Tidningen lundagard nummer 9 2013

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 9 2013

*kysser dig* I jakten på den rätta letar sig allt fler till personlighetstest och nätdejting.

Sid 22-23

endast medlemmar

Kårmedlemskap inte tillräckligt för att få stoja runt på Lundakarnevalen. Sid 6-7

s.1 ettan.indd 1

slukande forskning opium för folket

Studenternas utbildning har hamnat i avbytarbåset.

Sid 12-15

Före detta ärkebiskop KG Hammar om religion och politik.

Sid 16-17

2013-12-02 01:36

Stockholm of Economics Economics StockholmSchool School of

The startshere here Thejourney journey starts – earn a aMasters the Stockholm – earn Masters degree degree atatthe Stockholm School SchoolofofEconomics Economics Read more about The Stockholm School place where talents flourish and grow.

Read moreour about our The Stockholm SchoolofofEconomics Economics isisa aplace where talents flourish and grow.

Master programs at Master programs atWe have been a center formore more than a century andcontinue will continue to We have been a centerofofexcellence excellence for than a century and will to www.hhs.se/education www.hhs.se/education nurture innovative bright minds and leaders for Swedish and international industry

nurture innovative bright minds and leaders for Swedish and international industry in theinyears to come. asone oneofof Europe’s top business is built on the years to come.Our Oursuccess success as Europe’s top business schoolsschools is built on a commitment to to progress: stand still. offers Bachelor, a commitment progress:we we never never stand still.

SSESSE offers Bachelor, Master,Master, MBA MBA and PhD programs, asaswell regarded executive education. and PhD programs, wellas as highly highly regarded executive education.

s.2-3 ledare.indd 1

2013-12-01 23:16

w. e to dustry ilt on MBA

ledare

det viktiga engagemanget

HURTIGERE UD-REFORMEN

Även i grannlandet Danmark sker studentprotester. Utbildnings­minister Morten Østergaard tycker att genomströmningen av studenter är för klen och lanserar hurtigere ud-reformen där studenternas får mindre ledighet och hotas att kastas ut om de inte klarar kurserna i tid. Studentrådet vid Köpenhamns universitet ryter till och menar att färre kommer vilja ha praktik eller åka på utbytestermin. Ytterligare ett osundhetstecken på att utbildning inte handlar om lärande utan om produktion.

CJK

GÖTT HÄNG

Lundagård är en tidning, men också en gemenskap, plantskola och läroplats. Just nu söker vi efter framförallt redigare och grafiker som vill dela tidningsglädjen med oss.

Välkommen att skicka cv, arbetsprover och motiveringsbrev till lundagard@lundagard.se

as

Universitetets lokaler ockuperas en gång i veckan i en påstått död fråga.

Samtidigt finns en uppenbar oro. Är det inte dags att omfamna massan på allvar?

Socialhögskolans café en kväll i slutet av november.

Mötet ska egentligen handla om universitetets framtid som myndighet, men kvällens diskussioner kretsar nu mest kring om och när man ska låta rektor Per Eriksson hälsa på. Ockupera universitetet-rörelsen är inne på sin tredje aktiva vecka sedan det första stormötet i Café Athen. Då anslöt uppemot 200 deltagare, men nu har det skalats ner till ett 40-tal.

Trots tappet är det ändå imponerande att så många dyker upp. Delvis för att stiftelseförslaget är lagt på is, men också för att den direktdemokratiska processen som gruppen bedriver har gjort att händelseutvecklingen känns som att den gått i stå. ockupera universitetet-rörelsen har fått mycket uppmärksamhet – och väldigt mycket skit. Inte minst genom att pajasinvaderingen av Universitetshuset fick en lika pajasartad rapportering. Även om den händelsen inte var en del av Ockupera universitetets planer har den i medierapportringen fått stå som symbol för hela gruppens syfte. Att det hölls ett ordentligt planerat och genomfört möte där 200 studenter på allvar ville diskutera universitets framtid var mindre viktigt att rapportera om. Då sparkade media neråt, i stället för att omfamna att studenterna faktiskt aktivt vill diskutera sin framtid. i danmark rasar samtidigt de häftigaste studentpro-

testerna på många år. Härom veckan samlades tusentals studenter i Köpenhamn för att protestera mot det danska

"Ett första steg vore att på allvar tänka på sin profil och se över sin mediehantering."

Folketingets beslutade krav på ökad studietakt för att få rätt till examen.

Protesterna var så kraftiga att Köpenhamns universitet fick skjuta reformen till framtiden.

Vill man att det ska gå så långt att det har hunnits fatta ett konkret beslut innan protesterna tar fart på allvar? Det kan inte vara fel att debatten är levande i ett tidigt stadium, innan studenterna gör uppror.

det de danska protesterna handlar om är mycket enklare att ta på och bli förbannad över som drabbad student, då det ligger helt andra konkreta impopulära krav från beslutsfattarna. I den svenska stiftelsefrågan är problematiken svårare att greppa – konkreta följder för studenterna i ett skifte av universitetets hela ägarstruktur finns det inga klara beräkningar på. Men det finns en oro.

Samtidigt samlas studenter på ett beundransvärt sätt en gång i veckan runt om på universitetet. Det finns uppenbart ett konkret intresse för att lära sig vad en privatisering av universitetet skulle kunna innebära. Men deltagarna droppar av.

Vad kan Ockupera universitetet göra för att attrahera den stora intresserade massan man vill ha som uppenbarligen finns där ute? Ett första steg vore att på allvar tänka på sin profil och se över sin mediehantering, och fundera på vilket sätt man vill nå ut och synas. Och så borde man fråga sig vilka personer man egentligen vill attrahera – gemene person eller exklusivt de med klara vänstersympatier? kenneth carlsson redaktör och ansvarig utgivare

lundagård nr 9 2013

"Det sitter en ärkebiskop här som letar efter dig."

”På lundagard.se kan du rösta på den bild du gillar mest.”

20

Årets bild - sid 20–21

”Vi behöver få in medlemspengar.”

Smålands kassa blöder än - sid 8

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

En fredshärskare - sid 17

...veckor per termin måste du plugga för att få fullt CSN Varför har du inget jullov? - sid 10

”En nyproducerad centrifug vars högsta dröm är att bli konsumerad”

Tobias Persson, Sebastian Hagberg, Nina Lind, Jens Hunt, Virve Ivarsson.

Medarbetare detta nummer Elin Sivard, Hanna Holmquist, Q, Fredrik Toreblad, Sara Ottosson, Satomi Miyata, Philip Stålhandske, Nike Eliasson, Tim JedeurPalmgren, Thobias Bergström, Tor Gasslander, Saga Sandin, Lars Jansson, Aydin Ramezani, Simone Kamm, Maria Rosén, Karolina Jakstrand, Jens Hansen, Linnéa Berglund, Jane Dinh, Sebastian Manieri, Karin Furenhed, Emma Karlsmark Elfstrand, Malin Johannesson, Filip Rydén, Angela Blumen, Linnéa Rinäs, Linus Gisborn, Lukas Norsell, Pontus Bark, Emma Andersson.

Omslag Tim Jedeur-Palmgren.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Kulturredaktionen väljer - sid 25

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr.

För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. www.ts.se Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 2 december 2013.

Deadline nr 1/2014 22 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

o

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrå tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Philip Stålhandske

s.2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 9 2013

3

2013-12-02 01:46

detta har hänt

studentockupationen

13-11-14

#OCKUPERAUNIVERSITETET

Studenter tvingade sig in till rektorn och överlämnade en kravlista. Sedan hölls en manifestation mot regeringens förslag om att privatisera högskolor och universitet.

5 000 ... kronor fick John Elf, ordförande för Teknologkårens IF, när han utnämndes till Årets eldsjäl på Studentidrottsgalan i Uppsala.

13-11-07

”Det kan vara viktigt att upplysa om att vi gör skillnad.”

Ludvig Sundin, ordförande för Samhällsvetarkåren, under kårdemokratidebatten i Nedre Athen. Kårerna slåss mot lågt röstdeltagande i kårvalen.

nyheter från www.lundagard.se

s.4-5 webb.indd 1

"De flesta var väldigt stressade.”

LTH har överproduktion på studenter och beslutar att frysa intagningen till TMprogrammet.

– Vi ställer oss tveksamma till att pausa utbildningen, säger Anna Kjölstad Svedu på TMstudenterna.

Datasektionen tog hem segern framför de delade tvåorna F-sektionen och Ekosystemtekniksektionen när Sångarstriden avgjordes.

4 lundagård nr 9 2013

13-11-13

13-11-11

LTH FRYSER INTAGNINGEN TILL TECHNOLOGY MANAGEMENT

En statsvetarstudent fick en ofrivillig studietakt på 150 procent. Institutionen menar att studenterna på så sätt får mer tid till sina b-uppsatser. foto: jonas jacobson

DATASEKTIONEN VANN SÅNGARSTRIDEN

13-11-07

foto: tim jedeur-palmgren

13-11-04

13-10-14

31 ... procent. Så stor blir Lundakarnevalens hyressubvention hos AF-borgen sedan Fonden för Ynglingaborgens bevarande dragit tillbaka sitt krav på fyra mandat i Karnevalsorganet.

mest läst på lundagard.se 1. 13-11-14: JUST NU: Rektorns kontor ockuperat.

2. 13-11-15: Föreläsare skärrade studenter.

3. 13-11-06: Karnevalen kan stå utan AF-borgen.

4. 13-11-15: "Universitetet är inte till salu".

5. 13-11-14: Bildspel: #ockuperauniversitetet.

Redigering: Carl-Johan Kullving

2013-12-01 23:04

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika foto: tim jedeur-palmgren

13-11-19

”... it’s a much more complex question than we think.”

Kholoud Mansour, a visiting scholar in Middle Eastern studies from Syria, during Lundagård's Breakfast Club about students in Syria.

13-11-26

SECOND PLACE IN THE PHOTO CONTEST

Sandra Berg, a 21 year-old student, won the second prize in Lund University's

13-11-20

SVENSKA MÄSTARE I TEKNIK

Teknologerna Jonatan Adolfsson, Björn Linse och Sebastian Svensson utklassade KTH och Chalmers i Teknik-SM och guldet hamnade i Lund.

13-11-20

172 ... studenter. Så många kommer det bo på Vegalyckan som AF Bostäder börjar bygga.

Hösten 2015 sker inflyttningen och på bottenvåningen kommer det ligga en grundskola. foto: jonas jacobsson

klassikern

13-11-26

”Jag började som ett ungt litterärt geni.”

Jan Guillou gästade Studentafton och lät den medvetna egoismen och de dräpande kommentarerna flöda.

Smålands nations ekonomi fortsätter att blöda, se s.8. I nummer 1/2012 uppmärksammade vi nationens ekonomi och tittade närmare på en nation i kris.

Läs reportaget på lundagard.se.

13-10-28

”Underskatta inte stormen.”

Dag Oredsson, marknads- och kommunikationschef på AF Bostäder, manar till försiktighet under stormen Simone.

Instagram Photo Competition. Her picture will be printed as a postcard.

Nu har Lunds kommun röjt bland felparkerade cyklar vid centralstationen. Man kan ju undra vad ”felparkerad” innebär i det vilda västern-landskap där vi lämnar våra tvåhjulade springare varje morgon.

Bland annat innefattar det de öppna platser där ”cykelparkering förbjuden”-skyltarna tronar, och järnstaketen som omringar de höstfrusna träden.

13-11-26

”Universities are very well suited to foster tolerance and multicultural views.”

sedan jag började i Lund har många av mina vän-

ner blivit av med sina tvåhjulingar, och jag ville inte bli en av dem. Jag jobbade enligt filosofin att den som låser fast sin cykel i något, löper mindre risk att bli av med den. Därför brukade jag, varje morgon, låsa fast min cykel i staketet runt ett träd. Nej, jag gjorde det inte för att jävlas. Nej, jag gjorde det inte för att det var närmast. Jag gjorde det för att platserna där man kan låsa fast sin cykel faktiskt är överbelamrade varenda morgon.

Cecilia Malmström, the Commissioner for Home Affairs of the European Union, held a lecture where she talked about European immigration policy.

men för några veckor sedan var cykeln borta. ”Rött

kort betyder att du har parkerat fel och att vi inom något dygn kommer att forsla bort din cykel.”

Efter några ängsliga "Man kan ju minuter såg jag denna undra vad information på Lunds kommuns hemsida och 'felparkerad' kunde andas ut. Cyinnebär." keln var inte stulen, den hade bara blivit utvisad.

13-11-26

”Vi är emot en sammanslagning.”

Oskar Emilsson, kårordförande för Blekinge studentkår. BTH ska utreda om de kan slås samman med Lunds universitet.

men trots lättnaden har jag undringar. Jag hade velat få tydligare varningar, för att hinna göra om och göra rätt. Speciellt som konsekvensen blev att kvittera ut cykeln mot 200 kronors avgift och köpa ett nytt lås, eftersom det gamla blivit uppklippt.

13-11-28

STEVE ALLTFÖR MISSKÖTT – MÅSTE PAUSAS

och så åter till pudelns kärna: Om man vill låsa fast sin cykel på Lunds centralstation på morgonen, och inte bara ställa den ifrån sig, är cykelställen överbelagda. Kort sagt: Det finns inte plats för alla att låsa fast sin cykel. Jo, det finns ett inomhusgarage vid Godsmagasinet mot en månadsavgift. Men med studentbudget känns det inte rimligt att betala 80 kronor i månaden för att ha cykeln i cykelgarage.

Akademiska föreningens styrelse pausar den dagliga verksamheten för StudentTV. Organisatoriska problem uppges vara orsaken.

detta händer

jag fick gå till Godsmagasinet med legitimation och kontanter i hand. Jag fick tillbaka min cykel. Och jag räckte fram pengarna och sa: ”Jag hoppas att de här pengarna går till att snabbt bygga fler cykelställ utomhus"

▶▶ 13-12-11: Universitet har julavslutning i Domkyrkan. ▶▶ 14-01-20: Vårterminen börjar. ▶▶ 14-02-01: Nästa Lundagård i din brevlåda. foto: lukas norrsell

I ELFTE TIMMEN

cykeln fick rött kort

news from lundagard.net

maria rosén studentlivskrönikör på lundagard.se lundagård nr 9 2013

s.4-5 webb.indd 2

5

2013-12-01 23:05

nyheter

Karnevalskön – nu endast f En Lundakarneval för alla?

Ett nytt beslut kring vilka medlemskap som krävs för att vara karnevalist i Lundakarnevalen exkluderar vissa grupper av studenter – om dessa inte väljer att köpa till de medlemskap som krävs. Medlemskap som i praktiken är samma som för Studentlund.

I maj är det åter Lundakarneval och över 5 000 studenter väntas engagera sig ideellt som karnevalister. Men trots att karnevalen ägs och arrangeras helt av kårerna kommer det krävas att studenterna, utöver kårmedlemskapet, även är medlemmar i en nation och Akademiska föreningen, AF, för att få bli karnevalister. Ett beslut som kårerna vill tona ner.

Som vi har uppfattat det måste man nu vara medlem i Studentlund för att kunna bli karnevalist, stämmer det?

– Man måste ha medlemskap i kår, nation och AF, säger Clara Lundblad, som är ordförande för Karnevalsorganet. Är det inte så att det i praktiken innebär att man då måste vara Studentlundsmedlem?

– Jo, det gör det väl i praktiken, säger Clara Lundblad.

Första året utan obligatoriet

2014 års karneval är den första sedan kårobligatoriets fall. Nu får Lunds studenter välja om de överhuvudtaget vill vara med i en kår eller nation. Studentlund, som är ett externt samarbete mellan kårer, AF och nationer, bildades 2010 för att säkra att organisationerna fortfarande skulle attrahera medlemmar.

Men endast sex av de nio kårerna som 6

arrangerar karnevalen är med i Studentlund. Medlemmarna i Teknologkåren, Doktorandkåren och Studentkåren vid Konstnärliga fakulteten måste därför skaffa sig ett extra medlemskap för att få bli karnevalister i den karneval som deras kår ändå arrangerar.

Clara Lundblad menar att det finns goda anledningar till kravet på Studentlundsmedlemskap.

– Under vårterminen kommer karnevalen ta mycket av uppmärksamheten från nationerna och kårerna. Det här är ett sätt att stötta resten av studentlivet så att det inte tar skada.

Så det är tanken med att man kräver medlemskapen?

– Ja absolut, sedan hålls flera av festerna som arrangeras av karnevalen på nationerna. Dessutom subventionerar AF med hyror, och det bidraget grundar sig i de medlemskap som de får in. Det är naturligt att det är såhär, säger Clara Lundblad.

Infekterad intressekonflikt

Det har sedan en tid tillbaka varit en infekterad intressekonflikt mellan AF och kårerna angående karnevalen. Bland annat har AF velat ha mandat i Karnevalsorganet för att subventionera hyrorna av AF-borgen under karnevalen. Men något ansvar för karnevalen har kårerna inte velat ge AF. Däremot accepterar kårerna nu att samtliga kårmedlemmar måste skaffa medlemskap även i AF och nation. AF:s verksamhetschef, Oscar Hillmann, anser att beslutet kring att inkludera AF i medlemskravet för karnevalisterna är viktigt.

Har ni själva varit med och verkat för att detta beslut skulle tas?

– Att som karnevalist även vara med i AF var som jag uppfattat det aldrig en diskussionspunkt. Det var något man från början utgick från, sett till hur det har varit tidigare, säger han.

I slutet av november tecknade Lundakarnevalen ett avtal med AF om att räknas som en erkänd studentförening.

Från AF:s håll gör det medlemskap från karnevalisterna extra viktigt.

– Alla erkända studentföreningar knutna till AF måste till 100 procent ha medlemmar som även betalar medlemskap hit, säger Oscar Hillmann.

Studentlund ska inte marknadsföras

Från arrangörshåll har det lyfts fram att Studentlund inte ska marknadsföras i samband med karnevalen, på "Man måste ha grund av risken att det då kan tolkas som att hela samarbetet är medlemskap i med och arrangerar. Clara Luthkår, nation och man, kommunikationsansvarig i Lundakarnevalen, kommenAF." terar: – Lundakarnevalen är sin egen, men det finns starka kopplingar till Studentlund. De som jobbar med karnevalen är ofta rekryterade direkt från AF, nationer och kårer.

Karnevalskommittén är de som ligger bakom och organiserar Lundakarnevalen. Från deras håll har det hittills varit tyst om det nya kravet på Studentlundsmedlemskap för karnevalisterna.

– Men detta kommer kommuniceras i samband med marknadsföringen av Uppropet i februari, säger Clara Luthman.

Om karnevalen nu ligger helt under kårerna, borde inte alla som är anslutna till en kår få vara med och engagera sig i karnevalen?

lundagård nr 9 2013

s.6-7 nyheter.indd 1

2013-12-01 23:11

läs mer om turerna kring lundakarnevalen på lundagard.se ◣

Problematik för Helsingborgsstudenter Helsingborgsstudenterna är en grupp som ofta glöms bort, trots att omkring var tionde student vid universitetet pluggar på Campus. I frågan om Studentlundskrav till karnevalen riskerar de nu att hamna i ytterligare kläm.

Uppropet. Kön för att engagera sig i 2010 års Lundakarneval ringlade sig långt ut till Stortorget. Då kunde alla studenter ställa sig i kön. Nu krävs ett medlemskap i Studentlund.

t för medlemmar – Självklart ska alla som är anslutna till en kår kunna få engagera sig i karnevalen. Vi vill ha med alla delar av studentlivet på tåget; kåraktiva, nationsaktiva, AF-aktiva och de som aldrig tidigare varit engagerade i studentlivet, säger Clara Luthman.

Drabbade kårer obekymrade

Teknologkåren, TLTH, är med sina 7300 medlemmar den största kåren vid Lunds universitet – och de står utanför Studentlundssamarbetet. Björn Hansson, ordförande i TLTH, anser att många av deras medlemmar redan har medlemskap i Studentlund, och att kravet på Studentlundsmedlemskap därför inte utgör någon större skillnad.

– Det största skälet till att det är såhär är de subventioner vi får från AF, och det enda sättet för oss att få detta är om man som karnevalist även är medlem i Studentlund, säger Björn Hansson.

Studenter från Konstnärliga fakulteten i Malmö brukar engagera sig i nöjen som rör musik och scen i karnevalen. Men inte heller Andrea Hatanmaa, ordförande för

kårerna & karnevalen De anrika festligheterna arrangeras vart fjärde år och har så gjort – i sin nuvarande form – ända sedan 1896. Vid senaste Lundakarnevalen, 2010, var det obligatoriskt att vara både kår- och nationsmedlem för att få skriva tentamen vid universitet. Med nationsmedlemskapet kom i de flesta fall även ett medlemskap i Akademiska föreningen, AF.

Redigering: Kenneth Carlsson/Jonas Jacobson

s.6-7 nyheter.indd 2

fakultetens studentkår SKFM, oroas av medlemskapsbeslutet. Hon tror att det är ett fåtal kårmedlemmar som engagerar sig i Lund och karnevalen, och som ofta då redan är Studentlundsmedlemmar.

– Då bör man snarare se det som ett individuellt beslut och vi får se till majoriteten, säger hon.

Känner ni att det tagits hänsyn till er kår vad gäller Lundakarnevalen, då ni valt att stå utanför Studentlundsamarbetet?

– Vi har inte reflekterat så mycket över det. Det är nog ett strukturellt beslut från karnevalens håll och beroende av det organisatoriska. Man ser väl att det är smidigast att alla har dessa medlemskap.

Men det drabbar väl ändå de från er kår som skulle vilja vara med?

– Det drabbar ett fåtal. Men eftersom vi inte ser att detta berör majoriteten i nuläget är det inget vi går ut extra med. text elin sivard & hanna holmquist foto* jonas jacobson I och med att regeringen avskaffade kårobligatioriet sommaren 2010 förändrades också villkoren för kårernas, nationernas och Akademiska föreningens verksamheter, då det blev frivilligt att vara medlem eller ej. För att säkra ett fortsatt starkt medlemsantal gick därför sex kårer, tolv nationer och AF ihop och formade Studentlund, som en gemensam ingång till studentlivet: en paketlösning för medlemskap i kår, nation och AF.

*Panoramat är sammansatt av flera bilder.

in english Members Only Next years biggest happening in the student life, Lundakarnevalen, will now require all 5 000 volunteers to be members of the collaboration Studentlund – although this organization that are not hosting the event.

Read the full story at lundagard.net

Studenterna på Campus Helsingborg berörs extra av Studentlundskravet. Många av dessa är anslutna till Samhällsvetarkårens Helsingborgssektion Agora, och betalar där endast för kårmedlemskapet. Även om Studentlunds logga finns att hitta på deras studentkort är de inte fullvärdiga medlemmar. Intresset för att gå med i nation i Lund är inte lika stort bland studenter som bor och studerar i Helsingborg.

Sebastian Kull, Agoras ordförande, menar att det är viktigt att lyfta fram att Helsingborgssektionen på ett sätt exkluderas till följd av kravet på medlemskap i Studentlund.

– Vi är inkluderade på det sätt att Samhällsvetarkåren har dragit igång och försöker spåna kring tåget och om de har någon idé till ett bidrag. Men om man måste vara medlem i AF så kan det bli problematiskt för medlemmarna i Helsingborg, säger Sebastian Kull och fortsätter: – Drygt 4 000 av Lunds universitets studenter pluggar på Campus, men att stora delar av dem inte har större nytta av varken AF- eller nationsmedlemskap gör inte att de undantas de nya reglerna som Karnevalsorganet har satt.

Behöver fyra medlemskap

Samtidigt uttrycker Helsingborgs största studentförening, Stampus, en vilja att uppmuntra sina medlemmar till engagemang i Lundakarnevalen, bland annat genom att vara med i karnevalståget.

Detta blir problematiskt då deras medlemmar står helt utanför både kår- och studentlundssamarbetet.

– För våra medlemmar blir det en kostnad som tillkommer volontärarbetet som redan är beundransvärt. Det blir problematiskt om man måste välja mellan att vara medlem i Stampus eller i Studentlund, säger Hampus Fernström, ordförande i Stampus.

– Det är synd att det ska behövas fyrdubbla medlemskap, som det blir med kår, nation, AF och Stampus. Samtidigt så uppmuntrar jag alla samarbeten mellan Lund och Helsingborg. Är era medlemmar medvetna om att alla dessa medlemskap krävs?

– Jag tror inte folk känner till det i nuläget. Det kommer lite som en överraskning.

Karnevalen är ett häftigt evenemang, samtidigt som det kan kännas tufft att kräva av medlemmarna att de ska köpa extra medlemskap, säger Hampus Fernström. lundagård nr 9 2013

7

2013-12-01 23:12

nyheter

Smålands nations ekonomi fortsätter blöda Med 150 000 kronor back och sinande alkoholförsäljning talas det öppet om en ekonomisk kris på Smålands nation. Samtidigt menar nationens ombud att krisen är överdriven. ”Kris i Smålands nations ekonomi”.

Med de orden inledde Smålands nations kassör, Adam Janson, nyligen en debatt på Facebook om nationens framtid. Enligt honom har Smålands under hösten gått back med 150 000 kronor, och onsdagsklubbarnas alkoholförsäljning har minskat med 50 till 60 procent.

Ekonomin har havererat, och risken finns nu att Smålands måste stänga en klubb, göra om de arvoderade ombudens tjänster eller ta bort en kopieringsmaskin.

– Vi har besparingar som kommer hålla ett par år till. I ett värsta scenario, med förutsättningar som under denna termin, kommer vi kanske hålla ut i fem år, säger Adam Janson.

En varningssignal

i elfte t immen

reportag e

Kassan sin ar och klu bbarna loc Smålands kar nation läm nade Akade få besökare. Sed de kämpat an miska för i motvind. eningen Lundagård sluten nat har ion i kris. går under ytan på en text lore

na toro foto henr meneses ik larsson

lundagård 1/2012

Loka len är stället. På nedsläckt, stearinlykt borden står moln. Någo djupa glas orna som står på fat. Ikväl l n har serverat chok fyllda med te som caféborden lyser upp utsöndrar anordnar ladka ka med med anark Café Ronja små isexu på Smålandskörsbärsfyllning på ångande Besökarna alitet som tema. kants nation en performan tötta Raggstrum är klädda i lusek ceafton por korva oftor och det är från r sig jumprar med Birger Schla längs de urtvättade bar kofta. ugs tid i riksd jeansen från upprivna maskor.

90-ta let. Klädm agen, när Alexander miljöparti osterna fortfa lettklackar Alvina Chamberla rande stuprörsjea av röd lack. Skorna nd steppar omkring liknar Mim ns i decimeterh medan hen och en tunika som mie blottar bröst Piggpumps. Hen öga stirör sig ledig modell. är klädd i t med ena vårtorna.

En handen på – In anarc midjan, somblå scarf fladdrar en slank super not more hy we do not organ impo ize till publi ken. rtant than friend our relationships in a ship, säger Alexander hierachy. Lovers are Efter föres tällni Alvin ngen samla a Chamberla diskutera s de cirka sexua nd tjugo tion och disku litet och norm er. Besökarna besökarna i småg rs, begre genusveten rupper för att skap. Stäm pp som kunde vara tuggar glosor som dekonstruk ningen är – Caféet är som tagna intim från grund och kamr nism. Vi gör en trygg plats där kursen i atlig. du kan vara utbytesstu inte skillnad på männ dig själv och dente Enlig t Anna n Anna Andrusie iskor, alla får komm lära dig om femia hit och delta, kommit ikväl Andrusie Wicz Wicz, arrangör av säger Café är det ovan l.

– Det är svårt ligt mång Ronja. a besökare att få som håller som har liv i verks människor att engag amheten, säger hon. era sig. Vi är bara några styck en

sinat. I en intern diskussion på Facebook luftas också andra synpunkter bland nationsmedlemmar om hur situationen uppstått. En medlem menar att studenter som hade kunnat bo på Smålands väljer att flytta till Malmö. En annan tycker att ”problemet är att det inte finns så mycket incitament att bli medlem”, vilket mynnar ut i en diskussion om utanförskapet från Studentlund.

s 16-21.i

ndd 2

17

12-01-16

lundagård nr 9 2013

s.8-9 nyheter.indd 1

När Per Eriksson klev på som rektor för universitet passade kårerna på att ge honom en önskelista. En lista med 30 punkter som de ville att han skulle bocka av under sin rektorstid. Med ett år kvar på rektorsposten är det dags för en utvärdering.

Det sitter en tidningsartikel fastklistrad på AF-borgens fjärde våning, som en ständig påminnelse. Artikeln är utformad som en lista vilken de gamla studentkårsordförandena från 2010 bockar av punkt för punkt. Listan är identisk med den som rektor Per Eriksson fick när han tillträdde sin post 2009.

Nu, med ett år kvar som rektor, är det dags för utvärdering. Lunds universitets studentkårers vice ordförande Edward Linderoth-Olson sammanfattar.

05.28.05

Delade åsikter om Studentlund

Redan 2012 var det uppenbart att Små- Medlemskap i Studentlund har länge lands drogs med ekonomiska problem. varit en öm tå för Smålands medlemSedan nationen mar och ingen trädde ur Akadeenighet råder om "Det är viktigt att miska föreninghur nationens en 2009 och höll människor förstår förhållande till sig utanför StuStudentlund ska allvaret, vi behöver dentlund 2010, se ut. Alex Ronko förlorade Små- få in medlemspengar." understryker att lands hälften av frågan varit på sina medlemmar tapeten men att på tre år. Då rapporterade Lundagård den inte är aktuell. Samtidigt kan Adam (1/2012) att nationen gått back med 80 Janson, nationens kassör, se fördelarna 000 kronor under 2011. Adam Janson med ett samarbete. sa den gången att det skulle ta tre år för – Det råder delade meningar om Stusparkontot att sina. Oavsett hur länge dentlund. Det stora problemet är att pengarna räcker är det uppenbart att na- våra medlemmar blir exkluderade från tionen misslyckats med att få ekonomin andra klubbar om de är med i Småpå rätt köl. lands. Kanske går det att hitta lösningar – Detta är en varningssignal om att mellan nationerna utan medlemskap något inte är i balans. Det är viktigt att i Studentlund, säger Adam Janson. människor förstår allvaret, vi behöver få in medlemspengar. Det här kan bli ett Tonar ner problemen wake-up call, säger Alex Ronko, nations- ”Någonting måste ske” sa Adam Jansombud på Smålands. son när nationens kassa sinade i början av 2012. När Lundagård i dag pratar med honom säger han att Smålands Saknas anledningar att bli medlem Men trots stora uteblivna intäkter och vidtagit åtgärder, bland annat omkrisrubriker så tycker Alex Ronko att förhandlat ett kopieringsavtal, som situationen inte är så allvarlig som den gör att de nu bara ligger 120 000 kronor back. Trots att minustecknet verkar.

– Man ska inte överdramatisera detta. i dag är betydligt större än för två år Det finns problem, och vi har haft många sedan håller Alex Ronko fast vid att interna diskussioner om hur vi kan åtgär- ekonomin inte är i så farligt skick.

– Vi måste ta det med en nypa salt. Det da dem. Vi har pratat om att få till en mer finns en sanning i problematiken. Men balanserad budget, säger Alex Ronko.

Att Smålands tappat hälften av sina den här diskussionen har börjar leva sitt medlemmar sedan 2010 och förlorat eget liv. Egentligen är problemet inte så alkoholintäkter under hösten är hu- stort. vudanledningarna till att kassaflödet text linus gisborn 8

Studenternas

-

Tillse att utländska studenter får lika god tillgång till information, stödverksamhet och sammanhang som inhemska studenter.

– Universitetets engelska hemsida har blivit mycket bättre, och det är faktiskt i viss mån enklare att hitta info på engelska än svenska.

Det behöver dock göras mycket mer, även om en del framsteg har gjorts. Internationaliseringskommittén är ett välkommet initiativ.

– Från universitetet behövs framför allt bättre förmedling om studenträttigheterna och boendesituation.

-

Verka för samverkan med det omgivande samhället i en kunskapsregion där studenters mobilitet, internationalisering och utbildningskvalitet står i centrum.

– Man har utvecklat Lärosäten Syd, men ett problem är att högre instanser sätter stopp för många satsningar. Universitetet sökte exempelvis examensrätt tillsammans med Kristianstad för lärarutbildningen, men fick nej från departementshåll.

– Sen har danskarna infört ett regelverk som gör det ekonomiskt ohållbart att driva någon form av utbildningsbyte i praktiken. Universitetet har gjort mycket, men det har inte alltid fallit så väl ut.

-

Implementera rättighetslistorna för studenter på grund-, avancerad- och forskarnivå fullständigt och se till att samtliga studenter och lärare känner till innehållet i listorna.

– Universitetet tog i somras fram en ny rättighetslista som är väldigt omfattande och viktigt, den fungerar lite som en instruktionsbok med regler och rättigheter för studenter.

– Nu håller man på och tittar på hur man ska implementera uppföljningen av det. Uppföljningsarbetet är minst lika viktigt så att registret efterlevs och inte samlar damm i något hörn.

– Sedan gäller det att distribuera det väl, nyttan med ett sådant dokument hänger på att folk känner till det.

detta betyder symbolerna

v -

Punkten är väl utförd.

x

Punkten måste bli bättre.

Punkten är utspelad eller

Punkten har det arbetats med, men kan förbättras.

o inte utvärderad av annan anledning.

Redigering: Filip Rydén

2013-12-01 23:19

ö

s

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

önskelista text kenneth carlsson grafik filip rydén

resterande ön ske lista n

o Redovisa universitets organisationsstruktur för alla

-

nivåer tydligt och lättillgängligt på hemsidan , såväl beredande som beslutande orga n, med namn på samtliga represent anter.

Genomför en markant statushöjning för lärarrollen och den goda pedagogiken.

o Verka för att studentinflytandet säkerställs vid enskilt beslutsfat tande.

v

– Här har det ju hänt en del, bland annat med Excellent teaching practicioner på LTH och pedagogiska akademier på flera fakulteter. Man har krav på att ha fem veckors högskolepedagogisk utbildning om man ska bli anställd som professor.

– Men det återstår väldigt mycket att göra. Den viktigaste meriten inom akademien för befordran är fortfarande just forskningen. Vi säger inte att man ska göra ett avkall på grundkompetensen, men man måste uppfylla grundkraven både inom forskning och utbildning. Man behöver stärka pedagogiken, men det går framåt.

x

Arbeta aktiv t för att bevara stud entinflytandet genom påtryckningar mot regering och riksdag i obligatoriefrågan.

v

Inför tydliga sank tioner för att styrdokument ska upprätta s och följa s.

Genomför EQ10 - en utvärderi ng av utbildningskvalitén ur ett internationellt perspektiv motsvarande RQ08 för forskningen.

o Inför oberoende instanser att vända sig till utöver examinator för att minska studente rs beroendeställning på grund- och avancerad nivå i förhå llande till läraren.

Utred universitetets terminsin delningar för att möjliggöra studenters rörlighet på grun d- och avancerad nivå mellan kurser och utbildningar.

Inför användandet av fler alter nativa examinationsformer.

Verka för internationalisering på hemmaplan genom samarbete med studentorganisationer och integrering av utländska studenter i både utbildnings- och boendemiljöer.

v

– Svenskundervisningen har förbättrats i någon mån, men fortfarande är området problematiskt. Exempelvis i arbetet med integrationen mellan studenter, där även vi inom studentlivet har mycket kvar att göra.

– International day är ett välkommet initiativ för att samla upp internationella studenters behov och synpunkter. Universitetet bör bland annat verka för ökad tvåspråkighet. Det går att göra mer på det här området.

x

-

Verka för kontakttid mellan lärare och studenter som är minst 15 timmar per heltidsvecka och en arbetsbelastning motsvarande 40 timmar.

– Kontakttiden är ett sedan länge kvarstående problem. Universitetet har lyft problemen med underfinansieringen till regering och departement, men fått ett svalt mottagande. Men universitetet hade kunnat göra väldigt mycket mer.

– Det har fokuserats väldigt mycket på att det är för få utbildningsplatser. Men underfinansieringen av platserna är också ett problem som har hamnat i skymundan.

Inför en policy gällande att all forskarutbildning vid universitetet ska ske i form av doktorandanställning.

– Man har avskaffat utbildningsbidraget som fanns tidigare, ett steg i rätt riktning. Sen är vi ju inte riktigt där vad gäller doktorandanställningarna. Universitetet trodde länge att Skatteverkets regler skulle göra att de skulle få betala skatt för stipendier som vissa doktorander har, men så var det inte.

– Karolinska institutet har redan infört krav på att man ska anställa alla doktorander. Det är skitbra att universitetet tog bort utbildningsbidraget, men det är nödvändigt att samtliga doktorander anställs.

v

Uppgradera universitetets lärandemiljöer till att vara inspirerande och funktionella, med lunchutrymmen, studieplatser, grupprum och andra lokaler nog att täcka en heltidsstuderandes behov.

– Där har det hänt väldigt mycket. Matteannexet, Kemicentrum, A-huset och E-huset är ombyggda. Man är i gång med planerna på Samhällsvetenskapliga fakulteter, och bygger om Eden.

– Det är så klart väldigt mycket kvar att göra, exempelvis behöver problemen på Campus Helsingborg ses över. Sådana här processer tar oerhört lång tid, det är inget man gör över en helg. Men jag tycker att universitetet har gjort oerhört mycket på den här fronten.

Redigering: Filip Rydén

s.8-9 nyheter.indd 2

-

Inför ett universitetsgemensamt passerkort och annan samordnad teknik som ökar rörlig heten mellan platser, utbildningar och system.

x

Gör fler studieplatser på unive rsitetet tillgängliga för studenter mellan klockan 6 och 24.

o Öka anslagen till studievägledning för att dessa ska kunna fullgöra uppgiften att möta

och hjälpa studenten.

Säkerställ fortsatt finansiering av en oberoende instans som studenter kan vända sig till i diskriminerings frågor.

Utbilda samtliga lärare i diskrimine ringsgrunderna och likabehandling av studenter och hur de undviker att med vetet och omedvetet diskrimine ra de studerande.

Säkerställ att ingen student känn er sig tvungen att avbr yta sin utbildning på grund av att inte tillräckliga stödåtgärder satts in.

v -

o Inför användandet av alternativ t urval till fler av universitetets utbildningar.

-

Ge samtliga studenter kunskap om den arbetsmarknad som vänt ar, arbetslivsanpa ssad e arbetsformer, karriärvägledning och en tro på sin egen förmåga.

Erbjud kortare och längre prak tik samt prak tikmoment i enskilda kurser för programs tude nter liksom för studenter på fristående kurser.

-

o Utveckla och finansiera mentorskapsprogram med yrkesverk samma mentorer inom

alla områden.

Ta aktiv ställning mot avgif ter för studenter i allmänhet och utanför EES i synnerhet.

v v

Inför en övergripande polic y för språkanvändning vid universitetet, särskilt gällande svenska och engelska.

Utöva stor påtryckning på kom muner där universitetet har utbildning för att kraftigt förbä ttra bost adssituationen för studenter.

o Säkerställ studenternas trygghet under kvällstid i och runt universitetets lokaler.

lundagård nr 9 2013

9

2013-12-01 23:20

nyheter

"

citatet

"De kan komma upp till LTH och fråga sig varför vi har så stora byggnader och varför det luktar så konstigt."

Anders Axelsson, rektor för Lunds tekniska högskola, förklarar sinnesintrycken ekonomer får när de kommer till LTH. Ekonomihögskolan och TM-studenterna är kritiska till att LTH pausar intagningen till Technology management hösten 2014, men det är minsann inte gratis att ha för mycket lokaler som dessutom luktar konstigt.

hallå där... foto privat

? frågan

tina askanius,

lundaforskaren som i forskningsprojektet Media Experiences bland annat undersöker människors känslor i samband med tv-serier. En av serierna som studeras är den dansksvenska kriminalserien Bron, som precis har haft sin säsongsavslutning.

Att man tvingas plugga lite mellan julskinkan och nyårscigarren är snarare regel än undantag.

Varför har du inga lov?

Har du undrat varför du inte har jullov? Eller några veckors ledighet under terminen som påsk- eller sportlov?

Lundagård har grävt i frågan och kommit fram till att det skiljer sig en del mellan fakulteterna.

När man studerar på universitet har man i regel inga lov. Höstterminen pågår in i januari och sedan fortsätter vårterminen efter bara en helg. Under julhelgen brukar det vara några dagars tid för att hämta andan och fritt från föreläsningar.

Klas Elfving, pressansvarig på CSN, förklarar hur loven påverkas av studiestödet: ­– Studerar du på både höst- och vårterminen och ska vara berättigad till fullt studiestöd ska du studera 20 veckor per termin. Du måste med andra ord ta poäng under terminens alla veckor för att vara berättigad till CSN. Teknologerna får sluta vila

På Lunds tekniska högskola, LTH, har dock studenterna tidigare haft en hel månads jullov, något som ofta debatterats och även uppmärksammats av CSN. En läshastighet på 120 procent under 36 veckor 10

har tidigare gjort att de studenter senarelägga vårterminens start. som inte haft några omtentor efter Initiativet kom från kårsektionen sig blivit belönade med en månads Medicinska föreningen, MF, efter vinterledighet. att de genomfört en medlemsunCSN har dock sett problem i att dersökning under höstterminen studenterna under denna tid inte 2009. Nästan 85 procent svarade tar några poäng alls och alltså då ja på frågan om de önskade ett inte är berättigade till studieme- lov mellan terminerna. del. Därför tvingas teknologerna efter denna vintern att slopa det Orimlig arbetsbelastning jullov som sedan länge varit en Men hur kan det då komma sig att tradition. Björn Hansson, ordfö- läkarna får ha jullov och inte ingenrande på Teknologkåren menar jörerna på LTH? att detta uteslutande är en CSNPå LTH låg jullovet under terfråga. minstid, vilket inte – Trots att vi CSN uppskattade.

"Att andra fadrivit frågan gePå läkarprogramnom våra kana- kulteter saknar met har terminsstart ler ända upp till en vecka lov beror på att förskjutits regeringsnivå framåt, och skapat har vi inte fått de inte ser att en vecka fri från något gehör för både plugg och CSN. behovet finns." våra synpunkter.

Att andra fakulteFörhoppningsvis ter saknar lov beror kommer det inte att vara undervis- på att de inte ser att behovet finns. ning som kräver att du som student Dessutom ser man också en probehöver vara i Lund under den här blematik med att det finns de som perioden. nu samläser delar av utbildningarna med andra fakulteter. Att då ha olika terminsstarter hade försvårat Läkarna får lov På läkarprogrammet har man samarbetet fakulteterna emellan. gått helt åt andra hållet. Här har text pontus bark det införts ett vinterlov och CSNfoto nike eliasson problematiken har lösts genom att

Sista avsnittet sändes i söndags, hur har reaktionerna varit?

– Jag var hemma hos en familj i Malmö och tittade. Om jag ska vara ärlig var det svårt att vara professionell, avsnittet var så dramatiskt och deppigt. Familjen som jag hade intervjuat innan programmet hade inte heller lust att prata efteråt, de ville mest gå och lägga sig. Vi ska fortsätta intervjuerna i fokusgrupper framöver när känslorna lagt sig lite.

Hur är det att forska om Bron, är du själv ett fan?

– Jag är ett stort fan, det är en fantastisk första fallstudie. Folk är så himla engagerade! Jag har knappt behövt fråga för att få ihop deltagare, de har kommit till mig.

Kan du berätta om några spännande observationer som gjorts?

– Något jag lagt märke till i Öresundsregion är den stolthet många, både danskar och svenskar, känner när de känner igen sig i serien.

Trots att det inte är några ”Wallanderscener” bland vackra rapsfält utan snarare en ganska dyster och kritisk bild väcker den ändå en kärlek till vår gemensamma region.

Det arbetas med en tredje säsong, men det är inte klart om den får spelas in och sändas. Hoppas du på en fortsättning?

– Ja det är klart! Jag hoppas att jag i sådana fall får vara en fluga på väggen och observera arbetet. text linnéa berglund

lundagård nr 9 2013

s.10-11 plock.indd 1

2013-12-01 23:36

aktuell kvinnan som flyttar föreläsningssalen till cyberrymden

"Kommer gynna alla studenter" foto mikael risedal

Gratis onlineutbildningar, så kallade Massive open online courses, MOOCs, har sedan ett par år tillbaka varit på alla högskolepampars läppar. Nu kommer Lunds universitet lägga tre miljoner under 2014 för att kunna ge sig in i kampen om onlinestudenterna.

Varför är Lunds universitet så intresserade?

– Man kan säga att internationellt så finns det ju ett stort intresse från de stora forskningstunga universiteten för detta. Lunds universitet ser helt enkelt det här som något som kan befrämja den egna utbildningen och forskningen på olika sätt fast man egentligen inte vet hur och med vilka affärsmodeller.

Vad är förhoppningen att det ska leda till?

– Rent formellt så är det ju så att de deltagare som läser MOOCs ur ett svenskt utbildningsperspektiv inte räknas som studenter eftersom de inte är formellt antagna men det här handlar ju om utbildning i grund och botten.

Vem: Åsa Lindberg-Sand.

Till en början så handlar det Aktuell med: Leder projektet e-lärande och MOOC vid Lunds universitet. dock framförallt om marknadsDet här visste du inte om Åsa: "Jag har en egen badge-maskin och kan göra föring och att öka samverkan med massor av galna badges på märkliga bilder." det omgivande samhället. Nu är ju alla så deppiga för att utbildningspengarna dras ner men här kommer det en spännande och Så man skulle kunna tänka sig innovativ utveckling som på sikt telologi, dragits ner.

Dessutom har det dragits ner på att de där humaniorakurserna kan ändra Lunds kontakter med omvärlden och lyfta fram univer- distans och onlineutbildningar ef- som inte är så kostnadseffektiva skulle kunna bli en MOOC sitet interna"Nu är ju alla så deppiga för att i stället? tionellt.

Javisst, och nå många fler männInom höutbildningspengarna dras ner." –iskor.

Det här är en spännande gre utbildny sektor som öppnar sig och ning i dag så är unga studenter som ska in i en tersom de har lägre genomström- som kommer att ge universiteten yrkesutbildning en politiskt priori- ning än campuskurser. Därför är det möjligheter att nå ut till världen tering. Det har gjort att kurser som ju lite intressant att det nu kommer på andra sätt än tidigare och det framförallt lägger vikt på bild- ett annat fenomen från ett helt an- tycker jag att man ska tacka och ta ning, till exempel humaniora och nat håll där det här kan återupptas. emot. Genom att utveckla MOOCs

så tror jag att det här kommer på banan på ett sätt som kommer gynna alla studenter.

Så nu är alltså din förhoppning att Lunds universitet ska ha genomfört en MOOC inom tre år?

– Ja, det är ju inte beslutat än men det är vår förhoppning. Lunds universitets studentkårer har också varit framgångsrika i att bevaka att den här utvecklingen ska gå att använda i den vanliga utbildningen. Det är viktigt.

Hur mycket pengar handlar den här satsningen om?

– Rektor har avsatt tre miljoner för 2014. Det är inte massor med pengar om man jämför med till exempel universitets 350-årsjubileum eller sektionen för Externa relationer där de reser överallt. Men det tyder på ett intresse från ledningen.

Hur kommer jag som student märka av det här arbetet under de närmsta åren?

– De beror lite på hur intresserad du är för du kan ju mycket väl gå ut och titta på allt som erbjuds online redan nu och se om det är något som kompletterar din utbildning.

När Lunds universitet sedan lanserar sina MOOCs så kanske de studenterna som tillhör samma fakultet kommer läsa den för att se hur den funkar.

Men hur ska det säkras att det håller en vettig kvalitetet?

– Ja, alltså, det är därför de kostar att producera de här kurserna eftersom kvaliteten är jätteviktig.

Lägger man ut en kurs så får den absolut inte vara amatörsmässigt utformad. text annika skogar

massive open online courses - moocs MOOCs var någonting som de flesta stora universitet med internationella ambitioner fick dille på under 2012.

Konceptet bygger på att universiteten lägger ut gratis kurser online som vem som helst kan delta i. Kurserna är uppbyggda av korta inspelade föreläsningar med kontrollfrågor och inlämningsuppgifter som maskinrättas.

Kritiska röster har ifrågasatt hur kunskapen ska värderas, bedömas och kvalitetssäkras.

Lunds universitet flaggade för att de ville hoppa på tåget i slutet av 2012. Ambitionen var att de första kurserna skulle dra igång under 2014 men om det kommer hinna bli verklighet tills dess är ännu oklart.

Utbildningsnämnden vid Lunds universitet är de som bereder strategiska utbildningsfrågor åt rektor. Det består av representanter från fakulteterna, studenter och universitetsförvaltning. På nästa möte i mitten av december ska de besluta om universitetet ska gå vidare och satsa på ett treårigt projekt krings MOOCs och e-lärande.

lundagård nr 9 2013

s.10-11 plock.indd 2

11

2013-12-01 23:36

reportage

på ostadig grund Fler än någonsin knackar på universitets port, men väl där inne blir resurserna allt mer urholkade. I stället handlar universitets verksamhet i allt större utsträckning om naturvetenskaplig spetsforskning, fjärran från studenternas vardag. Men om Lunds dröm om världsklass och internationell attraktionskraft ska hållas vid liv är det hög tid att tänka om. text annika skogar foto jens hunt

in english A FORGOTTEN EDUCATION There is an unequal relation between research and education at universities. Although research has advanced, the lecturing within most subjects still lacks money and dedication from respective universities.

Read the full story at lundagard.net

12

lundagård nr 9 2013

s.12-15 reportage .indd 1

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

2013-12-01 23:59

d

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

– Det är det här vi kallar kapabilitetsutveckling.

– Vi förväntas rationalisera vår verksamhet, men att Onsdag förmiddag strax efter elva. Uppe på Kårhuset vid förklara Einsteins relativitetsteori tar lika lång tid i dag Lunds tekniska högskola sitter ett 150-tal grundkursstu- som för 40 år sedan, säger Mats Ericson. denter i ekonomi. Facebookflöden scrollas, luften söver.

De anslag som tilldelas de olika grundutbildningarna En kvinna på sjunde raden budar hem en tröja på Tradera. bygger dessutom på resursuträkningar som gjordes för – Sen får vi tänka på aktivitetsstrukturen och aktivi- drygt 50 år sedan – att behoven förändrats sedan slutet av tetsmönster.

1950-talet kan anses givet.

Föreläsarens mjuka men entoniga skånska maler på.

Minutvisaren går precis så där långsamt som den bara gör fem minuters promenad från Kårhusets aula, men när trehundra ögon följer varje framåthopp. En brinnande på ljusårs avstånd från ekonomistudenternas resurspassion för ämnet är svår att uttolka. Ett levande och en- tilldelning, ligger Max Lab – det nationella laboratoriet gagerat möte mellan student och lärare svårt att se. Men för kärn- och acceleratorfysik som forskar med hjälp av ingen kan heller påstå att förutsättsynkrotronljus. På deras hemsida tickar ningarna för en enastående undervis- "Forskningen har nedräkningen till invigningen av MAX ning är optimala.

IV – den miljardsatsning till anläggning genomgått en som just nu byggs ute på den norra lundaslätten. År 2016 ska den stå redo med sedan 1994 har kostnaderna för näs- revolution medan bästa prestandan i sitt slag i världen tan alla grundutbildningar ökat mycket utbildningen står den och därmed också bli en fjäder i hatten mer än den studentpeng som betalas för Lunds universitet. Men i det två plan ut av staten för att finansiera verksam- kvar där den höga tegelhus som Max Lab i dag bedriheten. Något som har resulterat i färre gjorde 1984." ver sin verksamhet är antalet studenter föreläsningstimmar, mindre lärarkonlätträknade. takt och större undervisningsgrupper.

– På hela naturvetenskapliga fakulteten har vi väldigt Studenternas egna ansträngningar kan till viss del också antas ha minskat eftersom studier har visat på ett samband mellan mycket forskning i förhållande till utbildning. Konsekvenantalet föreläsningstimmar i veckan och hur mycket tid det sen blir ju att vi får svårt att meritera oss eftersom meriläggs åt egenstudier. Ju mer av det ena, desto mer av det andra. teringssystemet bygger på att du också undervisar, säger – Om man har för lite undervisning kommer man helt Christian Stråhlman, doktorand på Max Lab. enkelt inte vara stimulerad, säger Mats Ericsson, ordförande för Sveriges universitetslärarförbund. att grundutbildning sitter i avbytarbåset medan Svaret på varför resurserna blir knaprare går dels naturvetenskaplig spetsforskning hamnat som första foratt finna i att den studentpeng som utbetalas också mation i högskolerinken är en genomgående trend. Unikostnader vs. ska täcka alla kringkostnader – det vill säga allt från versitetskanslerämbetet presenterade i en rapport under intäkter löneförhöjningar, lokalhyror, whiteboardpennor och oktober månad att svenska lärosätens intäkter för forskdatorer. Universiteten ska visserligen kompenseras, ning ökat med 19 procent sedan 2008. Fram till 2016 ska Sedan 1994 har kostmen samtidigt har de krav på sig att varje år öka sin de dessutom årligen öka med fyra miljarder kronor per år. naden för nästan all effektivitet och produktivitet.

– Jag skulle nog säga att forskningen har genomgått en grundutbildning ökat med 77 procent medan ersättningarna per student bara ökat med mellan 23 och 45 procent, enligt siffror från Sveriges universitetslärarförbund.

Just nu byggs MAX IV ute på två kvadratkilometer av den norra lundaslätten.

Anläggningen ska användas för forksning kring kärn- och acceleratorfysik och är en av Lunds universitets största satsningar någonsin.

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

s.12-15 reportage .indd 2

lundagård nr 9 2013

13

2013-12-02 00:00

reportage

revolution på senare år medan utbildningen står kvar där den gjorde 1984 när jag började på universitet, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Mats Benner är bekymrad över utvecklingen. Över att idén om universitetens nära band mellan forskning och utbildning som står dikterat i högskolelagen ska gå förlorad.

– Risken är att det här blir två parallella världar, eller rent av två konträra världar. På pappret skulle man kunna tänka sig att de harmonierar och att ett forskningsintensivt universitet har en fantastisk miljö där man från första dagen dras in i något spännande forskningsprojekt. Tendensen är dock snarare att de klyvs om det inte riktigt finns någon bra idé om hur de här ska hänga ihop.

klagomålen lät dock inte vänta på sig. Samhälls-

vetenskap och humaniora kände sig bortglömda, ifrågasatte på vilka grunder framtidsanalysen egentligen hade gjorts. Kan verkligen framtidens samhällsproblem lösas uteslutande med teknik?

– Samhällsvetenskap är för närvarande inte högprioriterat varken på nationell eller universitetsnivå, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Hon är dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten och är därmed den person som undertecknat fakultetens riskanalys som gjordes i oktober. I den har fakultetens ledning, styrelse, prefekter och studenter punktat upp risker som antas ha stor sannolikhet att inträffa och samtidigt ge stora effekter. En av dem är minskad omfattning av samhällsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet.

– Problemet är att det inte finns någon logik eller rättvisa från staten eller lärosätena i hur man fördelar forskningshur kunde det bli såhär? Kanske kan vi börja i en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter i augusti 2008. medel mellan områdena, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Ytterligare problem uppstår då man befinUtbildningsminister Jan Björkner sig på ett universitet som tillsammans lund och dåvarande forsknings- "Jag skulle vilja med utomstående parter bestämt sig för att minister Lars Leijonborg skrev påstå att det är bygga världens främsta synkrotronljuskälla. då att Sveriges framtid som kun– Regeringen lyssnade på universitetens skapsnation behövde en tydlig hela universitetskritik om att vi inte bara kan ha strategiska signal om ett trendbrott – att världens essens." forskningsområden utan att vi också måste ha 2008 års forskningsproposition medel till grundforskning. År 2015 får universkulle överträffa allt vad socialdemokratin åstadkommit på området och dubblade siteten 900 miljoner kronor fria forskningsmedel, men som beloppet från tidigare forskningsproposition. Dessutom det ser ut just nu kommer fakulteterna i Lund inte att få ta utsågs ett antal så kallade ”strategiska forskningsområ- del av de pengarna, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Av allt att tyda ska i stället alla pengar gå till de stora den” som skulle få mest pengar. De här områdena ansågs kunna lösa viktiga samhällsproblem samtidigt som de forskningsanläggningarna som Max IV, ESS och Medihade chans att stå sig i den internationella konkurrensen. con Village. Detsamma gäller med de 90 miljoner som Forskare inom medicin, teknik och klimat blev därmed skulle delas ut till fakulteterna 2014.

– Det kanske blir fem-sex miljoner över av de där de stora vinnarna och Lunds universitet kammade hem 900, men det är ju inga pengar i sammanhanget, säger mest anslag av alla lärosäten i hela Sverige.

Historien upprepade sig i kommande forskningspropo- Ann-Katrin Bäcklund.

I jämförelse med exempelvis naturvetenskapliga fasition 2012 men nu med parollen att jantelagen definitivt skulle läggas åt sidan. Nu skulle det framförallt satsas på kulteten blir plötsligt problemet det omvända. Ett sysspetsen och det hela kan sammafattas med att bäst skulle få tem med många studenter och lite forskning genererar mer för att på så sätt bli ännu vassare. De forskningstunga inte heller några vinnare. fakulteterna blev ännu tyngre medan fakulteter med många studenter fortsatte som lättviktare. Det asymmetriska för- sven strömqivst är vice rektor med forskningsanhållandet mellan utbildning och forskning blev än tydligare. svar vid Lunds universitet. Titeln har fått honom att

u m d s f

s v r

p

b h

v h j L s m C

d

S f n m t r d d i

o B

f

Mats Benner

t f t s t r p u o b u v

foto privat

foto kennet ruona

forskningspropositioner Vart fjärde år presenterar Sveriges regering en forsknings- och innovationsproposition. Där anges prioriteringar från statens sida för den kommande fyraårsperioden.

Den nuvarande gäller för åren 2012-16.

fl h N d g o m

Ann-Katrin Bäcklund

i

14

lundagård nr 9 2013

s.12-15 reportage .indd 3

Redigering: Annika Skogar/Filip Rydén

2013-12-02 00:01

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

flytta från kontoret på Språk- och litteraturcentrum där undrar: ”hur kan ni ta hundratusen för det här?”

– Allt är så standardiserat och modulförpackat när det gälhan som humanist och språkvetare tidigare haft sitt näste.

Nu trängs hans pärmar och pappershögar i stället på an- ler utbildning. Det finns liksom ingen idé om hur man systedra våningen i det praktfulla Universitetshuset. Han blir matiskt ska utveckla och förbättra den vilket är nödvändigt. glad över frågan om att ses. Älskar att prata om hur han vill att det ska finnas täta band för att bli ett toppuniversitet kan det därmellan undervisning och forskning. för vara hög tid för Lunds universitet att – Jag skulle vilja påstå att det är hela vända blicken ditåt genom att sätta studenten universitetsvärldens essens. Ibland får i centrum. man höra att i forskningen tar man fram – På amerikanska toppuniversitet har de ... drygt, av Lunds uniden nya kunskapen och i undervisningen 60 till 70 procent av sin omsättning i utbildversitets ekonomiska så förmedlar man dem. Det är en alldeles ning och de anställer aldrig någon bara på omsättning finns för svag koppling tycker jag. basis av att de får mer forskningsresurser, i forskning.

Sven Strömqvist har därför också försäger Mats Benner. ståelse för att fakulteter som den samhälls– De är ju forskningstunga universitet, vetenskapliga tycker att satsningarna som görs just nu är men de har skapat det i en utbildningscentrerad miljö. rätt sura.

I Sverige måste vi också tycka att det är roligt att ha stu– Det är ingenting att hymla med, men regeringens krav denter i labben i stället för att betrakta studentkontakt på oss som medfinansiärer gör att vi inte har något val. och utbildning som något som katten har släpat in och Att humaniora och samhällsvetenskap skulle glömmas och som man är tvungen till att göra om man inte kan bort på bekostnad av naturvetenskaplig spetsforskning köpa sig från undervising med anslag. håller han dock inte med om.

För även om det gång på gång understryks att forsk– De mest forskningsstarka miljöerna vid Lunds uni- ning och utbildning inte har någonting med varandras versitet är naturvetenskap, medicin och teknik och så finansiering att göra är det ändå ofrånkomligt att de hör har det varit hur länge som helst. Det är inte relevant att ihop. Även en framtida nobelpristagare lär ha påbörjat sitt jämföra dem med humaniora och samhällsvetenskap i universitetsliv med en grundkurs, ljummen korridorsLund. Istället borde de samhällsvetenköksöl och tentaångest. skapliga ämnena jämföra sig med sina "Säger man då som – Forskare som rekryteras inmotsvarigheter i Helsingfors, Oslo och ternationellt frågar alltid vad de svenskt universitet Cambridge. ska undervisa i. Säger man då att 'nej, det slipper du' som svenskt universitet att ”nej, det slipper du” så blir de helt pafdet är dock det som riskanalysen från så blir de helt paffa." fa. Lyckas de ändå tjata till sig en Samhällsvetenskapliga fakulteten tagit kurs så får de en som sett likadan fasta på. Om övriga svenska lärosäten nu ger ökade anslag till samhällsvetenskaplig forskning ut sen 1980, säger Mats Benner.

– Idén om att isolera sig till ett Nobelpris är helt orimmedan den i Lund blir utan går de en negativ utveckling till mötes. Sannolikheten att attrahera kvalificerade forska- lig. Det är klart att man måste vara koncentrerad men re sjunker, samtidigt som det kan bli svårare att hålla kvar koncentration betyder inte att man avstår från att underdem man redan har. Hur ska det då bli möjligt att skapa visa. Koncentration innebär däremot att man avstår från det täta samband där forskning och utbildning blomstrar att man ägnar sig åt repetitiva och standardiserade saker och i stället blir ifrågasatt av sina studenter. i symbios?

– Jag kan inte förstå att man inte på någon nivå bryr sig om det här asymmetriska förhållandet, säger Ann-Katrin uppe på kårhuset har klockan masat sig fram till kvart Bäcklund. i tolv. Ögon som vandrat planlöst runt salen blir plötsligt uppmärksamma. En plötslig harkling, och så de förlösanför många forskare i förhållande till antalet studen- de orden, femton minuter tidigare än förväntat: – Jag tror faktiskt vi kan avsluta där för i dag, resten ter. Eller för många studenter i förhållande till andelen forskare. Ingenting av det tycks kunna ge varken studen- finns att läsa online.

Ett mummel sprider sig i bänkarna, de silverglänsande ter eller lärare ett universitet av världsklass. För att lyckas stå pall mot den internationella konkurrensen av studen- datorskärmarna smälls ihop. Studenter som suttit i mitter och bli den där globala lärandemiljö som numera är ten reser sig otåligt upp för att skynda på de längre ut på regel snarare än undantag bland visioner och strategiska kanterna. Knappt hörbart bland dunjacksprasslet hörs en planer måste dock något göras. Tidigare under hösten sista replik från salens högtalare.

– För visst var det inte någon som hade en fråga? uppmärksammades en utomeuropeisk, och därmed Nej, ingen fråga. Däremot ett bittert konstaterande också avgiftsskyldig, student som ville reklamera sin utbildning på Mälardalens högskola. Att det blir effekten av i trapporna ner till utgången. undermålig utbildning tycker Mats Benner att vi måste – Vi ska ha läst trehundra sidor till imorgon, it's fucking unbelievable. vara beredda på: – Har man satt en prislapp på någonting så ska man inte heller bli förvånad när det kommer studenter som

60 %

lundagård nr 9 2013

s.12-15 reportage .indd 4

15

2013-12-02 00:01

E

s.16-17 portr채ttet.indd 1

2013-12-02 00:07

porträttet

En fredshärs­ka­re Efter alla år på annan ort har den forne ärkebiskopen och den förlorade Lundasonen KG Hammar återvänt hem, nu med en position på Teologiska institutionen. För Lundagård berättar han om religionens förhållande till politiken och varför han inte säger Jesus. att man måste bli genompolitisk. Inte partipolitisk, men politisk i betydelsen att ”de här valen vi gör hela tiden, vilka effekter får de på utsatta?" En tro som inte blir politik är för mig halvdan, eller något man har missuppfattat.

– Hej. Du... Det sitter en ärkebiskop här som letar efter dig.

Det är redaktören som ringer, från redaktionen. Själv sitter jag utanför Teologiska institutionen i Paradiset och väntar tillsammans med fotografen.

Mötet med KG Hammar bokades långt i förväg, som man måste om det ska finnas en chans att få till ett möte, och någon av oss har glömt var vi egentligen kom överens om att mötas.

Strängt taget är det ingen ärkebiskop som letar efter mig, utan en före detta.

Men även den titeln är svår att få ihop med den äldre man i randig t-shirt som sitter och bläddrar i Skånska Dagbladets Lund-bilaga när jag andfådd stormar in på Lundagårds redaktion. Det känns som en så otidsenlig titel, ett medeltida arv, men den man som tar mig i hand är i högsta grad tidsenlig.

trots den alldagliga klädseln, rygg-

under sin tid som ärkebiskop posi-

tionerade KG Hammar sig, och därmed också Svenska Kyrkan, i en lång rad samhällsfrågor. Han tog ställning för homosexualitet, protesterade mot vapenexport och pressade svenska staten att öka flyktingmottagandet. Som hemkommen har han undervisat i kursen ”Peace, for God’s sake”, om religionens roll i ett fredsskapande arbete. Om han blir ett återkommande inslag på föreläsningarna är dock oklart.

– Jag försöker att inte ta för många timmar. Vi vet ju alla vilken kamp det är om undervisningstimmarna.

man kan tänka sig att det inte är alla som slaktar den gödda kalven. KG Hammar är på många sätt en kontroversiell person, både inom och utanför kyrkan.

Vissa har anklagat honom för att göra Svenska kyrkan till vänstermegafon.

Forne moderatledaren Bo Lundgren hotade med att gå ut ur kyrkan om inte den gamla 68:an slutade med sina fasoner.

Men KG Hammar själv ser inga problem med att han som ärkebiskop tog politisk ställning. Tvärtom.

– Religion blir ett slags opium för folket om man isolerar det från människors livsvillkor och sitt ansvar som medmänniska. I kristen tradition är Gud kärlek och det betyder att förhållningssättet är att leva kärleksfullt, oberoende av vem objektet är. Och det betyder ju Redigering: Annika Skogar

s.16-17 porträttet.indd 2

"Religion blir ett slags opium för folket."

säcken i nylon som hänger över stolsstödet och att vi satt oss i Lundagårds ostädade kök är det påtagligt att det är en biskop jag talar med. Det är en ogripbar känsla av att prata med någon som sitter på svar. KG Hammar beskrev själv sitt möte med påve Johannes Paulus II som att det var en väldig frid kring honom och det ligger nära till hands att säga samma sak om Hammar själv. När samtalet rört sig in på teologiska ämnen är det svårt att lämna dem. De frågor jag i min anteckningsbok strukit under som de jag bör fokusera på – om karriären, hans känsla av att vara tillbaka i Lund, planer för framtiden – känns plötsligt ganska ointressanta. Det går inte att undgå att märka att även om KG Hammar är fast förankrad i samtiden är han en förespråkare för en religion som i dag ofta verkar lika otidsenlig som hans forna titel.

för mig som agnostiker må det fram-

stå som att det är en djupt kristen människa jag talar med. Men inifrån kyrkan har det mumlats om att KG Hammar är för otydlig med var han står religiöst. Få ifrågasätter hans djupa tro, men många frågar sig hur kristen den egentligen är.

När jag har suttit och läst vad den konservativa kristna tidningen Dagen skrivit om dig så är en återkommande kritik att du är ovillig att tala om Jesus.

– Jo, men det är ju bara för att de inte fattar. De tycker man ska gå runt och säga ”Jesus, Jesus” och det tycker jag är lite riskabelt, därför att jag vet ju inte hur den som hör mig uppfattar det. Jag vill ha koll på min egen kommunikation. Jag fick ofta kritik när jag var ärkebiskop att ”du pratar så mycket om Gud, och snart kan alla människor tro på Gud. Men säg Jesus, så ska du se!”

Genom att lyfta fram Jesus vill många förhindra vad de menade var en urvattning av begreppet “kristen”

text philip stålhandske foto jens hunt

fakta Namn: Karl Gustav Hilding Hammar. Ålder: 70 år.

Bor: Lund.

Gör: Gästprofessur vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet.

Senaste bok: Fred är vägen till fred.

till en allmän religiositet. Men att på det viset använda Jesus för att dela upp menar KG Hammar är fel och ett sätt att exkludera som inte är förenligt med just Jesus.

– Jesus gör ju allt för att inkludera.

Men antingen är man väl ändå kristen eller så är man inte det?

– Historiskt sett kan man säga att kristendomen varit väldigt exklusiv.

Men att säga att den som inte tror som jag inte blir frälst, det är för mig ett främmande språkbruk. verkar vara det som retar hans kritiker. Hans vägran att sätta ner foten i teologiska frågor och säga att det här, det är vad som gäller. Även i en intervjusituation blir det stundtals frustrerande. Han glider undan varje försök att få honom att sätta fingret på vad som är kristendom. Samtidigt återvänder samma ord, symboler och ämnen: Kärlek, Gud och – inte minst – den Jesus som vissa hävdar att han aldrig pratar om.

– För mig är en kristen den som själv säger ”jag är en kristen”. Ingen utifrån kan lägga kriterier på hur man själv ska vara för att vara det. Vad det betyder är ju på nått sätt att man tolkar sitt liv, sitt förhållningssätt till tillvaron med Jesus som någon slags modell som är närvarande, men hur Jesus är närvarande, det tycker jag inte någon har med att göra. Jag tror egentligen det är en maktfråga som gör att det blir ett problem. Det är någon som vill bestämma. Inte bara över en människas yttre handlingar, det är ju inte så svårt, utan också över inre tankar. Hur mycket ord vi än använder för Gud så beskriver vi aldrig Gud, utan vi måste hela tiden förstå att Gud är bortom, Gud är större.

det

lundagård nr 9 2013

17

2013-12-02 00:08

föreningen

Praktisk hjärtoperation kirurgiska utskottet ▶▶ Det är det yngsta utskottet inom kårsektionen Medicinska föreningen, med några knappa månader i bagaget. ▶▶ Utskottet startades av äldre läkarstudenter efter önskemål från yngre om mer praktiskt utbildning inom kirurgi. Syftet är att ge större praktisk kunskap inom kirurgins delar, såsom suturering, knytteknik och laparoskopi. ▶▶ Workshopparna, som alternerar mellan Lund, Malmö och Helsing­ borg, innefattar även föreläsningar och besök från läkare inom till exem­ pel neurokirurgi, transplantations­ kirurgi och kirurgisk anatomi.

Högar av kurslitteratur, men ännu inte tillräckligt mycket praktisk inlärning. Detta har fått läkarstudenter att ta saken i egna händer. Ett dussin grishjärtan blir kvällens offer.

I en av lokalerna på Biomedicinskt centrum i Lund står bänkar uppradade efter varandra. Ett tiotal läkarstudenter har samlats på tisdagskvällen för att få en kompletterande övning i något som läkarutbildningen inte kunnat tillfredsställa dem med. Det handlar om praktisk inlärning. Framför varje student ligger ett färskt grishjärta, objektet för simulation av en operation på ett mänskligt hjärta.

– Ni får inte bli skraja om jag plötsligt låter sträng. Jag har en tendens att göra det på jobbet, säger Shahab Nozohoor.

Han är thoraxkirurg och har blivit inbjuden för att dela med sig av sina kunskaper kring hur man behandlar skador i bröstkorgens organ. workshopparna, som varar un-

der långa och sena kvällstimmar, är ett relativt nytt påfund hos föreningen Kirurgiska utskottet. De kompletterande utbildningarna är skapade av studenter, för studenter.

18

lundagård nr 9 2013

s.18-19 förening+kurs.indd 1

– Många anser att det är mycket teo­­ retisk inlärning i läkarutbildningen, men väldigt lite praktiskt. Därför valde vi att starta upp dessa kurserna, där studenterna får möjlighet att ta reda på vilken inriktning inom läkaryrket som de eventuellt vill fokusera på i framtiden, säger Adam Lantz, ordförande i Kirurgiska utskottet. efter några timmar av att ha

övat syteknik har fokus i stäl- "Under en operalet riktats mot de blodiga gristion får du inte hjärtanen på borden. Skalpeller skär djupa jack i organen, för visa osäkerhet att sedan bli reparerade med eller nervositet." nål och tråd.

– Pang, din patient är död.

Under en operation får du inte visa osäkerhet eller nervositet. Du är kapten på skutan och ansvarar för att atmosfären inte smittas av dina känslor. Ett misstag kan få fatala följder, säger Shahab Nozohoor till en student som just använt skalpellen lite väl djupt inför hela rummets bevakande blickar.

De flesta deltagarna har ännu inte hunnit gå klart andra året på läkarutbildningen, och har heller ännu inte hunnit välja inriktning. Och trots timmar framför kurslitteraturen är grishjärta det närmsta de har kommit till praktisk inlärning.

– De behöver känna på hur det faktiskt är att skära och sy i vävnad, säger Shahab Nozohoor. varje kvällskurs är mer eller min-

dre improviserad. Studenterna efterfrågar själva vad de vill lära sig.

En deltagare berättar att han testar kvällskurserna för att se om kirurgin kan vara en framtid för honom. En annan deltagare förklarar att hon i utbildningen har besökt en obduktion, men att arbetet på grishjärtat är det närmsta hon har kommit en egen operation.

Workshopparna är eftertraktade. Inte vem som helst får möjlighet att delta.

– Vi prioriterar de som har jobbat eller varit till hjälp för utskottet, berättar Adam Lantz medan han själv reparerar sitt uppskurna grishjärta.

Workshopparna har visat sig locka fram studenter som törstar efter mer praktisk utbildning. Utskottet strävar efter att anordna flera workshops i månaden, och kurserna lär fortsätta så länge de ännu finns studenter som frivilligt vill få kunskap i läkaryrkets praktiska hantverk utöver studietimmarna text simone kamm foto satomi miyata Redigering: Angela Blumen

2013-12-02 00:41

M

kursen

Med dikt och mord på schemat Läsa högskolepoäng för att skriva romaner – en idé som kanske inte slagit dig. Men på Språk- och litteraturcentrum, Sol, huserar de: Studenterna vid Författarskolan. När andra råpluggar lagparagrafer eller kemiformler, finslipar de formuleringarna till något av sina livsverk.

Person: En man, ensam vid katedern.

Axellångt hår, kavaj. Framför honom: en uppslagen dator, en hög med kompendier, ett par dramatiska verk i mjuka pärmar.

Scen: En fullsatt föreläsningssal, studenter, flera i 30-årsåldern, några äldre, kvinnlig majoritet. Utspridda kaffekoppar, kollegieblock, enstaka svarta anteckningsböcker i moleskinestil.

Handling: Mannen vid katedern berättar om studenternas nya utmaning: Att skriva en tvåsidig akt med två karaktärer. Nästa vecka ska den iscensättas av ett par skådespelare - "så... känn ingen press!". studenterna skrattar, de verkar inte

överraskade. Dramatik, lyrik, romaner.

Utbildningen ska vässa dem i skönlitterärt skrivande. De är ungefär 30 personer. Nu tysta medan föreläsaren Joakim Forsberg läser upp ett inspirationsstycke ur en Samuel Beckett-klassiker. När han läst klart bryter diskussionen ut. Det refereras hejvilt och rakt ut till teaterikoner som Stanislaw, Tjechov och Norén. Då och då skratt, som när Joakim Forsberg tolkar killen i Beckettpjäsen: – Det finns en metaforisk kraft här, om människans villkor. Försöker man gå ut från scenen så kastas man in igen, det är lite som med arbetsmarknaden. Man sprattlar och sprattlar, men kommer inte loss och sen till slut så är det ridå.

efter föreläsningen blir det grupp-

diskussioner om dramatikinledningar, över en kopp kaffe i caféet på Sol. Erik Svenning och Eva Ullerud är två av studenterna. Varför har de hamnat här?

– Jag tror att det viktigaste är att man tvingas visa sina texter för andra. När man skriver själv riskerar man att bara snurra runt i sina egna tankar. Här blir det skarpt läge, man måste stå för det man gör, säger Erik Svenning.

Eva Ullerud håller med: – Att få kritik hela tiden, dels av studenter och dels av en handledare är extremt givande, man får jättemycket tillbaka.

regelbundet ses de i grupper om tio studenter som ger kritik på varandras texter. Då ska de ha producerat 15 sidor sedan sist. Parallellt med de små Redigering: Linnéa Rinäs och Annika Skogar

s.18-19 förening+kurs.indd 2

författarskolan grundkurs Antal poäng 30 högskolepoäng.

Kurslitteratur Ett tiotal böcker, till exempel Att skriva, en hantverkares memoarer.

Antagningskrav Grundläggande behörighet och minst 60 högskolepoäng eller

skrivuppgifterna löper också det stora projektet: En bok som ska vara klar för publicering vid utbildningens slut. Om man läser det tvååriga programmet får studenterna personlig handledning av en författare.

Eva Ullerud har tidigare skrivit en "En pusseldeckare, jag barnbok. Ekonomichef till vardags har redan mördat ett och heltidsjobpar stycken." bande, nu lägger hon ofta helgerna på en kommande deckare.

– En pusseldeckare, jag har redan mördat ett par stycken, säger hon med ett skratt. för erik svenning är skrivandet en

heltidssysselsättning. Just nu skriver han om en kärlekshistoria till en diktsamling.

fem års arbetslivserfarenhet. Arbetsprover och motiveringsbrev.

Delkurser Att skriva: Introduktionskurs, 7,5 hp. Skönlitteratur och sakprosa: Att skriva i olika genrer, 15 hp.

Eget skrivande, 7,5 hp.

Hur många timmar han lägger per dag?

– Rent skrivande och inspirationstid inkluderat? Ja, åtta timmar.

De är båda nöjda med utbildningen och framför allt med att ha börjat.

– Att gå in i en författaridentitet är ingenting intresserant i sig, men det känns viktigt att ha börjat utbildningen för att känna att man har vågat en satsning på författarskapet, säger Erik Svenning.

– Och att man skriver en bok gör att man har ett tydligt mål, säger Eva Ullerud. Sedan finns det så mycket entusiasm och kunskap här, det är så att man bara vill skriva på grund av miljön. text karin furenhed illustration tim jedeur-palmgren lundagård nr 9 2013

19

2013-12-02 00:42

årets bild

Vem har tagit årets bästa bild?

Lundagårds fotografer har tagit en stor mängd fotografier under 2013. Här ser du ett urval av de bilder som publicerats under året. Fotograferna har själva valt ut en egen favoritbild till vår tävling som ger dig en tillbakablick på ett händelserikt studentår i Lund. Bilderna kommer att ställas ut i Café Athen och på lundagard.se kan du rösta på den bild du gillar mest.

JENS HUNT Nyckelkastning ”En grupp avgångsteknologer på studentlivets sista ceremoni.

Efter en intern sittning sätter de högtidligt hänglås på teknologmössans tofs för utelåsning från kommande terminer.”

EMMA KARLSMARK ELFSTRAND Frihetskämpe ”Ett porträtt från en hotellbar i ett sommarsoligt Lund. Fotot illustrerar svårigheterna med att komma nära och vara personlig, men samtidigt ändå bibehålla anonymiteten hos den avporträtterade.”

HENRIK LARSSON

JENS HANSEN Skoldebatten ”Jan Björklund i en debatt om skolans roll i det svenska samhället.

Bilden i sig är en representation av politikern, den som ofta står ensam inför en publik.”

20

lundagård nr 9 2012

s.20-21 årets bild.indd 1

SMASK Sophia Bergholm, med artistnamnet "Sally Monella", kör igenom sitt bidrag under genrepet inför Sveriges musikerakademikers sångkontest, SMASK. Vanligtvis spelar hon valthorn men för en kväll får orkesterspelet lämna plats för lösögonfransar, glitter och ambitiösa tonartshöjningar. Bilden fångar engagemanget och humorn som kännetecknar SMASK.

Redigering: Angela Blumen

2013-12-02 00:35

rösta på din favoritbild på lundagard.se ◣

LUKAS NORRSELL

TIM JEDEUR-PALMGREN

Advokat i ljus ”Klockan fyra på natten under Studentaftons eftersits med Breiviks advokat Geir Lippestad, sjungandes Stad i ljus. Bilden visar hur bra det blir när man som fotograf verkligen får vara med.”

Polisen tjuvkikar ”Efter ett missförstånd mellan den autonoma vänstern och statliga tjänstemän angående ett dieselaggregat har polisen höjt sin beredskap på Ockupera universitet-rörelsens första träff. Inne i Café Athen är det direktdemokratin och twitterflödet som håller låda, utanför försöker polisen få ordning på situationen.”

JANE DINH JONAS JACOBSON Svåra tider för överliggare ”Att man är en överliggare är ingenting man skyltar med längre.

Så när en modern överliggare ville förbli anonym fick Lunds mest ikoniska överliggare göra ett inhopp och återbesöka sitt naturliga habitat. Sam Asks dödsmask på Grand Hotell hållen av en nutida överliggare fångade storyn i en bild.”

Sri Lanka adventure ”When I was interning for the UN, I got the chance to visit Sri Lanka for a week. Two of my favorite memories from this past summer are shown in this photo: Adventures and the warm and curious people of Sri Lanka.”

h

Vem har tagits årets bästa bild?

Gå in på lundagard.se och rösta lundagård nr 9 2012

s.20-21 årets bild.indd 2

21

2013-12-02 00:36

22

lundag책rd nr 9 2013

s.22-23 kulturrep.indd 1

2013-12-02 00:49

hitta den rätta på lundagard.se ◣

D E J T K O D E N Älskar, älskar inte. Drömmen om att finna den stora kärleken trängs bland korridorsfester och föreläsningssalar.

Nu påstår sig forskare och nätdejtingssajter ha knäckt kärlekskoden för vilka som egentligen passar ihop.

Avrivna blomblad faller ett efter ett. Orden är som hjärtslag. Älskar, älskar inte. Ett långrep vevas på rasten. Gruset som knastrar under skorna är hjärtan i kras, varje skutt en fången fjäril i magen.

Svara ärligt ja eller nej: ja – nej, ja – nej…

Varje nyår kom extra tjocka nummer av mormors och farmors damtidningar. I dem kunde man läsa hur astrologerna menade att året skulle bli. Tur i karriär, vänskap eller kärlek. Vi läste högt ur dem, spända av förväntan, noga med att inte välta några tårtbitar.

Kanske skulle det bli min tur i år.

– jag hade varit student i nästan ett år. Jag tyckte

att det var kul att vara ute på nationerna och sittningar, men jag träffade aldrig någon som jag kände att jag passade ihop med eller ja, som det kunde bli något mer med. Det kändes väldigt ytligt och… tillfälligt, liksom.

Martina Svensson är 25 år och doktorerar i dag på Medicinska fakulteten i Lund. När hon kom till Lund för fem år sedan var det inte bara med förhoppningen om ett spännande studentliv, utan även med hoppet om kärleken. Det visade sig vara aningen svårare än hon hade trott, och efter ett tips från en kompis bestämde hon sig för att prova nätdejting.

Hennes sökande speglar någonting som många kan känna igen sig i.

i en affär och titta och vända och vrida på foton och intressen, innan du så att säga bestämmer dig för att de här tänker jag ta kontakt med. Är det bara en gammal utsliten idé att mötet mellan två människor ska vara något mer än så?

Kanske är kärleken just en investering som allt annat i våra liv. Någonting som kan ge just den rätta avkastningen om vi satsar rätt. Och vilken bättre garanti finns än vetenskapen? vissa nätdejtingsajter menar att de har

funnit svaret. En kärlekens GPS. Vetenskapliga tester som kan peka oss i rätt riktning och garantera oss en partner. Kanske för livet. Det är inga dåliga anspråk.

En av dessa sajter är Mötesplatsen. Deras test har arbetats fram av den norske psykologen Andreas Løes Narum. Med hjälp av tre studenter ägnade han tre månader åt att gå igenom all möjlig litteratur på området om relationer och par, för att ta reda på om det går att förutse vem en människa passar ihop med. Resultatet blev ett test som grundar sig på personlighetsteorin "The Big Five". Den innebär att det finns fem överordnade personlighetsfaktorer som varje människa har sina egna

preferenser och få fram vem man bör fungera med. Martina är inte övertygad om Narums teori.

– Min sambo och jag är både lika och väldigt olika. Jag skulle nog säga att vi är mer olika än lika. Där var ju sökfunktioner där man kunde fylla i vad man ville ha och så fick man fram att till 99 procent passar du ihop med honom och så. Och jag gick ju och betade av dom som var typ 99 procent först, och sen betade jag mig neråt liksom. Och jag ju säga så här: det stämde inte alls. andreas løes narum tipsar mig om det

norska tv-programmet Bør de gifte seg, som använder sig av ett test likt det som Mötesplatsen har. Han är en av hjärnorna bakom det med, och på programmets hemsida kan man prova en variant av testet. Jag skickar det till mina föräldrar. De har varit gifta i över tjugo år, och har känt varandra i över trettio.

De ringer mig och läser upp sina svar. Det är inga självklara procentantal det handlar om, utan snarare någonting som är fritt fram för tolkning. Vi kommer fram till att de nog ändå är en bra matchning för varandra, vilket ju är tur.

"Vissa nätdejtingssajter menar att de har funnit svaret. En kärlekens GPS."

kristian daneback är docent i socialt arbete på Göteborgs universitet, och har forskat just kring kärlek och sexualitet på nätet.

– Det är ju inte direkt någonting som är enkelt för oss människor. Det var ju inte så länge sedan man skrev lappar, om man fick chans på varandra, och fick kryssa i rutor. Det har varit någonting som har varit ganska svårt att prata om – både kärlek och sexualitet. Man är kanske rädd för att få nej, man har inte vågat närma sig den man är intresserad av. Men nätet har gjort det möjligt att göra det utan att exponera sig själv så mycket. Alltså utan att behöva riskera att rodna eller tappa masken, så att säga.

Kristian Daneback menar att nätet, till skillnad från dess föregångare – tidningsannonserna där rökfria 50-plussare med förkärlek för skogspromenader och mysiga hemmakvällar sökte kontakt – har blivit mycket mer accepterat. Det har helt enkelt blivit en möjlighet bland många andra. Ingen ersättning, utan enbart ytterligare ett sätt. Ett sätt för vår tid?

– Inte minst om man tänker sig det som något mer kommersiellt – att man kan gå in som Redigering: Thobias Bergström

s.22-23 kulturrep.indd 2

nyanser av. I en parrelation ska de två parternas faktorer vara så lika som möjligt.

– Enligt forskningen och den litteratur som finns är det väldigt fint att vara eniga om saker och ting. Ju mer olikheter i personlighet, desto mer friktion blir det. Folk skiljer sig på grund av för olik personlighet, säger Andreas Løes Narum.

Fast hans test, och teorin om att det överhuvudtaget kan finnas en ”kärlekskod”, har blivit väldigt kritiserad. Framför allt av amerikanska forskare. ”jag är en förespråkare för nätdejting”, skriver Eli J. Finkel, doktor i socialpsykologi på Northwestern University, till mig i ett mejl, ”men jag tror inte att någon existerande matchnings-algoritm fungerar än.”

Han är känd för att vara kritisk mot just sajternas ”vetenskaplighet” och menar att teorier om likhet och ifall människor kompletterar varandra, egentligen spelar en väldigt liten roll i ett förhållande. Snarare handlar det om att mogna och växa tillsammans och om utomstående faktorer. Och hur kan man förutse allt det? i dag har Martina Svensson varit ihop med

sin sambo i över fyra år. När denna artikel går i tryck har de troligtvis just fått sitt första barn tillsammans. De träffades via gratissajten Happypancake, som visserligen inte erbjuder några test, men som har en filtreringsfunktion där man kan fylla i sina

fast när vi pratar om det märker jag att jag har

valt att inte ens vilja tro på vetenskapen.

Jag vill vandra på min krokiga väg utan GPS. Även om det visserligen hade varit betydligt enklare om det bara handlade om det rätta antalet blomblad eller förmågan att hoppa jämfota tillräckligt länge för ett ja. text emma andersson foto thobias bergström

the big five Passar ni ihop? Enligt The Big Five-teorin bör ni var så lika som möjligt på följande: 1. Extraversion Hur positiva, självsäkra och äventyrliga vi är. Visar även hur stort vårt behov av socialt umgänge är.

2. Vänlighet Vår grad av vänlighet och värme, eller om vi är misstänksamma och fientligt inställda.

3. Samvetsgrannhet Hur självdisciplinerade och plikttrogna vi är.

4. Neuroticism Vår närhet till ilska, sårbarhet och läggning för depression, om vi är emotionellt stabila eller instabila.

5. Öppenhet Om vi gillar konst, nya idéer och har fantasi. lundagård nr 9 2013

23

2013-12-02 00:49

kultur

kulturfara

sara ottosson 24

lundagård nr 9 2013

s.24-25 kulturuppslaget.indd 1

Vad kostar ett väntrum?

Det är svårt att känna sig motiverad att betala för saker vi kan få helt gratis. Men frågan är vad som går förlorat när vi väljer att plocka av gratisträdets frukter.

"Kopplingen mellan kvalitet och pris är för honom självklar."

illustration aydin ramezani

Föreställ dig framtiden om sisådär 30 år. Du bor i nationen Libria. Ett tredje världskrig har precis ägt rum och ett fjärde ska förhindras genom att avlägsna människans förmåga att känna. Hat, avund och kärlek anses nämligen vara upphovet till rivalitet mellan människor och i förlängningen krig. Tanken på positiva eller kärleksfulla känslor som upprätthållare av fred är totalt förbisedd.

Dessutom ska allt som framkallar dessa farliga känslor förstöras. All kultur. Alla tavlor, alla böcker, alla föreställningar, konserter, pjäser. All konst, musik, litteratur, dans och allt som på något sätt förgyller åtminstone min vardag.

Utan känslor, och genom att förändra individualitet till konformitet, ska nationen Libria räddas undan framtida tyranni.

filmen equilibrium från 2002 ställer kanske inte upp med den mest utopiska framtidsbilden men slår ett slag för kulturen som är svårt att kringgå.

I och med valet att sätta kulturen som det främsta för att göra människan till en kännande varelse blir indirekt kulturen det som upprätthåller vår existens. Något som också kommenteras av karaktären Errol Partridge (Sean Bean) sekunden innan han blir skjuten för att han hävdar att förstörelsen av all kultur är likvärdigt med att förstöra "allt som gör oss till vad vi är".

skrämmande nog är kanske den filmiska framtidsutsikten inte så långt ifrån oss som man kan tro. Jag vill hävda att den redan existerar. Här tänker jag på diktaturen Vitryssland där kultur allt mer regelras utifrån president Lukasjenkos uppfattning om patriotism och folklore. Historiskt sett tänker jag på Nazityskland där nationalistisk och realistisk konst var det som fick visas. Eller varför inte Nordkorea där visuell kommunikation i offentliga miljöer förbjudits. Exempel från diktaturer förr och nu precis som Libria och kanske blir det vår framtid om vi inte aktar den mångfald av kultur som än så länge får finnas i Sverige.

så upplev kultur. Värna om en öppenhet till all kultur och våga känna, tänka och uppleva annorlunda än alla andra, för om världen inte innehöll känslor, eller upphov till dessa känslor, vad skulle då definiera oss som människor?

Telefonförsäljaren avvaktade min reaktion. Han hade en sekund tidigare berättat att han kunde ge mig tre tidningar gratis i en månad, och att prenumerationen kunde avslutas när som helst. Så långt allting gott – gratisgott. Han sa sedan: ”Detta erbjudande, är som att kliva in i ett väntrum” och så blev det tyst mellan oss. Vad betydde det?

Poetisk försäljningsteknik? Desperation?

Nej, ingenting sådant, skulle det visa sig. Han bad mig bara lyssna på vad han hade att säga, ge honom några minuter av min uppmärksamhet. gratiskultur sammanlänkas oftast

med piratkopiering, ingen åker fast och nästan alla är vinnare. Gratiskulturen frodas också på nyhetssajter.

Expressen och Aftonbladet har bland de största nyhetssajterna i Sverige.

Bäst av allt, de är nästintill gratis.

Tidningsprenumerationerna kan fås till nästan inget pris alls och varje fredag trillar Dagens Nyheter ner i min brevlåda tillsammans med Fokus. Mina utlägg? Försumbara. Redaktioner jagar prenumeranter som jagar erbjudanden, föreslår någon att jag ska prenumerera på Svenska Dagbladet för noll kronor i en månad är det taget, oavsett hur upphetsad jag är över tidningen. Behöver jag en film så... tja. Ni fattar. Inte så förbannat olik andra.

i antologin gratis? (2009) låter

Anders Rydell kopieringens historia börja med att en cell blev två för sisådär tre och en halv miljard år sedan.

Det verkar ju rimligt, även om ett mer ”samtida” grepp är att datera kopiering till något som uppkom i samband med tryckpressen eller industrialiseringen.

Mycket har dock hänt sedan Gutenberg. Nedladdnings- och gratissajter har inneburit slutet för traditionella sätt att tillgodose oss med kultur. Men vad händer när vi överger en betalkultur för en gratiskultur? annan författare i samma antologi är dataspelsutvecklaren Martin Walfisz. Han skapade det kritikerrosade dataspelet World in Conflict, som 2007 blev en försäljningsframgång och erhöll flera utmärkelser. Walfisz är oroad över hur piratkopieringen påverkar dataspelsmarknanden och kopplingen mellan kvalitet och pris är för honom solklar. ”Vi får vad vi betalar för. Och är vi inte beredda att betala för att någon ska skapa det bästa, kommer inte heller det bästa att skapas. Att förutsätta att allt på nätet ska vara gratis kommer att innebära att vi får mindre, sämre och tråkigare innehåll att välja på”.

en

jag sa till tidningsförsäljaren: ”ett

väntrum låter ändå lite beiget?”. Han bad mig ändå att föreställa mig följande scenario. ”Internet är det väntrum du

obekväm sanning Den enormt omtyckta dramaserien Downton Abbey är inne på sin fjärde säsong av överklassmiddagar och smått överdrivna skandaler. I tredje avsnittet händer dock något. En våldtäkt sker. Plötsligt var det inte så mysigt längre att sitta framför teven med tekoppen i handen. Det tyckte varken jag eller någon av de 244 britter som skickade in klagomål till den

institution som ska granska brittisk tv.

Det är uppenbarligen obekvämt att inse att dessa brott även förekom förr i tiden. Är det inte dags att börja engagera sig i kampen mot verkliga våldtäkter i stället för att uppröras över att man fått sin myskväll förstörd? karolina jakstrand Redigering: Sara Ottosson

2013-12-02 01:06

mer gratiskultur finns på lundagard.se ◣

i ”verkligheten”. Anders Rydell menar att digital stöld inte är detsamma som fysisk stöld. I en affär berövas affären på ett fysiskt exemplar, men ett nedladdat avsnitt Game of Thrones försvinner inte från nätet, den kopieras. ”Digitaliseringen gjorde musik, film och text till binär kod. Kod som kunde flyta över olika format snabbt, billigt, motståndslöst.

Detta lösgjorde vår tidigare nödvändiga norrbottens-kuriren och norrkoppling till ett specifikt fysiskt objekt”. ländska Socialdemokraten har under Varor blir alltså inte stulna på internet, hösten samarbetat om en artikelserie som de kopieras. försökt få deras Har vi olika inläsare att inse att ställning till elektrohyggligt tidnings- "Ett nedladdat Game of Thrones niskt och fysiskt mamakeri kräver beförsvinner inte från nätet." terial? Var det därför talande prenumeNSD och Norrlandsranter. De skulle Kuriren skev sina pedagogiska artiklar lära upp sina läsare om sambandet mellan om sambandet mellan arbete, produkarbete, produktion och pris. Artikelseriens tion och pris? klimax var när de tryckte upp tidningar med flera sidor helt utan innehåll för att skaka om sina läsarna, och ge en hint om det finns fler än Anders Rydell som vad gratisjournalistikens kunde leda till. är inne på samma spår. När människor NSD och Kuriren kommer framöver införa hanterar pengar gör vi det olika beroenbetaltjänster, också för deras webbmaterial. de på om köpen görs med kort eller med kontanter. Vi ser på digitala pengar på samma sätt som när vi spelar Monopol, många håller dock inte med om att menar bland annat forskare från Uninedladdning är detsamma som att stjäla kliver in i för en exeptionellt låg kostnad.

I väntrummet kan du välja mellan tre tidningar. Då kan du bläddra i dem, bekanta dig med dem och blir du missnöjd beställer du andra, vi har 50 stycken att välja mellan”.

Jag frågade honom varför jag skulle vilja betala för ett väntrum? Han svävade på målet, jag tackade för samtalet och lade på.

Mats Alvesson, professor i företagsekonomi i Lund, tycker att Sveriges högskolesystem har spårat fullständigt. I ett inlägg på Svenska Dagbladets Brännpunkt skriver han att "Högskolan är ett sammelsurium av olika utbildningar, varav många troligen skulle platsa bättre på den gamla yrkesskole- eller bildningsförbundsnivån." Han har en poäng, men kastar lite sten i glashus. Om universitetet ska gå tillbaka till grunderna måste ju företagsekonomi vara bland det första man gör sig av med. Eller så har jag missat Humboldts och Newtons banbrytande arbeten inom tredjepartslogistik.

sebastian hagberg Redigering: Annika Skogar

s.24-25 kulturuppslaget.indd 2

”vad händer när jag väntat klart?” ville jag fråga försäljaren. Men egentligen visste jag redan svaret. En prislapp skymtar runt varje hörn. Att ingenting i livet är gratis är varken en upphetsande eller revolutionerande insikt. Att påstå att ingenting är gratis kan därtill användas som invändning mot hela denna artikel, vilket också är poängen. Men om ingenting annat, så är det åtminstone sant. text linus gisborn illustration sara ottosson

studentjul

illustration fredrik toreblad

profito ergo sum

versity of Maryland, som skrivit studien Monopoly Money: The Effect of Payment Coupling and Form on Spending Behaviour (2008). Klassiska kontanter får oss däremot att börja fundera. Hur fick jag ihop pengarna, hur många arbetstimmar tog det, är detta köp verkligen värt att genomföra? Människor kan alltså ha svårt för att värdera saker i ett digitalt format. Och har vi svårigheter med att reflektera över våra inköp, hur enkelt är det då att värdera konsekvenserna av att läsa gratisnyheter, skaffa gratisprenumerationer eller nedladdningar?

Studenter bryr sig väl knappast om Bethlehem Vill bara skriva sina tentor och komma hem Till julgodis, pepparkakor, glögg och annat gott vid hemmets härd i koja eller slott och det oavsett om de på studierna fått kläm

lars jansson lundagård nr 9 2013

25

2013-12-02 01:07

kulturredaktionen väljer

En bättre julkalender Julkalendrar. Hela december är fylld av julkalendrar. På SVT förflyttas en stenåldersfamilj till en tid uppslukad av smartphones och näthat. Ute i stugorna gör folket sina egna improviserade kalendervarianter: Vissa pyntar hemmet med 24 små paket, ett för var dag – andra ställer fram ett flak öl, även där en för var dag.

Men om kulturredaktionen skulle få bestämma, vilka julkalendrar hade då fått existera?

MYSTERIET I DOMSTOLEN Tidernas bästa julkalender i juridisk tappning. Våra fenomenala svenska domare flyttar in i hovrätten, men mystiska saker börjar hända. Skelettet Greve von Snedvridna Värderingar och hans hantlangare gör att saker går helt åt skogen. För den gamle Greven är det inget problem att lite intimt umgänge läggs ut på sexsajter, eftersom det ”har blivit allt mer accepterat att vara öppen med sina sexuella vanor”. I fiktionen löser två spöken problemet som verkligheten står handfallen inför.

”På själva julafton har universitet finkammats på antifeminister.”

EN SCUM JUL Valerie Solanas gör upp med sexistiska studenttraditioner. Med SCUM-manifestet försöker hon varje dag hugga ner misogynister.

På själva julafton har universitetet finkammats på antifeminister och alla lever lyckliga under resten av sin studietid. (Känsliga tittare varnas!

I samtliga avsnitt förekommer radikalfeminism och genuspedagogik, vilket kan upplevas som skrämmande, särskilt för så kal�lade ”vita kränkta män”).

karolina jakstrand 26

s.26-27 nöje.indd 1

lundagård nr 9 2013

ALLT VAR BÄTTRE FÖRR I årets andra julkalender tar vi bort allt dumt regeringen har gjort. Vi återinför skatt, ett

GRAND THEFT ANDERSLÖV Något saknas i vår Radiotjänstfinansierade statliga television: Häftiga brott. Nästa jul vill jag se pappan från Svensson Svensson på en strippklubb i Ystad, barnen från Greveholm i en gänguppgörelse och Pelle ”svans”-lös med en Maja Gräddnos som fått nosen blekt av något helt annat än Arla-grädde. Toppa detta med att ge Allram Eest ett skjutjärn som matchar hans grills, så ska de nog få se på tittarsiffror.

rimligt apotek och slopar extra läxhjälp till extra rika barn.

Lagom till valet kommer vi ha insett hur mycket bättre allt var innan, men också att det andra regeringsalternativet inte kommer ändra på någonting och att de som kallar sig ”det enda oppositionspartiet” i själva verket är otäcka rasister. Sen spränger vi oss själva i luften.

FÖR VÅRA SYNDER I den sista julkalendern måste alla, varje dag, läsa en bok de brukar påstå att de har läst eller håller på att läsa. Jag ska avsluta Infinite jest, litteraturvetarna får ställa in sitt jullov.

tor gasslander

”Nej, den här julen ska vi tänka på viktiga svenska kulturminnen.”

illustration: aydin ramezani

RÅSAFTSCENTRIFOUILLE Råsaftcentrifugen. Denna svåruttalade, men ack så fashionabla pryl som blivit årets julklapp, görs till animerad PR-saga á la Pixar.

Protagonisten: En nyproducerad centrifug vars högsta dröm är att bli konsumerad och få skänka svenska folket hälsosamma vanor med hjälp av kalorisnåla 5:2 dieter. Den kalendern kommer bli populär vill jag lova. För en vinter i alla fall.

AVVÄNJNINGSKALENDER Vi behöver öva. Under december åläggs svenska folket att skriva ett julkort till en vanlig person varje dag. Alla skriver och läser ett personligt brev varje dag, alltså. Det har inte alls med julstämning att göra: Bara jättetråkiga människor gillar att utbyta julkort. Det är en övning i att skriva ett brev som inte är ett dugg öppet, inte adresserat till en kändis eller makthavare, och som inte är ett inlägg i den så kallade debatten. Det är ett slags KBT. Börjar vi i år kan vi fira slentriantyckandets utrotande i samband med julafton 2020.

JIMMIES JUL Äntligen! Nu ska vi få se allas vår mysfarbror Jimmie Åkesson sitta i en mjuk fotölj á la Arne Weise och visa upp den svenska kulturtraditionen. Men denna gång blir det inget dravel med utländska rötter, som att fira födelsen av en israelit eller hålla på med hedniska traditioner. Nej, den här julen ska vi tänka på viktiga svenska kulturminnen som runstenar, robusta järnkonstruktioner och att inte hänga med på matematiken i skolan. Heja Sverige!

JULPROSTITUTION Varför inte låta de skojfriska gossarna från ”studentlivets mest eftertraktade och omtalade sällskap” göra television av sina populära studentvisor? Så kan de både sjunga om flickan från Havanna och kanske göra en version av klassikern Roxanne.

Tycker du det låter som en dålig idé?

Du måste vara berusad, vänta här så ska jag hämta kuratelet.

sebastian manieri Redigering: Tor Gasslander

2013-12-02 01:25

läs mer om allt möjligt i nöjessvängen – varje dag på lundagard.se ◣

3tips TV-ANKARET ÅTERVÄNDER

Följer du Conan O’Brien eller har sett reklamfilmen för Chryslers Dodge Durango?

Då har du förmodligen märkt en mustaschprydd, energisk Will Ferrell där, som det fåfänga nyhetsankaret Ron Burgundy. Den 20 december släpps filmen denna PR-offensiv pratar om – Anchorman, The Legend Continues – i USA, och enligt SF även i Sverige.

You stay classy, Lund.

sebastian manieri

GIRLS, GIRLS, GIRLS

"Jag vill inte ha någon pojkvän, jag vill bara ha någon att hänga med hela tiden och som tycker att jag är världens bästa människa".

Jubel och hurra, en ny säsong av den amerikanska dramakomediserien Girls har precis dragit igång på SVT. Igenkänningsfaktorn kommer få dig att ständigt vilja pausa för att memorera citaten som sätter fingret på livets hjärta och smärta i en ung kvinnas kropp.

annika skogar

Avskalat värre. En föraning om vad som komma ska när den abstrakta makten sätts i fokus.

Makt med Strindberg form, med utpressning, manipulation och dolda baktankar i dialogen.

Under föreställningens gång får åskådarna uppleva att maktbegreppet ändras till mer och mer abstrakta former, med en underliggande känsla av spänning och svek.

Paria, en av Strindbergs mest kända pjäser, sätts i december upp av Stockholms stadsteater. En 45 minuter lång föreställning och sedan är det slut. Kanske är det då tur att man kan se samma pjäs, och några till, i en annorlunda version i en drygt två timmar lång föreställning – bra mycket närmare.

varje pjäs har olika regissörer och

skådespelare, vilket inte varit helt oproblematiskt.

– Det har varit en väldigt stor utmaning, till exempel stilistiskt, då vi är olika regissörer med olika visioner, säger Elvira Engels.

– Det ska ju vara tre separata delar som alla har ett värde i sig, men som har ett koncept som ramar in dem, fortsäti konsertsalen i AF-borgen håller nämligen Lunds studentteater, Lust, på att re- ter Jonatan Gyllenör, regissör till Den petera inför sin höstföreställning August starkare.

Varför ska man gå och makten. Föreoch se August och ställningen är ett makten? kollage av tre olika "Det ska ju vara – Eftersom det är pjäser, Paria och tre separata delar så många olika deDen starkare av lar så får man ju Strindberg, samt som alla har ett se så många olika den egenskrivna värde i sig." sorters teater, och pjäsen Origo. det är ju kul, sä– Kollage har vi gjort förut, men det här är ett helt nytt kon- ger Linus Norberg, skådespelare cept då vi blandar Strindberg med ett egen- i Paria.

– Jag tror också att alla kan se på skrivet manus, säger Elvira Engels som är föreställningen på olika sätt, och regissör för Paria. att den kanske väcker f ler frågor än som titeln antyder är makt det den svarar på, f likar hans motspeövergripande tema som genomsyrar lare Julia Wickholm in. alla tre pjäser. I Paria, som är först text saga sandin ut, visas den i en väldigt konkret foto tim jedeur-palmgren Redigering: Sara Ottosson/Kenneth Carlsson

s.26-27 nöje.indd 2

Medan det är vinter i vår hemisfär impor­ teras sommartoner från down under.

Australiensiska Cut Copy lyser den 11 december upp KB i Malmö. Tycker du om synth, dans och djungelrymddisco är konserten precis för dig. Kom i tid för att se supporten Shine 2009 från Finland. Det unga bandet, som har fått uppmärksamhet på flertalet musikbloggar, öppnar för Cut Copy med poppiga melodier.

angela blumen

missa inte…

foto: press

I mitten av december sätter Lunds studentteater upp sin höstföreställning och det här året bjuds åskådarna på ett helt nytt koncept. Vad händer när Strindberg, makt och olika typer av teater mixas tillsammans?

DJUNGELRYMDDISCO

… Dagarnas skum. Colin älskar Chloë som är döende av en näckros i lungan. Deras vän köper vad som helst som har en

august & makten

koppling till sin favoritfilosof.

Kollaget visas 14-19 december.

Biljetter kan köpas via Lusts hemsida eller på Studentinfo i AF-borgen.

filmen är hälften så skruvad som

Rum krymper, möss talar. Om boken den baseras på så är detta vinterns uppenbara mindfuck.

Biopremiär den 20 december. linus gisborn

lundagård nr 9 2013

27

2013-12-02 01:26

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Vad är ett "brett universitet"? foto: jonas jacobsson

Det talas ofta om Det Breda Universitet (med stora bokstäver, det hörs i sättet folk använder termen), men det är lika ofta långt ifrån klart vad detta faktiskt innebär mer än att det är en helig grupp ord som rättfärdigar de mest hisnande budgettekniska krumbukter för undvika att lägga ned någon specifik verksamhet.

Jag var själv länge väldigt oklar på dess innebörd och tämligen skeptisk till dess värde, men så en kväll för cirka två år sedan klarnade det. Jag hade velat säga att det var en mörk och stormig natt, men detta var trots allt i Sverige så vi fick nöja oss med snålblåst och duggregn. Undertecknad hade i vilket fall fastnat tillsammans med en annan nu avgången studentpamp i en diskussion om etik och huruvida det finns objektiva rätt och fel eller om all moral är en kulturell konstruktion.

I egenskap av reduktionistisk teknolog drev jag den senare linjen, min motpart, som vi kan kalla I, var å andra sidan av åsikten att vissa värden var objektiva. diskussionen

körde

till

slut fast, då det visade sig att våra begreppsvärldar var så vitt skilda att vi faktiskt hade svårt att förstå varandra.

Jag insåg att den paralell jag kände bäst beskrev problemet var en reglerkrets – en teknisk detalj som används i mer eller mindre allting. Denna paralell hade I föga förvånande svårt att relatera till i sin egenskap av icke -teknolog, och

detta är lus

28

diskussionen kom aldrig så mycket längre. Jag har tänkt ganska mycket på detta under åren som gått sedan den kvällen, och på vad det innebar.

På ett universitet med bara en fakultet hade detta möte aldrig ägt rum, och min oförmåga att göra mig förstådd över ämnesgränserna hade aldrig blottlagts för mig. på ett universitet med ett brett utbud av utbildningar, ett brett spektrum av forskningsområden och en bred spridning av studenters bakgrund tvingas man ständigt interagera med människor med en annan bakgrund och världsuppfattning än en själv.

Man tvingas ompröva sina ståndpunkter, tvingas förstå resonemang som till en början kanske ter sig helt befängda men som man sedan inser bara grundar sig i en radikalt annorlunda förståelse för hur världen hänger ihop. vi lever i en värld som ställer högre och högre krav på samverkan över gränserna men ständigt också trycker på en ökad specialisering av våra roller. För att behålla möjligheten till att ständigt lära oss nya saker och att kunna interagera med våra medmänniskor är de informella

lus kramar SVENSKALÖFTE

Christer Wallin för löftet om att universitetet skall få pengar av kommunen för att bedriva svenskundervisning för internationella studenter.

mötena över gränserna, så må de vara mellan discipliner, kulturer eller kakpreferenser, nödvändiga. Där skapas förutsättningarna och förståelsen som krävs för tvärvetenskap och att vi skall kunna leva i en globaliserad värld, vilket inte är möjligt i en specialiserad miljö med människor med ungefär samma bakgrund och kultur. Även om en sådan värld kanske är bekvämare att röra sig i då vi tycker om människor som är oss lika och vi aldrig behöver stiga utanför komfortzonen.

Att samverka för att nå gemensamma mål är ett populärt koncept, framförallt i en anrik studentstad som Lund. Här strävar flera samverkansorgan för att tillfredsställa en grupp invånare; studenter. Vi har Studentlundssamarbetet som förenar organisationer och verkar för studentlivet, vi har Lunds Universitets Studentkårer som samverkar kring studentpolitik och vi har Corpus Medicum, tre sektioner som har gått tillsammans för att bilda medicinska fakultetens kår. samverkan är inte problemfritt, man skulle kunna likna det vid en kärleksrelation. Oftast går relationen bra. Det är mys framför brasan, höstpromenader och fredagskväll med ”På spåret”. Men en relation är inte alltid en dans på rosor. Plötsligt gnabbas det om vem som egentligen ska diska eller varför din respektive glömde köpa choklad i affären när hen lovade. Ibland är det större diskussioner om varför din respektive alltid tror sig veta bäst bara för att hen är äldst eller varför personen aldrig gör någonting rätt (enligt ditt tycke). Men starkast av allt är ändå kärleken, därför är relationen värd att vårda.

"Men en relation är inte en dans på rosor. Plötsligt gnabbas det"

således fick diskussionen

med I mig att inse vad det breda universitet var: en miljö där tankar stöts och blöts utifrån olika perspektiv och vi tränas att förstå varandra. Detta behöver inte medföra att vi håller med varandra, jag och I kommer nog alltid att ha radikalt olika uppfattning om moralens natur, men i det att vi kan enas om att vara oeniga och föra samtalet tack vare snarare än trots våra olika bakgrunder, däri ligger det breda universitetet. På ett brett universitet är vi helt enkelt osams, fast på ett konstruktivt sätt. edward linderoth-olson vice ordförande lus

lus sparkar SNÅLA PARTIER

De regeringspartier som inte vill låta internationella studenter stanna 12 månader efter examen för att söka arbete.

kanske är relations-metaforen inte

helt i sitt rätta element, men det finns likheter i Corpus Medicums arbete. Oftast går det bra, styrelsemöten med middagar, anordna näststörsta balen i Lund, planera arbetsmarknadsdag. Men andra dagar infinner sig gnabbet. Varför Medicinska Föreningen alltid vet bäst bara för att de är äldst (vi fyller 120 år nästa år, hurra!), varför ingen ger seriösa namnförslag till Sydsvenska sjukgymnastinstitutets namnbyte och varför har inte Vårdvetenskapliga Studentföreningen någon ordförande (än så länge).

Men vårt uppdrag att föra våra medlemmars röst tillsammans i fakulteten, därför är relationen värd att vårda. Tillsammans är man mindre ensam.

All kärlek.

cecilia skoug

foto: privat

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

kårkrönika

ordförande medicinska föreningen språkrör corpus medicum

lundagård nr 9 2013

s.28-29 luslu.indd 1

2013-12-02 00:55

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Nyfiken på livet som konstnärlig student?

Lunds universitets konstnärliga fakultet i Malmö är en viktig del av kulturlivet i regionen – bara Musik högskolan producerar runt 250 konserter varje år. De konstnärliga skolorna är väldigt synliga utåt och en stor del av det studenterna gör når ut till allmänheten genom konserter, teater- och konstutställningar. Men hur ser studentlivet och framtiden ut?

Konstnärliga fakulteten i Malmö består av Konsthögskolan, Musikhögskolan och Teaterhögskolan, där studenter kan läsa kandidat-, magisteroch masterprogram och fristående kurser inom visuell konst, musik och teater. Musikhögskolan är den största av de tre institutionerna där det finns en musiklärarutbildning såväl som en mer konstnärlig musikerutbildning. Skolan har runt 600 studieplatser medan Konst- och Teaterhögskolan har runt 70–80 platser vardera.

AttrAktivA utbildningAr Konstnärliga fakulteten har generellt sett ett högt söktryck på alla sina program och kurser, både nationellt och internationellt.

– Vi har blivit mer konkurrensutsatta när många söker sig till internationella skolor. Men vi står oss ändå väldigt starkt i konkurrensen, säger Staffan Storm, prodekan på Konstnärliga fakulteten och lärare vid Musikhögskolan.

För att söka till någon av utbildningarna krävs allmän behörighet, sedan sker urvalet genom antagningsprov. För de konstnärligt studerande är undervisningen mycket individualiserad samtidigt som de arbetar mycket tillsammans med andra studenter, i till exempel orkestrar, teater- eller musikensembler.

Många av studenterna som läser ett konstnärligt ämne har en komplex arbetsmarknad framför sig men det finns en stor kunskap om entreprenörskap och många har en fri verksamhet som konstnär som mål. Foto: Johan persson

kopplingen till lund Den geografiska kopplingen till Lund i utbildningen är begränsad. Det finns i dagsläget några kurser inom teater och musik som ges gemensamt för studenter i Lund och Malmö.

Annars sker undervisningen i de konstnärliga ämnena i Malmö. Men man försöker förmedla det positiva med att tillhöra Lunds universitet till studenterna och berätta för dem att de är en del av ett större sammanhang.

– De stora kulturinstitutionerna finns ju i Malmö och vi har ett nära samarbete med konst-, teater-, och musiklivet i staden, både med institutioner och det fria kulturlivet. Samtidigt är det en väldig förmån att tillhöra Lunds universitet. Det ger en trovärdighet och en styrka i många sammanhang, säger Staffan Storm.

När det gäller studentlivet finns det inga nationer i Malmö, men det arrangeras många studentaktiviteter av fakultetens mycket aktiva studentkår. Kontakten med Lunds studentliv är inte så utbyggd, däremot har flera studenter kontakt med Malmö högskola när det gäller studentliv.

konst | teAter | musik – på gång i december konstHögskolAn Utställning Estradastiftelsens stipendiater 2013 Galleri KHM 9 november–8 december onsdag–söndag kl 13–17

teAterHögskolAn Den unge Werthers lidanden Helsingborgs stadsteater 16 november–8 december

musikHögskolAn Julkonsert Malmö konserthus 16 december 17.30 och 20.00

FrAmtiden För studenternA Många av studenterna som läser ett konstnärligt ämne har en komplex arbetsmarknad framför sig. Svårigheten med att hitta jobb och en fast anställning skiljer sig mellan inriktningarna, där vissa kan ha svårare än andra.

– Vi har ju utbildningar där det inte finns några fasta anställningar att söka, som kompositionsutbildningen på Musikhögskolan, där man utbildar sig till tonsättare. Men denna utbildning ger en kompetens som visat sig vara mycket efterfrågad och studenterna har hittat varierande och spännande roller i arbetslivet.

Andra utbildningar är väldigt attraktiva på arbetsmarknaden, så som lärarutbildningen i musik. Även de som utbildar sig till kyrkomusiker är mycket attraktiva ur arbetsmarknadssynpunkt då det väntas stora pensionsavgångar inom yrket. Arbetsmarknaden ser således lite olika ut för studenterna vid Konstnärliga fakulteten och arbetstillfällena ser kanske annorlunda ut än för andra studenter.

– Många studenter strävar nödvändigtvis inte efter en fast anställning, utan det finns en stor kunskap om entreprenörskap och fri företagsamhet, och många har en fri verksamhet som konstnär som mål. De alumniundersökningar som har gjorts visar att en stor del av våra studenter efter fem år arbetar aktivt inom den bransch de har utbildat sig för, avslutar Staffan.

www.lu.se

s.28-29 luslu.indd 2

2013-12-02 00:50

sista sidan q : gustaf hjelm (ml)

MORRHOPPAN

C

asanovas egen Casanova. Malmö nations avgående qurator. Känd för sin stora aptit på kindpussar och kanelbullar. Kindpussarna har gett honom ett rykte som charmör. Kanelbullarna har gett honom en auktoritär tyngd i stegen. Även stor i orden. Q spekulerar, kanske en aning missunnsamt:

Morr morr, när ska jag få lapa julmjölk i fred?

Det lär dröja eftersom... ... hemresan gick i moll för pillerspexarnas husband. Trumpet, trumpet...

Playback nästa? ... gamla vägledare festa vill men dagens ämbetsmän bjuder inte till. Varför eftersläpp? ... bombastiska nyhetstips inkommer när taffeln i Lilla salen bryts. illustration sara ottosson

Ryktena om Hjelm är kända: Malmös störste kvinnokarl.

Oförklarligt, tycker vissa, att han dessa rykten har. Övermod och självbehag är inte kända attribut för en yngling som vill charma varje tös i var minut.

Möjligen är rykteskällan uppenbar för det är han som har mest att tjäna på att utmålas som Don Juan.

.... han kastade konfetti – blev utkastad.

Tituleras hädanefter antimarskalk. ... de som sniffar etern siffertrixade och blev jagade av Journalisten. Hej, men nej. ... skjutjärnsjournalist skadeskjöt sig själv och hans kvinnliga dito blev erbjuden pampdejt första juli 2014.

Nåväl. Glögg med klös, så blir det ös. Kör för fa-an! Gott nytt år önskar Morrhoppan.

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

30

lundagård nr 9 2013

s.30-31 q+serie.indd 1

Redigering: Filip Rydén

2013-12-02 01:33

Personliga assistenter sökes

Stämningsfull

Kooperativet Frihet

onsdag 11 december 18.00 i lunds domkyrka

Jag är en utåtriktad student, som har en CP-skada. Jag är en kristen man, intresserad av bön, mission och teologi. Jag har en magisterexamen i datavetenskap och läser nu på en teol.kand. på distans.

Personlig assistans har jag hela dygnet. På natten rör det sig om jourtjänstgöring.

julavslutning

i Lunds domkyrka Kuratorskollegiets ordförande Cecilia Patriksson Teknologkårens ordförande Björn Hansson Vicerektor Nils Danielsen, Nationskörerna, Fanborgen. Vi serverar glögg. Välkommen!

Arr: Studentprästerna

Jag söker nu assistent på deltid (max 35 %) samt inhoppsvikarier.

Ange därför dina önskemål ang tjänstgöringsgrad i ansökan. Körkort är nödvändigt. I övrigt har jag inga krav på utbildning. Jag föredrar om du kan dela min kristna tro. Jag tillhör den Katolska Kyrkan och är även associerad i Ad Fontes i Lund.

Sista ansökningsdag: 2013-12-16.

Arbetsgivare är Kooperativet Frihet. Kollektivavtal tillämpas.

Ansökan märkes Ref 11 och skickas till: frihet@algonet.se eller till Ref.11, Kooperativet Frihet, Höstbruksvägen 12B, 226 60 Lund Telefon: 046-15 06 12.

s.30-31 q+serie.indd 2

ANNONSEN FRÅN 1928 ÄR AKTUELL ÄVEN I DAG. LÄS OCH SKRIV I STUDENTERNAS EGEN TIDNING. JUST NU SÖKER VI FLER REDIGERARE, GRAFIKER OCH SKRIBENTER. VÄLKOMMEN ATT SKICKA CV, ARBETSPROVER OCH MOTIVERINGSBREV TILL LUNDAGARD@LUNDAGARD.SE

2013-12-01 23:18

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

Fredag 13 december 2013 | kl 15.00–17.10 caFé athen | akademiska Föreningen | sandgatan 2 | lund

Tre-år-före-dag universitetet som samhällsbyggare Den 13 december fortsätter nedräkningen inför universitetets 350-årsjubileum med ett öppet eftermiddagsprogram på temat ”Universitetet som samhällsbyggare”.

Universitetet fungerar som samhällsbyggare på många sätt – genom forskning, innovationer, expertutlåtanden, opinionsbildning och inte minst genom alla studenter som utbildas. Under eftermiddagen diskuteras och problematiseras universitetets samhällsbyggande roll i parvisa samtal mellan representanter för Lunds universitet och för övriga samhället. program på caFé athen 15.00

Kaffe

15.20

Samtal mellan cecilia schelin seidegård, landshövding, doktor i biokemi, och lars samuelson, professor i nanoteknik, entreprenör

16.00

Samtal mellan mats svegFors, f.d. chefredaktör, landshövding och vd för Sveriges Radio, och göran bexell , rektor em, professor em i etik

16.40

Samtal mellan gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, och ann-katrin bäcklund, dekanus Samhällsvetenskapliga fakulteten

–17.10

Moderator: elin gustaFsson, student i statsvetenskap Dagen är kostnadsfri, öppen för alla och kräver ingen föranmälan. Välkommen!

Information om Lunds universitets kommande 350-årsjubileum hittas på www.lu.se/350

Arrangeras av Lunds universitet i samarbete med Akademiska Föreningen s.32 baksida.indd 1

2013-12-01 23:14