Officerstidningen nr 1 2023

krönikan: » GSS/T är en underutnyttjad personalkategori, men många förband saknar helt förmåga att öva dessa. «

2023

Vad kriget lärt oss

Kriget i Ukraina innebär ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia och det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskriget. Snart har det gått ett år sedan Rysslands storskaliga invasion – vilka lärdomar kan Sveriges försvar dra?

fm vind Personalen hårt pressad av hög arbetsbelastning. mötet Marinchefen om behovet av att stärka de marina stridskrafterna.

Insänt:

Mödosammare att vara kadett i dag än för tio år sedan.

förbundet Kraftiga höjningar av flera tillägg.

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR!

SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45

PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51

KARBIN OCH SKARPSKYTTEVAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51

LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB

Info@mp-sec.com

www.mp-sec.com

sigsauer.com

Förbundsordföranden:

Tillväxten kräver villkor i toppklass

Vi har lämnat ett historiskt 2022 bakom oss – det blev året då kriget tyvärr kom åter till Europa. Det går inte att nog påtala det allvarliga säkerhetspolitiska läget och dess påverkan på energiförsörjning och vårt makroekonomiska läge med skenade räntor och hög inflation.

Rysslands invasion av Ukraina skakade om oss alla. Ur den kom – helt naturligt, men ändå överraskande – den svenska Natoansökan. Den redan tidigare beslutade och nödvändiga upprustningen av Försvarsmakten blev också helt central. Den allt högre försvarspolitiska ambitionen innebär emellertid i kombination med Försvarsmaktens ökade operativa tempo, att arbetsbelastningen för Officersförbundets medlemmar blir alltmer ansträngd – medlemmar som alltjämt står i främsta linjen.

växa i omfattning och styrka samt integreras i Nato. Ja, det är minst sagt utmanade tider för alla våra medlemmar. Men för att skapa uthållighet, en nödvändighet för att kunna öka tempot ytterligare om så krävs, måste lön och villkor inte bara vara konkurrenskraftiga – jag menar att de måste vara i toppklass och ge alla och en var en känsla av att de hårda ansträngningar som envar gör verkligen uppskattas – uppskattas av såväl arbetsgivaren Försvarsmakten som av staten Sverige.

»Vid Folk och försvars rikskonferens 2023 gavs positiva signaler från såväl politiken som från Försvarsmakten.«

DET VAR DÄRFÖR mycket glädjande att avsluta 2022 där vi och övriga fackförbund och arbetsgivaren kom överens om att höja ett stort antal tillägg, exempelvis för Försvarsmaktsdygn och OB-ersättning. Det ligger helt i linje med vad våra medlemmar gett uttryck för i vår medlemsundersökning – löner och villkor är, enligt de som svarat, de viktigaste frågorna som vi ska driva. Men de där framgångarna kom inte av sig själv, bakom ligger hårt fackligt arbete.

Vid Folk och försvars rikskonferens 2023 gavs positiva signaler från såväl politiken som från Försvarsmakten. På det försvarspolitiska området råder närmast borgfred och stor enighet om vikten av ett starkt totalförsvar – att det således finns fortsatt stora behov både inom det militära som civila förvaret.

Överbefälhavaren har börjat tala om personalen och hur hårt de arbetar, samtidigt som Försvarsmakten ska

DET FINNS BÅDE behov av och möjlighet till kreativa förhandlingar och lösningar – med god ömsesidig och respektfull vilja är jag övertygad om att vi kan hitta konstruktiva partsgemensamma överenskommelser till gagn för den hårt arbetande militära personalen i en allvarlig tid – något vår försvarsminister Pål Jonson påtalade i Sälen: ”exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder”.

Att Försvarsmaktens myndighetsledning nu talar tydligare och poängterar vikten av personalen och dess förmåner och villkor gör därför att jag ser 2023 an med viss tillförsikt ur ett fackligt perspektiv. Emellertid krävs fortfarande betydande ansträngningar för att lyckas med Försvarsmaktens tillväxt, där en övertygande stabil tillströmning av personal blir avgörande. För att lyckas med det räcker det inte med att de militära yrkena är attraktiva – förmåner, löner och villkor måste också vara på en sådan nivå att de även uppfattas som tilltalande.

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 46–50.

Håller du med? Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

Stockholm den 27 januari 2023

Lars Fresker Förbundsordförande

INNEHÅLL, NR 1 2023:

18

32

Karl Ydén, forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS)

AKTUELLT 8 | ÖB: ”Vi måste ha förmåga att verka när det inte finns el eller samband”

10 | FM Vind-resultat:

Personalen under hård press

12 | Särbehandling av äldre nödvändig vid antagning till pilotutbildningen

44 8 16

INTERVJU 16 | Forskaren Karl Ydén om specialistofficersreformen

REPORTAGE 18 | Lärdomar och observationer från kriget i Ukraina

ANALYS 30 | Övergreppen i Ukraina visar behovet av regler i krig

MÖTET 32 | Marinchef Ewa Skoog Haslum om behovet av en stark marin

INSÄNT OCH DEBATT 40 | Officersutbildningen måste prioriteras högre

KRÖNIKA 42 | Andreas Braw: Bygger vi nya pappersförband?

NOTERAT 44 | Intervju med personerna bakom instagram-kontot ”Gubbar på rad”

FÖRBUNDSNYTT 47 | Kraftiga höjningar av flera tillägg

48 | Officersförbundet påkallar tvisteförhandlingar om trebefälssystemet

»Specialistofficersreformen var ett sätt att radikalt stöpa om befälskårens åldersstruktur. «

OMSLAGSFOTO:

Anatolii Stepanov

Vad

Det låter hårt men det är bättre att slå ihjäl ryssen i Ukraina än att de står på vår tröskel”, sa rikshemvärnschefen generalmajor Laura Swaan Wrede i ett läsvärt porträtt i Dagens nyheter nyligen. Rikshemvärnschefen yttrade dessa, redan nästan bevingade ord, apropå Sveriges militära stöd till Ukraina och om att hjälpa ett självständigt land som utsätts för ett orättfärdigt anfallskrig. Och att ukrainarna också slåss för vår frihet.

» Det låter hårt men det är bättre att slå ihjäl ryssen i Ukraina än att de står på vår tröskel«

Det har snart gått ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Många analytiker och bedömare har imponerats och överraskats av ukrainarnas försvarsförmåga, försvarsvilja och motståndskraft mot den ryska aggressionen. Även om västvärlden har överskattat den ryska militära förmågan har dess farlighet underskattats – benägenheten att gå i krig, viljan att ta risker, hänsynslösheten och brutaliteten.

Ett lands försvarsvilja är – vilket Ryssland har fått erfara och resten av världen har fått se i Ukraina – helt avgörande för förmågan att försvara sig. Det utgör grunden för totalförsvaret. I den nya antologin ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete” lyfts olika aspekter av just försvarsvilja upp. I förordet konstaterar redaktörerna Jenny Deschamps-Berger och Patrik Oksanen att viljan hos medborgarna att försvara sitt land ”är den avgörande förutsättningen för en liten demokratis frihet när ofreden står bakom dörren”.

Kriget och dess följder kommer att få stor påverkan på den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa under lång tid framöver. Vilken påverkan har kriget i Ukraina hittills fått för Försvarsmakten? Och vilka observationer från kriget är av relevans för svensk del? Det är några av frågorna som vi har fördjupat oss i till detta nummer av tidningen. Läs mer på sidorna 18–29.

REDAKTION OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz

070-654 45 00

josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR

Linda Sundgren

070-820 39 88

linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Torino

08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anna-Karin Nilsson, Annica Ögren, Anna-Maria Stawreberg.

NUMMER 1, 2023

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 14.

WEBB www.officerstidningen.se

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

BESÖKSADRESS

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media

08-10 39 20

officerstidningen@bs-media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 2, 12 mars

Nr 3, 23 maj

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

har vi lärt oss av kriget hittills?

I samråd med polisens vapentekniker har vi utvecklat ett koncept för ett säkrare och mer ergonomiskt arbetssätt vid rengöring och hantering av vapen. Syftet är att vapenteknikerna ska skyddas från att exponeras av farliga och hälsovådliga kemikalier och gaser vid rengöring av vapen

Vi har redan levererat fem kompletta vapenverkstäder till Polismyndigheten och har ytterligare två under produktion.

Vi levererar även nyckelfärdiga lösningar som innefattar:

• Komplett ventilationslösningar med fläkt. agg, motorspjäll, styr&regler etc.

• UL-tvätt, skölj- samt torkstation mm.

• Punktutsug, ventilerade kemikalieskåp mm

• Kraftiga arbetsbänkar

• Dragskåp och draghuvar inredda med t.ex. verktygstavlor, belysning m.m.

• Höj/sänkbara motorstativ

• Kundanpassad inredning

Vi har över 20 års erfarenhet att leverera specialanpassad utrustning till Polisen. Läs mer på www.speciallab.se

Draghuv för vapenvård med motorstativ

UL-tvätt, skölj- samt torkstation integrerad i dragskåp

/Aktuellt

Beredskapen inom transportsystemet granskas

ƀ Under fem år ska ett forskningsprogram om beredskapsförmågan i transportsystemet genomföras. Bland annat ska varuförsörjningskedjor granskas

och analyser av hur nya teknologier påverkar hot, sårbarheter och risk i framtida transportsystem genomföras. Programmet heter Beredskapshänsyn i utveckling och långsiktig planering av transportsystem, Bult, och star-

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

tade i januari. Det leds av Camilla Eriksson som är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, men forskning kommer även att genomföras hos projektets samarbetspartners vid Statens väg- och transportforskningsin-

stitut, Linköpings universitet och Kungliga tekniska högskolan. Bult har en budget på 30 miljoner och finansieras av Trafikverket. /LS

Allt fler kvinnor gör värnplikt i Finland

ƀ I Finland omfattas inte kvinnor av den allmänna värnplikten, men de kan söka grundutbildningen på frivillig väg. Sedan 2009 har intresset för värnplikten ökat bland finska kvinnor och under förra året genomförde drygt 1 000 kvinnor värnpliktsutbildningen. Det uppger den finska försvarsmakten på sin webbplats. I år har 1 258 kvinnor ansökt om att få göra militärtjänst. /LS

ÖSTERSJÖREGIONEN

Ökat militärt samarbete mellan Danmark och Sverige q

DANMARK OCH SVERIGE ska öka det operativa samarbetet i Östersjöområdet. Det framkom under ett möte i mitten av januari mellan Danmarks och Sveriges respektive chefer för Operationsledningen, generalmajor Michael Hyldgaard och generallöjtnant

Carl-Johan Edström, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

– Det kommer att gynna säkerheten i både Danmark och Sverige och stärker försvaret av hela Norden och Östersjöområdet. Ett fördjupat samarbete innebär att vi kan kombinera och samöva våra militära förmågor, säger

Carl-Johan Edström, i artikeln.

Vid mötet avhandlades möjligheterna för

mer konkret operativ planering och aktiviteter, däribland kopplat till Natos framskjutna närvaro i Baltikum, patrullering i luftrummet inom Natos Air Policing och marin verksamhet, enligt Försvarsmakten.

– Med bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa och Sveriges och Finlands blivande medlemskap i Nato kommer det militära samarbetet öka såväl i Norden som i hela Östersjöregionen, säger Michael Hyldgaard i artikeln.

Nyligen placerades samverkansofficerare i respektive lands högkvarter för att ytterligare underlätta samarbetet framöver.

/JOSEFINE OWETZ

» Vi löser vår dagliga verksamhet – från övervakning, uppdrag i Litauen eller bistår Ukraina – på ett bra sätt. Men jag är bekymrad över försvarets beredskap och uthållighet i kris och krig. «

Det sa Norges försvarschef general Eirik Kristoffersen i norska TV 2 i november. Han poängterade att beredskapen inte är tillräckligt bra och måste fortsätta stärkas. Sjöoperativa helikoptrar till kustbevakning och fregatter är det som brådskar mest, sa han vidare.

Carl-Johan Edström och Michael Hyldgaard, båda chefer för Operationsledningen i Försvarsmakten respektive danska försvaret.

Foto: Försvarsmakten

»Vi måste ha förmåga att verka när det inte finns el eller samband«

Ökad tillgänglighet på befintlig materiel, fungerande försörjnings- och logistikkedjor och att snabbt kunna implementera ny teknik på stridsfältet. Det är några av de lärdomar som ÖB dragit från kriget i Ukraina, sade han på Folk och försvars rikskonferens.

FOLK OCH FÖRSVARS rikskonferens i Sälen genomfördes 8–10 januari med det övergripande temat ”Nato och EU i en ny säkerhetspolitisk verklighet”. Överbefälhavare Micael

Bydén talade under rubriken ”Försvarskraft i allians” om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Natomedlemskap och Sveriges EU-ordförandeskap, men även om Försvarsmaktens expansion.

– Ryssland har slungat in Europa i det allvarligaste säkerhetsläget sedan kalla krigets allra kalllaste dagar. Det har genererat en

rad mycket djupgående förändringar i Sverige, inledde ÖB Micael Bydén sitt anförande.

ÖB utesluter inte snabba och än allvarligare händelseutvecklingar från rysk sida. Det måste Sverige ta höjd för i försvarsplaneringen.

» Ryssland har slungat in Europa i det allvarligaste säkerhetsläget sedan kalla krigets allra kallaste dagar. «

– Sverige är en del av det tydliga och samfällda västliga agerandet. Därmed är vi en del av konflikten. Genom vårt militära stöd till Ukraina och genom vår ansökan till Nato. Snabba och än allvarligare händelseutvecklingar kan inte uteslutas. Vi tar höjd för det.

Han konstaterade att ett Natomedlemskap förvisso gör Försvarsmaktens uppgift att hålla kriget borta från Sverige lättare, men att det inte kommer gratis.

”Vi har fortfarande en väg att gå för att skapa en robust försvarsförmåga”, sa ÖB Micael Bydén på Folk och försvars rikskonferens.

tens anställda arbetat hårt under 2022, och att det inte väntar ett lugnare 2023.

– Vi har ett ständigt aktivt försvar som anpassar agerande och beredskap i högspänningsläget. Samtidigt ska vi växa i styrka, omfattning och omfång. Jag ser ingen vila i siktet, sa han och fortsatte:

– Det är exakt samma personer som nu omsätter tillförda medel till försvarsförmåga, som utbildar och som utbildas, som utvecklar och integrerar oss i Nato, och som agerar på land, i luften och till sjöss.

Rikskonferensen brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvarsoch säkerhetspolitik.

– Vi har fortfarande en väg att gå för att skapa en robust försvarsförmåga. Det är ett arbete utan slutpunkt. Vi ska kunna försvara Sverige och vi ska inom ramen för en försvarsallians kunna försvara varandra. Det är ett uppdrag som vi ska kunna utföra exakt nu, men också om 10 och om 50 år, sa Micael Bydén.

ÖB betonade att Försvarsmak-

ÖB LYFTE I sitt tal upp lärdomar från kriget i Ukraina, däribland vikten av robusthet och förmågan att kunna fortsätta lösa uppgifter även när högteknologiska system slutar att fungera.

– Vi har på goda grunder ambitioner inom cyber, rymd och avancerade ledningssystem. Men vi måste också ha förmåga att verka när det inte finns el eller samband. När det blir tyst och mörkt. Med andra ord måste robusthet omfatta hela vägen från rymdlägesbild till att kunna ge order genom papper och penna, förmedlade genom mc-ordonnans.

Han betonade också att det krävs ökad till-

gänglighet på befintlig materiel och fungerande försörjnings- och logistikkedjor. Men även förmågan att snabbt implementera och använda ny, inte sällan civil teknik, på stridsfältet.

– En av de mer uppenbara förmågorna att beundra i det ukrainska försvaret, sa ÖB Micael Bydén.

DET PÅGÅR ETT omfattande arbete för att integrera Sverige i Nato. Generalmajor Thomas Nilsson, som är ansvarig för anslutningsprocessen till Nato inom Försvarsmakten, talade på konferensen på temat vad ett Natomedlemskap kommer att innebära för totalförsvaret.

– Ett medlemskap i Nato innebär en stor förändring för Sverige och Försvarsmakten, inte minst kulturellt och mentalt, sa han.

Thomas Nilsson leder den arbetsgrupp på Högkvarteret som arbetar med förberedelserna inför anslutningen. Med stöd från Nato har Försvarsmakten tagit fram en nationell implementeringsplan, berättade han. Tre områden är prioriterade: förmågan till gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningsstöd- och kommunikationssystem

samt förmågan till värdlandsstöd.

– Sverige har ambitionen att vi ska vara en engagerad och framåtlutad allierad när anslutningsprocessen är avslutad. Vi ska kunna agera från dag ett.

Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är Försvarsmakten som blir medlemmar i Nato, det är Sverige. Det kommer att beröra även andra myndigheter och verksamheter, konstaterar Thomas Nilsson. Sveriges militära roll i Nato ska utformas utifrån såväl Sveriges som alliansens behov, det vill säga vilka förmågor vill Sverige bidra med och vilka förmågor förväntas vi bidra med. Den nationella förmågeutvecklingen ska koordineras med Natos förmågebehov.

– Försvarsmakten konstaterar att Nato är under omvandling. Politiska beslut har fattats för att utveckla alliansen till ett mer robust försvar anpassat efter dagens och morgondagens hot. Samma drivkrafter och behov som ligger till grund för vår egen pågående förstärkning av försvarsförmågan. Vi ser därför stora likheter mellan vår nationella utveckling och planering och det som sker i Nato, sa Thomas Nilsson.

/JOSEFINE OWETZ

SAGT I SÄLEN

» Cyberangrepp och informationskrig

General Christopher Cavoli, Natos överbefälhavare i Europa, om att kriget i Ukraina visat på betydelsen av en konventionell militär styrka.

» Nej. «

Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om huruvida en fredlig samexistens mellan Ryssland och Ukraina är möjligt.

Det sa generalmajor Lena Hallin, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) om att Sveriges Natoansökan har gjort att underrättelsehotet från Ryssland har ökat.

är väldigt viktigt. Men om den andra sidan kommer i en stridsvagn gör du bäst i att själv ha en stridsvagn. «

» Ryssland har ett intresse av att fördröja och försvåra vår anslutning och av att påverka vilken roll Sverige kommer att spela inom alliansen. «

Foto: Ulf Palm

FM Vind: Personalen under hård press

För få medarbetare, för lite tid och för dåligt administrativt stöd. Försvarsmaktens medarbetarundersökning visar en hårt pressad situation för många ute i organisationen. Personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenblad säger att resultaten är oroande.

qI JANUARI PUBLICERADE Försvarsmakten sin senaste medarbetarundersökning, FM Vind, som genomfördes 2022. Som i tidigare undersökningar uppger många anställda att de tycker om sitt jobb och är stolta över att arbeta i Försvarsmakten. Men resultaten visar också att många går tungt. Frågor kopplade till arbetsbelastning vittnar om brist på personal och att man har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter. De signalerna syntes redan i den förra FM Vind-rapporten för två år sedan, men den bilden har nu förstärkts. Svaren på frågan om man som chef har tillräckligt med administrativ personal för att lösa sina uppgifter backar, från 66 till 52 på en 100-gradig

skala. Om arbetstiden räcker till sjunker också, från 55 till 47 och om man har tillräckligt med medarbetare går även den ner, från 54 till 46. – Jag är glad över att vi får reda på hur man upplever sitt arbete i Försvarsmakten. Men med kriget i Ukraina, Natoansökan och en intensiv tillväxt har vi ett ansträngt läge och vi har även tidigare fått signaler om att man går tungt, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad, Försvarsmaktens nya personaldirektör som tillträdde tjänsten den 1 januari.

I FÖRRA NUMRET av Officerstidningen meddelade ÖB Micael Bydén att 2023 inte kommer bli ett lugnare år än det föregående och i tidigare intervjuer

har Försvarsmakten uppgett att personalförsörjningen väntas vara i balans först flera år framåt i tiden.

– Jag är ganska ny på befattningen och har inte hunnit sätta mig in i läget som helhet ännu, men det är klart att jag är orolig. Vi kommer att analysera resultaten och fundera över åtgärder. Men närmaste chef kommer behöva ta samtal med sina medarbetare och diskutera vad som kan göras för att minska arbetsbördan i det korta perspektivet, säger hon.

ETT OMRÅDE SOM ÄR oförändrat sedan FM Vind 2020, är ovälkommet beteende. Sju procent av medarbetarna uppger att de någon gång blivit utsatta för ovälkommet beteende.

– Vi har nolltolerans mot alla former av trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier och vi är absolut inte nöjda med det här resultatet. Men vi jobbar hårt med frågorna och kommer att fortsätta göra det, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Normalt genomförs FM Vind en gång om året, men 2021 ställdes den in på grund av byte av leverantör av undersökningen. I FM Vind 2022 svarade 16 500 medarbetare på arbetsgivarens frågor.

/LINDA SUNDGREN

» Vi kommer att analysera resultaten och fundera över åtgärder. «

I årets FM Vind-rapport har medarbetarnas svar försämrats på de flesta områden som är kopplade till arbetsbelastning. MEDARBETARENKÄT

Kim-Lena Ekvall Svedenblad

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och le ve re ra r s ystem o ch kompe te ns inom område na :

Transpor tfordon

Bärgningsfordon

Reparations- och underhållsfordon

Stridsutrustning

Ar tilleri- och granatkastarammunition

Stridsvagnsammunition

Specialammunition

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena:

Transpor tfordon

Stridsvagnar och stridsfordon

Indirekta eldsystem

Bärgningsfordon

Ledning och samband

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör

Reparations- och underhållsfordon

Simulering och träningsutrustning

Stridsutrustning

Ar tilleri- och granatkastarammunition

Logistiklösningar

le ve re ra r s ystem o ch kompe te ns inom område n

Stridsvagnsammunition

Specialammunition

Stridsvagnar och stridsfordon

Indirekta eldsystem

Transpor tfordon

För mer information: www.rheinmetall-defence.com

Ledning och samband

Simulering och träningsutrustning

Bärgningsfordon

Logistiklösningar

Reparations- och underhållsfordon

För mer information: www.rheinmetall-defence com

Stridsutrustning

Ar tilleri- och

granatkastarammunition

”Personer över 30 års ålder har vid ett flertal tillfällen rekommenderats att söka flygförarutbildningen. Senaste gången det hände var 2018”, skriver Försvarsmakten i sitt yttrande till DO.

DO: Särbehandling av äldre nödvändig q

Särbehandling av äldre som ansöker till vissa av Försvarsmaktens utbildningar är tillåtet, om det fyller ett berättigat syfte. Det konstaterar Diskrimineringsombudsmannen, DO, efter att två personer anmält att de inte rekommenderats att söka flygförarutbildningen trots godkända resultat.

SÄRBEHANDLING PÅ GRUND av ålder förekommer i antagningsprocessen till Försvarsmaktens flygförarutbildning. Men det innebär inte nödvändigtvis att det är fråga om diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har granskat om Försvarsmaktens rangordning inför antagning till Försvarsmaktens flygförarutbildning utgör diskriminering på grund av ålder och fastslog nyligen att så inte är fallet. Det är två personer, som i två separata ärenden valt att anmäla Försvarsmakten till DO. De två, 34 respektive 36 år gamla, anser att de blivit utsatta för åldersdiskriminering när de genomfört tester

för att kunna genomgå flygförarutbildning.

I anmälan till DO skriver en av personerna att: ”Jag hade inte funderat på att söka denna utbildning tidigare eftersom jag antog att det fortfarande fanns åldersgränser, men fick veta att dessa gränser inte längre finns kvar och att behovet för piloter inom deras verksamhet i nuläget var extremt stort.”

» Alla som har godkänt testresultat rangordnas enligt en fastställd föreskrift där antal år i flygtjänst värderas som en del av helheten. «

Det innebar att personen i fråga valde att söka, även om ansökningsprocessen är både tids- och energikrävande. Men trots att de båda var med i det slutliga urvalet prioriterades yngre sökande med godkända resultat till utbildningsplatserna.

– Det finns ett undantag i lagen, det vill säga att lagstiftaren har bedömt att man måste ta hänsyn till särskilda omständigheter i en viss situation, säger Clas Lundstedt på DO, och förklarar att det innebär att särbehandling på grund av ålder kan tillåtas, om särbehandlingen har ”ett berättigat syfte och de medel som används för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga.”

FÖRSVARSMAKTEN SKRIVER I sitt yttrande till DO att: ”Orsaken till att anmälarna inte rekommenderades att söka utbildningen var att de inte kom bland de 20 högst rangordnade.”

– Alla som har godkänt testresultat rangordnas enligt en fastställd föreskrift där antal år i flygtjänst värderas som en del av helheten där ekonomiska och medicinska faktorer sammanvägs, säger flygvapnets kommunikationschef Louise Levin.

Men även om yngre med godkända resultat har prioriterats menar Louise Levin att man inte ska låta bli att söka bara för att man passerat 30 års-strecket. Detta eftersom Försvarsmakten behöver ett stort urval för att rekommendera de som är godkända till de befintliga utbildningsplatserna.

– Det beror på hur många platser vi har, och nu kommer vi att utöka antalet utbildningsplatser, säger hon.

/ANNA-MARIA STAWREBERG

REKRYTERING

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

LOGISTIK VINNER KRIG!

Blågula Bilen köper begagnade lastbilar och 4×4 pickuper, fyller dem med utrustning och materiel. Sedan levererar vi dem på plats till Ukrainas militär. Behovsdrivet och konkret!

Under Januari har vi levererat 30 fordon, fyllda med det som efterfrågas. Vi fortsätter gärna hålla detta höga tempo, och vill öka ännu mer – så donera gärna!

www.blagulabilen.se

Slava Ukraini!

» Förr hade många länder relativt lite pengar, men ganska mycket tid att fundera över vad de behövde. Nu är det precis tvärtom.

Det säger Saabs vd Micael Johansson till DN om att många länder nu istället har mer pengar, men nästan ingen tid för återställa sina lager och förbättra sin motståndskraft. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina gjort att många länder nu satsar på sitt militära försvar och att svensk försvarsindustri gynnas av det spända säkerhetsläget.

Torpedsystem för ubåtsjakt levererat

ƀ Strax före jul meddelade Försvarets materielverk att de levererat ett nytt torpedsystem för ubåtsjakt, torpedsystem 47, till Försvarsmakten. Systemet är anpassat efter de speciella undervattensförhållanden som råder i Östersjön och Västerhavet med en målsökare som är optimerad för grunda, bräckta vatten och besvärlig topografi. Torpedsystem 47 är i första hand avsett att användas av ubåtar och Visbykorvetter, men är även förberett för helikop-

Civila företag löser militära transporter

Att Försvarsmakten är beroende av samarbeten med civila aktörer för militära transporter, framgick under Försvarsmaktens transportdagar i december. I två dagar diskuterades uppbyggnaden av ett transportsystem som fungerar oavsett beredskapsläge.

qUNDER FÖRSVARSMAKTENS transportdagar 2022, som hölls på en kon ferensanläggning i Sigtuna den 8–9 december, möttes företrädare för tåg, väg och sjöfart (flyget involveras under våren) för att tillsammans med Försvarsmakten diskutera upprättandet

trar. Utöver bekämpning av ubåtar kan systemet användas mot ytfartyg. Torped 47 är den femte generationen lätta torpeder som utvecklats i Sverige och ersätter Torped 45. /LS

av ett fungerande och robust transportsystem för militära behov. Temat för konferensen var förmågeutveckling, och att en fungerande logistik är grundläggande i en militär organisation poängterades av flera talare. Men att bygga transportlösningar tillsammans med civila

Stark försvarsvilja hos finska rekryter

ƀ Den senaste utvärderingen av finska värnpliktigas inställning till grundutbildningen och försvarsviljan som genomfördes i december, visar att försvarsviljan bland rekryterna ökar. Det enligt uppgifter på den finska försvarsmaktens webbplats. På en skala 1-5 får försvarsviljan 4,5. Resultatet

kopplas till kriget i Ukraina vilket antas öka de värnpliktigas vilja att försvara sitt land och under värnpliktsutbildningen har utbildande chefer refererat till iakttagelser i Ukraina. Bland övriga resultat i undersökningen kan nämnas förtroendet för förbandets krigsprestation som får 4,0 och personalnöjdheten som hamnar på 4,3. /LS

"Järnvägens roll är lite oklar och otydlig och vi vet inte vilken tågtrafik det är som vi förväntas upprätthålla vid kris eller krig", säger Lina Lagerroth,näringspolitisk expert vid Tågföretagen.

aktörer innebär också en rad utmaningar i form av exempelvis nischade lastbärare, mängder av privata företag, brist på personal och inblandning av utländska aktörer. Inom vägtransporter är en försvårande faktor att lastbilarna genom åren blivit alltmer specialiserade mot en viss typ av gods. Försvarsmakten måste därför vara tydlig med sina behov för att kunna sluta avtal med relevanta företag.

– Vi har ungefär 5 000 medlemsföretag, sa Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig vid Sveriges Åkeriföretag. Det finns cirka 38 000 fordon i Sverige och varje lastbil blir allt mindre flexibel eftersom man övergår till mer individuella lösningar.

INOM OMRÅDET SJÖTRANSPORTER är utmaningarna än mer komplexa. Bland annat därför att den svenskregistrerade handelsflottan minskat kraftigt de senaste decennierna. Enligt upp-

gift från föreningen Svensk sjöfart har antalet svenskflaggade handelsfartyg sjunkit med 60 procent sedan 2001 och numera finns endast ett drygt hundratal fartyg kvar under svensk flagg.

– Svenska staten räknar med att ha tillgång till fartyg som kontrolleras av svenska rederier, men som går under annan flagg. Men juridiskt är det inte riktigt så enkelt, sa Johan Schelin, professor i transporträtt vid Stockholms universitet.

EN ANNAN FRÅGA kopplad till sjötransporter handlar om bristen på svenska sjömän. I dag är besättningar på svenska handelsfartyg oftast nationellt blandade med befäl och matroser från länder som exempelvis Ryssland, Filipinerna och Polen. I kristider finns en risk att den utländska personalen vänder hem och då är frågan vem som ska köra fartygen.

men även fartyg i skärgårdstrafiken, sa Stefan Nohrenius.

Det trafikslag där samarbetet mellan Försvarsmakten och civila företrädare kommit längst, är järnvägen. Överstelöjtnant Per Thurhammar vid Produktionsledningen på Högkvarteret, meddelade att tåg inom en snar framtid åter kan börja användas vid trupptransporter.

» Vi ska inte bli förvånade om vi får se trupptransporter med tåg under Aurora 23.

– 1970 fanns det 25 000 svenska sjömän, i dag är de långt under 10 000. I ett krisläge kan det bli svårt att behålla personal ombord, det ser vi nu med alla ukrainska och ryska sjömän, sa Johan Schelin.

– Vi har en plan för hela riket när det gäller transporter på järnväg och vi ligger före i den processen. Vi ska inte bli förvånade om vi får se trupptransporter med tåg under Aurora 23, sa han.

Även företrädare för Tågföretagen deltog under konferensen. De tyckte att samtalen som förs mellan inblandade aktörer är kreativa, men upplever också att det finns oklarheter.

– En stor svaghet är att ingen har beslutsmandat. Vi sitter runt ett bord och ska komma överens, men i slutändan behöver någon ha mandat att säga att så här gör vi, men det har vi inte i dag. Järnvägens roll är lite oklar och otydlig och vi vet inte vilken tågtrafik det är som vi förväntas upprätthålla vid kris eller krig, sa Lina Lagerroth, näringspolitisk expert vid Tågföretagen.

/LINDA SUNDGREN

FAKTA

Även Stefan Nohrenius, avdelningsdirektör vid Produktionsledningen på Högkvarteret, pratade om vikten av svenskflaggade fartyg och svenska sjömän. Han berättade om det pågående samarbetet mellan Försvarsmakten och sjöfartsindustrin och att målet är att hitta sömlösa transportlösningar som fungerar såväl i fred som i kris och krig.

– Vi har behov av militära transporter av både gods och personal och behöver en mängd olika fartygstonnage som roro, bulk och tank

Transportdagarna

Försvarsmaktens transportdagar är ett årligt arrangemang under ledning av Försvarsmaktens transportsektion där militära och civila transportföreträdare möts för att diskutera logistik. Transportsektionen bildades 1874 (då Kommunikationsavdelningen) och är en av få organisationsstrukturer inom Högkvarteret från den tiden som fortfarande finns kvar.

Källa: Transportsektionen

Så många fler bandvagnar tillkommer genom internationellt samarbete. Tillsammans med Tyskland och Storbritannien har Sverige tecknat avtal om 436 bandvagnar i olika varianter – varav 236 fordon till Sverige, det skriver Försvarets materielverk i en artikel på myndighetens webbplats. Avtalet gäller fram till 2029 med möjlighet till förlängning till 2032.

Stefan Nohrenius

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Intervju: Karl Ydén, forskare

Det finns en nedskärningslogik i specialistreformen«

– På ett administrativt plan är det en reform, ur ett verksamhetsperspektiv är det snarare flera parallella reformer. Arméns främsta målsättning med reformen var att få erfarna instruktörer – trupputbildare som stannar i sin befattning och blir duktiga. Inom flygvapnet var stora delar av strukturen redan relativt specialiserad i olika skrån. Flygtekniker, flygstridsledare och stridspiloter var redan tydligt specialiserade domäner. I flottan finns fler positivt inställda. Där har funktionsspecialiseringen inte varit lika strukturerad och befälsreformen uppfattas öka möjligheten till kontinuitet och kompetensfördjupning.

I en pågående studie om specialistofficersreformen beskrivs den som en nedskärningsreform. På vilket sätt?

Försvarsmakten behöver skapa bättre utvecklingsmöjligheter för specialistofficerare, annars riskerar man att förlora medarbetare. Det säger Karl Ydén, forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS), som i november arrangerade ett kunskapsseminarium om specialistofficerare.

text: Linda Sundgren

Under seminariet presenterades tre forskningsstudier om specialistofficerare. I en av studierna har 20 specialistofficerare intervjuats och de gav överlag positiva omdömen om sin yrkesroll. Ända funderade nio av dem på att sluta. Vad beror det på?

– Den bild jag får är att många initialt upplever stora möjligheter att utvecklas, men att det efter några år ofta inte är lika tydligt. För officerare finns av tradition en närmast livslång idé om att vidareutbildas, utvecklas, byta nivå,

byta spår och bredda sitt kunnande. Något motsvarande finns i regel inte för specialistofficerare. I en viss fas i livet, med familjebildning, husköp med mera blir även löneutveckling viktigare. Vad som anses vara en bra lön är förstås relativt, men helheten utvecklingsmöjligheter respektive löneutveckling blir kanske mindre attraktiv en bit in i yrkeslivet.

Du har tidigare sagt att inställningen till specialistofficersrollen skiljer sig mellan försvarsgrenarna. På vilket sätt gör den det?

– Det finns en nedskärningslogik i dess DNA. När reformen utformades i början av 2000-talet hade Försvarsmaktens militära personalförsörjning och dess kostnader kritiserats under en längre tid. Försvaret skulle skäras ned och omstöpas mot internationella missioner. Medelålders majorer och överstelöjtnanter ansågs vara för många och för dyra i drift. De gick inte att skicka regelbundet till exempelvis Afghanistan, och ansågs inte heller användbara på trupp. Specialistofficersreformen var ett sätt att radikalt stöpa om befälskårens åldersstruktur. Ursprungligen ville Försvarsmakten att specialistofficerare skulle ha en begränsad anställningstid på 15 år, men den idén gick inte igenom i Regeringskansliet. Att specialistofficerare skulle utveckla ett djupt expertkunnande är en tanke som fått större tyngd långt senare.

Vilka åtgärder bör vidtas för att göra specialistofficersyrket attraktivt under en längre tid så att personal inte lämnar Försvarsmakten i förtid?

– Lika mycket tid och resurser behöver läggas på att utveckla specialistofficerarnas utvecklingsmöjligheter som officerarnas. Det finns sannolikt dussintals specialistofficersskrån som behöver ägnas mer uppmärksamhet. En del är förvisso gjort, men mycket återstår om man ska leva upp till att vara militärprofessionella yrkesgrupper.

»SPECIALISTOFFICERSREFORMEN VAR ETT SÄTT ATT RADIKALT STÖPA OM BEFÄLSKÅRENS ÅLDERSSTRUKTUR.«

Kan du se dig själv här?

Det kan vi.

Vissa saker kan kännas långt utanför din bekvämlighetszon. Som att söka till specialförbanden. Du kanske tror att du inte har det som krävs. Vi vill att du söker ändå. För styrkan i specialförbanden sitter inte bara i musklerna. Den sitter i drivet att vilja utmana dig själv och viljan att hela tiden utvecklas. Och visst, när nöden kräver mer gör även vi det, men vi söker annat än det du kanske tror. Så oavsett om du i dag arbetar civilt eller som soldat eller officer i Försvarsmakten - sök till specialförbanden. forsvarsmakten.se/specialforbanden

Reportage

Lärdomar från Ukraina

text: Josefine Owetz & Annica Ögren

Kriget i Ukraina innebär ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia och det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskriget. Vilka lärdomar går att dra för Försvarsmakten och svensk del hittills?

Krigets påverkan för svenskt försvar

Reportage: Lärdomar från Ukraina

Generallöjtnant Michael Claesson, chef för Försvarsstaben och tidigare Försvarsmaktens insatschef, konstaterar att kriget i Ukraina har inneburit en rad olika saker för Försvarsmakten, inte minst vad gäller myndighetens beredskaps- och operationsplanering.

– Kriget har rört om i grytan på många olika sätt. Framför allt upptakten inför krigsutbrottet.

Vi har i dag att tydligare balansera mellan våra olika uppdrag och uppgifter, som i grunden är att upprätthålla territoriell integritet och försvara landet mot ett väpnat angrepp, och samtidigt som vi gör detta ska vi fortsätta vår beslutade tillväxt. Inom ramen för hela det här paketet ska vi leverera stöd till Ukraina, säger han och fortsätter:

– Med koppling till min tidigare roll som insatschef kan jag konstatera att kriget har inneburit att vi har nyttjat Försvarsmakten mycket mer än vad många av oss har varit vana vid. Det har stuckit ut. Det tillsammans med det växande stödet i Ukraina. Det är aspekter som har tillkommit under året. Vilka observationer går det att dra hittills från det som vi ser i kriget ur ditt perspektiv?

– Jag skulle säga att det är två aspekter som i sammanhanget är udda. Det ena är återgången till ett materielkrig. Den här otroliga åtgången av materiel, ammunition, förnödenheter kombinerat med kraven på uthållighet, både i termer av kompetens, personalförsörjning och personalersättning. Det andra är vikten av innovation under pågående konflikt, där ukrainarna visar en fantastisk förmåga att snabbt anpassa och omsätta tillgänglig civil teknik till militär förmåga. Bland annat genom att bygga in befintlig teknik i form av militära applikationer i materielen.

Behovet av teknisk utveckling och innovation har accentuerats som en följd av kriget, förklarar Michael Claesson vidare. Detta var också något som betonades i ÖB:s militära råd till regeringen i november.

– I rådet lyfte vi upp ett antal aspekter kopp -

Under offensiven intog den ryska armén Butja. När ukrainska trupper några veckor senare tog tillbaka staden möttes de av en massaker på civila med massgravar och döda kroppar på gatorna.

lat till detta och hur vi måste omsluta teknikutvecklingen i vår fortsatta utveckling.

Är det något som har förvånat dig i kriget?

– Det som har förvånat mig i någon mening är hela västvärldens samlade överskattning av rysk krigföringsförmåga i det korta perspektivet. Samtidigt, vilket är lite underligt, har historien tydligt visat att det är felaktigt att underskatta Rysslands krigföringsförmåga i ett längre perspektiv. De har historiskt hämtat sig från nederlag. Men det är en smula förvånande hur lite det samlade väst förstår Ryssland och vilken risktagning man är beredd att göra, och hur vi skiljer oss åt i synen på människoliv och i människovärde.

Det ryska agerandet i Ukraina har skett med en likgiltighet inför krigets lagar, civila dödsoffer likaså egna militära förluster, konstaterar Michael Claesson.

– Det som slår mig mest är den totala bristen och respekten för folkrätten och krigets lagar. Men tyvärr har historien visat detta om Ryssland tidigare, i vilken utsträckning man är beredd att offra människors

Michael Claesson

Foto: Anastasia Vlasova

DET ÄR EN SMULA FÖRVÅNANDE HUR LITE DET SAMLADE VÄST FÖRSTÅR RYSSLAND.

Michael Claesson, chef för Försvarsstaben

liv. Jag tänker också mycket på avhumanisering, vilket är ett omvittnat kapitel i modern krigföring och att det är så framträdande i Rysslands krigföring i Ukraina, säger han och fortsätter:

– Efter att Ryssland hade inlett invasionen med att fullkomligt underskatta den ukrainska försvarsviljan och den ukrainska militära förmågan har man återgått till klassisk rysk, sovjetisk stridskonst, det vill säga att skjuta saker sönder och samman. Man gör små terrängframryckningar och är beredd att ta priset för det genom att orsaka stora förluster för både sig själv och motståndare och utföra brott mot

folkrätten.

Vad kommer kriget att innebära för

Försvarsmaktens del framåt?

– Det kommer att innebära att vi behöver balansera mellan att hålla garden uppe och vara det som vi kallar för det aktiva försvaret. Det kommer att innebära ett fortsatt arbete med tillväxt och den beslutade utvecklingen i och med gällande försvarsbeslut. Det kommer också innebära en tredje faktor som är omvärldsutvecklingen. Och stödet till Ukraina som tar en större plats i vår verksamhet.

Han tillägger att den nytillsatta Försvarsberedningen i sitt arbete framåt med nästa försvarsbeslut också kommer att behöva hantera lärdomarna från kriget.

– Det handlar om kunskap, både vad gäller

Reportage: Lärdomar från Ukraina

Den ökända paramilitära Wagnergruppen har fått en allt mer betydande roll för Ryssland i kriget. De ska också ha rekryterat och kontrakterat fångar från ryska fängelser till slagfältet i Ukraina.

den politiska och den militära miljön. Vilka avvägningar och inriktningar som vi måste arbeta efter. Det här kräver att man är kreativ och har modet att besluta om förändring, säger Michael Claesson.

EN SOM HAR börjat studera vilka lärdomar som Rysslands anfallskrig kan ge Försvarsmakten är överingenjören Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han släppte nyligen memot ”Några observationer från kriget i Ukraina av relevans för svenskt försvar”.

– Detta är ett försök till en första sammanfattning och sammanställning av de observationer från den militära krigföringen i Ukraina som forskare och analytiker vid FOI har gjort under året, säger han.

Robert Dalsjö betonar att det givetvis finns betydande osäkerheter i att dra slutsatser från ett pågående krig, men att det ändå går att se vissa tendenser och göra bedömningar redan nu.

”Västvärlden har kraftigt överskattat Rysslands militära förmåga, men samtidigt ändå underskattat dess farlighet – särskilt benägenheten att gå i krig, viljan att ta risker, och den storskaliga brutaliteten. Brutaliteten är troligen inte ett olycksfall i arbetet, utan en del av det ryska sättet att föra krig” skriver Robert

VI HAR OKRITISKT SPRITT VIDARE RYSK PROPAGANDA GENOM ATT ACCEPTERA DERAS UPPGIFTER.

Robert Dalsjö, överingenjör, FOI

Nyligen beslutade Polen och Tyskland att skicka stridsvagn Leopard 2 till Ukraina, som har goda möjligheter att slå ut ryska stridsvagnar. Tidigare har Ukraina även tagit emot andra stridsvagnstyper och stridsvagnsammunition.

Dalsjö i memot.

– Jag tror att anledningen till att vi har haft fel om Rysslands krigföringsförmåga handlar om att vi i hög grad har ägnat oss åt mirror-imaging, och tänkt att den presumtiva motståndaren i grunden är som vi själva.

Han menar att i värderingen av rysk militär förmåga har det varit ett för stort fokus på kvantifierbara data.

– Bedömningar är besvärliga, dessa tar man själv ansvar för. Men sakuppgifter, de kan hänvisas till en källa. Vi har försökt att lägga ett pussel och vi har gjort det med antagandet att syftet var att Ryssland skulle bygga en fungerande krigsmakt. Pusselbitarna som vi inte har vetat om har vi fyllt i själva, och vi har fyllt i vad som borde vara där. Vi har skapat oss en bild som var missvisande, säger Robert Dalsjö.

HAN TAR SOM exempel upp ryska påståenden om system, förmågor och personella resurser, och hur det har påverkat västvärldens bedömningar av Rysslands militära förmåga.

– Vi har okritiskt spritt vidare rysk propaganda genom att acceptera deras uppgifter. Vi har använt uppgifterna för att bygga en bild där vi själva har fyllt i det som saknats med sådant som vi själv skulle ha om vi hade lagt pusslet. När vi har bedömt vad Ryssland kommer göra med en viss förmåga så har vi tillämpat ett västligt resonemang, som är ratio -

nellt och väger saker för och emot, säger han och fortsätter:

– Som detta att Ryssland aldrig skulle anfalla Ukraina för det skulle kosta dem för mycket. Men då har vi inte tagit hänsyn till vad historien visar. Att sådana här beslut fattas väldigt ofta på känslomässiga grunder. Och den där mänskliga dimensionen, att Putin och kretsen runt om honom har drivits av en vilja att få revansch, återupprätta det ryska imperiet och en maktställning som de tycker att Ryssland har en ärvd rätt till. Vi har inte tagit hänsyn till det, säger han och tillägger att det inte heller har tagits tillräckligt med hänsyn till mjuka faktorer som motivation, moral och korruption.

Bland de ryska militära förmågorna som har överskattats nämner han bland annat Rysslands oförmåga att etablera luftherravälde. Varken Ryssland eller Ukraina har lyckats etablera det, för rysk del främst på grund av ett starkt och uthålligt ukrainskt luftvärn. Luftrummet har därför blivit en sorts ingenmansland där båda sidor kan operera, men med hög risk, berättar Robert Dalsjö.

– En stor förvåning är att det ryska flyget har spelat så pass liten roll och att vi har haft så fel om ryska flygets förmåga. De har undvikit att uppträda i områden där egen radartäckning och egna strilsystem saknas, säger han och fortsätter:

– Jag skulle säga att en viktig lärdom är att Ryssland i första hand är farlig för de länder som har direkt gräns mot Ryssland eller med Ryss-

Rekordstort stödpaket till Ukraina

Den 19 januari presenterade regeringen det senaste stödpaketet till Ukraina. Det består av tre delar, däribland uppdrag till Försvarsmakten att förbereda överlåtelse av artillerisystemet Archer. Det handlar om ännu inte förbandsatta artilleripjäser av typen Archer B med kringutrustning och tillhörande ammunition.

Paketet innehåller också det största stödet av försvarsmateriel hittills. Det består bland annat av granatgevär med ammunition, pansarskott, automatgevär och minröjningsmateriel, stridsfordon 90 (CV 90) med ammunition och Robot 57 (NLAW) till ett värde av 4,3 miljarder kronor.

Upphandlingssamarbetet innebär att Försvarets materielverk får regeringens tillåtelse att med behörig myndighet i Ukraina förhandla om och ingå i internationella överenskommelser vad gäller bland annat upphandling av försvarsmateriel.

Regeringen avser föreslå i en proposition att Sverige ska bistå Ukraina med ett stort paket av militär materiel som Försvarsmakten kan avvara under en begränsad tid.

land allierade länder. Inom 30 mil från gränsen är de klart farliga, det är ungefär så långt som de kan sköta logistik utan att ha egen järnväg, och det är så långt som det ryska flyget vågar flyga. Bortom 30 mil kan de främst verka med kryssningsrobotar och ballistiska robotar, sabotage och sådant.

ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN HUOVINEN är lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Han har en lång bakgrund inom Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Han har gått Rysslands högsta militära utbildning på Generalstabsakademin och tjänstgjort som Sveriges arméattaché i Moskva och Minsk, EU:s militärrådgivare i Kiev samt varit militär rådgivare på Sveriges delegation vid OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Vilka lärdomar går att dra hittills från kriget?

Robert Dalsjö

Foto: Pierre Crom

Reportage: Lärdomar från Ukraina

– Ur ett strategiskt perspektiv får man väl ändå säga att militär förmåga, det tar 10–15 år att bygga upp, men ett politiskt beslut att man ska gå i krig med ett annat land, det kan skifta bara på någon vecka eller månad. Och det indikerar ju att bilden av den eviga freden i Europa, nedskärningarna som följde murens fall och den politik, med bland annat ekonomiska förbindelser, som vi har fört mot Ryssland, totalt misslyckats. Vi måste landa i att vi inte har lyckats läsa av Ryssland korrekt. Vi drog inga lärdomar av Georgien 2008. Och 2014, när man tog Krim och Donbass, det ville vi inte heller diskutera, säger Johan Huovinen och fortsätter:

– Vi måste vara medvetna om att vi fortsatt kommer att ha en granne som är villig att använda våld. Speciellt mot länder som är gränsnära, och då är det ju primärt Finland som har den längsta gränsen mot Ryssland, om man bortser från Ukraina. Och sedan Estland, Lettland och Litauen såklart.

Framåt tror han också att Östersjöregionen och marinfrågor bör studeras närmare, och vilken roll Östersjön och Sverige kommer att spela ur ett Natoperspektiv.

– I och med att Sverige och Finland förhopp -

DET VI SER ÄR ATT VÅRA VAPENSYSTEM HAR FUNGERAT ALLDELES UTMÄRKT.

ningsvis blir Natomedlemmar i relativ närtid kommer Östersjöregionen att få en helt annan betydelse. Kaliningrad kommer att få en särskild utsatthet i vårt närområde och vi måste förstå att Ryssland kommer att bevaka sina nationella intressen i Östersjöregionen fortsatt, trots att det kanske blir svårare för dem att agera.

PÅ TAKTISK NIVÅ finns det flera lärdomar att dra, menar han, särskilt vad gäller hur olika system har använts och vilken verkan de haft.

– Det vi ser är att våra vapensystem har fungerat alldeles utmärkt. Jag tänker framför allt på pansarvärnsvapen som NLAW, Javelin och den typen av vapen. Även bärbara luftvärnssystem har fungerat utmärkt. Det behöver vi ju studera närmare framåt. Sverige har med anskaffningen av Patriot påbörjat uppbyggnaden av vårt luftförsvar. Den satsningen är också helt rätt i tiden, säger Johan Huovinen och fortsätter:

– En ny rysk förmåga, som vi har känt till men inte sett i den här storleken förrän nu i Ukraina, är användandet av kryssningsrobotar. Vi pratar hundratals, ja tusentals. Tidigare har det bara varit ett fåtal länder, USA, Storbritannien och Frankrike, som haft den här förmågan till

Johan Huovinen, lärare, institutionen för krigsvetenskap

Johan Huovinen

Pansarvärnsroboten NLAW, även kallad Robot 57, från Saab, har visat sig vara ett effektivt vapen mot ryska stridsvagnar i Ukraina.

Foto: Sergei Supinsky

långräckviddig bekämpning. Nu har Ryssland också den här förmågan. Att förstärka luftvärnsförmågan är en del av Försvarsmaktens tillväxt. I december 2021 meddelade Försvarsmakten att man hade intagit en initial operativ förmåga med det amerikanska luftvärnssystemet Patriot, med den svenska benämningen Luftvärnssystem 103. Det är ett avancerat luftförsvarssystem som klarar av att skjuta ner ballistiska missiler, kryssningsrobotar och flygplan. Under senhösten 2022 levererade Försvarets materielverk den fjärde och sista eldenheten i systemet.

– Jag tror inte att satsningen på luftförsvaret är tillräcklig. Vi hörde senast från Folk och försvars rikskonferens att Sverige ska vara en del av missilförsvaret i Nato och det måste ju också byggas ut. Nu täcker det bara en liten del av Sverige. Det behövs kanske lika mycket till eller dubbelt så mycket till för att vi ska kunna försvara hela Sverige.

Kriget i Ukraina har också blivit kriget där användningen av drönare slagit igenom på bred front. Drönare har använts i stor skala av bägge sidor. Det handlar både om militära drönare och enkla kommersiella modeller som används för spaning. Utöver användandet i Ukraina spelade drönare en stor roll i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om landområdet Nagorno-Karabach år 2020, berättar Johan Huovinen.

– Azerbajdzjan krossade den armeniska styrkan på ganska kort tid genom drönare. Och sedan nu i Ukraina, där man ser hur effektivt olika system har verkat på olika nivåer. Från den minsta drönarnivån till lite större beväpnade drönare, där den turkiska drönaren Bayraktar hade väldig stora framgångar initialt i kriget. Drönare har på något sätt revolutionerat krigföringen. Det är den som snabbast uppfattar var fienden är som kommer att komma först till skott. Förr var det alltid den som behärskade höjderna, det är den som kommer att gå lyckosam ur kriget. Drönaren är slagfältets nya höjd.

Han konstaterar att drönarförmågan måste fortsätta utvecklas inom Försvarsmakten, både vad gäller förmågan att hantera och att kunna bekämpa drönare.

– Här ligger Sverige efter. Det bör finnas drönare på åtminstone plutonsnivå. Och sedan måste det byggas ett system för att få allt att hänga ihop. Det ska kopplas ihop med indirekt eld också. Problemet där är väl att vi inte har så mycket indirekt eld. Vi har för lite artilleriresurser och det måste utvecklas. Artilleriet har visat sig vara av stor betydelse i Ukraina, säger Johan Huovinen.

DET HÄR HAR VI LÄRT

OSS AV KRIGET I UKRAINA

Mikael Frisell, chef för ledningsstaben på Försvarets materielverk, FMV.

– Vi lär oss hela tiden, men vi startade inte från noll. Vi har en beredskapsplanering, en produktionsplan för höjd beredskap, och använder nu den kunskap som finns där. Självklart ska vi dra lärdomar av kriget, om allt från att inhämta information om hur olika vapensystem tekniskt fungerar på slagfältet till

»ÄN SÅ LÄNGE HAR VI FÅTT DET VI HAR BESTÄLLT.

MEN OM VI DRAR UT PÅ

FRAMTIDA BESTÄLLNINGAR

FINNS RISK ATT VI HAMNAR I KÖN.«

behöver lagren av materiel och ammunition fyllas på. Vi måste också inse att Sverige är en tydlig aktör i kriget i Ukraina vilket innebär att vi måste jobba med säkerhetskyddsfrågorna. – Vi behöver utveckla försörjningssäkerheten och stärka lagerhållning av till exempel reservdelar, ammunition och drivmedel. Vi har satt i gång produktion av finkalibrig ammunition för att öka på våra lager. För sådant som Försvarsmakten skänker till Ukraina fattas även beslut om ersättningsanskaffning och där pågår en dialog mellan regeringen och Försvarsmakten om vad vi ska ersätta. – Just nu lägger hela västvärlden beställningar till industrin och produktionen går för högtryck. Det är viktigt att alla får sina leveranser, men det är också så att den som först lägger en beställning får leveranser först. Än så länge har vi fått det vi har beställt. Men om vi drar ut på framtida beställningar finns risk att vi hamnar i kön. Avseende Robot 57 har vi haft dialog med några samarbetsländer och delat upp leveranserna mellan oss för att säkerställa att alla får.

– Vi ser också komponent- och halvledarbrist inom såväl ledningssystemsområdet som fordonsområdet och luftvärnsområdet, som är konsekvenser av pandemin. Den samlade produktionskapaciteten kommer inte att kunna svara upp mot behovet av halvledare. Därför är det viktigt att ha en dialog med svensk industri, till exempel Saab, Scania och Nammo, för att också prioritera den där det går.

– Men för att kunna möta kraven på snabba leveranser behöver vi ett brett mandat och mer flexibla finansieringsvillkor.

erfarenheter av det arbete vi redan påbörjat kopplat till exempelvis försörjningstrygghet och lagerhållning.

– Redan innan kriget lades fler stora beställningar, det arbetet har intensifierats inom exempelvis ammunitionsområdet. Sedan regeringsbeslutet den 24 februari har vi tidigarelagt så många leveranser som möjligt och efter mer pengar från regeringen har vi utökat antalet beställningar som exempelvis finkalibrig ammunition, artilleri- och granatkastarammunition samt olika vapensystem inom pansarvärnsförmåga, bland annat robot 57 och pansarskott samt kroppsskydd.

– Med nytt fokus på vårt nationella försvar

Fredrik Börjesson, it­säkerhetsstrateg, Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse­ och säkerhetstjänsten, Must.

– Ukraina har förberett sig på olika typer av angrepp i cyberdomänen, särskilt sedan Krim ockuperades 2014. De har också råkat ut för många cyberangrepp, men genom samverkan med näringsliv och andra länder har landet lyckats bygga upp olika typer av skydd mot cyberangrepp.

– Vi ser att Ryssland inte gör skillnad på civilt och militärt i den här typen av konflikt. Cyberattacker har riktats mot ukrainsk samhällskritisk infrastruktur, myndigheter och specifika sektorer

Reportage: Lärdomar från Ukraina

ordnat och utbilda rekryter. De kompenserar dock detta med extrem vilja och pannben, men med många onödiga skador eller dödsfall som följd.

– Jag skulle också säga att det saknas kunskap om minor för den enskilda soldaten. Oavsett var man kommer verka så kommer det finnas minor. Sverige borde också dra lärdom av att det inte går att ha vapen och materiel inlåsta på så få platser som vi har i dag. De behöver vara utplacerade strategiskt så som det var under kalla kriget. Då kan vi snabbt mobilisera en liten styrka, spränga broar, minera vägar och påbörja fördröjningsstrid. Det var så det gick till i Ukraina. Det var ofta vanliga civila som fick vapen och hjälpte till att stoppa upp första anfallet, framför allt vid Hostomels flygplats utanför Kiev.

– Försvarsmakten behöver också dra lärdomar om behovet av konstant påfyllning av fordon. Inte bara tunga stridsfordon utan mängder av reservfordon behövs för att hämta mat, bränsle eller transportera skadade.

inom näringslivet.

– För att lyckas med sitt säkerhetsarbete är det viktigt att vara förberedd och att ha koll på vad som är viktigt och kritiskt för att kunna lösa sin uppgift. Man behöver också säkerställa att rutiner och processer fungerar. Förberedelser och samverkan med näringsliv och olika partners ger ett starkt skydd, både civilt och militärt. Och precis som i all militär verksamhet är det viktigt att öva, även i cyberdomänen.

– Det har skett, och sker, cyberangrepp mot Sverige varje dag och varje vecka. Men här måste man skilja på sådant som är av förstörande karaktär eller som ger direkt påverkan på samhället. Endast en liten del har utgjorts av sådana angrepp mot organisationer i Sverige under de senaste åren.

efter i säkerhetsarbetet. Därför behöver organisationer i Sverige bland annat bli bättre på styrning och ledning av säkerhetsarbetet, samt även på it-drift och förvaltning, för att säkra sina system.

– Samverkan kan alltid bli bättre, mellan myndigheter och mellan myndigheter och näringsliv.

Jonas, svensk volontär i Ukraina, gjorde värnplikt som kustjägare och har varit anställd som tidvis tjänstgörande soldat i Försvarsmakten.

»UTIFRÅN DET JAG SETT

I UKRAINA VILL JAG PÅSTÅ ATT SVENSK MILITÄR GRUNDUTBILDNING ÄR MYCKET BRA.«

– Antalet cyberincidenter som inträffar i organisationer i Sverige har ökat under de senaste åren och en trend vi ser är att hotaktörer av olika slag genomför sofistikerade attacker.

– Hotaktörer utnyttjar sårbarheter i it-system och för att motverka detta är en mycket viktig skyddsåtgärd att uppdatera system för att täppa till säkerhetshålen. Vi i Sverige är duktiga på innovation, teknik och ligger i toppnivå på att digitalisera. Men internationellt ligger vi

– Det första jag tänker på är hur lurad jag känner mig, hur vi överskattat Ryssland i alla år som en mäktig krigsmakt.

– Utifrån det jag sett i Ukraina vill jag påstå att svensk militär grundutbildning är mycket bra. Man lär sig att hålla ordning på sig själv och sin materiel, även i mörker och att ta egna initiativ. Man lär sig elddisciplin och lyda order för att förhindra ”blue on blue”. Det är tyvärr sådant som saknas i Ukraina nu. De flesta av de som hade lång utbildning i förbanden finns inte kvar på grund av skador och dödsfall, vilket resulterat i att det nu är svårare att både strida sam-

– En annan intressant iakttagelse är att en timme från fronten fungerar mycket som vanligt i Ukraina. Affärer och lokala postkontor håller öppet och det mesta finns att köpa och skicka efter. Posten är en samlingspunkt, en kontakt med myndigheter och levererar överallt inom två dagar, trots kriget.

– I Ukraina används civila drönare som är uppkopplade via Starlink. Det gör att artilleriet och förband kan skapa sig en lägesbild och följa striden i realtid. Drönare är något som kommer att bli viktigt framåt och för Sveriges del skulle vartenda hemvärnsförband behöva drönare.

Fredric Stany, chef vid enheten för försörjningsberedskap, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Många ryska mål i Ukraina är civil infrastruktur. Det blir därför tydligt hur viktigt det är att stärka upp det civila försvaret som till exempel räddningstjänst och reparationsberedskapen inom elförsörjning. Ett sätt att göra det är att skriva in de som redan har utbildning inom räddningstjänst, i händelse av sådana situationer.

Även frivilliga och frivilligorganisationer har en viktig roll i att kunna förstärka med personal i händelse av kris och krig. Men civilförsvaret kommer att behöva mer personal. Vi behöver också tänka bredare och få till ett civilpliktsystem med grundutbildning som på längre sikt kan handla om att utbilda unga inom till exempel förskola, vårdsektorn och inom all beredskap

Mellan 10 000 och 13 000 ukrainska soldater har dödats sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari förra året, uppgav Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak i december. Båda sidor har varit vaga om antalet stupade soldater.

Foto: Roman Pilipey

Foto: Privat Jonas, svensk volontär.

Frankrike har bland annat skänkt haubitsar av typen Caesar till Ukraina. USA har skickat raketartillerisystemet Himars.

som behövs för att kunna utföra reparationer av sådant som blir förstört, som till exempel kraftnät, vilket också blivit extremt tydligt från vad vi sett i Ukraina.

– I ett nytt regeringsuppdrag tar MSB fram stöd till myndigheter för att kunna identifiera samhällsviktig verksamhet som är nödvändig för totalförsvaret, som ska redovisas den 1 december.

– Vi ser också positivt på att CER-direktivet inom EU implementeras inom närmaste året, som syftar till att stärka förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner inom hela unionen. Också här ställs krav på att identifiera samhällsviktig verksamhet och att säkerställa att den kan bedrivas oavsett händelse.

– Utgångspunkten för totalförsvaret ska vara att under minst tre månader kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europas och Sveriges närområde som också kan innefatta krig. Det innebär även att vi behöver klara av försörjning av kritiska varor och tjänster under samma tid. Här levererade MSB under förra året ett metodstöd för hur myndigheter, i samverkan med företag, kan planera för identifiering och försörjning av sådana. Vi arbetar också med att ta fram en ny planeringsinriktning för hur man ska dimensionera sina verksamheter under krig.

– MSB:s mandat att besluta om riksintressen är också ett viktigt verktyg för att kunna upprätthålla försörjningen av de varor som är nödvändiga för totalförsvaret under krig. Det här tittar vi mer på nu.

Mikael Tofvesson, chef operativa avdelningen, Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF.

– Sverige behöver se över den gemensamma berättelsen och definiera vad försvarsvilja är för den svenska befolkningen. Om man tittar på hur Ukraina arbetar är det psykologiska försvaret allas ansvar. Vi behöver ha det helhetsperspektivet, bygga upp en identitet och få upp en försvarsvilja.

tillsammans med Försvarsmakten och andra myndigheter: att slåss på informationsarenan. Vårt dilemma är att det är denna arena som angrips först, innan de andra angreppen kommer. Det psykologiska försvaret fortsätter också under ockupation.

»SVERIGE BEHÖVER SE ÖVER DEN GEMENSAMMA BERÄTTELSEN OCH DEFINIERA VAD FÖRSVARSVILJA ÄR.«

– Konflikten är här och nu och just nu utstår vi ekonomiska påfrestningar på grund av att någon vill oss illa. Hur mycket är vi villiga att motstå och utstå för landet? Det är en enorm resa vi har framför oss att bygga ett psykologiskt försvar som också behöver komma ner på kommunal nivå och få ägandeskap.

– Det är en offensiv uppgift som MPF har

– Ukraina påbörjade den här kulturresan 2014 för att bygga upp en kollektiv uppfattning om vad det är att vara ukrainare ur ett förvarsperspektiv. I dag har landet byggt upp ett system där försvarsmaktten samarbetar gränsöverskridande med civilsamhället. – I Sverige har vi byggt upp en förmåga mot informationspåverkan, vilket vi lärde oss av Ukraina. Sedan 2014 har vi kartlagt, registrerat och följt upp alla statsaktörer som sprider vilseledande information. Vi gör även påverkansanalyser och tar fram handlingsplaner för så kallad operativ respons. Exempel på sådan desinformationskampanj är den om att svenska myndigheter kidnappar barn, där falska uppgifter om att barn omhändertagits felaktigt av socialtjänsten spreds.

– I övrigt behöver vi bygga struktur och system. MPF och uppdraget är helt nytt, vi har funnits i ett år och vi hanterar krig i Euro -

Användningen av drönare har under kriget i Ukraina slagit igenom på bred front och blivit ett sätt för lokala förband att följa kriget i realtid.

Foto: Laurent Van Der Stockt

pa. Man kan säga att vi varit resurssplittrade och att vi ligger efter jämfört med andra länder – och ingen vet vad Ryssland gör härnäst.

Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.

– Status i kriget just nu är att det är två försvarsmakter som båda har tagit ganska stora förluster. Och nu, efter ett år, får man nog säga att Ryssland går in i en ny typ av fas. Den större delen av de 300 000 man som Ryssland mobiliserade i slutet av oktober är inte insatta än och storleken på förbanden motsvarar ungefär den som man använde när man gick in i Ukraina i februari. Någon gång under våren, kanske sommaren, får vi nog förvänta oss att det kommer en större rysk offensiv.

– Det fortsatta stödet från väst är avgörande. Ukraina behöver alla former av stöd. Ammunition, för att säkerställa att man kan använda de system som man har fått, man behöver stridsvagnar, luftvärnssystem och tekniskt stöd. Ukraina har fått väldigt mycket materiel från olika länder och de fungerar inte av sig själva. Här behövs ett omfattande stöd, där man måste bygga upp någon typ av miloverkstäder, endera i Ukraina eller i Polen för att hjälpa till att hålla allt i drift.

Men det visar på att vi måste ha någon typ av rörlighet och på vikten och betydelsen av stående territoralförsvarstyrkor. Om man tittar på Sverige och satsningen på hemvärnet, så skulle jag säga att det är rätt väg att gå.

drönarna har visat sig ha vissa begränsningar, men de är fortfarande oerhört värdefulla i vissa situationer. Men det är inte en lösning på alla problem, framför allt inte i lägen där fienden finns i stor styrka och har bra luftvärn. Vi på FOI jobbar på att göra en bättre och mer högupplöst värdering av drönare för att se vilka egenskaper som är särskilt viktiga, vilka situationer är de särskilt värdefulla och vilka begränsningar de har.

»RYSSLAND HAR TYDLIGT UPPVISAT NÅGOT SOM VÄSTVÄRLDEN SAKNAR, OCH DET ÄR SNABBHET.«

– Det är lätt att ge materiel snabbt och som en symbolhandling, men det måste också följa med teknisk kompetens. Av de artilleripjäserna som Ukraina har fått så är det kanske en tredjedel som inte fungerar längre, enligt uppgifter. Detta eftersom man inte har kunnat serva dem i tid på det sättet som behövs. För att kunna byta ett eldrör på en amerikansk artilleripjäs, M777, måste man i dagsläget skicka pjäsen till Tyskland. Det innebär att den är borta från stridigheterna under ganska lång tid innan den kommer tillbaka.

– Vi har inte skjutit så här mycket artilleri sedan andra världskriget. På något sätt är det förvånansvärt att europeisk ammunitionsindustri inte jobbar treskift i dag. Det kommer kontinuerligt att behövas ammunition de närmaste åren.

– Ryssland har tydligt uppvisat något som västvärlden saknar, och det är snabbhet. De har förband som väldigt snabbt kan samla sig och gå till attack, även om man uppenbarligen har brister i logistiken. Nu misslyckades den initiala operationen som de hade planerat, att ta Kiev snabbt och göra någon slags statskupp.

Robert Dalsjö, överingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. – Ryssarna har visat sig mer logistikberoende än vad vi trodde. De har en väldigt gammeldags logistik som blir en sårbar punkt. Vi har liksom förutsatt att de ska ha modern logistik. Men det visar sig att deras logistik bygger på järnvägar och på manuell hantering av gods. – Spaningsdrönare har varit mer effektiva än vad vi hade väntat oss. De är oumbärliga för att bedriva strid. Det är dock en väldigt stor åtgång på dem, dels är de inte robusta, dels skjuter fienden ner dem. De beväpnade

– Ett stort konventionellt krig med tyngdpunkt på markdomänen kräver enorma mängder resurser i en omfattning som inte har behövts på decennier. Åtgången av artilleriammunition har varit mycket stor och de volymer som förbrukats är jämförbara med det som förbrukades på östfronten under andra världskriget.

– Att även äldre västliga pansarvärnssystem var så pass effektiva mot hyggligt moderna ryska stridsvagnar, det hade vi inte trott. Att gamla pansarskott 86 biter på T-72:or och uppåt. Överhuvudtaget har ju den ryska tekniken failed to impress.

– Ukrainarnas försvarsvilja har varit helt avgörande i kriget, likaså president Zelenskyjs förmåga att kommunikativt kunna mobilisera försvarsviljan och stöd från västvärlden. Det starka civilsamhället och Ukrainas rekordsnabba uppbyggnad av territorialförsvarsförband är annat som sticker ut och är imponerande, och något som vi för svensk del bör ta lärdom av.

Ukrainas förmåga till precisionsbekämpning genom vapensystem som haubits, artillerigranaten Excalibur och raketartillerisystemet Himars har möjliggjort bekämpning av betydelsefulla mål, som ryska ledningsplatser och ammunitionsupplag, på långa avstånd. På bilden ukrainskt raketartilleri.

Foto: Roman Pilipey

Foto: Anatoli Stepanov

Analys: Krigets lagar

Övergreppen i Ukraina visar behovet av regler i krig

Krigets lagar reglerar när, hur och mot vem som våld får användas under en väpnad konflikt. I ljuset av de misstänkta krigsbrott och övergrepp vi nu ser i Ukraina har värdet av att reglera krig ifrågasatts - om reglerna ändå inte följs. Men faktum är att folkrätten efterlevs i de allra flesta fallen och det som sker i Ukraina i dag visar hur viktigt det är att ha tydliga regler för vad som är tillåtet i krig.

ej, förutsatt att det var Ukraina som faktiskt låg bakom attacken mot Kertjbron i oktober 2022 var det vare sig en ”terrorhandling” eller ett krigsbrott. Däremot var Rysslands svar på attacken mot bron ett brott mot krigets lagar. Men låt oss börja från början för att reda ut laglighet och olaglighet.

Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara en grov kränkning av den internationella ordningen och våldsförbudet i folkrätten. Rysslands krigföring vittnar också om allvarliga övergrepp på de lagar som världens stater sedan länge kommit överens om måste gälla även i de mest fasansfulla av situationer: krig. Rysslands brutala angrepp på, och krigföring i, Ukraina har rest många frågor om krigets lagar. Även värdet av att reglera krig har ifrågasatts i ljuset av de många misstänkta krigsbrott och övergrepp som rapporterats från kriget i Ukraina, och visst kan det verka tandlöst med en lagstiftning som inte efterlevs och när brott inte stoppas effektivt och omedelbart. Men därmed inte sagt att regler inte finns, eller att reglerna inte är värdefulla. Som folkrättsjuristen Louis Henkin en gång uttryckte det: ”Almost all nations observe almost all principles of international law and almost all of their obligations almost all of the time.”

Det faktum att brott begås mot krigets lagar undergräver alltså inte värdet av reglerna som

sådana. Tvärt om skulle man kunna hävda att de grymma brott som begås i Ukraina understryker betydelsen av att regler finns som möjliggör både att krigets brutala konsekvenser kan begränsas, och att brott mot lagarna kan bestraffas.

KRIGETS LAGAR, eller den internationella humanitära rätten (IHL) som de också benämns, aktiveras när ett krig uppstår. Ett krig, eller väpnad konflikt som folkrättsjurister ofta föredrar att säga, kan vara internationell eller icke-internationell till sin karaktär, och dessa två typer av väpnade konflikter uppstår på olika sätt. En internationell väpnad konflikt uppstår när en stat använder våld mot en annan stat. En icke-internationell väpnad konflikt uppstår mellan en stat och en icke-statlig aktör eller mellan icke-statliga aktörer när våldsnivån når en viss grad av intensitet och när parterna till konflikten är tillräckligt organiserade. I fallet Ukraina uppstod en internationell väpnad konflikt genom Rysslands ockupation av Krimhalvön i Ukraina 2014.

lagar. När en väpnad konflikt uppstått och krigets lagar blivit tillämpbara, är båda (eller alla) parter bundna av regelverket. Denna särskillnad mellan jus ad bellum (konfliktpreventionens folkrätt genom bland annat FN-stadgan) och jus in bello (krigets lagar och reglering av krig och krigföring) är viktigt för att säkerställa att alla krig, oavsett vilken part som har skuld till krigets uppkomst, ska kunna regleras och därmed mildra krigets konsekvenser och lidanden. I fallet Ukraina är krigets lagar alltså tillämpbara på både Ryssland och Ukraina.

» VÅLD ÄR SOM UTGÅNGSPUNKT TILLÅTET MOT

LEGITIMA MÅL, MEN DET BEGRÄNSAS OCH FÖRBJUDS

GENOM SPECIFIKA REGLER I KRIGETS LAGAR. «

KRIGETS LAGAR REGLERAR när, hur och mot vem våld får användas. Våld är som utgångspunkt tillåtet mot legitima mål, men det begränsas och förbjuds genom specifika regler i krigets

Så, åter till attacken mot Kertjbron på Krim som förbinder Ukraina och Ryssland. Förutsatt att den utfördes av Ukraina skedde attacken inom ramen för en väpnad konflikt. Krigets lagar reglerar därför attackens legalitet. En viktig utgångspunkt för krigets lagar är principen om militär nödvändighet, vilken föreskriver att allt våld måste vara nödvändigt. Detta nödvändiga våld regleras sedan närmare av distinktionsprincipen, proportionalitetsprincipen och försiktighetsprincipen. Distinktionsprincipen kräver att distinktion alltid görs mellan legitima militära mål, och civila och civila objekt. Endast militära mål får attackeras medan civila och civila objekt måste skyddas. Vad som utgör ett militärt mål definieras i Genèvekonventionernas första tilläggsprotokoll, artikel 52(2) liksom Internationella Rödakorskommitténs sedvanerättsstudie, regel 12. Svensk manual i humanitär rätt – som beskriver hur Sverige valt att tolka krigets lagar även om den inte utgör lagtext – återger denna definition på följande sätt: ”Objekt som på grund av art, läge, ändamål eller användning effektivt bidrar till de militära operationernas genomförande och vars delvisa eller totala förstöring, beslagtagande eller neutralisering under de vid tidpunkten gällande förhållande-

na medför en avgjord militär fördel är militära mål. Ett avgränsat landområde kan utgöra ett militärt mål.”

EN FUNDAMENTAL REGEL i krigets lagar är alltså att civila och civila objekt måste skyddas från direkta attacker. Men civila objekt, som exempelvis bostadshus som används som militär bas, kan förlora sin status som skyddat objekt och bli legitimt militärt mål på grund av det sätt det används. Lite förenklat kan sägas att om det är nödvändigt får civila objekt användas för militära ändamål. Dessa objekt ändrar då status från civila objekt till militära mål och får därmed lagligen attackeras. Första frågan att besvara gällande legaliteten av attacken mot Kertjbron är därför om Kertjbron utgör ett militärt mål. Bron har använts av Ryssland för att transportera militär utrustning till Ukraina, och har därmed använts för militära syften i kriget. Därmed kan bron hävdas utgöra ett militärt mål som får attackeras. Det råder inte heller någon tvekan om att förstöring av bron effektivt bidrar till Ukrainas militära ändamål. Därmed, oavsett om man gör tolkningen att bron per definition utgör ett militärt mål eller om man antar tolkningen att bron endast utgör ett militärt mål i den utsträckning bron används för militära syften, så landar man i samma slutledning: Kertjbron var legitimt mål för militär attack.

Inte heller verkar övriga principer som

reglerar våldsanvändning i krig undergräva attackens legalitet. Varken distinktionsprincipen eller proportionalitetsprincipen tycks ha kränkts enligt den information vi fått genom medierapportering. En civil person, en lastbilschaufför, omkom i attacken och det är i skrivande stund inte helt klarlagt huruvida denne chaufför utförde attacken eller var ett offer för attacken. Det är viktigt att här notera att civila och civila objekt ”bara” skyddas från direkta attacker och från våld som är oproportionerligt. Civila kan därmed lagligen dödas indirekt och genom konsekvenser av attacker mot legitima militära mål om våldet inte är oproportionerligt mot de militära fördelar som våldet antas resultera i. Med andra ord, krigets lagar skyddar inte civila från allt dödligt våld, men våldet får inte riktas direkt mot civila –det måste vara nödvändigt och proportionerligt och det åligger stridande parter att vidta alla rimliga försiktighetsåtgärder för att skydda civila och civila objekt. Det finns således ingen rapportering som tyder på att attacken mot Kertjbron var olaglig.

DÄREMOT TYDER RAPPORTERINGEN på att Rysslands svar på attacken utgjorde ett brott mot krigets lagar. Ryssland svarade genom att avfyra kryssningsrobotar och beväpnade drönare mot flera städer, bland annat Kiev, men i skrivande stund är det inte helt klarlagt hur dessa ryska attacker utfördes. Det krävs därför

närmare utredning innan man kan uttala sig om legaliteten med absolut säkerhet. Medierapportering pekar dock på att Rysslands svar antingen var urskillningslöst, vilket bryter mot förbudet mot urskillningslösa attacker i krigets lagar. Eller riktade direkt mot civila och civila objekt, vilket bryter mot distinktionsprincipen. Om syftet med Rysslands svar på attacken mot Kertjbron var att sprida skräck bland civilbefolkningen utgör även det ett brott mot krigets lagar. Dessutom tyder Putins uttalande om att attackerna var ett svar på ”terrorattacken” mot Kertjbron på att Rysslands attacker utgjorde repressalier för attacken mot Kertjbron, vilket ett nyhetsinslag på Sveriges television den 30 november vittnar om. Repressalier til llåts enbart i syfte att förmå en part i en väpnad konflikt att lyda krigets lagar, vilket därför inte legitimerar de ryska attacker som följde på attacken mot Kertjbron. Sammanfattningsvis – och givet den information vi har tillgång till genom media – var alltså attacken mot Kertjbron laglig, medan Rysslands svar på attacken var olaglig.

CARINA LAMONT Doktor i folkrätt och universitetsadjunkt vid Försvarshögskolan.

Redaktör: Linda Sundgren

Attacken mot Kertjbron på Krim i oktober var laglig, eftersom bron användes för militära ändamål. Det skriver Carina Lamont, doktor i folkrätt vid Försvarshögskolan

Mötet: Ewa Skoog Haslum

»Det bästa jobb man kan ha i marinen är fartygschef«

Att Sverige har en av Europas längsta kuststräckor och delar hav med Ryssland, förtydligar behovet av en stark marin. Det säger marinchef konteramiral

Ewa Skoog Haslum som menar att rådande omvärldsläge visar nödvändigheten av ökat fokus på de marina förbanden.

text: Linda Sundgren

foto: Anna-Karin Nilsson

Mötet: Ewa Skoog Haslum

Vi träffar marinens högste chef, konteramiral Ewa Skoog Haslum, en kulen januarieftermiddag på örlogsbasen på Muskö i Stockholms södra skärgård, där Marinstaben numera ligger. Hon har precis avslutat ett av dagens många möten och ska direkt efter vårt besök bege sig till nästa. Kalendern är konstant fulltecknad och hon har medvetet valt att inte räkna efter hur många timmar hon ägnar åt jobbet, men det var ett bra tag sedan det räckte med 40 timmars arbetsveckor.

– Bildandet av försvarsgrensstaberna tillsammans med det som sker i Ukraina, tillsammans med tillväxten, tillsammans med Natoansökan gör att det blir mycket, säger hon när vi beger oss utomhus för att hinna ta några porträttbilder innan det sista gråmulna dagsljuset försvunnit helt.

Samtidigt poängterar hon att en stor del av det som nu sker i Försvarsmakten är positivt, även om de bakomliggande drivkrafterna med ryska aggressioner och kriget i Ukraina inte är det. Tillväxten skapar möjligheter och framtidstro och situationen runt Östersjön har gett marinen en mer framträdande roll, även om mer behöver göras, säger Ewa Skoog Haslum.

– Att andra ser behovet av en stark marin är väldigt positivt, från politisk nivå och neråt. Men det är ibland svårt att pedagogiskt förklara marinens betydelse. Jag upplever att diskussioner om försvaret ofta stannar vid det som syns, och att man glömmer bort fartygen och att hela samhället är beroende av sjöfarten för sin försörjning. Risken finns att man inte inser det till fullo förrän det händer något.

EVA SKOOG HASLUM vill att marinen ska få en mer framflyttad position. Potentialen är stor, säger hon, och Försvarsmakten borde bli bättre på att utnyttja de möjligheter som vattenvägarna ger.

– Är landvägen det lämpligaste sättet att flytta förband från södra delen av Sverige till norr? Varför inte transportera på köl istället? Vi har en jättelång kust. Ibland känner jag mig tjatig när jag pratar om det här, men man måste se hur det verkligen ser ut. De marina frågorna är förbisedda av många.

Sverige är geografiskt att betrakta som en ö och har en av Europas längsta kuststräckor. Majoriteten av all import och export går med fartyg och med en låg självförsörjningsgrad

Ewa Skoog Haslum på sitt tjänsterum i de tillfälliga baracker som Marinstaben använder som kontor i väntan på att lokalerna nere i Musköberget ska bli inflyttningsklara.

FAKTA

Karriär i korthet

• Värnplikten som radiotelegrafist på HMS Stockholm 1987–88.

• Sjöofficersexamen 1990.

• Örlogskapten och tjänstgöring på Högkvarteret 2001.

• Fartygschef på HMS Sundsvall 2006.

• Examen från Försvarshögskolans chefsprogram och befordran till kommendörkapten 2010.

• Chef för Fjärde sjöstridsflottiljen 2014.

• Flottiljamiral och vicerektor på Försvarshögskolan 2017.

• Konteramiral och marinchef sedan den 21 januari 2020.

inom vitala områden är sjötransporter avgörande för såväl försvaret av Sverige som för civilsamhället. Marinen har i uppdrag att säkerställa att svenska vatten och kuster förblir under svensk kontroll och att skydda fartygstransporter till och från våra hamnar. Inom marinen finns bland annat en mängd fartyg, basförband samt amfibiebataljonerna att tillgå. Stommen bland marinens ytstridsfartyg är de fem korvetterna i Visbyklassen. Till förfogande finns också två korvetter i den äldre Gävleklassen, byggda under tidigt 90-tal men nyligen modifierade. Det med en kust på 270 mil och cirka 4 000 fartygsrörelser varje dygn, enbart i Östersjön. Att det finns ett behov av både omsättning av äldre fartyg och en utökning av marinens storlek, har Ewa Skoog Haslum varit tydlig med ända sedan hon tillträdde befattningen som marinchef i januari 2020. – Jag brukar prata om tripp, trapp, trull när det gäller omsättning av ytstridsfartyg. Tripp är våra patrullfartyg och äldsta korvetter och därmed de som behöver omsättas först. Trapp är våra Visbykorvetter och trull de fyra nya

ytstridsfartyg som redan är beslutade. Vi behöver omsätta dem i den ordningen, tripp, trapp, trull.

TVÅ AV DE nya ytstridsfartygen som det beslutats om ska levereras före 2030 och de andra två efter det årtalet. De kvarvarande korvetterna i Göteborgsklassen, HMS Gävle och HMS Sundsvall, ska avvecklas efter 2030. Ett avtal har också tecknats mellan Försvarets materielverk och Saab Kockums om modifiering av Visbykorvetterna. De kommer att tillföras det luftvärnsrobotsystem som aldrig installerades när fartygen levererades i början av 2000-talet. Även Visbykorvetternas sjömålsrobotsystem moderniseras och torpedsystemet uppgraderas till lätt torped 47. I ÖB:s militära råd som överlämnades till regeringen den 1 november föreslås också omsättning av Försvarsmaktens

Marinchef

Ewa Skoog Haslum

Ålder: Fyller 55 år i mars.

Bakgrund: Växte upp i Torekov på den skånska kusten tillsammans med fem syskon och föräldrar som drev ett åkeri.

Familj: Make och två vuxna och utflugna barn.

Bor: Lägenhet vid Odenplan i Stockholm.

Fritid: Umgås med familjen. Har en stuga i Vemdalen där hon gärna åker långfärdsskidor. Hyr ett semesterhus på en ö i Stockholms skärgård sedan 25 år där hon tycker om att vara på sommaren.

två patrullfartyg, bestående av de över 30 år gamla korvetterna HMS Stockholm och HMS Malmö. Men marinens behov handlar inte bara om en föryngring av befintliga plattformar. Det behövs också fler fartyg samt tillväxt inom såväl amfibie- som basförbanden, menar marinchefen.

– Kanske behöver vi sex eller åtta nya ytstridsfartyg istället för de fyra som är beslutade. Vi hade behövt öka vår närvaro på Västkusten. Inte genom nya organisationsenheter, det blir bara mer administration, men med fartyg. I dag har vi amfibieförband på Västkusten vilket är bra, men vi behöver en blå närvaro också.

Samtidigt är Ewa Skoog Haslum sparsam med att prata om nya fartyg under intervjun. Orsaken, säger hon, är att fler fartyg kräver fler besättningar och att den begränsade tillgången på personal och utbildningsplatser sätter gränser för tillväxten. Enligt marinchefen är personalförsörj-

ATT ANDRA SER BEHOVET AV EN STARK MARIN ÄR VÄLDIGT

POSITIVT, FRÅN POLITISK NIVÅ OCH NERÅT.

Mötet: Ewa Skoog Haslum

ungens medalj i 8:e storleken med serafimerordens band och 2020 utsågs hon till årets inspiratör vid Framtidsgalan som arrangeras av konsultbyrån Framtidsverket. Men när hon själv får peka ut höjdpunkten i karriären blir det åren som fartygschef på korvetten HMS Sundsvall.

– Många tror att det bästa jobbet man kan ha i marinen är marinchef, men så är det inte. Det är att vara fartygschef. Att vara fartygschef är det ultimata ledarskapet, man är kung ombord, säger hon.

På väggen hänger en inramad förstoring av HMS Sundsvall utanför Beirut sommaren 2007, under FN-insatsen Unifil i Libanon. Ewa Skoog Haslum var fartygschef när bilden togs och runt om fotografiet har besättningen skrivit sina autografer.

ningen den största utmaningen hon har på sitt bord i dagsläget.

– Att växa är svårt och det tar tid att utbilda och utveckla vår personal. Ta exempelvis ubåt. Det är trångt ombord. Varenda yta används och det är svårt med plats för elever; här måste vi tänka till för att finna nya lösningar. Det är lätt att säga att vi ska ha dubbla besättningar, men hur de ska skapas måste vi komma fram till och det är något vi jobbar med hela tiden. Vi behöver definitivt fler plattformar, men jag kommer att vara försiktig med att kräva ytterligare nya fartyg innan vi har personalförsörjningen på plats.

MARINCHEFENS KONTOR ÄR inrymt i en röd baracklänga som hyser temporära lokaler tills de permanenta utrymmena nere i Musköberget är klara för inflyttning. På bord och skrivbord ligger travar med dokument och böcker och på väggarna hänger tavlor och minnesmärken från hennes karriär i Försvarsmakten. Ewa Skoog Haslum säger att hon ofta tackar nej när hon blir tillfrågad om nya uppdrag, men för att vara någon som drar sig för att byta befattning har hon hunnit med mycket. Däribland att vara adjutant hos kronprinsessan Victoria, flottiljchef vid Fjärde sjöstridsflottiljen och vicerektor på Försvarshögskolan. Hon har också tilldelats utmärkelser, som kon-

– Att få åka ner till Libanon med ett tidigare värnpliktsgäng som jag jobbat med hemma och göra en skarp insats var fantastiskt. Man lär sig otroligt mycket under ett sådant uppdrag, både om sig själv och andra. Jag lärde mig att tänka ”what if” och att det skapar handlingsfrihet framåt. När man som fartygschef får en fråga tittar alla på en och i den stunden är det inte läge att börja fundera. Då ska man ha svaret klart.

Den där viljan att ta ansvar och leda andra. Var kommer det ifrån?

– Jag är yngst i en syskonskara av sex, tre bröder och två systrar, så jag är väl härdad, säger hon med ett kort skratt. Nej, jag vet faktiskt inte, men det har alltid varit så. Uppväxten var tuff, men på ett positivt sätt. Sedan har jag haft en bra resa i Försvarsmakten och aldrig haft det där knäcket som vissa råkar ut för. Jag har befunnit mig i en trygg miljö.

På väggen bredvid HMS Sundsvall hänger ett inramat notblad. Det är noterna till Amiral Skoog Haslums marsch, som komponerades till hennes ära när hon var vicerektor på Försvarshögskolan. Hon häktar ner tavlan från väggen och läser högt på den post-it lapp som sitter på baksidan.

– ’Till Försvarshögskolan i allmänhet och till dig i synnerhet’. Den här låg på mitt skrivbord en dag. Det var en av de studerande på FHS, Robin Wahl, som komponerade den och den spelades när FHS fyllde 200 år.

ATT SVERIGE HAR ansökt om medlemskap i Nato är något som marinchefen tror kan leda till flera positiva förändringar. Hon räknar med ett utökat samarbete med länderna runt Östersjön vilket skulle stärka hela regionen. Finland har en särställning i sammanhanget, men hon ser också goda möjligheter till närmare relationer med exempelvis Tyskland. – Våra ubåtar skulle kunna utföra stordåd tillsammans. Med Tyskland skulle vi kunna kontrollera in- och utloppet i Östersjön.

Däremot vänder hon sig mot beskrivningen att ett svenskt och finskt medlemskap i Nato innebär att Östersjön blir ett fredens hav, eller Natosjön, som det ibland har kallats på senare tid.

– Att Östersjön skulle bli ett Natoinnanhav stämmer inte. Det signalerar falsk trygghet och att det borgar för fred. Men både Kaliningrad och Sankt Petersburg, som är nordvästra Rysslands största hamn, ligger vid Östersjön så det är fel.

Tre år har passerat sedan Ewa Skoog Haslum tog över befattningen som marinchef. Vad hon ska göra när förordnandet löper ut om ett år vet hon ännu inte, men det finns uppdrag som lockar.

– Jag skulle gärna stanna kvar här lite längre, jag trivs och det finns mycket kvar att göra. Sedan skulle jag nog kunna tänka mig en befattning inom Nato, kanske i Bryssel eller någon annanstans. Men blir jag erbjuden en tjänst som fartygschef igen skulle jag tacka ja vilken dag som helst i veckan. Bättre jobb finns inte.

Noterna till Amiral Skoog Haslums marsch som Robert Wahl komponerade under tiden Ewa var vicerektor på Försvarshögskolan.

ATT VARA FARTYGSCHEF ÄR DET ULTIMATA LEDARSKAPET, MAN ÄR KUNG OMBORD.

– for all your EMC, Thermal & Sealing Solutions

Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Eller målmedveten..

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler målmedvetna kollegor!

Är du en av dem? – Hör av dig!

Arbetstagarorganisationerna inom Försvarsmakten söker

CENTRALA SKYDDSOMBUD

– FEM ORDINARIE OCH FEM ERSÄTTARE

För att Försvarsmakten ska lyckas med samordning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet krävs en väl fungerande samverkan med såväl de fackliga organisationerna som förbandens skyddsombud. I det arbetet spelar de olika samverkansgrupperna i FM en synnerligen viktig roll. Snart

går mandatperioden ut för nuvarande skyddsombud och deras ersättare och vi söker därför lämpliga kandidater. Arbetstagarna inom Försvarsmakten utser skyddsombud, som representerar all anställd personal inom myndigheten. Förtroendeuppdraget löper på tre år från och med den första november 2023.

UPPDRAGET SOM CENTRALT

SKYDDSOMBUD INNEBÄR ATT:

● företräda i arbetsmiljöfrågor

● verka för en god arbetsmiljö

● samordna arbetet för organisationsenheternas huvudskyddsombud

● samarbeta nära med de fackliga organisationerna.

Den som utses till centralt skyddsombud har kvar sin ordinarie befattning, men har rätt till den ledighet som behövs för uppdraget, erforderlig tid. Under sådan ledighet behåller man sina anställningsförmåner

VI SER ATT DU HAR FÖLJANDE

KVALIFIKATIONER OCH EGENSKAPER:

● anställd och tjänstgörande inom Försvarsmakten

● verkar som skyddsombud

● goda teoretiska kunskaper (gärna eftergymnasiala) inom arbetsmiljöområdet eller likvärdiga kunskaper

● förmåga till självständigt arbete inom givna ramar

● stor social kompetens och mycket god samarbetsförmåga

● förmåga att kunna uttrycka dig väl i tal och skrift

● strukturell och analytisk

● stor personlig integritet

Dessutom ser vi det som meriterande om du har erfarenhet av olika miljöer inom Försvarsmakten.

ORDINARIE SKYDDSOMBUD OCH

ERSÄTTARE TILL FÖRSVARSSTABENS

ARBETSMILJÖKOMMITTÉER VID HKV (1+1)

Dessa är C FST-, C FST GEN-, C FST STÖD- och PERSDIR - arbetsmiljökommittéer. Vi söker en ordinarie och en ersättare.

ORDINARIE SKYDDSOMBUD OCH ERSÄTTARE TILL OPERATIONSLEDNINGENS- OCH RIKSHEMVÄRNSSTABENS

ARBETS MILJÖKOMMITTÉ VID HKV (1+1)

Dessa är C OPL och RIKSHV arbetsmiljökommittéer. Vi söker en ordinarie och en ersättare.

ORDINARIE SKYDDSOMBUD OCH ERSÄTTARE TILL FÖRSVARSGRENARNAS

ARBETSMILJÖKOMMITTÉER (3+3)

Dessa är Arméchefens AMK i Enköping. Flygvapenchefens AMK i Uppsala och Marinchefens AMK på Muskö. Vi söker en ordinarie och en ersättare till respektive försvarsgren.

VÄLKOMMEN MED DIN INTRESSEANMÄLAN!

Skriftlig intresseanmälan mailas senast den 15 maj 2023 till din fackliga organisation enligt nedan. Uppge till vilken samverkansgrupp du söker och om det är som ordinarie eller ersättare.

Officersförbundet Martin Sachs 08-440 83 51 kansliet@officersforbundet.se

Seko Försvar Thomas Klasson 070-258 00 46 seko-fm-fo@mil.se

Saco-S FM

Karin Gällmo 070-816 92 98 saco-s-fm@mil.se

OFR/S (Försvarsförbundet)

Freddy Tullgren 08-402 40 02 freddy.tullgren@forsvarsforbundet.se

Slutstycket

Historia, Insänt & debatt, Krönika, Noterat

Sollefteå

Hunden i försvarets tjänst

1911 började armén göra försök med slädhundar och rapporthundar, vilket skedde vid Västernorrlands regemente i Sollefteå. På 1920-talet återupptogs verksamheten, denna gång med draghundar. Efterhand utökades verksamheten med bland annat sjukvårds-, bevaknings- och minhundar. Men för att verksamheten skulle kunna fungera gällde det förstås att ha friska hundar. På fotografiet ser vi i förgrunden en kvinna, möjligen veterinär vid det som från 1971 kom att heta Försvarets hundskola. Hon förbereder sprutor för vaccination av de schäferhundar som troget på led väntar tillsammans med sina förare. De tycks vara lyckligt ovetande om att de snart skall stickas med vaccinationssprutan – säkert även för en hund en föga angenäm upplevelse. Krigsarkivet, Försvarsstabens informationsavdelning, bildarkivet, Försvarets hundskola, dressyrenheten, K 3:1, fotograf Anders Engman.

Officersutbildningen måste prioriteras högre

NÄR JAG PÅBÖRJADE OP år 2009 bodde jag i ett eget rum med en riktig säng. Jag hade en mentor, benämnd plutonchef, som över tiden följde upp och deltog i all verksamhet. Vi hade ett stort, fint bibliotek på området där vi kunde studera och genomföra grupparbeten, och vi tilldelades varsin dator. Vi hade ledd fysisk träning fyra gånger i veckan. Flera gånger per termin genomförde vi praktisk utbildning och övningar i personlig färdighet, SUSA, förläggningstjänst, marsch, och så vidare.

"Vi har för få mentorer på antalet kadetter och bemanningsuppdragen har förkortats mer och mer", skriver kapten Malin Smith, som är kompanichef för 230:e kompaniet på Militärhögskolan Karlberg.

qATT VARA KOMPANICHEF drygt tio år efter min egen examen från Officersprogrammet (OP) gör det omöjligt att inte jämföra min egen upplevelse av tiden på Militärhögskolan Karlberg med mina kadetters. Glädjande nog har kvaliteten på den akademiska utbildningen höjts och förbandspraktik har tagit plats i en kursplan – om förbanden mäktar med kan det bli riktigt bra. Sorgligt nog har minst lika mycket, om inte mer, försämrats. Jag pratar inte främst om utbildningens innehåll, utan om förutsättningarna för lärande. Att vara kadett i dag är tveklöst mödosammare än det var att vara kadett för tio år sedan.

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

» Uppdraget att handleda, utbilda och utveckla våra blivande kollegor hänger nu dessutom på en skör tråd inför framtiden. «

Kadetterna ur OP 22-25 bor två och två i rum byggda för en person. De sover i våningssängar av stål på tunn madrass. På rummen finns endast ett skrivbord och en stol. Biblioteket är nu en liten filial i två tidigare klassrum. Kadetterna har svårt att hitta lugna studieplatser eftersom de delar rum och skolans andra rum ofta är fulla. Endast ett fyspass schemaläggs och leds per vecka, vilket innebär att Försvarsmaktens mål om minst två tillfällen per vecka ej uppfylls. Kadetterna har visserligen samma ersättning per månad som jag själv hade, men man får knappast lika mycket för 4 500 kronor i dag som då, och datorer får de nu köpa själva. Vi har för få mentorer på antalet kadetter och bemanningsuppdragen har förkortats mer och mer. Uppdraget att handleda, utbilda och utveckla våra blivande kollegor hänger dessutom på en skör tråd inför framtiden.

VI SOM JOBBAR på skolan gör vårt bästa för att kadetterna ska ha det så bra som möjligt under förutsättningarna. Att flytta ihop dem två och två var det ingen här som ville och nya möbler köptes in akut för att de åtminstone skulle få en varsin stol och några extra studieplatser. Mig veterligen finns det ingen bra plan för att skapa en värdig tillvaro här i närtid. Kadettflygeln som nu renoveras byggs delvis för att kommande generationer också ska bo två och två. Dianeberg, som togs i drift förra året, är redan möblerat för det och det kommer inte att ändras i närtid.

Foto: Niklas

Englund/Försvarsmakten

Det innebär att dubbelboende i våningssäng inte är något tillfälligt. Vad tror ni det innebär för rekryteringen till och studiemiljön på Officersprogrammet?

Jag undrar vad det egentligen betyder när Försvarsmaktsledningen säger att officersutbildningen är prioriterad. Skulle den vara det skulle vi tillse att kadetterna har goda förutsättningar att klara sina studier och får kontinuerlig officersuppföljning under sin tid på OP. Medan den akademiska nivån har höjts har alltså förutsättningarna att klara studierna sänkts. Den rådande boendesituationen får många kadetter att må dåligt. Det är och blir färre officerare som mentorerar och mindre tid och resurser avsatt till uppföljning och försvarsmaktstid. Infrastrukturen är kraftigt underdimensionerad för den mängd kadetter som går på skolan samtidigt.

JAG ANSER ATT kadetterna och deras utbildning bör prioriteras mycket högt och det genom handling. Generationer av den blivande officerskåren byggs här, där grunden läggs för det ledarskap, den fackkompetens och den professionalism som kommer att påverka hela Försvarsmakten i förlängningen. En prioriterad officersutbildning hade förmodligen inneburit att man flyttat ut de enheter som inte har någon direkt koppling till Militärhögskolan Karlberg och istället gett utrymmet till våra blivande kollegor att bo, studera och utvecklas här. Erkänt dugliga officerare hade avdelats för att utbilda och handleda kadetterna under hela utbildningen. Genom det hade man också tillsett att kadetterna fått tillräckligt mycket praktisk och tillämpad träning för att kunna bli dugliga militära chefer i förlängningen. ●

Replik från Utbildningsavdelningen vid Försvarsstaben:

Försvarsmakten tillväxer. Officersutbildningen är därför viktig för oss. Det stora behovet av officerare och specialistofficerare resulterar i numerärt stora inryckande kadettkullar, vilket är glädjande! Men påföljden av stora kadettkullar har tvingat Försvarsmakten att fatta en hel del medvetna eftergifter som bland annat inrymmer kadetternas vardag vid Militärhögskolan Karlberg. Dubbelboendet är ett sådant exempel. Boendelösningen som vi tvingats till är inte på några sätt tidsatt eller permanentad. Det är även värt att påminna om att ett helt läsår tillbringas vid andra förband med andra boendelösningar än vad Karlberg för tillfället kan erbjuda. Hur boendet på längre sikt ska utvecklas utifrån framtida kadettkullar i kombination med övrig verksamhet på Karlberg kommer att ses över.

Försvarsmakten tillsammans med Försvarshögskolan gör kontinuerligt gemensamma ansträngningar för att hitta de bästa studerandeförutsättningarna för kadetter. Insändarens påstående att ”plan för värdig tillvaro på Karlberg saknas”, delas inte av undertecknad. Etableringsplanen för MHS Karlberg växer i omfång. Ny personal- och elevmatsal med tillhörande utrymmen är beslutad och inriktning finns att skapa ett motsvarande studenthus med studieutrymmen och läsesalar.

Avslutningsvis: Försvarsmakten välkomnar en eventuell översyn av dagersättningen för officersaspiranter. Det är inte Försvarsmakten, utan regeringen som hanterar och beslutar i den frågan. ●

Missa inte Officerstidningens

Eller unik...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler unika kollegor!

Är du en av dem? – Hör av dig!

Malin Smith Chef 230:e kompaniet

Krönika Andreas Braw

Bygger vi nya pappersförband?

VI LEVER I vår egen historia. Varje dag ser vi spår av handlingar, beslut, ofärdiga projekt och föråldrade idéer från andra tider. Tiderna förändras, men vårt förflutna jagar oss fortfarande genom Prio, Vidar och Lift. Vi försöker glömma, gå vidare och ignorera vår historia och ändå nafsar den oss i hälarna.

Ta bara detta med insatsförsvaret. Införandet av detta gäckar oss fortfarande och helt ärligt så är jag osäker om vi formellt har övergivit insatsförsvarstanken. Nå, i sin historiska kontext var idén riktig och viktig, även om vi som vanligt gick för långt. Och jag tycker att de stora dragen i idén fortfarande är helt giltiga. Att vi ska ha en hög tillgänglighet på krigsförbanden, att vi ska öva och organisera oss så som vi tänker kriga. Problemet är att vi aldrig gjorde det – för historien kom ifatt oss, igen.

INSATSFÖRSVARET SKULLE LEDA avskaffandet av de förhatliga ”pap persförbanden” där medelålders värnpliktiga, trasiga knän och för åldrad materiel stoppades undan men ändå kunde glädja oss med fin statistik. 2014 skulle Insatsorgani sation 14 vara införd. Men förbanden var fortfa rande fyllda med värnpliktiga som inte hade repetitionsöv ningar på flera år. Innan vi hann införa yrkesförsvaret fullt ut så skrotade vi det. Och nu står vi där igen. Ska vi börja producera pappers förband igen?

Jag menar att ris ken är överhängande. Vi har nämligen aldrig

kraft att bygga hela krigsförband. Vi fokuserar därför helt på grundutbildningen. Vi anställer fortfarande GSS/T, som är en underskattad och underutnyttjad personalkategori - men många förband saknar helt förmåga att öva dessa soldater, vilket leder till att många inte tjänstgör på flera år. Detsamma gäller många reservofficerare. Många av dem blir aldrig ens inkallade för tjänstgöring efter examen, men statistiken ser säkert fin ut medan förmågan förfaller.

MÅNGA KRIGSPLACERADE i alla personalkategorier saknar också utbildning på den materiel som man ska använda i sin krigsbefattning – materielen har bytts ut, modifierats eller införskaffats senare. Och med en värnplikt som i stort sett bedrivs på samma tidsuttag som under Kalla kriget så kan man undra om vi är beredda på dagens komplexa stridsfält –eller vilka förluster vi är beredda på som följd av detta.  gnager oavbrutet på våra hälar. Kanske håller vi åter på att skapa föråldrade pappersförband. Det finns bara en lösning på det. Kalla in personalen, utbilda och öva! GSS/T och reservofficerare måste bli en del av förbandet, ges kompletterande utbildning och repetition. Då tillför de en enorm styrka till förbandet. De kan upprätthålla beredskap, understödja i grund- och repetitionsutbildning och förstärka nyckelfunktioner i intensiva perioder. I annat fall är de bara namn på ett Excel-blad. Precis som de gamla pappersförbanden. ●

Andreas Braw Plutonchef i Försvarsmakten

»Innan vi hann införa yrkesförsvaret fullt ut så skrotade vi det. Och nu står vi där igen. Ska vi börja producera pappersförband igen?«

LÄSTIPS:

Perspektiv på försvarsvilja

q”DET FANNS EN tid då Sveriges beredskap sades vara god, men det är länge sedan nu. Hur mobiliseras försvarsvilja i ett land som inte har varit i krig på 200 år? I denna antologi diskuterar en rad välrenommerade försvarsexperter och skribenter försvarsviljans karaktär och funktion. Hur kan den öka och på vilket sätt är den avgörande i försvaret av frihet, demokrati och suveränitet?”

Det står på baksidan till den nyutkomna boken ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete!” (Fri Tanke).

Redaktörer är Jenny Deschamps-Berger och Patrik Oksanen, båda verksamma vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan, FHS.

KLUDDNIKLAS:

– I boken varvas fördjupande kapitel med kortare berättelser från dåtid och nutid, där händelser och människor illustrerar försvarsviljans betydelse, säger Jenny Deschamps-Berger, chef för avdelningen för analysstöd vid CTSS i en artikel om boken på FHS:s webbplats.

Boken vänder sig till den som är intresserad av totalförsvarets uppbyggnad och som vill förstå mer om det som utgör försvarsviljans grunder.

– Även om bokprojektet föddes före Rysslands förnyade angrepp så har händelserna i Ukraina varit en stor inspiration under arbetets gång, där händelserna vid Ormön fått bära titeln för hela boken, säger författaren och journalisten Patrik Oksanen. ●

INSTAGRAM:

LYSSNINGSTIPS:

Om Försvarsmakten som arbetsplats

Infanteriet har blivit än farligare för fienden

● ”Infanterimyndigheten informerar: Genom att ligga hjälplös som en skalbagge på rygg efter en vurpa på skidorna i en halvmeter snö, koka kilovis med snö och svälja ner tallbarr och småkryp direkt från termosen, äta fisljummet torrfoder, bära plaskblöta stålgrå som trendig scarf, sova under bar himmel i -22 (...), ta krispiga skjutställningar med vita träplankor på grisklövarna och ta av och på komarocken ca 23 000 ggr per dygn har vinterförmågan höjts på bataljonen”, rapporterade 12:e motoriserade skyttebataljonen vid Livgardet från Trängslet nyligen.

TWITTER:

Ärtsoppa

● Hanna Gunnarsson (V), ledamot försvarsutskottet, lyfte nyligen ett viktigt spörsmål på Twitter.

ƀ Krigshistoriepodden, som nyligen vann pris som ”Årets podcast” i Guldpodden, har släppt ett avsnitt om hur Försvarsmakten är som arbetsgivare. ”I vårt mest m/90-färgade avsnitt hittills så går vi igenom vad det innebär att vara och verka som en modern, svensk soldat/officer”, står det i beskrivningen till avsnittet ”Universal soldier (eller ”aj som fan! Jag har ont i ryggslutet!”). Programledarna

Per Wallin och Mattis Bergwall går igenom olika aspekter av tillvaron som anställd i myndigheten, bland annat ”så inte tillräckligt mycket i lön får du som GSS/K”. De har utgått från Riksrevisionens rapporter och intervjuat en ”episk fanjunkare” och mannen bakom kontot ”Taktisk” för att beskriva Försvarsmakten som arbetsplats.

Gustaf Göthberg (M), även han ledamot i försvarsutskottet, uttryckte också oro – och förslag på åtgärd.

Det säger general major Laura Swaan Wrede, rikshem värnschef, i ett por trätt i DN apropå att hon har ledsnat på föreställning en om att kvinnor i Försvarsmakten skulle vara annorlunda än män.

»Man har trott att vi kvinnor inte är några riktiga krigare, utan att vi tillför andra, mjukare egenskaper. Det hoppas jag verkligen inte!

Gubbar på rad

Det försvarsmaktsrelaterade humorkontot ”Gubbar på rad” på Instagram har snabbt blivit en snackis i myndigheten. Vecka efter vecka skannar personerna bakom kontot sociala medier på jakt efter bilder som föreställer Försvarsmaktens chefer och medarbetare uppställda på rad. text:

Josefine Owetz

qI OKTOBER 2021 såg ett nytt försvarsmaktsrelaterat humorkonto dagens ljus. Snart 300 inlägg och 1 500 följare senare har kontot ”Gubbar på rad” på Instagram blivit ett välkänt konto, och begrepp, inom en bredare krets i Försvarsmakten.

”Passa så att du inte hamnar på Gubbar på rad-kontot nu” är exempel på en mening som numera ofta yttras i samband med att gruppbilder ska tas i myndigheten, enligt uppgifter till Officerstidningen.

Vi har träffat två av personerna bakom kontot, som vill vara anonyma. De är officerare och anställda vid två av Försvarsmaktens förband i Mälardalen.

Hur föddes idén till det här kontot?

– Det var jag som länge hade noterat att det finns en del chefer i Försvarsmakten som tycker om att använda ett visst bildspråk. Det är det som jag valde att benämna som ”gubbar på rad” för det var precis det som det var, säger Gustav, som egentligen heter något annat, och fortsätter:

– Det är bilder på män i medelåldern eller äldre som står uppställda på rad i uniform,

Så tar du en bra gubbar på rad-bild

ƀ Kategori 1: Den spontana. ”Gärna tagen med Iphone 3 i ett fikarum med dålig belysning, i en förbandsbyggnad som gud glömde. Kanske står det en soptunna i bakgrunden. Man känner

i alla möjliga sammanhang. Ibland framför någonting, ibland på en viss plats. Men människor, i regel gubbar, på rad, det är det som återkommer.

Under en AW hösten 2021 hamnade Gustav och vännen Jonas, som också heter något annat, återigen i en diskussion om bilderna i Försvarsmaktens kommunikation. Vännerna enades om att det var hög tid att fullfölja planerna på ett konto där de uppställda gruppbilderna kunde samlas.

– Vi inledde direkt med att leta genom konton och började följa försvarsmaktskonton och officiella företrädare för myndigheten. Vi la också upp några aktuella gubbar på rad-bilder. Sedan var vi i gång, säger Jonas.

Totalt är de tre personer som sköter kontot, vars flöde är fyllt av bilder på Försvarsmaktens företrädare, inte sällan förbandschefer och försvarsgrenschefer, uppställda på gruppbilder. Ibland i en lång rad, andra gånger på flera rader.

– Det som är fascinerande med det här bildspråket, och som jag också kan tycka är rätt gulligt, det är det att man har genomfört ett

i bilden att här är det inget som är kul, men de har blivit hopfösta för att någon skulle ha en bild till hemsidan och till överstens konto.”

ƀ Kategori 2: Den uppstyltade. ”Där alla har C 1, allt är vinkelrätt och där det har gått adjutanter med måttstock.”

viktigt möte, en övning eller så är det något historiskt som hänt, och att man då måste föreviga det genom att ställa upp alla som var där och ta en gruppbild, säger Jonas.

Han funderar ett slag innan han fortsätter:

– Men det här är väl egentligen Försvarsmaktens kommunikation i ett nötskal. Att man är väldigt fäst i vilket budskap man vill sända. Man tycker att just det vi gör nu är viktigt att kommunicera. Att ingen sedan bryr sig är inte lika viktigt. Det blir ytterligare en gruppbild med folk i uniform som kunde varit tagen varsomhelst.

Vad tänker ni om det?

Dalregementets julhälsning på sociala medier hamnade givetvis på Gubbar på radkontot på Instagram.

Det finns en del att tänka på för att ta en bra gubbar på rad-bild.

motiven. För jag förstår ju att man som chef och ledare vill visa upp vad man har gjort, och man vill visa upp sin personal. Och då väljer man den här typen av bilder, för det är enkelt och tydligt. Men om man zoomar ut lite och tänker på mottagarna, för dem blir det här ofta rätt ointressant och intetsägande, säger Gustav. De förklarar att det är viktigt att bilderna som de lägger upp är aktuella. En av sakerna de tidigt bestämde sig för var att materialet högst får vara en vecka gammalt.

– För det finns givetvis hur mycket gammal skåpmat som helst. Men poängen är att det ska vara nya bilder och att vi kan visa på att det här är en pågående verksamhet. Man kan ju tänka sig att myndigheten ska börja tänka att de inte ska fylla sociala medier med den här typen av bilder. Men det bara fortsätter. Och det var det som vi tyckte var så roligt, säger Jonas.

Ingen som är på lägre nivå ska känna sig utpekad eller på något sätt ditklämd. Vi är försiktiga med att avslöja identiteten på vilka exakt det är som tipsar, men vi kan säga att det är många högre chefer som, med självdistans, tipsar som sitt eget content, säger Gustav.

Jonas tillägger:

– Vissa högre chefer i Försvarsmakten verkar också tycka om oss så mycket så det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot. Är det vissa gubbar på rad-bilder som inte håller måttet för publiceringen?

» Vissa högre chefer i Försvarsmakten verkar också tycka om oss så mycket så det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot.

– Ja, det är det. Det är väldigt ofta tillfällen där redaktionen får ha överläggningar. Vi dömer absolut ut bilder. Ibland så är det för dålig rad, ibland så är det för unga medarbetare med för låg grad, säger Jonas.

ƀ Personerna bakom ”Gubbar på rad”-kontot har valt ut några av sina favoritbilder från året som gått.

De får en hel del tips från följarna på material. Deras grundregel är att bara lägga upp bilder som kommer från officiella konton.

– Vi försöker hela tiden att sparka uppåt.

Vad tänker ni framåt för 2023 för kontots del?

– Natointrädet inger ju i stort hopp. Det kommer inte att bli färre gubbar på rad-bilder av detta, nej. Drömmen är ju att vi får se

fler internationella motsvarigheter. Nu när Försvarsmakten går in i en allians så kanske man kan tänka sig att ”Gubbar på rad” går in i någon form av internationell gubballians, säger Gustav.

Jonas tillägger:

– Det är en stor försvarsmaktsövning i vår. Man kan ju hoppas att folk tar sig någon form av stridspaus och ställer upp på rad. Det är väl inte mer än rätt. Vad har vi generaler till om inte för att besöka övningar och ställa upp truppen på rad på bild?

Är det någon general ni är besviken på? Som inte levererar gubbar på rad-bilder i den utsträckning man skulle kunna tycka att den borde göra?

– Vi har ju många generaler, och de allra flesta är doldisar. Men faktum är, med tanke på antal möten och besök, så har ÖB förvånansvärt få gubbar på rad-bilder. ●

Gubbar på rad

”Ta bilder när något händer. Gå nära. Undvik uppställda gruppbilder in i det längsta.” - Riktlinjer för text & bild på Försvarsmaktens webbplats

”Gubbar på rad”-gängets bästa gubbar på rad-bilder

57 000 kr i skadestånd till medlemmar efter avslutade tvister under hösten

Under hösten har Officersförbundet avslutat åtta tvister med Försvarsmakten. Resultatet är 45 000 kronor i skadestånd till Officersförbundet och 57 500 kr i skadestånd till medlemmar. Totalt under 2022 har medlemmar fått 380 315 kronor i ersättning och Officersförbundet 259 000 kr i skadestånd. 41 tvister är ännu inte lösta.

TVISTERNA RÖR BROTT emot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet och avtal om lokala omställningsmedel.

– Det är underkänt att vi måste tvisteförhandla för att avtalen som vi och Försvarsmakten kom-

mit överens om ska följas och våra medlemmar ska behandlas korrekt. Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

Tvister om brott mot arbetstidsavtalet och rörlighetavtalet

FJÄRDE SJÖSTRIDSFLOTTILJEN har beordrat fem medlemmar att inta mer beredskap 2 (B2) än vad sjöarbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillå ter högst 250 timmar B2 per kvartal. En av medlemmarna hade beordrats att göra 461,5 timmar och övriga mel lan 280 och 294 timmar. OF Kustflottan påkallade tvisteför-

handling och efter förhandling fick Officersförbundet 10 000 kr i skadestånd.

FÖRSVARSMAKTENS Tekniska Skola (FMTS) beordrade tre medlemmar att inta mer jour än vad arbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillåter högst 50 timmar per månad och högst 150 timmar under ett kvartal. Medlemmarna beordrades att göra 301, 299 respektive 154 timmar under ett kvartal. Halmstadsskolornas OF påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 15 000 kr i skadestånd.

F 21 beordrade två medlemmar att göra 1 214 respektive 1 075 timmar beredskap. Avtalet tillåter 1 000 timmar beredskap så OF F 21 påkallade tvisteförhandling. Efter förhandlingen fick Officersförbundet 10 000 kr i skadestånd.

HELIKOPTERFLOTTILJEN har också beordrat medlemmar att göra mer beredskap än vad avtalet til llåter. Nio medlemmar hade beordrats att göra mellan 1 359 och 1 062 timmar beredskap. OF Helikopter påkallade tvisteförhandling och Officersförbundet fick 5 000 kr i skadestånd.

informerade inte OF om att medlemmar anvisats boende vid en skjutvecka. OF F 17 påkallade tvisteför-

Tvist

»Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen.«

Peter Löfvendahl

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

handling och efter förhandling fick Officersförbundet 5 000 kr i skadestånd.

F 21 betalde ut övertidsersättning för sent till 20 medlemmar. I en tidigare tvist hade medlemmarna blivit lovade utbetalning i juni men fick inte ersättningen förrän i augusti. OF F 21 påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick vardera medlemmen 500 kr i skadestånd.

Tvister om LOM och kvittningslagen

FLYGSTABEN hanterade ett ärende om lokala omställningsmedel felaktigt. På grund av detta kunde inte två medlemmar genomföra de planerade omställningsåtgärderna. Officersförbundet påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick medlemmarna 20 000 kr vardera i skadestånd.

PÅ LUFTVÄRNSREGEMENTET (LV 6) fick en medlem under nästan ett år för hög I-lön utbetalad. När Lv 6 upptäckte felet drog man pengarna från nästa lön, så kallad kvittning, trots att medlemmen sagt nej till detta. Försvarsmakten har rätt att få tillbaka den felaktigt utbetalda lönen men måste komma överens med individen om hur betalningen ska ske. OF Lv 6 påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick medlemmen 7 500 kr i skadestånd för den felaktiga kvittningen.

41 TVISTER ÄR i dagsläget olösta. – Vi arbetar för att lösa de tvisterna. Det är verkligen viktigt att vi tar tvister när avtalen inte följsdels för att medlemmar ska få rätt ersättning och dels för att de till exempel inte ska tvingas att arbeta ohälsosamt mycket, säger Peter Löfvendahl. ⚫

Förbundets kurser Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

Kraftiga höjningar av flera tillägg

I slutet av december kom Officersförbundet och övriga fackförbund överens med Försvarsmakten om att kraftigt höja flera tillägg från och med 1 januari 2023.

– DET ÄR verkligen på sin plats. Behoven att höja tilläggen har vi i Officersförbundet påtalat länge och det var bland annat något som vi föreslog i den rapport som vi lämnade över till Försvarsmakten inför att ÖB skulle lämna sitt militära råd till regeringen den 1 november, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker. Exempel på tillägg som omfattas är bland annat ersättning vid försvarsmaktsdygn, jour, beredskap och obekväm arbetstid (OB) liksom amröj- och dyktillägget. Höjningarna är upp mot 50 procent för vissa av tilläggen.

De höjda tilläggen börjar gälla från och med den första januari 2023 och kommer i kölvattnet av ÖB dagorder. Förändringarna gäller även för dem som omfattas av Sjöarbetsavtalet, Skonertavtalet och TSFE-bilagan. Dessa avtal innehåller andra typer av tillägg som parterna, i och med detta, har fått ekonomi för att omhänderta. Nivån på dessa höjda tillägg kommer det mer information om senare.

– Vi vet, genom våra medlemsundersökning-

ar, att högre lön och bättre villkor är det som våra medlemmar helst av allt vill ha. Det är glädjande att Försvarsmakten också insett det. Vi är också överens med myndigheten om att vi ska fortsätta diskussionen om hur parterna ska arbeta med tilläggen framgent, vilket är positivt. Vi har dessutom levererat en bra Rals för 2022 och så avslutar vi året så här. Det känns bra, säger Lars Fresker.

Läs Officersförbundets rapport "Efterfrågade behov av åtgärder inom personalområdet för Officersförbundets medlemmar" som ger förslag på åtgärder för hur den militära personalen i Försvarsmakten ska kunna få bättre villkor vad gäller allt från lön och pension till möjlighet att påverka sin karriärsutveckling.

»Behoven att höja tilläggen har vi i Officersförbundet påtalat länge.«

Lars Fresker

Förbundsnytt

Arbetsmiljö

»Finns risk att det är en nedåtgående spiral«

Den senaste FM Vind visar att arbetsbelastningen har ökat för personalen i Försvarsmakten. De tre skyddsombuden för marinen, armén och flygvapnet är inte förvånade över resultatet.

I DEN SENASTE FM Vind finns två frågor rörande arbetsbelastning. Huruvida man upplever att man kan planera sina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar och huruvida man har möjlighet att återhämta sig efter perioder av hög arbetsbelastning. På båda frågorna har värdet sjunkit markant från 73 till 68 på en 100-gradig skala. På alla arbetsplatser ska det finnas ett skyddsombud och ett huvudskyddsombud om det finns fler än ett skyddsombud. I Försvarsmakten finns det dessutom ett centralt skyddsombud och tre skyddsombud för för-

svarsgrenarna som tillsammans organiserar skyddsorganisationen. De tre försvarsgrensskyddsombuden är inte förvånade över resultatet och anser att den största utmaningen just nu är arbetsbelastningen.

– Det handlar om att vi har fått mer att göra på grund av att Försvarsmakten ska växa, kriget i Ukraina och ett framtida Nato-medlemskap. Samtidigt slutar erfaren och kompetent personal. Utflödet motsvarar

Träffa representanter för hela förbundet i Karlskrona, Halmstad och på Muskö i februari och mars!

inte inflödet, säger Jens Zetterberg, skyddsombud i armén. Michael Lundström, skyddsombud för marinen, ser konsekvenserna av att medarbetare slutar. – Vi har medarbetare som hoppar mellan fartyg och är ute två svängar om 14 dagar, utan ledighet, för att det saknas medarbetare med en viss kompetens för att ett fartyg ska fungera. Det finns en risk att det är en nedåtgående spiral, att man jobbar skiten ur sig och sedan har man inte mer att ge på jobbet eller hemma. Familjen blir också lidande när man är borta hela tiden.

LEIF LJUNGQVIST ÄR skyddsombud för flygvapnet. Han upplever att det är svårt att prata om den fysiska och psykiska ohälsan trots att arbetsbelastningen är hög.

– När man får signaler på att medarbetare mår dåligt så vill de ogärna prata om det, säger Leif Ljungqvist.

Utöver arbetsbelastningen menar de tre skyddsombuden för försvarsgrenarna att det finns flera utmaningar. En av dessa är avsaknad av personlig utrustning och skyddsutrustning, och en annan är att stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum inte är funktionell längre. Stödfunktionen har inte

Trebefälssystemet

Officersförbundet påkallar tvisteförhandling

Officersförbundet påkallar tvisteförhandling med Försvarsmakten. Tvisten handlar om det slutgiltiga införandet av trebefälssystemet och om de beslut där förhandlingarna mellan officersföreningarna och C OrgE slutat i oenighet.

FÖR VARJE INDIVID som inte frivilligt byter personalkategori och tjänstegrad krävs en MBL-förhandling där arbetsgivaren motiverar beslutet. Officersföreningarna och C OrgE i Försvarsmakten är i slutfasen av dessa MBL-förhandlingar och det

råder oenighet mellan parterna om lämpligaste utvecklingsväg för ett antal yrkesofficerare tillhörande personalkategorin officerare med fänrik, löjtnant eller kaptensgrad. Huvuddelen av C OrgE i Försvarsmakten har beslutat att en eller flera medarbetare i fortsättningen ska utvecklas som specialistofficer och tilldelas en annan tjänstegrad.

OFFICERSFÖRBUNDET ANSER ATT dessa beslut kan strida mot arbetsrätten. För att reda ut vad som gäller

arbetsrättsligt för förbundets medlemmar har förbundet nu påkallat tvisteförhandling. Tvisten kommer handla om de beslut där Officersförbundet i förhandlingarna har anmält oenighet.

– Det är viktigt för alla medlemmar att reda ut vilken arbetsskyldighet man har som yrkesofficer, vad är värdet av tidigare fattade beslut om anställning, tilldelning av tjänstegrad och utlovad utveckling i anställningen, säger Peter Löfvendahl, förbunds-

Michael Lundström

» Vi har en bra dialog, men det är svårt att lösa problemen här och nu.«

14–16 februari är representanter från förbundet på plats i Karlskrona. 21 februari besöks Muskö. 7–9 mars besöks Halmstad. Varmt välkomna på föreningarnas aktiviteter!

Tredje sjöstridsflottiljen, Sjöstridsskolan, Första ubåtsflottiljen och Marinbasen. Medlemsmöte med fokus på lön 16 februari kl 08.00–10.00 i Trolle filmsal.

Marinstaben. Medlemsmöte med fika 21 februari kl 14.30-16.30 i föreläsningssalen. Ställ dina frågor till förbundet. 21 februari kl 11.00-12.30 i matsalen.

Marinstaben. Ställ dina frågor till förbundet. 21 februari kl 11.0012.30 i matsalen.

Vill du att den militära personalen i Försvarsmakten ska få bättre villkor?

fungerat och kunnat nås på grund av låg bemanning. De tre skyddsombuden upplever att arbetsgivaren är väl medveten om utmaningarna.

– Vi har en bra dialog, men det är svårt att lösa problemen här och nu, säger Jens Zetterberg.

Samtidigt har skyddsorganisationen svårt att få engagerade huvudskyddsombud som

sekreterare med ansvar för förbundets tvister.

Att Officersförbundet påkallar tvist hindrar inte C OrgE från att verkställa beslut om byte av personalkategori och tilldelning av tjänstegrad. Tvisteförhandlingen får utvisa om besluten är riktiga, ska ändras eller nya beslut om personalkategori och tjänstegrad ska tas. Hur lång tid förhandlingen tar vet förbundet ännu inte. Om du är berörd bör du kontakta din officersförening för besked och meddela dem om du vill

kan ta ett större ansvar.

– Många gånger är det den höga arbetsbelastningen som gör att medarbetare inte vill ta på sig ett förtroendeuppdrag, men det är viktigt att det finns en bra skyddsorganisation som lyfter frågor högre upp och som i dessa tider då det händer mycket i organisationen kan stödja både medarbetare och chefer, säger Michael Lundström. ⚫

omfattas av tvisten eller om du ändrat dig och accepterar C OrgE beslut om personalkategori och tilldelning av tjänstegrad.

– Kontakta din officersförening för mer information, de vet om förhandlingen har avslutats i oenighet. De behöver också få besked av dig om du vill omfattas av tvisten i så fall, säger Peter Löfvendahl.

Nu söker Officersförbundet två ombudsmän för rådgivning, utbildning och arbetsrätt. Den ena tjänsten är som ombudsman med fokus på rådgivning och arbetsrätt med mera. Det är en tillsvidareanställning med provanställning om sex månader. Den andra tjänsten är som ombudsman med fokus på stöd till både medlemmar och officersföreningar samt utbildning med mera. Det är ett vikariat från den 1 april 2023–31 augusti 2024. Som ombudsman arbetar du på förbundets kansli i trevliga lokaler på Sturegatan 15 i Stockholm. För mer information om tjänsterna och ansökan gå in på förbundets webbplats.

OF Senior bjuder in till årsmöte…

…. på Militärsällskapet 28 mars kl. 17.30. I budgeten som ska fastställas kommer styrelsen att föreslå att medel avsätts till aktiviteter utanför Stockholm, inledningsvis på några av våra större garnisonsorter. För att dessa aktiviteter ska bli av krävs, förutom godkännande på årsmötet, vilket styrelsen är övertygade om kommer att ske, att några tar initiativ till att arrangera dessa aktiviteter. En aktivitet kan vara ett kortare föredrag följt av lunch och kamratlig samvaro med gamla kollegor. Mer information kommer på mejl, men har du inte fått mejl om årsmötet har vi inte din mejl. Om du vill ha mejl anmäl din adress till ofsenior@officersforbundet.se. Till sist; OF Senior tar inte ut medlemsavgift för 2023! Hälsningar Styrelsen OF Senior. ⚫

»Det är viktigt för alla medlemmar att reda ut vilken arbetsskyldighet man har som

Foto: Hampus

Hagstedt/Försvarsmakten

Leif Ljungqvist

Jens Zetterberg

Fråga förbundet

avslutas under dina studier på grund av att du tjänstgjort dina 12 år som GSS/K.

Elina

Meyer,

ombudsman

Vad är tillägget för försvarsmaktsdygn?

Hej! Jag har förstått att flera til llägg har höjts. Hur mycket är til llägget för försvarsmaktsdygn nu?

Avsluta anställning för studier?

Hej! Jag är anställd som GSS/K just nu, men jag planerar att plugga till officer i höst. Jag vet dock inte vad jag ska göra med min anställning – är det bara att avsluta den eller?

Om du har varit anställd i minst sex månader har du rätt att söka tjänstledighet för studier och jag rekommenderar att du gör det. Du bör skicka din ledighetsansökan så snart som möjligt (helst sex månader i förväg) därför att arbetsgiva-

Kansliet:

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009

johan.hansson@officersforbundet.se

ren kan skjuta på din begärda ledighet i upp till sex månader, men här finns också ett ledarskaps- och varumärkesperspektiv från arbetsgivarens sida, så förhoppningsvis gör arbetsgivaren inte det. Jag avråder dig från att avsluta din anställning som GSS/K i Försvarsmakten därför att inför och under dina studier ger den anställning dig möjlighet att återgå till arbetet om du avslutar eller avbryter dina studier. Har du avslutat din anställning finns det inte en anställning att återgå till. Notera att din anställning kan

Förhandling och samverkan:

Susanne Hultgren, teamledare

Olle Löfmark, Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall

Hej! Det stämmer att ett antal tillägg höjdes från och med 1 januari 2023 däribland tilläggen för försvarsmaktsdygn (FM-dygn). Tillägget för ett planerat FM-dygn höjdes från 1 050 till 1 300 kronor, tillägget för ett uppkommet FM-dygn på vardag höjdes från  1350 till 1 700 kronor och för lördag, söndag och helgdag från 1 650 till 2 000 kronor. Mer om de andra höjda tilläggen kan du läsa om på sidan 47 här på förbundsnytt.

Patrik Larsson, ombudsman

Vad händer med mitt medlemskap när jag slutar?

Jag ska sluta på mitt arbete som officer och börja arbeta civilt utanför Försvarsmakten om tre månader. Hur gör jag med mitt medlemskap i Officersförbundet?

Officersförbundet

företräder endast medlemmar anställda i Försvarsmakten eller

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare

Carina Viklund, Maria Jensfelt

Kommunikation:

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

närliggande myndigheter när det gäller förhandlingsrätt och tillgång till arbetsrättsligt råd och stöd. Nu när du byter från en militär till civil anställning utanför Försvarsmakten rekommenderar vi därför att du har ett medlemskap i ett fackförbund som företräder dig när det gäller dessa frågor. Har du varit medlem hos oss i 10 år eller mer kan du dock ha ett passivt medlemskap í förbundet. Som passiv medlem kan du ha kvar de försäkringar du tecknat genom ditt medlemskap. Du får också Officerstidningen och kan nyttja medlemserbjudanden. Du har dock som sagt inte tillgång till fackligt stöd. För ansökan om passivt medlemskap logga in med BankID på ”Mina sidor” via officersförbundet. se och fyll i formuläret för Ändra medlemskapskategori.

Carina Viklund, kanslistöd

Betald ledighet vid flytt?

Hej! Jag ska flytta om en månad och det är mitt i veckan. Jag har hört att jag ska kunna få betald ledigt för att flytta. Stämmer det?

Hej! Ja, du kan få betald ledighet vid flytt. Du får det genom att ansöka om tjänstledighet utan löneavdrag för flyttning i annat fall (enligt Villkorsavtalet Kap9 §2 C). Då har du rätt till en dags ledighet utan löneavdrag. Lycka till med flytten! Gabriel Bris, ombudsman

Officersförbundets förtroendevalda revisorer:

Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

Fax: 08-440 83 40

E-post: kansliet@officersforbundet.se

Foto: Niklas

Englund/Försvarsmakten

Färist M obile –en c ybersäker smar tphone för både fält och kasern.

oavsett anledning.«

Färist Mobile är en svenskutvecklad säker smartphone för samhällsviktiga verksamheter, den tål tuffa tag samtidigt som den skyddar säkerhetskänslig information. Med stöd av domänseparationen skapas en strikt kontrollerad miljö vilket gör den till en mycket säker tjänstetelefon. Tillsammans med MIL-STD-810G standard som skyddar mot kraftiga slag och vibrationer så har den även en IP67-klassning som skyddar telefonen i fuktiga miljöer. Färist Mobil finns även i specifik version; Sigrid Mobil/Kryapp 9441, godkänd som signalskydd för begränsat hemlig.

Tutus är ett innovativt svenskt cybersäkerhetsföretag och en nationellt ledande aktör inom området högkvalitativa nätverkskrypteringslösningar. Vi har under 30 år hjälpt organisationer med känslig verksamhet, kritisk infrastruktur och samhällsviktiga funktioner och försett dem med säkra, godkända och kostnadseffektiva krypteringslösningar som kräver högsta nivå av säker kommunikation. Vi är oberoende och samarbetar med näringsliv och myndigheter i Sverige och inom EU. Vill du komma i kontakt med oss eller veta mer så finns vi på www.tutus.se

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Rustar för framtiden

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.