gare och deras chefer, liksom en analys av myndigheten och inspirera Försvarsmakmedial uppmärksamhet och inhämtade tens anställda. synpunkter från Försvarsstabens komPågående FM Elit 2025 omfattar åtta munikationsavdelning och HR-avdelning deltagare. Generalmajor Michael Cherisamt Försvarsmaktens HR-centrum. net, chef för Försvarsst”Genom åren har jag abens genomförandeensprungit på många som ”Genom åren har jag het, beslutade tidigare i säger att de sökt till Försprungit på många år att effekterna av satssom säger att de sökt svarsmakten på grund av ningen skulle utvärderas mig”, nämner en deltagare till Försvarsmakten innan beslut om en eveni de externt genomförda på grund av mig.” tuell fortsättning för 2026 intervjuerna, medan en fattades. Beslutet motiverades med att det annan lyfter idrottens roll i samhället och är ett förändrat omvärldsläge, ÖB Michael att det är ”bra att Försvarsmakten är med Claessons vilja att fokusera på krigsförban- och syns i de sammanhangen”. Både delden och den ansträngning det innebär för tagare och chefer beskriver att FM Elit ses organisationen att växa numerärt. som förebilder, samt är viktiga för Under våren 2025 har en utvärdering intern kunskapsspridning och samgenomförts med syfte att bedöma om hörighet på förbanden. Vissa chefer

Officerstidningen

19

I fokus

FM Elit

lyfter fram att programmet gör det möjligt att behålla individer som annars hade riskerat att lämna Försvarsmakten.

Den externt genomförda utvärderingens sammanfattande rekommendationer är att stärka den interna förankringen, skapa en samordnad SAMTIDIGT VISAR DEN kommunikationsstruk”Beslutet innebär att externa utvärderingen tur genom en central fortsättningsvis priori­ att stödet på förbanden funktion samt att tera stöd till utveckling varierar och att ett fåtal på bredden framför stöd utveckla mätbara mål chefer ifrågasätter det och nyckeltal för FM till en liten krets av elit­ direkta värdet. En del Elits påverkan för att idrottare.” chefer lyfter att det kan ”motivera satsningen i vara utmanande att planera verksamkonkurrens med kärnverksamhet”. heten runt frånvaron samt att deltagarnas kompetens inom exempelvis träning I FÖRSVARSSTABENS UTVÄRDERING, som och mental förmåga inte systematiskt tas bygger på bland annat slutsatserna i den till vara inom organisationen. ”Det är vikexterna utvärderingen, sammanfattar tigt att man placerar individerna på rätt man det som att försvarsgrenar och enheter så de har förutsättningar att göra stridskrafter till största del är positiva till både och”, uttrycker sig en chef.

FM Elit: ”Man anser att de är ambassaEn majoritet av de intervjuade deltadörer för Försvarsmakten och bidrar till garna och cheferna uttrycker en vilja att varumärkesbyggnad, rekrytering, inspise FM Elit växa och utvecklas strategiskt ration, ledarskap och vana att arbeta med samt lämnar önskemål om tydligare cenmål inom fysisk träning. De höjer också tral styrning och intern kommunikation förbandsandan inom Försvarsmakten om det strategiska syftet med satsningen. och öppnar upp för en bra dialog med

Foto: Combat Camera

”Jag hade aldrig haft förutsättningarna att ta tre VM-guld, två VM-silver och vara rankad bäst i världen under de senaste fem åren om jag inte haft FM Elit. Med tanke på mängden trä­ ningstimmar som krävs i just multisport hade jag inte kunnat jobba heltid och samtidigt få ihop träningen och tävlingarna. Mitt förband har stöttat min satsning och gett mig förutsättningarna genom en placering där det funkar att jobba 50 procent.

Jag anser att jag framför allt lokalt har påverkat väldigt mycket.

Externt har efterfrågan varit stor att komma ut och föreläsa samt utbilda i fysiskt stridsvärde. Jag tycker det är väldigt tråkigt att projek­ tet läggs ner. Samtidigt behövs det ses över hur man ska nyttja atle­ terna än mer i marknadsföring, rekrytering och utbildning, men det intresset har inte funnits från högre ort.”

20

Officerstidningen

Foto: Kim Joelsson, Kjphotodesign

HR-specialist PAULINA HERMANSSON, Försvarsmaktens HR-centrum, tidigare Älvsborgs amfibieregemente, FM Elit 2025.

Tyngdlyftning och funktionell fitness

RÖSTER OM FM ELIT FRÅN DELTAGARE Fanjunkare MALIN HJALMARSSON, Livgardet, FM Elit 2010 till 2025. Multisport, del av Försvarsmakten multisportteam, Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat.

idrottsintresserade”. Samtidigt konstateras att ”inom Försvarsstaben är uppfattningen tydlig. FM Elit i nuvarande tappning bidrar inte med de effekter som stipulerats i huvudsyftet med verksamheten”.

Man konstaterar vidare att den mediala synligheten har varit begränsad, huvuddelen av exponeringen har Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat, stått för. En satsning som leds av Militärhögskolan Karlberg och Försvarsmaktens enhet för idrott och fysisk prestationsförmåga, FMIF. Ekonomiskt beräknar man att FM Elit har kostat cirka 16 miljoner kronor under 2023 och 2024, inklusive deltagarnas arbetstid, resor, utrustning och startavgifter.

I utvärderingen lyfts också hur Försvarsstabens HR-avdelning inte har sett FM Elit nämnas i någon av de undersökningar som de har genomfört kopplat till drivkrafter att söka sig till, eller stanna kvar i, Försvarsmakten. Budskapet från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och Försvarsmaktens HR-centrum är att inga

”FM Elit har inneburit att jag inte tvingats välja mellan min elitidrott och min anställning. Jag har konti­ nuerligt visat upp mitt arbete med FM Elit på mina sociala medier, berättat om min karriär i Försvarsmakten såväl som tidvis och kontinuerligt tjänstgörande soldat som nu när jag är civilanställd. På så sätt har jag nått ut till bland annat flertalet tje­ jer som valt att påbörja ett engagemang i Försvarsmakten. Jag har också engagerat mig som fysombud och pushat för den fysiska aktiviteten för såväl den militära personalen, som den civila som också ska ha en uthållighet i händelse av höjd beredskap.

Det är otroligt tråkigt med nedläggningen – för oss som idrottare och anställda – men även för att det varit ett uppdrag som jag anser lyft fram Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare, även för folk som elitidrottar. Jag anser att det har gett ett signalvärde att fysisk aktivitet är viktigt. Jag hade gärna sett att man genomförde de åtgär­ der som rekommenderades i den externa utvärderingen och gav det ett år. Nu hoppas jag att man kommer se positivt på att behålla FM Elit ute på stridskrafterna, att det är en viktig resurs som går att använda sig av på många olika sätt.”

effekter kan påvisas hos Försvarsmaktens rekryteringsmålgrupper av FM Elit-deltagarnas närvaro vid olika event och i sociala medier. Försvarsstaben skriver som slutsats i sin utvärdering att: ”FM Elit har ingen eller ytterst liten påverkan vad gäller effekter på Försvarsmaktens rekrytering.”

FM ELIT AVVECKLAS som centralt program

FM Elit

FM Elit är en satsning som innebär att elitidrottare har en möjlighet att kombinera anställning i Försvarsmakten med en idrottskarriär. Antagna kan ägna 50 procent av sin normala arbetstid till sin elitsatsning. Kravet är att man som minst tillhör nationell elit.

Försvarsmakten ställer krav på att deltagarna ökar synlighet för Försvars­ makten genom sociala och traditionella medier, marknadsföring vid täv­ lingar, föreläsningar, event och prisutdelningar. FM Elit har också i upp­ drag att inspirera Försvarsmaktens personal till fysisk aktivitet.

Programmet läggs ner 2026.

Fanjunkare PHILIPPA MAGNUSSON, tidigare Blekinge flygflottilj, F 17, FM Elit 2019 till 2022.

Landslagsledare ungdomar inom fälttävlan, tränare och ryttare

Foto: Elin Nestorsson

”FM Elit möjliggjorde att jag kunde representera Sverige vid EM i Luhmühlen 2019 och kunde OS-satsa till Tokyo. Mitt stora mål var OS i Paris 2024, men då sa mitt förband nej till att jag jobbade halvtid – då valde jag att säga upp mig och de förlorade en specialistofficer. Jag upplever att FM Elit tas emot väldigt olika på olika förband. Gör man inte detta centralt tror jag inte det blir något av det.

Jag tror att satsningen har gjort stort avtryck inom ridsporten. För­ svarsmakten vill ha drivna kvinnor, då är detta en jätte­ bra plats att synas på. Värdet av att nå ut till tjejer här är jag övertygad om är större än när de ser ett videoklipp, det är bara en fråga om hur man mäter. Jag har exempelvis två tjejer i landslaget nu som gör värnplikten. Man behöver utvärdera FM Elit ur ett mer långsiktigt perspektiv, där vi ser vikten av att vara ute och träffa ungdomar på många olika platser.”

Foto: Privat

den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsvarande aktiviteter i egen regi.

"Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elitidrottare", skriver Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet, i en mejlkommentar.

Officerstidningen har inte fått svar på ställda frågor om Försvarsstaben anser att FM Elit har haft rätt förutsättningar att nå målsättningarna eller hur man ser på möjligheten att fortsätta driva satsningen decentraliserat. ■

FAKTA

Tom Theime, Stockholms amfibieregemente, Justina Lundberg, Fjär­ de sjöstridsflottiljen, Oscar Ovegren, Led­ ningsregementet, Julia Pettersson, Skaraborgs regemente.

Sergeant OSCAR OVEGREN, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband FMTIS, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness ”Jag är jättetacksam över att ha fått göra ett år. FM Elit har möjliggjort att jag kunnat prestera på SM-elitnivå i båda mina idrotter. Jag har representerat Försvarsmakten på Malta, i Nederländerna och Tyskland med bra resultat, vilket jag upplever har varit väldigt positivt för hur andra länder ser på den nya Natomedlem­ men Sverige. Även på mitt hemmaförband har satsningen tagits emot positivt.

Det vi gör är att motivera och inspirera befintlig personal samt visa upp att Försvarsmakten består av fysiskt bra tränade individer. Detta är en vanlig målsättning internationellt, Tyskland har exempelvis över hundra anställda skidskyttar i försvaret. De elitsatsar på bredd och har runt tusen anställda i motsvarande program som FM Elit.

En missvisande aspekt i utvärderingen är de ekonomiska beräk­ ningarna. Man beräknar att en individ kostar en miljon per år. Det finns så klart de som har höga transport- och tävlingskostnader, men jag kan träna och tävla nära min arbetsplats och har kostat max tiotu­ sen kronor under ett år utöver kostnad för förlorad arbetstid – men jag har inte två miljoner i årslön, om man säger så.”

Officerstidningen

21

Reportage

Förbandschef Henrik Rosén (t v), förbandsförvaltare Mats Ördén och Stefan Haarala, chef för utbildningsenheten, säger att de själva aldrig uppfattat någon tystnadskultur vid förbandet, men tillhör dem som nu ska arbeta med frågan.

22

Officerstidningen

FM undsäkC

ETT FÖRBAND – TVÅ VERKLIGHETER De senaste åren har det rapporterats om tystnadskultur och rädsla för repressalier bland medarbetare inom Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum. Förbandsledningen säger att de inte känner igen sig i kritiken, men ska senast i januari lämna in en handlingsplan med åtgärder till Säkerhetsinspektionen.

Text: Linda Sundgren Foto: Margareta Bloom Sandebäck

D

agen för besöket hos Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, på Uppsala garnison, är en gråmulen tisdag. Vi slår oss ner i ett av konferensrummen i en teglad stabsbyggnad från 1940-talet för att prata om arbetsmiljön vid förbandet. Bakgrunden till besöket är de rapporter om brister i arbetsmiljön inom FM undsäkC som publicerats de senaste åren. Det handlar om sådant som hög arbetsbelastning, tystnadskultur, chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier om något ifrågasätts. Därutöver har det under hösten publicerats en artikel på plattformen Militär debatt om tillståndet på förbandet och olika memes har florerat i sociala medier.

– Arbetsmiljön här är toxisk, säger en av flera yrkesofficerare vid FM undsäkC:s olika enheter som Officerstidningen talat med, och fortsätter: – Arbetsgivaren har satt i system att genom sina chefer utöva repression mot dem som adresserar problem och det finns en bestraffningskultur där medarbetare som tar upp saker sätts i social och karriärmässig karantän. Det här är inte ett isolerat problem och ett flertal medarbetare har drabbats.

En annan yrkesofficer vid en annan av förbandets avdelningar uttrycker det så här: – Ju längre jag jobbat här desto mer har jag förstått hur

Henrik Rosén

destruktivt det är. Särskilt under de senaste två, tre åren har det varit tydligt vilket destruktivt förhållningssätt man har till personal, oegentligheter och arbetsmiljö.

Men de tio företrädare för förbandet – däribland förbandsledningen – som sitter med vid konferensbordet den här dagen, säger att de inte känner igen sig i kritiken.

De håller med om att det finns utmaningar i arbetsmiljön, men en tystnadskultur eller att anställda skulle bli illa behandlade upplever de inte.

– När det kommer till förbandsandan och stämningen på förbandet är den i huvudsak god. Min uppfattning är att folk överlag trivs hos oss, säger förbandschef överste Henrik Rosén, som tillträdde sin nuvarande befattning den 1 september 2024.

Vid sin sida har han ställföreträdande förbandschef, överstelöjtnant Daniel Perry. Han berättar att han de senaste månaderna ägnat mycket tid åt att träffa medarbetare ute i verksamheten för att skapa sig en uppfattning om läget. Även han upplever en positiv anda i förbandet.

– Vi känner inte igen oss i den negativa bilden som målas upp. Inte så att vi inte ska ta hänsyn kritiken, alla ska kunna gå till jobbet och känna att det här är en bra arbetsplats, men jag blir rent ut sagt ledsen när man läser och hör det här. Det är inget vi försöker ignorera och vi vill fånga upp det, men vi upplever inte att det är så folk hos oss känner det, säger Daniel Perry.

FÖRBANDSFÖRVALTARE MATS ÖRDÉN har arbetat på förbandet i 23 år. Han instämmer i kollegornas beskrivning av läget.

– Vi blir till och med approcherade av folk som säger att de inte känner igen sig i den här bilden. De tycker att det är trevligt där de är och trivs väldigt bra. Men visst har vi också utmaningar, det är glasklart. Ändå har tystnadskultur och problem med den psykosociala arbetsmiljön lyfts i flera rapporter. I december 2023 gjorde Försvarshälsan vid Uppsala garnison en utredning av den psykosociala arbetsmiljön på förbandet.

Rapporten belades inledningsvis med sekretess, men den är nu hävd. I den delvis maskerade rapporten står det att ”… ledarskapet haft en tydlig negativ påverkan på medarbetarnas psykiska hälsa” och en tystnadskultur beskrivs.

Vintern 2024 genomförde samma försvarshälsa en översiktlig utredning vid underrättelseavdelningen på FM undsäkC. Rapporten baserades på en enkät som 17 av 22 tillfrågade valde att besvara. I sammanfattningen av resultaten står det bland annat att ”medarbetarna

Officerstidningen

23

Reportage

FM undsäkC

beskriver en tystnadskultur inom avdelningen och organisationen och flera känner oro för repressalier om man lyfter problem.” Det står också att ”det beskrivs återkommande en oro över repressalier när någon lyfter problem eller vid mellanmänskliga konflikter…”

I juni 2024 lämnade ett skyddsombud in en begäran om åtgärder av brister i arbetsmiljön, en så kallad 6:6abegäran, till förbandets ledning. Då handlade det om Tolkskolans tolkavdelning som hade en mycket hög arbetsbelastning. Det hänvisades bland annat till en screening genomförd av Försvarshälsan som beskrev hur flera militärtolkar uppvisade symtom på utmattning.

Efter åtgärder avslutades ärendet och någon anmälan till Arbetsmiljöverket gjordes aldrig. I oktober i år fick förbandet besök av Säkerhetsinspektionen. Deras rapport kom den 7 november och i den lyfts återigen problem med den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på ”vissa enheter”. Bland annat handlar det om medarbetare som saknar tillit till chefer och inte vågar ställa frågor till förbandsledningen på grund av risk för repressalier.

Det står också att medarbetare upplever att chefer ”håller varandra om ryggen istället för att göra rätt.” Utöver det beskrivs arbetsbelastningen som hög och det finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Att genomföra intervjuer med tio personer samlade runt ett bord är en ovanlig intervjusituation. Det är inte optimalt, men det var ett krav från förbandsledningen för att Officerstidningen skulle få genomföra intervjuer med dem.

DEN SAMMANTAGNA BILDEN som rapporter och intervjuer

med medarbetare ger, skiljer sig alltså från den uppfattning som förbandsledningen för fram under Officerstidningens besök. Förbandschef Henrik Rosén tror att diskrepansen kan bero på de förändringar som förbandet genomgår kopplat till tillväxt, kriget i Ukraina och FM undsäkC:s transformation till krigsförband.

– Som en följd av de utökade uppdrag som vi tilldelas just nu finns det ett antal utmaningar. Ambitionen hos våra medarbetare är hög och det kan ju skapa en oro eller en situation hos någon eller några när de nu måste prioritera om sina arbetsuppgifter eller utföra dem annorlunda, säger Henrik Rosén.

Cheferna vid bordet återkommer till att de får mycket positiv feedback från personalen och att de aldrig uppfattat att det skulle finnas en tystnadskultur.

En del av kritiken handlar om att chefer håller var­ andra om ryggen och att den som ifrågasätter riske­ rar att drabbas av repressalier. Kan det vara därför medarbetarna inte lyfter de här problemen med er?

– När jag är ute i verksamheten och pratar med folk gör

Ju längre jag jobbat här desto mer har jag förstått hur destruktivt det är.

Yrkesofficer, FM undsäkC

24

Officerstidningen

Stf förbandschef Daniel Perry delar chefskollegornas bild av att folk trivs på förbandet och inte heller han har hört något om en tystnadskultur.

jag det som ställföreträdande chef, men jag har arbetat på förbandet länge och många av våra medarbetare är också personliga vänner som jag kan prata rätt fritt med. Jag tror att det går att fånga upp signaler ganska bra och de signaler jag får är att folk överlag trivs, säger Daniel Perry.

EFTER ATT EN medarbetare vid förbandet fälldes till löneavdrag i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (Fpan) tidigare i år, skickade Henrik Rosén ut ett mejl till samtliga förbandets medarbetare, en skrivelse som också Officerstidningen tagit del av. Utan att nämna medarbetaren vid namn, om det är en man eller kvinna, civil eller militär, informerar förbandschefen i mejlet om Fpan-ärendet och skriver bland annat att ”nu ser jag med förhoppning och tydlig förväntan fram emot att arbetstagaren förstått vilka handlingar som varit felaktiga och väljer att korrigera sitt beteende framåt.” Ett par av de medarbetare som Officerstidningen talat med tar upp mejlet i våra samtal.

De säger att många i personalen blev illa berörda och menar att det är ett uttryck för tystnadskultur.

– Ingen av dem jag pratat med har upplevt mejlet som något positivt, utan som att individen tillrättavisas inför all personal, säger en av dem. Även om namnet inte står vet många vem det handlar om. Det har också uppfattats som en signal och ett hot till resten av personalen om att man kan bli anmäld.

Henrik Rosén tillbakavisar kritiken och säger att avsikten med mejlet var transparens och kommunikation.

– Mejlet bereddes i en enig chefsgrupp samt med full insyn av ATO (arbetstagarorganisationen, red. anm.) på lokal nivå där vi var överens om att kommunicera detta, även om det var jag som skickade det. Jag tycker att det är ett tecken på styrka att vi kan kommunicera både det som

Henrik Rosén, Mats Ördén, Hans Hagman (chef för Tolkskolan) och Stefan Haarala under intervjun som genomfördes i ett konferensrum i en av förbandets stabsbyggnader.

är positivt och sådant som är mer utmanande, säger han och fortsätter.

– I en transparent och lärande organisation behöver man kunna göra det och det ligger i linje med Försvarsmaktens värdegrund om öppenhet, resultat och ansvar.

Slutligen kan man säga att det framgår av mejlet att vi också vill stärka individen och förmedla att nu gör vi rätt tillsammans.

Tim Björklund är ordförande i Officersförbundets lokala förening på Uppsala garnison, OF Ärna. Han tycker att det var olämpligt att mejlet skickades ut.

- Under mina år inom Försvarsmakten har jag aldrig varit med om ett liknande agerande. Och på ett sådant litet förband blir det väldigt utpekande, snacket går ju.

Men beslutet att skicka mejlet var förbandschefens och vi kan inte styra hans beslut.

FÖRBANDETS ARBETSMILJÖHANDLÄGGARE, CINA Enhorn har

arbetat på FM undsäkC sedan 2023. Hon säger att det var en stor omställning att komma från det civila arbetslivet och in i den hierarkiska miljön i Försvarsmakten.

– Jag iakttog ganska tråkiga arbetsmiljöproblem. Medarbetare kom till mig och ville att jag skulle göra saker, men man ville inte stå för dem så det var svårt för mig att agera. Som arbetsmiljöhandläggare är jag också något av förbandets klagomur och de som kommer till mig har inte alltid solskenshistorier. Min bild är alltså inte heller helt nyanserad, säger Cina Enhorn och fortsätter: – I våra hårda fakta (här avses rapporter och utredningar, red. anm.) får vi en bild av att det mesta är helt okej, men att vi har områden som till exempel rädsla för repressalier som kan vara relaterat till en tystnadskultur.

Jag möter också medarbetare som kommer direkt till mig

Emmie Ulegård Gustafson.

Enligt hr-chef Robert Mattsson har förbandet stora vakanser, inte minst på de befattningar som tillsätts genom bemanningsuppdrag.

och beskriver en tystnadskultur och som säger att de är rädda för att utsättas för repressalier om de lyfter problem.

Emmie Ulegård Gustafson har varit huvudskyddsombud, HSO, sedan 2020, men säger att hon aldrig haft ett ärende om tystnadskultur. Hon sitter med vid konferensbordet, men är också den enda vi får en separat intervju med senare under dagen i hennes roll som företrädare för skyddsorganisationen. Efter önskemål från Emmie Ulegård Gustafson själv deltar även förbandets kommunikationschef under intervjun.

– Jag har aldrig mött någon som velat prata med mig om tystnadskultur. Därmed inte sagt att det inte kan finnas, och om det skulle finnas ska vi naturligtvis jobba med det, säger Emmie Ulegård Gustafson.

Trots att hon har varit HSO på förbandet i över fem år, säger hon att det sällan varit någon som bett

Officerstidningen

25

Reportage

FM undsäkC

Chefer besöker den pågående övningen Kallisto vid FM undsäkC där specialistofficerskadetter deltar.

Jag har aldrig mött någon som velat prata med mig om tystnadskultur.

Em mie Ulegård Gustafson, huvudskyddsombud FM undsäkC

henne driva ett arbetsmiljöärende.

– Folk kommer till mig ibland med sina problem, men det är väldigt sällan som någon vill att vi ska ta det vidare.

Då blir det väldigt svårt för mig att göra något.

Att man inte tar upp problem med tystnadskultur eller vill att du ska driva arbetsmiljöfrågor, skulle det kunna vara ett tecken på tystnadskultur?

– Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på det, säger Emmie Ulegård Gustafson.

Förbandsföreträdarna runt bordet tror att den kritik om tystnadskultur som framkommer snarare beror på ett fåtal högljudda individer än ett utbrett missnöje.

– Frågan är om det är en kultur det handlar om. Kultur ger ju vid handen att det är något som gäller för en stor mängd människor, men vi som sitter runt det här bordet upplever inte att det finns en tystnadskultur. Vi uppfattar att det är högt i tak och att vi pratar med varandra. Om då en medarbetare någonstans upplever att det finns en tystnadskultur, är det då en kultur? säger Henrik Rosén.

DE YRKESOFFICERARE VID förbandet som Officerstidningen talat med menar att problemen inte bara rör enstaka individer, utan även finns på organisatorisk nivå.

– Tystnadskulturen genomsyrar hela organisationen och finns bland chefer på alla nivåer. Den som vill göra karriär måste följa den. Allting förväntas se bra ut och man har ett enkelriktat ledarskap som oftast är väldigt

26

Officerstidningen

repressivt. Så fort någonting tas upp blir man motarbetad, säger en yrkesofficer.

– Jag har svårt att se att ett flertal avdelningar som jobbar med så pass olika saker skulle ha oturen att slumpmässigt drabbas av samma typ av problem samtidigt. Folk upplever en tystnadskultur och det handlar inte bara om enstaka individer, säger en annan.

Men att förbandet har utmaningar inom arbetsmiljöområdet är något som även personerna vid konferensbordet håller med om. Bland annat finns problem kopplat till arbetsmängd liksom det systematiska arbetsmiljöarbetet. FM undsäkC förser hela Försvarsmakten med förmågor inom underrättelse- och säkerhetstjänstfunktionen och efterfrågan på förbandets kompetenser har ökat kraftigt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En av de enheter som Säkerhetsinspektionen i sin rapport pekar ut som hårt belastad är Tolkskolan.

Chefen för Tolkskolan, överstelöjtnant Hans Hagman, säger att han har lagt mycket tid på att minska personalens arbetsbörda sedan han tillträdde sin befattning den 1 september 2024.

– Vi kommer från ett väldigt utsatt läge sedan fler år tillbaka eftersom stödet till Ukraina fullkomligt exploderat. Vid den tiden hade vi en svag organisation där vi inte hade chefer så det räckte. Cheferna var också ganska juniora. De ville väl, men hade ibland svårt att säga nej till uppdrag och en del medarbetare hade uppåt 900 timmar i kompensationsledighet, säger han och fortsätter: – Men vi har vidtagit många åtgärder sedan dess. Vi har fått ordning och reda i uppdragsprocessen och vi har tillsatt chefer på flera nivåer. Nu har vi ett robust system som ska klara av arbetsgivarskapet och ledighetsbankerna är på fullt acceptabla nivåer. Då känns tråkigt att kritiken från Säkerhetsinspektionen kommer nu.

Säkerhets­ inspektionens observationer om FMundsäkC

Arbetsmiljöhand­läggare Cina Enhorn har tagit fram underlag som avdelningarna kan använda i sitt arbete med tystnadskultur.

FM UNDSÄKC HAR 315 medarbetare, varav merparten tjänstgör i Uppsala och ett 30-tal i Halmstad. Antalet anställda har vuxit kraftigt under senare år, men tillväxten har främst handlat om civila befattningar och gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) och det saknas fortsatt ett antal medarbetare.

– Vi har generellt på förbandet 20-procentiga vakanser. När det kommer till bemanningsuppdragen där vi är beroende av att andra förband skickar folk till oss, har vi vakanser runt 50 procent, säger hr-chef Robert Mattsson.

Resultaten i medarbetarundersökningen MU 2025 Puls tyder på att läget vid FM undsäkC är fortsatt ansträngt.

I undersökningen får påståendet ”Jag har möjlighet att planera mina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar”, värde 58 på en 100-gradig skala. Påståendet ”Jag har möjlighet att återhämta mig efter en period av hög arbetsbelastning får värde 59, medan påståendet ”Totalt sett är jag nöjd med min arbetssituation” får värdet 60. Henrik Rosén menar att även dessa resultat kan vara kopplade till förändringar i arbetsorganisationen.

– När det kommer nya prioriteringar i beställningen och vi jobbar med dem neråt i vår organisation kan något som planerats plötsligt få lägre prioritet. Då är det klart att det kan påverka individens möjlighet att känna att jag äger narrativet kring vad jag gör, säger Henrik Rosén och fortsätter: – Men egentligen är det ju en normal militär logik i ett dynamiskt operativt tänk. Alternativet vore att fortsätta göra som planerat även om uppgifter och förutsättningar förändras och det tror jag inte att någon skulle tycka vore önskvärt.

Men de anställda som Officerstidningen talat med upplever att personalen snarare körs över när uppdragen blir fler och trycket på organisationen ökar. Belastningen på

B Tystnadskultur. Det finns medarbetare som inte vill lyfta upp brister i arbetsmiljön för att de är rädda för repressalier. De har sett kollegor straffas för att de lyft upp brister.

B Det ryktas om att personer på bemanningsuppdrag slutar i förtid för att de inte trivs.

B Arbetstagare agerar inte enligt värdegrunden.

B Förbandet har högt vakansläge och svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

B Medarbetare upplever att chefer ”håller varandra om ryggen”. Istället för att göra rätt skyddar de den som gjort fel eller är orsaken till arbetsmiljöproblemet.

B Det finns intern rörlighet där otrivsel ligger som skäl till att byta arbetsgrupp.

B Kollegor på andra enheter har noterat att Tolkenhetenss medarbetare har tappat energi på grund av hög arbetsbelastning och deras arbetssituation. Förutom högt vakansläge har Tolkskolan krävande arbetsuppgifter. Tolkenhetens arbetssituation måste förbättras snarast.

B Det systematiska arbetsmiljöarbetet har inte följts upp under de senaste åren.

personalen blir hög, samtidigt som det saknas infrastruktur i form av utbildningssalar och annat.

– Man pekar med hela handen och säger att ’så här ska vi göra’, utan att vi kunnat hantera det och trots att vi inte längre ryms i våra lokaler. Vi löser det med vapenfett och skohorn, men det sliter på personalen och påverkar folks hälsa. Du kan köra på ganska länge, men till slut når du en punkt där det över huvud taget inte går längre. Det blir som att klippa kablarna till en bil, säger en av dem.

ARBETSMILJÖHANDLÄGGARE CINA ENHORN säger att hon arbetar med att förbättra arbetsmiljön. I våras tog hon fram underlag till avdelningarna som de kan använda vid sina respektive arbetsplatsträffar (APT:er).

– En av punkterna handlar om tystnadskultur och repressalier, säger hon. Även utbildningsenhetens chef, överstelöjtnant Stefan Haarala, säger att han vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön inom hans enhet och att det givit resultat.

– Efter den utredning som kom i december 2024, satte vi oss tillsammans med Försvarshälsan och alla medarbetare. Vi identifierade utmaningar och hur vi tillsammans kunde jobba med dem framåt. Det följde vi upp med en egen enkät i augusti 2025 som visade att vi inte längre hade några problem på den enheten, säger han.

Henrik Rosén säger att han och övriga förbandsledningen tar den kritik som förs fram på allvar och att man nu jobbar framåt för att åtgärda problemen.

– Vi tar till oss Säkerhetsinspektions rapport med kraft och även om jag inte upplever att vi har någon tystnadskultur kommer vi att arbeta även med den frågan. Nu pågår en analys utifrån Säkerhetsinspektionens rapport om hur vi kan utveckla vårt förband. Säkerhetsinspektionen är en fantastiskt fin extern resurs som hjälper oss att peka ut vilka utmaningar vi behöver jobba med.

Senast i januari ska förbandet lämna sitt svar till Säkerhetsinspektionen om hur de brister som lyftes fram i rapporten ska åtgärdas.

– Säkerhetsinspektionen är en fantastiskt fin extern resurs som hjälper oss att peka ut vilka utmaningar vi behöver arbeta med. I det arbetet kommer vi ta hjälp av Försvarshälsan och FM lope (Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet red. anm.), i enlighet med Säkerhetsinspektionens rekommendationer, säger Henrik Rosén.

Ansvarig för produktionsledningen vid FM undsäkC är brigadgeneral Mattias Hansson, chef för Försvarsmaktens it- och informationsinfrastruktur (CIO) vid Försvarsstaben. Han avböjer intervju men hälsar via kommunikationschef Malin Brauer att han har fullt förtroende för ledningen och de åtgärder som vidtas vid förbandet.

Officerstidningens granskning rör FM undsäkC:s verksamhet i Uppsala. Vi har inte tagit del av några rapporter som beskriver motsvarande problem vid förbandets verksamhet i Halmstad eller intervjuat någon som tjänstgör i Halmstad. ■

Officerstidningen

27

Analys

Officersutbildning

”K

apten N har magisterexamen i matematik och datateknik. Han arbetar inom teknisk tjänst men Lv6 bedömer inte att utbildningen är adekvat för den verksamhet som genomförs vid Lv6.”

Formuleringen gäller en kapten i armén som 2021 tilldelades AI Swedens pris för bästa examensarbete, där

Redaktör: Linda Sundgren

maskinlärande och sensorfusion användes för att skilja drönare från fåglar nära flygplatser. Bedömningen gällde huruvida Kapten N:s masterexamen (inte magisterexamen, som Lv6 uppgav ovan) i ”Intelligenta och inbyggda system”, var relevant och N därmed inte skulle bli omklassificerad till specialistofficer. Luftvärnsregementet i Halmstad ansåg inte utbildningen relevant, vilket kan uppfattas som surrealistiskt i ljuset av dagens

LÖPANDE BAND I ­”OFFICERSFABRIKEN” ­MOTVERKAR NY KUNSKAP Försvarsmakten har ett väletablerat system för att skapa och bedöma militär kompetens. Det hämmar den bredd av kompetenser som är nödvändig för att möta dagens komplexa, högteknologiska krigshot och det gynnar inte den innovation som idag efterfrågas i försvarsdebatten. För att förbättra situationen krävs ökad flexibilitet och större respekt för fler kunskapstraditioner.

diskussion om AI, drönare och andra obemannade system. Bedömningar av denna typ är dock inte unika i försvaret.

Hur kan de förstås i ljuset av dagens högteknologiska krigföring och efterfrågan på snabb militär innovation?

Foto: Anders G Warne/Försvarshögskolan

I FÖRSVARSMAKTEN FINNS ett etablerat system för hur militär kompetens skapas och bedöms. Utbildning och yrkessocialisering av svenska officerare har syftat till att skapa överensstämmelse med fastställda kriterier. Likt produkter på ett löpande band har officerare stegvis karriärutvecklats mot dessa genom befattningsbyten och militära skolsteg. Annan utbildning än det militära skolsystemets behandlas regelmässigt som irrelevant för officerares karriärmöjligheter – systemet är slutet.

Personalkategorin officer är i realiteten tiotals yrken fördelade över försvarsgrenarna, snarare än ett sammanhållet yrke. Under det kalla kriget bedrevs den grundläggande officersutbildningen i en specialiserad skolstruktur där varje truppslag i armén respektive varje ”skrå” i flygvapnet respektive marinen väsentligen utbildade de sina. Senare militära skolsteg tillförde officerare förståelse för övriga i den egna försvarsgrenen, och även för andra försvarsgrenar. Utbildningar kopplades i regel mot kommande krigsbefattningsnivå och taktikundervisningen kunde ha inslag av krigsplanering.

Efter kalla krigets slut inleddes en rad förändringar under parollen ”från invasionsförsvar till insatsförsvar” – i regel med syftet att skära ned kostnader (även när andra motiv framhölls). Politikerna ansåg försvaret vara kraftigt överdimensionerat och en rad försvarsbeslut avskaffade krigsorganisationen och lade ned regementen, flottiljer och militära skolor.

Likriktningen av officerares kunskap, oavsett försvarsgren, förstärktes under denna turbulenta period.

DET CENTRALISERADE Yrkesofficersprogrammet (YOP) för alla försvarsgrenar introducerades 1999. Officersutbildningens tidigare koppling till krigsbefattningar och konkret förbandspraktik var avvecklad – fokus lades på generella och kontextuella aspekter. Sovjethotet var borta. Den nya tidens officer skulle utveckla metodkunnande samt analys-

28

Officerstidningen

Foto: Kyle Osterhoudt/USMA

Examensceremoni för armékadetter vid den amerikanska militäraka­ demin West Point 2024.

Vanligt med teknisk ämnesexamen vid USA:s militära akademier

Andel som studerar till en teknisk eller natur­ vetenskaplig examen:

78%

av flottans kadetter vid US Naval Academy (Annapolis)

67%

61% av flygvapnets kadetter vid US Air Force Academy

av armékadetterna vid US Military Acade­ my (West Point)

Källa: De tre militära lärosätena (motsvarande Militärhögskolan Karlberg i respektive försvarsgren).

na. Varje lösning blir resultat av avvägförmåga – och bli mer attraktiv på den ningar, och kritiker kommer alltid kunna civila arbetsmarknaden. Syftet var att hitta enskildheter med goda argument undvika framtida överskott av medelålför ifrågasättanden. Därmed inte sagt att ders skrivbordsofficerare som inte kunde alla tänkbara officersutbildningssystem tjänstgöra i exempelvis Afghanistan. Det därför är lika bra. Varje system kommer senare övervägandet påverkade designen att fungera olika väl alternativt illa i relaav officersutbildning liksom beslutet om tion till olika kriterier. Centralt är att klarflerbefälssystemet. Det nya idealet var en lägga vilka kriterier som är viktigast. ung, energisk och skolad officer som efter ett antal internationella insatser växlade till en civil karriär före fyrtioårsåldern.

SÅVÄL KALLA KRIGETS officershögskoOfficersutbildningen ansågs behöva stalestruktur (OHS) som nedskärningserans tus som akademisk yrkesYOP och senare Officersutbildning, varför ansvaret programmet (OP), kan nog ”Det nya idealet 2006 överfördes från Föranses rimliga i relation till var en ung, ener­ svarsmakten till FHS. det de optimerades mot. gisk och skolad Det treåriga OfficersproDe designades som helt officer som efter grammet (OP) designades olika sorters ”officersfaett antal interna­ kring FHS nyskapade akabriker”. OHS utbildade i tionella insatser demiska ämnen: krigsvetenväxlade till en civil regel hyggligt hantverksskap, ledarskap, försvarskarriär före fyrtio­ kunniga instruktörer eller system och fysiskt stridsvärsystemoperatörer som årsåldern.” de. Alla kadetter studerade efter ett praktikår kunde dessa samma ämnen, med samma lärare krigsplaceras, och senare gå nya militära och samma litteratur. Trots de nya skolsteg för befordran till nästa grad. OP ämnena har en rad bedömare (inklusive formades för att skapa en mer generisk FHS-medarbetare) kritiserat OP för brisofficer – bättre på att läsa respektive skritande yrkesrelevans – mer intensivt efter va och i (samhälls)vetenskapliga metoder. krigsutbrottet 2022.

Båda skolsystemen har olika svagheter.

En aspekt av OP är att den ”vetenskapETT HELT INVÄNDNINGSFRITT utbildningsliga grunden” för militär yrkespraktik system är förvisso inte möjligt att desigär bristfällig, vilket försvagar praktik-

relevansen. En annan svaghet, utifrån dagens hotbild, är brist på teknisk kompetens. Tänkt motståndare år 2006 var dock främst talibaner och miliser, inte en högteknologisk fiende i ett storskaligt krig. Inslagen av teknisk utbildning reducerades kraftigt i nedskärningseran och den högre tekniska officersutbildningen avskaffades helt.

VARJE OFFICERSUTBILDNINGSSYSTEM ÄR

format av sin tid. Den militära innovationsförmåga som nu efterlyses utgjorde inte ett kriterium vare sig i 1980-talets OHS eller i millennieskiftets YOP som blev OP. Likriktning är systemens gemensamma nämnare, i övrigt skiljer mycket dem åt.

Ett likriktat system genererar just

FAKTA

Officersprogrammet

Treårig högskoleutbildning vid Försvarshög­ skolan som leder till en officersexamen på 180 högskolepoäng. Programmet har tre inriktning­ ar: krigsvetenskap, militärteknik och sjökrigsve­ tenskap. Under utbildningen varvas akademiska studier med praktiska tillämpningsövningar samt verksamhet i Försvarsmakten.

Källa: Försvarshögskolan.

Officerstidningen

29

Analys

Officersutbildning

likriktning, inte innovation. Sannolikheten för nyskapande lösningar minskar om alla studerar samma ämnen med samma lärare och samma litteratur. Om likriktning är det som belönas, varför förvänta sig nytänkande? En ytterligare utmaning är att teknisk innovation i regel kräver både teknikkompetens och verksamhetsförståelse. Den svenska officersutbildningen är de facto samhällsvetenskaplig.

Teknologi behandlas i försvarets karriärsystem som en specialitet för ”tekniker”, trots att teknisk förståelse är central för taktik och ledning av strid (exempelvis i multidomänoperationer). I få andra teknikintensiva organisationer lär samhällsvetare dominera ledningsgruppen.

Teknikbolagschefer är inte sällan civilingenjörer – i Försvarsmakten ses en civilingenjörsutbildad officer oftare som en specialist än som en kunnig chef. Få officerare verkar inse att svensk ingenjörsutbildnings metalärande framförallt är metodisk problemlösning (utöver teknikkunskaper) och att dess ursprung dessutom är militärt.

I STRÄVAN EFTER civilt meritvärde har akademisk kvalifikationsnivå och nivå på militär grad (som symbol för yrkeskunskap) sammangjutits i de svenska officersprogrammens betongblock. Den likriktade konstruktionen har svårt att utbilda i

Läs mer på nätet Läs fler analyser på officerstid­ ningen.se

Redaktör: Linda Sundgren

Foto: Ola Berglind/Försvarsmakten

militära yrkespraktiker (flertalet lärare är inte bara i formell utbildning. Saknas kunskaper, får det hanteras med komcivila) och den blir opraktisk i relation till plettering – exempelvis praktik eller framväxande behov av nya kompetenser, kurser (som inte måste vara akademisexempelvis inom cyberkrigföring reska). pektive rymd. Militärmakter som FrankEtt flexibelt kompetenssystem skulrike, Tyskland, USA och Storbritannien le göra det lättare för Försvarsmakten kombinerar universitets- och militära att bemanna vissa positioner med rätt utbildningar i sina betydligt mer flexibla kompetens (inte endast med rätt grad) kompetenssystem. Akademisk nivå och både inrikes och i en del militär kunskap gjuts inte Natostrukturer. Innovasamman där, utan tre löjt”Ett flexibelt kom­ nanter kan gå en kompapetenssystem skulle tion och teknikutveckling är centrala komponenter nichefskurs med avlagda göra det lättare för akademiska examina i Försvarsmakten att i Natos strategi. Där krävs statsvetenskap, rymdfysik bemanna vissa posi­ ofta sakkunskaper, långt respektive datavetenskap. tioner med rätt kom­ utöver vad som tillhandahålls i de svenska officerspetens (inte ­endast EN MÖJLIG SVENSK väg med rätt grad) både programmen. Överlag har framåt vore att i nuvastora andelar officerare i inrikes och i en del rande struktur öppna för Frankrike, Tyskland, USA Natostrukturer.” markant större flexibilitet och Storbritannien studgenom att skilja mellan akademisk kvaerat tekniska eller naturvetenskapliga lifikationsnivå och militärt kunskaps­ ämnen – den svenska officersutbildninginnehåll. Om en officer har avlagt en ens likriktade tyngdpunkt i samhällsverelevant masterexamen, exempelvis i tenskap har knappast någon utländsk ”Intelligenta och inbyggda system”, är motsvarighet. akademisk kvalifikationsnivå uppnådd.

Officeren har därmed inte självklart all SAMMANTAGET FRAMTRÄDER ETT vägval nödvändig militär yrkeskunskap för för svensk officersutbildning. Antingen att fungera som exempelvis chef eller bibehålls likriktningen baserad på idén stabsmedlem. Det får bedömas i det om officerare som ”generalister” – offiindividuella fallet, där naturligtvis även cersprogrammen fortsätter då att utgöra tjänstgöring bör vägas in – lärande sker de enda viktiga utbildningsmeriterna.

Alternativt utvecklas större flexibilitet genom nya sätt att kombinera akademisk kvalifikationsnivå och militär yrkeskunskap. Därutöver behövs en kraftig kursomläggning för ökad teknikkompetens. Alla officerare behöver inte ha teknisk problemlösningsförmåga, men långt fler än vad som är fallet idag. Det krävs större flexibilitet, kompetensmässig differentiering och respekt för flera kunskapstraditioner. Det vore positivt för Försvarsmakten om ”Fallet kapten N.” blir det sista av sitt slag i den svenska officerskårens historia. Den bästa tidpunkten att skapa ett fungerande akademiskt militärt kompetensutvecklingssystem var för ungefär 30 år sedan. Den Under Locked Shields näst bästa tidpunkten är nu. ■ 2025 övades allt från tek­ nisk försvarsförmåga till strategiskt beslutsfattan­ de. Övningen arrangeras årligen av Nato Coope­ rative Cyber Defence Center of Excellence i Est­ lands huvudstad Tallin.

30

Officerstidningen

KARL YDÉN

Universitetslektor, reserv­ officer i luftvärnet och ledamot i Kungliga krigsvetenskaps­ akademien.

FMJ Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända varumärken som bl.a.

Självhäftande mål för snabb/effektiv träning

FX-hjälmar som är 100% im-fria

Kniv/sticksäkra, flamsäkra, 20 modeller

Torrträningsmagasin för Glock

Vi har 4 500 kvm övningsytor centralt beläget i Solna. Skjutbanor, PDV och LOK ytor, K9, brytdörrar, lektionssalar, butik. Öva på ditt skytte inför årliga kompetensen.

Flygfält! Ny övningsyta utomhus - 2 km flygraka med möjlighet till avancerad förarutbildning, undanmanöver, vägkontroller, scenario/active shooter, katastrofövning, samverkan mellan myndigheter, drönarflygning (UAV/UAS) och mkt mer.

Kontakta oss för mer information eller för att boka ett besök info@fmjskytte.se, 070-750 72 45. Missa inte vår webshop med allt för yrkesfolk, fmjvapen.se

Supporting your mission.

We are solution developers, integrators, and exclusive partners delivering world class Security & Defence systems.

Medical Systems

Soldier Systems

Sensors & Countermeasures

Vehicle Platforms & Integrations

Unmanned Systems & Technical Solutions

Communications

Combat Engineering, EOD & CBRN

promoteq.com I Västerled 30, 811 37 Sandviken

Besök

Luftvärnskanonvagn 90, LVKV 90, har till skillnad från ett vanligt stridsfordon 90 en spaningsradar på tornet och ett eldrör som kan eleveras högre.

LVKV 90 följer med 71:a bataljonen till Lettland.

32

Officerstidningen

71:a bataljonen

Samma uppdrag – ny teknik När 71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, övar på Revingehed inför nästa Natoinsats är det med en tillförd luftvärnsförmåga, fokus på fältarbete och ett nytt sätt att leda. Övningsmetodiken har utvecklats sedan förra rotationen. Nu ska bataljonen röra sig snabbare, gömma sig bättre och slippa långa ledtider med hjälp av 3D-skrivare.

Text: Maria Widehed Foto: Emil Malmborg

Officerstidningen

33

Besök

D

et har hunnit börja skymma sedan överstelöjtnant Tobias Christensson, chef för 71:a bataljonen, hoppade av ledningsplutonens vagn och soldaterna fortsatte framryckning genom den novemberkalla skogsdungen.

– Nu kan jag med den här plattan kalla tillbaka min vagn, säger han och skickar iväg ett kort meddelande till sin vagnschef.

I handen har han en surfplatta med det civilt utvecklade ledningsstödsystemet Frontline – för dagen försedd med ett provisoriskt bärhandtag av snöre och buntband.

De 3D-utskrivna vagnsfästena som bataljonen tagit fram kunde inte användas fullt ut i ledningsvagnen; borden gick inte att fälla upp, så nu sitter hållarna bara kvar på de två innersta platserna.

– Det är lite det som är tjusningen, att vi lägger rälsen medan vi kör. Vi fixar till det i nästa fas, men just nu blev det en upphängningsanordning av det vi hade i vagnen, säger han och fortsätter: – Det är så vi måste jobba. Vi skulle också kunna skriva en felrapport, skicka in den, sedan ska någonting beställas, testas och så kommer det ett år senare. Vi har inte tid med det. Då går det bra med hampasnöre.

Under övningen har alla, ner till ställföreträdande gruppchef, tilldelats en surfplatta eller smart telefon försedd med det nya ledningsstödsystemet.

– Vi har släppt lös det under övningen. Det finns inga

34

Officerstidningen

71:a bataljonen

Överstelöjtnant Tobias Christensson är chef för 71:a bataljonen.

regler. En gruppchef kan lägga in en linje, en motståndare, en helikopter eller en pansardivision. Vi får lita på att alla gör sitt bästa, säger Tobias Christensson.

Vad har du mest nytta av med Frontline?

– Lägesbilden i realtid, det är som natt och dag, vi har kortat ledtiderna till allt tack vare den.

Han får medhåll från korpral Mattis, gruppchef.

– Det har gått snabbt och varit flexibelt. Jag har haft mest nytta av att kunna bilda en uppfattning på kompaninivå om vad som sker, och var. Det är också bra vid indirekt eld, där har systemet en funktion för riskavstånd och det är enkelt att ange mål i kartan.

VI ÄR MITT i 71:a bataljons sista större övning innan förbandet efter årsskiftet ska utgöra Sveriges nästa bidrag till Natos Forward Land Forces-koncept i Lettland. I januari ansluter de till Natos multinationella brigad under insatsen LNLV 26.

Lärdomarna från den förra insatsen, inklusive den estländska Natoövningen Hedgehog som förbandet deltog i, har på många sätt utvecklat bataljonens övningsmetodik.

Vid sidan av Prästavägen ute på övningsfältet har en stridsvagn från 715:e kompaniet slagits ut av indirekt eld.

Understöd är på väg in från 712:e kompaniet i stridsfordon 90.

Snabbt krävs en skadeklassning av vagnen och avtransport av den skadade personalen. Vagnchef, skytt och förare lyfts under högt tempo upp ur vagnen. En uniformsärm klipps hastigt upp.

”En kväll när plutonen stack ut så fick vi agera B-sida till ett annat lands förband, sådant är väldigt utvecklande och det känns att man är där som en del av Nato”, säger signalist Oscar, som gör sin andra Natoinsats i vår.

”Snabbast möjligt in med dem i vagnen” lyder instruktionen. Det handlar om avtransport under tidspress av den skadade personalen när en stridsvagn har slagits ut av indirekt eld under bataljonsövningen.

– Du känner puls?

– Jag känner puls!

– Det ligger en rulle med gladpack bak i vagnen, ta den som förband!

EFTER BARA NÅGRA minuter lastas de skadade upp på bår och in i stridsfordonen. Det är tydligt att rörlighet, skydd och maskering är i fokus under bataljonsövningen. Varje gång vagnarna stannar ska de maskeras. Tanknings- och laddningsomgång, Tolo, görs skyddat i skogen, ofta plutonsvis, och utslagna vagnar ska snabbt flyttas.

Bataljonen rör sig också mer än vanligt på annan typ av mark än övningsfältet – bland annat på vägarna till Björka skjutfält för att öva på att köra landsväg och göra inbrytningar. Under övningen har plutonerna i uppgift att hitta platser där vagnar och personal kan gömmas – i lador, garage och industrilokaler.

Tobias Christensson står mitt i Rävlyeskogen, som den förra insatsens bataljonschef, överstelöjtnant Henrik Rosdahl, jämförde omgivningarna runt Camp Valdemar vid Adazi militärbas med.

– Ja, terrängen i Lettland ser ut ungefär som i norra Skåne och Småland. Det är mycket skog, kuperat, gott om vattendrag och diken. Att kunna använda och förstärka terrängen, att använda minor och värn, är en viktig del i vår uppgift där, säger Tobias Christensson.

Under estländska övningen Hedgehog övades förra styrkan dygnet runt under flera dygn, något som han gärna hade sett mer av i Sverige.

– Det är då du prövar förbandets riktiga status, man måste testa uthållighet och förmåga för förbandet att återhämta sig. Det handlar inte om att vara i strid tre veckor i sträck, utan om att få in återhämtning som en naturlig del av en övning. Det är ett ansvar hela vägen ner till gruppchefsnivå.

BATALJONEN HAR I höst fokuserat på fältarbeten för skydd och rörlighet. Inom ramen för det har man konstruerat faskiner för framryckning över terrängavbrott. Faksiner är en flera hundra år gammal metod där grenar och annat naturmaterial binds samman för att möjliggöra framryckning över terrängbrott.

Bataljonen har också grävt ett 550 meter långt skyddsvärn, syftet är att kunna upprätta skydds- och försvarsställningar som del av brigaden. Det är många år sedan man på P 7 övade med värnsystem. I det nygrävda har man byggt in bunkrar och olika typer av sensorer som varnar för drönare.

Det är lite det som är tjusningen, att vi lägger rälsen medan vi kör.

Tobias Christensson, chef 71:a bataljonen.

Officerstidningen

35

Besök

– Det är logiskt för oss att höja bataljonens fältarbetsförmåga, bland annat baserat på erfarenheter från den gångna Lettlandsinsatsen och kriget i Ukraina, säger Tobias Christensson.

Värnsystemet är uppbyggt av material som redan fanns på bataljonen, undantaget reglar som man köpt på byggvaruhus. Allt är handgrävt. Framgent väntas Södra skånska brigaden få pionjärpansarbandvagn 90D som kan gräva system, men det saknas bland annat miljötillstånd att använda maskiner för att gräva värn idag.

Värnsystemet är en tillgång under övningen som handlar mycket om att hålla sig dold från lufthot. Men det handlar också om att kunna upptäcka och bekämpa.

Bataljonen kommer att rotera till Lettland med förstärkt med luftvärnskanonvagn 90, LVKV 90, som har tillförts förbandet och nu också övas. Syftet är att bättre kunna upptäcka och bekämpa luftmål såsom drönare och helikoptrar redan på bataljonsnivå. Och under pågående bataljonsövning övar vagnsbesättningarna mot civil helikopter och målflygplan, samt på att med radar och sikte upptäcka och verka mot drönare.

MED BATALJONEN TILL Lettland följer också det civilt utvecklade realtidsbaserade ledningsstödssystemet Frontline som nu är med kompanierna ute i fält. Systemet ger en lägesbild som uppdateras i realtid med Blue Force Tracking, BFT, i kombination med uppkoppling mot sensorer och sekundärkällor, informationsdelning och beslutsstöd.

Systemet är en förutsättning för att bataljonsövningen ska kunna ledas en bra bit bort från strid.

– Vi har som princip att ledningsvagn ett och två inte är på stabsplats, målbilden är att inte vara det en enda gång under övningen, utan vi övar som att de överhuvudtaget inte är inom räckhåll. När vi inte är på stabsplats så måste vi kommunicera på ett annat sätt, och det övar vi på, säger Tobias Christensson.

Han beskriver att P 7 för fem år sedan taktiskt fortfarande hade ett tungt arv från internationella insatser och uppsättandet av Nordic Battle Group, NBG, när man tänkte ledning.

– Vi har haft ganska stora stabsdelar, med bopålarna djupt i marken, säger han.

Men idag kan ni leda varifrån ni vill?

– Hypotetiskt sett: ja. Vi kommer att delta i Brigad-

Agnes, ställföreträdande gruppchef ledningspluton, är en av flera soldater på bataljonen som åker på sin andra Natoinsats: ”Jag tror det här med surfplattan kan bli bra, men man måste sitta några timmar med det.”

Rörlighet, skydd och maskering är i fokus under bataljonsövningen.

Att kunna använda och förstärka terrängen, att använda minor och värn, är en viktig del i vår uppgift där.

Tobias Christensson, chef 71:a bataljonen.

36

Officerstidningen

stridsledningsövning 26, Brigstri 26, från Lettland – på samma sätt som om vi hade varit på plats i Skövde.

7:E BRIGADENS STAB är med under bataljonsövningen för att möjliggöra övning av samordning. Staben passar på att öva med det nya systemet och har sin bakre ledningsplats långt från övningen.

– Bakre ledningsplats har vi traditionellt försökt gömma, men den har knappt gått att maskera på grund av sin storlek, säger överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande brigadchef och fortsätter: – Här sa vi att nej, den ska vara utanför. Sedan om det är i Danmark, eller som jag föreslår: en fransk vingård till vårens övningar 2027, spelar ingen roll för det enda som bakre ledningsplats behöver ha är en internetanslutning.

Under bataljonsövningen som pågår på Revingehed hösten 2025 hittar vi i alla fall inte bakre ledning på en vingård. Däremot i en före detta stridsträ-

Bataljonen har i höst fokuserat på fältarbeten för skydd och rörlighet. Inom ramarna för det har man konstruerat faskiner för framryckning över terrängavbrott. Kommunikationschef Marcus Nilsson visar det 550 meter långa skyddsvärn som man har grävt.

Officerstidningen

37

Besök

ningsanläggningstrailer som har byggts om till en mobil ledningsplats och har funnits på förbandet sedan maj.

Nu står den mobila brigadledningslastbilen inne på regementsområdet.

– Ja, eller mobil och mobil, det första som hände nu under övningen var ju att vi märkte att bromsarna rostat igen, säger Andreas Ziegenfeldt.

Han ser flera personalmässiga vinster med att flytta ledningen från fältet.

– Om vi kan leda utanför terrängen så kan vi ta bort maskeringsnät och elverk i fält. Det handlar också om att vi har för få officerare. Att sova på liggunderlag, diska kokkärl och stå i kö för mat, ha stridsutrustning med och på sig – allt detta tar tid och ork, då kan vi använda vår personal mer effektivt.

Hur har det gått hittills i veckan?

– Vi har haft lite problem. Servern var för klen, och vi märkte att konfigurationen av alla enheter var problematisk. Det är långa ledtider för att köpa in delar, vilket gör det ständigt svårt att pröva nytt. En av skärmarna här sprack när den sattes upp. Men det är primärt en mental resa, där vi behöver komma ikapp tekniken.

PÅ EN STORBILDSSKÄRM i brigadledningstrailern syns nu positionen för alla stridsfordon med hjälp av ledningsstödsystemets Blue Force Tracking, BFT. Övningen har stort fokus på den indirekta elden och bekämpningsfunktionen inom brigaden. Major Christoffer Bergman kommunicerar från trailern i ledningssystemets chattfunktion.

– I den här chatten om bekämpningssamverkan skickar vi till exempel ut var våra förband är grupperade, vilken eldberedskap de har, vilket område de inriktar pjäserna mot och om de ska omgruppera till en ny plats, säger han och visar en annan chattgrupp: – Den här använder jag för signaleringar, det vill säga om vi ska skjuta på en specifik plats.

Ställföreträdande brigadchef Andreas Ziegenfeldt visar den före detta stridsträningsanläggningstrailern som har byggts om till en mobil ledningsplats.

ATT ANVÄNDA DET nya ledningsstödsystemet kräver både surfplattor och smarta telefoner i fält.

Inne på regementsområdets sambandsverkstad har tekniskt systemstöd, TSS, haft fullt upp med att skriva

Att sova på liggunderlag, diska kokkärl och stå i kö för mat, ha strids­ utrustning med och på sig – allt detta tar tid och ork, då kan vi använda vår personal mer effektivt.

Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande brigadchef.

38

Officerstidningen

ut tillbehör på 3D-skrivare så att de nya skärmarna kan komma på plats i stridsfordon, pansarterrängbilar och bandvagnar.

3D-utskrivna prototyper har i garnisonens markverkstad blivit till fästen i plåt med hjälp av en plasmaskärare. Särskilda inläggsplattor har tryckts upp parallellt och sedan har allt monterats av bland annat översergeant Erik Nilsson, teknisk officer.

– Vi har varit med från början och mätt och tänkt ut hur det ska vara. Högre upp i linjen har man sedan gjort en riskanalys, för att svara på om något kan hända om det smäller i ett stridsfordon. Det behövs också, för visst är det okonventionellt, säger Erik Nilsson.

PROTOTYPERNA ÄR DET Karl-Gunnar Bengtsson, administratör och snart civil tekniker, som har gjort.

– Jag är egenlärd, jag övertalade chefen här att vi behövde en 3D-skrivare och vi fick den i våras, berättar han.

I verkstaden har det skapats allt från övningshandgranater och verktygshållare till fordonsfästen.

– Behovet just nu handlar egentligen om att lära sig tekniken, så att vi kan använda den för att bygga till exempel drönare i framtiden, säger Karl-Gunnar Bengtsson.

Bataljonens specialreparationsgrupp, SpecRep, kom-

FAKTA

LNLV26

Natos multinationella brigad Lettland leds av Kanada.

Sverige och Danmark har växelvis en bataljon på plats medan den andra bataljonen står i beredskap vid hemmaförbandet. Tillsammans med 13 andra nationer utgör man en av idag åtta multinationella stridsgrupper – Nato forward land Forces – som Nato har etablerat längs sin östra flank. En nionde FLF är under uppbyggnad i Finland.

Ex et vel milit essed que ium fuga. Ignihitaque re, te il minctatiis initisciatus ditiumet facea venem fugit maximusanis cus dellorro m

mer att ha med 3D-skrivare till Lettland.

– Vi har ett par exempel på förbrukningsartiklar som finns på M-nummer, men som funkar för oss att göra i plast. Ledtiderna från behovsframställan till leverans kan kortas avsevärt i Lettland, säger Erik Nilsson.

Hur roligt har ni?

– Skitroligt ärligt talat, och vi följer ÖB:s målbild för vad vi ska göra. Hade vi gett liknande uppdrag till en konsult hade det tagit år och kostat multum. Här gör vi saker på en vecka. Den tekniska funktionen har vaknat lite med detta, det har varit stiltje i många år när vi varit fast med gamla grejer och långa ledtider.

Erik Nilsson ser också goda möjligheter att sprida exemplen mellan förbanden, och nämner bland annat samarbetsytorna på Emilia.

– Där kan man till exempel dela hur man gör de här handgranaterna med Lv 6. Man kan göra ett helt bibliotek av användbara saker. Det kommer att bli riktigt spännande när vi kommer in på reservdelsnivå.

UPPE I PRÄSTASKOGEN väntar en tanknings- och ladd-

ningsomgång i mörker på kvällens samlingsplats. Till LNLV 26 har 80 soldater nyrekryterats, en stor del kommer från vårens grundutbildningsomgång. Fler soldater än väntat har valt att åka på en andra insats.

– Att vi har personal som har gjort det här innan

71:a bataljonen från Södra skånska regementet förbereder nu för sin andra insats. Styrkan kallas LNLV 26 – Land-Nato-Latvia 2026. Den reducerade pansarbataljonen består av stridsvagnar, stridsfordon 90, pansarterrängbil 360 samt granatkastarpansarbandvagnar och luftvärnskanonvagn 90.

Att använda det nya ledningsstödsystemet kräver både surfplattor och smarta telefoner i fält.

Tekniskt systemstöd, TSS, haft fullt upp med att skriva ut tillbehör på 3D-skrivare så att de nya skärmarna kan komma på plats i stridsfordon, pansarterrängbilar och bandvagnar.

Med 3D-skrivaren har det skapats allt från övningshandgranater och verktygshållare till fordonsfästen. ”De som beställde granater beställde även hängare till stridsvästen”, säger Erik Nilsson.

Officerstidningen

39

Besök

71:a bataljonen

Till LNLV 26 har 80 soldater nyrekryterats, en stor del kommer från vårens grundutbildningsomgång. Fler soldater än väntat har valt att åka på en andra insats.

Uppe i Prästaskogen väntar en tankningsoch laddningsomgång i ­mörker på kvällens samlingsplats.

Hade vi gett liknande uppdrag till en ­konsult hade det tagit år och kostat ­multum. Här gör vi saker på en vecka.

Erik Nilsson, teknisk officer.

är en otrolig styrka, säger Tobias Christensson.

Han ser själv fram emot att första styrkebidraget har fått många saker på plats på Camp Valdemar.

– För mig innebär det att jag kan fokusera på lite andra saker, nu tar vi nästa steg. Som jag ser det innebär det att integrera oss med brigaden på ett tydligare sätt.

Vad innebär det rent konkret?

– Att vi använder varandras resurser bättre. Till exempel teknisk tjänst och sjukvård – där har brigaden mycket resurser. Och vi kommer stödja med luftlägesbilden, nu när vi tar med de nya luftvärnskanonvagnarna. Övningsplanen för den multinationella brigaden är inte fastställd än, men för LNLV 26 väntar allra först övning inom bataljons ram i mindre format med inskjutning av vapen och funktionskontroll.

Vid medaljceremonin i juni sa förre bataljonschef

40

Officerstidningen

Rosdahl att ”inför nästa rotation är det viktigaste att stärka logistikkedjorna”. Har det gjorts?

– Jag ser förbättringar, omloppstiderna från beställning tills det kommer ner har blivit bättre. Sedan om jag kommer att vara lika frustrerad vet jag inte än, men jag hoppas inte det, säger Tobias Christensson.

KORPRAL AGNES, STÄLLFÖRETRÄDANDE gruppchef på ledningspluton, var i Lettland i våras som signalist.

– Det var många som skulle åka en vända till, så jag åker också – mest för gemenskapen. Nu vet man också hur det är och vad man kan förvänta sig, så jag är inte lika nervös som förra gången.

Agnes berättar att det har inkommit mycket förslag till Soldathemmet på plats på Camp Valdemar.

– Många har önskat fler sällskapsspel. Jag tycker att det har varit kul när vi har bakat och lagat mat ihop.

Korpral Oscar, signalist, åker även han en andra gång.

Han ser fram emot att fortsätta utvecklas i sin befattning.

– Man är inte så begränsad av arbetstiden som hemma, vill vi ut och öva på kvällen så gör vi det. En kväll fick vi agera B-sida till ett annat lands förband, sådant är väldigt utvecklande och det känns att man är där som en del av Nato. ■

Efter önskemål från förbandet skriver vi inte ut efternamn på de anställda som ska till Lettland.

eC-Guard Mesh Robust och stabil kommunikation – oavsett plats och förutsättningar. eC-Guard Mesh Tillgänglig på olika plattformar Brukare Civilt och militärt bruk Tjänstenät Två lager kryptering Mesh backbone Självläkande Bärarnät Omedelbar failover

eCiceron är ett svenskt produktbolag som utvecklar cybersäkerhets- och kommunikationslösningar för organisationer med höga krav på tillgänglighet och säkerhet.

eCiceron AB

08 551 530 00

www.eciceron.com

hello@eciceron.com

Fördjupning

PERSONLIG UTRUSTNING Anställda i Försvarsmakten har länge kompletterat sin personliga utrustning med egeninköpta produkter, trots att det enligt uniformsreglementet inte är tillåtet. Flera förband har därför tagit fram lokala instruktioner för vilka avsteg som personalen får göra. Men fram tills nu har det saknats en central styrning för vad som egentligen gäller.

Innehåll

Central styrning för personlig utrustning

ƀ Innan årsskiftet väntas Försvarsstaben fastställa en central styrning för hur Försvarsmaktens anställda får komplettera sin personliga utrustning med egeninköpta produkter. Arbetet har pågått sedan i somras.

42

Officerstidningen

Risker för verksamhetssäkerheten

ƀ I frågan om egeninköpt personlig utrustning är verksamhetssäkerheten central. Det finns många faktorer att ha i åtanke innan Försvarsmakten tillåter inköp. Det säger flera verksamhetssäkerhetsofficerare.

”Ett sätt att ta ansvar för arbetsmiljön”

ƀ Markstridsskolan har infört en föreskrift för hur anställda får komplettera sin personliga utrustning med privat inköpta produkter och persedlar.

Syftet är att ta ansvar för arbetsmiljön och verksamhetssäkerheten.

”Jag tror på att skapa materielråd”

ƀ Major Fredrik Svensson skrev en kandidatuppsats om egeninköpt utrustning. I studien försökte han svara på frågan varför anställda soldater och officerare använder icke-reglementerad utrustning i tjänsten.

D

”Det är många anställda som under flera års tid inte har tyckt att utrustningen varit tillräckligt modern eller tillräckligt funktionell för de uppgifter man har”, säger logistik­chef Claes Isoz.

Central styrning för personlig utrustning Försvarsstaben arbetar med att ta fram en central styrning för hur anställda får komplettera sin utrustning med egeninköpt materiel.

Instruktionen fastställs innan årsskiftet, berättar Försvarsmaktens logistikchef Claes Isoz, som har berett ärendet.

Text: Josefine Owetz

et har länge förekommit att anställda i Försvarsmakten kompletterat sin personliga utrustning med privat inköpta produkter, trots att det enligt uniformsreglementet egentligen inte är tillåtet att bära persedlar som inte ingår i utrustningskortet. Under året har det fattats flera lokala instruktioner för vilka avsteg som får göras och vilken utrustning som personalen får köpa in privat och använda i tjänsten, bland annat på Luftvärnsregementet och Markstridsskolan.

Men fram till nu har det saknats centrala styrningar och regler för hur anställda får komplettera sin personliga utrustning med egeninköpta produkter. I somras initierade chefen för Försvarsstaben, generallöjtnant Carl-Johan Edström, ett arbete för att se över detta område. ”Det ska vara tydligt och likvärdigt inom Försvarsmakten hur våra medarbetare får komplettera sin personliga utrustning. Idag ser det olika ut mellan förband, och det behöver vi rätta till. Vi är nu mitt i ett arbete som ska leda fram till ett beslut om ett mer flexibelt men kontrollerat sätt att göra personliga kompletteringar”, skriver Carl-Johan Edström i en kommentar till Officerstidningen.

Försvarsmaktens logistikchef, brigadgeneral Claes Isoz, fick i uppdrag att bereda ärendet. Inledningsvis var tanken att se över möjligheterna för Försvarsmakten att införa en produktkatalog för att möjliggöra för personal att själva beställa och köpa typgodkänd personlig utrustning. Det skulle bli ett komplement till centralt tilldelad materiel, men Claes Isoz berättar att de snabbt i arbetet insåg att det inte var en framkomlig väg.

– Chefen för Försvarsstaben angav i direktivet vilka produkter som initialt skulle ingå i katalogen, men efter att vi hade gjort en analys såg vi att det inte handlade om de produkter som främst är efterfrågade av personalen. Vi kom därför fram till en annan lösning. Vi inför ingen produktkatalog, istället fastställer vi från centralt håll få och tydliga krav för vilken personlig utrustning som vår personal får köpa in själva.

I styrningen kommer det att framgå vilken typ av utrustning som anställda får anskaffa själva och använda i

Officerstidningen

43

Fördjupning

Personlig utrustning

tjänsten. Den kommer att omfatta bland annat underkläder, baslager i form av underställ, förstärkningsplagg, handskar, mössor och fickor till strids- och bärsystem. Yttre uniformspersedlar kommer inte att ingå. Direktivet kommer inte att innehålla förslag på särskilda märken eller leverantörer.

– Som myndighet kan vi inte förespråka ett särskilt märke. Vi tror också att vår anställda personal är de som har störst kunskap i den här frågan. De har koll på hur marknaden ser ut. De rekommendationer som vi kommer ge kring utrustningen är redan allmänt kända, säger Claes Isoz och fortsätter: – Styrningarna som införts på Lv 6 och MSS är två bra exempel på hur det kan se ut. Vi har försökt göra det ännu enklare och tydligare för att underlätta för vår personal att anskaffa materiel. Chefen för Försvarsstaben kommer att fastställa styrningen i närtid.

DEN NYA STYRNINGEN syftar till att göra det enklare för personal att på egen hand komplettera sin utrustning, samtidigt som de egeninköpta persedlarna och prylarna måste uppfylla Försvarsmaktens krav på funktionalitet, enhetlighet och säkerhet, särskilt när det gäller infraröd signatur och identifikatorer i materielen.

– Den materiel som man köper själv får inte visuellt avvika för mycket från Försvarsmaktens övriga materiel. ÖB vill inte ha en försvarsmakt som väsentligt avviker från ett uniformt utseende, säger Claes Isoz och fortsätter: – Materielen måste ha godkänd nivå av IR-profil som all övrig materiel, det tredje kravet är att det inte får finnas RFID (Radio Frequency Identification, en teknik som används för att läsa och lagra information på avstånd med hjälp av radiovågor, red.anm.) på materielen.

Brister i Försvarsmaktens bär- och stridsutrustningssystem de senaste åren har lett till att anställ-

44

Officerstidningen

da själva har kompletterat sin utrustning I direktivet lyfts också att bristerna med bland annat fickor av olika slag. I bakleder till att personal på eget initiativ förgrunden till chefen för Försvarsstabens söker komplettera sin utrustning, vilket direktiv står att många anställda upplever ökar risken för användning av utrustning brister när det kommer till ”både tillgång, som inte uppfyller Försvarsmaktens krav. anpassning och funktionalitet utifrån indiFinns det några risker med att pervidens specifika behov och uppgifter” vad sonal själva kompletterar sin utrustgäller personlig utrustning ning på egen hand? och beklädnad. ”Detta gäl– Det finns det och i kra”Vi har försökt göra ler särskilt i samband med ven i styrningen så är det det ännu enklare varierande tjänstgöringsoch tydligare för att två som handlar om IR-sigformer, klimatförhållannatur och RFID. Redan underlätta för vår den och operativa krav”, personal att anskaffa idag finns det detta i privastår det vidare. tinskaffad materiel. Det är materiel.”

– Det är många anställett gråzonområde och en da som under flera års tid inte har tyckt riskfaktor som varje krigsförbandschef att utrustningen varit tillräckligt modern måste ta tag i. eller tillräckligt funktionell för de upp– Funktions- och säkerhetsmässigt är gifter och uppdrag som man har. Det har det oftast inte några problem med privahandlat om skyddsnivå, lämplighet och tinköpt utrustning. Om man skadar sig så flexibilitet. Materielen har inte alltid varit är det inte det som är det primära skälet. modern, det har varit problem med viss Det är ett obefintligt riskpåslag. utrustning de senaste åren och man har Claes Isoz poängterar dock att verkkanske jämfört sig med den utrustning samhetssäkerheten alltid går först. som andra länders försvarsmakter har, – Vi tullar inte på säkerheten och säger Claes Isoz. direktivet ger en möjlighet för lokal chef Har du exempel på områden där att bestämma att vid detta moment är det många har upplevt brister? bara reglementerad och BOA:d (”Beslut – Stridsväst 2000 har inte höjts till om användning”, red.anm.) utrustning skyarna. Klassiska områden är stridsväst som gäller. och fickor, men även underkläder. Näst efter det är det bärsystem som har dålig DE SENASTE ÅREN har flera anskaffningpassform. ar av ny materiel på området personlig

Foto: Joel Thungren

En drivkraft bakom privata inköp är upplevelsen av brister i befintlig materiel, inte minst vad gäller bärsystem och fickor till stridsväst.

utrustning genomförts, konstaterar Claes Isoz och nämner bland annat kroppsskydd 22, stridsbärsystem 25 och stridshjälm 24.

– Samtliga har fått ett positivt mottagande och vi har hört väldigt lite negativt om dessa. Det är tre viktiga produkter som har visat sig tillmötesgå den absoluta majoriteten av personalens önskemål. Vi bedömer att man känner att det sker en uppdatering av den personliga utrustningen både nu och framgent. Vi har också ett nytt fotbeklädnadssystem som börjas införas nästa år, säger han och tillägger: – Vi genomför mycket anskaffning av ny materiel på PU-området, den är omfattande och där vi uppfattar att vi kliver in i 2020- och 30-talen.

Det nya markstridsuniformsystemet 24, MSU 24, innebär också ett införande vad gäller olika förstärkningsplagg, berättar Claes Isoz.

– Det är kortare jackor som är fodrade samt olika nya typer av funktionsplagg.

Förutom införandet i stort av systemet så överser vi att anskaffa enskilda persedlar i större omfattning än tidigare på bredden i

Försvarsmakten.

Det pågår också en specifik satsning vad gäller personlig utrustning till jägarförbanden.

– De har en profil som är avvikande och extrem, med en helt annan operativ kravbild än vad de flesta har. Där anskaffar vi nu särskild utrustning, bland annat uniformer med vinterkamouflage som är anpassade för den krävande miljö som de ska verka i, säger Claes Isoz.

Den centrala styrningen för personlig utrustning ska fastställas av chefen för Försvarsstaben innan jul.

– Utgångspunkten är att det börjar gälla så fort det är fastställt. Alla egna instruktioner som finns ute på förbanden ska förhålla sig till styrningen. Egen reglering kring mandat och befogenheter ska regleras på respektive organisationsenhet och det är upp till cheferna att välja hur de vill operationalisera direktivet.

Frågan om ett återinförande av beklädnadsbidrag bereds också och hanteras separat.

– Det är inte en helt okomplicerad fråga, säger Claes Isoz och nämner bland

annat beloppsnivåer, frekvens och skatt som områden som de tittar på.

– Vi bereder frågan och kommer lägga fram olika förslag. Ytterst är det ÖB som får fatta beslutet om bidraget ska införas.

Om det blir aktuellt kan det isånafall bli verklighet under första kvartalet 2026. ■

FAKTA

Utrustningsområden i instruktionen på Lv 6:

Kängor: ”Ska följa R Unibest. Egenköpta får användas om de är marschkängor över ankeln.”

Handskar: ”Ska motsvara FM:s stridshandskar i flamskydd och kvalitet, i svart, grått eller grönt”.

Stridsbälte: ”Motsvarande SV2000, i grått eller grönt. FM:s bälte sitter ofta dåligt; godkända tillverkare uppfyller krav på flamskydd och IR.” Fickor: ”Fickor i grått eller grönt med FM-kvalitet. SV2000-fickor passar dåligt på kroppsskydd 12. Endast erkända tillverkare godtas” Källa: ”C Lv 6 instruktion för privat införskaffad personlig utrustning.”

Officerstidningen

45

Fördjupning

Personlig utrustning

K

adetten Emil, som inte ninköpt personlig upprustning uppfattar vill gå ut med sitt efterhan som vanligt bland anställda. namn, är tidigare jägar– De som inte tycker att det är roligt soldat vid Livregemenköper inte saker för så mycket pengar. tets husarer, K 3. Han Man byter ut fickorna på stridsväst 2000, tycker att han har haft köper kanske magasinsfickor och någon olika behov av egeninköpt flerbruksficka som är bättre personlig utrustning under ”Jag tycker att man anpassad att ha på kroppssin tid i Försvarsmakten. skydd 12. ska ha möjlighet – Man kan väl tycka att Själv tyckte Emil som att komplettera sin man ska få grundututrustning om man värnpliktig att tilldelad rustning som man kan materiel ofta räckte, men så vill.” lösa sin uppgift med, som GSS/K köpte han myckmen det är förstås en utmaning. Föret egen utrustning. Samtidigt har han svarsmakten består av jättemånga tyckt att det är frustrerande att som konolika befattningar och specifik tinuerligt tjänstgörande soldat inte få vara utrustning till varenda soldat tror med och prova ut ny personlig utrustning, jag blir svårt logistiskt och planesom ofta testas på värnpliktiga. ringsmässigt.

– Vi vill få påverka inköpen, det hade Att lägga mycket pengar på egekunnat minska behoven av egna inköp.

Kadetten Emil: ”Det handlar om att man vill göra sitt jobb så bra som möjligt” Kadetten Emil var tidigare jägarsoldat på K 3 och han och hans kollegor har lagt en hel del pengar på att köpa personlig utrustning.

Text: Maria Widehed

HALLÅ DÄR, SNIGEL ƀ Snigel utvecklar svensk taktisk utrustning och modulära bärsystem för militär, militär, sjukvårds-, blåljus- och säkerhetspersonal. Max Björk är säljare mot myndighetskunder hos Snigel.

Företagets största kunder är Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

Märker ni av ett ökat intresse för egeninköpt personlig utrustning?

– Ja, det är mycket mer förfråg-

46

Officerstidningen

ningar nu. Dels från enskilda soldater och officerare, men även försvarskunderna ökar mycket.

Vi har över 800 produkter med M-nummer i vårt sortiment idag.

Vad säljer ni mest av?

– Om man pratar direkt till soldater och enskilda förband, försäljning som alltså inte är upphandlingskopplad, så är det befattningsspecifik utrustning. Det är viktigt att ha rätt fickor för befattningen

Fördelen med att testa på värnpliktiga är att de är mycket ute i fält och sliter på materiel, men nackdelen är att en värnpliktig inte har samma förmåga att utvärdera och jämföra utrustning som en soldat med flera års erfarenhet har.

EMIL ANSER INTE att ett förbud mot att köpa egen personlig utrustning är en bra väg att gå.

– Nej, jag tycker att man ska ha möjlighet att komplettera sin utrustning om man så vill. För det handlar om att man som soldat vill göra sitt jobb så bra som möjligt.

Tydliga styrningar är han däremot positiv till, även om han är tveksam till om de ska vara centrala.

– Det är bättre med fastställda instruktioner på förbanden. Centrala riktlinjer kan bli lite för generella, det finns risk att man blir för begränsad. Lokala instruktioner ger bättre möjlighet till förband att själva se över vad som behövs.

Han skulle också vilja se tydliga testverksamheter ute på samtliga förband.

– Innovationsandan som finns ute på förbanden nu är bra. Man ser fler och fler exempel där förband med kunskap inom specifika områden får chans att testa att utveckla förmåga. Personlig utrustning kan vara en del i detta. Jag är säker på att det finns jättemånga som är intresserade av att utvärdera och testa nytt och att utveckla utrustningen för att optimera vår förmåga. ■

man har. Vi säljer mycket fickor till stridsutrustning, som adminfickor till exempelvis karta, dumpfickor för exempelvis lättare magasinsbyte eller multifunktionsfickor. Vi också har sålt många magasinfickor senaste tiden. Det kanske kan härledas till Ukraina, där bär soldaterna med sig fler magasin än tidigare.

Flera soldathem på för­ banden säljer utrustning från er – hur utbrett är det?

– Vi finns idag på sju soldathem.

Jesper Holm, kanslichef för Svenska soldathemsförbundet: “Vi har på flera orter i landet en shop där försäljning av olika typer av persedlar säljs. På flera håll säljs utrustning och vissa har även försäljning av produkter från exempelvis Snigel och andra leverantörer.

Det är föreståndaren på respektive Soldathem som bestämmer utbudet.”

Säkerhet: Vem tar ansvar för att Karlsson hade på sig egna kalsonger?

I frågan om egeninköpt personlig utrustning är verksamhetssäkerheten central.

Det finns flera faktorer att ha i åtanke innan förband tillåter inköp. Det säger verksamhetssäkerhetsofficerare som Officerstidningen har pratat med.

e-handelsgrejer, utan kvalitet som är brandtestad, med signaturskydd och som vi vet håller.

Text: Maria Widehed

F

lerar att något som brinner gör det på örvaltare Joakim Giöbel ”rätt sätt”. är arméns verksamhetssäkerhetsofficer.

FANJUNKARE JOHAN WILLEMO, verksamhets– Den materiel vi köper säkerhetsofficer på Gotlands regemente, in är kontrollerad och tror att behovet av egna inköp kommer att testad mot brandsäkerhet och har kontrollerad IR-dämpning. Vid minska med införandet av markstridsuniform 24. På Gotlands regemente finns idag två tillfällen har vi exempelvis fått skicka tillbaka kroppsskydd 12. Det första klarade en lokal instruktion om vilken egeninköpt utrustning som tillåts och inte. inte brandkraven och den andra föll på – Den efterlevs idag, men vi har gått IR-signaturen. Kontrollerna är till för att från att folk tidigare köpte precis vad som ingen ska skadas. helst. Det var därför en Han betonar säkerhetsarinstruktion var nödvändig, betet bakom den personliga ”Naturligtvis säger Johan Willemo. utrustning som Försvarsmakfinns materiel Generellt sett är han ten köper in. Samtidigt som som är kontrollepositiv till att egna han tycker att det finns bra rad, men inte av inköp tillåts. inköp som anställda själva oss.”

– Det handlar kan göra. om våra soldaters och befäls – Naturligtvis finns det materiel som är arbetsmiljö. De jobbar dagligen i kontrollerad, men inte av oss. stridsutrustning och i vissa fall Joakim Giöbel har tidigare varit verkbehövs det kompletteringar. samhetssäkerhetsofficer på Södra skånska Vår utrustning är framtagen regementet. för krigets krav, men den – Arbetsgivaren har en skyldighet att innehåller inte allt man informera alla nyanställda om att verkbehöver för att arbetsmiljön samheten vi håller på med är farlig. Jag ska vara vettig i det dagliga har alltid nämnt att man ska undvika att arbetet. köpa in egen materiel, eftersom det inte är Vad får man inte köpa? säkert att den uppfyller kraven vi har.

– Vi tillåter inga vapenGiöbel menar att även om man köper tillbehör, vare sig hölster något så simpelt som en ny magasinsficka eller någonting annat som så finns det mycket att tänka på, och lyfter har med vapnet att göra. en incident för tio år sedan.

I övrigt är vi noga med – En soldat hade köpt en ficka som skulatt det är kvalitet och le vara för en specifik handgranat. Han uppfyller rimliga säkertryckte ner en annan granat, ålade på hetskrav. Ofta handlar marken och kom åt säkringen. Då började det om att det ska vara den granaten brinna och det han hade på utrustning som kommer sig utanpå sitt kroppsskydd började också från kända tillverkare som brinna. Han hade alltså felaktig ammuniockså levererar till Försvarstion i fickan, och den var sannolikt inte makten. Alltså inga kinesiska heller dropptestad – ett test som kontrol-

Johan Willemo

Anders Bäckman

FANJUNKARE ANDERS BÄCKMAN är kurschef för yrkes- och befattningskurser i verksamhetssäkerhet vid Militärhögskolan Karlberg. Han vill se egeninköpt personlig utrustning centralt reglerad och ifrågasätter hur väl den enskilde soldaten känner till hur ansvarskedjorna ser ut och hur kontroll och uppföljning fungerar.

– Om det här ska vara upp till gruppchefer att kontrollera – hur ser en sådan visitation ut på morgonen? Det måste vara jättesvårt att göra en bedömning och är ett väldigt stort ansvar att lägga på dem.

Han pratar om hur man vid olyckor vill kunna utesluta att utrustningen har varit bidragande – att något klädesplagg har fastnat, fattat eld eller på annat sätt påverkat olyckan.

– I min kurs i utredningsmetodik vid olycka tittar vi på och studerar vad personen har haft på sig.

Vem tar ansvar för att Karlsson hade på sig egna kalsonger? Om arbetsgivaren säger att man inte står bakom dem, hur blir det med individens försäkring till exempel?

Att Försvarets materielverk tittar på integrationen mellan människa och teknik vid beställningar är en annan faktor att ha i åtanke, menar Bäckman.

– Då spelar det stor roll om uniformerna ser ut som vi tror, eller om de har modifierats av individen, säger han och fortsätter: – Och om man tar det till nästa steg: det blir en krigssituation och soldaten har enbart övat med egen utrustning, men skickas nu ut i tangentens riktning och behöver förses med ny sådan. Hur påverkar det förmågan? ■

Officerstidningen

47

Fördjupning

Personlig utrustning

Illustration: Björn Öberg Foto: Bezav Mahmod

Instruktionen som fastställts på MSS reglerar icke-reglementerad utrustning och omfattar bland annat handskar, kängor och fickor till stridväst.

MSS har infört en instruktion för egeninköpt personlig utrustning Markstridsskolan har, inspirerad av Luftvärnsregementets instruktion, infört en föreskrift för hur anställda får komplettera sin personliga utrustning med egeninköpta produkter. Syftet är att tydliggöra för anställda och elever vid skolan vad som gäller och ta ansvar för arbetsmiljön, förklarar skolförvaltare Henrik Lundin.

Text: Josefine Owetz

T

idigare i höstas införde Markstridsskolan, MSS, en instruktion för vad som gäller för egeninköpt personlig utrustning. Arbetet påbörjades efter arméns chefsgrupp i slutet av juni, där arméchefen lyfte behovet av att tydliggöra vad som gäller inom området, berättar skolförvaltare Henrik Lundin. Instruktionen,

48

Officerstidningen

som fastställts av chefen för MSS, bygger på samma modell som chefen för Luftvärnsregementet, Lv 6, införde i somras.

– Vi tog rygg på chefen Lv 6 efter chefsgruppsmötet och har följt deras exempel. Vi såg att frågan inte varit ordentligt omhändertagen på MSS på ett bra sätt.

Samtidigt har vi elever hos oss, och då måste vi kunna rama in förutsättningarna och vägleda framtidens chefer i hur

man tar ansvar för arbetsmiljön, säger Henrik Lundin och tillägger: – Det här är ett sätt att kunna ta ansvar gentemot områdena arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet. Vi pekar ut inom vilka områden som vi tillåter privatinköpt utrustning.

HAN HAR BERETT ärendet och ledde arbetsgruppen som tog fram instruktionen. I arbetet deltog anställda, huvudskyddsombud och representanter för arbetstagarorganisationerna. Innehållet i dokumentet som fastställts på MSS liknar direktivet på Lv 6.

Instruktionen reglerar bland annat handskar, kängor och fickor till stridväst, och innebär att personal och elever får bära privat inköpt utrustning även om den inte är godkänd av Försvarsmakten

genom beslut om användande.

– Vi gick samma väg som Lv 6 och reglerar icke-reglementerad utrustning i instruktionen. Men vi gjorde några tillskrivningar och anpassade vårt dokument utifrån vår verksamhet på skolan.

Ett tillägg i Markstridsskolans instruktion är en rutin med en så kallad beslutsliggare, en dokumenterad överenskommelse mellan individen och dennes kompanichef. Där ska anges vilken typ av utrustning den anställde får använda, inklusive datum och signatur.

– Man ska föra en dialog med sin chef inför ett köp och sedan skriva en överenskommelse om vad som gäller. I många fall är det känd materia och ett ganska litet beslut, det handlar mest om att godkänna. Det handlar om att ge tydlighet och skydd för både chef och individ ifall något inträffar, säger Henrik Lundin.

För de som redan har köpt utrustning kommer det att införas en rutin för att även omhänderta det.

– Vi kommer behöva gå tillbaka och omhänderta det, saker måste komma in i systemet. Att det är den här typen av materiel som ni får använda, efter överenskommelse med chef.

Yttre uniformsplagg och vapenmateriel omfattas inte av instruktionen. Om verksamhetssäkerheten kräver det kan chefen alltid beordra att endast reglementerad utrustning används, till exem-

Henrik Lundin

pel vid skarp verksamhet eller formella att stridsbärsystem 25 ska tilldelas kontimoment. nuerligt anställda, något som Henrik LunAnställda och elever på Markstridsskodin tror kommer att förbättra situatiolan har informerats om den nya instruknen. På sikt hoppas han att det ska göra tionen. Reaktionerna har hittills varit många av dagens privata inköp onödiga. positiva. En del har dock uttryckt oro – Det kanske är så att det nya uniformsför ökad administrativ börda i och med systemet och bärsystem kan få bort några den skriftliga överenskommelse som ska av de saker som anställda idag känner att genomföras, men enligt Henrik Lundin de vill komplettera med. Däremot komborde inte det innebära några problem. mer nog behovet fortsatt vara stort när det – Det är en punkt att gäller huvudet, händerna hålla koll på. Instruktio”Om man ställer sig och fötterna. Det har alltid nen kommer att följas upp varit den svaga punkten. på skjutbanan en och vid behov justeras. Vi onsdag eftermiddag Vad tänker du om att måste vara lyhörda. Kanär mycket av utrust- många anställda lägger ske finns det någom som mycket egna egna pengningen egenköpt.” visar sig vara svårarbetat i ar på att köpa utrustning? praktiken.

– Det är olyckligt om folk behöver lägga stora delar av sin inkomst på att kompletPRIVATA INKÖP AV utrustning är idag tera sin utrustning för att man ska få den mycket vanligt bland såväl elever som mer ändamålsenlig. Det är ett uttryck för anställda på MSS. Det handlar främst om att det inte alltid finns saker på förrådet underställ, värmetröjor, handskar, mös�som är anpassat för individen och tjänssor, kängor och olika typer av fickor till ten. I grunden ska vi kunna utrusta vår bärsystem. personal på ett bra sätt.

– Om man ställer sig på skjutbanan Har du någon egeninköpt utrustning? en onsdag eftermiddag är mycket av – Jag har köpt en värmejacka och ett utrustningen egenköpt. Det finns ett stort par kängor. utbud på marknaden och i vissa delar kan Han ser fram emot de centrala riktlinjerdet ha gått överstyr i användandet. Därna som är på gång från Försvarsstaben. för behöver vi nu rama in området.

– Det är nödvändigt att det fattas ett En drivkraft bakom privata inköp är centralt beslut om detta. Sedan är det upplevelsen av brister i befintlig mateviktigt att det även fortsatt finns utrymriel. Markstridsuniform 24 är på väg att me för chefer på lokal nivå att fatta egna implementeras och beslut har fattats om beslut. ■

Officerstidningen

49

Fördjupning

M

Personlig utrustning

ajor Fredrik Svensson är idag enhetschef. Förra året skrev han sin kandidatuppsats efter 30 år i Försvarsmakten.

I en kvalitativ studie har han försökt svara på frågan varför anställda soldater och officerare använder icke-reglementerad utrustning i tjänsten.

– Vi är inte alls begränsade där jag tjänstgör idag vad gäller att komplettera vår utrustning, men jag lider lite med den syn på personlig utrustning som har funnits de senaste 15 åren i Försvarsmakten i övrigt. I samband med nedmonteringen och att värnplikten lades vilande försvann utvecklingen och drivet kring den, säger han.

Under sina sju år på FlygbasjägarskoFREDRIK BERÄTTAR HUR flygbasjägarnas lan, varav tre som chef, vid Blekinge vistelser i USA påverkade synen på egeflygflottilj upplevde Fredrik att verksamninköpt personlig utrustning. hetsanpassad personlig utrustning var – Det vi hade var ju förlegat, det är viktig för att nå den effekt som efterfråmateriel som ska passa alla. Här såg vi gades. något annat. Någon lik– Flygbasjägarna hade nade det med att om man ”Jag lider lite med en pragmatisk syn på den syn på personlig är elektriker och kommer personlig utrustning som till jobbet med en skruvutrustning som har gick lite emot BOA-prodragare med sladd och funnits de senaste cessen. När jag kom dit de andra använder batfemton åren i hade man annorlunda teridrivna diton, och kan Försvarsmakten.” utrustning, anskaffad flytta sig fritt i rummet med verksamhetspengar och godkänd och montera, så är det klart att man vill av högre chef. Den kulturen tog jag med skaffa det. mig. Jag gjorde kanske inte rätt enligt Idag upplever Fredrik Svensson att paragraferna som fanns om beslut om egeninköp i hög grad godkänns ute på användning, men vi såg till att lösa uppförbanden. I sin uppsats skriver han gifterna. att ”bristerna från Försvarsmakten har gjort att det finns ett tyst godkännande för anskaffning och nyttjande av egen personlig utrustning”. Samtidigt ser han en stor utmaning vad gäller säkerheten.

– Baksidan av det här är att vi riskerar äventyra säkerheten för gruppen.

Ta bara vad du kan se i bildförstärkare, om någon har anskaffat en värmejacka från Kina som är skön och ser bra ut. Det måste finnas ett kontrollorgan. Jag tycker att man ska gå ut och säga vilka märken eller modeller som är godkända.

Majoren Fredrik: ”Jag tror på att skapa materielråd på förbanden”

Major Fredrik Svensson skrev sin kandidatuppsats om egeninköpt utrustning: ”Innovation och utveckling ska komma underifrån, styrningarna ska komma uppifrån”, säger han.

Text: Maria Widehed

SKYDDSOMBUDET: FÅR INTE BLI EN PLÅNBOKSFRÅGA ƀ När förband tar fram lokala instruktioner för personlig utrustning riskeras både lik­ värdighet och säkerhet att hamna i kläm. Det anser Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, som lyfter att frågan om rätt utrustning i grunden är en arbetsmiljöfråga och i vissa moment även en

50

Officerstidningen

I SIN UPPSATS föreslår Fredrik bland annat vidare forskning som studerar hur det ökade samarbetet med andra nationer inom ramen för Nato kommer att påverka den enskilde till att öka köpandet och användandet av egen utrust-

brand- och skyddsfråga.

– Jag tycker att det ger felaktiga signaler när anställda ska köpa egen utrustning. Om det behövs en viss utrustning för att lösa uppgiften, då ska arbetsgivaren stå för den – precis som i civila verksamheter, säger han.

Anders Salenbo pekar på att lokala riskbedömningar kopplat till avsteg för viss personlig utrustning kan vara välgjorda, men menar att signalerna blir problematiska när det öppnar

för att anställda får komplettera med egen utrustning. Då blir rätt skydd en fråga om plånbok, menar han.

– Jag tycker inte om att individer ska köpa grejer på egen hand. Det blir en ekonomisk fråga om man har rätt utrustning eller inte.

Han välkomnar att områdetnu regleras från centralt håll.

Men många som kompletterar sin utrustning gör det för att kunna lösa sin tjänst bätt-

REGLER FÖR PRIVAT UTRUSTNING ENLIGT UNIFORMSBESTÄMMELSERNA 2015: Allmänt Uniformspersedlar som anskaffas privat ska vara utformade i enlighet med gällande tekniska beskrivningar. Privat anskaffade uniformspersedlar som inte ingår i anvisade utrustningskort eller är upptagna som tillåtna persedlar får inte bäras. Övningar, insatser och krig kan kräva att endast persedlar enligt anvisat utrustningsoch tilläggskort ska brukas.

Stridsuniformer Privata underkläder får bäras om inte säkerheten ställer andra krav till exempel vid övningar och insatser i fält eller till sjöss samt vid beredskaps- och krigstjänstgöring. Privat byxbälte får bäras till stridsuniformer när livplagg bärs.

Marschskodon ska till färg överensstämma med ordinarie marschskor och får brukas efter kompanichefs godkännande. Viss verksamhet kan ställa särskilda krav på skyddsklassade skor.

Reglemente

Uniformsbestämmelser 2015

2015

Officerstidningen

51

Källa: Reglemente Uniformsbestämmelser 2015

r­e, ska man inte få göra det?

– Om förbandet måste ha en viss utrustning i sin verksamhet så ska den köpas in till de individer som behöver ha den.

För så mycket tjänar inte våra soldater och sjömän och våra nyexaminerade officerare så att de ska köpa egen utrustning för att kunna bedriva sin tjänst.

När individerna själva köper in utrustning som vi godkänner att de får använda, det tycker jag inte är rätt väg att gå.

Foto: Bezav Mahmod

ning. Han intervjuar också bland annat Försvarets materielverk, FMV. – Intervjupersonen undrar ju ”kommer man någonsin bli nöjd?” och det är en intressant fråga. Helt plötsligt utbildar vi med andra nationer och influeras av något nytt. Det är klart att man kan försöka reglera all materiel, men jag tycker det är bättre att titta på vad det är för typ av ledarskap vi vill ha. Kan en kompanichef få mandat att säga ja eller nej? Och vad händer om tre soldater sedan ändå står där i något helt annat än vad som godkänts, är det ordervägran?

Vi måste ha verktyg för detta.

Fredrik kallar det för en ”tunn linje” mellan vad som ska regleras centralt och vad som bör läggas på förbanden att besluta.

– Kanske är vägen att ha en beredning som mynnar ut i 500 artiklar som får beslutas på kompaninivå. Och jag tror på att skapa materielråd ute på organisationsenheterna för att få upp de goda exemplen, istället för att alla ska uppfinna hjulet själva. Innovation och utveckling ska komma underifrån, styrningarna ska komma uppifrån, säger Fredrik och fortsätter: – Vi måste ha en lyhörd organisation. En dykare som tar av och på sin torrdräkt dagligen har vissa behov, en kvinnlig soldat i Arvidsjaur som åker skidor hundra dagar om året har andra.

Vi måste ner och titta mer på vad man ska lösa för uppgifter med sin personliga utrustning, och vem vet det bättre än de som använder den? ■

Fördjupning

Personlig utrustning

”Det finns en acceptans och förståelse för att tilldelad materiel inte fyller behovet för vår verksamhet och den miljön vi verkar i.”

Frågan: Får anställda på ert OrgE använda egeninköpt utrustning som komplement till Försvarsmaktens tilldelade materiel?

Ja

Nej

Ej svar

”Har lösts på bataljon och kompani och har inte upplevts som ett problem.”

?

Ja,

I 19

52%

K4

A8 F 21 ”Det förekommer dock att personal använder egeninköpt utrustning i viss omfattning.

Dels av medicinska skäl men också på grund av att man anser att FM:s utrustning inte håller måttet.”

Ej svar,

20%

Nej,

”Ja, under förutsättning att det är säkerhetsmässigt OK.”

I 21

28%

”Det förekommer att det godkänns av chefer om det följer FM:s krav och färgsättning.”

”Tillåtet inom ramen för de avsteg som medges i R Unibest 2015 Ä3 1.2.6. Bruk av privat anskaffade persedlar.”

I 13

”Det förekommer att anställda köper in personlig utrustning ändå. I hur stor omfattning detta sker är oklart, men det varierar mellan enhet/ bat.”

?

Följdfrågan: Finns någon fastställd instruktion eller motsvarande för vilken typ av utrustning som anställda får/inte får köpa in privat?

F 16 LedR

A9

LG

Ja,

4.sjöstrflj ”Är reglerat internt sedan 2018 och har främst avhandlat kompletterande materiel för personal med Kroppsskydd 12 och Kroppsskydd 23D.”

”Inom den ’blå’ vht finns det ytterst få exempel på detta.

Inom vår ’gröna’ vht förekommer lite fler inköp, där exempelvis kängor och magasinsfickor förekommer.”

52

Officerstidningen

K3 T2

F7

P4 Amf 4

?

24%

Amf 1 Hkpflj

?

Ing 2

?

P 18 Ej svar,

Lv 6

20%

F 17 P7

3.sjöstriflj 1.ubflj

?

”Förbandets enheter har policy­ dokument med vilka saker som är tillåtna i detalj.”

Nej,

56%

Kan du se dig själv här?

Det kan vi.

Vissa saker kan kännas långt utanför din bekvämlighetszon. Som att söka till specialförbanden. Du kanske tror att du inte har det som krävs.

Vi vill att du söker ändå. För styrkan i specialförbanden sitter inte bara i musklerna. Den sitter i drivet att vilja utmana dig själv och viljan att hela tiden utvecklas. Och visst, när nöden kräver mer gör även vi det, men vi söker annat än det du kanske tror. Så oavsett om du i dag arbetar civilt eller som soldat eller officer i Försvarsmakten - sök till specialförbanden. jobb.forsvarsmakten.se/specialforbanden

Min vardag

Henrik Tham, stabsofficer

” Jag fick göra upp med min självbild som rebell” Majoriteten av kommendörkapten Henrik Thams arbetsstid på Försvarsstabens strategienhet ägnas åt handläggning och möten. ”Att vara ny på en nivå jag aldrig tidigare har jobbat på är utmanande”, säger han och konstaterar att tempot tidvis är högt.

10%

Allmän strategisk verksamhet

40% Möten

Henrik Tham har en lång bakgrund som sjöofficer.

Vad jag gör på jobbet: Jag ­jobbar som stabsofficer på Försvarsstabens strategi­enhets avdelning för policy och försvarsplanering.

Hur en vanlig arbetsdag ser ut: En vanlig arbetsdag är svårdefinierad, då ingen dag är den andra lik. Men generellt är det en blandning av gemenskap, i form av möten, och egentid, i form av handläggning.

Därför ville jag bli yrkesofficer: Det var en omtumlande process där jag fick göra upp med min självbild som rebell. Men jag tror att det var när jag

54

Officerstidningen

40% Handläggning

Glädjespridning

10%

Foto: Försvarsmakten / Kemikungen, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons / Montblanc, Bokbörsen, Istock

HENRIKS ARBETSVECKA

som värnpliktig satt störtankarpost på HMS Orion och vi löpte ut till havs första ­gången. Då kände jag att jag ville bli sjöofficer.

Mina friskvårdstimmar går till: Gym och thaiboxning.

Mina lunchvanor: Vanligtvis äter jag med mina kollegor i L24:s matsal. Ibland äter jag medhavd mat, men det talar vi inte högt om i familjen.

Det bästa med mitt jobb: Kollegorna och att lära mig något nytt varje dag.

Mest utmanande med mitt jobb: Att vara ny på en nivå jag aldrig tidigare har jobbat på är utmanande. Tempot är tidvis högt och då känns det lite som att lägga rälsen medan tåget går i 200 kilometer i timmen.

På mitt skrivbord finns alltid: Mont Blanc-pennor.

Det här får jag inspiration av: Jag inspireras av hur kollegor i Försvarsmakten – på alla nivåer – jobbar framåt. Det gör att jag själv vill leverera och stödja dem. När det gäller litteratur har jag gått in i ett stiltje, men om jag får rekommendera en enda bok skulle det vara ”Det grymma havet” av Nicholas Monsarrat.

Bästa knepet för att hålla stridsvärdet uppe i fält: Att gå till sjöss.

Favoritpersedel: C1 är aldrig fel.

Största utmaningen i min roll just nu: Att allt för många kollegor envisas med otyget ”ordrar” som pluralform för ”order”.

På fritiden: Då tycker jag om att äta och dricka gott. Matlagning och cocktails är något av en hobby. En lugn oas i livet är även lantstället norr om Uppsala. I övrigt att umgås med släkt och vänner, samt underhålla mitt filmintresse (även om det numera mest innefattar att se om gamla favoriter som mina barn inte förstår). ■

FAKTA Namn: Henrik Tham.

Befattning: Stabsofficer.

I Försvarsmakten sedan: 2005.

Karriär i korthet: Vpl, HMS Orion 1999–2001, YOP 2003– 05, 42.minröjdiv 2007–2010 (artilleri), 41.kvdiv 2010–2020 (bevakningsbåt, stab, korvett och FC spanbåt), 2020–2021: HOP 1, 2021–2022: C 43.underhållsenhet, 2022–2024: OPL J3, 2024–2025: HOP 2, 2025 –: FST Stra.

Comex Fältdator®

Comex Fältdator® bygger på en TOUGHBOOK FZ40 från Panasonic.

Comex Electronics AB | sales@comex.se | www.comex.se

Krönika

Karlis Neretnieks

D

en aviserade ökningen av försvarsanslaget till 3,5 procent av BNP skapar möjligheter för Sverige att på allvar bidra till Natos avskräckningsförmåga i Östersjöområdet.

Hur än kriget i Ukraina slutar kommer Rysslands vilja att utvidga sin maktsfär inte att försvinna.

Militära aktioner i Baltikum kan där vara ett medel. Det är ett vitalt svenskt intresse att bidra till att avskräcka Ryssland från den optionen.

Hur skulle vi då kunna göra skillnad? Från den rysk-baltiska gränsen till Östersjökusten är det 300 kilometer. De baltiska staternas landgräns till Ryssland är cirka 900 kilometer. Ländernas militära förmågor består i stort av följande: Estland har två brigader, Lettland en och Litauen tre. Alla tre länderna har därtill ett antal lokalförsvarsförband. Förbandens materiel är modern, till delar mycket modern, och man satsar stort på drönare. Trots det så är det uppenbart att förstärkningar måste tillföras

”Dags för två armédivisioner” Den organisation som föreslås i försvarsbeslutet från december 2024 är otillräcklig för att bidra till försvaret av Baltikum, enligt Karlis Neretnieks.

i händelse av ett ryskt angrepp. Antalet egna markstridsförband är otillräckligt.

REDAN IDAG FINNS det ungefär en Natobrigad i varje land.

Vid en allvarlig kris eller ett angrepp ska fler förband tillföras från bland andra Storbritannien, Frankrike och Kanada. Det ska göra det möjligt att bilda ungefär en division i varje land bestående av både nationella och allierade styrkor. Men inte heller det räcker för att avvärja ett större upplagt angrepp. Det skulle behövas i storleksordningen ytterligare en division per land. Dessutom finns här ett tidsproblem.

Försvarsberedningen bedömde förra året att det skulle ta en månad, eller mer, innan större allierade markstridsförband kan anlända till det nordisk-baltiska området.

Flyg- och marinresurser kan vara tillgängliga tidigare, inom någon eller några veckor.

Här kan Sverige (och Danmark) bidra på ett avgörande sätt genom att fylla tidsgapet innan mer långväga förstärkningar anländer. Ländernas geografiska närhet, och om förmågan att mobilisera brigader inom tre–fyra dygn återskapas, en förmåga som fanns i båda länderna under kalla kriget, skulle göra det möjligt att börja förstärka de i Baltikum utgångsgrupperade förbanden inom en vecka.

Nordiska flygstridskrafter, och andra långräckviddiga system som kryssningsrobotar, skulle också vara en viktig resurs för att påverka en angripare, särskilt då i skeden innan de planerade förstärkningarna hunnit anlända.

DEN ORGANISATION SOM föreslås i försvarsbeslutet från december 2024 är otillräcklig för att på ett substantiellt sätt kunna bidra till försvaret av Baltikum. Främst när det gäller markstridsförband och marina resurser.

En rimlig inriktning, med de nu ökande försvarsanslagen, vore att Sverige ska kunna bidra med en division till försvaret av Baltikum, förutom en till norra Skandinavien. Här saknas då cirka två brigader i nuvarande planering. Att utöka flottan så att den bättre kan skydda transporter över Östersjön borde också vara fullt möjligt.

Varför ska vi, och inte tyskar och polacker, vara de som tidigt förstärker Baltikum på marken? Att flytta en armékår med 40 000 soldater och tusentals fordon genom det 60 kilometer breda Suwalkigapet är inte oproblematiskt om man har en fiende med tusentals drönare och starkt artilleri på båda sidor av den korridor man ska framrycka genom. Antagligen måste man ta terrängen på ömse sidor av gapet, det vill säga Kaliningrad och delar av Belarus, innan det är möjligt. Med tanke på vad vi ser i Ukraina kommer det att ta tid. Förmodligen mer tid än vad det tar för Ryssland att nå sina mål i Baltikum.

Karlis Neretnieks

generalmajor (PA), tidigare rektor för FHS, operationsledare Milo mitt, brigadchef m.m.

56

Officerstidningen

Picture by the courtesy of General Dynamics

NYHET C4ISTAR-gateway för MDO (Multi Domain Operations) Stödjer interoperabilitet, datasynkronisering, Domänöverskridande informationsutbyte och ledning & kontroll (C2)

Picture by the courtesy of General Dynamics

Enkel Gateway lösning

Funktioner och formfaktor ▬ Enkel Gateway: 1 GbE, 1,5U 19”/2-rack (Avbildad ovan) ▬ Fullständig Cross-Domain-lösning: Två 1 GbE-gateways, 2U 19”/2-rack (Se illustration nedan) ▬ Öppen API-arkitektur möjliggör sömlös integration med befintliga system och anpassning till föränderliga kundspecifika krav ▬ Utvecklad för att uppfylla robusta militära standarder och flexibel montering med olika färgval.(Mindre och lättare)

Fullständig Cross-Domain-lösning Tillgänglig för marknadslansering i slutet av 2025. Observera: Visade bilder är inte av slutprodukten. Specifikationer och design kan komma att ändras.

arbitcds.com Immerkaer 54 | 2650 Hvidovre | Denmark | info@arbitcds.com | + 45 51 55 86 45

Godkänd för NATO SECRET – Beprövad för uppdragkritisk kommunikation Arbit Solutions är utformade för integration i bepansrade CIS-plattformar och luftförsvarssystem, vilket möjliggör säker och interoperabel informationsdelning över flera domäner – även i omstridda miljöer. Systemen stödjer domänöverskridande ledning och kontroll (C2), såsom SitaWare, för Blue Force Tracking, Call for Fire samt stöd för STANAG märkning.

Arbit Solutions är beprövade och testade i både NATO CWIX- och 2016/2019 BOLDQUEST-övningarna. Kunderna är i större delen av Europa, Asien och Nordafrika.

Arbit en pålitlig leverantör med ett 20-årigt ramavtal med det danska försvarsministeriet.

253335 · PR

Utvecklad för ARBIT av MilDef — finns i två kompakta, robusta konfigurationer:

Noterat

Intervju

Krigshistoriepodden fortsätter ta terräng Med avsnitt som ”Husdjur i krig”, ”Toyotas vikt för modern krigföring” och ”Bajsvattenkrigen” är Krigshistoriepodden en unik röst i den svenska folkbildningen. Inte konstigt att de gått från smal subkultur till att bli en hörnsten i svensk krigskultur.

Text: Miguel Guerrero

OM UTMÄRKELSER VORE släp-

58

Officerstidningen

heller särskilt folklig. Vissa yrkesgrupper som poliser, militärer och lärare verkar ha koll på oss, men inte många fler.

– Vi har ju fortfarande lite hipsteraura också. Nästa år ska vi till exempel göra en serie i tre delar om det angolanska inbördetskriget. Det är väl inte så folkligt, skjuter Mattis in.

EN POSITIV BIEFFEKT av framgångarna är att kontakten med Försvarsmakten fördjupats. För Krigshistoriepodden innebär det till exempel att det är lättare att få tillgång till information.

– När vi spelade in tv så öppnade de dörrarna till allt. Det är lite som när Michael Bay spelar film och amerikanska försvarsmakten säger ”det är lugnt, du får låna vad du vill för vi vet att du kommer att få våra saker att se sexiga ut”. Där är vi nog för det verkar finnas en grupp som tycker om att vi kommer och hänger med dem, säger Mattis.

– Nu parafraserar jag någon känd men när man ringer någon så svarar folk.

Jag ställde till exempel en fråga om hur många soldater det är på ett skyttekompani på K 3 och tio minuter senare hade jag ett DM från skvadronchefen på kompaniet där. Jag försöker också styra upp en fortbildningsdag för oss en gång per år där förband får visa upp sig och det har också blivit betydligt lättare, säger Per.

TROTS ATT FLER tv-produkPÅ FRÅGAN OM det finns ”Vår skildring av tioner, böcker och framnågon risk att de kan uppSverige under trädanden står på schemat fattas som den svenska Kalla kriget är ren fortsätter deras skötebarn onani när det gäller motsvarigheten till de ryska Krigshistoriepodden att flygplan men gap- krigspropagandaprofilerna vara hjärtat i verksamheten. är det ett tvärnej. skratt vad gäller – Tv-serier får man peng– Ryssarna förmedlar armén efter 1968.” ar för men det går inte att alltid att de går framåt, även leva på en säsong av en SVT-serie. Man får om fronten frusit fast men vi är ofta krien fin slant men det handlar inte om några tiska mot Försvarsmakten. Vår skildring fuck you-pengar, säger Mattis. av Sverige under kalla kriget är ren onani – Nu har vi dessutom 6 900 patreons när det gäller flygplan men gapskratt vad vilket vi är sjukt tacksamma för. Det är gäller armén efter 1968. Vi har inte blivit fortfarande den absolut största delen av mindre kritiska heller genom åren. Det vår omsättning. Så länge det går bra behöenda vi skildrar helt okritiskt är Karl den ver vi inte fokusera på krisåtgärder utan XI, säger Mattis. kan köra på i våra hjulspår, säger Fredrik – Och vapenexporten, där är jag också Hagelin. helt okritisk, säger Per och gapskrattar.

Trion är helt enig om att deras målEn av frågorna alla tre brinner för är grupp både är lojal och bidrar till den kriget i Ukraina där de ser oroat på utveckdynamik som gjort dem så framgångsrika. lingen, inte minst i det dalande stödet från – Så fort vi frågar dem vad de skulle vilja väst. att vi gjorde ett program om så väljer de – Det är jättetufft för Ukraina. Västnågot som är utanför lådan. Till exempel världen borde skickat allt från början. ska vi strax spela in avsnitt 250 av podden Jag vill gärna se 2 000 Abrams i Donbass. och inför det fick lyssnarna frågan om vad Vår oro är att ryssarna ska få rätt i att det det skulle handla om och då valde de Luigi dekadenta väst inte har uthållighet och Cadorna, Italiens generalstabschef under därför kommer att tröttna. Då kommer de

Foto: Kristian Pohl/Bookmark förlag

Folkhemmet at war (Bookmark förlag) släpptes i oktober.

spännen skulle Per Wallin, Mattis Bergwall och Fredrik Hagelin ståta med bröstkorgar smyckade som sydamerikanska generaler.

Trion har på bara ett par år gått från att driva en underhållande och uppskattad nischpodd för militärt intresserade, ibland överintresserade, äldre herrar till att bli folkhemsstjärnor med boksuccéer som ”Rysslands militära fuckups” och SVT-serien ”Krigsmaskinen Sverige” på meritlistan. Deras kunniga, humoristiska och underhållande anslag har givit dem utmärkelser som Årets podd, Adlibrispriset och årets dokumentärpodd. Men att de skulle ha blivit folkliga vill de inte kännas vid.

– Jag har två små barn och jobbar hemma så jag märker inte riktigt av någon folklighet. Bebisen är lika vansinnig som vanligt, sjuåringen ska till skolan och så har jag ett jättekonstigt jobb. Man vänjer sig vid allt, det blir ett kneg, säger Mattis Bergwall.

Per Wallin, som oftast är den som syns i tv-rutan, instämmer: – Vår PR-byrå har en plan om att vi ska bli sådana där allmänna experter som dyker upp i talkshows och tv-program för att kommentera saker, liksom härliga individer som har lite energi kring historia.

Men jag känner mig inte

första världskriget. Det hade vi aldrig fått göra något om på SVT eller i Allt om Historia, säger Mattis.

att lyckas sy ihop en fred som är en seger även om det inte är exakt vad man tänkte sig från början, säger Mattis.

Krigshistoriepodden kommer fortsätta att på olika sätt stödja Ukraina.

– Vi som podd har ett starkt engagemang för Ukraina. Vi har bland annat samlat in pengar och uppmärksammat de som är där, som Blågula bilen och SWEOD, säger Fredrik.

KRIGET I UKRAINA har också inneburit tillfälle för Per, Mattis och Fredrik att reflektera över modern krigskonst, till exempel det drönarfokus som präglat de senaste årens utveckling.

– Drönare har ju funnits sedan Iran/ Irak-kriget och att man använder det så mycket nu är ju för att man inte har artilleri. Som en talare på en konferens vi var på uttryckte det: det är överskattat och viktigt på samma gång. Men tanken på att en förmåga kommer att göra allt annat obsolet är ju inte historiskt ny, det trodde man ju om bombflyget också, säger Mattis.

Även den svenska Försvarsmakten har lagt stort fokus på drönarförmåga.

– Vi ska ha många drönare på bredd men som alla nya vapensystem är det den strategiska kontexten som avgör. Slagfälten är sjukt transparenta på Ukrainas slätter. Vi i väst har andra resurser att skapa manöverutrymme. Drönare är ammunition, inte vapensystem, säger Per. Oavsett hur det går i Ukraina fortsätter i alla fall Krigshistoriepodden att ta mark.

För 2026 ligger allt från nya säsonger i SVT till boksläpp i planen, lite beroende på vad trion mäktar med. Och så planeras nya resor till historiskt intressanta platser.

– Vi hoppas få till en resa till Flandern 2027 för att ta avstamp där podden började, i första världskriget och för övrigt den plats där Mattis uppstod i något lerigt värn. Där är tanken att framför allt våra patreons men även andra ska kunna gråta tillsammans över gravar och skyttegravar men även ta en öl ihop. Det är vårt sätt att ge tillbaka till alla som hjälpt oss att komma dit vi är idag, säger Fredrik. ■

PER WALLINS FEM BÄSTA BEFÄLSGRADER: ”Idi Amin – His Excellency, President for Life, Lord of All the Beasts of the Earth and Fishes of the Seas and Conqueror of the British Empire in Africa in General and Uganda in Particular”. Det går inte att slå detta. Titlar och officersgrader i ett pårökt virrvarr.

1

”Tlacateccatl” – aztekisk general.

Gillar dels för att det är omöjligt att uttala, dels för att det betyder ”den som skär män”. Ärligt och rättframt.

2

Alla finska grader (och nu även svenska) som börjar med ”över-” Mitt personliga mål är att bli befordrad från furir till överfurir för det känns så oerhört #redigareförr.

3

4

”General der Panzertruppe”: låter tungt. Så enkelt är det.

”Master Chief”: typ förvaltare, OR-9, i amerikanska flottan. Jag är partisk till den graden efter alla timmar Halo jag spelat. Dessutom verkar det vara en så badass-grad att ha.

5

Mattis Bergwall och Per Wallin driver Krigshistoriepodden tillsammans med Fredrik Hagelin.

Officerstidningen

59

Debatt

Debatt

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Skicka din text till debatt@officerstidningen.se.

VI LEVER i en tid präglad av oro, med krig i Europa och en förändrad världsordning. Det ställer krav på ledarskapet, både inom Försvarsmakten och i samhället i stort.

Min egen erfarenhet av ledarskap grundar sig från många år i Försvarsmakten, både på taktisk försvarsgrensstab samt den operativa nivån på operationsledningen. Jag har också verkat inom förbandsverksamheten i 15 år samt haft chefsroller utanför det militära, bland annat som mellanchef på ett

Ledarskap

Läs fler debattartiklar på Officerstidningen.se

internationellt företag utomlands samt i chefsposition på Försvarets materielverk.

Utifrån dessa erfarenheter menar jag att vi måste omvärdera eller återta hur vi ser på ledarskap. Försvarsmakten står inför ett skifte, från förvaltning till operativ effekt. Det är inte en enkel omställning, och den kräver chefer som vågar kliva fram, ta ansvar och smutsa ned manschetterna när det behövs. Jag hoppas att mina iakttagelser kan bidra till en viktig diskussion om hur vi för-

” Är våra chefer redo att leda i krigstid?”

bereder Försvarsmakten för framtidens utmaningar. ÖB HAR VARIT tydlig: vi ska ha fokus på krigsförbanden och operativ effekt. Det kräver att vi väljer rätt chefer. Men är Försvarsmakten verkligen rustad för den uppgiften med dagens urvalsprocess?

Jag är tveksam. Vi prövas och testas gång på gång i olika tjänster och nivåer, trots det räcker det inte. Under mina år inom Försvarsmakten har jag bevittnat hur erfarna kollegor sorteras bort i urvalsprocesser. Kollegor med 20 års tjänst, goda vitsord, hög säkerhetsklass och akademiska meriter faller på målsnöret.

Det väcker frågor om hur rätt vi träffar i våra urval. Vad är det egentligen vi söker – och vad är vi villiga att förlora på vägen?

”Det är inte en enkel omställning, och den kräver chefer som vågar kliva fram, ta ansvar och smutsa ned manschetterna när det behövs.”

”När systemet regelmässigt sorterar bort officerare med bevisad kompetens och erfarenhet måste vi ifrågasätta om våra urvalskriterier verkligen identifierar de ledare vi behöver i krig”, skriver insändarskribenten.

Text: Officer som för närvarande studerar på Högre officersprogram met

Foto: Mikkel Örstedholm/FHS

Att bryta över 30 års tradition av förvaltning där det har premierats att underskrida budget och vara följsam kräver chefer som vågar kavla upp ärmarna och ta tag i verkligheten. Framtidens ledare måste väljas utifrån kompetens, erfarenhet och förmåga att kunna fatta självständiga beslut.

När systemet regelmässigt sorterar bort officerare med bevisad kompetens och erfarenhet måste vi ifrågasätta om våra urvalskriterier verkligen identifierar de ledare vi behöver i krig. Frågan är inte om dessa officerare är perfekta, utan om de alternativ vi väljer i stället är bättre rustade för den verklighet vi kan ställas inför.

Diskussionen om ledarskap i Försvarsmakten är för viktig för att lämnas åt slumpen. Vi måste våga ha den öppet och ärligt – för Sveriges säkerhets skull.

Genom att forma modiga, självständiga chefer idag kan vi säkerställa att Försvarsmakten står redo att möta morgondagens prövningar. Vi kan bättre. ■ Läs mer En längre version av artikeln finns på officerstidningen.se

60

Officerstidningen

H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder

M

ilitärhospitalfonden och Medaljfonden instiftades av Konung Karl XIV Johan och hade från början två olika syften. Militärhospitalfondens ändamål var att antingen instifta ett Militärhospital och/eller stödja bortgångna officerares änkor och barn. Medaljfonden hade som ändamål att ge officerare som erhållit medalj för tapperhet i krig, en årlig pension. I den mån det blev ett årligt överskott av Medaljfondens tillgångar, tillföll det Militärhospitalfonden. 1999 sammanslogs fonderna till H M Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder.

Är du efterlevande maka/make eller barn till avliden yrkesofficer har du möjlighet att söka ekonomisk hjälp från H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder. Sökande ska vara ekonomiskt behövande utan större förmögenhet. Den som söker kan dock äga bostadsrätt eller villa. Flerårigt understöd kan sökas på grund av låg pension/inkomst.

Understöd kan även sökas för delar av kostnader för t ex tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel och dylikt.

Behoven skall styrkas med kopia av kvitton samt i förkommande fall med läkarintyg.

Det finns också möjlighet att ansöka om stipendier/bidrag för studier eller fritidsaktiviteter, till barn till bortgångna officerare. Syftet med stipendiet/bidraget ska redovisas i ansökan.

När maka/make eller barn till avliden yrkesofficer går bort, finns även möjlighet för efterlevande att ansöka om begravningshjälp.

Vid alla typer av ansökningar ska inkomstuppgifter och övriga tillgångar och skulder redovisas i ansökan.

Ansökan ska ha inkommit senast 31 mars 2026. För mer information och ansökningsförfarande, se www.kungahuset.se/militarhospitalsfonden Frågor kan besvaras av fondens sekreterare Kurt Svensson på 076 793 3355 eller kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Materiel vi minns

Saab 37 Viggen Saabs Viggen var stommen i det svenska flygvapnet under tre decennier. Jaktversionen JA 37 ansågs också under många år vara Europas bästa jaktplan.

Text: Henrik Jansson

FÖR DEN ÄLDRE generationen utgjorde Viggen

en av huvuddelarna i Sveriges försvar under det kalla kriget, och det är inte konstigt att den nyligen fick en plats i den svenska kulturkanon som en symbol för svensk ingenjörsförmåga och innovation. Viggens saga startade 1961 med målsättningen att utveckla ett enhetsflygplan, som kunde klara av att genomföra såväl jakt-, som attack- och spaningsuppdrag. I likhet med Draken var detta ett plan med deltavinge, men i motsats till Draken var det för första gången försett med nosvinge. Den första prototypen provflögs 1967 och de första serietillverkade planen ”Det är inte konstigt AJ 37 levererades i 108 exemplar mellan 1971–1978 till F 6, F 7 och F 15. Tanken på att den nyligen fick en plats i den svens- att ha ett enhetsflygplan hade emellertid övergetts då det visade sig vara svårt att ka kulturkanonen kombinera jakt, attack och spaning i ett som en symbol för enda plan. Beteckningen A står för attack, svensk ingenjörsförmåga, innovation J för jakt, S för spaning och SH 37 var för havsövervakning och SF 37 var för och den svenska fotospaning. försvarsviljan.”

62

Officerstidningen

Haverier

ƀ Viggen var tyvärr inte förskonad från haverier och totalt 36 plan havererade, inklusive ett av prototypplanen. Nio flygförare miste livet i dessa haverier.

Foto: Saab

AJ 37 VAR PRIMÄRT tänkt för attackuppdrag mot markmål med en vapenlast som kunde omfatta sprängbomber och tunga attackraketer. Med fyra kapslar för raketer kunde totalt 24 attackraketer m/70 avfyras i en salva.

Med full bomblast kunde 16 sprängbomber m/71 fällas samtidigt. Robotar för markmål inkluderade robot 05 som styrdes av flygföraren och robot 75 som låste själv på målet. Mot sjömål användes robot 04. Senare användes även sjömålsrobot 15F och bombkapsel 90.

JA 37 var tänkt för luftstrid och var försedd med en RM8B motor med högre motorkraft och levererades till flottiljerna från 1978 i totalt 149 exemplar. För luftmål användes jaktrobot RB24 som senare uppgraderades till RB24J. Denna byttes ut mot robot 74. Det fanns även möjlighet att hänga på 30 millimeters automatkanonskapslar och motmedelskapslar samt störsändare.

De sista planen av JA 37 levererades i juni 1990 till F 3. År 1993 förverkligades en del av enhetstanken på flygplan då ett antal AJ 37, SF 37 samt SH 37 byggdes om till AJS 37 vilka tjänstgjorde tillsammans med JA 37 fram till Gripen kom. 2005 flög den sista JA 37 i tjänst. ■

Foto: Saab

Vapenbalkar

ƀ Med sina många vapenbalkar på undersidan av planet, kunde Viggen förses med en imponerande och varierande vapenlast med tung sjömålsrobot, attackraketer, jakt­ robotar, sprängbomber samt motmedelskapslar, störsändare och 30 millimeters automatkanoner.

FAKTA

Viggen

Dator

ƀ En av de största nyheterna med Viggen var datorn eller central­ kalkylatorn som gav piloten helt nya möjligheter att verka på ett sätt som inte tidigare varit möjligt.

Start och landning på vägbas

ƀ Med sin förmåga att starta och landa på korta vägbaser och att värnpliktiga soldater till och med var kvalificerade att serva planet, gav Viggen en ordentlig fördel mot sina samtida flygplan.

Fabrikat: Saab Varianter: AJ 37, JA 37, AJS 37, SH 37, SK 37 och SF 37 Uppgifter: Jakt, attack, spaning Längd och höjd: 16,4 m och 5,9 m.

Vingbredd: 10,6 m Tomvikt: 9,5–12,2 ton Startvikt: 20 ton (max) Motor: Pratt & Witney JT8D (RM8A), JA 37: RM8B Dragkraft: 6 700 kp (11800 med ebk) JA 37: 7350 kp (12750 med ebk) Hastighet: Mach 2,1 (JA 37) Aktionsradie: Runt 2 000 km Stigningsförmåga: 1 220 m/min Maxhöjd: 18 000 m Beväpning: 1×30 mm Akan eller 2×30 mm akankapsel, sprängbomb m/71, attackraket m/71, attackrobot 04, 05, 15F och 75, jaktrobot 24, 71, 74 och 99, störsändare I tjänst: 1971–2007 Antal tillverkade: Ca 330 stycken Källa: Svenska Flygplan – Lennart Andersson Flyghistorisk Revy 2021 samt Saab.

Officerstidningen

63

Noterat

I flödet

Sociala medier

POV: Talgoxe tar befälet

ƀ ”Jag inspekterar”, ”Typiskt ’BlåGul’”, ”Ett nytt drönarsystem som FMV testar” och Stridstalgoxe 90”. Det var några av kommentarerna på Försvarsmaktens första advent-inlägg som löd: ”Här är ett härligt naturögonblick fångat på Bergslagens artilleriregemente, precis innan de värnpliktiga skulle skjuta granatgevär”.

Youtube-tips

Namntävling för S 106

ƀ ”Global Eye kallas i Försvarsmakten för S-106. Men vi behöver såklart ett tilltalsnamn. Vad är ditt förslag? Fint pris utlovas”, skrev flygvapenchefen Jonas Wikman på X. Och förslagen strömmade in.

Nedan ett urval.

Premiär för säsong två av ”Försvarsmakten inifrån”

ƀ I andra säsongen av ”Försvarsmakten inifrån” fortsätter programledaren Jesper ”Bella” Berlin att besöka olika delar av Försvarsmakten, däribland Helikopterflottiljen i Linköping, UAS-center i Karlsborg och röjdykarna i Skredsvik. ”Under de åtta avsnitten kommer du som tittare att få se den opolerade verkligheten inifrån förbanden.

Helt utan skådespelare, omtagningar eller regi”, skriver myndigheten i en artikel. Avsnitten finns att se på Försvarsmaktens YouTube-kanal.

500

Så många cyklar har Försvarsmakten beställt från Monark. Upphandlingen räddar Monarks cykelfabrik i Vansbro, rapporterade flera medier i november.

64

Officerstidningen

”Peka på den regementsstad i Sverige som haft två regementen och inte haft slagsmål återkommande mellan de två regementena” Det säger Per Wallin från Krigshistoriepodden i P4 Skaraborg om bråken mellan värnpliktiga från K 3 och P 4 som inträffat i samband med krogbesök i Skövde i höstas. Han uppmuntrar inte våld betonar han i intervjun, men konstaterar att bråk mellan soldater vid regementen har en lång tradition.

Det tidigare radarspaningsoch ledningsflygplanet S 100 Argus döptes efter en jätte ur den grekiska mytologin. Vinnaren utses av en hård men rättvis jury, enligt FVC.

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Expert på GRG, P-skott & RB 57?

Vi söker en Customer Support Manager till Karlskoga - en nyckelroll där du blir länken mellan teknik, försäljning och slutanvändare.

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace Zoning TEMPEST Training High assurance applications

sales@eurotempest.net

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

Foto: Istock/Linnea Vesterlund

Försvarsmakten sköt inte till mer pengar till löner utöver märket på svensk arbetsmarknad, det vill säga 6,4 procent fördelat på två år. I framtiden hoppas Officersförbundets förhandlingschef Susanne Hult­ gren på mer givande lönediskussioner med Försvarsmakten.

AVTALSRÖRELSEN

INGET UTÖVER MÄRKET I FM:S RALS Årets lönerevision är avslutad och avtalet är underskrivet av facket och Försvarsmakten.­­­ Som tidigare annonserats tillsköts inte mer pengar till löner utöver märket på svensk arbetsmarknad, det vill säga 6,4 procent ­fördelat på två år.

TORSDAGEN 13 november

skrevs avtalet gällande lönerevisionen för 2025 och 2026 under. Avtalet gäller med start 1 oktober i år fram till 30 september 2027. Officersförbundets för-

66

Officerstidningen

handlingschef, Susanne Hultgren, noterar att det blev en förutsägbar process.

– Vi har avtalat och skrivit under på två lönerevisioner.

Försvarsmakten går oss inte till

mötes när det gäller lönerna, det blir inga extra satsningar på den militära personalen. Det enda man säger sig ha behov av är att följa märket, konstaterar hon.

I princip har utfallet i de kom-

”Vi får se hur länge de törs vänta med att genomföra åtgärder på andra konstaterade kritiska kompetensområden.”

mande två lönerevisionerna blivit exakt som 2024, något Susanne Hultgren och de andra fackliga förhandlarna hade stora farhågor om redan från början.

– Eftersom både ÖB och Försvarsmaktens personaldirektör har sagt att inga pengar kommer att skjutas till för särskilda lönesatsningar var vi förberedda.

SUSANNE HULTGRENS FÖRHOPPNING är att

Försvarsmakten framöver öppnar för mer konstruktiva diskussioner när det gäller synen på lön.

Redaktion: Fredrik B Nilsson, Jenny Folkesson & Cecilia Gustafsson, kommunikation Johan Hansson, tf. kommunikationschef

– Ta piloterna och flygteknikerna till exempel – där kunde vi konstatera att det fanns ett stort behov av att göra särskilda åtgärder på löneområdet. Men Försvarsmakten genomförde åtgärder först när krisen var ett faktum. Vi får se hur länge de törs vänta med att genomföra åtgärder på andra konstaterade kritiska kompetensområden.

2025 blir det 3,4 procent i lönepåslag på förbandsnivå och för 2026 års 2,9. Potten på 3,4 procent kommer att delas ut till samtliga organisationsenheter där ytterligare förhandlingar tar vid när de lokala officersföreningarna, i förhandling med förbandscheferna, ska fördela pengarna på individnivå.

– Jag är ändå nöjd med att vi får ut märket till varje förband. Det finns idag ingen bra systematik för att ta reda på om personalen vid en enhet har ett större behov av högre löner än andra, så då säkerställer vi att märket går ut till alla förband på lika premisser.

Därmed får ingen en lönepott som ligger under märket. Vi hoppas att man kommer kunna vara klar med de lokala förhandlingarna redan i januari, eller i bästa fall i december.

DET NU UNDERTECKNADE avtalet gäller

PROFESSION

Seminarium satte fokus på ­o­fficersprofessionens framtid Den 19 november samlades forskare, militärer och fackliga företrädare i Stockholm för seminariet Officersprofession i fokus. Årets upplaga markerade avslutningen för forskningsprojektet ”Yrkesofficerares professionalisering och karriärutveckling” (YPK), som under tre år hade granskat den svenska officersmodellen och specialistofficerarnas roll.

sering, karriärutveckling, trebefälsystemets utveckling och specialistofficerskårens roll i dagens Försvarsmakt.

Hans Hasselblad följde upp med kommentarer och en presentation av sin bok Militära professionella praktiker.

ÄVEN FÖRSVARSMAKTEN GAV sin syn på utvecklingsarbetet med SO-systemet, innan dagen avslutades med en paneldebatt där behovet av SEMINARIET ÖPPNADES av Officersförbundets fortsatt forskning och tydligare struktur inom förbundsdirektör Johan Hansson, som befälssystemet lyftes fram. belyste nuläge och utmaningar för yrkesmiliDen formella delen avslutades vid 18.30, vartärprofessionen. efter deltagarna fortsatte – Det blev en givande samtalen över en gemen”Det blev en givande respons på tillbakablickrespons på tillbakablick- sam middag. Seminariet en och de befälsreformer av Officersen och de befälsreformer arrangerades som genomförts sedan förbundet och Göteborgs som genomförts sedan universitet (CGHRM) i 1970-talet kopplat till infö1970-talet kopplat till randet av trebefälssystesamarbete med Försvarsmet, säger han, säger han. införandet av trebefäls­ makten. Årets upplaga Därefter presenterade blev inte bara en avslutsystemet.” doktoranden Roxanne ning på YPK-projektet utan Hirvonen sin studie om värnpliktigas uppleäven en plattform för att stärka dialogen kring velser av utbildningen – en genomgång som den svenska officersmodellens framtid. väckte stort intresse.

Jag hoppas att seminariet bidrar till att förEftermiddagen dominerades av forskarna djupa förståelsen för officersprofessionens bakom YPK-projektet, främst genom Per Thiutveckling och de utmaningar och möjligheter lander och Gunnar Gillberg, men även Petra som väntar framöver. Det bör framgent även bli Adolfsson, Jan Holmer, Roland Kadefors och ökat fokus på gruppchefskollektivet och officeKarl Ydén har ingått i projektet. De redovisade rarnas systemutveckling, säger Johan Hansson. ● Jenny Folkesson sina resultat och analyser kring professionali-

Foto: Jenny Folkesson

bara själva ralsen, alltså lönerevisionen. Officersförbundets övriga yrkanden är fortfarande under förhandling, däribland den högt prioriterade frågan om specialistofficerarnas lönesättning utifrån erfarenhet och djup kompetens.

– Utan att en specialistofficer byter grad eller placering och får väsentligt svårare arbetsuppgifter så kan han eller hon inte lönevärderas. Det är så klart inte rimligt.

Vi fortsätter att förhandla fram en metod för hur erfarenhet och kompetens ska kunna leda till en bättre lön i förhållande till det specialistofficeraren faktiskt gör, säger Susanne Hultgren.

Vi finns också på:

Ett trettiotal personer ­medverkade på professions­ seminariet den 19 november.

● Jenny Folkesson

Officerstidningen

67

Foto: Fredrik Sandberg/TT

I sin forskning ser Emma Oskarsson hur Försvarsmaktens personal behöver känna att de kan kontrollera sin arbetssituation för att må bra och göra ett bra jobb.

ARBETSMILJÖ

SVÅRT ATT SÄGA NEJ TILL MER JOBB 381 personer svarade på forskaren Emma Oskarssons enkät om hur arbetssituationen är för yrkesofficerare i Försvars­ makten. Nu presenterar hon resultatet av den första del­ studien. Det visar sig att vara svårt att sätta gränser för sin egen arbetsbelastning – och att kvinnor känner sig mer utsatta än sina manliga kollegor.

SVERIGE HAR nyligen gått med i Nato, För-

svarsmakten växer och många fler personer ska anställas. Det ställer krav på ökad flexibilitet och anpassningsförmåga hos personalen hos Försvarsmakten vilket kan leda till nya förutsättningar med ökad stress och arbetsbelastning. Och för att inte riskera att

68

Officerstidningen

personalen bränner ut sig eller lämnar Försvarsmakten är det viktigt att fokusera på vilka personliga resurser som blir viktiga för att mäkta med den nya situationen.

Det var utgångspunkten för doktoranden Emma Oskarssons forskningsprojekt som nu har gått i mål i en första delstudie. Studien

visar att störst betydelse för att vilja säga upp sig är brist på kontroll.

– Alltså att man inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Näst viktigast var de kvalitativa kraven på ens arbetsuppgifter, det vill säga arbetsuppgifter som kräver för mycket kognitivt och den tredje faktorn var om man inte kände ett bra socialt stöd från sina chefer.

Sammanfattningsvis: När kraven ökar, ökar också viljan att säga upp sig men de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna har också betydelse, säger Emma Oskarsson.

TIDIGARE FORSKNING OM psykosocial arbetsmiljö

finns det gott om. Det som gör denna undersökning unik är att den dessutom fokuserar på

Fakta: OM UNDERSÖKNINGEN Emma Oskarsson, doktorand på Försvarshögskolan i Karlstad, genomför sin forskarutbildning vid Stockholms universitet.

I studien ”Kognitiv förmåga och krav och resurser i arbetet” har hon valt att fokusera på om och i så fall hur arbets­ situationen för yrkesofficerare i Försvarsmakten förändras mot bakgrund av ­pågående tillväxt och ökad arbets­ belastning.

9 000 medlemmar i Officersförbundet bjöds in att delta i undersökningen ­genom att logga in via Officersförbundets ­hemsida och där svara på frågor om hur de upplever sitt jobb och sin arbets­ belastning.

381 personer, ungefär hälften officerare, hälften specialistofficerare deltog i studien och svarade på frågorna med start i november 2024 fram till april 2025.

Nu är första delstudien klart och ska publiceras vetenskapligt. Sedan kommer en intervju och en observationsstudie om hur Försvarsmaktens personal rent praktiskt använder sina personliga resurser.

Foto: Jenny Folkesson

personliga resurser och vilken betydelse de nal ska kunna bättre? Enligt Emma Oskarsson kan ha för hur man upplever sin arbetsmiljö handlar det om dels förmågan att sätta gränoch tolkar de krav som ens jobb innebär. I förser för sig själv, dels självtillit. Just självtillit är längningen handlar undersökningen även hur en väldigt viktig faktor när det gäller utbrändsådana faktorer kan påverka olika arbets- och het och även där finns tydliga skillnader melhälsorelaterade utfall – som exempelvis psylan kvinnor och män. kisk hälsa, välbefinnande och vad man har för – Männen tror mer på sig själv än kvinnorattityder kopplade till arbetet. Och det finns na gör och männen upplever inte i lika stor det inte lika mycket forskning på. utsträckning att de har problem med sin hälsa.

Förmågan att som anställd sätta gränssättanI en sammanfattande hälsning till Försvarsde strategier är en personlig resurs som inte bör maktens chefer trycker Emma Oskarsson lite underskattas, noterar Emma Oskarsson. Henextra på att det gäller att identifiera vad som nes forskning visar att probehövs för att stärka sin blemet inte ligger i kommu”Männen tror mer på sig personals engagemang i nikationen med cheferna. så att de själv än kvinnorna gör organisationen, – Det verkar inte finnas stannar kvar inom Föroch männen upplever svarsmakten och inte riskenågra problem när det gäller inte i lika stor utsträck- rar att bli utbrända. Särskilt att signalera uppåt om hög arbetsbelastning. Däremot ning att de har problem det här med att kunna kontfinns det problem när det rollera sin arbetssituation med sin hälsa.” gäller hur man sätter gränär viktigt för välbefinnanser för att hantera sin egen arbetsbelastning – det, även om det så klart inte är ett behov som det verkar vara betydligt svårare. går att tillgodose i vilken utsträckning som helst, NÄRMARE HÄLFTEN AV de som har svarat på enkäten – Men så långt som möjligt är det viktigt att uppger att de i stor utsträckning tar på sig mer de anställda kan det. Det är också viktigt att arbete än de orkar med. De upplever inte att de känner att de har stöd från chefer och kolde kan arbeta ostört och de kan inte planera legor för att kunna göra ett bra jobb. Dessutom in reflektionstid mellan sina arbetsuppgifter. behöver krävande arbete ändå vara hanterEmma Oskarsson ser att Försvarsmaktens bart och de anställda behöver känna att de har personal anser att det är bristen på tid som är förmågan att kunna lösa sina uppgifter, säger boven i dramat.

Emma Oskarsson. ● Jenny Folkesson – Folk känner inte att de hinner, inte minst på grund av de kvantitativa kraven. Att arbeta hårt, snabbt och under tidspress skattas högst bland olika sorters arbetskrav. Det är bekymDoktoranden Emma Oskars­ mersamt om man inte känner att man kan sätson har undersökt hur arbets­ ta gränser för sin arbetsbelastning eftersom vi situationen för yrkesofficerare har förändrats i och med att ser att det kan öka risken för utbrändhet och ­Försvarsmakten växer och folks vilja att säga upp sig. Det är inte ett bra arbetsbelastningen ökar. resultat. Jag ska undersöka vidare vad det kan bero på att många inte upplever att de kan sätta gränser för sin egen arbetsbelastning.

Ett annat tydligt resultat är att kvinnliga officerare och specialistofficerare mår sämre än sina manliga kollegor. Kvinnorna upplever en lägre psykisk hälsa, ett lägre välbefinnande, de är i lägre grad tillfredsställda med sitt liv och deras känsla av återhämtning efter utfört arbete är sämre än männens.

– Dessutom har kvinnorna fler symtom på depression än sina manliga kollegor, men det är inte jätteöverraskande utan speglar andra liknande studier från andra sammanhang.

VAD ÄR DET då för personliga resurser som visar sig vara viktiga för att Försvarsmaktens perso-

Officerstidningen

69

Arbetstagarorganisationerna inom Försvarsmakten söker

HUVUDSKYDDSOMBUD PÅ CENTRAL NIVÅ – FEM ORDINARIE OCH SEX ERSÄTTARE FÖR ATT FÖRSVARSMAKTEN ska lyckas med samord­ ning och utveckling av det systematiska arbetsmiljö­ arbetet krävs en väl fungerande samverkan med såväl de fackliga organisationerna som skyddsorganisationen.

I det arbetet spelar de olika samverkansgrupperna i FM en synnerligen viktig roll. Snart går mandatperioden

ut för nuvarande huvudskyddsombud och deras ersättare och vi söker därför lämpliga kandidater, att representera all anställd personal inom myndigheten. Förtroendeupp­ draget löper på tre år från och med den första november 2026. Eventuella resor i din roll som HSO betraktas som tjänsteresa.

Uppdraget innebär att du ska:

Vi ser att du har följande kvalifikationer och egenskaper:

● företräda i arbetsmiljöfrågor ● verka för en god arbetsmiljö

● anställd och tjänstgörande inom Försvarsmakten

● samarbeta nära med de fackliga organisationerna

● goda teoretiska kunskaper (gärna eftergymnasiala) inom arbetsmiljöområdet eller likvärdiga kunskaper

● samordna huvudskyddsombuden inom ditt område ● delta i ASU och AMK

● verkar som skyddsombud

● förmåga till självständigt arbete inom givna ramar

● delta vid konferenser och utbildningar

● delta vid arbetsmiljöinspektioner och skyddsronder Den som utses till huvudskyddsombud har kvar sin ordinarie befattning, men har rätt till ledigheten som behövs för uppdraget, erforderlig tid. Under sådan ledighet behåller man sina anställningsförmåner.

● stor social kompetens och mycket god samarbetsförmåga

● förmåga att kunna uttrycka dig väl i tal och skrift ● strukturell och analytisk ● stor personlig integritet

FM HSO - ORDINARIE OCH ERSÄTTARE (1+2) TILL CENTRALA ASU/AMK VID HKV

ARMÉNS HSO - ORDINARIE OCH ERSÄTTARE (1+1) TILL ARMÉCHEFENS ASU/AMK

FLYGVAPNETS HSO - ORDINARIE OCH ERSÄTTARE (1+1) TILL FLYGVAPENCHEFENS ASU/AMK

För att delta i C FST, C FST GEN, C FST STÖD, PERSDIR och C OPL - samverkansgrupper arbetsmiljökommittéer i Stockholm. Vi söker en ordinarie och två ersättare.

För att delta på Arméchefens samverkansgrupp och arbetsmiljökommitté i Enköping. Vi söker en ordinarie och en ersättare.

För att delta på Flygvapenchefens samverkansgrupp och arbetsmiljökommitté i Uppsala. Vi söker en ordinarie och en ersättare.

MARINENS HSO - ORDINARIE OCH ERSÄTTARE (1+1) TILL MARINCHEFENS ASU/AMK

HV HSO – ORDINARIE OCH ERSÄTTARE (1+1) TILL RIKSHEMVÄRNSCHEFENS ASU/AMK

För att delta på Marinchefens samverkansgrupp och arbetsmiljökommitté på Muskö.

Vi söker en ordinarie och en ersättare.

För att delta i RIKSHVC samverkansgrupp och arbetsmiljökommitté i Stockholm. Vi söker en ordinarie och en ersättare.

VÄLKOMMEN MED DIN INTRESSEANMÄLAN!

Skriftlig intresseanmälan mailas senast den 1 april 2026 till din fackliga organisation enligt nedan.

Uppge till vilken samverkansgrupp du söker och om det är som ordinarie eller ersättare.

OFR/O FM (Officersförbundet) Martin Sachs 08-440 83 51 kansliet@officersforbundet.se

Seko Försvar Åsa Karlsson 076-649 23 95 seko-fm-fo@mil.se

Saco-S FM Karin Gällmo 070-816 92 98 saco-s-fm@mil.se

OFR/S (Försvarsförbundet) Freddy Tullgren 08-402 40 02 freddy.tullgren@forsvarsforbundet.se

Viktigt om ­omgalonering

FÖRSÄKRING

Ny MC-försäkring och ökad ­tillgång till juridisk rådgivning Officersförbundet arbete med försäkringsbolaget If syftar till att erbjuda försäkringar till förbundets medlemmar utifrån deras specifika behov. Från 1 januari 2026 dyker det upp nyheter för MC-ägare och för dig som behöver se över familjejuridiken.

din vardag tryggare. Som medlem har du möjlighet att boka rådgivning med If för att säkerställa att du har de försäkringar och de försäkringsbelopp som passar just din livssituation.

Medlemmar har sedan tidigare kunnat försäkra hem och bil till förmånligt medlemspris.

Nytt för 2026 är en rabatt om du försäkrar din motorcykel hos If. En annan nyhet vid årsskiftet är att du som har gruppförsäkring hos If nu får ökad tillgång

BOKA TID MED RÅDGIVARE

Webb: if.se/officersforbundet Telefon: 0770-82 00 01 Tjänsten erbjuds genom If Services och utförs av Verahill Familjejuridik.

Missa inte vårens kurser

PODD

Nya poddavsnitt – om administration och ämbetskurage Årets avslutas med två fullmatade poddavsnitt som räcker över årsskiftet. En fördjupning i mod för myndighetsanställda och en målande inblick i administrationens underbara värld.

I NYA poddavsnitt tittar vi närmare på

två aktuella ämnen. I ett träffar du sociologen Lasse Ekstrand och tidigare arméchefen, generalmajor Anders Brännström, som förklarar och problematiserar uttrycket ämbetskurage. I årets sista gästar forskaren Anders Ivarsson Westerberg från Södertörns högskola, kapten Andreas Braw och Försvarshögskolans rektor Robert Egnell. Trion ger bland annat en bild av hur administrationen tycks bli mer omfattande, hur den påverkar en officers arbetsdag och huruvida den är en

Foto: Garnisonsmuseet Skaraborg

MED ETT bra försäkringserbjudande blir

till juridisk rådgivning. Upp till fem timmar per år till en egenavgift på 799 kronor.

– Inför en utlandstjänstgöring är det viktigt att inte glömma bort den familjejuridiska tryggheten. En bra juridisk planering skyddar både dig och dina närmaste under din frånvaro, säger Annika Sjöö, Partner Manager på If.

Konflikt. Är du en av de officerare som fick dispens med att byta från officer till specialistofficer fram till och med sista december i år? Nu har Försvarsmakten påbörjat processen med att besluta om byte av kategori för även dessa officerare. Eftersom det är väldigt kort tidsfrist mellan beslut och att påkalla tvisteförhandling önskar vi att du medlem som vill omfattas av tvisteförhandlingen omgående hör av dig till din lokalförening.

del av Officersprogrammet eller ej.

Vilka skyldigheter har du som myndighetsanställd att säga ifrån när något är oetiskt, olämpligt eller olagligt? Vad innebär högt i tak?

Borde andra personer sköta ditt administrativa ok? Har den digitala teknologin lett till fler lösningar – eller högre krav?

Vem ansvarar för att du är förberedd för administration i rollen som officer?

Lyssna här:

Kurser. Här är de tre kurserna som är fastställda än så länge, anmäl dig gärna redan idag: ȃ Officersförbundets kurs för högre chefer ges 10 mars på kansliet på Sturegatan 15 i Stockholm. Sista anmälningsdagen är 3 februari. ȃ Avtals- och utbildningskonferens hålls 24 och 25 mars på Quality Hotel Winn i Haninge.

Sista anmälningsdagen är 17 februari. ȃ Officersförbundets grundkurs i avtal och arbetsrätt (GIAA) hålls 21 till 23 april på Quality Hotel Winn i Haninge. Sista anmälningsdatum är 17 mars.

För att se fler kurser våren och hösten 2026 logga in på dina sidor på Officersförbundets hemsida och klicka dig vidare där.

Officerstidningen

71

PORTRÄTTET

Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officersförbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är och vad som får dem att engagera sig.

Josefine Granberg är mitt uppe i ett förändringsarbete i arbetet som fackligt förtroendevald för Ärna OF. Om ett år hoppas hon till exempel ha inrättat ett lokalt löneråd.

Hon vill vara med där det händer Josefine Granbergs nyfikenhet har tagit henne hela vägen till förbundsstyrelsen där hon sedan två år tillbaka är ledamot.

Det fackliga arbetet engagerar henne så pass mycket att hon idag jobbar med det på heltid.

Text: Jenny Folkesson Foto: Filip Erlind

H

ON HAR sin styvfar att tacka för intresset för flyget. Tio år gammal flyttade Josefine Granberg, hennes mamma och tvillingbror från Botkyrka till Åtvidaberg där styvpappan bodde. Det var han som väckte hennes nyfikenhet för det luftburna.

– Han var flygtekniker under sin värnplikt och hade ett jättestort flygintresse, så han var

72

Officerstidningen

inspirationskällan som fick in mig på det här spåret. Min bror tyckte inte det var lika coolt så det blev jag och min styvpappa som åkte på flygshower tillsammans under min uppväxt, säger hon.

Som 16-åring gick hon med i FVRF (Flygvapenfrivilliga) i Östergötland och fick då åka på olika studiebesök. Under en av resorna besökte organisationen Uppsala och F 16 och Josefine Granberg fick för första gången lära

sig lite om luftbevakning. Fascinationen var omedelbar – här såg hon sin möjlighet att kombinera flygintresset med tonårens gejmande.

– Jag spelade en hel del dator under den här tiden och här såg jag plötsligt möjligheterna till en yrkesbana med både flyg och datorer. Där och då bestämde jag mig för att jag vill jobba med luftbevakning.

FÖRSVARET ÖVERLAG LOCKADE, Josefine Granberg har

alltid tyckt om utomhusaktiviteter och uppskattar både fysiska och mentala utmaningar.

Men besöket på F 16 hade en alldeles särskild dragningskraft på henne och när hon några år senare mönstrade och gjorde grundutbildningen i Uppsala var det med inriktning mot just luftbevakning. Därefter blev det SOU i

Halmstad som följdes verksamhetsförlagd utbildning i Uppsala. Men efter en tid med luftbevakning i praktiken testade hon också att vara huvudlärare för programbunden utbildning för OP/SOU. Det gav mersmak och därför sökte hon sig tillbaka till skolverksamheten och blev YBK huvudlärare för luftbevakning.

– För mig var det mer stimulerande att utbilda andra, att få se andra växa samtidigt som man är med och utvecklar och skapar nya utbildningar. Jag går gärna olika utbildningar som jag sedan kan dra nytta av i den verksamhet jag bedriver.

på de olika enheterna kopplade till individerna – trots att förändringarna i personalens arbetsmiljö kan bli ganska genomgripande.

När den sortens hinder uppstår kan Josefine Granberg lugnt luta sig mot arbetsmiljölagen.

– Det borde vara självklart att det görs en riskbedömning kopplat till införandet av trebefälssystemet, men trots att det står i arbetsmiljölagen så följs det inte alltid. Jag vill få till en kulturförändring där Försvarsmakten i större utsträckning än idag har en dialog med oss. Det som är bra är att även om vi tänker olika så har vi ju samma mål: en arbetssituation som funkar för alla parter, säger Josefine Granberg och tillägger att arbetsgivaren DET FACKLIGA ENGAGEMANGET kom tidigt. 2016 blev generellt sett behöver bli bättre på att göra hon suppleant i Ärna OF och riskbedömningar avseende har sedan dess gradvis klättsin personal och verksamhet. ”Jag vill få till en rat uppåt. I grund och bot­kulturförändring där ten tror Josefine Granberg IDAG ÄR HON mitt uppe i flera Försvarsmakten i att intresset för det fackliga omfattande förändringsprostörre utsträckning cesser och inom ett år hoppas handlar om nyfikenhet och än idag har en dialog hon att mycket av det arbete kunskapstörst.

– Jag gillar att vara där det hon gör just nu kommer ha med oss.” händer och vill gärna veta burit frukt. varför saker och ting är som de är. Och så vill – Då tror jag vi kommer ha fått till ett helt jag vara med och påverka och förändra där annat klimat när det handlar om samverkansjag tycker det behövs – jag har svårt att sitta avtal. Enheterna ska kunna samverka bättre still när jag tycker något borde förändras! med arbetsgivaren på bred nivå, idag är det Jag har också alltid varit mån om att alla i en fortfarande ganska toppstyrt på sina håll. Jag grupp ska ha det bra, jag arbetar gärna lite vill att Ärna OF samverkar på enhetsnivå på för alla de som inte orkar, säger hon och pasF16, att enheterna bjuder in oss i sitt arbete på sar på att skicka i väg ett tack till dåvarande ett mer naturligt sätt. Det kan dessutom vara och nuvarande ordföranden i Ärna OF. – Jag är så glad att de såg mig och frågade om jag ville göra mer inom facket.

I sitt fackliga arbete lyfter hon även gärna arbetsmiljöfrågor. Tidigare har hon varit engagerad i Noak (Nätverk för officerare och anställda kvinnor) och frågor kring jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter ligger henne varmt om hjärtat. Nu, när hon företräder ett förband, är hon engagerad i ett förändringsarbete där hon vill se att jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet på ett naturligt sätt fogas in i samverkansavtalet. Den sortens frågor ska inte förpassas till något perifert utan bör ses som en naturlig och central del av avtalet. Josefine Granberg tror egentligen inte att det finns ett motstånd mot jämställd- och jämlikhetsfrågor ute på förbanden. Snarare rör det sig om ointresse I grund och botten är det och ibland okunskap. nyfikenhet som ligger bakom OKUNSKAP STÖTER HON även på i samband med att

trebefälssystemet införs. Det är inte ovanligt att arbetsgivaren missar att göra riskanalyser

så att jag får information om viktiga förändringsprocesser ”lite vid sidan av” och ibland även i ett sent skede, så vill jag inte ha det.

I EN TID av omorganisationer, F 16 växer så det

knakar, har Josefine Granberg ett digert arbete framför sig när hon nu har tagit över de arbetsuppgifter som tidigare ordförande för Ärna OF ansvarade för i över 20 år. På sin att göra-lista ligger utöver allt annat även punkten att snarast inrätta ett löneråd för att främja en smidigare och mer rättvis löneutveckling för personalen på F 16. Dessutom ligger de på henne och de andra inom Ärna OF att se till att föreningen växer. ●

JOSEFINE GRANBERG Ålder: 31 år.

Grad: Fanjunkare.

Gör: Just nu tjänstledig från a ­ rbetet som huvudlärare för YBK-kurser inom luftbevakning på Luftstridsskolan. Vice ordförande i Ärna OF och styrelse­ledamot i Officersförbundet.

Bor: På landet utanför Uppsala.

Familj: Sambo och ett barn.

Intressen: Utomhusaktiviteter som till ­exempel klättring, distanslöpning och odling.

Josefine Granbergs fackliga engagemang. Hon vill veta hur saker och ting fungerar och hänger ihop.

Officerstidningen

73

Har du en fråga till våra experter?

Mejla: kansliet@officersforbundet.se

FRÅGA FÖRBUNDET

OF Helikopter OF Helikopter är en förening med rötter i armén, marinen och flygvapnet och har 900 medlemmar och växer. Föreningen och dess styrelse är representerade på de tre baserna i Ronneby, Linköping och Luleå. Styrelsesammansättningen spänner inte bara geografiskt över hela flottiljen, utan även över i stort sett alla kategorier. Ordförande är Mats Häggström.

Är det rimligt att nyanställd har samma lön?

Som anställd skyttesoldat med tre års erfarenhet undrar jag över min lön. Jag har förstått att nyanställda kollegor utan erfarenhet har samma lön som jag. Är det rimligt?

I Försvarsmakten tillämpas individuell lönesättning, det vill säga du ska ha lön efter hur väl du presterar, hur svåra arbetsuppgifterna är och vilket ansvar du har.

Därför är det omöjligt att svara exakt vilken lön som är rimlig i varje enskilt fall.

Om du har funderingar kring din lön så kan du alltid prata med din lokala officersförening eller din chef.

Skulle det vara så att du med din erfarenhet och kunskap har en lön som är densamma som en helt nyanställd kan det vara ett tecken på att lönebildningen inte fungerar som det ska, men det går inte att ge ett fullständigt svar utan du behöver prata med din lokala officersförening eller

din chef så får dom hjälpa dig titta på frågan. Du kan även ta upp det här med din chef på nästa medarbetarsamtal.

Om du får en ny befattning eller förändrade arbetsuppgifter ska du alltid diskutera lön innan du tackar ja. Om du inte får gehör från chefen ska du tala med din officersförening.

exempelvis hamna i konflikt med din arbetsgivare på den civila arbetsplatsen kan du inte få det stöd från OF som du kan tillgodogöra dig som militärt anställd.

Vi rekommenderar att du går med i ett fackförbund som representerar din nya civila arbetskategori och som finns representerat på din nya arbetsplats.

Beordrad att arbeta med andra uppgifter

Jag är specialistofficer. Nu vill min chef att jag ska börja arbeta ute på en skjutfältsexpedition.

Kan han beordra mig att utföra vilka arbetsgifter som helst?

Ja, det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Generellt sett kan man säga att militär personal, och i synnerhet yrkesofficerare, har en bred och omfattande arbetsskyldighet jämfört med andra yrkesgrupper. Men din anställning styr och Får jag fortsätta vara begränsar även i viss mån vad medlem som civil? du kan beordras att utföra för Jag har nyligen lämnat mitt jobb arbetsuppgifter, enkelt uttryckt i Försvarsmakten och arbetar ska det vara ”militära arbets­ numera civilt. Kan jag vara kvar uppgifter”. som medlem i OfficersförDet är svårt att på förbundet? hand reda ut vilka typer att arbetsNej, egentligen inte. uppgifter du kan OF organiserar beordras att utföra anställd militär perinom ramen för sonal i Försvarsmakdin anställning, ten och närliggande det måste bedömas myndigheter. Vi är i det enskilda fallet, avtalspart gentemot FörMats Häggström. men det utgår från milisvarsmyndigheterna och tära arbetsuppgifter. Ta har förhandlingsrätt och kunkontakt med din lokalförening skap specifikt på områden som så att ni tillsammans kan titta på rör våra medlemmar. Skulle du frågan. ●

HEJ DÄR!

Fanjunkare Hans Lundgren, kassör i OF Helikopter.

Vad snackisen hos er?

– Att högsta värdet i två löne­ boxar riktade mot flygtekniker visade sig vara exakt samma belopp som förra året.

Försvarsmakten har inte har höjt med en krona trots att man har gjort satsningar på flygtekniker.

Vad pratar folk mer om?

– Löner och rals och vad utfallet kan bli. Jag har fullt upp nu med att kontrollera så att alla medlemmar är med i ralsen.

Vilken är den vanligaste frågan du får?

– Frågor om arbetstider, hur hanterar om man måste gå in och jobba på ledig dagar till exempel. Jag kör ju utbildningar om det också.

Vad är roligast med att vara ­förtroendevald?

– När man får kredd för sitt jobb och har lyckats hjälpa andra så de får det bättre och blir nöjda.

KANSLIET Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare, Peter Löfvendahl, Carl Miemois, Lars-Johan Nordlund, Martin Sachs

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

74

Officerstidningen

Kommunikation: Johan Hansson, tf. kommunikationschef Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson, Jenny Folkesson Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 E-post: kansliet@officersforbundet.se

If i samarbete med

Förmånligt för dig och dina nära

Ett starkt skydd dygnet runt hjälper mycket Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden.

Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat: • Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport, vilket många andra personförsäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och barn.

• Både medlemsrabatt och Ifs förmånsrabatt på hem- och bilförsäkringen. Dubbla rabatter som kan spara tusenlappar.

Mer om dina medlemsförmåner hittar du på if.se/officersforbundet. Du kan också ringa 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If.

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Levererar för framtiden Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år.

Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade. baesystems.com

Vi stödjer